LÄRARUTBILDNINGEN
Examensarbete, 15 hp
Från styrdokument till skolpraktik
Mångkultur i undervisningen på två skolor
Ansvarig institution: Institutionen för samhällsvetenskaper
Handledare:
Kurs:
År och termin:
Svante Lundberg
GO 2963
2010 HT
Författare:
Alexandra Nyman
Linda Wilsson
Abstract
Alexandra Nyman & Linda Wilsson
From policy documents to school practice
Cultural Diversity at two schools
Antal sidor: 37
The aim of this study has been to investigate a group of primary school teachers' and principals'
approach to work with the ethnic multiculturalism in the Swedish school classrooms. We
wanted to investigate whether the policy documents of the Swedish school, mainly the
curriculum Lpo 94, had sufficient guidelines of how to work with the ethnic multicultural pupils
and how the teachers should work to promote these pupils as well as the ethnic Swedish pupils.
With the help of interviews with four primary teachers and two principals satisfying results
could be reached. We also interviewed the head of Diversity Unit in the municipality to be able
to get a clear picture of how to work with the subject on the various levels – individual-, group
and organizational level. The results showed that the policy documents did not provide
sufficient guidance on how to work with the ethnic multiculturalism in the classroom. A
treatment plan was used as a direct guideline instead of the policy documents. The result also
showed that Intercultural education promotes the ethnic multicultural class.
Keywords: ethnic multi-culturalism, policy documents, culture.
Förord
Detta arbete har varit oerhört lärorikt för oss. Vi har fått fram en rad intressanta resultat kring hur
lärare, skolledare samt verksamhetschefen för mångfaldsenheten ser på mångfalden som resurs i
klassrummet. Erfarenheter som vi kommer att bära med oss under alla våra yrkesår som lärare. Vi vill
tacka vår handledare Svante Lundberg för tydliga riktlinjer som gjort detta arbete genomförbart,
likaså vill vi tacka de respondenter som ställt upp på våra intervjuer och gav oss en inblick i deras
verksamhet. Vi hoppas att vi genom denna uppsats bidrar till en fortsatt forskning inom skolan och
mångkulturalitet.
Alexandra Nyman & Linda Wilsson
Innehållsförteckning
ABSTRACT .......................................................................................................................................................................... 2
FÖRORD ............................................................................................................................................................................... 3
1. INLEDNING ..................................................................................................................................................................... 5
2. BAKGRUND ..................................................................................................................................................................... 6
2.1 BEGREPPSDEFINITION ................................................................................................................................................... 6
2.1.1 Kultur .................................................................................................................................................................. 6
2.1.2 Mångkulturalitet .................................................................................................................................................. 6
2.1.3 Nyanlända elever ................................................................................................................................................. 6
2.1.4 Interkulturalitet ................................................................................................................................................... 7
2.2 STYRDOKUMENT........................................................................................................................................................... 7
2.2.1 Skollag.................................................................................................................................................................. 7
2.2.2 Läroplan ............................................................................................................................................................... 8
2.2.3 Kursplaner ........................................................................................................................................................... 8
2.2.4 Likabehandlingsplan ............................................................................................................................................ 9
3. PROBLEMFORMULERING ...................................................................................................................................... 10
3.1 SYFTE ......................................................................................................................................................................... 10
3.2 FRÅGESTÄLLNING ...................................................................................................................................................... 10
3.3 AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................................................................................ 10
4. LITTERATURGENOMGÅNG OCH TEORETISKA PERSPEKTIV ..................................................................... 12
4.1. SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE ........................................................................................................... 12
4.2 DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET ......................................................................................................................... 12
4.3 DEN MÅNGKULTURELLA SKOLAN ............................................................................................................................... 14
4.3.1 Identitet, kultur, religion ..................................................................................................................................... 15
4.3.2 Interkulturell undervisning ................................................................................................................................ 15
4.3.3 Rektorns roll ....................................................................................................................................................... 16
4.3.4 Lärarrollen ......................................................................................................................................................... 17
5. METOD ........................................................................................................................................................................... 18
5.1 INTERVJUER ................................................................................................................................................................ 18
5.1.1 Tid och plats/genomförande ............................................................................................................................... 18
5.2 ETIK ........................................................................................................................................................................... 19
5.3 VALIDITET OCH RELIABILITET ................................................................................................................................... 19
6. RESULTAT ..................................................................................................................................................................... 20
6.1 PRESENTATION AV SKOLOR OCH RESPONDENTER ......................................................................................................... 20
6.2 INTERVJU MED LÄRARE ............................................................................................................................................... 20
6.3 INTERVJUER MED SKOLLEDARE ....................................................................................................................... 22
6.4 INTERVJU MED VERKSAMHETSCHEF FÖR MÅNGFALDSENHETEN ................................................................................. 24
7. ANALYS .......................................................................................................................................................................... 26
7.1 STYRDOKUMENT OCH ARBETSSÄTT ............................................................................................................................ 26
7.2 STYRDOKUMENTENS RIKTLINJER ................................................................................................................................ 27
7.3 MÖJLIGHETER OCH SVÅRIGHETER .............................................................................................................................. 28
7.4 LEDARSKAP ................................................................................................................................................................ 29
8. DISKUSSION OCH SLUTSATS .................................................................................................................................. 30
8.1 SJÄLVKRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT .......................................................................................................................... 32
8.2 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER .......................................................................................................................... 33
1. Inledning
Det svenska samhället har i många avseenden förändrats radikalt under de senaste årtiondena. Med en
allt mer utbredd internationalisering och invandring har begrepp som etnisk mångfald samt
mångkulturalitet blivit ämnen som ständigt debatteras och diskuteras i både media och politik. Roth
(2005:7) framhåller att terrorattackerna den 11 september 2001 har bidragit till att de mångkulturella
frågeställningarna tagit stor plats i samhällsdebatterna och då ur en negativ synvinkel. Samhällets
utveckling och mediernas påverkan har också präglat skolans verksamhet och dess styrning. Idag
återfinns därför begrepp som etnisk mångfald och mångkulturalitet i skolans styrdokument och andra
förordningar som avser skolans verksamhet. Statens offentliga utredningar, SOU, har till exempel
uttalat att ”det krävs en ökad förmåga hos alla människor att leva med kulturell mångfald och det är
skolans ansvar att stärka denna förmåga” (SOU, 1996:143:7).
I de flesta skolor och klassrum finns idag en rik variation av olika kulturer och etniciteter, denna
mångfald innebär att läraren både kan finna potential och hinder i undervisningen. Enligt 1994 års
läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, och dess
riktlinjer bör dock mångfalden ses som en resurs och tillgång samt ligga till grund för utveckling av
såväl den egna undervisningen som elevernas personlighetsutveckling. Trots läroplanens förordningar
har vi praktiska erfarenheter som styrker motsatsen, att se etnisk mångfald som en positiv faktor och
möjlighet till ett vidare perspektiv på undervisningen är något som vi ansett har varit obefintligt under
de perioder vi har haft verksamhetsförlagd utbildning. Det är utifrån dessa erfarenheter som vi genom
denna uppsats vill syfta till att tydliggöra relationen mellan de teoretiska styrdokumenten och den
praktiska
skolverksamheten
samt
hur
lärares
kunskap
kring
detta
påverkar
elevernas
identitetsutveckling. Vi kommer att genomföra en mindre empirisk undersökning för att ta reda på om
dessa tendenser även går att finna på de skolor som vi valt att undersöka samt om det skiljer sig åt
mellan skolor med olika hög andel nyanlända elever. Utifrån vår empiriska del kan vi sedan, med
utgångspunkt i litteratur och forskning, dra slutsatser kring om våra tidigare erfarenheter stämmer
överens med insamlad data.
Processen med uppsatsskrivandet har fungerat väl, vi har arbetat aktivt och genomförde våra
kvalitativa intervjuer som planerat samt lyckades finna mycket intressant litteratur kring ämnet. Vid
sökandet efter avhandlingar upptäckte vi dock en uppsats mycket lik vår tänkta studie, med liknande
frågeställningar och samma litteratur (Lundh & Olofsson, 2007). Vid upptäckten blev vi något ställda
och frågan om vi skulle byta inriktning på vårt arbete uppstod. Efter samtal med kursledning och
handledare bestämde vi oss ändå för att fortsätta på vår tänkta linje då vi var övertygade om att vi
kunde finna andra intressanta resultat än vad den tidigare uppsatsen funnit.
5
2. Bakgrund
Mångkulturalitet ses ofta som ett komplext ämne och har blivit allt mer uppmärksammat i dagens
samhälle. Under de perioder då vi haft verksamhetsförlagd utbildning ansåg vi att den undervisning
som bedrevs saknade koppling till läroplanen när det handlade om att främja och stärka elever med
annan etnisk och kulturell tillhörighet än den svenska. Utifrån detta skapades ett intresse hos oss för
hur teori kring arbetet med etnisk mångfald i skolan förhåller sig gentemot praktik. Därför vill vi
genom denna studie förtydliga innehållet i grundskolans läroplan, Lpo 94, kring de riktlinjer som
finns i arbetet med etnisk mångfald. Vi analyserar sedan dessa riktlinjer i relation till hur det fungerar
i skolverksamheten.
2.1 Begreppsdefinition
För att skapa en vidare förståelse för hur mångkulturalism påverkar samhället samt hur detta speglas i
skolans verksamhet vill vi i detta avsnitt definiera vissa begrepp som kan vara av betydelse för
förståelsen av de diskussioner som förs i studien.
2.1.1 Kultur
För att förstå begreppet mångkulturalitet krävs först grundläggande vetskap kring vad en kultur är.
Säljö (2000) beskriver att kultur handlar om olika idéer, kunskaper och värderingar som vi genom
interaktion med omvärlden förvärvar. Vidare kan begreppet delas upp i två olika definitioner, ett
vidare och ett snävare. Utifrån den vidare definitionen anses kultur vara en helhetsbild av en specifik
grupps handlingar och tankar liksom de omgivande förhållandena. Den snävare definitionen omfattar
istället endast människans livssyn och åsikter (Lundh & Olofsson, 2007:18).
2.1.2 Mångkulturalitet
Begreppet mångkulturalitet innebär att man inom landet kan dela in människor i olika grupper utifrån
kulturella särdrag (Nationalencyklopedin, 2010). Det mångkulturella samhället syftar på att flera olika
kulturer och kulturyttringar kan existera i en positiv samverkan gentemot varandra. Roth (1996)
belyser att det mångkulturella samhället förenklat innebär att ”olika musik-, konst-, hantverks- och
matkulturer existerar sida vid sida” (1996:30). Han menar vidare även att värdet av den etniska
mångfalden grundar sig i att de specifika kulturerna finns kvar och skapar en helhet (Roth, 1996:31).
2.1.3 Nyanlända elever
Skolinspektionen (2009) anger att begreppet nyanlända elever avser ”elever som inte har svenska som
modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller
under sin skoltid”. (2009:6). Under skolinspektionens granskning av antalet nyanlända elever i de
6
svenska skolorna var det under år 2009 cirka 8800 elever som ansågs vara nyanlända. I denna studie
används begreppet elever med annan etnisk bakgrund när vi talar om nyanlända elever. Det är ett
etablerat begrepp som förekommer i relevant litteratur kring ämnet (Lahdenperä I: Utbildning och
Demokrati, 1999:51).
2.1.4 Interkulturalitet
Benämningen interkulturalitet definieras av samhällsprocesser där olikspråkiga människor med olika
kulturella bakgrunder kommunicerar med varandra. Begreppet används allt mer i samband med
projekt som syftar till integrationer av olika kulturella grupper där förståelse och tolerans mellan
dessa är centralt i arbetet. Arbetet på en skola och i ett klassrum där lärare och elever med olika
kulturell bakgrund arbetar tillsammans är ett exempel på interkulturellt arbete (Metoder.nu, hämtat
2010-11-17).
2.2 Styrdokument
Skolans verksamhet utgår från en rad olika förordningar och lagar, det finns idag 28 nationella
dokument för skolan och förskolans verksamhet (Hallerström, 2006:20). I detta kapitel redogörs de,
för arbetet relevanta, styrdokument som lärare i sin undervisning måste ta hänsyn till och efterleva
samt vilka normativa riktlinjer som finns kring mångkulturalitet och lärarens uppdrag.
2.2.1 Skollag
Skollagens stadgar och paragrafer föreskriver hur skolans verksamhet ska utformas och vilka
grundläggande normativa värden den ska underbyggas av. Skollagen är överordnad läroplanerna
likaväl som kursplanerna. I skollagen framkommer etnisk mångfald och mångkulturalitet i ett vidare
perspektiv då dessa begrepp inkluderas i beskrivningen av de grundläggande demokratiska
värderingar som hela skolans verksamhet ska präglas av.
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas
egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö- särskilt skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska
beteenden. Lag (1999:886). (Citerat i Lärarnas riksförbund, 2007: 60)
Då skollagens syfte inte är att klargöra undervisningens utformning mer specifikt än på vilka grunder
denna ska ske går det inte heller att finna mer precisa direktiv som avser hur etnisk mångfald bör
införlivas i klassrummet.
7
2.2.2 Läroplan
Läroplanen är vid sidan av skollagen ytterligare ett viktigt nationellt styrdokument som styr skolan
och dess verksamhet. I grundskolans läroplan, Lpo 94, framkommer vikten av mångkulturalitet på
olika sätt, men för att till fullo förstå innebörden och vikten av detta begrepp krävs det dock att man
som läsare har en god förmåga att reflektera över och analysera det som står skrivet.
På flera håll i läroplanen belyses etnisk mångfald som värdefull, men det verkar främst vara den
ökande internationaliseringen som gör att det är viktigt att se det positiva i en kulturell mångfald i
skolan (Lundh & Olofsson, 2007:25). Det står bland annat beskrivet att:
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt
sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med
täta kontakter över kultur och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också
att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. (Skolverket, 2006: 6)
Det finns även vissa kopplingar mellan mångfaldsbegreppet och elevens personliga och demokratiska
utveckling (Skolverket, 2006:3-4). Lpo 94 betonar, liksom skollagen, att all verksamhet i skolan ska
bedrivas på demokratiska grunder och att eleverna ska formas till solidariska och demokratiska
medborgare. Med andra ord innebär skolans värdegrund att man ska respektera andra människor,
språk och kulturer och att denna syn ska ligga till grund för elevens demokratiska och personliga
utveckling (Skolverket, 2006:8). Undervisningen i skolan ska också göra eleverna medvetna om det
egna, likväl som det gemensamma, kulturarvet samt få kunskap och kunna leva sig in i och förstå
andras villkor och värderingar. För att utveckla dessa kompetenser hos eleverna krävs det därmed
också att skolan och undervisningen måste inkludera och belysa begreppet mångkulturalitet. Vidare
beskriver läroplanen skolan som en social och kulturell arena där alla ska mötas på lika villkor samt
att den ska ge utrymme och förutsättningar för lärande och utveckling (Skolverket, 2006:4).
Läroplanen betonar även det faktum att skolan inte ensidigt ska skildra och inkludera vissa specifika
livsåskådningar utan att skolan och undervisningen ska vara objektiv samt uppmuntra till olika synsätt
och perspektiv. Tolkat i ett vidare perspektiv innebär det att skolan inte endast kan anamma den
svenska kulturen (Lundh & Olofsson, 2007:26).
2.2.3 Kursplaner
Ser man på begreppet mångkulturalitet utifrån kursplanerna för grundskolan går det på flera håll att
finna skrivningar om den etniska mångfaldens betydelse för undervisningen. Främst framkommer det
i kursplanen för religionskunskap, där det bland annat står att ”I ett internationaliserat samhälle
baserat på etnisk och kulturell mångfald ökar betydelsen av att förstå hur människor tänker, handlar
8
och formar sina liv” (Skolverket, 2000a:1). Men också i ämnen som svenska framkommer etnisk
mångfald som en viktig aspekt av undervisningen. Där finns en stark sammankoppling mellan kultur
och språk som framställs betydande för elevens identitetsutveckling, då ämnets syfte är att ”stärka
elevernas identitet och förståelse för människor med olika kulturell bakgrund” (Skolverket, 2000b:1).
Det står ytterligare att den kulturella mångfald vi har inom landet berikar och formar samhället samt
att språket avspeglar landets historia och kulturella identitet. Det betonas även att man kan nå och
förtydliga den etniska mångfalden via skönlitteratur av olika slag samt att skilda synsätt och åsikter
ska få mötas inom ramen för undervisningen för att därigenom skapa en vidare förståelse för olika
värderingar och livsåskådningar. I den gemensamma kursplanen för de samhällsorienterade ämnena
beskrivs kunskaper om samhällets etniska och kulturella mångfald som en del av det grundläggande
syftet med undervisningen (Skolverket, 2000c). Sammanfattningsvis kan nämnas att begreppet och
innebörden av etnisk och kulturell mångfald återkommer i flertalet kursplaner för grundskolan.
Innebörden framkommer tydligt och genererar tydliga normativa riktlinjer för undervisningens
innehåll, detta dock främst i målen för år 9. Målen för år 3 och år 5 innehåller emellertid inte denna
tydlighet.
I dagsläget genomför skolverket en revidering av skolans läroplaner och kursplaner med
förhoppningen om att dessa nya styrdokument ska börja gälla redan från höstterminen 2011. I det nya
förslaget för kursplanen i religionskunskap togs kristendomens dominerande roll och betydelse bort
och världsreligionerna likställdes, vilket bemöttes med kritik från många. En av dem som var kritisk
mot förslaget var Sveriges utbildningsminister Jan Björklund. Regeringen beslutade därför att ändra
skolverkets förslag och valde att åter igen lyfta fram kristendomens betydelse då det svenska
samhället och dess värderingar baseras på denna religion. Björklund poängterar dock att alla elever
självklart ska studera alla världsreligionerna och att ställningstagandet inte ska medföra en
rangordning mellan de olika religionerna (Svenska dagbladet, 2010).
2.2.4 Likabehandlingsplan
Alla skolor är enligt lag skyldiga att ha en likabehandlingsplan som är till för att förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling som kan förekomma i skolan.
För att alla elever ska behandlas på lika villkor oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning eller
funktionshinder upprättas detta dokument som ska innehålla direktiv för hur skolan ska agera vid
specifika fall då kränkningar av denna karaktär förekommer. Likabehandlingsplanen utarbetas
tillsammans av rektor, lärare, föräldrar och elever för att skapa en trygg skolmiljö för alla. Det finns
vissa riktlinjer för hur en likabehandlingsplan bör se ut och dessa är framtagna av skolverket samt
ombudsmän inom olika diskrimineringsområden (Skolverket, 2007).
9
3. Problemformulering
Historiskt sett har Sveriges invandring utgått från områdena runt Östersjön och Nordsjön men sakta
har dessa cirklar utvidgats och omfattar idag områden och människor från hela världen (Svanberg &
Tydén, 2005:389). Vägen mot ett mångkulturellt Sverige började med den arbetsinvandring som
skedde under efterkrigstiden, men det dröjde till år 1986 innan invandrarminister Anita Gradin
deklarerade att ”Sverige är på väg att bli ett mångkulturellt samhälle, och att detta är att se en positiv
utveckling” (Svanberg & Tydén, 2005:365). Trots detta är det än idag många som ser invandring och
mångkulturalitet som negativt för det svenska samhället. Med den växande rasismen och
främlingsfientligheten som idag finns i samhället utbreder sig även segregationen och
klasskillnaderna (SOU, 1996:143:11). Dagens politiska situation med Sverigedemokraternas intåg i
riksdagen är ytterligare en tydlig reflektion av detta. Situationen i samhället påverkar också skolans
värld. Därför anser vi att det är av stor vikt att synliggöra styrdokumentens innebörd och innehåll
gällande mångkulturalitet samt tydliggöra lärarens uppdrag i relation till styrdokumenten.
3.1 Syfte
Syftet med föreliggande uppsats är att granska och belysa relationen mellan styrdokumentens
riktlinjer och en grupp rektorers och lärares förhållningssätt till att arbeta med etnisk mångfald samt
hur denna relation påverkar undervisningen. Ett delsyfte med studien blir därmed att uppvisa hur
lärare och rektorer kan arbeta för att skapa en lärandemiljö som främjar mångkulturaliteten på
individ-, grupp- samt organisationsnivå för att på så sätt främja en skola för alla ur ett mångkulturellt
perspektiv.
3.2 Frågeställning
Uppsatsen stävar efter att svara på följande frågeställning:
Hur kan undervisning bedrivas i enighet med styrdokumenten för att stärka elever
med annan etnisk och kulturell bakgrund?
Anser respondenterna att styrdokumenten ger tillräckliga riktlinjer för hur arbetet med
etnisk mångfald ska se ut? Skiljer dessa åsikter sig åt mellan de undersökta skolorna?
Vilka möjligheter och svårigheter finns det på individ-, grupp- och organisationsnivå
med en mångkulturell skola?
3.3 Avgränsningar
På grund av tid- och utrymmesbrist har en del avgränsningar varit nödvändiga för att ett givande
arbete ska kunna växa fram inom den tidsram vi arbetat inom. Mångkulturalitet i skolan är ett
omfattande ämne vilket inneburit att vi redan från arbetets start valde att begränsa oss till att ta reda
på hur lärare och skolledare arbetar kring det som står i styrdokumenten angående mångkulturalitet.
10
Studiens fokus ligger även på om respondenterna tycker att det som står i styrdokumenten är relevant
i förhållande till hur undervisningen utförs. I den kommun vi valde att genomföra undersökningen i
fanns även en mångfaldsenhet därför valde vi även att inkludera enhetschefens syn på perspektiven
ovan då vi tänkt att studien ska belysa frågeställningen på organisations-, grupp- och individnivå.
För att få svar på våra inledande frågeställningar ansåg vi att det var lämpligast med ett fåtal
intervjuer med strategiskt utvalda personer. De lärare och skolledare som intervjuats har således alla
arbetat i de tidigare åren i skolan, något som föll sig naturligt då vi själva inriktar oss mot dessa
åldrar.
11
4. Litteraturgenomgång och teoretiska perspektiv
För att förstå hur dagens skola ser ut och fungerar ur mångkultursaspekt är det betydelsefullt att känna
till hur samhället ser ut och har förändrats samt hur detta påverkat skolan och dennes verksamhet.
4.1. Sociokulturellt perspektiv på lärande
För att på lämpligt sätt kunna analysera och tolka insamlad data och tidigare forskning utgår
föreliggande uppsats från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och kunskap. Det teoretiska
perspektivet utgör grunden för tolkningar av litteratur och empiri samt för de slutsatser som
framkommer genom arbetet. För studiens syfte har det varit väsentligt att arbetet utgått från det
sociokulturella perspektivet då uppsatsen till stor del fokuserar på kommunikationsprocesser, språk
och kultur i olika former. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv är det givet att människor föreställer
sig världen olika samt att den fungerar olika beroende på miljö. Uppväxtmiljö, religion, umgänge med
mera skiljer sig åt. Dessa faktorer har betydelser för hur individen upplever och tänker sig sin
omvärld samt vilka gränser och möjligheter som finns, likväl det som anses vara naturligt och
onaturligt. Därför handlar och tänker vi olika (Säljö, 2000:68-69).
Inom det sociokulturella perspektivet hävdas det att lärande är individuellt och sker i samspel med
andra människor - kunskap sker i interaktion med andra. Säljö (2000) framhåller att kommunikation
och kommunikativa processer är grundläggande delar inom det sociokulturella perspektivet. Språk
och kommunikation är länken mellan individen och omvärlden och det är via denna som eleven kan
tolka och förstå sin omgivning (Säljö, 2000:67).
Det är genom att höra vad andra talar om och hur de föreställer sig världen, som barnet blir
medvetet om vad som är intressant och värdefullt att urskilja ur den mängd iakttagelser som
man skulle kunna göra i varje situation. (Säljö, 2000:37)
Sammanhanget och situationen blir på så sätt viktiga komponenter i lärandet (Carlgren, 1999:12).
Säljö (2000) framhåller att barnet föds in i en social kontext där dessa interaktiva och kommunikativa
processer verkar och där finns redan inbyggda perspektiv och förhållningssätt till omvärlden, barnet
socialiseras in i kulturella mönster. Människor lär sig därför olika saker i olika kulturer beroende på
vilka artefakter som finns tillgängliga. Inom den sociokulturella synen på lärande anser man att
lärandet är livslångt då de språkliga och fysiska artefakterna är i ständig förändring och utveckling,
vilket gör att också individens kunskaper och lärande kan fortgå och utvecklas (Säljö, 2000: 71-72).
4.2 Det mångkulturella samhället
För förståelsen av skolan som en mångkulturell enhet är det betydelsefullt att medvetandegöra hur
12
utvecklingen av mångkulturalitet i samhället har sett ut då detta lämnat avtryck i skolans verksamhet.
Nedan ges en kort inblick i hur det mångkulturella samhället vuxit fram i Sverige samt en
förtydligande av relationen mellan olika kulturer i ett mångkulturellt samhälle.
Ett mångkulturellt samhälle innehåller flera olika kulturer (Roth, 1996:12). Genom historien har de
flesta samhällen i världen varit mer eller mindre mångkulturella. Sverige har i detta sammanhang
varit avvikande i jämförelse med många andra länder då det svenska samhället varit mer kulturellt
enhetligt. Den svenska kulturen sågs tidigare av vissa etnologer som lågkontextuell vilket innebär att
landets befolkning är förhållandevis homogen när det gäller till exempel språk, religion och kultur.
Genom detta har svenskars förmåga att tolka och förstå tankar, avsikter och beteenden hos människor
från andra länder inte utvecklats något nämnvärt. En högkontextuell kultur är följaktligen motsatsen
till den lågkontextuella där en stor kulturell mångfald finns. I denna måste man istället lära sig att
förtydliga människors beteenden i större utsträckning för att klara sig. Svenskar ses som
vanemänniskor, inte bara vanan kring att fira en tradition på ett visst sätt utan även vanan att
genomföra vår dag, vårt sätt att hälsa och föra oss. Dessa traditioner och vanor har förändrats med
åren i och med den växande mångkulturaliteten och internationaliseringen i dagens samhälle. Det
svenska samhället är på väg att ändra form från den lågkontextuella till den högkontextuella kulturen.
Andra människors föreställningar om hur svensk kultur ser ut håller alltså på att förändras i dagsläget
och andra kulturer påverkar samhället allt mer (Fredriksson & Wahlström, 1997:91-94). Likaledes har
de folkomflyttningar som utspelat sig internationellt under efterkrigstiden samt de in- och
utvandringar som skett spelat en viktig roll i medvetenheten kring etniska frågor i det svenska
samhället. Mitt i samhället befinner sig skolan som på många sätt blir en mötesplats för allt som
händer runt omkring oss. På så sätt blir även skolan en plats där olika kulturella intryck möts vilket
också är en bidragande faktor till att hela det svenska samhället blir allt mer mångkulturellt,
framtidens samhälle byggs upp av de barn och ungdomar som befinner sig i skolan (Fredriksson &
Wahlström, 1997:108).
För förståelsen av det förändrade samhället blir det även betydelsefullt att tydliggöra relationen
mellan olika kulturer i ett mångkulturellt samhälle. Denna relation kan, enligt Roth (1996:18) förstås
utifrån tre olika samhällsmodeller: assimilation-, smältdegel- eller mångfaldsmodellen. Tidigare har
den officiella hållningen mot invandrare i Sverige varit assimilationsinriktad (Roth, 1996:18). Roth
förklarar att ”Assimilationsideologin kan dock innebära att det är invandrarna som ensidigt ska
anpassa sig till rådande värderingar, kulturmönster och verksamheter” (Roth, 1996:20). Idag använder
man sig dock främst av begreppet integration då detta anses vara mer positivt värdeladdat än
assimilation. Benämningarna avser att minoritetsgrupper ska få möjlighet att ingå och bli delaktiga i
majoritetskulturen. Roth framhåller dock att assimilationsteorin kräver att det finns ett
13
majoritetssamhälle för dessa invandrargrupper att assimileras in i. I ett mångkulturellt samhälle kan
assimilationsideologin
även innebära
ökat
avstånd mellan olika
kulturella
grupper,
då
minoritetsgrupperna förstärker sin gruppidentitet som reaktion mot integrationspolitiken. Samhället
ska istället ge de ”kulturella minoritetsgrupperna möjlighet att själva välja kulturell inriktning och
därmed inte tvingas följa majoritetens värderingar” (Roth, 1996:23). Roth beskriver att man genom
riksdagens
valfrihetsmål
för
invandrare
år
1975
inte
längre
kunde
använda
sig
av
assimileringsmodellen då denna skulle strida mot riksdagens beslut. Valfriheten sätter på så sätt
gränser för assimileringspolitiken.
Den samhällsmodell som ibland anses uppfylla kravet på kulturell valfrihet är smältdegelsmodellen.
Även här understryks dock behovet av en gemensam samhällskultur, men att denna ska utvecklas
genom samspelet mellan självständiga kulturer (Roth, 1996:24). Tanken eller målet med denna
modell är att kulturerna ska ”korsbefrukta” varandra och utmynna i en gemensam kultur. Roth
(1996:25) poängterar att smältdegelsmodellen inte är tillämpbar i verkligheten men kan användas som
ett ”normativt ideal”. Han ifrågasätter om modellen överhuvudtaget fungerar i ett samhälle med en
majoritetskultur och framhåller att modellen är motstridig ”varför ska vi sträva efter en smältdegel när
det finns ett värde i kulturell mångfald?”(Roth, 1996:26). Detta uttalande leder oss naturligt in på den
tredje samhällsmodellen som kalls för mångfald eller kulturpluralism.
Mångfald som samhällsmodell innebär att kulturella minoriteter ges utrymme att uttrycka sina
särdrag. Sveriges invandrarpolitik har haft som mål att ”invandrare skall kunna finna en jämbördig
plats som samhällsmedlemmar i en anda av samverkan. Invandrarna skall dessutom ha rätt till att få
sina kulturella identiteter respekterade” (Roth, 1996:28). Roth menar även att olika invandrargrupper
inte kulturellt ska assimileras in i en majoritetskultur, de ska istället berika majoritetskulturen med
nya kulturella influenser och samtidigt tillägna sig det som är väsentligast att kunna i det nya landet –
språket. De mångkulturella aspekterna som influerat vårt svenska samhälle skapar valfrihet.
Medborgarna i ett samhälle med många kulturer har större chans att förverkliga sig själva då de kan
välja mer fritt (1996). Roth (1996:27-30) hävdar att ett mångkulturellt samhälle leder till kulturella
nybildningar, något som är viktigt att ta vara på då det är värdefullt för människors välbefinnande i
samhället.
4.3 Den mångkulturella skolan
Lahdenperä (I: Utbildning och Demokrati, 1999:43) framhåller att skolan blir mångkulturell och
multietnisk då skolans elever är det. Roth (1996:18) å andra sidan belyser att en mångkulturell skola
inte alltid nödvändigtvis behöver innebära en skola med många invandrargrupper, då alla individer
har olika kulturella bakgrunder som präglas av familjens traditioner, historia och vanor med mera. I
14
föreliggande studie är det dock den etniska mångkulturaliteten som det fokuseras på då det
sammanstämmer med arbetes tema och syfte.
4.3.1 Identitet, kultur, religion
Oavsett geografiskt ursprung är den kulturella identiteten betydelsefull för alla elevers självbild och
identitetsskapande. Hur skolan accepterar och synliggör individens kulturella bakgrund kan påverka
elevens identitetsutveckling (Skolöverstyrelsen, 1988:11). Skolkommittén (SOU, 1996:143:14)
understryker detta faktum ytterligare genom att framhålla att varje elevs personlighet är nära
sammankopplad med den kulturella bakgrunden samt sättet att tänka och leva. Denna bakgrund ser
ofta olika ut beroende på etnicitet samt geografisk och social uppväxtmiljö då kulturen kan variera
stort mellan stad och landsbygd. Som lärare är det därför viktigt att ha i åtanke att eleven präglas av
sin kultur och de värderingar som ingår denna (Skolöverstyrelsen, 1987:74). Det ligger i skolans
uppdrag ”att erkänna och synliggöra den personliga historien hos var och en av eleverna. All
undervisning måste ha sina rötter i elevernas kulturer, i det mångkulturella” (SOU 1996:143:12).
Genom att vara positivt inställd till och inkludera ett mångkulturellt förhållningssätt i skolan skapas
bättre förutsättningar för eleverna att känna trygghet då känslan av att bli erkänd och respekterad för
den man är och de erfarenheter man har sedan tidigare främjas (Skolöverstyrelsen, 1988:13).
Hultinger & Wallentin (red.) (1996:61) menar att ett multietniskt klassrum ofta resulterar i ett vidare
spektrum av vad som anses vara ”normalt”, vilket dock måste utnyttjas i undervisningen för att vara
av nytta. De framhåller vidare även att det åligger skolan att ”bekräfta elevernas kulturella identitet”
(1996:117). Sociologen Aleksandra Ålund (I: SOU:1996:143:65) belyser dock att det även kan vara
riskfyllt att lyfta fram elevers kulturella bakgrund på detta vis. Hon förklarar att det istället kan
innebära att elevens individuella utveckling och identitetsskapande går åt motsatt håll då alla inte vill
bli kategoriserade och förknippade med sin kultur. Det resultat som Lundh och Olofsson (2007:40)
uppvisar utifrån sin empiriska studie stärker detta då det visar att en del elever med annan etnisk
bakgrund upplever sig som svenska och vill inte bli sammankopplade med sin ”ursprungskultur”.
4.3.2 Interkulturell undervisning
Interkulturell undervisning har varit ett relativt okänt begrepp inom skolans värld, trots att det redan
år 1985 gjorde intåg i organisationen då riksdagen beslutade att skolan ska genomsyras av denna
undervisningsform (Hultinger & Wallentin (red.), 1996:111). Interkulturellt lärande, framhåller
Eklund (2003) innebär en kraftfull lärandeprocess där individen införskaffar nya ”kunskaper och
redskap som gör det möjligt att leva med och hantera kulturella skillnader inom ramen för ett
demokratiskt och mångkulturellt samhälle” (2003:5). Interkulturell undervisning innebär således att
läraren utgår från elevernas olika kulturer och låter dem interagera med varandra. Elevernas skilda
15
åsikter och synsätt används som redskap för att utveckla och bredda undervisningens perspektiv så att
man vidare kan förstå den gemensamma verkligheten. När eleverna jämför och diskuterar sina rötter
och traditioner med varandra blir de säkrare på den egna kulturella identiteten (Hultinger & Wallentin
(red.), 1996:117). Eleverna ska veta och känna att deras bakgrund och kultur är en resurs för klassen.
Undervisningen bör därför präglas av anknytning till vardagen likaväl som till elevernas kultur
(Hultinger & Wallentin (red.), 1996:111). Men Lundh och Olofsson (2007:7) framhåller att det
återigen är viktigt att respektera att alla elever inte vill bli tillskrivna en specifik kulturell identitet.
En förutsättning för att den interkulturella undervisningen, liksom all undervisning, ska lyckas är att
den utgår från elevens erfarenheter. Det innebär sålunda att läraren införskaffar kunskaper kring
elevens behov. Det kräver också att man har kännedom kring elevens uppväxt och miljö, hälsa, familj,
intressen och självkänsla. Genom att utgå från elevernas referensramar, minnen och bilder når man en
djupare förståelse (Hultinger & Wallentin (red.),1996:112).
4.3.3 Rektorns roll
Rektorn har det yttersta ansvaret för skolan och dess verksamhet och det åligger rektorn att se till så
att denna formas mot de nationella mål som finns. Rektorsuppdraget tydliggörs genom skollag och
andra förordningstexter (Hallerström, 2006:16) Uppdraget innebär bland annat att vara ledare för den
pedagogiska verksamheten samt att vara administrativ chef (Hallerström, 2006:19). Det är till
exempel rektorns ansvar att upprätta lokala skol-, och arbetsplaner samt att utvärdera och följa upp
skolans resultat (Skolverket, 2006:16-17).
Den samhälliga kontexten som skolan verkar inom påverkar hur rektorn formar sitt ledarskap och hur
arbetet i verksamheten ser ut. Rektorns arbetssätt präglar sedan skolan och dess verksamhet på flera
olika sätt (Hallerström, 2006:41-45). När rektorn är kunnig samt visar intresse och engagemang för
skolverksamheten så menar skolöverstyrelsen (1988:19) att det ofta leder till positiva resultat för
skolan och dess verksamhet. Även Hallerström (2006:35) uppvisar liknande tankegångar då en viktig
del av skolans utveckling av kreativitet och lärande grundar sig i att rektorn har en roll som inspiratör
och ”möjliggörare”. Ett nära samarbete med personal, elever och föräldrar genererar också i en
helhetsbild av verksamheten som underlättar ett gott samarbete och ett positivt och öppet skolklimat
(Skolöverstyrelsen, 1988:19-21). Rektorns ledarskap och ledarstrategier behöver vara flexibla och
kunna anpassas efter grupp och mål. Det viktigt att veta när personalen behöver mer
handlingsutrymme och autonomi och när rektorn behöver vara mer inblandad och ha en tydligare roll
som beslutsfattare (Hallerström, 2006:34-35).
16
4.3.4 Lärarrollen
Dagens mångkulturella och multietniska skolor innebär att en ny lärarroll måste växa fram i skolan,
en lärarroll som ska passa in i dagens samhälle. Egenskaper som fantasi, inlevelseförmåga, empati
och öppenhet är viktiga för alla undervisningssituationer och blir än viktigare i den mångkulturella
skolan (Skolöverstyrelsen, 1987:74). En lärare i en mångkulturell skola måste också vara påhittig och
hitta andra alternativ när de traditionella metoderna inte räcker till. Undervisningen måste även ofta
kompletteras med bilder och tydligt kroppsspråk, den traditionella lärarrollen måste förändras i takt
med skolan och de elever man möter (Hultinger & Wallentin (red.), 1996:14). Det är i mötet med
andra människor som en djupare förståelse och en förändrad omvärldsuppfattning utvecklas
(Hultinger & Wallentin (red.),1996:63). Ömsesidig respekt och vilja är nödvändiga faktorer för de
kulturella mötena som sker i skolan (SOU:1996:134:9). Mötet mellan lärare och elev blir därför
betydelsefullt och kan ofta påverka elevernas inställning och skolgång. Detta möte kräver att läraren
har respekt för varje elev, men även bakgrundskunskap kring eleven och dennes kultur, religion och
etnicitet blir i detta avseende väldigt viktigt. I bakgrunden kan man finna orsaker till eventuella
beteenden och svårigheter. Vetskap om att vi alla tänker och handlar på olika sätt växer fram hos
eleverna genom den interkulturella undervisningen men läraren måste vara insatt och kunnig om
begrepp som etnicitet och identitet för att undervisningen ska bli bra och givande för alla inblandade
(Hultinger & Wallentin (red.),1996:54). Religioner och kulturer medför att eleverna har varierande
behov och svårigheter som läraren bör respektera och lösa på individnivå i skolan. Lika behandling i
detta avseende innebär således att eleverna blir diskriminerade då deras förutsättningar inte tas i
beaktning. Utifrån denna aspekt blir följaktligen lärarens människosyn betydelsefull; anser man att
elevens kultur är betydelsefull och att är elevernas tidigare erfarenheter är av värde för oss och i
skolarbetet? (Hultinger & Wallentin (red.),1996:110-111). Denna syn präglar också den
undervisningsmiljö som växer fram i klassrummet.
17
5. Metod
För att få svar på våra inledande frågeställningar har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi
har gjort en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer. Kvalitativa intervjuer innebär att
specifika respondenter väljs ut för att få så hög kvalité på undersökningen som möjligt, då
kvantifiering inte varit studiens mål (Kvale & Brinkmann, 2009:43).
5.1 Intervjuer
Utifrån studiens frågeställningar och syfte har intervjuguider utformats för att passa de olika
respondenterna. Vi la ner mycket tid på utformningen av intervjufrågorna då de är betydande för de
svar som framkommer genom intervjuerna. Vi valde att ha mestadels öppna frågor så att vi vid
intervjutillfället även kunde ställa ledande frågor beroende på vilka svar som gavs.
Vi har gjort ett strategiskt urval av respondenter och skolor. Vi har valt att undersöka två olika skolor
som är belägna i två olika stadsdelar i den aktuella kommunen och staden. Antalet elever med annan
etnisk bakgrund är hög på den ena och betydligt mindre på den andra. Dessa skolor har valts ut för att
tydliggöra de eventuella skillnaderna i arbetet med etnisk mångfald. Insamlandet av kvalitativ data
har således skett genom intervjuer av fyra lärare för de tidigare åren samt intervjuer av två skolledare.
För att få en övergripande bild av hur arbetet med etnisk mångfald ser ut i kommunen intervjuandes
även chefen för mångfaldsenheten.
5.1.1 Tid och plats/genomförande
Vi har genomfört sju intervjuer under fyra dagar. Varje intervjutillfälle varade i cirka 30 minuter och
tog plats på respektive respondents arbetsplats. Samtalen inleddes med en introduktion där
bakgrunden till arbetet presenterades likväl som syftet med intervjun belystes. När det gäller
dokumentationen av respondentens svar förde en av intervjuarna anteckningar medan den andra tog
ansvar över dialogen med respondenten. Då tillfälle gavs bidrog även den av oss som antecknade i
samtalet med följdfrågor och liknande. Vi valde denna metod då vi anser att den ger en mer
avslappnad atmosfär för både intervjuarna och respondenterna än andra metoder såsom
bandinspelning och dylikt.
Intervjuresultatet analyserades och sammankopplades sedan med genomgången litteratur och
forskning. Detta för att finna likheter och skillnader mellan teori och praktik. De generella mönster
som vi funnit framkommer sedan i avsnitten resultat (6) och analys (7).
18
5.2 Etik
Etik handlar om att skapa, stimulera och vidhålla dels en medvetenhet och dels en diskussion kring
hur man bör handla vid vissa situationer. Eftersom forskningen påverkar samhället på lång sikt är de
etiska aspekterna ytterst väsentliga vid ett forskningsarbete (Vetenskapsrådet, hämtad 2010-11-17).
Forskaren i en studie har ett eget etiskt ansvar som utgör en bas för all forskningsetik. Denna etik
regleras delvis av tvingade regler och föreskrifter men i slutänden är det forskaren själv som har det
yttersta ansvaret att se till så att forskningen är moraliskt gångbar och av god kvalitet (Codex, hämtad
2010-11-17).
Vid den första kontakten med respondenterna fick de skriftlig eller muntlig information kring arbetet
och dess syfte. Vi delgav dem även våra tankar kring syftet med intervjun samt hur utformningen av
denna skulle ske. Vi informerade dem likaså om att medverkan var frivillig samt att de hade full rätt
att avbryta deltagandet i studien. Detta för att de själva enkelt skulle kunna ta ställning till om de ville
delta i vår studie eller inte. Alla tillfrågade valde att delta och fick därmed tillgång till intervjuguiden
som utgjorde grunden för intervjun. I och med detta handlande har vi följt de etiska åtaganden som en
forskare är skyldig att göra.
5.3 Validitet och reliabilitet
Genom validitet mäter man det som är relevant i sammanhanget och om detta även görs på ett
tillförlitligt sätt är mätningen även reliabel. Vi anser att vi genom vårt val av skolor och respondenter
har fått fram bra och tillförlitlig fakta till vår studie. I och med att arbetet utgår från en kvalitativ
undersökningsmetod bearbetas ständigt validiteten och reliabiliteten under arbetets gång. Validiteten
och reliabiliteten rör såväl vår datainsamling, där vi valt ut respondenter efter erfarenheter och
bakgrund, likväl som de rör vår analys av insamlade data (Forskningsmetodik, hämtad 2010-11-17).
19
6. Resultat
I kapitlet nedan presenteras resultaten från de genomförda intervjuerna. Resultatet är sammanställt
utifrån de frågor som ställdes vid intervjuerna. För tydlighetens skull är kapitlet och intervjuresultatet
uppdelat i underrubriker utifrån de yrkeskategorier som medverkat i intervjuerna. Utformningen av
avsnittet syftar till att ge läsaren en tydlig helhetsbild av intervjuresultatet. Först presenteras de valda
skolorna och respondenterna (6.1), därefter redogörs resultatet från intervjuerna med lärarna (6.2),
sedan följer resultaten för skolledarna (6.3) och slutligen sammanställningen av intervjun med
verksamhetsansvarig för mångfaldsenheten i kommunen (6.4).
6.1 Presentation av skolor och respondenter
Skola 1 är belägen i ett invandrartätt område och över 90 procent av eleverna har annan etnisk
bakgrund. Rektorn för skolan presenteras i studien som 1AA, de intervjuade lärarna på skolan
presenteras som 1A och 1B. Lärare 1A har annan etnisk bakgrund men har varit bosatt i Sverige under
en längre tid. Skola 2 är belägen i stadens centrum och var femte elev på skolan har annan etnisk
bakgrund, dock är alla födda i Sverige. Rektorn för skolan presenteras i studien som 2BB, de
intervjuade lärarna på skolan presenteras som 2A och 2B. De intervjuade lärarna är alla verksamma i
grundskolans tidigare årskurser.
6.2 Intervju med lärare
För att få en bra utgångspunkt för intervjun gällde den inledande frågan respondenternas egen
tolkning av begreppet mångkulturalitet. Genom denna fråga framkom det att respondenter 2A och 2B
anser att mångfald inte är detsamma som mångkulturalitet. Begreppet mångfald menar lärare 2A
innefattar även exempelvis handikapp, annan sexuell läggning och dylikt. Lärare 2B instämmer och
förklarar att kultur är skapat av människor och således är mångkulturalitet något som är skapat av
olika människors erfarenheter och infallsvinklar. En mångkulturell skola är för dem båda en skola där
elevers olikheter används på ett bra sätt och lärare 2A påpekar att det finns vissa kulturella avvikelser
även i Sverige beroende på var man bor. Lärare 1A belyser begreppet ur en annan synvinkel då hon
menar att mångkulturalitet handlar om ett möte mellan kulturer, generationer och personer. Den
mångkulturella skolan präglas för henne av tolerans och respekt för elevens och personalens olikheter
samt att man engagerar sig i eleverna. Lärare 1B uppvisar liknande tolkning av begreppet och betonar
att det handlar om traditioner och sätt att se på saker och ting. Hon framhåller vidare även att i en
mångkulturell skola ska alla språk vara representerade och ”levande”.
Efter att respondenterna givit sin syn på mångkulturalitet fortgår intervjun med frågor gällande
styrdokumenten. Vi börjar med att kortfattat förklara vad som står kring mångkulturalitet för att få en
bra utgångspunkt för diskussion. Det framgår att respondenter 1B, 2A och 2B inte själva är insatta
20
kring vad som står i styrdokumenten gällande mångkulturalitet, men efter innebörden av denna
tydliggjorts ansåg de att deras arbete inkluderar dessa riktlinjer och att dessa ingår i skolans
likabehandlingsplan. Lärare 2A förklarar vidare att det inte känns särskilt meningsfullt att sätta sig in i
det som står i Lpo 94 nu när den nya läroplanen är på väg att verkställas, hon säger att ”vi lägger all
vår tid på att komma in i den nu”. Lärare 2A är sedan en tid tillbaka mångfaldsombud på skolan och
får därigenom utbildning inom området. Utifrån det som lärare 2A anser är betydande för skolan när
det gäller det kulturella mångfaldsarbetet och även mångfaldsarbetet i övrigt skapas sedan en
mångfaldsplan som alla lärare ska följa. Det framkom att lärare 1A var mer insatt i styrdokumentens
innehåll och riktlinjer för det mångkulturella arbetet. Hon framhöll också att några personer på skolan
har utarbetat en lokal likabehandlingsplan som innefattar mycket kring etnisk mångfald samt hur man
ska arbeta med detta på skolan. Det är främst denna plan som lärarna på skolan utgår från när det
gäller mångfaldsarbetet.
På frågan om läroplanen innehöll tillräckligt tydliga riktlinjer för arbetet med etnisk mångfald var de
båda respondenterna 2A och 2B överens om att de befintliga riktlinjerna inte var tillräckliga, men de
anser att de följer och implementerar de som finns genom att tolka och skapa lokala
undervisningsmål. Respondenterna 2A och 2B tycker också att de främjar mångkulturaliteten
tillräckligt på skolan då sociala utbyten ständigt sker i klassrummen. På så sätt menar de att den
kulturella mångfalden implementeras på ett naturligt sätt i undervisningen och de fåtal gånger då
problem kan uppstå löses dessa på ett smidigt sätt. ”Det gäller att se till individens behov” menar
lärare 2B. Lärarna anser att de får tillräckligt stöd från rektorn med detta arbete och de båda tycker att
han är positiv till den mångkulturalitet som finns inom skolan. Lärare 1A tyckte däremot att
läroplanen var relativt tydlig i sina riktlinjer men att det ändå kunde göras mer för att förtydliga vikten
av detta område i skolans verksamhet. Hon menar att då hon själv har utländsk bakgrund kan hon
sätta sig in i elevernas situation och utifrån detta utforma sin undervisning. Hon förklarade till
exempel att vanliga småord och prepositioner ofta skapar bekymmer för elever med annat modersmål
än svenska och därför arbetar hon mycket med att förklara dessa för sina elever. Vidare berättade hon
även att hela hennes undervisning utgick från det vidgade bild- och textbegreppet då det ger en
levande bild av undervisningsstoffet. Lärare 1B ansåg även hon att läroplanen innehåller lagom fokus
på mångkulturalitet men menar att det däremot borde finns andra nationella dokument där det står
mer specificerat hur man ska arbeta med etnisk mångfald i skolan. Genom intervjun framkom det att
lärare 1B arbetade mycket med att förstärka den kulturella mångfalden i sin klass, med diskussioner
och öppet förhållningssätt som grunden för detta. Hon upplevde även att i en klass med många
kulturer och språk är toleransen mellan eleverna större och de har lättare att acceptera saker som kan
upplevas som annorlunda. Rektorn på skolan ger lärarna mycket stöd och hon är mycket kunnig inom
området multietnicitet. Lärare 1A menar att det märks på lärarna att rektorn är engagerad, nyfiken och
21
vill lära sig nya saker samt att skolan utvecklas genom detta.
Respondenterna var alla eniga om att språket var det största hindret i en mångkulturell skola.
Utvecklingssamtal och vid vissa undervisningstillfällen, inom exempelvis svenskämnet, där tvetydiga
och komplexa ord förekom var situationer där dessa språkliga hinder blev extra framträdande.
6.3 Intervjuer med skolledare
För att få en helhetsbild av hur skolan arbetar och främjar etnisk mångfald är det betydande att
tydliggöra rektorernas roll i processen. För en senare analys och diskussion av resultatet blir det därav
viktigt att känna till hur rektorerna på skolorna förhåller sig till de riktlinjer som finns i
styrdokumenten samt hur deras förhållningssätt till arbete med etnisk mångkulturalitet ser ut. Vi
genomförde därför intervjuer med skolledarna för de två representerade skolorna.
För att få ett jämförligt resultat inleddes även dessa intervjuer med frågan vad är mångkulturalitet för
dig? Denna fråga visade sig resultera i olika syner på begreppet. För rektor 1AA innebar
mångkulturalitet samverkan mellan många olika kulturer, främst då kulturer från olika länder. Rektor
2BB:s syn på mångkulturalitet var mer generell då han ansåg att begreppet innefattar allas lika värde
oavsett etnicitet, kön och sexuell läggning med mera. En mångkulturell skola ansåg han präglas av
värdegrunds frågor och att man ser värden i de olika kulturer som finns inom skolan. Medan rektor
1AA såg detta som en självklarhet och något som ”sitter i väggarna”.
Gällande frågan om styrdokumentens riktlinjer framkom en relativt samstämmig bild mellan de båda
rektorerna, då de båda framhöll att läroplanens innehåll är av generell karaktär. Rektor 1AA tycker att
läroplanen borde innehålla mycket tydligare direktiv kring arbetes innehåll. Rektor 2BB anser å andra
sidan att läroplanen ger tillräckligt tydliga riktlinjer för hur man ska arbeta. Rektor 2BB ansåg att de
direktiv som finns införlivas i skolans likabehandlingsplan, jämställdhetsprojekt, ämnesövergripande
teman och att skolan genom detta arbete förstärker mångkulturalismen. Skolan har just nu ett årslångt
tema som handlar om identitet, vilket rektor 2BB menar ger goda förutsättningar för olika kulturer att
belysas och diskuteras. På skolan har ca 15-20 % av eleverna invandrarbakgrund, dock är alla födda i
Sverige. På rektor 1AA:s skola ser situationen något annorlunda ut då merparten av eleverna har
annan etnisk bakgrund och modersmål. Enligt henne innebär detta att skolan kan tillämpa läroplanen
utifrån de riktlinjer som finns gällande mångkulturalitet då ”alla kulturer finns här på skolan” och
mångfaldsarbete tillhör vardagen för lärare och barnen. Skolans säregna situation innebär att man
arbetar mycket med diskussioner samt med att förstärka talet och förståelsen hos eleverna med hjälp
av bilder och kroppsspråk. Det förefaller naturligt och man reflekterar inte nämnvärt över detta i
22
undervisningen eller styrningen av skolan. Rektor 1AA framhöll också att mångkulturalism säkerligen
kunde vara ett begrepp som är svårt att få ”levande” på skolor med lite invandrarelever, då detta är ett
ämne man ofta har tankar och föreställningar kring, men här ”lever vi mångkulturellt och allt vad det
innebär”.
Rektor 1AA belyser viss problematik med skolans etniska mångfald då måluppfyllelsen på skolan är
mycket sämre än på skolor med fler etniskt svenska elever. Hon menar att vägen till målen ofta ser
annorlunda ut på deras skola än många andra skolor, ”målen är samma men eleverna här har andra
förutsättningar att nå dem”. De nationella bedömningsmaterialen anser rektor 1AA är mycket
missledande för elevernas utveckling. De förtydligar endast för eleven och föräldern att målen inte
nås, men de visar inte hur långt eleven har kommit i sin språkutveckling vilket ofta resulterar i en
känsla av misslyckande för eleven. Rektor 1AA anser därmed att språket är det största hindret för
undervisningen och arbetet med mångkulturalitet. Hon menar också att det är svårt för läraren att
anpassa undervisningen på en nivå som passar alla elever. Undervisningen måste passa de elever som
kommer direkt från den internationella klassen och som bara varit i Sverige i ett år, men även vara på
en lagom nivå för de elever vars föräldrar bott i landet i exempelvis 10 år. Sedan framhåller hon också
att det kan vara svårt att skilja på religion och kultur/tradition. ”Det står till exempel inte i koranen att
man inte får duscha tillsammans med andra utan det är sådant som ligger i familjens kultur och
tradition och det är viktigt att skilja på dessa.” Därför måste man som personal på en mångkulturell
skola vara påläst kring de olika religionerna och de kulturer som finns representerade på skolan.
Rektor 2BB såg inga problem eller svårigheter med mångkulturaliteten på skolan, han menar att ”man
hör sällan elever som kallar varandra för blatte eller svartskalle, utan det är större problem med elever
som kallar varandra för hora och bög”. Men eftersom alla elever med invandrar bakgrund på skola 2
är födda i Sverige har de inte samma språkliga svårigheter som upplevs på skola 1.
Rektor 2BB poängterade att det är via skolans tematiska profil mångkulturaliteten uppmuntras och
förstärks på skolan, då dessa teman ger eleverna möjlighet att uttrycka sig själva. Men även genom att
han som rektor och lärarna på skolan visar respekt för de elever med annan religiös tro genom att till
exempel bevilja ledighet för religiösa högtider och liknande. Eftersom mångkulturalism och etnisk
mångfald är något som präglar skola 1 gör man inget ytterligare för att stärka denna, utan det finns
redan i lärarnas förhållningssätt och undervisning. Rektor 1AA menar dock att ”nyckeln i allt
mångfaldsarbete är att tänka på hur man bemöter varandra”, bemötandet har en oerhört viktig roll för
att arbetet ska lyckas. Vidare poängterar hon också att det är viktigt att rektorn främjar
mångkulturalitet även ur ”personalsynvinkel”, att det anställs personer med annan etnisk bakgrund för
att på så sätt främja mångkulturaliteten även ur den aspekten.
23
För att stödja lärarna i deras arbete med etnisk mångfald på skolan förklarade rektor 2BB att han
arbetar mycket med delaktighet, han vill att lärarna ska ”äga skolan” eftersom det är först då som
goda resultat och utvecklingsarbete kan ske. Därför låter han lärarna få mycket eget ansvar och
handledning när de vill och behöver det. Skolan har därför två ”mångfaldspiloter” som ska främja
och driva dessa frågor på skolan. Rektor 1AA förklarar sin roll som handledare och rådgivare för
lärarna på skolan. Rektor 2BB upplevde att han inte fått någon specifik utbildning kring etnisk
mångfald och mångkulturalitet. Rektor 1AA har tidigare arbetat som lärare i svenska som andraspråk
samt gått flertalet interna kurser och fått handledning kring mångkulturalism.
6.4 Intervju med verksamhetschef för mångfaldsenheten
För att få en tydlig bild av hur kommunens arbete med etnisk mångfald ser ut intervjuades
verksamhetschefen för mångkultursenheten. Intervjun tydliggjorde hur man arbetar med
mångkultursfrågor på kommunal nivå. Intervjufrågorna är således av annan karaktär än de tidigare då
syftet var att ge en bild av hur detta arbete fungerar på kommunnivå (se bilaga 3). Respondenten i
fråga är utbildad förskolelärare men har jobbat med kulturella mångfaldsfrågor sedan 1980-talet. Hon
är väl insatt i ämnet och mycket kunnig kring hur verksamheten fungerar på de olika skolorna i
kommunen.
För likvärdighetens skull inleddes även denna intervju med frågan vad innebär mångkulturalitet för
dig? Varpå respondenten svarade att för henne är begreppet likvärdigt med etnisk mångfald. Hon
förklarade vidare även att hon personligen alltid väljer att säga elever med annan etnisk bakgrund när
det talas om icke svenskfödda elever. Likaså anser hon att uttrycket en mångkulturell skola är bra att
använda sig av då man talar om en skola som innehar en kulturell mångfald. Därefter poängterade
hon även det faktum att alla skolor idag är mångkulturella då begreppet inte endast innefattar den
språkliga kulturen utan består av flera olika delkomponenter som alla finns i skolan.
Som verksamhetschef för kommunens mångfaldsenhet möter respondenten alla nyanlända familjer
med barn i behov av skola/barnomsorg. Det är respondentens uppdrag att delge specifik information
kring den svenska skolans värdegrund samt de förväntningar som finns på barnet och dennes
föräldrar/vårdnadshavare. Vid dessa möten används nästan uteslutande alltid en tolk för att inga
missförstånd ska ske på grund av språklig basis. Alla nyanlända barn och ungdomar erbjuds sedan en
plats i en internationell klass, i nuläget finns det tio internationella klasser på olika skolor i
kommunen. I respondentens uppdrag ingår även en ”rektorstjänst” för de modersmålslärare som
arbetar i kommunen. För tillfället arbetar 34 modersmålslärare i kommunen och hon har tät kontakt
med alla. Undervisningen bedrivs i dagsläget på 23 olika språk. Hon menar att ”det är ett hårt arbete
då alla modersmålslärare har någon form av utbildning men det är sällan den har någon anknytning
24
till den svenska skolan”. Hon poängterar att Lpo 94 inte innehåller tillräckligt tydliga direktiv för hur
man ska arbeta med etnisk mångfald men hon påpekar ”att det ser bättre ut i den kommande
läroplanen”. Hon anser att läroplanen borde beskriva mer vilka rättigheter nyanlända elever har, som
till exempel rätten att få tillgång till en handledare i skolan. Vidare förklarar hon även att
likabehandlingsplanerna som finns på skolorna är ett viktigt dokument som lärarna bör vara väl
insatta kring och arbeta efter för att på så sätt främja etnisk mångfald.
När det gäller traditionen med kulturellt mångfaldsarbete på skolorna menar respondenten att de
lärare som har arbetat länge med elever med annan etnisk bakgrund ofta har ett annat förhållningssätt
till arbetet och ”enklare” tar till vara på de tidigare kunskaper och erfarenheter som dessa elever
besitter och implementerar dessa på ett naturligt sätt i undervisningen. ”Nya lärare gör gärna stora
grejer av det till skillnad från de mer erfarna” menar hon. Respondenten upplever att etnisk mångfald
ses som en resurs i klassrummet då elevernas erfarenheter tillämpas i undervisningen på ett naturligt
sätt. Hon menar också att kulturell mångfald aldrig ska ses som något hinder i undervisningen, ”det
står till och med i Lpo 94”. Vidare beskriver hon även att de lärare som upplever etnisk mångfald som
ett hinder i undervisningen ofta är ”rädda” eftersom det ofta är okänt område för dem.
I sin roll som verksamhetschef för mångfaldsenheten agerar hon även handledare för lärare i frågor
som rör etnisk mångfald. Hon upplever att många lärare vill ha information om bakgrunden till varför
eleverna kommit till Sverige. Vissa skolor har mindre erfarenhet av och kunskap om nyanlända elever
än andra och i dessa fall är det viktigt att informera om hur undervisningen för svenska som
andraspråk bör utformas, eftersom ”svenska som andraspråk inte är någon specialundervisning”.
Utformningen av denna undervisning kan i vissa fall vara problematisk då det inte alltid finns
tillräckligt med elever för att skapa en svenskundervisning som endast utgår från kursplanen i svenska
som andraspråk. I dessa fall måste undervisningen i klassrummet utgå från både kursplanen i svenska
likväl som kursplanen i svenska som andraspråk, vilket kan vara ett svårt och tidskrävande arbete för
läraren.
25
7. Analys
I föreliggande kapitel kommer resultaten att bearbetas utifrån de inledande frågeställningarna.
Avsnittet indelas i underrubriker kopplade till frågeställningarna där analys av vardera frågeställning
sker.
7.1 Styrdokument och arbetssätt
För att få svar på vår inledande frågeställning krävs inblick och förståelse för hur respondenterna
tolkar begreppet mångkulturalitet. Resultatet av detta kan visa sig betydande för hur deras praktiska
arbete kring etnisk mångfald ser ut. Flertalet av respondenterna poängterade skillnaden mellan
mångfald och mångkulturalitet, det förefall viktigt att skilja på dessa begrepp och merparten av dem
var insatta i innebörden av de båda. Chefen för mångfaldsenheten påpekade emellertid att etnisk
mångfald kunde jämföras med mångkulturalitet. Den bild som framkom via intervjuerna visade sig
vara enig med Roths (1996:18) tankar kring det mångkulturella samhället då även han framhåller att
det också innebär olika kulturella skillnader inom landet.
På de båda skolorna var mångkultursarbetet relativt oreflekterat. På den ena skolan skedde arbetet
med etnisk mångfald naturligt då merparten av eleverna hade annan etnisk bakgrund. Dessa elever
främjades genom lärarnas och rektorns förhållningssätt och undervisningsmetoder. Det framkom
därigenom att undervisningen hade interkulturell prägling, likt det Hultinger och Wallentin
(1996:117) beskriver. Lärarna på skolan inkluderade elevernas språkliga erfarenheter och kulturella
bakgrunder i sin undervisning, diskussion och samtal kring dessa olikheter var ständigt
återkommande inslag i det dagliga arbetet. Skolan arbetade även aktivt med det vidgade textbegreppet
för att förstärka språkets roll och tydliggöra dess innehåll. Lärarnas arbetssätt stärks också av det som
står i de nationella styrdokumenten kring etnisk mångfald. Innehållet kan tolkas som att det krävs
interkulturell undervisning för att bedriva en verksamhet i enighet med styrdokumenten då
undervisningen ska utgå från elevernas tidigare erfarenheter och kulturella bakgrund (Skolverket,
2006:4). Även SOU (1996:143:12) betonar att ett interkulturellt arbetssätt är att föredra i
verksamheten då det är skolans uppdrag att synliggöra och inkludera elevers olikheter och kulturella
bakgrunder i arbetet. Undervisningen ska utgå från den etniska mångfald som finns på skolan för att
stärka alla elever oavsett bakgrund. Utifrån detta kan slutsatsen dras att merparten av de intervjuade
lärarna på skola 1 följer en undervisningsmetod som stämmer väl överens med de riktlinjer som
återfinns i de nationella styrdokumenten.
På den andra skolan framkom skilda synsätt på hur skolans verksamhet främjade etnisk mångfald.
Lärarna upplevde att arbetet med etnisk mångfald var något som ständigt införlivades i
26
undervisningen. De poängterade att det främst handlade om sociala utbyten som sker naturligt mellan
elever och lärare i klassrummet. Rektorn påpekade emellertid att skolan främst behandlade detta
område genom temaarbete och liknande arbetssätt. Det förefaller utifrån detta vara så att skolan
arbetar interkulturellt via särskilda teman som ger goda förutsättningar för olika kulturer att belysas
och
diskuteras.
Lärarnas
förhållningssätt
inbjuder
utöver
detta
också
till
spontana
undervisningstillfällen som kan leda till diskussioner kring elevers olikheter och kulturer.
Båda skolorna har ett mångkulturellt förhållningssätt som främjar alla elever oavsett etnisk och
kulturell bakgrund då de kan känna trygghet genom att bli erkända och respekterade för den de är
(Skolöverstyrelsen, 1988:13). Slutsatsen utifrån teori och empiri är således att undervisning som ska
bedrivas i enighet med styrdokumenten bör ske genom ett interkulturellt arbetssätt för att gynna
elever med annan etnisk och kulturell bakgrund. Empirin uppvisar två skilda arbetssätt som båda har
interkulturell prägling vilket påvisar att skolans placering och sociala förutsättningar påverkar hur
arbetet bedrivs.
7.2 Styrdokumentens riktlinjer
Vid intervjutillfällena framkom det att de intervjuade lärarna hade skilda åsikter kring huruvida de
nationella styrdokumenten innehåller tillräckligt tydliga riktlinjer för hur arbetet med mångkulturalitet
ska bedrivas i skolan. En utav dessa ansåg dock att det låg tillräckligt med fokus i styrdokumenten
kring mångfaldsarbete men menar att det borde finnas ett kompletterande nationellt dokument där det
specifikt står hur man ska arbeta konkret inom området. Majoriteten av lärarna var inte insatta i de
riktlinjer som styrdokumenten tar upp. Efter att respondenterna fått en kort redogörelse kring det som
står i styrdokumenten ansåg de följaktligen att de inte var tillräckligt tydliga. Den lärare som var
relativt insatt menar att de riktlinjer som finns är tillräckliga men att läroplanen borde förtydliga
vikten av arbetet med etnisk mångfald för skolans verksamhet. Genom intervjuerna framkom det dock
att ingen av respondenterna reflekterade över kursplanernas betydelse och innehåll.
De båda skolledarna var eniga om att styrdokumentens riktlinjer var av en mer generell karaktär. Det
framkom dock att rektorer och lärare för respektive skola hade skilda åsikter kring huruvida dessa
borde tydliggöras ytterliggare. Rektorn för skola 1 upplevde att riktlinjerna inte var tillräckliga medan
lärarna på skolan istället ansåg att dessa i dagsläget var relativt tydliga. På skola 2 framkom en annan
tolkning då rektorn ansåg att de befintliga riktlinjerna var tillräckligt tydliga medan lärarna ansåg det
motsatta. Rektorerna ansåg utöver detta att styrdokumentens riktlinjer preciseras ytterliggare genom
dokument såsom skolans likabehandlingsplan. Chefen för mångfaldsenheten påpekar även hon att
likabehandlingsplanen är det dokument som lärare och skolledare bör vara väl insatta kring och arbeta
utefter för att främja etnisk mångfald. Alla skolor är enligt lag skyldiga att upprätta en
27
likabehandlingsplan där riktlinjer kring hur arbetet med att förhindra diskriminering och dylikt på
skolan ska stå nedskrivet. Riktlinjerna ska följas av alla på skolan och kan fungera som ett
komplement till de nationella styrdokumenten (Skolverket, 2007).
7.3 Möjligheter och svårigheter
Alla respondenterna ansåg att elever med annan etnisk bakgrund ses som en tillgång för skolan vilket
visar att styrdokumenten efterlevs i detta avseende (Skolverket, 2006). Möjligheterna inom en
mångkulturell skola kan vara många vilket har framkommit genom både teori och empiri. En
intervjuad lärare påpekar att en skola med elever från många olika kulturer och etniciteter möjliggör
en vidare syn på begreppet normalitet då olikheter är en del av vardagen. Hultinger och Wallentin
(red.) (1996:61) instämmer då även de menar att den multietniska skolan genererar i en vidare
”tolerans”. Roth (1996:27-30) belyser liknande tankegångar då han menar att mångkulturalismen
även utgör en grund för valfrihet och vidare har eleverna större chans att förverkliga sig själva i
samhället genom detta. I och med att dessa möjligheter lyfts fram i klassen blir det följaktligen
enklare för den enskilde individen att utveckla en trygghet som leder till positiv identitetsutveckling
(Skolöverstyrelsen, 1988:13).
Lärarna på skolan 2 framhöll att mångfald leder till sociala utbyten och nya kunskaper hos eleverna,
något som de ansåg vara mycket positivt för deras lärande. Även skolledaren på samma skola
påpekade att det positiva arbetet med mångkulturalism på skolan gjorde att eleverna fick möjlighet att
uttrycka sig själva på olika sätt via särskilda teman. Hultinger och Wallentin (red.) (1996:117) menar
också att de skilda åsikter och synsätt som eleverna bär med sig kan användas som ett redskap för att
utveckla undervisningens perspektiv så att man genom detta kan förstå den gemensamma
verkligheten. Genom den mångkulturella skolan blir detta möjligt då eleverna kan jämföra och
diskutera sina rötter med varandra så att de blir säkrare i sin egen kulturella identitet.
De upplevda svårigheter som kan finnas i arbetet med etnisk mångkulturalism i skolan ligger främst
på en språklig basis. Detta var en samstämmig bild som framkom under de genomförda intervjuerna.
Lärare 2A ansåg att det kunde utgöra stora problem vid utvecklingssamtal då varken elev eller
föräldrar är väl insatta i språket. Vid dessa tillfällen används ofta en annan elev eller ett syskon som
tolk något som chefen för mångfaldsenheten anser är opassande då språkliga missförstånd lätt kan
uppstå, istället bör en professionell tolk anlitas. På skola 1 upplevde de inte detta problem då skolan
ofta hade tolk att tillgå.
28
Rektor 1AA poängterade också att måluppfyllelsen var ett stort problem då elever med annat
modersmål än svenska har sämre förutsättningar att nå de mål som står i kursplanerna. Målen är dem
samma för alla elever oavsett bakgrund, förutom i ämnet svenska där kursplanen för svenska som
andraspråk finns, vilket ger en felaktig bild utav den enskilde individens utveckling. Rektorn menar
att skolan blir sedd som ”dålig” om man enbart ser till måluppfyllelsen, istället bör individens
kunskapsutveckling uppmärksammas då de ofta gjort stora framsteg.
På organisationsnivå upplevs också resurstillgången som en av de största svårigheterna med det
mångkulturella arbetet. Genom intervjun med verksamhetschefen för mångfaldsenheten framkom det
att modersmålsundervisningen ses som en del av arbetet i den mångkulturella skolan. Denna
verksamhet blir ofta lidande på grund av de resursneddragningar som ständigt sker trots att
kommunen har gott om modersmålslärare att tillgå, det är de ekonomiska resurserna som styr.
7.4 Ledarskap
Den mångkulturella skolan kräver lärare som är positivt inställda likaväl som de bör vara medvetna
om de olikheter och förutsättningar som de olika eleverna besitter. Läraren måste också ha kunskap
om elevens behov och kulturella bakgrund. Det krävs även en insikt i elevens tidigare erfarenheter för
att på ett givande sätt kunna utnyttja dessa i undervisningen (Hultinger & Wallentin (red.), 1996:112).
Denna vetskap kan ofta också vara avgörande när eleven möter problem av olika slag i skolan då
läraren lättare kan finna bakomliggande orsaker.
Några betydande personliga egenskaper för ett lyckat arbete är öppenhet, empati och flexibilitet (SOU
1996:143:12). Förutom dessa är det också viktigt att vara påhittig då den traditionella undervisningen
ofta måste kompletteras med till exempel tydligt kroppsspråk och bilder (Hultinger & Wallentin
(red.), 1996:14). Det vidgade textbegreppet blir således mer betydande i den mångkulturella skolan då
alla elever inte har samma språkliga förutsättningar, något som en av de intervjuade lärarna
poängterade. Läraren har själv annat modersmål och vet därmed vilka svårigheter eleverna kan möta i
den traditionella undervisningen. Småord, prepositioner och flertydiga ord ses ofta som mycket svåra
och måste därför kompletteras med visuella hjälpmedel.
En utav respondenterna framhöll att det är viktigt att läraren visar respekt för elevens kultur och
religion och att man inte försöker pressa fram något kring elevens bakgrund, det måste ske på elevens
villkor. Erfarenheter från det förflutna kan vara mycket traumatiska för eleven, ett skäl till att eleven
inte vill eller orkar tala om det. Alla elever ska känna sig rättvist bemötta i skolan, därför blir detta
förhållningssätt mycket betydelsefullt för läraren i dennes likabehandlingsarbete. Olika religioner och
kulturer medför olika behov som måste mötas med respekt från skolans sida (Hultinger & Wallentin
29
(red.), 1996:110-111). På de skolor där intervjuerna ägde rum har personalen detta i åtanke och
bemöter specifika svårigheter med de lösningar som krävs. Ofta handlar dessa svårigheter om
kulturella olikheter. Rektorn på den ena skolan påpekar dock att ingen religion förbjuder elever att
duscha tillsammans utan att det istället handlar om familjens kulturella tradition och menar vidare att
det är viktigt att tydliggöra denna skillnad.
8. Diskussion och slutsats
Med utgångspunkt i vår tidigare analys, samt våra egna erfarenheter och tankar, kommer vi i detta
avsnitt att diskutera möjliga orsaker och förklaringar till de slutsatser som framkommit.
Det varierande resultatet av hur skolorna bedrev sin verksamhet beror med stor sannolikhet på
skolornas skilda socioekonomiska förutsättningar. På ena skolan var det nödvändigt att arbeta
interkulturellt då det inte finns någon direkt majoritetskultur och därför utgjorde elevernas olika
erfarenheter en bas för diskussion samt undervisning. På den andra skolan förekom interkulturellt
arbete mestadels genom medvetna teman som innebar att eleverna under vissa perioder fick denna
möjlighet. Dessa teman kan utifrån verksamhetschefens åsikter belysas som ytligt arbete kring ämnet
då hon framhävde att det är något som ska ske naturligt. Det är förmodligen mer vanligt att man på
skolor med relativt dominerande majoritetskultur anammar detta arbetssätt för att införliva
mångkultur. Även våra egna erfarenheter kring ämnet stämmer väl överens med denna beskrivning.
Då det inte finns många elever i skolan eller klassen med annan kulturell eller etnisk bakgrund så är
det med större sannolikhet så att man inte vill utmärka sig utifrån sin etnicitet eller kultur. På den
andra skolan tillhör det vardagen att alla har olika etnisk och kulturell bakgrund vilket ger mer
tolerans och säkerligen också ett öppnare klimat i klassen och på skolan likt det en av respondenterna
beskriver. Toleransen kring detta är troligen mindre på skolor och klasser med en mer utpräglad
majoritetskultur. Vi tror att man som elev med annan etnisk och kulturell bakgrund i dessa skolor
känner ett större behov av anpassa sig efter skolans dolda normer då man sannolikt inte vill utmärka
sig i detta avseende. Det finns säkerligen undantag bland eleverna, men vi tror att dessa tendenser går
att finna på de flesta skolor runt om i landet. I en skola där olikheter inte reflekteras över och tillhör
vardagen ser man förmodligen inte detta på samma sätt, det krävs betydligt mer för att vara
utmärkande.
Det står inget i läroplan eller kursplaner hur denna interkulturella undervisning bör bedrivas vilket
innebär att skolorna följer de styrdokument som finns men på skilda sätt utifrån de olika
förutsättningarna. Vår teori kring att styrdokumentens riktlinjer inte är tillräckliga för undervisningen
i den mångkulturella skolan stärks dock av det faktum att merparten av respondenterna använde sig
30
av riktlinjerna i skolans likabehandlingsplan framför de övriga styrdokumenten.
Då rektorn och lärarna på skola 2 uppvisade skilda synsätt kring hur skolan arbetade med mångkultur
kan bero på rektorns ledarstil. Själv beskrev rektorn att det var viktigt att lärarna ”ägde” skolan vilket
kan tolkas som att han inte var lika insatt i hur lärarnas vardag ser ut. Rektor 1AA uppvisade en annan
ledarstil då denne var mer involverad i lärarnas arbete. Dessa skilda ledarstilar påverkas säkerligen av
skolans förutsättningar, då samhällets sociala kontext influerar ledaren (Hallerström, 2006:41-45). På
skola 2 var lärarna mer självgående och rektorn kunde ge dem mer autonomi i detta avseende, detta
kan ses i ljuset av att skolan knappt hade några nyanlända elever. Då förutsättningarna på skola 1 såg
tämligen annorlunda ut behövde rektorn anamma en annan ledarstil eftersom lärarna på skolan mötte
andra svårigheter som kan vara besvärliga att bemästra utan handledning och stöd från skolledaren.
Utifrån detta framkom även kopplingar till de upplevda svårigheter som fanns med en mångkulturell
skola. För de flesta respondenterna var språket det största hindret för undervisningen. I en skola med
stor andel nyanlända elever kan språksvårigheterna även vara en trolig förklaring till rektorns tydliga
ledarstil. Ledarstilen var till fördel för lärarna och deras arbete och alla respondenterna beskrev
rektorn som mycket positiv, kunnig och engagerad. Även respondenterna på skola 2 verkade mycket
nöjda med sin skolledare och dennes ledarstil då det var något som passade deras verksamhet bäst.
Utifrån ovanstående resonemang kan vi dra slutsatsen att skolans verksamhet och dennes
förutsättningar och behov präglar rektorns ledarstil likaväl som lärarnas undervisning.
En trolig orsak till varför lärarna på skola 1 ansåg att mångkulturalitet hade lagom fokus i läroplanen
kan vara att ämnet är en del av vardagen och implementeringen sker naturligt oavsett vad som står i
styrdokumenten. Behovet av tydlighet i styrdokumenten kan följaktligen vara av större betydelse i en
skola med få nyanlända elever då implementeringen möjligtvis inte sker lika naturligt och behöver
således medvetandegöras. Våra resultat visar dock att respondenterna på den skolan med utmärkande
majoritetskultur inte är lika insatta i styrdokumenten kring innebörden av mångkulturalitet. Ett troligt
skäl till detta kan vara att skolan i nuläget endast har ett fåtal elever med annan etnisk bakgrund. Det
faktum att läroplanen innehåller relativt diffusa riktlinjer kring begreppet mångkulturalitet och dess
betydelse i verksamheten kan vara en möjlig orsak till varför fler lärare i allmänhet inte är insatta
kring begreppet och inser vikten av detta i skolan. Kursplanerna å andra sidan innehåller betydligt
mer tydliga riktlinjer gällande ämnets innehåll men ändå verkar det inte vara något som
respondenterna reflekterade över. Vi tror att detta kan bero på den åldersgrupp som respondenterna
arbetar mot då mångkulturalitet troligen är ett ämne som är enklare att behandla högre upp i åldrarna
vilket också framkom vid genomgång av kursplanerna. Vår teori stärks även av de slutsatser som
Lundh & Olofsson (2007:48) kom fram till i sin studie då de visade att de intervjuande
gymnasielärarna ansåg att styrdokumenten gav tillräckligt med stöd för dem i sitt arbete med
31
mångkulturalitet. Något som förbryllade oss var att det i resultatet framkom att rektor och lärare på
samma skola hade motsatta åsikter när det gällde tydligheten i styrdokumenten, detta gällde båda
skolorna. Vi tror att det dels kan bero på personliga tolkningar, men det kan bero på att skolledarna är
mer insatta i det som styrdokumenten föreskriver än lärarna eftersom deras yrkesroll kräver det och
därmed ser de verksamheten som en helhet.
Med utgångspunkt i Roths (1996:18-28) tankar kring olika samhällsmodeller kan vi utifrån
styrdokumentens riktlinjer tolka mångfaldsmodellen som den mest passande för skolverksamheten.
Utifrån vår empiri kan vi dock se att skola 2 idag främst präglas av en sorts assimilationsideologi
vilket sett utifrån förutsättningarna inte är särskilt förvånande då det inte finns så många olika kulturer
representerade på skolan. På den andra skolan framkommer dock mångfaldsmodellen i flera olika
avseenden, vilket utifrån förutsättningarna inte heller är märkbart uppseendeväckande. Empirin visar
att mångfaldsmodellen utvecklas i takt med det stigande antalet kulturer och etniciteter i skolan.
Vi vill också, utifrån det sociokulturella perspektivet, belysa elevernas roll i den mångkulturella
skolan då det slutligen handlar om deras framtid och livssituation. Skolans socioekonomiska
förutsättningar påverkar eleven och dess lärande. Den sociala uppväxtmiljön påverkar även
inställningen till skolarbetet. Lever man i ett område med hög arbetslöshet och låg studietradition är
risken för reproduktion av detta stor. Skolans betydelse för eleven kan vid dessa fall visa sig vara
avgörande för hur elevens framtid formas. Skolans förhållningssätt kan påverka elevens inställning,
antingen blir skolan vägen till förändring eller ses den som ett negativt tvång. Den mångkulturella
skolan hoppas vi ska ge elever större möjlighet att förändra och vidga sitt perspektiv på hur framtiden
kan te sig och att man genom detta kan bryta det mönster som den sociala miljön skapat. Lärandet är
livslångt oavsett bakgrund.
Framtiden för den mångkulturella skolan är oviss och det återstår att se hur den kommer att utvecklas,
kommer mångkulturen att bli mer accepterad eller hotad? Kommer Sverige till exempel att införa
förbud mot slöja och dylikt som vissa andra europeiska länder har gjort? Är det överhuvudtaget
skolans roll att begränsa kulturerna och dess uttryck? Det återstår att se om de nya styrdokumenten
ger en förändrad syn på det mångkulturella Sverige och skolans verksamhet.
8.1 Självkritiskt förhållningssätt
Mycket av litteraturen vi funnit kring ämnet är relativt ålderstigen och vi har inte lyckats hitta mycket
nyskriven litteratur. I Skolöverstyrelsens skrifter (1988/1987) beskrivs det mycket tydligt och konkret
hur man ska arbeta med etnisk mångfald och hur undervisningen bör bedrivas, något som inte går att
32
finna i dagens styrdokument. Vi har under arbetets gång funderat över vad detta kan beror på, är det
så att mångkulturalismen mist sin betydelse i styrdokumenten?
Vi har också reflekterat över att det troligen är så att respondenterna vid intervjutillfället har tolkat
begreppet styrdokument till att endast innefatta Lpo 94, något som kan ha påverkat frågan om
huruvida styrdokumenten innehåller tillräckliga riktlinjer eller inte. Något vi i efterhand har
reflekterat över var att våra öppna frågor kunde generera i flera olika tolkningar, något som kan tas i
beaktning inför kommande undersökningar. Det faktum att de flesta respondenterna var insatta i
innebörden kring mångkultur kan bero på att vi delgav dem frågorna innan intervjun, de kunde på så
vis tänka igenom vad begreppet innebar för dem. Detta framkom vid intervjutillfällena då de
respondenter som själva uppgav att de inte läst igenom intervjuguiden var mindre insatta i begreppet.
Hade vi varit mer tydliga med vad vi ansåg att begreppet styrdokument innebar och valt att inte lämna
ut intervjuguiden tidigare hade vi eventuellt fått ett annat resultat än det vi fått fram i studien.
I efterhand skulle vi även gärna ha gjort observationer av hur undervisning i mångkulturella skolor ser
ut och bedrivs. Då det i dagsläget inte fanns tid till detta fick vi dock begränsa oss till endast teoretisk
förförståelse och empiri i form av intervjuer. För utvecklingen av studien kan det därför i framtiden
vara relevant att även göra observationer och intervjuer med elever, detta för att få ett vidare
perspektiv på den mångkulturella skolan och dess undervisning.
8.2 Sammanfattning och slutsatser
Syftet med föreliggande uppsats har varit att granska och belysa relationen mellan styrdokumentens
riktlinjer och en grupp rektorers och lärares förhållningssätt till att arbeta med etnisk mångfald samt
hur denna relation påverkar undervisningen. Ett delsyfte med studien var också att uppvisa hur lärare
kan arbeta för att skapa en lärandemiljö som främjar mångkulturaliteten på individ-, grupp- samt
organisationsnivå för att på så sätt främja en skola för alla ur ett mångkulturellt perspektiv. Med avsikt
att besvara våra inledande frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer. Resultatet analyserades
och jämfördes sedan med redan genomgången litteratur för att på så sätt kunna urskilja generella drag
som sedan utvecklades tillsammans med våra egna erfarenheter och tankar i diskussionsavsnittet.
Genom studien har våra frågeställningar blivit besvarade och vi kan särskilja tre specifika resultat
som vi anser vara betydande för den framtida skolutvecklingen. Empirin har dock varit för tunn för att
kunna dra några generella slutsatser för hur den mångkulturella skolan fungerar, vi kan dock utifrån
vårt resultat se vissa tendenser. Vi har dels kommit fram till att styrdokumenten inte innehåller
tillräckliga riktlinjer för hur arbetet och undervisningen i den mångkulturella skolan bör bedrivas. Det
kräver istället en kunnig skolledare samt god förmåga att tolka och omforma läroplanen. Vilket ofta
33
återspeglas i den lokala arbets- och likabehandlingsplanen. Det har även framkommit att ett
interkulturellt arbetssätt främjar elever med annan kulturell och etnisk bakgrund genom bland annat
det vidgade textbegreppet. Samtidigt stärker detta arbetssätt elevernas identitetsutveckling. Vad gäller
möjligheter och svårigheter på individ-, grupp- och organisationsnivå framkom det att språket ses som
den främsta svårigheten på individ- och gruppnivå. På organisationsnivå var det istället bristande
resurser som utgjorde hinder för den mångkulturella skolan. Möjligheterna för den mångkulturella
skolan är stora om resurser och kunskap finns då den ger eleverna möjlighet att utvecklas till
demokratiska och solidariska medborgare med respekt och empati för sina medmänniskor på flera
olika sätt.
34
Referenser
Fredriksson, Ulf & Wahlström, Pär. (1997). Skola för mångfald eller enfald. Stockholm: Smegraf.
Hultinger, Eva-Stina & Wallentin, Christer (red.). (1996). Den mångkulturella skolan. Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
35
Lärarnas riksförbund. (2007). Lärarboken 07/08.
Roth, Hans Ingvar. (2005). Mångkulturalismens utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Roth, Hans Ingvar. (1996). Mångfaldens gränser. Malmö: Bokförlaget Arena.
Skolverket. (2006). 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. Lpo 94. Stockholm: Fritzes
Skolöverstyrelsen. (1988). Hemspråksklasser och sammansatta klasser. Kommentarmaterial till Lgr
80.
Skolöverstyrelsen. (1987). Svenska som andraspråk. Fördjupade studier. Kommentarmaterial till Lgr
80.
Statens offentliga utredningar 1996:143. (1996). Krock eller möte - om den mångkulturella skolan.
Delbetänkande av skolkommittén.
Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias. (2005). Tusen år av invandring- en svensk kulturhistoria.
Stockholm: Dialogos.
Swedner, Harald. (1979). Sociologisk metod. Lund: Liber Läromedel.
Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts
akademiska förlag.
Artiklar och avhandlingar
Eklund, Monica. (2003). Interkulturellt lärande. Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan
1960-talets början. Doktorsavhandling. Luleå: Luleå tekniska universitet. Tillgänglig på Internet:
http://epubl.ltu.se/1402-1544/2003/34/LTU-DT-0334-SE.pdf [Hämtat: 10-12-08].
Hallerström, Lena. (2006). Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling. Doktorsavhandling.
Lund: Lunds universitet. Tillgänglig på Internet:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=25291&fileOId=26685 [Hämtat:
10.12.08].
36
Lahdenperä, Pirjo. (1999). Från monokulturell till interkulturell pedagogisk forskning. I: Utbildning
& demokrati. Volym 8, Nr 3. Mångkulturalismer – föreställningar om mångkulturalism och skola. (s.
43-63). Tillgänglig på Internet:
http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrati/Tidskrift
en/1999/Nr%203_1999_pdf/Lahdenper%c3%a4.pdf [Hämtad: 10.12.14].
Lundh, Malin och Olofsson, Anna. (2007). Mångkulturalitet i skolan – en grupp gymnasielärares
förhållningssätt till att arbeta med etnisk mångkulturalitet i skolan. Examensarbete. Växjö: Växjö
universitet.
Svenska dagbladet. (2010). Kristendomen ska prioriteras i skolan. Svenska dagbladet. 10 oktober.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kristendomen-ska-prioriteras-i-skolan_5483341.svd
[Hämtat: 10.12.10]
Elektroniska källor
Codex – regler och riktlinjer för forskning. (2010). http://codex.vr.se/forskarensetik.shtml
[Hämtat: 10.11.17].
Gunnarsson, Ronny. Forskningsmetodik – Kvantitativa (statistiska) och kvalitativa ansatser. (2002).
http://www.infovoice.se/fou/bok/10000035.htm
[Hämtat: 10.11.17].
Metoder.nu. http://www.metoder.nu/cgi-bin/met.cgi?d=s&w=2008&s=mt [Hämtat: 10.11.17].
Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/sve/m%C3%A5ngkulturalism?i_h_word=m%C3%A5ngkulturalism [Hämtat:
10.11.11].
Skolinspektionen. http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/Nyanlandaelever/Nyanlanda-elever.pdf?epslanguage=sv [Hämtat: 10.11.11].
Skolverket. (2000a). Kursplan för Religionskunskap. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3886/titleId/RE1010%20%20Religionskunskap [Hämtat: 10.12.01].
Skolverket. (2000b). Kursplan för Svenska. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3890/titleId/SV1010%20-%20Svenska
[Hämtat: 10.12.01].
37
Skolverket. (2000c). Kursplan för Samhällsorienterade ämnen. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3882/titleId/SO1010%20%20Samh%E4llsorienterande%20%E4mnen [Hämtat:10.12.01].
Skolverket. (2007). Likabehandlingsplan. http://www.skolverket.se/sb/d/830/a/10330 [Hämtat:
10.12.02].
Vetenskapsrådet. (2010). http://www.vr.se/etik.4.3840dc7d108b8d5ad5280004294.html
[Hämtat: 10.11.17].
38
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide
Lärare
1. Vad är din tolkning av mångkulturalitet?
2. Vad är en mångkulturell skola för dig och vad anser du att den bör innehålla?
3. Tycker du att styrdokumenten ger tillräckliga riktlinjer för hur arbetet med etnisk
mångfald i skolan bör genomföras?
– Anser du att det bör få större fokus? – Finns det andra dokument som ni följer i detta
arbete?
4. Hur arbetar du för att förstärka mångkulturalitet i klassen? – Särskilda metoder?
– Material?
5. Vad är viktigt att tänka på i undervisningen i en klass där många olika kulturer är
representerade?
6. När anser du att den etniska fungerar som en resurs respektive hinder i verksamheten?
Hur stödjer du i så fall dessa?
7. Kan du på något sätt visa konkreta ”bevis” på att den etniska mångfalden fungerar som
en resurs på skolan/i klassrummet?
8. Hur tycker du att skolan gör för att uppmuntra mångkulturaliteten? (Via skolmiljö osv.)
9. Tycker du att rektorn gör tillräckligt för att stödja dig i detta arbete?
10. Har du fått någon utbildning kring etniskt mångfaldsarbete och liknande? Om ja,
vilken?
Är det något du skulle vilja tillägga?
Tack för din medverkan!
Bilaga 2
Intervjuguide
Skolledare
1. Vad är din tolkning av mångkulturalitet?
2. Vad är en mångkulturell skola för dig och vad anser du att den bör innehålla?
3. Vad anser du är viktigt att ta upp i din verksamhet utifrån Lpo94 och det som står
beskrivet kring etnisk mångfald?
-
Finns det andra direktiv kring ämnet som du ska följa (t.ex. lokal arbetsplan osv.)?
4. Anser du att styrdokumenten ger tillräckliga riktlinjer för hur arbetet kring etnisk
mångfald i skolan ska se ut? Om ja – på vilket sätt? Om nej – vad saknas?
5. Hur ser traditionen kring etniskt mångfaldsarbete ut på skolan? Sker arbetet på ett
annorlunda sätt idag än vad det gjort tidigare? Om ja – varför och på vilket sätt?
6. På vilka sätt arbetar du aktivt för att främja mångkulturaliteten på skolan? Vad vill du
ta upp och förstärka i verksamheten?
7. När anser du att den etniska mångfalden fungerar som en resurs respektive hinder i
verksamheten? Hur stödjer du i så fall dessa?
8. Kan du på något sätt se konkreta ”bevis” på att mångfalden fungerar som en resurs på
skolan/i klassrummet?
9. Hur gör du för att stödja personalen i detta arbete?
10. Hur tycker du att skolan gör för att uppmuntra mångkulturaliteten? (Via
skolmiljö osv.)
11. Har du fått någon utbildning kring etniskt mångfaldsarbete och liknande? Om ja,
vilken?
Är det något du skulle vilja tillägga?
Tack för din medverkan!
Bilaga 3
Intervjuguide
Mångfaldsenheten
1. Vad är din tolkning av mångkulturalitet?
2. Vad är en mångkulturell skola för dig och vad anser du att den bör innehålla?
3. Hur bedriver ni er verksamhet (i stora drag)?
4. Vilken roll har du som chef i arbetet med etnisk mångfald?
5. Anser du att vissa delar av skolans värdegrund är viktigare än andra eller
implementerar ni alla delar?
6. Tycker du att styrdokumenten ger tillräckliga riktlinjer för hur arbetet med etnisk
mångfald i skolan bör genomföras?
–
Anser du att det bör få större fokus? – Finns det andra dokument som ni följer i detta
arbete?
7. Hur ser traditionen kring mångfaldsarbete ut på skolorna? Kan du se att arbetet sker på
ett annorlunda sätt idag än vad det gjort tidigare? Om ja – vad/varför/hur?
8. Vad ger du för råd/stöd/handledning till personalen i skolan? Vad vill personalen oftast
ha hjälp med kring det etniska mångfaldsarbetet? Vad upplever de som svårt?
9. När anser du att den etniska fungerar som en resurs respektive hinder i
skolverksamheten?
10. Har du fått någon utbildning kring etniskt mångfaldsarbete och liknande? Om ja,
vilken?
Är det något du skulle vilja tillägga?
Tack för din medverkan!
