2017
Rekommendationer för
Barnmorskor och
sjuksköterskor
Baserad på
SOSFS 2001:16 (uppdaterad t o m 2015:7),
HSLF-FS 2016:34 och Skånelistan 2017.
Läkemedelsrådet i Region Skåne
www.skane.se/skanelistan
2
Skånes gemensamma rekommendationslista för
barnmorskor och sjuksköterskor är, liksom Skåne­
listan 2017 (som är avsedd för läkare), baserad på
de slutsatser som Läke­medelsrådets skåneöver­
gripande terapigrupper kommit fram till. Urvals­
kriterierna för rekommendationerna är i första hand
medicinsk dokumentation och beprövad erfarenhet.
Barnmorske- och sjuksköterskelistan är en spegling
av Skåne­listan med de inskränkningar som finns i
barnmorskors och sjuksköterskors förskrivningsrätt
vad beträffar indikationer och preparat. Rekommendationer för vissa indikationer saknas därmed.
Substanser på Läkemedelsverkets utbyteslista vars
patent löpt ut är markerade med 1). För regler kring
utbyte av läkemedel på öppen­vårds­apotek hänvisas
till www.tlv.se.
*) Rekommendationen avser generiska produkter
(substansnamn + före­tagsnamn).
Riskläkemedel för äldre (75+) markeras med .
75+
Varför/varför ej på listan? Svaret hittar du i
Bak­grunds­mate­rialet till Skånelistan, likväl
som behandlingsråd, varningar, dosering etc.
Allt material, Skånelistan, Bakgrundsmaterial m m
inklusive denna lista, finner du också på:
www.skane.se/skanelistan
Nästa nyreviderade lista utkommer 1 januari 2018.
LÄKEMEDELSRÅDET I SKÅNE
3
Innehåll
l Skånelistan 2017 för barnmorskor........................................ 3
l Skånelistan 2017 för sjuksköterskor..................................... 4
l Hjälpmedel för insulinbehandling ........................................10
l
Egenmätning av blodglukos................................................11
l
Egenmätning vid insulinbehandling......................................12
l Läkemedelsförråd – kommunal hemsjukvård.......................14
Rekommendationer för barnmorskor
GYNEKOLOGI
l Antikonception
Kombinerade p-piller
I första hand
etinylestradiol +
levonorgestrel 1)
Prionelle
etinylestradiol +
norgestimat
Cilest
I andra hand
etinylestradiol +
drospirenon 1)
Estrelen
Mellanpillerdesogestrel 1)Desogestrel*)
Hormonspiral
levonorgestrel
Mirena, Jaydess
P-spruta
medroxiprogesteronDepo-Provera
P-stav
etonogestrelNexplanon
l Akutpreventivmedel
ulipristalacetatellaOne
lMedel för behandling av verifierad ano-genital klamydiainfektion
doxycyklin 1)Doxycyklin*)
4
Rekommendationer för sjuksköterskor
ALLERGI
l Generell behandling
Allergisk rinit och konjunktivit
loratadin 1)
Loratadin*)
l Organspecifik behandling
Allergisk konjunktivit
levokabastinLivostin
natriumkromoglikat 1)Lecrolyn/Lomudal
Allergisk rinit
mometason 1)Mometason*)
GYNEKOLOGI
l Lokala östrogenbristsymtom
östriol
östradiol
Ovesterin vaginalkräm
och vagitorier
Oestring vaginalinlägg
(ej nyinsättning)
5
HUD
l Utvärtes behandling av lindrig akne vulgaris
Lokal behandlingadapalenDifferin
bensoylperoxid
Basiron AC
adapalen + Epiduo
bensoylperoxid
azelainsyraSkinoren
Se Bakgrundsmaterialet.
Glukokortikoider Hydrokortison CCS/
Milt verkande
hydrokortison
Mildison Lipid
l Eksem l Akuta eksem av varierande genes
MedelstarkthydrokortisonbutyratLocoid
verkande
klobetasonEmovat
Starkt verkande
betametason Betnovat
mometason
Ovixan
Obs! Starkt verkande glukokortikoider endast kräm och salva i
maximalt 30 g förpackning.
l Mjällbildning och seborroisk dermatit i hårbotten
l Torr hud
ketokonazol 1)
Ketokonazol*) schampo
glycerol
Miniderm
karbamidCanoderm
propylenglykolPropyless
l Mykos
Candidainfekterade blöjutslag och intertriginös candida
ekonazolPevaryl
Fotsvamp ekonazolPevaryl
terbinafin 1)Terbinafin*)
Fotsvamp eller intertriginös candida, med besvärande klåda
hydrokortison +
Cortimyk/Daktacort
mikonazol 1)
l Infestationer
Flatlöss, skabb
bensylbensoat +
Tenutex
disulfiram
6
INFEKTIONSSJUKDOMAR
lScarlatina, odlingsverifierad
penicillin V (fenoxi-
metylpenicillin) 1)
Kåvepenin
lTonsillit hos patient i samma hushåll som aktuellt fall
av scarlatina
penicillin V (fenoxi-
metylpenicillin) 1)
Kåvepenin
lMaskmedel
Springmask
Spolmask
mebendazolVermox
pyrvinVanquin
mebendazolVermox
7
MATSMÄLTNINGSORGAN
lSymtomatisk tillfällig behandling vid epigastralgier
och halsbränna
Mg + Al-hydroxid
Novaluzid
ranitidin 1)Ranitidin*)
omeprazol 1) Omeprazol*)
Obs! Ranitidin och omeprazol, endast receptfria förpackningar.
l Symtomatisk behandling vid hiatusinsufficiens, sura
uppstötningar och halsbränna
alginsyraGaviscon
lFörstoppning
Bulkmedel
sterkuliagummiInolaxol
Laktulos*)
Osmotiskt aktivt laktulos 1) makrogol + elektrolyter 1) Moxalole
Motorikstimulerande
natriumpikosulfat 1)
Klysma
laurylsulfoacetatMicrolax
natriumdokusatKlyx
Cilaxoral
l Symtomatisk behandling av ospecifika diarréer
loperamid 1)Loperamid*)
l Hemorrojder
cinkokain + prednisolon Scheriproct
lidokain + hydrokortisonXyloproct
8
MUNHÅLAN
l Hög kariesrisk i samband med muntorrhet
natriumfluorid 1)Dentan/Fluorette
äppelsyra + fluor Xerodent
SMÄRTA
l Tillfällig lätt till måttlig smärta
Paracetamol
paracetamol 1)Alvedon
Ibuprofen
ibuprofen tablett 1)Ibuprofen*)
l Dysmenorré utan organisk orsak
Ibuprofen
ibuprofen tablett 1)Ibuprofen*)
Naproxen
naproxen 1)Naproxen*)
Obs! Endast orala beredningar.
TOBAKSBEROENDE
l Hjälp mot abstinensbesvär vid rökavvänjning
nikotinersättningsmedel
75+
9
ÖGON
l Bakteriell konjunktivit – vuxna samt barn över 2 år
I första hand
vatten
I andra hand
fusidinsyraFucithalmic
kloramfenikol Chloromycetin salva
kloramfenikol Kloramfenikol CCS droppar
l Bakteriell konjunktivit – barn under 2 år
I första hand
vatten
I andra hand
kloramfenikol Chloromycetin salva
kloramfenikol Kloramfenikol CCS droppar
l Tillstånd av torra ögon p g a naturlig tårvätske­ insufficiens eller blåst, damm etc.
Se Bakgrundsmaterialet
Obs! Följande tillstånd motiverar inte receptförskrivning: Ålders- betingade torra ögon eller torra ögon p g a kontaktlinsanvändning.
ÖRON
l Extern otit
hydrokortison +
antimikrobiellt
Terracortril med
Polymyxin B örondroppar
10
Injektionshjälpmedel
Insulin kan tillföras med insulinspruta, insulinpenna eller via
insulinpump. Insulinpennor finns som förfyllda pennor och som
flergångspennor.
Insulinpennor och insulingivning i den kommunala
hemsjukvården
Sjuksköterska kan enligt lag delegera injektion av insulin med penna till annan befattningshavare som har tillräckliga kunskaper för
uppgiften. Insulin med penna innebär i detta fall en penna som är
förfylld med insulin. Den förfyllda insulinpennan är patient­bunden
och det kan förekomma att patienten behandlas med två olika
insuliner. Före insulingivning ska alltid kontroll ske mot ordinationshandling och given dos ska signeras. Det är värt att notera
att handhavandet av insulinpennan utgör en del av själva insulininjektionen. En lika viktig del är att ge insulinet inom rätt område,
variera inom injektionsområdet, se till att insulinet förvaras på rätt
sätt samt att känna till symtom på lågt och högt blodsocker.
Ordinationsunderlag för insulin: http://vardgivare.skane.se/
vardriktlinjer/medicinska-omraden/endokrina-organ-fetma-ochdiabetes/#11450 under blanketter.
På www.medicininstruktioner.se finns utförliga instruktions­
filmer på olika hjälpmedel för läkemedel som ska injiceras.
För ytterligare information angående insulinpennor och insulin­
givning, se Bakgrundsmaterialet till Skånelistan, kapitel Endo­
krinologi.
11
Egenmätning av blodglukos
SMBG (self monitoring of bloodglucose) innebär att patienten
själv avläser blodglukosvärdet med hjälp av en mätare. Dia­
betessjuksköterskan lämnar ut mätare och ger utbildning i handhavandet, i samråd med patienten görs en överenskommelse
om när blodglukos ska testas samt vilket målvärde som kan
vara aktuellt. Målet bör vara individuellt och utformas tillsammans med patienten. Tillhörande teststickor skrivs ut som ett
kostnadsfritt hjälpmedel.
Region Skåne har genomfört upphandling av teststickor inklusive blodsockermätare för öppen och sluten vård. Gällande
avtalsperiod 2016-04-01–2018-03-31.
http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/lakemedel/avtallakemedel/
Här finns en översikt över basmätare, avancerad mätare,
kassettmätare och ketonmätare. Önskar patienten mer än
en blodsockermätare bör de vara av samma märke (samma teststicka).
Mätningar
Riktad egenmätning: Sporadisk egenmätning i speciella
situationer såsom förändringar i behandling, akut svängande
blodglukos eller i pedagogiskt syfte.
Systematisk egenmätning: Regelbunden mätning före och
efter måltiderna
Dygnskurva: Mätning före och 1,5 timme efter frukost, lunch,
middag och till natten.
Riktlinjer
• Varje mätning ska ha ett syfte och bör ske på grundval av en
fråga
• Antal mätningar/dag bör anpassas efter diabetesbehandling
• Resultatet ska tolkas och leda till ett lärande och eventuellt till
en åtgärd
12
Egenmätning vid insulinbehandling
Vid insulinbehandlad diabetes är egenmätning av blodglukos en
förutsättning för att uppnå målet för långsiktig glukoskontroll
och för att själv kunna anpassa insulindoserna efter aktuellt blodglukosvärde, måltid och fysisk aktivitet. De flesta med intensiv
insulinbehandling behöver mäta minst 4 värden per dygn såsom
morgon och kväll samt före och 1,5 timme efter något av huvudmålen. Frekventare mätningar kan behövas vid:
• nyupptäckt diabetes
• förändrad insulinregim
• graviditet
• fysisk aktivitet
• akut sjukdom
• inför bilkörning
• hos barn och ungdomar
Här krävs dygnskurva och ibland även 1–2 mätningar under natten exempelvis vid misstanke om nattliga hypoglykemier. Vid
behandling med nattinsulin/mixinsulin och stabilt läge behövs
betydligt mindre antal mätningar.
Mätning av blodketoner
Speciell mätare med tillhörande stickor för mätning av blodketoner finns. Vid insulinpumpsbehandling ska ketoner mätas på vida indikationer även om blodsockret inte är högt.
Akut sjukdom vid insulinpumpsbehandling – misstänk alltid
ketoacidos tills motsatsen är bevisad. Alla patienter som har
insulinpumpsbehandling ska undervisas kring ketonmätning
och utrustas med mätare och tillhörande mätstickor. Typ 1diabetes med hög risk för diabetesketoacidos, patienter med
tidigare ketoacidos (alltså även vid typ 2-diabetes) och vid
graviditet är andra patientgrupper som bör ha utrustning för
mätning av blodketoner. Mätare för blodketonmätning bör finnas att tillgå på alla vårdcentraler. Frikostig mätning vid debut
av diabetes med höga blodsocker, buksmärtor, illamående
(misstanke om diabetes) eller oklara buksmärtor hos person
med känd diabetes!
13
Kontinuerlig subkutan glukosmätning (CGM)
CGM är ett utmärkt hjälpmedel vid svårinställd diabetes,
misstanke om nattliga hypoglykemier, terapiskifte och vid utvärdering av insatt behandling. Resultaten i form av trendkurvor är också ett bra pedagogiskt verktyg i mötet mellan
patient och vårdteam. Vanligast är sensorer med direktavl­äsning men det finns även möjlighet till CGM utan direktavläsning (retrospektiv CGM).
Vid CGM kan patienten se sitt aktuella glukosvärde och också
varnas för högt eller lågt värde. Möjlighet finns även att via
trendpilar avläsa om blodsockret är på väg upp, på väg ner
eller ligger stabilt. Regionala riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes: www.skane.se/lakemedelsriktlinjer
Flash glukosmätning (FGM)
Idag finns även en annan sensordriven glukosmätare (FGM)
som liknar kontinuerlig glukosmätning (CGM). Vävnadsglukos
mäts men inte kontinuerligt utan patienten scannar själv aktivt av sitt glukosvärde via en sensor på överarmen.
Regionala riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes: www.skane.se/lakemedelsriktlinjer
14
Läkemedelsförråd
– kommunal hemsjukvård
Läkemedelshanteringen i kommunala hemsjukvården är att betrakta som öppen vård (SOSFS 2000:1), d v s läkemedlen ska
till den enskilde patienten förskrivas på vanligt recept eller s k
dosrecept. I tillägg till Hälso- och sjukvårdslagen framgår att:
”Landstinget får erbjuda den som får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård) läkemedel utan kostnad” (Lag (2002:163)).
Detta gäller även för patienter i så kallat särskilt boende.
I samtliga Skånes kommuner finns ett eller flera läkemedelsförråd. Dessa innehåller de viktigaste och vanligaste läkemedlen
som patienten kan behöva i akuta situationer. Uttag ur förråden
begränsar behovet av akutbesök under jourtid samt minskar
antalet akuta ordinationsändringar i dosdispenserade läke­
medel. Detta innebär fördelar för patienten och sparar både
pengar och miljö.
Av bland annat säkerhetsskäl är innehållet i de kommunala läkemedelsförråden harmoniserat över hela Skåne. Beställningar av
läkemedel till förråden görs av de sjuksköterskor som ansvarar
för respektive förråd. Beställningar från listan (se nedan) bekostas av Region Skåne. Om man önskar utöka förråden med andra
produkter kommer kostnaden för dessa att belasta beställande
förskrivares arbetsplats. Övergripande ansvarig för beslut om
nya läkemedelsförråd respektive rutiner för hantering och beställning är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS).
Beslut om nya förråd tas i samråd nedanstående kontaktpersoner, som vid behov stämmer av med Läkemedelsrådet i Region
Skåne.
l
Läkemedel från läkemedelsförråden ska användas till patienter med stadigvarande insatser från hemsjukvården och när
sjuksköterska övertagit läkemedelshanteringen. Uttag kan
ske enligt generella direktiv och/eller skriftlig ordination av läkare. Läkemedel lämnas ut till patienten i avvaktan på receptexpediering på apotek eller insättning av dosdispenserade
läkemedel.
15
Palliativa patienter ska i första hand få injektionsläkemedel ur
förrådet då flera av dessa läkemedel inte ingår i läkemedelsförmånen.
l
När det gäller läkemedel som ska sättas in på dosdispen­
serade doser lämnas dessa ut tills nästa ordinarie dospåsar
levereras.
l
Antibiotika lämnas ut i hel kur vid akuta infektioner då läkaren
bedömt att behandling måste påbörjas samma dygn. Recept
ska då inte utfärdas. Registrering av ordinationen ska ske i
Pascal genom att ”LF” skrivs in i kommentarsfältet ”Till apoteket”.
lInnehållet
i beställningslistan revideras årligen av Läke­
medelsrådet i Region Skåne.
l
Läkemedelsbeställningarna till förråden följs upp speciellt av
Läkemedelsrådet i Region Skåne.
Aktuell läkemedelsförrådslista finns på http://vardgivare.
skane.se/vardriktlinjer/lakemedel/lakemedelsforrad/
Kontaktpersoner:
Marie Bergholtz, Trelleborgs Kommun
Carina Byrlén Roos, Burlövs kommun
Åsa Lundblad, Ystads kommun
Gunilla Marcusson, Östra Göinge kommun
(ledamot i Läkemedelsrådet, Region Skåne)
Susanne Nilsson, Svalövs kommun
Sara Negrén, Malmö kommun
Utgiven 2017-01-01 av
Läkemedelsrådet, Region Skåne, 291 89 Kristianstad.
Tel: 040-675 30 00. E-post: [email protected]
Nästa nyreviderade lista utkommer 2018-01-01.
Fler ex av Barnmorske- och sjuksköterskelistan kan beställas via
http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/lakemedel/bestallning/
Grafisk form: Originalaren
