Glukosmätning vid typ 2

Glukosmätning vid typ 2
Vad säger evidens och
erfarenhet?
Första bärbara blodsockermätaren
Ames, 1969,
ca 17 cm lång
Stickan ca 7,5 cm lång
Vad vet vi om nyttan av att ha
bra glykemisk kontroll?


UK Prospective Diabetes Study (UKPDS)
Group.Intensive blood glucose control with
sulfonylureas or insulin compared with
conventional treatment and risk for
complications in patients with type 2 diabetes
Lancet 1998;352:837-853
Diabetes Control and Complication Trial (DCCT)
The effects of intensive treatment of diabetes on
the development and progression of long-term
complications in insulin-dependent diabetes
mellitus. New Engl. J Med 1993;329:977- 986
Vad vet vi om ”nyttan” av
egenmätning av glukos?
 Vid
typ 1 diabetes har man kunnat visa ett
samband mellan egenmätning av glukos
och förbättrad glykemisk kontroll (DCCT
1993, Reichard 1990, Bode 1999)
 Vid typ 2 ännu inga entydiga bevis
Insulinbehandlade
med typ 2 diabetes
 När
det gäller insulinbehandlade typ 2
patienter finns studier som visar att SMBG
är effektivt (Nathan 1996, Karter 2001)
 ADA rekommenderar egenm ätning för
patienter med typ 1 diabetes,
insulinbehandlade typ 2 samt typ 2 med
insulinfrisättande behandling Diabetes
Care 27:S91-S93, 2004
 Nationella
riktlinjerna rekommenderar
egenkontroll av plasmaglukos för alla
personer med typ 1 diabetes,
insulinbehandlad typ 2 diabetes, samt i
vissa fall vid kost- och tablettbehandling
av personer med typ 2 diabetes
Vad vet vi om nyttan av
glukosmätning hos typ 2
patienter med kost- eller
tablettbehandling?
Vad är studerat?
 Glykemisk
kontroll?
 Hypoglykemi?
 Livskvalitet?
 Välbefinnande?
 Morbiditet /mortalitet?
Systematiska översikter /
metaanalyser

Faas m.fl. 1997 Diabetes Care 1997;20(9):14821997;20(9):1482-6

Holmes m.fl. 2002 British Journal of Community Nursing 2002;7(1):41
2002;7(1):41--6

Coster m.fl. 2000 Health Technology Assessment 2000;4(12):i2000;4(12):i-iv,1iv,1-93
Coster m.fl. 2000 Diabetic Medicine 2000;17(11):7552000;17(11):755- 61

Norris m.fl. 2001 Diabetes Care 24: 561561-587, 2001

Welschen m.fl. 2005 The Cochrane Database of Systematic Reviews 2005,
Diabetes Care 2005,28:1510-1517

Sarol m.fl. 2005 Curr Med Res Opin 2005;21(2):173-84

Glykemisk kontroll
 De
tre tidigare översikterna Faas, Holmes
och Coster visade ingen skillnad i metabol
kontroll mellan grupperna. De
bakomliggande studierna var dock av
generellt dålig kvalitet och inte helt
jämförbara vilket utgör en begränsning i
analysen. Coster inkluderade även en
studie med insulinbehandlade
Welschen 2005
review RCT´s fram till 2004.
 drar
slutsatsen att egenmätning av
blodsocker kan vara effektivt i
förbättrandet av den glykemiska
kontrollen hos patienter med typ 2
diabetes och icke-insulinbehandling.
 Men större randomiserade v äldesignade
kontrollerade studier behövs enligt förf.
Förbättring av HbA1c
 Norris
m.fl. 2001 (review)
 Welschen 2005 ( review)
 Schwedes m.fl. 2002
 Sarol 2005 ( meta-analys)
 Allen 1990
 Guerci 2003
 Karter (2006)
Undervisningens betydelse
 Studier
som inkluderat utbildning till
patienterna om användandet av testerna
förefaller ha kunnat visa att
glukosmätningarna har betydelse för
metabola kontrollen (Norris m.fl. 2001,
Schwedes m.fl. 2002, Sarol 2005)
 Sarol
2005, studerade i sin metaanalys om
egenvårdsprogram, som även inkluderar
egenmätning av blodsocker, riktade till
icke-insulinbehandlade typ 2 diabetiker var
effektiva jämfört med program som inte
inkluderade egenmätning och fann att
HbA1c reducerades mer i de program som
inkluderade egenmätning av blodsocker.
Effectiveness of Self-Management
Training in Type 2 Diabetes
Norris, Susan L. m.fl.
Diabetes Care 24:561-587, 2001
Systematisk översikt baserad på 72 studier som
ger stöd för uppfattningen att utbildning som
syftar till ökad egenvård och ansvarstagande för
sjukdomen är effektiv. Detta är särskilt tydligt i
kortare studier – 6 månader. Längre studier – 1
år – visade vid genomgången varierande resultat
Färska studier 2006 typ 2

Davis et al, Is Self -Monitoring of Blood Glucose Appropriate for All Type 2
Diabetic Patients?
Diabetes Care 29:1764-1770, 2006
(Freemantle studien)
Australisk observationsstudie 5 år, ca 1000 patienter. Varav ca 30% inte
mätte blodsocker.
Ingen skillnad avseende HBA1C mellan dem som testade eller inte testade.
Ej randomiserad, ej kontrollerad, samt andra begränsningar.
Färska studier 2006 typ 2
Karter et al, Longitudinal Study of New and
Prevalent Use of Self-Monitoring of Blood Glucose
Diabetes Care 29:1757-1763, 2006
Kalifornien, observationsstudie, sjukkassan betalade stickorna
2 grupper:
Ca 15 000 som tidigare icke testat, Ca 15 000 som tidigare testat
Kost- tablett- insulinbehandlade
Följdes under 3-4 år
Hba1c sjönk signifikant, främst hos dem som
började testa.
Även relaterat till mängden tester per dag (upp
till 3)
Livskvalitet
De studier som gjorts visar
motstridiga resultat (Franciosi
m.fl. 2001, Schwedes 2002)
Hypoglykemi
Ej studerat
Morbiditet/ Mortalitet
Self-monitoring of blood glucose in type 2
diabetes and long-term outcome: an
epideiological cohort study
Martin, S. m.fl. 2005 Diabetologia vol.49, nr
2, 2006 The ROSSO Study Group









Retrospektiv, jämförande epidemiologisk cohort studie
3268 patienter
Uppfö ljningstid medel 6,5 år
Resultaten visar lägre antal fatala events
Och lägre antal fatala events
Statistiskt signifikant skillnad som även bestod i den
grupp som ej var insulinbehandlad
Endpoints:
Icke-fatala (MI, stroke, blinhet, amputation, dialys)
SMBG 7,2 mot 10,4% p=0,002
Fatala SMBG 2,7 mot 4,6%
Sammanfattning
 Inte
behov av fler metaanalyser/översikter
 Finns tecken som tyder på att
egenmätning har effekt på glykemisk
kontroll
 Nu behövs fler studier
Vad behöver då studeras
vidare?
Långtidsstudier avseende
 Metabol
kontroll
 Morbiditet/mortalitet
 Livskvalitet
 välbefinnande
 Hypoglykemi
De bör vara
 Randomiserade
 Kontrollerade
 Prospektiva
 Innefattande
typ 2 med olika behandling i
avgränsades grupper
 Innefattande undervisning och stöd i
agerande på sina mätningar
Pågående studier
 Storbritannien
– DIGEM-studien start
2002, beräknas klar 2008
Sverige







Karin Wikblad
Randomiserad kontrollerad prospektiv studie
primärt på 1 år,
Uppföljning även efter 5 år
Primärvårdspatienter
Delas in i kost-, tablett-, insulinbehandlade
Kontroller
>50 per grupp
Pågående studier forts.
 Interventionsgrupperna
får undervisning i
hur de skall agera på sina
blodsockermätningar och får målvärden
att agera mot
 Kontrollgruppen får m äta ”som vanligt”
Pågående studier forts.
 Intervjudel
- Lena Insulander
 Intervjuer med patienter och
diabetessjuksköterskor dels innan
studiestarten och dels efter ett år
Framgångsfaktorer för
egenmätningars betydelse som ses
vid granskning av studierna
 Kopplade
till utbildningsinsats
 Patienten vet sitt målblodsocker
 Kontinuerlig tät kontakt med vårdgivaren
 Resultaten av mätningarna efterfrågas av
diabetesteamet
 Typ av behandling
 Stöd från familjen
Om, när och hur ofta skall olika
patienter testa sitt blodsocker?
Rekommendationer bygger på
beprövad klinisk erfarenhet





Riktlinjer för egenmätning av blodglukos vid diabetes
2002 Diabetolognytt 2002
ADA 2004 Diabetes Care vol 27, suppl 1, jan 2004
Medicinska riktlinjer för Egenmätning av plasmaglukos
Västra Götaland 2004 www.vastragotaland.se/lakemedel
Rekommendationer för egenmätning av glukos vid
diabetes mellitus Stockholms lä
läns landsting 2005
www.janusinfo.se
Rekommendationer för egenmätning av blodsocker
Örebro läns landsting www.orebroll.se/lakemedel
Mångfasetterat behov hos typ 2
 Hos
nyupptäckt inför val av behandling
 För uppföljning av behandling
 Vid förändring av behandling
 I pedagogiskt syfte
 Vid risk för hypoglykemi
 Vid sjukdom, cortisonbehandling
Revidering av riktlinjer för
glukosmätning
 Samarbete
SFSD, SFD
barnläkarföreningen.
 SFSD har uppdrag att leda arbetet.
Tack!