2007-02-20
Synpunkter på eventuella ärenden i en
framtida mottagningsgrupp.
Vilka ärenden som skall/kan handläggas i en mottagningsgrupp tycker vi är kopplat
till vilka andra arbetsuppgifter som skall utföras. Det är viktigt att inte uppdraget blir
för ”spretigt”. Detta sagt med den erfarenhet vi har av att vissa saker har en förmåga
att prioritera sig själv. Tex. tänker vi att om man har hand om jour och
förhandsprövningar så kommer dessa arbetsuppgifter att få företräde framför andra
pga sin akuta karaktär och ”vanliga” ärenden riskerar då att komma i skymundan och
bortprioriteras/glömmas bort. Vi tänker att man kan skapa en metod för att
förhandspröva även ekonomiska ärenden. Det kan handla om att på ett tydligare och
mer ingående sätt än i dag följa upp vissa hänvisningar som vi gör och kanske på ett
mer praktiskt sätt hjälpa människor att knyta kontakt med andra myndigheter. Vi tror
vidare att ett tydligt uppdrag gentemot samtliga som vänder sig till socialtjänsten
som går ut på att förebygga, informera, ge service och rådgivning är vägen att gå.
TANKAR KRING KONKRETA ÄRENDEN:
Hyresskulder och el-skulder
av engångskaraktär där personen på papperet är självförsörjande:
Vad gäller dessa ärenden är vår erfarenhet att det handlar om en av tre generella
grupper. 1. Missbruk. 2. Psykisk ohälsa. 3. ”Ekonomisk ohälsa”. I grupp ett
prioriterar man kostnader för missbruket framför hyra och el och måste först få denna
problematik under kontroll. I grupp två finns en psykisk problematik som sätter
hinder för att personen skall kunna hantera sin ekonomi. I grupp tre finns ofta
mängder av skulder av annat slag och en oförmåga att överblicka situationen. Man
lever ”ur hand i mun” och behöver förmodligen insatser i form av
budgetrådgivning/skuldsanering. I dagsläget utförs ett förebyggande/uppsökande
arbete kring denna problematik, främst avseende hyresskulder, av boendeenheten.
Vid en eventuell sammanslagning/utökning skulle man kunna titta på om den
metodik som används idag även kan appliceras på el-skulder. Vår uppfattning är att
en el-skuld eller hyresskuld är en tydlig indikation på att något inte står rätt till och
att personen i fråga är i behov av i många fall ganska stora insatser från
socialtjänstens sida. Med andra ord handlar det alltså inte om en engångsansökan.
Kvinnofrid, Heder, ID-skydd.
Vi tror att ett samlat grepp om dessa ärenden skulle vara av godo för den enskilde då
man på detta sätt lättare skulle kunna utveckla metoder och rutiner. Frågan man bör
ställa sig är om en mottagningsgrupp skall handha hela ärendet eller endast under den
akuta fasen. Den akuta fasen kan se helt olika ut i olika fall. Eventuellt skulle en
överlappande samhandläggning kunna ske där mottagningsgruppen tar den akuta
Postadress:
Box 22006
400 72 Göteborg
Besöksadress:
Wieselgrensgatan 11
Hemsida: www.lundby.goteborg.se
Tel: 031-366 70 00
Fax: 031-51 82 95
E-post: [email protected]
ansökan och sedan successivt tillsammans med ordinarie handläggare fasar in
klienten. Om vi skall uppfylla Lundbys policy gällande dessa grupper känns det
naturligt att de handläggs i nära anknytning och utan dröjsmål till den de hör av sig
till dvs oftast mottagningsgruppen. Vi tror att de flesta ärenden av typen
kvinnofrid/heder kommer som okända. Givetvis uppstår denna problematik även i
befintliga pågående ärenden och mottagningsgruppen skulle då kunna fungera som
ett konsultativt stöd och eventuellt gå in och fungera som medhandläggare under en
tid. Gällande ID-skyddade ser vi att detta på intet sätt är en homogen grupp men att
den administrativa delen har ett ”krångelmoment” som bör kunna lösas genom
tydliga rutiner. Vi tror inte att klienten är betjänt av att handläggas i
mottagningsgruppen när den lämnat den mest akuta fasen.
Flyktingtandvård, begravningar mm.
Denna typ av ärenden kan utifrån uppdraget bedömas på olika sätt mycket beroende
på våra samarbetspartners. I dagsläget är det ju lite oklart hur flyktingmottagandet
kommer att se ut i Göteborg framöver och en tanke är om man inte kan delegera
beslutanderätten direkt till flyktingkonsulenten för att undvika dubbelarbete.
Gällande begravningar är det oklart hur mycket dödsboenheten gör och man kan
förlita sig på dem. Om det klargörs att ett större utredningsansvar ligger på
stadsdelarna kan en särskild handläggare behövas för att utföra detta. Exempel på
detta finns i andra stadsdelar och bland annat Biskopsgårdens mottagningsgrupp har
särskilda handläggare kopplade till sig för ärenden av engångskaraktär.
Slutsats.
Våra tankar är sammanfattningsvis att samtliga ”kontakter” i mottagningsgruppen
bör behandlas på ett liknande förhandsprövande sätt. Med förhandsprövande menar
vi att man under initialfasen utreder/bedömer om problematiken är av sådan art att
den faller inom socialtjänstens ansvarsområde. I dagsläget utför mottagningsgruppen
detta för främst ekonomiskt bistånd vilket visas i den egna statistiken där de s.k.
”infosamtalen” utgör ca 30% av alla samtal. En utvidgning kopplat till en medveten
metodutveckling tror vi skulle medföra att denna grupp skulle få bättre stöd och råd
samt kanske en mer praktisk hjälp än idag då det oftast rör sig om en hänvisning per
telefon. Denna grupp samt de ca 50% som erhåller en nybesökstid är den grupp som
vi idag ”förhandsprövar” ekonomiskt. Vi tror vidare att det är nödvändigt att
begränsa sig till att vara just förhandsprövande för att dels kunna metodutvecklas och
dels undvika att hamna i prioriteringskonflikter. Tyngdpunkter bör ligga på att
avgöra om en person skall in på kontoret eller inte samt hjälp i ett akutskede. Vad
som händer när personen väl är insläppt blir då en fråga för befintliga grupper att
komma överens om där kriterierna blir ett viktigt hjälpmedel.
Andreas och Oili
2
