Internetmarknadsföring
- en fallstudie om dess möjligheter och
tillämpning på olika marknader
Författare:
Handledare:
Program:
Matilda Johnsson
Cornelia Lindgren
Docent Bertil Hultén
Ekonomprogrammet &
Marknadsföringsprogrammet
Ämne:
Marknadsföring &
Samhällsekonomi
Nivå och termin: C-nivå, VT-2008
Handelshögskolan BBS
Internetmarknadsföring 2008
Förord
Ett stort tack till Astrid Lindgrens Värld, som gjorde denna uppsats möjlig då de kände att de
hade ett område för oss att forska i. Vi vill också tacka temaparken och deras personal för all
hjälp med den enkät vi har använt i arbetet samt även tacka för deras hjälpsamhet med denna
uppsats process.
Vi vill även rikta ett tack till vår handledare, Docent Bertil Hultén, för de värdefulla råd, tips
och idéer han bidragit med som har hjälpt oss i vårt skrivande.
Till sist, även ett stort tack till de som tog sig tid att svara på vår enkät samt de respondenter
som ställde upp på intervjuer. De har givit oss ovärderlig information som gjort denna uppsats
möjlig att genomföra.
Kalmar 2008
___________________________
____________________________
Matilda Johnsson
Cornelia Lindgren
1
Internetmarknadsföring 2008
Abstrakt
Internet har tagit världen med storm och erbjuder nu otroligt många
funktioner. Detta medium har vuxit från att främst ha varit ett
informationsmedium till att vara en handelsplats. Fler och fler företag
förstår nu vikten av att marknadsföra sig via Internet. Utifrån
temaparken Astrid Lindgrens Världs fall har vi därför undersökt vilka
marknadsföringsmetoder Internet erbjuder. Vi har också analyserat
huruvida dessa metoder är tillämpliga på temaparkens samtliga
marknader.
Teori
i
form
av
litteraturstudier
av
traditionella
marknadsföringsmetoder och internetmarknadsföring samt Internets
spridning i Sverige och Europa genomfördes. Resultat erhölls i form
av en enkät och tre intervjuer. I enkäten undersöktes målgruppens
inställning till och användning av Internet. Intervjuerna gav
information om vad de som arbetar med marknadsföring anser om
internetmarknadsföring. Teori och resultat gav en grund som
utmynnade i en diskussion om vad dessa visade och egna åsikter
redovisades. Slutligen gavs rekommendationer till Astrid Lindgrens
Värld om vad de ska satsa på.
2
Internetmarknadsföring 2008
Abstract
The Internet has taken the world by storm and is now offering a wide
range of functions. The medium has evolved from being mainly a
medium of information to being a trading post. More and more
companies now realize the importance of using the Internet as a tool
for marketing. With Astrid Lindgrens Värld as a starting point we
have investigated which marketing methods the Internet offers. We
have also analyzed however these methods are applicable to all of the
themepark´s markets.
A literary study of traditional marketing methods, internet marketing
and the Internets spreading in Sweden and Europe was conducted.
Results were received in the form of a survey and three interviews. In
the survey the target groups attitude towards and use of Internet was
investigated. The interviews provided information about what the
people who work with marketing think about internet marketing.
Theory and results lead to a discussion about what these pointed out
and our own opinions were accounted for. Finally, recommendations
about what to concentrate on were given to Astrid Lindgrens Värld.
3
Internetmarknadsföring 2008
Innehållsförteckning
1. Internet i Marknadsföringen ................................................................................................................ 7
1.1 Inledning........................................................................................................................................ 7
1.1.1 Bakgrund ................................................................................................................................ 7
1.1.2 Problemdiskussion.................................................................................................................. 8
1.1.3 Problemformulering ............................................................................................................... 9
1.1.4 Forskningsfråga .................................................................................................................... 10
1.1.5 Syfte...................................................................................................................................... 10
1.1.6 Avgränsningar ...................................................................................................................... 10
1.2 Metod .......................................................................................................................................... 11
1.2.1 Val av forskningsansats ........................................................................................................ 11
1.2.2 Forskningsstrategier ............................................................................................................. 11
1.2.3 Datainsamling ....................................................................................................................... 15
1.2.4 Arbetsprocessen.................................................................................................................... 16
1.2.5 Vetenskapliga krav ............................................................................................................... 17
2. Referensram....................................................................................................................................... 19
2.1 Direktmarknadsföring (direct marketing).................................................................................... 19
2.1.1 Metoder för direkt marknadsföring ...................................................................................... 20
2.2 Customer Relationship Management (CRM) .............................................................................. 23
2.2.1 Electronic Customer Relationship Management (e-CRM)................................................... 24
2.2.2 Kunddatabasen ..................................................................................................................... 25
2.3 Internet ........................................................................................................................................ 27
2.3.1 Internet i dag ......................................................................................................................... 28
2.3.2 Internet i Sverige .................................................................................................................. 28
2.3.3 Internetanvändning i Sverige och Europa ............................................................................ 29
2.4 Marknadsföring på Internet ......................................................................................................... 28
4
Internetmarknadsföring 2008
2.4.1 Sökmotormarknadsföring ..................................................................................................... 29
2.4.2 Online marknadsföring och E-post marknadsföring ............................................................ 29
2.4.3 Bloggar ................................................................................................................................. 30
2.4.4 Viral marknadsföring............................................................................................................ 31
2.4.5 Affiliate marknadsföring ...................................................................................................... 32
Sammanfattning............................................................................................................................. 33
3. Resultat .............................................................................................................................................. 34
3.1 Enkät redovisning ........................................................................................................................ 34
3.1.1 Tillgång till och användning av Internet............................................................................... 34
3.1.2 Aktiviteter på Internet........................................................................................................... 36
3.1.3 Inställning mot erbjudanden och reklam via e-mail ............................................................. 37
3.1.4 Shopping online .................................................................................................................... 38
3.1.5 Communities och bloggar..................................................................................................... 39
3.1.6 Urval ..................................................................................................................................... 40
3.2 Intervjuer ..................................................................................................................................... 42
3.2.1 Internets framtid ................................................................................................................... 42
3.2.2 Marknadsföring på Internet .................................................................................................. 43
3.2.3 Sökmotorsmarknadsföring ................................................................................................... 44
3.2.4 E-postmarknadsföring .......................................................................................................... 45
3.2.5 Communities och bloggar..................................................................................................... 46
4. Diskussion ......................................................................................................................................... 47
4.1 Tillgång till och användning av Internet ..................................................................................... 47
4.2 Marknadsföring på Internet ......................................................................................................... 49
4.3 Sökmotorsmarknadsföring .......................................................................................................... 50
4.4 E-postmarknadsföring ................................................................................................................. 50
4.5 Viral marknadsföring och affiliate marknadsföring .................................................................... 51
4.6 Bloggar och Banners ................................................................................................................... 52
5
Internetmarknadsföring 2008
4.7 Shopping online........................................................................................................................... 52
4.8 Kunddatabas ................................................................................................................................ 52
5. Slutsatser ........................................................................................................................................... 54
Metodkritik .................................................................................................................................... 57
Framtida forskning ..................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Källförteckning...................................................................................................................................... 58
Litteratur ........................................................................................................................................ 58
Artiklar och rapporter .................................................................................................................... 59
Elektroniska källor ........................................................................................................................ 59
Intervjuer ....................................................................................................................................... 60
Bilagor ................................................................................................................................................... 61
Enkät.................................................................................................................................................. 61
Intervjuvfrågor................................................................................................................................... 63
Figurförteckning
Figur 2.1 Forms of direct marketing …………………………………………………………………..20
Figur 2.2 The Internet Age…………………………………………………………………………….27
Tabellförteckning
Tabell 3.1 Uppkoppling………………………………………………………………………………..35
Tabell 3.2 Användning av Internet…………………………………………………………………….36
Tabell 3.3 Syfte med internetbesök…....................................................................................................37
Tabell 3.4 Mottagna erbjudanden……………………………………………………………………...38
Tabell 3.5 Inställning till erbjudanden…………………………………………………………………38
Tabell 3.6 Shopping online…………………………………………………………………………….39
Tabell 3.7 Community…………………………………………………………………………………40
6
Internetmarknadsföring 2008
1. Internet i Marknadsföringen
I detta inledande kapitel ges i första avsnittet en inledning till uppsatsen, vilket innebär att
bakgrund, problem, syfte med mera för studien redovisas. Det andra avsnittet presenterar
metoden för uppsatsarbetet. Där presenteras och argumenteras för de tekniker och
tillvägagångssätt som valts för att genomföra arbetet.
1.1 Inledning
1.1.1 Bakgrund
Frankel (2007) menar att Internet som medium ställer krav på företag. På Internet sker
kommunikationen i hög grad på användarens villkor. Många företag slåss om användarnas
uppmärksamhet eftersom allt fler företag finns på Internet idag och användarnas
internetmognad ökar. Författaren menar också att de finns ett oändligt antal sätt att arbeta med
marknadsföring på Internet, men Internet har rört om i grytan och tvingar företag som vill bli
framgångsrika att tänka i nya banor. Gummesson (2002, sid. 131) hävdar att hälften av alla
svenskar var Internetanslutna år 2001, antingen privat eller via sitt arbete samt att 70 procent
hade mobiltelefon. Detta resulterade i att Sverige då rankades högre än USA i IT-mognad.
Gustavsson (2007) anger att relationsmarknadsföring är aktiviteter i syfte att skapa långsiktiga
relationer med kunderna och det är även en viktig del i marknadsföringen på Internet. Internet
och hemsidor har på några år utvecklats från att primärt varit en informationsplats till att bli
en marknad där man köper och säljer varor och tjänster för att nu ytterligare gå till att bli en
plats, en scen, för upplevelser och social kontakt. Gummesson (2002) hävdar att den fysiska
marknaden håller på att kompletteras och i vissa fall ersättas av den elektroniska marknaden.
Frankel (2007) menar att allt fler, särskilt yngre personer, väljer bort mer traditionella medier
till förmån för Internet. Internet förändrar alltså medielandskapet och gör konkurrensen om
uppmärksamhet från människor tuffare. Om företaget lyckats att skapa uppmärksamhet på
Internet kan det innebära en stor knuff för marknadsföring genom viral marknadsföring. Viral
marknadsföring, menar författaren, syftar på att få så många som möjligt att klicka på en länk
och besöka hemsidan genom exempelvis skapa ett rykte om sajten. Internet är ett perfekt
medium att skapa något som folk pratar om, ett ”buzz”. Exempel på detta är e-mail som
skickas vidare till vänner eller kollegorna på jobbet.
På Internet går allting väldigt snabbt och det är det som gör Internet så unikt, hävdar Frankel
(2007). Att surfa och navigera till önskad webbplats tar inte lång tid. Nyheter kan snabbt
publiceras. Makten ligger hos användarna på Internet, i jämförelse med en dagstidning, det är
ett aktivt medium där användaren själv väljer vad han eller hon vill läsa. Unikt är att kunder
har möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser, anser författaren. Genom
nöjda kunder kan man få den bästa marknadsföringen som finns; Rekommendationer.
7
Internetmarknadsföring 2008
På Internet finns tusentals olika möjligheter att marknadsföra sig på, alla företag har
egentligen olika förutsättningar beroende på de mål man strävar efter att uppnå. Att använda
Internet på rätt sätt kan vara väldigt kostnadseffektivt för ett företag att marknadsföra sig på,
menar Frankel (2007). Då Sverige ligger i toppen vad gäller IT- utveckling är det en viktig
aspekt att uppmärksamma att det inte är möjligt att marknadsföra sig på samma sätt i andra
länder.
1.1.2 Problemdiskussion
”I Vimmerby, i Småland, ligger en väldigt speciell plats. Det står ”Astrid
Lindgrens Värld” på skylten vid entrén och innanför grindarna väntar en sagolik
upplevelse. Astrid Lindgrens Värld är en teaterpark och allt som händer här och
alla föreställningar bygger helt på Astrid Lindgrens berättelser. Här finns många
av de figurer hon berättade om, i miljöer ni känner igen från böcker och filmer.
Ni kan se Pippi, Emil, Karlsson på taket, Madicken, Ronja Rövardotter, Rasmus
och Bröderna Lejonhjärta. I pauserna mellan föreställningarna kan ni till och
med träffa och leka med dem”
(Källa; Astrid Lindgrens Världs sommarbroschyr 2008)
Astrid Lindgrens Värld är en teaterpark där besökarna får möta Astrid Lindgrens figurer i sina
riktiga miljöer. Parken är 130 000 kvadratmeter stor och ligger i Astrid Lindgrens födelsestad
Vimmerby. Parken grundades 1981 och tar årligen emot cirka 385 000 besökare. Bolaget är
helägt av Vimmerby kommun och att Astrid Lindgren är vår mest översatta författare märks i
tillströmningen av utländska turister. Var tredje besökare är från utlandet, framför allt ifrån
Danmark, Tyskland, Norge och Finland skriver Astrid Lindgrens Värld på sin hemsida.
Efter kontakt med Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby angående möjligheter och
framtidsutsikter för marknadsföring på Internet, uppstod intresset för att skriva denna uppsats.
Internet är i dag ett allmänt accepterat kommunikationsforum där allt fler företag väljer att
marknadsföra sig, menar Frankel (2007).
Astrid Lindgrens Värld berättade för oss att deras framtidstro är att Internets omfattning och
möjligheter kommer att öka och bli ännu större än idag. De berättade om en föreläsning i
Nice, som företagets VD besökt, där framtidens möjligheter på Internet diskuterats. Vidare
förklarade de att de ville få en insikt i vilka möjligheter Internet erbjuder just dem samt hur
man bäst marknadsför sitt företag via Internet. Genom detta vill de få insikt i hur de mer och
mer kan frångå den traditionella marknadsföring som de bedriver. Idag köper Astrid
Lindgrens Värld adresser till barnfamiljer med barn mellan tre till sex år, vilka är deras
målgrupp. De skickar därefter ut en broschyr för att väcka intresset att besöka parken. Det är
viktigt att denna broschyr inte riktar sig till barn, vilket är en viktig aspekt att tänka på även
när det gäller marknadsföring av hemsidan.
8
Internetmarknadsföring 2008
Astrid Lindgren Värld anser inte att de har problem med att få folk att besöka deras hemsida,
de har omkring en miljon unika besökare varje år, anger organisationens marknadschef. Med
hjälp av vår uppsats vill de få reda på hur de kan marknadsföra hemsidan så att besökare
lockas att besöka parken. De vill i framtiden kunna frångå den broschyr som de idag trycker
upp och istället koncentrera marknadsföringen på Internet som skapar mervärde för
besökaren. Det kommer i framtiden bli viktigare för företag att marknadsföra sin hemsida och
dess funktioner på liknande sätt som man idag marknadsför sina butiker.
En stor del av Astrid Lindgrens Världs målgrupp befinner sig i Sverige, men omkring 30
procent befinner sig utomlands, bland annat i Norge, Danmark och Tyskland. Detta gör att det
är av stor vikt i företagets fall att ta med i beräkningarna de samhällsekonomiska skillnaderna
som finns mellan de olika länderna och att detta spelar en stor roll för möjligheterna med
Internetanvändning. Vi blev intresserade av att arbeta med detta ämne då det både är en
ekonomisk fråga och en marknadsföringsfråga.
Genom att närmare granska de målgrupper som Astrid Lindgrens Värld har i olika länder,
söker vi finna skillnader eller likheter i IT-mognad och internetanvändning. Genom att
undersöka detta vill vi kunna ge råd till Astrid Lindgrens Värld angående möjligheter och
skillnader att marknadsföra sig över Internet i de olika länderna. Detta väckte vårt intresse
ytterligare för att forska i ämnet. Att göra detta tillsammans med ett företag som Astrid
Lindgrens Värld gör det hela ännu mer fängslande då vi känner att vårt arbete kommer att få
betydelse i den bemärkelsen att de kommer att läsa och ta till sig det vi gjort.
1.1.3 Problemformulering
Problemet vi ska undersöka i denna uppsats är möjligheten för Astrid Lindgrens Värld att
minska den traditionella marknadsföringen via direktreklam och istället koncentrera sig på
Internet. Möjligheten att minska kostnaderna genom att skicka ut färre broschyrer och
nyhetsbrev och att istället lägga mer resurser på marknadsföring via Internet är en viktig del.
Med en sådan åtgärd kan de inte bara nå fler kunder, utan också sänka kostnaderna för
marknadsföringen. Möjligheter och hot som finns samt fördelar och nackdelar med dessa
former av marknadsföring är mycket viktiga aspekter att studera för att kunna utreda
problemet.
Problemet medför att en undersökning av de möjligheter som finns med marknadsföring via
Internet är högst relevant. En utredning av befintliga och eventuellt nya former av
internetmarknadsföring kommer att redovisas samt en teoretisk genomgång av den nuvarande
formen av marknadsföring i organisationen, direktmarknadsföring. Vi kommer vidare försöka
redovisa de eventuella fördelar och nackdelar som finns med de olika metoderna för att
jämföra dem med varandra. Vi kommer i slutsatsen ge rekommendationer till Astrid
Lindgrens Värld för hur utformningen av Internetmarknadsföringen kan gå till samt vilken
form av marknadsföring de ska satsa på för att nå optimal effekt.
9
Internetmarknadsföring 2008
För att kunna lösa problemet behöver vi också undersöka hur IT-utvecklingen och
internetanvändningen för Astrid Lindgrens Värld svenska marknad ser ut men också hur
denna ser ut de övriga länderna de riktar sig till. Dessa är framförallt Norge, Danmark och
Tyskland. En jämförelse med Sverige, hemmamarknaden och den största marknaden, kommer
sedan att genomföras för att ge en indikation på om marknadsföringen via Internet kommer att
vara effektiv i samma utsträckning i respektive land som i Sverige. Eventuella svårigheter
eller möjligheter kommer att utredas. Vi vill undersöka vad det är som karaktäriserar Internets
spridning i Sverige jämfört med spridningen i andra länder och vad som utmärker
utvecklingen i Sverige.
1.1.4 Forskningsfråga
Internet erbjuder stora möjligheter för företag att synas och det blir allt viktigare att utnyttja
detta medium.
Vilka marknadsföringsmöjligheter erbjuder Internet en temapark som Astrid Lindgrens
Världs, och kan dessa tillämpas på hela organisationens målgrupp?
1.1.5 Syfte
Syftet med denna uppsats är att redovisa vilka marknadsföringsmetoder som finns vid
marknadsföring på Internet och att ge förslag på vilka vi anser att Astrid Lindgrens Värld ska
använda eller vidareutveckla. Vi vill även analysera om dessa metoder är tillämpliga på hela
Astrid Lindgrens Världs målgrupp då en del av denna är utländsk och skillnader i
samhällsekonomisk utveckling finns.
1.1.6 Avgränsningar
Uppsatsen koncentreras till att specificera de marknadsföringsmöjligheter som finns på
Internet. För att ge ett bra underlag för jämförelser redovisas också traditionella
marknadsföringsmetoder. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har vi valt att koncentrera oss
på hur tillgängligheten till Internet ser ut i de olika målgruppsländerna. Vi kommer också ge
en bild av hur långt före eller efter i IT-mognad dessa länder ligger för att få en indikation på
om samma marknadsföringsaktiviteter går att implementera i samtliga länder.
Vi har valt att inte gå in närmare på hur hemsidan ska vara utformad eller vilka funktioner
som är attraktiva. Detta på grund av att det ligger utanför vårt studieområde och kräver en
större kunskap inom webbutveckling och webbdesign. Vi kommer inte heller att göra en
djupare analys av de totala samhällsekonomiska skillnaderna, utan fokuserar på just ITmognad och Internetanvändning.
10
Internetmarknadsföring 2008
1.2 Metod
1.2.1 Val av forskningsansats
Bryman och Bell (2005) beskriver tre olika utgångspunkter att bedriva forskning efter;
Induktion, deduktion och abduktion.
Induktion handlar enligt Bryman och Bell (2005) om att dra generaliserbara slutsatser på
grundval av observationer. De menar att genom observationer och resultatet av dessa skapas
en teori. Patel och Davidsson (2003) menar att ett induktivt forskningsätt innebär att forskaren
följer upptäckandets väg. Ett induktivt arbetsätt kopplas ofta ihop med den kvalitativa
forskningen, hävdar Bryman och Bell (2005).
Enligt Patel och Davidson (2003) kännetecknas ett deduktivt arbetssätt av att man utifrån
allmänna principer och teorier drar slutsatser om enskilda företeelser. Ur den teori som finns
hittar man hypoteser som man sedan genom empirin prövar på det enskilda fallet. Patel och
Davidson (2003) menar också att objektiviteten i ett deduktivt arbetssätt kan stärkas genom att
utgångspunkten tas i befintlig teori och därför minskar risken för att forskarens egna
subjektiva uppfattning skadar processen.
Abduktion, menar Patel och Davidson (2003), är en kombination mellan induktion och
deduktion. Detta är en fördel då arbetssättet inte låser forskaren vid ett strikt deduktivt eller
induktivt synsätt. Man skapar ett förslag till teoretisk struktur efter att ha lagt märke till ett
hypotetiskt mönster. Vi har valt att använda oss av just abduktion, en blandning mellan
induktion och deduktion i vårt arbete.
Deduktivt har vi valt att arbeta med litteraturstudier som tagit oss in i ämnet och efter det
utformat frågor till intervjuer och undersökningen. Vi har på ett deduktivt sätt arbetat efter
kvantitativ forskning genom den enkät vi valt att genomföra via Internet, där vi kunnat mäta
de svar vi fått in. När vi genomfört intervjuerna och djupare diskuterat med personer insatta i
vårt ämne har vi arbetat mer kvalitativt och analyserat och tolkat vad de har sagt. Vi har
kvalitativt jobbat med induktion eftersom vi själva dragit slutsatser och försökt att stärka dem
genom vår empiri.
1.2.2 Forskningsstrategier
Bryman och Bell (2005) skriver att det finns två strategier att välja mellan när man arbetar
med forskning; kvantitativ eller kvalitativ forskning. Kvantitativ forskning bygger på
kvantifiering vid insamling av data. I kvalitativ forskning ligger vikten på ord istället för
kvantifiering.
11
Internetmarknadsföring 2008
Kvalitativ forskning
Enligt Bryman och Bell (2005) är kvalitativa studier en strategi där tonvikten läggs vid
insamling och analys av data. Christensen, Andersson, Carlsson och Höglund (2001) menar
att forskning av kvalitativ karaktär utgörs främst av ord, text och symboler där underliggande
mening och innebörd fokuseras. Kvalitativa data används för att bygga teorier, ”bästa möjliga
förklaringen just nu”. Ryen (2004) menar att de inte finns någon standardmetod för kvalitativa
forskare utan att det finns flera olika metoder som bland annat intervjuer, observationer eller
analyser av texter.
I kvalitativ forskning låter man teoretiska frågeställningar styra problemet som styr
insamlingen och analysen av data, förklarar Bryman och Bell (2005). Kvalitativa forskare
påverkas av tolkningsätt och kopplas till hermeneutiken. Hermeneutiken har blivit en riktning
inom vetenskapen där man studerar, tolkar och försöker få svar på frågan ”varför”, enligt
Patel och Davidson (2003).
Kvalitativ intervju
Intervju är den mest använda metoden inom kvalitativ forskning menar Bryman och Bell
(2005). En kvalitativ intervju är mindre strukturerad och intresset riktas istället mot
respondentens ståndpunkter. Det är önskvärt, menar samma författare, att låta intervjun röra
sig i olika riktingar och avvika från det frågeschema eller guide man tidigare formulerat. En
semistrukturerad intervju innebär att forskaren har lista över teman som ska beröras under
intervjun och respondenten tillåts att prata fritt om ämnet. Patel och Davidsson (2003) menar
att kvalitativa intervjuer alltid har en låg grad av standardisering, det vill säga frågorna ger
respondenten möjlighet att svara med egna ord.
Vi har genom intervjuer valt att arbeta på ett kvalitativt sätt. Vi har valt den intervjuform som
Ryen (2004) kallar för den halvstrukturerade intervjun och som vi anser Bryman och Bell
(2005) beskriver som den semistrukturerade. Vi hade på förhand bestämt några huvudfrågor
och viktiga teman som vi i intervjun ville diskutera med vår respondent. Dock fanns inte en
bestämd ordningsföljd. Vi valde att spela in våra intervjuer för att reproducera samtalet senare
så att vi inte missade något. Ryen (2004) menar att det är svårt att samtidigt som man
antecknar vara en intresserad lyssnare.
Vi har valt att avgränsa våra intervjuer till tre stycken tillsammans med den enkät som vi
utfört på Internet. Självklart är vi medvetna om att fler intervjuer skulle stärka vårt arbete,
men genom att även stärka arbetet med vetenskapliga artiklar i ämne har vi fått en bra grund
och kunnat dra adekvata slutsatser.
Kvantitativ forskning
Kvantitativa metoden anges av Bryman och Bell (2005) utgå från delar för att skapa en helhet.
Genom objektivitet innebär kvantitativ forskning även att forskaren blir neutral. Kvantitativa
studier handlar istället om studier där man mäter det resultat man har fått in genom statistiska
12
Internetmarknadsföring 2008
bearbetnings- och analysmetoder, menar Patel och Davidson (2003). Forskning av kvantitativt
slag anses vara deduktiv sammankopplad med positivism. Enligt Holme och Solvang (1997)
är positivism en neutral och värderingsfri uppfattning om hur forskning ska bedrivas. Det ska
finnas en absolut skillnad mellan ”är” och ”bör”. Kritik till detta synsätt är att faktumet att
människan själv tillåts tolka den värld vi lever i.
Vi har även arbetat efter ett kvantitativt sätt då vi genom Astrid Lindgrens Värld haft
möjlighet att skicka ut en enkät till de besökare som valt att prenumerera på det nyhetsbrev
som företaget har. Prenumeranterna representerar den målgrupp som Astrid Lindgrens Värld
har och den målgrupp vi ville nå med undersökningen.
Enkäter
Bryman och Bell (2005) menar att en fördel med enkäter är att frågorna är exakt lika
formulerade till alla respondenter samt att respondenten själv väljer när den ska svara på
enkäten i mån av tid. Vi valde att så snart vi läst in oss på ämnet att skicka ut vår enkät för att
ge våra respondenter så lång tid som möjligt på sig att svara. Nackdelar, som samma författare
nämner, är att det inte finns någon som kan hjälpa respondenten att tolka frågorna utan detta
lämnas helt öppet för respondenterna. Det finns inte heller någon möjlighet att följa upp
frågorna för att få fördjupade svar.
För oss var det viktigt att utforma frågorna på ett så pass bra sätt att det skulle vara svårt för
misstolkningar. Vi valde att ha enkla och lättolkade frågor för att få ett så bra resultat som
möjligt. Genom att beskriva vårt syfte med undersökningen noggrant hoppas vi att
respondenterna förstår och tolkar frågorna rätt. För att så enkelt som möjligt kunna bearbeta
de svar vi fått genom undersökningen valde vi att använda oss av slutna frågor, som Bryman
och Bell (2005) menar ökar jämnheten i svaren samt är lätta att besvara för respondenten.
Enligt Patel och Davidsson (2003) är enkäter med helt fasta svarsalternativ helt strukturerade
och har även en hög grad av standardisering.
Bryman och Bell (2005) beskriver olika åtgärder man kan använda sig av för att minska
bortfallet i en enkätundersökning. De nämner att erbjuda någonting i utbyte för att besvara
enkäten är ett sätt att få fler respondenter att svara. I vår enkät undersökning hade vi, med
hjälp av Astrid Lindgrens Värld, en tävling där man kunde vinna en vistelse i parken under
två dagar med övernattning om man svarade.
Enkäten skickades ut torsdagen den åttonde maj 2008 och togs bort en vecka senare den
femtonde maj. Under tiden den låg ute var de 6134 personer som öppnade och läste mailet
varav 2484 stycken som svarade. Det var övervägande många personer som valde att svara
på den svenska versionen av enkäten, 2271 stycken, medan det enbart var 213 personer som
svarade på den engelska versionen.
13
Internetmarknadsföring 2008
Enkäten skickades ut till de personer som valt att prenumera på Astrid Lindgrens Världs
nyhetsbrev och på så vis har ett intresse av företaget och därmed är en potentiell kund. Det var
sammanlagt 40 procent av de som öppnade mailet som svarade på enkäten. Bryman och Bell
(2005) menar att 40 procent är en dålig svarsfrekvens på en enkätundesökning. Vi fick en del
bortfall vilket skulle kunnat undvikas genom att helt sonika gå ut på stan och exempelvis prata
med hundra personer i Astrid Lindgrens Världs målgrupp och be dem fylla i enkäten istället
för att skicka ut den.
Vårt syfte med denna enkät var att få en bild av hur Astrid Lindgrens Världs målgrupp rör sig
på Internet. De svar vi fick genom utskicket visade tydliga tendenser på detta vilket gjort att vi
valt att redovisa enkäten trots bortfallet. Vi har även valt att använda oss av statistik från
svenska, norska, finska, danska och tyska centralbyråerna för att jämföra med de resultat vi
fått fram genom vår enkät. Detta för att ge ytterligare tyngd åt de resultat som vi fått fram och
för att jämföra ytterligare mellan de olika länder där Astrid Lindgrens Värld har sin målgrupp.
Urval
Det är viktigt, menar Bryman och Bell (2005), att ett stickprov/urval är så representativt som
möjligt för att man ska kunna hävda att resultaten som framkommit inte är unika för just den
specifika grupp man har tillfrågat. Om man gör en enkätundersökning vill man kunna hävda
att resultaten som framkommit är giltiga även för andra personer och inte bara de som deltagit
i undersökningen. Med andra ord vill man generalisera resultatet. Bryman och Bell (2005)
beskriver representativt urval som ett samspel som kan sägas spegla en miniatyr av den
målgrupp som man vill nå.
Genom den enkät som vi valt att skicka ut till de besökare som prenumererar på nyhetsbrevet
får vi en representativ bild av målgruppen. Vi får en bredd i undersökningen och nått en bred
målgrupp som är spridda bland de länder som Astrid Lindgrens Värld har sin största
målgrupp. Vi valde även att göra en intervju med en kvinna som är representativ för den
målgrupp Astrid Lindgrens Värld vänder sig mot för att generalisera enkäten mer.
De intervjuer vi valt att utföra är med personer med kunskap inom internetmarknadsföring
vilket är relevant för vår undersökning. Vi valde att göra tre stycken intervjuer och de
personer vi valde ut att intervjua valdes för att passa våra frågeställningar för att får ut så stor
information från intervjuerna som möjligt. Vi var även med båda två under intervjuerna vilket
gör att vi får två tolkningssätt på de svar vi fick. Risken för missuppfattning av svaren
minskar genom detta.
Fallstudie
Bryman och Bell (2005) hävdar att fallstudier ofta inbegriper en tillämpning av både
kvalitativa och kvantitativa strategier. Patel och Davidsson (2002) menar att fallstudie är en
beteckning som innebär att en undersökning på en mindre avgränsad grupp genomförs. Ett
14
Internetmarknadsföring 2008
fall kan vara en individ, organisation eller situation. Vid fallstudier utgår man från ett
helhetsperspektiv och försöker få så täckande information som möjligt. I fallstudier är det
vanligt att information av olika karaktär samlas in för att ge en så tydlig bild av det aktuella
fallet som möjligt. Om fallet till exempel är en organisation menar Patel och Davidsson
(2003) att både intervjuer och enkäter kan användas vid datainsamlingen.
Då vi arbetar utifrån Astrid Lindgrens Världs specifika fall behandlar vi uppsatsen som en
fallstudie. Denna fallstudie syftar till att undersöka möjligheter för företaget att på bästa
möjliga sätt lyckas med marknadsföring på Internet. Vi har utfört kvantitativ forskning vid
enkätundersökningen och kvalitativ forskning när vi genomfört intervjuer.
1.2.3 Datainsamling
För att samla in material till en uppsats eller rapport kan man använda sig utav både primäroch sekundärdata menar Bryman och Bell (2005).
Primärdata
Primärdata är det material du själv samlar in genom olika typer av undersökningar, enligt
Christensen et al. (2001), såsom intervjuer och enkäter i vårt fall. Fördelen med primärdata är
att datamaterialet är anpassat efter det problem och syfte du har med forskningen vilket gör
den väldigt aktuell. Christensen et al. (2001) menar att nackdelen med primärdata är att det är
en tidskrävande och dyr insamlingsprocess. Genom vår enkät och våra intervjuer har vi
arbetet med att samla in primärdata till vår uppsats vilken har gjort att vi fått en stark empirisk
bas att bygga våra slutsatser på.
Sekundärdata
Sekundärdata är data som författaren inte själv har samlat in, menar Bryman och Bell (2005).
Det är data som samlats in av andra forskare eller författare. Patel och Davidson (2003)
beskriver sekundärdata som de data som du inte själv observerat och skrivit
förstahandrapportering på. Inom företagsekonomisk forskning är sekundärdataanalyser av
större betydelse menar Bryman och Bell (2005).
Fördelar med sekundäranalys är att man kan spara både tid och pengar och att du får tillgång
till data av hög kvalitet. Detta kan dock vara en nackdel då man inte kan kontrollera den
påstådda kvaliteten av materialet och materialet kan vara väldigt komplext. Nackdelar med
sekundärdatainsamling är att de specifika data man letar efter inte går att få tag på. Vi har
använt oss av sekundärdata i och med de teoristudier i litteratur som vi har bedrivit inom
området för vår uppsats. Detta för att söka mättnad i vår teori och ha en stark teoretisk bas att
stå på inför vår teori.
15
Internetmarknadsföring 2008
1.2.4 Arbetsprocessen
Planering
Efter att vi haft ett första möte med Astrid Lindgrens Värld och de berättade för oss om det
problem som de var intresserade av att utforska bestämde vi oss för att skriva denna rapport.
Vi satte oss omgående och pratade igenom hur vi på bästa möjliga sätt skulle kunna utföra
denna uppgift.
Eftersom vi blev erbjudna att använda oss av deras nyhetsbrev och hemsida för
undersökningar valde vi att så snabbt som möjligt utnyttja den möjligheten och bestämde oss
tidigt för att utforma uppsatsen som en fallstudie. Genom att diskutera ämnesvalet med vår
handledare och även vår avgränsning med Astrid Lindgrens Värld och fått det godkänt
startade vi upp arbetet.
Genomförande
Vi började med att ge problemet en bakgrund och att göra litteraturstudier för att skriva vår
metoddel rent teoretisk för att vara så väl pålästa som möjligt innan vi började med våra
undersökningar för att inte göra misstag som vi senare inte skulle kunna rätta till. Samtidigt
sökte vi relevant litteratur för att djupare sätta oss in i ämnet. Denna litteratur utgör nu vår
referensram.
När våra teoretiska studier började lida mot sitt slut hade vi tillräckligt med kunskap för att
utforma och utföra intervjuer och enkäten. Dessas resultat sammanställdes sedan.
Avslutningsvis fördes en diskussion angående likheter eller olikheter mellan teori och resultat.
Genom denna drog vi slutsatser samt gav rekommendationer till Astrid Lindgrens Värld.
Resultatredovisning
I vår resultatdel har vi intervjuat personer som dagligen arbetar med marknadsföring på
Internet genom de företag de arbetar på. Den ena har arbetat på Tankbar Interaktiv Media AB
sedan 2003 och är nu företagets affärsutvecklare. Han arbetade också innan detta med
marknadsföring. Tankbar AB grundades redan 1996 och är en av landets första webbyråer.
Den andra personen arbetar som copywriter på Resultatmedia AB som är en del av Apsis AB
vars affärsidé är att erbjuda kvalificerade tjänster och lösningar inom kostnadseffektiv
Internetmarknadsföring.
Dessa personer valde vi därför att de arbetar mycket med marknadsföring på Internet och med
både små och stora företag. Intervjuerna genomfördes via telefon då respondenterna befann
sig långt ifrån oss. För att få mer styrka bakom vårt resultat använde vi oss även av en rapport
framställd av IVA Kungliga Ingenjörsakademin i april 2008 där de analyserar och föreslår
åtgärder som ska stärka Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft via Internet.
16
Internetmarknadsföring 2008
Astrid Lindgrens Värld erbjöd oss förmånen att använda deras enkätverktyg ”Webropol”. Vi
utformade därför en enkät på tretton enkla frågor som sedan skickades ut till prenumeranter
av Astrid Lindgrens Världs nyhetsbrev. Det var 2475 stycken som svarade under den veckan
som enkäten låg ute. Med hjälp av verktyget sammanställdes informationen i tabeller och
diagram och vi kunde enkelt läsa av resultatet och redovisa detta. Vi kunde se hur många som
öppnat enkäten och hur många som också valt att svara på den, detta har tidigare redovisats i
vår metod. Vi fick ett stort bortfall på vår enkät eftersom det bara var 40 procent som svarade
men i de svaren sågs tydliga tendenser i Internetanvändning.
I samband med enkäten valde vi att intervjua en kvinna som representerar målgruppen,
familjer med barn i åldern tre till sex år. Detta för att kunna generalisera resultaten. Vi valde
också att använda oss av statistiska siffror från de norska, danska, finska och tyska statistiska
organen för att ytterligare stärka enkätresultaten.
Analysarbete
När vi fick tillgång till den sammanställda informationen började vi med att jämföra teorin
med resultatet, det vill säga resultatet från enkäten och de intervjuer vi utfört. Vi vill genom
detta undersöka om teori stämmer överrens med det resultat vi fått fram.
Efter detta diskuterade och analyserade vi de likheter och olikheter som jämförelsen
resulterade i. Slutligen drog vi egna slutsatser efter vad vår undersökning kommit fram till och
därmed vad vi anser är det mest primära att tänka på vid marknadsföring över Internet. Vi
avslutar även med rekommendationer och förslag på åtgärder till Astrid Lindgrens Värld.
1.2.5 Vetenskapliga krav
Reliabilitet och validitet
Patel och Davidson (2003) menar att reliabilitet och validitet står i ett visst förhållande till
varandra. Hög reliabilitet är dock ingen garanti för hög validitet.
Reliabilitet handlar i grunden om frågor som rör måttens och mätningarnas pålitlighet och
följdriktighet i kvantitativa studier menar Bryman och Bell (2005). Med validitet menas,
enligt Patel och Davidson (2003), att man måste veta att man verkligen undersöker det man
avser att undersöka. Bryman och Bell (2005) beskriver samma sak och menar att validitet är
det viktigaste kriteriet för forskning. Det är en utvärdering av de slutsatser som forskaren
kommit fram till genom sin undersökning och om dessa stämmer överrens eller inte.
Patel och Davidson (2003) menar att det är viktigt att man ser till att en enkät uppfattas som
den ska och därmed ger tillförlitlighet. Vi konstruerade vårt formulär med frågor och gav
klara instruktioner till vad enkäten hade för syfte och vad vi ville studera.
17
Internetmarknadsföring 2008
Reliabiliteten, menar Patel och Davidson (2003), kan man se först efter en enkät har blivit
besvarad, det är först då man kan se om respondenterna har valt att inte svara på enstaka
frågor och hur många som har svarat. Vi kan genomgående se att de respondenter som svarat
på enkäten i stort sett har svarat på de tretton frågorna som vi skickade ut.
Ett förslag som har kommit fram är att ersätta reliabilitet och validitet i kvalitativforskning
med trovärdighet och äkthet, enligt Bryman & Bell (2005). I kvalitativ forskning förs validitet
och reliabilitet samman, menar Patel och Davidson (2003), och man pratar i denna typ av
forskning enbart om validitet. Validiteten i en forskningsprocess yttrar sig i förmågan för
forskaren att tillämpa och använda sin förståelse under hela processen. Svensson och Starrin
(1996) menar att validitet i kvalitativ forskning innefattar en kontroll av trovärdigheten. Det är
en försäkran för att det finns empiriska belägg och att man har gjort en rimlig tolkning.
18
Internetmarknadsföring 2008
2. Referensram
I detta kapitel presenteras de teoretiska referensramar som behandlar området. De relevanta
marknadsföringsmetoderna för ämnet; direkt marknadsföring och Customer Relationship
Management, redovisas först. Efter detta ges en inblick i Internet och dess utveckling både
förr och i framtiden. Avsnittet avslutas med en genomgång av Internetmarknadsföringens
möjligheter.
2.1 Direktmarknadsföring (direct marketing)
Bird (2007) anger att praktiskt taget alla organisationer använder sig av direktmarknadsföring.
Han definierar begreppet som varje marknadsföringsaktivitet som skapar och utnyttjar en
direkt relation mellan dig och dina prospekt eller kunder. Ur denna definition utvecklar han
vidare direktmarknadsföringens syfte som att isolera dina prospekt och kunder som individer
och bygga långsiktiga relationer med dem – till deras fördel och din förtjänst. Kotler och
Armstrong (2005) hävdar att direktmarknadsföring syftar till direkt kommunikation med
noggrant utvalda konsumenter för att få omedelbar respons. Företag kan via denna slags
marknadsföring bygga starkare och mer personliga ”one-to-one”-relationer. Genom att
använda detaljerade databaser kan erbjudandena skräddarsys till en viss kundgrupp eller till
och med en viss kund. Vidare menar de att denna sorts marknadsföring oftast kombineras med
massmarknadsföring där den har ett slags tilläggs- eller fyllnadsfunktion.
För många företag har direktmarknadsföring dock en större innebörd. Detta i sin nyaste form
Internetmarknadsföring och e-handel, som Kotler och Armstrong (2005) anser är en helt
komplett ny modell för att göra affärer. Vissa använder denna direkta modell som ett tillägg,
men för en del är det den enda modell som används. Ett bra exempel är Dell Computer, som
har använt direktmarknadsföring som grund för att bemöta marknaden. Författarna menar
vidare att den har många fördelar både för köpare och också säljare. Ur en köpares perspektiv
är direktmarknadsföring praktisk, lätt att använda och privat. Det är enkelt att när du vill,
hemifrån eller på jobbet, gå in på hemsidor eller ladda ner information om företaget i form av
till exempel kataloger eller broschyrer. Som kund kan du också nå säljaren via telefon eller
hemsida för att erhålla exakt den information, produkt eller service du önskar för att sedan
beställa dem.
För säljaren i sin tur, menar Kotler och Armstrong (2005), är direktmarknadsföring som
tidigare nämnts ett kraftfullt verktyg för att skapa kundrelationer. Speciellt nu med Internets
framfart kan kunder, som tidigare inte kunde nås, kontaktas på den globala marknadsplats
som Internet har skapat. Ännu en fördel för säljaren är att direktmarknadsföring är ett effektivt
lågkostnadsalternativ för att nå marknaderna. Medier som telefonförsäljning, direct mail och
hemsidor visar sig oftast vara mer kostnadseffektivt när det gäller att nå och sälja till fler
nuvarande, men också nya kunder. På grund av dessa nämnda fördelar är
direktmarknadsföring den snabbast växande formen av marknadsföring. Enligt Kotler och
19
Internetmarknadsföring 2008
Armstrong (2005) har försäljning via de traditionella direkta marknadsföringskanalerna, som
redogörs för nedan, vuxit väldigt snabbt.
2.1.1 Metoder för direkt marknadsföring
De vanligaste formerna av direktmarknadsföring visas i modellen nedan hämtad från Kotler
och Armstrong (2005).
Face-to-face
selling
Online
marketing
Telemarketing
Customers
and
prospects
Kiosk
marketing
Directresponse
television
Direct-mail
marketing
Catalog
marketing
Figur 2.1: Forms of Direct Marketing
Källa: Kotler och Armstrong (2005), Sid. 464.
Författarna anger att dessa är; personal selling, telemarketing, direct-mail marketing, catalog
marketing, direct-response television marketing, kiosk marketing samt online marketing. I
detta avsnitt behandlar vi dock inte online marketing eftersom detta kommer att redovisas i
senare avsnitt, Marknadsföring på Internet.
Personal selling
Den moderna säljaren säger Kotler och Armstrong (2005) är välutbildad och professionell och
arbetar för att bygga långsiktiga relationer med sina kunder. En säljare kan arbeta i butik, men
kan också vara någon som till största del tar emot orders. En del företag använder sig av inneoch utesäljare, där utesäljarna tar sig till kunden för ett möte. Det är viktigt att en säljare
lyssnar på kunden, utvärderar kundens behov och ser till att företaget kan tillfredsställa dessa.
Därför är det också essentiellt att företag rekryterar duktiga säljare.
20
Internetmarknadsföring 2008
Telemarketing
Telefonförsäljning har vuxit till att bli det största verktyget vid direktmarknadsföring enligt
Kotler och Armstrong (2005). Detta både vid försäljning till konsumenter, B2C (Business to
Consumer), och också vid försäljning till andra företag, B2B (Business to Business). Om den
är rätt utformad och är riktad mot rätt kundgrupp ger den fördelar i form av enkelheten att
göra ett köp samt ökad information om produkten eller servicen. Till dess nackdel har den
explosionsartade ökningen av telefonförsäljning lett till att konsumenter nu är trötta på att
konstant bli störda både på jobbet och hemma. Bird (2007) påpekar att trots att telemarketing
är dyrt inbringar det säkerligen fem eller sex gånger så många försäljningar jämfört med ett
utskick. Mycket beror på att denna form av marknadsföring, precis som personal selling, är
interaktiv och att den erbjuder möjlighet för kunden att göra invändningar samt för säljaren att
bemöta dessa.
Direct-mail marketing
Bird (2007) anger detta som främsta medium vid direktmarknadsföring. Det är också den
dyraste formen, efter telemarketing. Kotler och Armstrong (2005) säger att genom att använda
adresslistor med noggrant utvalda personer kan erbjudanden, tillkännagivanden, påminnelser
med mera skickas till rätt målgrupp, nuvarande kunder eller nya. Exempel kan vara brev,
annonser, tester/prover, folders etcetera. Marknadsföringsformen gör det lätt att erbjuda rätt
saker till rätt person, vad Bird (2007) kallar selectivity, den kan enkelt göras personlig det vill
säga är väldigt flexibel. Den tillåter också enkel resultatmätning. Metoden är framgångsrik vid
marknadsföring av alla möjliga sorters produkter.
Kotler och Armstrong (2005) redovisar tre nya former av direct-mail som den senaste tiden
blivit mer och mer populära; fax, e-mail och voice-mail. Dessa gör det möjligt att leverera
marknadsföringen otroligt snabbt. Tyvärr har dessa också en tendens att skickas till för många
människor som inte har något intresse av dem. Därför är det viktigt att identifiera målgruppen
företaget vill nå. Om detta uppnås, menar Bird (2007), att direct-mail marketing är väldigt
lönsamt.
Catalog marketing
Nuförtiden, menar Kotler och Armstrong (2005), är många kataloger elektroniska. Många
som använder sig av tryckta kataloger har också webbaserade kataloger i sin
marknadsföringsmix. Via katalogerna erbjuds konsumenterna en mångfald av produkter. I en
webbkatalog kan produkter lätt tas bort ur sortimentet om de skulle ta slut. De webbaserade
katalogernas största nackdelar att till skillnad mot de tryckta katalogerna behöver de
marknadsföras och har därför svårare att attrahera nya kunder. Detta, menar Kotler och
Armstrong (2005), är den största anledningen till att de flesta fortfarande har tryckta
kataloger, som oftast skickas per post till konsumenterna.
Direct-response television marketing
Direktmarknadsföring via television, säger Kotler och Armstrong (2005), inkluderar
reklamfilmer och shoppingkanaler. Vissa riktigt framgångsrika reklamfilmer används flera år
21
Internetmarknadsföring 2008
och blir riktiga klassiker. För denna slags marknadsföring är en produkt som kräver
demonstration, visuellt eller i ljud, idealisk menar Bird (2007). CD-skivor, böcker och
hushållsprodukter är exempel på sådana produkter.
Kiosk marketing
Kotler och Armstrong (2005) förklarar att kiosker är en slags maskiner där information och
orders kan göras. Ett exempel är Hallmark and American Greetings som använder sig av
kiosker som låter kunden skapa och köpa personliga gratulationskort.
Bird (2007) nämner i sin bok, till skillnad från Kotler och Armstrongs (2005) sju, åtta stycken
traditionella medier för direktmarknadsföring. De som är gemensamma för de nämnda
författarna är direct-mail, direct-response television marketing samt telemarketing. De fem
ytterligare som Bird (2007) anger är;
1. Door-to-door drops: Erbjudanden lämnas, men är mindre selektiva än direct-mail. Det
är billigare, men kan lätt bli irriterande för mottagaren.
2. Newspapers: Annonser i tidningar har olika effekt beroende på hur utspritt
tidningsläsandet är i landet där företaget verkar.
3. Magazines: Annonser i dessa når för det mesta den valda målgruppen. Detta eftersom
det finns så stora valmöjligheter när det gäller vilken veckotidning man vill synas i.
4. Posters: Den perfekta postern innehåller ungefär endast fem ord plus, eller gärna
inklusive, namnet på märket eller företaget. För att en poster ska fungera bra krävs
också att människor har tid att läsa dem.
5. Customer magazines: Denna slags tidskrifter har visat sig få god respons från kunder.
Detta trots sitt rena kommersiella intresse, maskerat som en vanlig tidskrift. Den
erbjuder också läsning av intresse för kunden.
22
Internetmarknadsföring 2008
2.2 Customer Relationship Management (CRM)
”Kunskap om relationsmarknadsföring eller marknadsföring som baseras på
CRM och kundvård är nödvändigt för att förstå hur man ska leda ett företag
som arbetar i tjänstekonkurrens.”
(Grönroos, C. 2002, sid 19)
Kotler och Armstrong (2005) hävdar att det de senaste åren varit en explosionsartad ökning av
företag som börjat använda CRM. Anledningen menar de är att möjligheter att få information
om kunderna har ökat tack vare Internets framfart. CRM är lösningen som ska organisera all
den information en organisation innehar om sina kunder i en enda databas. Databaser
behandlas mer utförligt senare i detta avsnitt. Gummesson (2002) anger att CRM är
marknadsorienterad management, det vill säga en aspekt på hela företagets styrning inte
enbart marknadsavdelningen. Vidare menar han att dessa är värde- och nätverkssamhällets
marknadsföring med ökad betoning på kundanpassad produktion och individualiserad
marknadsföring. Standardiserad massproduktion och massmarknadsföring får mindre
betoning. Det är relationen till kunden som är i centrum. Grönroos (2002) menar att det är
relationerna mellan parterna i utbytessituationen som är marknadsföringens kärna.
O´Brien och Marakas (2006) anser att det stora värdet företag idag erhåller från
kundrelationer är obestridligt. De menar vidare att CRM ökar chanserna för framgång i den
stora konkurrens som kännetecknar dagens affärsmiljö. Chaffey, Johnston, Ellis-Chadwick
och Mayer (2006) menar att CRM och lojala kunder innebär ett mindre behov av att erbjuda
incitament, såsom rabatter till exempel, samt att de lojala kunderna är mindre priskänsliga
eftersom de är nöjda med värdet de får. Dessa kunder kommer också att rekommendera
företaget till andra via så kallad ”word of mouth”.
Grönroos (2002) anger att anledningen till att relationerna har en så stor roll är att
massmarknadsföringen nu blivit mindre effektiv och mindre lönsam. De flesta marknaderna
är mogna och tillgångarna är större än efterfrågan, det vill säga det är svårare att hitta nya
kunder. De befintliga kunderna är därför mycket viktiga att behålla. Gummesson (2002)
nämner att skälet till att man satsar på redan existerande kunder beror på att företaget mer och
mer ser kunden som sin knappa resurs. Intresset riktas därför mot att ”behålla, vårda och
utveckla existerande relationer” (Gummesson, E. 2002, sid 50), till skillnad mot att tidigare
vara underordnat att få tag i nya kunder. Han menar att förvärv av nya kunder är ett
förstadium i marknadsföringsprocessen, inte slutmålet. När detta förstadium passerats börjar
det tunga arbetet med att etablera långsiktiga och stabila affärsrelationer. Värdet i relationerna
skapas genom att parterna i ett nätverk interagerar med varandra. Parterna, varav kunden är
en, är medproducenter som skapar värde för varandra.
Gummesson (2002) menar att RM (Relationship Management) och CRM kan appliceras på
alla typer av företag och erbjudanden och att de erbjuder möjligheter till längre kundrelationer
och därmed lägre kostnader. Han anser vidare att ”RM är marknadsföring som sätter
23
Internetmarknadsföring 2008
relationer, nätverk och interaktioner i centrum (Gummesson, E. 2002, sid 16). Definitionen
av CRM följer ur RM:s definition och säger att detta ”är relationsmarknadsföringens
värderingar och strategier – särskilt avseende kundrelationer – omsatta i praktisk
tillämpning” (Gummesson, E. 2002, sid 17). Relationer, nätverk och interaktioner har i
praktiken alltid befunnit sig i affärslivets centrum. Trots att företagen kanske konkurrerar med
varandra kan det vara effektivt och lönsamt att samarbeta inom vissa områden för att betjäna
gemensamma kunder. Det krävs dock en mycket viktig ingrediens för
relationsmarknadsföring, nämligen ett förtroende mellan dem som ingår i nätverket.
Grönroos (2002) anger att ett grundläggande krav för relationsmarknadsföringens strategi är
att tillverkare, grossister, återförsäljare, leverantörer eller tjänsteföretag bättre lär känna de
långsiktiga önskemål och behov deras kunder har. Kunder vill inte bara ha en vara eller tjänst
utan kräver ett omfattande tjänsteerbjudande. Enligt Grönroos (2002) består ett totalt
tjänsteerbjudande i en kundrelation av varukomponenter, tjänstekomponenter och andra
komponenter, till exempel information eller personlig uppmärksamhet. För att kunden ska
kunna förstå det totala tjänsteerbjudandets värde krävs att de egenskaper som skiljer
erbjudandet från andra, till exempel konkurrenters, visas tydligt.
Författaren menar vidare att dessa egenskapers fördelar kan vara intäktsfördelar,
kostnadsfördelar eller investeringsfördelar. Det är viktigt att dessa redovisas för varje
egenskap av erbjudandet för hela perioden. På så vis får man fram erbjudandets totala fördelar
för varje period, som innebär ett starkt argument vid marknadskommunikation, offerter och
säljförhandlingar. Det kan bland annat innebära information om hur man på bästa sätt ska
använda produkten, leverans, installation, uppdatering, reparation, underhåll och justeringar.
Det är också mycket viktigt att leverans sker som bestämt, i tid och på ett trevligt och säkert
sätt. Grönroos (2002) betecknar denna konkurrenssituation, som fler branscher, tillverkare och
serviceföretag nu står inför, för tjänstekonkurrens.
2.2.1 Electronic Customer Relationship Management (e-CRM)
Bird (2007) menar att begreppet e-CRM innebär att skapa strategier och planer för hur digital
teknologi och digital data kan stödja CRM. Lee-Kelley, Gilbert och Mannicom (2003)
definierar i sin artikel begreppet som:
”the marketing activities, tools and techniques, delivered over the Internet
(using technologies such as web sites and e-mail, data-capture, warehousing
and mining) with a specific aim to locate and improve long-term customer
relationships to enhance their individual potential.”
(Lee-Kelley, Gilbert och Mannicom, 2003, sid. 241)
Aktiviteter vid e-CRM som kräver styrning, hävdar Bird (2006), är bland annat att se
till att e-mail listan håller hög kvalitet, det vill säga innehåller rätt information om rätt
24
Internetmarknadsföring 2008
målgrupp. Kunderna måste också erbjudas support och service efter köpet. Servicen
online måste hålla hög kvalitet för att säkra goda kundupplevelser. E-mail och annan
webbaserad information ska uppmuntra till besök på webbsidan och köp. Ross (2003)
anger också att funktioner som kataloger, beställningar, undersökningar samt
information online innebär mervärde för kunden, men innebär också att företaget får
värdefull information om kunderna.
Adebanjo (2003) hävdar att e-CRM sänker kostnaderna för att kontakta kunderna. Ett
visst ansvar överlämnas också till kunden, som själv enkelt kan hitta den information
den vill ha och behöver, vilket sänker de administrativa kostnaderna för företaget och
ger högre effektivitet. Författaren menar också att e-CRM totalt sett förbättrar
interaktionen med kunderna som i sin tur leder till bättre service och högre
kundtillfredsställelse. All tillämpning av e-CRM har potential att ge någon form av
värde till organisationen. Bird (2007) utökar listan av fördelar med e-CRM och menar
att det blir lättare att identifiera och kontakta rätt målgrupp. De som besöker
webbsidan och eventuellt uttrycker ett intresse för den, till exempel genom att
registrera sig för att få nyhetsbrev, innebär såklart potentiella kunder. Teknologi gör
det möjligt att skicka ut skräddarsydda e-mail till en mycket lägre kostnad än med
direct-mail.
2.2.2 Kunddatabasen
Kotler och Armstrong (2005) anger att en kunddatabas är en organiserad samling av utförlig
data om individuella kunder. Som tidigare nämnts har CRM på senare tid blivit mycket
populärt på grund av den stora tillgång till information Internet erbjuder om kunder. Detta
innebär information om beteende och också geografisk, demografisk samt psykografisk
information om möjliga och nuvarande kunder. Databasen ska samla ihop och analysera den
information som är utspridd på företagets avdelningar. Bird (2007) hävdar att databaser är
hjärtat vid tillämpning av CRM och används ofta för att automatisera CRM processerna.
Författaren menar att databasen innehåller tre huvudtyper av data om kunderna. Personlig data
anger kundens kontaktuppgifter samt eventuellt information om tillexempel ålder och kön.
Transaktionsdata visar kundens inköp, vilka produkter som köpts, hur mycket, var och vid
vilken tidpunkt inköpen gjorts. Kommunikationsdata anger vilka kunder som fått erbjudanden
och vilken respons de gett på dem.
Grönroos (2002) menar att för att kunna utveckla en relationsstrategi krävs en databas med
kundinformation. Utan denna kan nämligen inte kundkontakterna bli fullständigt
relationsinriktade. Det krävs att databasen är välgjord, uppdaterad, lättåtkomlig och att filerna
är lättlästa för att de anställda ska kunna ha en relationsinriktad kontakt. Databasen kan
dessutom fungera som stöd för biförsäljning och lansering av nya produkter. Den är också ett
verktyg för olika former av marknadsföring, segmentering av kunddatabasen, skräddarsydd
annonsering, men också för att skapa kundprofiler, stödja tjänsteverksamhet och hitta
25
Internetmarknadsföring 2008
tänkbara köpare. Kotler och Armstrong (2005) hävdar att databasen kan användas för att
lokalisera bra potentiella kunder, skräddarsy produkter och tjänster till utvalda kunder samt
verka för att bibehålla långsiktiga kundrelationer.
Bird (2007) påpekar vikten av att databasen endast innehåller och tillförs relevant information
om kunderna, eftersom det kostar att anskaffa denna. Informationen ska hjälpa dig att
handskas bättre med kunderna, säga rätt saker vid rätt tillfälle. O´Brien och Marakas (2006)
säger att CRM system/databaser bistår säljare, marknadsförare och servicepersonal i att hitta
och fånga upp relevant data om förflutna och planerade kontakter med möjliga och nuvarande
kunder. Vidare anser de att databasen ska vara tillgänglig i hela företaget via Internet, intranät
eller andra nätverk.
En CRM-analys, menar Kotler och Armstrong (2005), att företag kan använda för att
uppskatta av värdet varje kund, identifiera de bästa att satsa på och utforma företagets
produkter och interaktioner speciellt för varje individuell kund. Databasen ska hjälpa företaget
att identifiera, belöna och marknadsföra till de mest lojala och lönsamma kunderna, menar
O´Brien och Marakas (2006). De kan i realtid erbjuda anpassade och personliga produkt- och
servicelösningar baserade på kundens önskemål, behov, shoppingvanor och livscykel.
Författarna påpekar att de fördelar som kan vinnas med CRM inte är garanterade, istället har
de visat sig vara svåråtkomliga. Anledningen till detta menar de är dålig förståelse och dåliga
förberedelser.
26
Internetmarknadsföring 2008
2.3 Internet
Enligt O´Brien och Marakas (2006) är den explosiva tillväxten av Internet ett stort fenomen.
Internet har blivit det största och viktigaste mediet och har utvecklats till en global
informationsväg. Kotler och Armstrong (2005) håller med och menar att Internet är en
dramatisk ny teknik med fördelar som hög selektivitet, låga kostnader, omedelbarhet och
interaktiv kapacitet. Internet utvecklas konstant och fler företag och andra organisationer
ansluter sig till mediet, menar O´Brien och Marakas (2006). Det som Internet använts mest
till är e-mail, surfing på webbsidor och att delta i nyhetsbrevsprenumerationer samt att chatta.
Nu kommer mer revolutionerande teknik och Internet blir användbart inom många olika
sektorer.
Nedan kommer vi att diskutera fyra specifika krafter som ligger till grund för den nya digitala
åldern och Internets dramatiska utveckling.
Figur 2.2: The Internet Age
Källa: Kotler och Armstrong (2005). Sid. 482
Tekniken, menar Kotler och Armstrong (2005), har på senare tid blivit digitaliserad då bilder,
musik och text konverteras till datorer. Explosionen av Internets framfart och den
revolutionerade tekniken har format ett helt nytt språk och kommunikationssätt under
tvåtusentalet. Den explosiva ”world wide” tillväxten av Internet formade den så kallade ”nya
ekonomin” och Internet spelar en stor roll genom att man med ett enstaka klick kan få tillgång
27
Internetmarknadsföring 2008
till mycket information. Möjligheten att handla över Internet är ytterligare ett steg i ”Den nya
Internetgenerationen” och företag som Amazon.com och Ebay är exempel på lyckade
affärsidéer som bedriver handel över Internet. Förr handlade ett företags vardag mer om
tillverkning och de fokuserade på produktionen, produkterna och affärsprocessen. Detta har
helt ändrats idag, enligt Kotler och Armstrong (2005) som menar, att det nu för tiden är
enklare att differentiera och personalisera processen eftersom det finns tillgång till mycket
information över Internet genom ”Den nya ekonomin”.
2.3.1 Internet i dag
Frankel (2007b) menar att Internet är uppbyggt kring ett nätverk vilket innebär att nyheter kan
spridas med blixtens hastighet. Baksidan med Internet menar han är att ”glöden snabbt kan
falna”, det som var intressant igår är inte lika intressant idag. Frankel (2007b) menar vidare att
Internet som marknad idag har olika fördelar; det är ett snabbare och aktivare medium, det ger
ökad konkurrens om uppmärksamheten vilket innebär högre trösklar.
Internet är nog det mest aktiva medium som idag används om man bortser från samtalet som
sker mellan människor öga mot öga. Detta beror på hur principen med persondatorer och
Internet är konstruerat. Datorerna är uppbyggda genom att användaren själv styr varje rörelse
och moment. På Internet är makten omvänd mot TV och tidningar, där ligger den hos
användaren och det är denne som själv väljer vad den vill se och göra. Detta innebär, menar
Frankel (2007b), att det krävs mer av företag för att få uppmärksamhet. Det krävs mer för att
få konsumenter att besöka en webbplats och ännu mer för att få dem att stanna. Människor har
en högst begränsad möjlighet att ta till sig information på Internet vilket ställer höga krav på
att hemsidan erbjuder mervärde för besökaren. Man ska utgå från att besökaren är en
ointresserad, upptagen och rastlös kund som har andra saker i huvudet och med detta i tanken
utvärdera sin webbplats. Hemsidan får fem sekunder. Mer än så lång tid stannar sällan en
besökare kvar.
2.3.2 Internet i Sverige
I dagens Sverige lever vi i en miljö där tekniken är en självklarhet för de allra flesta. I Sverige
har vi små digitala klyftor menar Findahl (2007b) i sin rapport, men fortfarande har vi
människor som står utanför det digitala samhället. I början av 2000-talet började, ur ett
Internetperspektiv, ett viktigt teknikskifte. Användandet av Internet ökade kraftigt genom
intåget av fasta anslutningar i hemmet. Skillnaden mellan den uppringda och fasta
anslutningen såg man var att användandet av Internet inom fler områden ökade och attityden
till Internet förändrades.
Enligt Findahl (2007b) är Sverige idag inne i en fas där spridningen av Internet till dem som
redan är aktiva användare går fort medan det går långsamt till nya användare. Den största
ökningen kan man se hos unga och de unga pensionärerna. Den största ändringen i statistiken
står den nya Internetgenerationen för. Till denna generation räknas de som vuxit upp med
28
Internetmarknadsföring 2008
Internet och nu blivit myndiga. Dessa personer har tillgång till allt och använder även Internet
till allt, mer än andra. De bloggar, fildelar och nätverkar. Internetgenerationen driver även
uppbyggnader av olika communities och andra webbgemenskaper.
Tiden som läggs ner på användning av Internet har tredubblats på sju år anger Findahl
(2007b). Internet har krupit allt lägre ner i åldrarna och nu används det även av barn på
förskolenivå. Bland barn under sju år har Internetanvändningen dubblerats under de senaste
åren. Resultatet av mer användning av Internet i Sverige är det möjligheten att koppla upp sig
genom bredband som står för. Detta utnyttjar hela två av tre i den svenska befolkningen.
Genom detta har även möjligheterna på Internet öppnats och det traditionella sökandet efter
information har översatts till att Internet blivit ett ställe där du i stort sett kan sköta allting.
För yngre människor har Internet blivit en plats för underhållning då de fått tillgång till musik,
spel och video. Bilden av Internet där man använder sig av e-post och surfar in på enstaka
hemsidor är helt felvriden, nu för tiden är internet ett kommunikations-, informations-, och
underhållningsmedium, hävdar Findahl (2007b). Det är dock inte de unga som är huvuddelen
av Internetanvändarna utan det är människor i medelåldern. Dessa är positiva till Internet men
i många fall är andra medier viktigare. Trots spridningen av Internet och att mer tids lägg på
användningen av detta medium, måste man ta med i betänkningen, menar Findahl (2007b) att
ungefär en tredjedel av alla svenskar befinner sig utanför Internetvärlden. 90 % av svenskarna
över 18 år har tillgång till Internet någonstans medan 79 % har tillgång till Internet hemma
anger Findahl (2007b) i sin rapport.
Snabbfakta om Internetanvändningen i Sverige;
76 % använder Internet någonstans
71 % använder Internet hemma
68 % använder Internet minst en gång i veckan
52 % använder Internet dagligen
98 % använder e-post
87 % tar del av nyheter
86 % söker information
78 % betalar räkningarna över Internet
79 % uppsöker webbsidor med anknytning till deras
hobby
11 % av befolkningen (över 18 år) är medlem i en
webbgemenskap
3 % har en blogg
Källa; Findahl, Olle (2007b)
2.3.3 Internetanvändning i Sverige och Europa
Sverige var till en början väldigt tröga i starten när de handlade om Internet. Men efter 1995
växte Internetanvändningen snabbt och Sverige blev ett av de länderna i världen med störst
andel Internetanvändare anger Findahl (2007a) i rapporten. Om man jämför de europeiska
länderna och deras Internetanvändning hittar man, enligt Findahls (2007a) rapport, Sverige i
topp vilket visar att Sverige har hunnit längst av länderna i sin Internetutveckling.
29
Internetmarknadsföring 2008
År 2005 hade Internet spridit sig till en stor majoritet av den yngre befolkningen medan
Internet betydligt långsammare ökat bland äldre människor. I många av de europeiska
länderna står de som är pensionerade helt utanför användningen av Internet och ungefär
endast 10 % av människor i åldrarna 55-64 år använder Internet. Som man kan se av
nedanstående tabeller som är hämtade från Findahl (2007a), skiljer sig användningen i denna
ålderklass mycket i Sverige. Två av tre i åldersklassen använder Internet och en större
majoritet av de yngre pensionärerna är relativt flitiga Internetanvändare.
Andel av ungdomar (16-24 år) som använder Internet
90 – 95 % 1. Sverige, Nederländerna, Tyskland
75 – 85 % 2. England, Estonia, Österrike, Spanien
60 – 65 % 3. Ungern, Polen, Tjeckien, Portugal, Italien
40 – 45 % 4. Irland, Grekland
Andel av de äldre (65–74 år) som använder Internet
50 % 1. Sverige
15 - 20 % 2 Nederländerna, England, Tyskland
10 % 3. Österrike, Estland
1 - 5 % 4. Irland, Spanien, Tjeckien, Italien, Polen, Ungern, Portugal, Grekland
Källa; Findahl, Olle (2007a)
Det har visat sig, menar Findahl (2007a), är att utbildning spelar roll för Internetspridningen.
De som är högt utbildade har större tillgång till Internet. Majoriteten av högutbildade i Europa
2005 använder idag Internet. Det som skiljer Sverige från de flesta andra länder i Europa är att
teknologin når ut till alla i Sverige. I de andra länderna når Internet bara de unga och
välutbildade och de digitala klyftorna blir väldigt stora.
2.4 Marknadsföring på Internet
Chaffey et al. (2006, sid. 8) definierar Internetmarknadsföring som att ”Achieving marketing
objectives through applying digital technologies”. De menar att Internetmarknadsföringens
betydelse beror på de produkter och tjänster verksamheten erbjuder samt köpbeteendet hos
målgruppen man vill nå. Kotler och Armstrong (2005) menar att genom den ”Nya Internet
Generationen” som vuxit upp finns de andra strategier att använda sig av när man ska
marknadsföra sig. De menar att Internet är ett nytt sätt att tänka när det handlar om att
effektivisera sina affärer. Idag handlar marknadsföring, menar de, om att ha en mix av den
28
Internetmarknadsföring 2008
”Gamla och Nya Ekonomin” i tänkande och handlande. Företag ska fortfarande använda sig
av sina tidigare sätt att marknadsföra sig men även implementera nya.
Marknadsföringen ska spela en ledande roll genom att skapa nya strategier för företaget. Det
är viktigt att ha en genomtänkt strategi för sin marknadsföring på Internet och att integrera
den med andra aktiviteter menar Frankel (2007). Man kan genom Internet bygga upp ett starkt
varumärke genom att personligt kommunicera med besökare för att skapa medvetenhets hos
denna och öka lojaliteten. Frankel (2007) menar vidare att det är viktigt att se
marknadsföringen på Internet som en del av den samlande marknadsföringen. Utmaningen
ska vara att fundera ut ”hur” Internetmarknadsföringen integreras med den vanliga
marknadsföringen.
Möjligheterna på Internet är många men olika för olika företag. Det är lätt att generalisera och
se samma fördelar för alla företag. Frankel (2007) menar att ett företag måste sätta upp interna
mål och syften med sin marknadsföring på Internet och definiera vad som är målet. Han
menar vidare att det är bra att snegla på andra företag i samma bransch. Det finns mycket
inspiration att hämta från USA som är en föregångare när det gäller marknadsföring på
Internet. Det går ofta trender inom marknadsföring och det går att se tydliga mönster på hur
företag väljer att marknadsföra sig.
2.4.1 Sökmotormarknadsföring
Frankel (2007) menar att marknadsföring via sökmotorer har vuxit avsevärt de senaste åren
och menar att det delvis är på bekostnad av annonsering i traditionella tryckta medier. Genom
att Internet ständigt växer innebär det också att antalet sökningar ökar. Globalt, menar
författaren, görs ca 800 miljoner sökningar per dygn på olika sökmotorer på Internet.
Att marknadsföra sig genom sökmotorer skapar förutsättningar för snabba affärer, genom att
en användare söker efter information har den redan insett det behov den har och är på aktiv
jakt efter en viss produkt eller tjänst. En annan möjlighet, menar Frankel (2007), är att köpa
sig en plats genom sponsrade länkar. Din textannons dyker då upp i samband med att någon
söker efter ett ord som du vill associeras med. Gustavsson (2007) hävdar att
sökmotorsoptimering är det billigaste sättet att få besökare och potentiella kunder till sin
webbplats. Allt som behövs är tid och fantasi. Hon menar vidare att de finns två olika typer av
sökmotorer – organiska sökmotorer och katalogsökmotorer.
2.4.2 Online marknadsföring och E-post marknadsföring
Bird (2007) hävdar att för att lyckas online eller digitalt måste man helt enkelt använda sig av
direkt marknadsföring, men med ökad hastighet. Online marknadsföring inkluderar bannrar,
videos, flash animationer och popup fönster på andras webbsidor. Kotler och Armstrong
(2005) menar att online marknadsföring har ett användbart syfte speciellt som ett komplement
till andra marknadsföringsaktiviteter. Marknadsföring online är en viktig del i
29
Internetmarknadsföring 2008
marknadsföringsmixen för många marknadsförare. Bird (2007) anser dock att
onlinemarknadsföring ofta är dyrt och att människor nu är så vana vid att se annonserna att de
helt enkelt ignorerar dem.
E-postmarknadsföring är marknadsföring via elektroniska nyhetsbrev menar Gustavsson
(2007) och syftar på annonser som distribueras via e-post och annonser i nyhetsbrev.
Nyhetsbrev kan användas för att skapa relationer med kunderna och lojaliteten. Genom
nyhetsbrevet finns även ett ypperligt tillfälle att marknadsföra sitt företag och bygga ett
förtroende hos kunden. E-postmarknadsföring gör det också enkelt för företaget, menar Bird
(2007), att se hur många som öppnade mailet, klickade på länkarna eller svarade. Nackdelen
är att det nu är mycket vanlig form av marknadsföring, men om du är noggrann med
tidpunkten för utskicket, valet av målgrupp samt inkluderar ett bra erbjudande kommer det att
ge resultat. Chaffey et al. (2006) anger tre nyckelmått på e-postmarknadsföring:
•
•
•
Delivery rate: e-posten kommer inte fram när e-postadresser inte är giltiga eller
blockeras av spam-filter. Måttet är viktigt eftersom det ger information om huruvida
meddelanden uppfattas som falska av virusprogram.
Open rate: mäts genom HTML meddelanden från nedladdade bilder. Det ger en
indikation om hur många av kunderna som öppnar mejlet, men kan vara missvisande
eftersom en del har möjlighet att förhandsgranska meddelanden.
Clickthrough or click rate: måttet visar hur många som klickar sig vidare till
hemsidan.
2.4.3 Bloggar
Ett enkelt och personligt verktyg för att nå ut med sin marknadsföring som Frankel (2007)
nämner är en blogg. Bloggen är ett enkelt och billigt verktyg att använda sig av men det
kräver en hel del tid. Jonströmer (2006) menar att bloggar har blivit enormt populärt på
Internet under de senaste åren och att antalet bloggar ökar varje dag. Hon menar vidare att
anledningen till att bloggen blivit så populär beror på att den är så lätt att använda och är på
det sättet ett användbart verktyg för att nå ut med information. Frankel (2007) anser också att
styrkan en blogg besitter ligger i enkelheten, att de är lätta att skapa och använda.
Chaffey et al. (2006) anser att weblogs, det vill säga bloggar, är en enkel metod för att
regelbundet publicera webbsidor. Den bästa beskrivningen på denna företeelse menar de är
dagböcker, eller möjligtvis förteckningar över nyheter och händelser. Hur ofta de uppdateras
är högst personligt, vanligast är dock varje dag. Bloggar är mer personliga än hemsidor och
lyfter fram andra aspekter hos företaget. Det är ett smart sätt att göra företaget mer familjärt
och skapa förtroende.
30
Internetmarknadsföring 2008
Frankel (2007) menar att kombinationen mellan en blogg och ett nyhetsbrev är utmärkt
eftersom båda syftar till att omvandla potentiella kunder till köpare. Båda marknadsför
verksamheten genom att företaget delar med sig av kunskap och nyheter inom det område
man är verksamt. Att skapa en blogg är enkelt och att skapa ett nytt inlägg tar inte lång tid.
Men att skapa en blogg i marknadsföringssyfte är det viktigt att innehållet är värdefullt för att
bloggen ska vara framgångsrik. Det är viktigt att analysera och förstå vad målgruppen vill läsa
om menar Frankel (2007). Innehåll och värdefulla inlägg måste vara centralt för en blogg. Det
är många egenskaper som bidrar till en helhetsbild av en blogg. Det är viktigt att tänka på att
det tar tid att bygga upp en välbesökt blogg.
2.4.4 Viral marknadsföring
Idén med viral marknadsföring menar Kotler och Armstrong (2005) är att låta kunden göra
din marknadsföring. Viral marknadsföring handlar, menar Frankel (2007) om att få så många
som möjligt att klicka sig vidare på en viss länk, att få så många som möjligt att läsa ett
meddelande. I mer dagligt tal kallas viral marknadsföring för ”Word of mouth” – men på
internet; ”Word of mouse”. Bird (2007) anser att begreppet helt enkelt innebär att du ber dina
kunder eller besökare på webbsidan att skicka länken vidare. Spel och videos är ofta väldigt
tacksamma länkar, om de är väl utformade och uppdaterade, som många skickar vidare.
Även Bird (2007) anser att detta är onlineversionen av ”Word of mouth”. Litvin, Goldsmith
och Pan (2006) skriver att ”Word of mouth” är mycket viktigt när det handlar om beslut som
kunden ska ta. Genom Internet menar de att möjligheten att söka information och göra
transaktioner ökar och menar att bloggar och andra virtuella kanaler som kan stärka och
tydliggöra positiva saker om företaget ger företag möjlighet till positiv ”Word of mouth” och
bör betänkas.
Chiou, Wan och Lee (2006) anger att fler och fler företag, främst inom turismbranschen
använder sig av virtuella upplevelser och de menar att det är mer användbart än broschyrer
och dylikt. De delar också upp kunder i två olika delsegment;
1. Visulizers; de kunderna som vill ha och söker visuell information
2. Verbalizers; den delen av kunderna som vill ha skriven information i handen.
Det är viktigt att företag försöker tillgodose båda dessa segment.
Litvin et al (2006) menar att genom viral marknadsföring måste företag tänka på två saker;
1. Nöjda och missnöjda kunder har det enklare än någonsin att dela med sig av sina
erfarenheter
2. Kul och värdefull information sprids snabbare och mer än någonsin
Det är viktigt att tänka på dessa aspekter eftersom nöjda kunder är den bästa marknadsföring
man kan få genom rekommendationer. Tips, rykten eller humor sprids enormt fort och genom
31
Internetmarknadsföring 2008
att mottagaren kan använda sitt personliga nätverk för att skicka det vidare. Genom att
använda sig av rätt viral marknadsföring på Internet kan det resultera i miljontals nöjda
kunder till en mindre kostnad. Kotler och Armstrong (2005) menar att viral marknadsföring
kan bli väldigt billigt. Den är även effektiv på ett sådant sätt att om informationen kommer
ifrån en vän eller kollega är människan mer benägen att läsa det. Det är viktigt att tänka på att
se till att det finns ett värde för den som tipsar sina vänner och även för den som blir tipsad.
Det är även viktigt att göra det enkelt.
Frankel (2007) menar att ju fler steg som krävs för att göra någonting på Internet gör att färre
kommer att utföra det. Det är också viktigt att förstå hur mottagaren fungerar och vilka
nätverk de använder, det är viktigt att ta reda på hur den målgruppen man vänder sig mot
fungerar. Slutligen är det självklart viktigt att se till att de finns något av värde att tipsa om.
Vad kan få kunderna att prata extra om just ditt företag. Bird (2007) hävdar att nackdelarna
med denna slags marknadsföring är att du antar att folk är intresserade av ditt erbjudande
enbart på grund av demografi och livsstil. Du vet inte alls om de är på marknaden när du
kontaktar dem.
Frankel (2007) beskriver ett exempel på lyckad viral marketing kampanj som Axe hade för ett
par år sedan- Axe Feather. Deras webbplats bestod av en vacker lättklädd kvinna som låg på
rygg i en säng. Genom att kittla henne med muspekaren som har formen av en fjäder kunde
besökaren få kvinnan att fnittra, vrida sig och nysa. Kampanjen var tänk för företagets 30 000
kunder i kundregistret men tack vare en tipsfunktion på sajten spred sig detta rykte fort och
resultatet blev 15 miljoner unika besökare.
2.4.5 Affiliate marknadsföring
Affiliate marknadsföring handlar, enligt Frankel (2007), om att driva trafik mellan hemsidor
där annonsören får betalt baserat på trafikens resultat. I praktiken handlar det om att driva
trafik till annonsören och få betalt baserat på trafikens resultat. Detta är en modell för
prestationsbaserad annonsering och kan jämföras med att företaget betalar för en annons i en
tidning, denna betalar man således innan den trycks. Trafiken till annonsören genereras
genom annonsplatsen via en länk eller banner. Tekniskt sätt följs besökarens väg genom en så
kallad cookie. Eftersom man på detta sätt kan se vart besökaren kom från kan man belöna
annonsplatsen baserat på besökarens prestation, menar Frankel (2007).
Det yttersta för att skapa en så bra marknadsföring som möjligt, affiliateiskt sett, är att det
man erbjuder till kunden är så attraktivt som möjligt. Erbjudandet måste få besökaren att
klicka på annonsen. Det finns tre huvudmodeller för hur annonsörer ersätter annonsplatsen vid
denna typ av marknadsföring;
- Sales; ersättning för den trafik som annonsen har genererat som leder till köp.
32
Internetmarknadsföring 2008
-
Lead; ersättning då trafiken inte resulterat i köp, men istället lämnar information till
annonsören som denne kan följa upp.
Klick; ersättning per klick som annonsen genererar i.
Det finns även möjlighet att kombinera dessa tre modeller anser Frankel (2007). Chaffey et al.
(2006) menar att ”sales” och ”lead” är vanliga affiliateformer. Annonsören betalar ingenting
för annonsen förrän produkten är köpt eller har gett annan avkastning i form av trafik. Vid
”klick” måste säljaren betala för besökaren vare sig denne köper något eller inte.
Sammanfattning
Direktmarknadsföring menar Kotler och Armstrong (2005) är ett kraftfullt verktyg för företag
att skapa kundrelationer. Många företag använder sig av broschyrer och tryckta medier för att
nå sina kunder. Gummesson (2002) menar att CRM kan och bör tillämpas av alla företag på
något vis. Också vid internetmarknadsföring är det viktigt att bygga relationer med kunderna.
I framtiden menar Frankel (2007) att Internet skapar nya enorma möjligheter för företag. Det
finns många möjligheter till marknadsföring på Internet, både kostnadseffektiva och lite
dyrare och det är viktigt för företag att i framtiden hitta det sätt som passar just dem bäst.
Metoder som nämnts är e-postmarknadsföring, sökmotorsmarknadsföring, affiliate
marknadsföring och bloggning med flera. Findahl (2007) menar att internetanvändningen är
mycket stor i Sverige och bara kommer att öka.
Vi kommer nu gå vidare och redovisa de resultat som vår enkät och våra intervjuer har gett
oss.
33
Internetmarknadsföring 2008
3. Resultat
Resultatkapitlet är indelat i två avsnitt. Eftersom forskningsfrågan innehåller två egentliga
problem blev utfallet att för att komma fram till bästa möjliga resultat arbeta med både en
enkät och också intervjuer. Enkäten ska hjälpa oss att förstå hur den målgrupp Astrid
Lindgrens Värld vill nå rör sig på Internet. Intervjuerna genomfördes med personer som är
insatta i Internets nuvarande och kommande möjligheter och utveckling, vilket ger en djupare
inblick i Internetmarknadsföringens framtid.
3.1 Enkät redovisning
Enkäten (bilaga 1), som vi använde oss av för att identifiera Astrid Lindgrens Världs
målgrupps tillgång till och användning av Internet skickades ut till prenumeranter av det
nyhetsbrev som Astrid Lindgrens Värld erbjuder på hemsidan. Dessa personer ansåg vi vara
ett bra urval eftersom dessa själva valt att få information och utskick från temaparken. För att
få fler av personerna att svara lottades det i efterhand ut en vistelse i parken med två
övernattningar till en av respondenterna, vilket vi tror gjorde att det blev mycket mer attraktivt
att svara.
Nedan redovisas enkätens resultat. De frågor vi valt att bifoga tillhörande tabeller till, visar
överst svaren på den svenska versionen av enkäten och under detta den engelska versionens. I
samband med enkätredovisningen visar vi också resultat från Sveriges (Statistiska
Centralbyrån, SCB), Danmarks (Danmarks Statistikbank), Norges (Statistisk Sentralbyrå),
Finlands (Statistikcentralen) och Tysklands (Statistische Bundesamt Deutschland) statistiska
organ.
3.1.1 Tillgång till och användning av Internet
Den största delen av respondenterna, både svenska och också utländska, surfar i störst
utsträckning i hemmet eller på jobbet. SCB:s (2007) siffror indikerar att svenskarna i
huvudsak surfar hemma, men drygt 40 procent av befolkningen mellan 16 och 75 år anger att
de också surfar på arbetet. De flesta har också haft en dator i hemmet i mer än åtta år visar
enkäten. Väldigt få använder sig av bibliotek, internetcaféer eller annat för att gå ut på
Internet regelbundet.
Hela 98 procent av den utländska målgruppen har dator i hemmet och samtliga av dessa har
också någon form av internetuppkoppling. Mer än hälften anger att de använder sig av
bredband eller WLAN (Wireless Local Area Network) och 23 procent använder modem.
Statistisches Bundesamt Deutschland (2007-08-31) visar siffror där nästan 73 procent av den
tyska befolkningen visar sig ha PC. Ungefär 64 procent anges ha internettillgång och av dessa
64 procent har nästa 71 procent bredbandsanslutning. I Norge ser vi genom Statistik
sentralbyråns (2007) siffror på att över 80 procent av den totala befolkningen har tillgång till
34
Internetmarknadsföring 2008
PC. Nästan lika många har tillgång till Internet och av dessa visar sig nästan 70 procent
inneha bredbandsanslutning.
Av svenskarna visar det sig också att 98 procent har dator i hemmet. Till övervägande del,
mer än 80 procent, använder de sig av bredband. Enligt SCB:s (2007-12-17) diagram innehar
mer än 80 procent av svenskarna Internet i hemmet, cirka 70 procent använder sig av
bredband eller liknande och 30 procent av modem. Detta visar att det vanligaste är snabbare
uppkopplingar, så som bredband eller WLAN, antingen i hemmet eller på arbetet som klarar
de nyare funktionerna, så som flash animationer och bannrar, som finns på Internet utan några
problem. Enligt Statistikcentralen (2007-09-28) använde fyra av fem finländare i åldrarna 1574 år Internet minst en gång i veckan. I Finland har Internetanvändningen stadigt ökat med
cirka fem procentenheter varje år från år 2000. Enligt Statistikbanken har 32 procent av
Danmarks befolkning mellan 16-74 år tillgång till Internet enbart i hemmet. De som har
tillgång till Internet endast på arbetet är 3 procent. De som har tillgång både hemma och på
arbetet är 51 procent.
Skillnaderna mellan de olika länderna är, som vi ser, inte överdrivet stora. Sverige är ledande
vad gäller tillgång till både dator och Internet. Överraskande var den stora spridningen av
bredband i övriga länder; Danmark, Norge, Finland och Tyskland. Av dessa har mellan 70
och 80 procent tillgång till dator, nästan lika många har också tillgång till Internet. Av dem
som har tillgång till Internet visar det sig att övervägande del också har bredband, vilket
indikerar uppkopplingar som klarar av att ladda ner information, filmer etcetera.
Tabell 3.1 Uppkoppling
Den senaste versionen av internetuppkoppling, mobilt bredband, är det ännu bara ett fåtal som
använder sig av. Endast 5,7 procent i den utländska målgruppen och 6,1 procent av den
svenska använder sig hittills av denna slags uppkoppling. Enligt vad vi kan utläsa från SCB
(2007-12-17) har mobila anslutningsalternativ inte vunnit någon större mark ännu, men
siffrorna visar att den yngre generationen mellan 16 och 24 år är de som främst använder sig
av detta.
35
Internetmarknadsföring 2008
De flesta svenskarna, mer än 90 procent, använder Internet flera gånger per dag eller
åtminstone varje dag. Väldigt få surfar i mindre utsträckning än detta, cirka 9 procent, och
endast en procent anger att de använder Internet mer sällan än några dagar i veckan. I den
utländska målgruppen ser vi större skillnader vad gäller just Internetanvändning. Majoriteten
är ute på nätet flera gånger varje dag, men de som använder Internet mer sällan än detta är
färre. Även här anger enbart en procent att de använder Internet mer sällan än några dagar i
veckan. Mer än 90 procent av de utländska respondenterna använder dock Internet dagligen.
Det visar sig alltså att den totala målgruppen, svensk och utländsk, både har tillgång till och
använder Internet i väldigt stor utsträckning. Skillnaden är att resultaten från den utländska
målgruppen visar att de surfar mer frekvent än svenskarna. Resultaten nedan redovisar att
nästan 20 procentenheter fler av de utländska respondenterna är på Internet flera gånger per
dag jämfört med svenskarna. Av svenskarna är det dock nästan 20 procentenheter fler som
surfar varje dag i förhållande till de utländska. De som surfar enbart några dagar i veckan eller
mer sällan är betydligt färre och ungefär lika bland de svenska och utländska respondenterna.
Tabell 3.2 Användning av Internet
3.1.2 Aktiviteter på Internet
Majoriteten av våra respondenter, både svenska och utländska, söker information om
intressen, erbjudanden och andra aktiviter när de surfar på Internet. Detta bevisar att
målgruppen idag främst ser Internet som ett informationsmedium. Av de svenska
respondentera betalar en högre procent räkningar över Internet än de utländska. Hela 78,2
procent av svenskarna betalar sina räkningar på nätet medan enbart 48,4 procent av de
utländska gör detsamma.
Enkäten visar också att de flesta respondenterna anger att Internet är ett sätt att hålla
kontakten med sina vänner och bekanta genom bland annat E-mail. Ungefär hälften av
36
Internetmarknadsföring 2008
respondenterna, både svenska och utländska, använder Internet för att shoppa och beställa
varor. Resultatet vi kan tyda är att Internet främst är ett informationsmedium, men att det
också är en plats för interaktioner mellan människor och även handelsplats. Detta redovisar de
många möjligheter som finns, för både företag och privatpersoner, i och med Internets snabba
tillväxt.
Tabell 3.3 Syfte med internetbesök
SCB:s (2007-12-17) siffror redovisar också de ovan nämnda områdena som de vanligaste
användningsområdena på Internet. Över 70 procent har angett att de söker information och
lika många att skickar och tar emot e-post. Siffror från en undersökning under andra kvartalet
2007 från Statistik sentralbyrå redovisar att över 95 procent av norrmännen söker information
och ungefär 90 procent använder Internet för att kommunicera. Övervägande majoritet
utnyttjar också banktjänsteroch liknande.
Det ser med andra ord inte ut att vara främmande eller kännas osäkert för personer i olika
åldersgrupper att beställa eller boka via Internet. Vi ser också att e-mail är enormt stort och
används frekvent. E-mailadressen har nästan blivit en andra adress tillsammans med
hemadressen. E-mail erbjuder dock snabbare leverans är ett vanligt brev.
3.1.3 Inställning mot erbjudanden och reklam via e-mail
De flesta av våra respondenter läser enbart 0-25 procent av de erbjudanden och reklam de får
via sin e-post. Det var 45 procent av de utländska och 29,5 procent av de svenska. Svenskarna
var dock mer benägna att läsa e-posterbjudanden då 28,9 procent av svenskarna läser 26-50
procent av de e-mail de får. Det var ungefär 10 procentenheter fler svenskar som läste alla
mail med erbjudanden än de utländska. Överlag är resultatet mellan den svenska och engelska
37
Internetmarknadsföring 2008
versionen rätt lika i denna fråga, men som nämnt kan man ana en lite större motvilja mot
reklam via e-mail hos utländska Internet användare.
Tabell 3.4 Mottagna erbjudanden
Både svenska och utländska respondenter har en bra inställning till erbjudanden och
marknadsföring som kommer till dem via e-mail. En större del av svenskarna tycker dock att
detta är mycket bra och intressant medan fler utländska upplever det mer irriterande än vad
svenska användare gör. Trots den goda inställningen till dessa erbjudanden och denna reklam
är det, som ovan nämndes, en väldigt låg procent av dessa mail som öppnas.
Tabell 3.5 Inställning till erbjudanden
3.1.4 Shopping online
Enligt vår enkät är det de utländska respondenterna som mest frekvent handlar via Internet,
men det är ändå inte en stor del. Nästan hälften, 46,9 procent, av de utländska respondenterna
uppger att de varje månad genomför inköp över Internet vilket är 10 procentenheter fler än de
svenska respondenterna. De som handlar varje vecka är 4,6 procentenheter fler i den engelska
versionen av enkäten jämfört med den svenska.
38
Internetmarknadsföring 2008
Övervägande majoriteten av dem som svarat på den svenska enkäten handlar sällan över
Internet vilket är förvånande. SCB:s (2007-12-17) diagram visar däremot att mellan 35 och 45
procent av svenskarna i alla fall har beställt varor för privat bruk de senaste tre månaderna.
Det som beställs visar sig vara framförallt resor, logi och biljetter till olika evenemang. Det
visar sig dock att det är en högre procent av de utländska respondenterna som aldrig
överhuvudtaget handlar eller beställer något över Internet, vilket indikerar att svenskarna
skulle kunna vara lite mer öppna och trygga med Internet. I Finland kan vi se en utjämning
mellan de olika åldersgrupperna när det gäller shopping online, anger Statistikcentralens
(2007-09-28) siffror. Även i Norge ser vi att Statistik sentralbyråns (2007) siffror visar att
resor, logi och biljetter är de vanligaste varorna vid beställning via Internet
Tabell 3.6 Shopping online
I anslutning till denna fråga ställde vi frågan om de kändes säkert att beställa varor från
Internet med enbart marknadsföring via samma kanal. Ungefär 64 procent av svenskarna
uppgav att de kände sig säkra, medan bara 34 procent kände samma sak hos de utländska.
Hela 41 procent av de utländska respondenterna uppgav svarsalternativet vet ej. På frågan om
det skulle kännas säkrare att beställa något över Internet om man hade tryckt information i
form av en broschyr eller liknande svarade ungefär 50 procent av de svenska och utländska
respondenterna att det inte gjorde någon skillnad. Runt en fjärdedel ansåg att det skulle
kännas lite säkrare.
3.1.5 Communities och bloggar
Det är övervägande fler utländska respondenter som är medlemmar i någon form av
community, som till exempel Facebook, jämfört med de svenska. Nästan hälften av de
tillfrågade innehar någon form av medlemskap. Men överlag är medlemskap i communities
inte något som är vanligt bland våra svenska respondenter, utan de allra flesta har inget
medlemskap i någon form av community alls.
39
Internetmarknadsföring 2008
Tabell 3.7 Community
Vi ställde även frågan om respondenterna läser eller har en egen blogg och även här blev
resultatet negativt. Det var mellan 30 och 40 procent av respondenterna som läste bloggar.
Cirka 7,5 procent av både de svenska och utländska respondenterna hade en egen blogg,
medan runt 60 procent varken läser eller skriver bloggar. Här var resultatet mellan den
svenska och utländska versionen av enkäten väldigt lika.
3.1.6 Urval
Vi kontaktade en kvinna som befinner sig i den målgruppen som Astrid Lindgrens Värld
vänder sig till för att stärka de svar vi fått från enkäten samt för att fördjupa resonemanget lite
med en respondent. Kvinnan i fråga är 30 år och boende i Stockholm. Hon har en dotter på
fyra år och väntar sitt andra barn till sommaren tillsammans med sin man. Hon arbetar på
kontor vilket gör att hon dagligen använder datorn i sitt arbete.
Kvinnan berättar att hon använder Internet flera gånger per dag, då främst på jobbet och
hemma. Det är dock svårt att få möjlighet att i lugn och ro sätta sig framför datorn hemma
eftersom hon istället vill passa på att umgås med sin familj. Därför blir arbetet den främsta
platsen för henne att använda Internet. Vidare berättar hon att familjen har haft dator hemma i
över 13 år, nästan så länge hon kan minnas och att datorn på senare år har blivit en del av
hennes vardag. I dagsläget har de mobilt bredband hemma och har haft det i ett par år. Hon
ser många fördelar med Internet då hon håller kontakt med vänner och familj samt betalar
räkningar.
Hon använder även Internet aktivt när hon söker efter information och erbjudanden. Hon
förklarar att om de blir intresserade av att resa någonstans så är Internet den naturliga platsen
att söka information om resmålet på och med det som bakgrund fattar de sedan beslut. Om
hon får hem en tryckt katalog i brevlådan brukar hon även söka efter information på Internet
innan beslutet fattas. Respondenten påpekar dock att hon inte alls ofta brukar handla några
produkter över Internet utan att det känns säkrare att göra det ”live” eftersom utbudet i
Stockholm är så pass stort.
40
Internetmarknadsföring 2008
Det är väldigt sällan hon handlar över Internet, men hon anser att det är säkert när hon väl gör
det. Då räcker det bara med den informationen hon får på hemsidan och någon trycksak skulle
bara göra att det kändes lite säkrare. Respondenten berättar att hon brukar läsa runt 50-75
procent av den reklam hon får utskickad till sig via e-posten och hon har bra erfarenheter och
inställning till marknadsföring via Internet. Dock inte spam eller liknande meddelanden som
hon menar att man direkt märker inte är pålitliga. Hon är inte medlem i någon form av
community och läser inte heller några bloggar.
41
Internetmarknadsföring 2008
3.2 Intervjuer
Vi har efter efterforskningar fått tillgång till en rapport framtagen av IVA Kungliga
Ingengörskapsakademin april 2008 där de föreslår åtgärder som ska stärka Sveriges
industriella kompetens och konkurrenskraft vi Internet. Denna har vi jämfört med våra
intervjuer genomförda med två av varandra oberoende personer som arbetar med
marknadsföring. Den ena arbetar på Resultatmedia AB i Malmö och den andra på Tankbar i
Nyköping. Detta för att ta reda på vad personer som aktivt jobbar med Internet anser om
framtidsutsikter och möjligheter till marknadsföring över Internet.
3.2.1 Internets framtid
En anställd på Resultatmedia AB i Malmö uttrycker ett citat som beskriver de möjligheter
som han anser att framtidens Internet skapar för företag;
”Never before in the history of advertising has it been possible to spend five bucks, write a
couple of ads, and get instant access to over 100 million people in less than 10 minutes”
(Perry Marshall).
Han menar att det är lite så det är, alla som arbetar med Internetmarknadsföring har oändliga
möjligheter att förändra och förbättra sättet att kommunicera på. Det han menar är svårt är att
komma på hur man gör det. IVA:s rapport (2008) menar att Internet spelar en viktigare roll i
våra liv i dagens samhälle och att privatpersoner, företag och organisationer är beroende av
Internet och dess funktioner. Behovet av tjänster och annan infrastruktur på nätet ökar snabbt
och de håller med om att internet erbjuder en mängd möjligheter för företag att expandera och
förbättra sina erbjudanden.
Marknadsföring på Internet växer snabbare än någon kunnat ana menar vår respondent på
Resultatmedia. Trenden är samma för Sverige som för övriga Europa menar han. Bidragande
orsak till detta menar han är att fler och fler får bredband och att annonsörer får allt högre
förtroende för Internetannonsering. Han menar även att denna tillväxttakt minskar gapet
mellan den amerikanska och europeiska marknaden.
Idag ligger Sverige i fronten i många avseenden för utvecklingen av Internet. IVA (2008)
menar att genom att bygga vidare på redan starka områden kan Sverige vara ledande inom
mobilt internet, vara bäst på e-förvaltning och grön IT samt ses som ett föregångarland när det
gäller mediedistribution. De menar att en internetanvändare måste kunna nå tjänster och vara
oberoende av vilken uppkoppling eller access till nätet man har.
Det kommer inom ett par år att växa upp en ny generation, den så kallade ”nya generationen”
vilka vår källa på Resultatmedia menar inte har något begrepp om hur det var att leva i en
värld utan Internet. Han själv föddes i början på sjuttiotalet och minns fortfarande att man
betalde räkningarna på posten och banken. Han menar att många i den äldre generationen
42
Internetmarknadsföring 2008
fortfarande uppfattar det som osäkert att handla på Internet medan den nya generationen är
uppväxt med Internet på ett helt annat sätt vilket innebär att för dem är det helt normalt och
naturligt att sköta sina bankärenden via Internet till exempel. Han menar att de mentala
spärrarna är borta och att den nya generationen aldrig har sett något annat alternativ och
menar att det är fullt naturligt att en allt större portion av våra liv, både socialt och
ekonomiskt, kommer att flyttas över till Internet.
Vår kontakt på Tankbar menar att den yngre generationen alltid vänder sig till Internet när de
vill ha information om någonting. Telefonkataloger och annat som använts innan är som han
uttrycker det ”dött” numera och detta är viktigt för företag att ta det i beaktning. Vår
respondent på Tankbar menar vidare att Internet skapar obegränsade möjligheter för företag
men att företagen idag bara utnyttjar en ringa del av dessa. Framtiden menar han kommer
innebära stora förändringar och att företag redan nu måste börja fundera på att synas rätt. IVA
(2008) menar att framtiden för med sig ökade krav på ett personligt Internet där varje enskild
individ har tillgång till Internet i alla sammanhang den önskar. De menar att för att göra
tjänsterna som finns personliga bör tjänsterna på Internet vara tillgängliga och lätta att
använda.
3.2.2 Marknadsföring på Internet
Vår källa på Resultatmedia AB menar att det är viktigt att synas på Internet idag – och det
kommer troligen att vara fullständigt otänkbart att inte finnas på nätet om fem år. Han tror
vidare att utvecklingen kommer att leda till att stora grupper av företag som idag knappt finns
på nätet plötsligt har massor att tjäna på att aktivt marknadsföra sig på Internet. Det är framför
allt två trender som han tycker är viktiga:
1. allt blir mer lokalt
2. allt blir mer mobilt
Han säger att det innebär att vi som konsumenter kommer att bli vana vid att ha tillgång till
Internet överallt och alltid. Om vi sedan sitter vid en dator eller går omkring med vår mobil
spelar mindre roll. Han menar att inom kort kommer operatörerna att vara tvungna att släppa
greppet och göra det enklare att använda mobilen till vad vi nu vill göra snarare än vad vi kan
göra. Han jämför utvecklingen med USA som ligger ett till två år före oss. Där fungerar saker
som ”Local Search” jättebra. Local search innebär extremt lokala sökningar som du kan göra
var som helst. Ett enkelt exempel är om jag blir hungrig och är i Kalmar för första gången, så
kan jag söka på ”pizza” och få reda på att Pizzeria Napoli ligger runt hörnet.
IVA (2008) är inne på samma linje som vår källa på Resultatmedia och menar att mobila
webbtjänster är på snabb frammarsch. De menar att ett möjligt framtidscenario är att allt som
erbjuds över Internet kommer att paketeras på så sätt att det ska fungera att öppna med
mobiltelefonen. De menar även att allt fler tjänster på Internet bäddas in i webbformat och
visas i webbläsaren, till exempel strömmande audio och video. Tankbar svarar tvärsäkert att
43
Internetmarknadsföring 2008
det i framtiden kommer bli allt viktigare att använda mobilen som marknadsföringskanal och
att det är det som kommer blir de stora nya i Sverige framöver. Det är viktigt att man anpassar
sin hemsida för att det ska bli möjligt att nå den via mobilen vilket de menar det är få företag i
Sverige idag som tänker på.
IVA (2008) menar att under året som gått, 2007, så har mobilen nått ut till breda
användargrupper och att det har blivit lättare att koppla upp sig från mobilen. Många menar
de använder elektroniska kalendrar och sköter sin e-post från telefonen. De menar att mobilen
är en intressant plattform att utforska för de arbetar med multimedia. Den mobila tekniken ger
oss möjlighet till helt nya möjligheter. Det är viktigt menar IVA (2008) att tänka bortom det
Internet som vi har idag. Det är viktigt att tänka mer i termer av tjänster i både lokalt och
globalt sammanhang. De tror att de som kommer slå igenom fram till år 2015 är upplevelser
som levereras på andra plattformer än datorer, så som nämnda mobilen, men även genom
spelkonsoler.
Vår kontakt på Resultatmedia säger att det är svårt att förutspå trender i Europa eftersom han
menar att de är rätt stora skillnader mellan olika länder. Men det som under 2008 är saker att
hålla ögonen på är – webb tv, mobilt Internet, responsbaserad annonsering och sociala
medium.
3.2.3 Sökmotorsmarknadsföring
IVA (2008) hävdar att sökmotorer fyller en oerhört viktigt funktion. De menar även att
webbplatser för sociala nätverk har fått stort genomslag de sista åren. Genom att knyta till sig
utvalda personer inom den sociala webbplatsen menar de att man bygger upp ett nätverk inom
vilket man samverkar med andra användare. Den slutsats man kan dra av användarnas webb
är att Internet mer och mer övergår till att bli användarnas Internet med ett mer dynamiskt
innehåll med nya interaktionsformer. De påpekar att utvecklingen inte är slut, allt har bara
börjat, men att man genom att studera det som framkommit de senaste åren kan förstå vad
som kommer att vara viktigt för användarna i framtiden.
Även vår källa på Resultatmedia menar att sökmotorsmarknadsföring är bra och att det känns
oslagbart idag. Det handlar dels om att optimera sin webbplats så att den får bra placeringar i
sökmotorer som Google och Yahoo och dels om att använda sponsrade länkar eller
textannonser till exempel, som syns i samband med sökningar menar han. På Tankbar delar de
samma åsikt, att sökordsmarknadsföring idag är det bästa sättet att synas på Internet, främst
då på Google menar de. Astrid Lindgrens Värld ligger högt upp på sökmotorerna vi testat
(2008-05-19), dock ger sökningar på karaktärerna sämre resultat. I många fall hittar vi inte
Astrid Lindgrens Världs hemsida bland topp tio när vi sökt på dessa.
Tillsammans ger metoderna ett stort lyft till en jämförelsevis låg kostnad. Om man jämför
marknadsföringsmetoder med hur det var när han jobbade på reklambyrå, så menar han att
väldigt många företag hade tjänat på att dra ner på tidningsannonserandet och öka på
44
Internetmarknadsföring 2008
Internetnärvaron, menar respondenten på Resultatmedia. Han menar att inom en kort
tidsperiod kommer mobilsök att bli stort, i samma sekund som det blir enklare att använda
mobilen till Internetanvändning. Vanlig bannerannonsering är han däremot tveksam till. Det
är redan nu extremt låg klickfrekvens på dessa, menar han.
IVA (2008) hävdar att Internet annonsering nu nästan är lika stort som tv-reklam och att allt
fler väljer Internet som kommunikationskanal för marknadsföring och kommunikation. På
Resultatmedia menar de att redan 2007 så gick Internetreklamen om tv-reklamen och deras tro
är att det är så det kommer att se ut i framtiden. IVA (2008) menar i sin rapport att Sverige
kommer vara ett föregångsland inom digital mediedistribution år 2015. Satsningar på att
vidareutveckla den position som vi har idag och de menar att samma år kommer olika tjänster
fungera lika bra att utföra både via den mobila enheten som uppkoppling till dator i hemmet.
Det första man bör tänka på är att se Internet som en central del av sin
marknadskommunikation – inte något man klistrar på i sista stund. Det andra är att se Internet
som något levande och föränderligt – se det som ett sätt att få en direktkontakt med
målgruppen. Det tredje är att se det långsiktigt och att inte göra något på Internet som man
inte skulle gjort annars. Alltså: det finns gott om gråzoner för den som vill ta genvägar.
Strunta i dem, menar vår respondent på Resultatmedia.
3.2.4 E-postmarknadsföring
Att reklamen i brevlådan i tryckt format i framtiden kommer att minska för att övergå till
ytterligare e-post är vår källa på Resultatmedia säker på. Han menar att det finns massor med
skäl, inte minst starka miljömässiga och ekonomiska skäl. Som mottagare är man mer positiv
inställd till reklam, erbjudanden och information som du har bett om eller som kommer från
företag som du redan är kund hos. E-postmarknadsföring innebär fantastiska möjligheter att
anpassa utskicka så att alla kan få relevant och intressant information och som dessutom get
mätbar effekt för avsändaren. Det han påpekar är att han pratar om legitim e-post, inte spam
eller annat oönskat material.
På Tankbar menar de att de just nu inte ser ut som att den tryckta direktreklamen kommer att
minska men med tanke på kostnaden kommer de troligen bli så att företagen söker andra och
mer kostnadseffektiva sätt att marknadsföra sig på. Detta menar de kommer att ske genom
riktad e-post med rätt erbjudande till relevanta personer.
Båda våra respondenter på Tankbar och Resultatmedia tror att de kommer bli allt viktigare för
företag att ha en bra kunddatabas och de menar att det är viktigt att denna underhålls väl för
att hela tiden ha rätt uppgifter om kunderna. En bra och uppdaterad kunddatabas menar de kan
vara guld värt för företag.
45
Internetmarknadsföring 2008
3.2.5 Communities och bloggar
På Resultatmedia menar de att möjligheterna för företag att marknadsföra sig genom bloggar
och communities kan vara ett sätt att använda sig av. Det gäller dock enbart för företag där det
ligger i linje med företagets sätt att vara och kommunicera med sin omvärld. Han menar att
det har gjorts många försök att ”klistra på” någon sorts ungdomlig häftighet som fallit platt till
marken. Det kan verkligen bli totalt fel också. Men han hävdar också att ett ärligt försök till
kommunikation aldrig är fel, och det är alltid bra att visa att företag – oavsett hur stora de är –
består av människor.
Vår respondent på Resultatmedia menar att det är rätt viktigt för företag att ha klart för sig
vart sin målgrupp rör sig. Han menar att det är bra för företag att som nuläget Facebook är en
väldigt populär webbplats på Internet, men han är även tveksam om användarna vill att
enskilda företag ska veta vad de gör på Internet. Eftersom användare delar med sig av
personliga uppgifter för att få komma in på sociala sajter sitter det företaget med stor mängd
information och inte ”tusan” vill vi att de ska sälja dessa uppgifter vidare som vår respondent
på Resultatmedia uttrycker sig. Han menar att företag som Google vet väldigt mycket om hur
vi rör oss på nätet och har därför också ett stort ansvar. Ett ansvar som till viss del är reglerat i
lag – uppgifterna får bara sparas en viss tid. Ett företag som verkligen vill veta vad
målgruppen gör bör nog faktiskt ta sig tid och göra en ordentlig undersökning. Fråga folk vad
de gör på Internet, helt enkelt.
46
Internetmarknadsföring 2008
4. Diskussion
I avsnittet förs en diskussion angående likheter och olikheter mellan teori och resultat. Här
redovisas egna tankar och reflektioner och paralleller dras mellan de föregående kapitlen för
att få en grund till den kommande slutsatsen. Diskussionen skall med andra ord leda till en
slutsats och rekommendationer till temaparken Astrid Lindgrens Värld.
Att Internets framfart spelar en stor roll för företag och deras framtid är i dagsläget självklart.
Det krävs nya strategier för att nå kunderna och att fånga dessas intresse eftersom att de på
Internet själva väljer vad de vill titta på. Internet erbjuder nya och snabbare medel för
marknadsföring och kundkontakt. Marknadsföringen kan enkelt anpassas till rätt individ eller
målgrupp. Djupare kundrelationer blir därför också lättare att bygga och behålla.
Det är viktigt för företag att uttrycka sig enkelt och koncist på Internet eftersom det är
användaren som bestämmer vad de vill se, läsa etcetera. Användaren censurerar själv och den
har liten möjlighet att ta till sig och webbsidan måste därför erbjuda mervärde för besökaren.
Våra respondenter och vi är helt på samma linje då det gäller att synas på Internet. Syns man
inte där så finns man inte som en respondent uttryckte det. Det kommer, som även vår
referensram påvisat, vara så att marknadsföring mer och mer kommer övergå till Internet
vilken bransch ett företag än befinner sig i.
Fler och fler företag inser de fördelar och besparingar som kan vinnas vid en övergång från
traditionell marknadsföring till att Internet får en större del i marknadsföringsmixen. Många
av metoderna Internetmarknadsföring erbjuder gör det lättare att inrikta sig på det rätta
segmentet eller målgruppen. Information om hur denna målgrupp rör sig och vad den gör på
Internet kan enkelt erhållas och verka för ytterligare utveckling av marknadsföringen.
Företaget kan lättare placera sina annonser, vet vad kunden är intresserad av och så vidare och
kan då dessutom utforma erbjudanden anpassade till kunden. Viktigt att tänka på är att
informationen som erhålls också används och sparas i en databas. Där kan den hjälpa
eventuella säljare som kommer i kontakt med kunden.
Vi inser också snabbt de kostnadsbesparingar ett företag kan göra genom att utnyttja den
information de får. Onödig reklam skickas inte ut till personer som inte är intresserade av den,
prospekt kan själva genom att söka på Internet hitta rätt leverantör utan att leverantören
egentligen genomfört en endaste marknadsföringsaktivitet. De aktiviteter som genomförs
kostar för det mesta mindre än traditionella marknadsföringsaktiviteter och ger ett bättre
resultat. E-mail kan också sändas vidare av respondenten till vänner eller andra som kan
tänkas vara intresserade och på så vis vara gratis marknadsföring.
4.1 Tillgång till och användning av Internet
Astrid Lindgrens Världs målgrupp med tillgång till Internet använder detta medium ungefär
lika mycket. Enligt enkäten ser vi att Internetanvändningen ser likartad ut, vare sig det handlar
om den svenska eller utländska marknaden. Innan vi startade detta arbete hade vi hypotesen
47
Internetmarknadsföring 2008
att svenskarna hade större tillgång till Internet och att de skulle skilja sig mellan länderna.
Eftersom vår enkät gick ut via e-post är vi medvetna om att de som svarat troligen är personer
som dagligen har möjlighet att surfa och därför kunde resultatet vid ett annat tillvägagångssätt
sett annorlunda ut. Dock visar siffrorna från Statistiska centralbyrån (2007) att det inte skiljer
sig övergripande mycket.
Den svenska målgruppen visar sig använda Internet oftare än vad Findahls (2007) rapport
anger för svenskarnas Internetanvändning. Vi vill därför hävda att målgruppen hör till en
något yngre generation där Internet fått fäste. Vi anser att personer runt trettio år i dagens
samhälle har tillgång till och använder Internet dagligen vilket även vår enkät och
litteraturstudier visar. Astrid Lindgrens Värld, vars största del av målgruppen finns i denna
ålder borde kunna vinna mycket på att nå dessa användare på Internet, via e-mail eller andra
olika marknadsföringsätt. Detta bygger vi också på det faktum att vi vet att målgruppen har
barn i åldern tre till sex år.
Den nya generationen, som vuxit upp med Internet, kommer inom en tioårsperiod att bli
företagets målgrupp och kommer då att vilja få erbjudanden och reklam via det medium de
alltid använt sig av. Vi ser därmed att Internet nu och framförallt i framtiden kommer att
krävas som marknadsföringsmedium av temaparken och att det redan nu är viktigt att
förbereda sig inför framtiden och hitta möjligheter att attrahera via Internet. Om den
explosionsartade utvecklingen som Internet inneburit bara fortsätter kommer det i framtiden
finnas möjligheter som vi idag inte kan tänka oss.
Den nya generationen, som våra respondenter vittnat om, har inte upplevt hur det var utan
Internet och då de har vuxit upp med Internet så nära inpå innehar de en annan tillit till
Internet och dess möjligheter. Som vi så många gånger har nämnt är det viktigt att förstå att
denna generation fungerar på ett annat sätt och det kommer snart avspegla sig på all
marknadsföring över Internet och den som finner det bästa sättet att nå denna målgrupp på
kommer också vara de som lyckats bäst.
Vi tror att mer tyngd kommer att läggas på Internets del av marknadsföringsmixen jämfört
med vad som kommer att läggas på traditionella metoder. Vi tror inte att de traditionella
marknadsföringsformerna kommer att försvinna, snarare vidareutvecklas och än mer anpassas
till Internet.
Uppkoppling i målgruppen skiljer sig inte heller markant åt. Bredband är den sort som
används mest av respondenterna. Det verkar inte finnas några större skillnader mellan de
utländska och svenska, därför anser vi att ALV inte ska vara rädda för att använda de ”nyare”
funktionerna på sin hemsida eller vid marknadsföring på Internet. Till exempel videofilmer
eller andra visuella funktioner som skapar ett ”buzz”. Genom att arbeta med att skapa olika
”buzz” kan man vinna stora mängder gratisreklam vilket är det bästa sättet att få gehör hos
potentiella kunder.
48
Internetmarknadsföring 2008
Vår respondent på Resultatmedia menar att trenden går mot alltmer mobilt Internet. Detta får
han även medhåll av från de andra respondenter vi intervjuat samt den rapport vi tagit del av.
De menar inte mobilt bredband till datorer, utan genom mobiltelefoner. På flera nyare
mobiltelefoner finns nu möjlighet att koppla upp sig via uppringt Internet eller WLAN. Det
krävs dock bra uppkoppling och att webbsidorna är anpassade till just mobiltelefoner. Ett
exempel är Aftonbladet.
Mobiler används nu också för att ta emot aviseringar, länkar till sidor innehållande
erbjudanden och information etcetera. Mobilt bredband till datorn, fungerar redan nu bra. Nu
kan varje människa sitta varsomhelst och surfa på Internet. Möjligheterna och tillgången har
ökat lavinartat. Denna slags uppkoppling innebär inga begränsningar för utformning av
hemsida eller annat.
Detta anser vi är väldigt viktigt och en ny del i utvecklingen som är viktigt att förstå och
överföra till sin egen verksamhet eftersom alla som är insatta i ämnet menar att det är detta
som kommer att komma i framtiden. I Astrid Lindgrens Världs fall är det viktigt anser vi att
anpassa sin hemsida så fort som möjligt eftersom den målgrupp som de strävar efter att nå
snart är de människorna som troligen kommer att blir mest trogna detta sätt att använda
Internet.
Det finns oändliga möjligheter att nå människor via deras mobil anser vi, mobilen är numera
en attiralj som varje människa äger och flitigt använder. Eftersom USA redan har anammat
denna teknik som en av våra respondenter påpekade borde det vara rimligt för svenska företag
i detta fall Astrid Lindgrens Värld att titta på hur de har gjort och försöka efterlikna detta sätt.
4.2 Marknadsföring på Internet
Direktmarknadsföring är ett kraftfullt verktyg menar Kotler och Armstrong (2005) för att
skapa kundrelationer och det finns en hel del olika sätt att använda sig av
direktmarknadsföring även på internet. Vi anser att direktmarknadsföring är bra på det sättet
att kunden själv kan bestämma när den har tid och läsa. Genom att telefonförsäljning, som
Bird (2007) menar, blivit väldigt uttjatat på sista tiden och gjort folk trötta på att bli störda är
andra former av marknadsföring det som når kunder bäst.
Våra respondenter menar även de att Internet är det som kommer växa i framtiden och vi är av
samma åsikt. Nya metoder för marknadsföring via detta medium kommer bara att öka. Det är
viktigt att hitta kanaler på Internet som följer företagets spår och linje. Vi anser att detta är
väldigt viktigt eftersom alla metoder inte passar alla. En linje som är helt rätt för det ena
företaget kanske inte alls passar ett annat. Det är viktigt att hitta en balans.
Det är viktigt för Astrid Lindgrens Värld att nu inse vilken genomslagskraft Internet har och
hur samhället kommer att utvecklas inom de närmsta åren. Det är viktigt att redan nu inse att
49
Internetmarknadsföring 2008
marknadsföring på Internet är det som de borde satsa på och försöka hitta de som är det bästa
för just deras behov och möjligheter. Vi anser att de nu i ett par år har möjlighet att testa sig
fram innan ”den nya generationen” är uppe i den åldern som ingår i deras målgrupp. När
dessa personer vuxit upp är det viktigt, tror vi, att man har är väl medveten om vad som passar
bäst samt är kunnig på Internet och dess funktioner för att få ut det bästa värdet för kunden
men även för sig själva.
Som våra respondenter menar så är det mobila Internet på framfart och detta tror vi kommer
att innebära ytterligare förändringar för möjligheter. Vissa kommer att försvinna medan nya,
idag, otänkbara sätt kommer få stor genomslagskraft. Som våra respondenter nämner är det
viktigt att inse att detta är på gång och att snegla på exempelvis USA för att få inspiration.
Genom att göra detta är det möjligt att förutse vad som komma skall. Företag kan då välja att
redan nu anpassa vissa saker till framtida krav.
4.3 Sökmotorsmarknadsföring
Vi ser att respondenternas största mål med surfningen är att söka information om intressen,
hobbys, erbjudanden med mera. Sökmotormarknadsföring måste därför vara den nu viktigaste
och bästa marknadsföringsformen på Internet, detta anger även våra intervjuade respondenter.
Den borde, enligt våra resultat, nå flest kunder. Detta visar också att det är viktigt för
organisationen att ”befinna sig” där målgruppen rör sig. Genom att använda sig av
sökmotorsmarknadsföring kan man även nå andra än den målgrupp man har som avseende att
nå med sin marknadsföring anser vi.
Astrid Lindgrens Värld ligger redan högt upp på sökmotorerna vi har testat och det gör att de
får mycket gratis genom att nå kunder den vägen. Viktigt är dock kanske att ge besökaren
möjlighet att genom ett närliggande förknippat ord komma in på sidan. Genom att länka till
andra ord än just namnet på företaget kan man också nå andra potentiella kunder som kanske
inte från början var intresserade av att besöka Astrid Lindgrens Värld. Vid sökning på någon
av figurerna får vi mängder med resultat, men tyvärr är Astrid Lindgrens Värld sällan med
bland topp tio resultaten. Därför skulle vi vilja se att temaparken utvecklar sin
sökmotorsmarknadsföring inom detta område.
Dagens största sökmotorsmarknad som alla våra respondenter nämner är Google, vilket även
får anses som den största och mest kända sajten. Denna form av marknadsföring på Internet är
den bästa idag och det anser även vi. Detta eftersom vi och andra människor i dag nästan
dagligen använder sig av sökmotorer på Internet för att söka fakta och information.
4.4 E-postmarknadsföring
Majoriteten av de som svarade på vår enkät använder e-mail, vilket är en viktig faktor för
företagen då de vill kunna kontakta sina kunder. Astrid Lindgrens Värld kontaktar just sin
50
Internetmarknadsföring 2008
målgrupp när de köper adresser till barnfamiljer, men dessa utskick kan till stor del skickas
via e-mail istället.
Just nu använder man sig av metoden att besökare på hemsidan själva får bestämma om de
vill få nyhetsbrevet vilket vi anser är mycket bra. Vi tror däremot att de utskick som nu görs
till brevlådan kan minskas och de som går till ”e-lådan” kan öka. Vi ser nämligen att
inställningen mot e-postmarknadsföring är mycket god om den är rätt, det vill säga till rätt
person i rätt tid. Genom att lyckas bra med e-postmarknadsföring anser vi att det inte får
skickas ut för mycket e-mail med erbjudanden eftersom det kan uppfattas som störande och
irriterande.
Vi förvånades över att det var många som i vår enkätundersökning svarade att de läste sin email på jobbet. Vi är väl medvetna om att många i dagens samhälle har ett jobb där datorn är
en del av vardagen. Vi antog med enkätresultatet som grund att respondenterna kollar sin mail
på jobbet eftersom målgruppen består av barnfamiljer och antagligen har svårt att hinna läsa
mail och surfa på Internet hemma. Därför antog vi också att de utnyttjar eventuell ledig tid på
jobbet. Detta visar även den djupare intervju vi gjort med en respondent. Hon menar att det är
lugnast att kolla mailen på jobbet eftersom när hon är hemma vill hon umgås med familjen.
4.5 Viral marknadsföring och affiliate marknadsföring
Viral marknadsföring är en mycket positivt marknadsföringsform för ett företag att använda
sig av. Det kan vara att skicka en länk till kunder med en kort video, ett spel eller liknande.
Om kunden sen gillar filmen eller spelet skickar denna länken till kollegor, kompisar etcetera.
Webbsidan får då nya besökare och potentiella kunder. Vi anser, som tidigare nämnt, att
Astrid Lindgrens Värld gärna kan använda sig av denna slags marknadsföring för att skapa ett
”buzz” kring webbsidan. Nyhetsbrevet är perfekt för denna typ av marknadsföring och av de
personerna som får detta kommer säkert en hel del att vidarebefordra brevet.
Viktigt är däremot att denna slags marknadsföring inte överanvänds så att mottagarna tröttnar.
Eftersom mottagarna av nyhetsbrevet valt detta själv är självklart slutsatsen att de är
intresserade av att få det. Vi tror också att de säkert har flera i sin vänskapskrets i Astrid
Lindgrens Världs målgrupp som de kan vidarebefordra intressanta mail med speciella
erbjudanden eller, som ovan, åtgärder som ska skapa ”buzz”.
Affiliate marknadsföring är egentligen annonser. Annonsören betalar för trafiken som uppstår
när någon klickar på och följer annonsen. Vi tror att denna sorts marknadsföring har samma
problem som banners, det vill säga har låg klickfrekvens och är dyrt jämfört med den respons
den får. Därför anser vi inte att det är den mest attraktiva marknadsföringsformen och inget
som Astrid Lindgrens Värld behöver utveckla.
51
Internetmarknadsföring 2008
4.6 Bloggar och Banners
Att använda sig av banners menar våra respondenter inte är att föredra då dessa har låg
klickfrekvens och inte ger lika mycket som sökmotorsmarknadsföring. Många gånger kan
även detta uppfattas som ett störande moment på hemsidan vilket vi menar gör att personer
inte klickar eller läser vad som står utan bara ignorerar den. Vi kan ju bara gå till oss själva
och inse att vi faktiskt inte läser dessa annonser i någon större utsträckning.
Andra nämnda marknadsföringsätt på Internet, som bloggning och communities, är något som
våra respondenter inte förespråkar och som även vi blev förvånade över att det var så få som
utnyttjade utav våra respondenter i enkäten. Vi tror dock att detta beror på att målgruppen
består av familjer som oftast inte har tid att skriva och därför inte heller bryr sig om att läsa
bloggar.
Att en blogg som marknadsföringsverktyg både är billigt och enkelt, dock lite tidskrävande,
borde kunna bli en kanal i framtiden, då återigen den nya generationen växer upp. Eftersom
det inte kostar något borde det kunna vara en möjlighet att testa att skapa kontakt med kunder
och andra intressenter.
4.7 Shopping online
Att läsa nyheter på nätet verkar ännu vara till stor del en svensk företeelse. Att shoppa och
betala räkningar via Internet har större acceptans av dem som svarat på den svenska versionen
av enkäten, men övriga respondenter ligger inte långt efter. Vi förutspår därför att bokningar
till temaparken via webbsidan kommer att öka i framtiden. Vi grundar vårt antagande i att det
har framkommit i våra undersökningar och av litteraturen att Sverige kommer att öka och gå
framåt med internetanvändningen. När den ”nya generationen” växer upp har de flesta har
inte sett något annat sätt att exempelvis betala räkningar på, som vår respondent menade.
Resultatet från den svenska och de utländska statistiska organen visar också att det är just att
beställa resor och logi samt göra beställningar som är de största områdena för shopping online
i majoriteten av länderna. Anledningen tror vi är att många i dessa branscher valt att minska
utskick av stora kataloger. Istället använder de sig av mindre folders som skickas ut där
prospektet uppmanas att besöka hemsidan för mer information, erbjudanden och bokning. Det
kommer alltså i framtiden att vara det självklara sättet att handla och beställa saker på och det
är något som företag redan nu måste acceptera och börja arbeta efter.
4.8 Kunddatabas
Kotler och Armstrong (2005) menade att en databas ska samla ihop och analysera den
information om möjliga och nuvarande kunder. Bird (2006) anser att databaser är hjärtat vid
tillämpning av CRM. Även våra respondenter anser att det är viktigt att ha en bra kunddatabas
och att dessa regelbundet måste underhållas.
52
Internetmarknadsföring 2008
Eftersom e-post marknadsföring var relativt uppskattat bland våra respondenter i enkäten samt
att de som vi intervjuat menat att e-postmarknadsföring är ett bra sätt att nå ut till potentiella
kunder anser vi att går att arbeta mer med. I framtiden antas den traditionella
direktmarknadsföringen, i form av utskick och andra trycka medier, till en del ersättas av email istället. En av våra respondenter menar dock att det nog kommer dröja ett tag tills dess
att allt är förpassat till e-post och detta är vår uppfattning också då man genom enkäten kunnat
utläsa att en del känner det lite säkrare att ha en trycksak i handen vid beställning av varor och
tjänster på Internet.
Vi anser att temaparken skulle tjäna på att utveckla en kunddatabas. Just nu är det enbart
adresser till målgruppen som anskaffas. Istället tycker vi att en databas innehållande mer
utförlig information om besökare skulle kunna leda till fördelar. Exempel på information är
bland annat e-mailadress, mobilnummer, antal barn och deras ålder, tid för bokning och för
besök, om bokningen gjordes via telefon eller webbsida. Med hjälp av kunddatabasen kan
Astrid Lindgrens Värld snabbt och lätt se hur trenden ser ut för deras målgrupp. De kan också
utnyttja kunddatabasen för att skicka avisering via mobil det datum familjen kommer till
parken.
53
Internetmarknadsföring 2008
5. Slutsatser
I detta avsnitt kommer vi att presentera slutsatserna från det genomförda arbetet. En
förklaring till hur vi anser att vi lyckats svara på det syfte vi har med denna uppsats framförs.
I avsnittet kommer vi diskutera och analysera det vi kommit fram till och vad för resultat detta
har fört med sig. Slutligen ges rekommendationer till framtida marknadsföringsaktiviteter hos
temaparken.
Inledning
Den explosiva tillväxten av Internet är, menar O´Brien och Marakas (2006), ett stort fenomen.
Genom de enorma möjligheterna och potentialen som Internet har var detta ämne väldigt
intressant att studera och det har framkommit många för oss intressanta upptäckter vilka vi nu
ska sammanfatta och dra slutsatser utifrån. Vi väljer att här att återigen presentera vårt syfte
och den forskningsfråga vi utgått ifrån för att ge dig som läsare en möjlighet till mer förståelse
av våra diskussioner.
Syftet med vår uppsats var att redovisa vilka marknadsföringsmetoder som finns vid
marknadsföring på Internet och att ge förslag på vilka vi anser att Astrid Lindgrens Värld ska
använda eller vidareutveckla. Vi ville även analysera om dessa metoder är tillämpliga på hela
Astrid Lindgrens Världs målgrupp då en del av denna är utländsk och skillnader i
samhällsekonomisk utveckling finns.
Den forskningsfråga som vi arbetat efter är att undersöka vilka marknadsföringsmöjligheter
Internet erbjuder för en temapark som Astrid Lindgrens Värld och kan dessa tillämpas på hela
organisationens målgrupp oberoende av vilket land de riktar sig till?
Internetanvändning
Eftersom Internet är snabbt växande finns det enligt oss stora möjligheter att lyckas med
marknadsföring på Internet. Det är viktigt anser vi att man identifierar sin målgrupp och vart
dessa personer rör sig på Internet och vilka vanor de har.
För ett företag som Astrid Lindgrens Värld anser vi det är viktigt att vara väl förberedda inför
det faktum att den generation som nu växer upp kommer att ha ett helt annat synsätt på
Internet och dess möjligheter än vad målgruppen idag har. Dessa personer är uppväxta med
Internet och har använt Internet sedan de var små.
Det är viktigt, när det handlar om Internetanvändning, att inse att de andra länderna där Astrid
Lindgrens Värld har sin målgrupp inte ligger långt efter Sverige och att det snart finns samma
möjligheter att marknadsföra sig över Internet även i dessa länder. Vi skulle rekommendera
Astrid Lindgrens Värld att när de gör om och producerar sin hemsida att tänka på detta och
anpassa hemsidan efter målgruppen.
54
Internetmarknadsföring 2008
Eftersom våra respondenter är eniga om att det nya som kommer inom en snar framtid är
Internet via mobilen är vår slutsats att Astrid Lindgrens Värld redan nu ska satsa på att göra
om hemsidan så att den fungerar bra att använda i mobiltelefonen och vara öppna för denna
nya möjlighet. Även andra funktioner som mobilen erbjuder kan integreras med detta, till
exempel aviseringar av olika slag via mobil.
Vi anser att de redan nu kan skapa ”buzz” genom att erbjuda roliga saker, till exempel i form
av en videosekvens som behagar besökaren när denne beställer en vistelse i parken. De
behöver inte oroa sig för att de övriga länderna inte har tillgång till tillräckligt snabba
uppkopplingar då vår undersökning visat att så inte är fallet. Tillgången kan vara något lägre i
Norge, Danmark, Finland och Tyskland, men vi tror att denna kommer att växa väldigt
snabbt.
Marknadsföring på Internet
Att inte marknadsföra sig på Internet är, som vår respondent menar, att inte finnas. I dagens
läge är Internet ett stort medium och det förväntas bara öka. Vi har i denna uppsats tittat på de
olika sätt som det är möjligt för företag att marknadsföra sig på via Internet. Det finns många
möjligheter och vi är av den uppfattningen att det är viktigt att man väljer den metoden som
passar bäst in på vad det är för företag man har. I Astrid Lindgrens Världs fall anser vi att de
finns stora möjligheter att få folk att beställa en vistelse i parken om de inspireras till detta när
de kommer till hemsidan.
I dagsläget integrerar temaparken internetmarknadsföring med den vanliga marknadsföringen
och ska vara beredda på att i framtiden satsa mera pengar och resurser på den först nämnda
delen istället för den traditionella delen. I diskussionen redovisade vi argument för att online
shopping oftast gäller områdena resor, logi och beställningar. Med detta som grund anser vi
att Astrid Lindgrens Värld skulle kunna dra fördel av att istället för att skicka ut en större
broschyr använda sig av mindre folders, där de framhäver att information, erbjudanden och
bokningar lättast hittas och genomförs på hemsidan.
Vi är även av den uppfattningen att det nyhetsbrev som Astrid Lindgrens Värld erbjuder är ett
bra verktyg för att nå ut till sina besökare och sin målgrupp. Vi anser att de borde kunna
utnyttja möjligheten till information från besökare genom att be dem fylla i sin mailadress och
mobilnummer vid besök i parken. Ett exempel kunde vara en enkät kunden får svara på innan
de lämnar parken efter sitt besök.
Enkäten måste vara enkel att fylla i samt enkel att lämna in, vilket vi förespråkar ska kunna
ske överallt i hela parken för att göra det så smidigt som möjligt för besökaren. Denna
information skulle sedan enkelt kunna användas för att skicka ut hälsningar både via mail och
mobiltelefonen och skaffa sig en stor kunddatabas. Vi rekommenderar Astrid Lindgrens Värld
55
Internetmarknadsföring 2008
att satsa på att utveckla och underhålla den databas de har idag. Det tror vi kommer bli guld
värt i framtiden.
Vi ser det även av vikt för Astrid Lindgrens Värld att förstå att sökmotorsmarknadsföring är
den i dagsläget viktigaste och bästa marknadsföringsformen på Internet. I dagsläget anser vi
att temaparkens sökmotorsmarknadsföring är godkänd, men att de gärna får förbättra denna
ytterligare. Framför allt när det gäller sökningar på de olika figurerna.
Vi vill också rekommendera temaparken att använda sig av viral marknadsföring. Små
videoklipp från föreställningarna i parken skulle till exempel kunna skickas ut antingen som
ett smakprov eller inför ett besök i parken och förhöja upplevelsen. Vi anser att detta skulle
skapa mervärde för kunderna.
En möjlighet som vi tror i framtiden kan vara något att testa för Astrid Lindgrens Värld är att
skapa en blogg där dagarna beskrivs i parken och läsarna har möjlighet att nå andra besökare
och även företaget i form av att lämna kommentarer. Bloggning är inte så stort just nu men
undersökningar visar att det är de yngre i den ”nya generationen” som läser, skriver och
intresserar sig för denna typ av möjlighet på Internet.
Åtgärder
Vi har valt att, som Astrid Lindgrens Värld önskade, dela upp de slutsatser vi har angående
möjligheter för företaget att marknadsföra sig över Internet i tre olika steg – gratis åtgärder,
mindre kostsamma åtgärder samt investeringsåtgärder. Detta sammanfattar också de
rekommendationer vi vill framhäva i slutsatsen.
Gratis åtgärder
• Att skapa en blogg där till exempel nyheter och händelser i parken kan publiceras.
Även om bloggning ännu inte är speciellt stort tror vi att detta kommer att växa
mycket tillsammans med den nya generationen.
• Vi tycker att temaparken ska fortsätta att skicka ut sitt nyhetsbrev via e-mail då det är
en billig och effektiv marknadsföringsmetod.
Mindre kostsamma åtgärder
• Enkäter för kunden att besvara efter ett besök där de till exempel anger hur de bokade
resan, hur de anser att besöket varit, information om besökarna samt fråga om de är
intresserade av att få Astrid Lindgrens Världs nyhetsbrev via mail eller eventuellt via
post. Denna information är mycket värdefull för framtida marknadsföringsåtgärder
och bör behandlas i en kunddatabas.
• Förbättra sökmotorsmarknadsföringen så att man genom sökning på Astrid Lindgrens
figurer hittar hemsidan bland tio bästa träffarna.
56
Internetmarknadsföring 2008
•
•
SMS-aviseringar kan erbjudas, till exempel med bokningsnummer, ett välkomnande
till parken, information om speciella händelser eller erbjudanden dagen för besöket.
Viral marknadsföring i form av exempelvis videoklipp som skickas i samband med
nyhetsbrevet och på så vis kan leda till att detta vidarebefordras och potentiella kunder
hittar till hemsidan och vidare till en bokning.
Investeringsåtgärder
• Uppdatera kunddatabasen, det vill säga skaffa ett system för att lagra information om
besökarna. Detta för att kunna skicka erbjudanden till lojala kunder, veta hur de rör sig
på Internet, hur många som bokat resan via mail etcetera. Informationen kan sedan
användas för ytterligare utveckling av marknadsföringsmixen.
• På ett längre perspektiv anser vi att möjligheten att installera informationsdatorer i
parken bör vara ett alternativ. Där får besökaren möjlighet att finna information om
vad som händer i parken och där kan besökaren enkelt fyller i de uppgifter som
företaget behöver för sin kunddatabas, kanske till en tävling eller andra former av
erbjudanden.
Metodkritik
Vi är medvetna om att ytterligare intervjuer hade kunnat genomföras för att få mer bredd och
djup och därmed få mer tyngd i resultatet. Under dessa intervjuer var vi även medvetna om att
vi som intervjuare kan ha inverkat på respondenten och ställt frågor ur det perspektiv som vi
vill belysa genom att vinkla frågorna. Genom att vi har använt oss av semistrukturerade
intervjuer kan vi ha lyckats minimera denna risk då vi låtit våra respondenter svara fritt på
frågorna.
Vi är även medvetna om att vi som intervjuare kan ha påverkat respondenten genom att ställa
ledande frågor för att få de svar vi vill ha. Vi anser att vi försökt vara neutrala som möjligt för
att undvika detta.
I vår enkät frågade inte vi respondenterna om ålder, kön och antal barn samt inte heller vart de
bodde. Detta har vi i efterhand insett hade varit bra för redovisningen eftersom vi då kunnat
urskilja vilket land samt om personen befinner sig i Astrid Lindgrens Världs målgrupp.
Genom detta hade vi kunnat få starkare enkät resultat.
57
Internetmarknadsföring 2008
Källförteckning
Litteratur
Bird, D (2007). Commonsense Direct & Digital Marketing. Uppl. 5. Kogan Page.
Bryman, A. och Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB.
Chaffey, D. Johnston, K. Ellis-Chadwick, F. och Mayer, R. (2006). Internet Marketing –
Strategy, Implementation and Practice. Uppl. 3. Pearson Education Limited.
Christensen, L. Andersson, N. Carlsson, D. och Haglund, L. (2001). Marknadsundersökning –
en handbok. Uppl. 2. Studentlitteratur.
Frankel, A. (2007). Marknadsföring på Internet. Uppl. 1:1. Liber AB.
Grönroos, C. (2002). Service management och marknadsföring – en CRM ansats. Uppl. 1:3.
Liber AB.
Gummesson, E. (2002). Relationsmarknadsföring: Från 4P till 30R. Uppl. 3:2. Liber AB.
Gustavsson, M. (2007). Marknadsföring på Internet. WS Bookwell OY, Finland.
Holme I M, Solvang K S (1996) Forskningsmetodik- Om kvalitativa och kvantitativa metoder.
Lund: Studentlitteratur.
Jonströmer, Anna (2007). Bloggning. WS Bookwell OY, Finland.
Kotler, Philip. och Armstrong, George. (2005). Marketing: an introduction. Uppl. 7. Pearson
Education International.
Normann, R. (2000). Service Management – ledning och strategi i tjänsteproduktion. Uppl.
4:1. Liber AB.
O´Brien, J. A. och Marakas, G. M. (2006). Management Information Systems. Uppl. 7.
McGraw-Hill Irwin.
Patel, R. och Davidsson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra,
och rapportera en undersökning. Uppl. 3. Lund: Studentlitteratur.
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Uppl. 1:1. Liber
AB.
58
Internetmarknadsföring 2008
Svensson, P-G. & Starrin, B. (1996) Kvalitativa Studier i Teori och Praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Artiklar och rapporter
Adebanjo, D (2003) Classifying and selecting e-CRM applications: an analysis-based
proposal. Management Decision vol. 41/6, sid. 570-577. Tillgänglig: 2008-05-05.
Choiu Wen-Bin, Wan Chin-Sheng, Lee Hsin-Yi, (2006). Virtual experience vs brochures in
the advertisement of scenic spots; How cognitive preferences and order effect influence
advertising effects on consumer. Publicerad augusti 2006 Science Direct. Tillgänglig: 200804-09.
Findahl, O. (2007a) - Internet i ett internationellt perspektiv Del 1; Svenskar i Europa –
Publicering: April 2007 World Internet Institute.
Findahl, O. (2007b) - Svenskarna och internet 2007. Publicering: November 2007 World
Internet Institute.
IVA (2008) - Ambient Sweden Internetframsyn – så blir Sverige en ledande internetnation år
2015- Utgivare: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2008.
Lee-Kelley, L. Gilbert, D. och Mannicom, R. 2003. How e-CRM can enhance customer
loyalty. Marketing Intelligence & Planning vol. 21/4, sid. 239-248. Tillgänglig: 2008-05-05.
Litvin S. W, Goldsmith R. E och Pan Bing (2006). Electronic word-of-mouth in hospitality
and tourism management. Publicerad maj 2006 Science Direct. Tillgänglig: 2008-04-09.
Ross, D. F. 2003, e-CRM from a supply chain management perspective. Introduction to eSupply Chain Management: Engaging Technology to Build Market-Winning Partnerships.
sid. 37-44.Tillgänglig: 2008-05-05.
Elektroniska källor
Astrid Lindgrens Världs Hemsida
www.alv.se Tillgänglig: 2008-05-23
Statistikbanken, Danmarks statistik. (2007).
http://www.statistikbanken.dk/statbank5a/default.asp?w=1024 . Tillgänglig: 2008-05-19.
Statistisches Bundesamt Deutschland, Tyskland. (2007-08-31).
http://www.destatis.de/jetspeed/portal/cms/Sites/destatis/Internet/DE/Content/Statistiken/Infor
59
Internetmarknadsföring 2008
mationsgesellschaft/Tabellen/Content75/IKTAusstattungPrivaterHaushalte,templateId=render
Print.psml . Tillgänglig: 2008-05-19.
Statistikcentralen, Finland. (2007-09-28). http://www.stat.fi/til/sutivi/2007/sutivi_2007_200709-28_tie_001_sv.html . Tillgänglig: 2008-05-19.
Statistiska Centralbyrån, Sverige. 2007-12-17. www.scb.se/templates/Product____15266.asp .
Tillgänglig: 2008-05-19.
Statistik sentralbyrå, Norge. (2007). http://www.ssb.no/ikt/ . Tillgänglig: 2008-05-19
http://www.ssb.no/emner/10/03/ikthus/tab-2007-09-20-07.html . Tillgänglig: 2008-05-19
http://www.ssb.no/emner/10/03/ikthus/tab-2007-09-20-06.html . Tillgänglig: 2008-05-19
Intervjuer
Copywriter (2008-05-13), Resultatmedia AB, Malmö.
Affärsutvecklare (2008-05-19), Tankbar Interaktiv Media AB, Nyköping.
Charlotte Gyllenhammar (2008-05-12), Stockholm.
60
Internetmarknadsföring 2008
Bilagor
Enkät
Internetanvändning
1. Hur ofta är du ute på internet?
Flera gånger per dag / Varje dag / Några dagar i veckan / Mer sällan
2. Var använder du dig främst av Internet? Hur ofta?
Flera ggr/dag
Varje dag
Några dgr/vecka
Mer sällan
Hemma
Jobbet
Internetcafé
Bibliotek
Annat
3. Om ni har dator i hemmet, hur många har ni i sådana fall?
4. Om du använder dig av Internet i hemmet, vilken slags uppkoppling har ni då?
Modem / Bredband / WLAN
5. Vad gör du främst när du är på Internet? Det är möjligt att välja fler alternativ.
Söker fakta om t.ex. intressen, aktiviteter,
erbjudanden m.m.
Läser nyheter, tidsskrifter
Håller kontakt med vänner/familj via e-mail,
communitys etc.
Betalar räkningar
Handlar
61
Internetmarknadsföring 2008
6. Läser du erbjudanden som du får via E-mail?
Ja / Nej / Ibland
7. Hur är din inställning till erbjudanden och marknadsföring via E-mail?
Tycker oftast dessa är:
Mycket bra och intressanta / Bra / Lite irriterande / Mycket irriterande
8. Hur ofta handlar/beställer du saker via Internet, t.ex. kläder, elektronik eller resor?
Varje vecka / Varje månad / Mer sällan / Aldrig
9. Känner du dig trygg med att boka en resa på Internet enbart med
information/marknadsföring från Internet som grund?
Ja / Nej / Vet ej
10. Skulle du känna dig tryggare med tryckt information i form av en broschyr eller
katalog t.ex.?
Ja / Nej /Vet ej
11. Är du medlem i någon slags community?
Ja / Nej
12. Läser du och/eller har egen blogg? Det är möjligt att välja fler alternativ.
Läser bloggar
Har egen blogg
Varken läser eller har blogg
62
Internetmarknadsföring 2008
Intervjuvfrågor
1. Vilka möjligheter anser du att framtidens Internet skapar för företag?
2. Vad kommer ske inom Internetvärlden då den ”nya generationen” växer upp?
3. Hur är det viktigt för företag att synas på Internet nu och vad anser du kommer
förändras inom en femårs sikt? Varför?
4. Vad är viktigt att tänka på för ett företag som vill marknadsföra sig på Internet? Vad är
viktig att ha med i beräkningarna och vad bör man undvika för att skapa förtroende
hos de man vänder sig till med marknadsföring på Internet?
5. Vad anser du om möjligheter för företag att synas på bloggar och communities. Är
detta ett rätt sätt att nå potentiella kunder? Hur ser möjligheterna ut för detta i
framtiden.
6. Vilket är det bästa sättet att synas på Internet nu och hur anser du att de ser ut inom
fem år? Ser du några marknadsföringsmetoder som är aktuella idag som kommer
försvinna eller några nya som kommer uppkomma?
7. Tror du att direktreklamen i brevlådan kommer att minska i framtiden för att övergå
ytterligare till e-post?
8. Kommer det vara viktigt för företag att i framtiden ha tillgång till en bra kunddatabas.
Vad anser du är viktigast med kunddatabaser.
63
Internetmarknadsföring 2008
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Kalmar har mer än 9000 studenter. Här finns utbildning och forskning
inom naturvetenskap, teknik, sjöfart, samhällsvetenskap, ekonomi, turism,
informatik, pedagogik och metodik, medie-vetenskap, språk och humaniora,
lärarutbildning, vårdvetenskap och socialt arbete.
Forskningens profilområden är biomedicin/bioteknik, miljövetenskap, marin
ekologi, automation, företagsekonomi och informatik, men forskning pågår inom
de flesta av Högskolans ämnen. Högskolan har sedan 1999 vetenskapsområde
naturvetenskap, vilket ger Högskolan rätt att anta studenter i forskarutbildning och
examinera doktorer inom ämnesområdet naturvetenskap.
Handelshögskolan BBS,
vid Högskolan i Kalmar
Besöksadress: Kalmar Nyckel,
Gröndalsvägen 19
391 82 Kalmar,
Tel: +46 (0)480 - 49 71 00
www.bbs.hik.se
64
