Kunskapskatalog - Kravmärkt Yrkesroll

Kunskapskatalog
stöd för arbetsplatslärande
inom äldreomsorg
© KRAVMÄRKT YRKESROLL®
Layout och produktion Birgitta Klingsäter, [email protected], februari 2013
Inledning
Du håller i din hand Kunskapskatalogen för kompetensstöd utifrån Kravmärkt Yrkesrolls yrkeskrav
och kriterier. Detta material är framtaget främst för att användas i arbetsplatsnära lärande.
Så här kan du använda Kunskapskatalogen:
Materialet är uppbyggt utifrån yrkeskrav, utlåtandenivåer och kriterier.
Det finns sex olika yrkeskrav och under varje yrkeskrav finner du ett antal utlåtandenivåer som i sin
tur innehåller olika antal kriterier. Det är utlåtandenivån som utgör kompletteringen. Under varje
utlåtandenivå ser du de tillhörande kriterier som medarbetaren ska uppnå för att få KAN på sin komplettering.
Till många av kriterierna finns en förklaring till nivån på kunskapen. Kravmärkt Yrkesrolls KAN-nivå
är en basnivå, vilket är viktigt att tänka på. De kriterier som inte har en beskrivning är kriterier vars
formulering inte går att tolka på många olika sätt. Själva kriteriet är tillräckligt beskrivande. Andra
kriterier behöver förtydligas och därför har de försetts med en förklarande text.
Att tänka på:
Det är inte meningen att medarbetaren ska kunna rabbla förklaringarna till kriterierna som de står i
Kunskapskatalogen för att klara av sin komplettering. Förklaringarna är till för att förtydliga kriterierna för dig som kompetensstödjare eller kompetenshandledare.
Det viktigaste är att medarbetaren påvisar en teore­tisk förståelse som han/hon kan omsätta i handling.
Hur medarbetaren når KAN- nivå kommer att variera eftersom alla lär på olika sätt. För dig som
kompetensstödjare och kompetenshandledare handlar det om att anpassa bevisningen efter medarbetarens önskemål om hur han/hon lär sig bäst och hur personen bäst visar upp sin kunskap.
Stöd för arbetsplatslärande
–3
Innehåll
KONTAKT OCH SAMSPEL 5
Lärandemodul – Historia, traditioner och vanor
Lärandemodul – Personlig hygien
Lärandemodul – Måltider och måltidens sammansättning Lärandemodul – Kommunicera via kropp och beröring
Lärandemodul – Demens Lärandemodul – Psykiska sjukdomstillstånd 6
7
8
10
12
14
AKTIVITETS- OCH RELATIONSSKAPANDE
16
Lärandemodul – Motorik och fysik
Lärandemodul – Arrangera och stimulera till aktiviteter
Lärandemodul – Fördjupad dialog med närstående Lärandemodul – Vård i livets slutskede
SERVICEGIVANDE
Lärandemodul – Vardagsstöd i hemmiljö Lärandemodul – Vardagsstöd, offentlig och privat service
HÄLSOFRÄMJANDE Lärandemodul – Geriatriska sjukdomar Lärandemodul – Hygienkunskap Lärandemodul – Sår- och hudvård Lärandemodul – Fall och fallprevention Lärandemodul – Stomi, kateter och inkontinensprodukter
Lärandemodul – Läkemedel
PLANERING OCH ADMINISTRATION 17
20
21
22
25
26
27
28
29
31
32
33
34
35
37
Lärandemodul – Planera och prioritera i verksamheten Lärandemodul – Dokumentation Lärandemodul – Informationsöverföring
38
39
41
AKTIVT DELTAGANDE I UTVECKLINGEN
AV ARBETSPLATSEN
42
Lärandemodul – Styrning, mål och organisation
Lärandemodul – Kommunikation i yrkesrollen
Lärandemodul – Introduktion och handledning
Lärandemodul – Yrkesutveckling 4 – Stöd för arbetsplatslärande
43
46
50
51
yrkeskrav
•
kontakt och samspel
Kontakt och samspel
Socialtjänstlagen samt Hälso- och sjukvårdslagen vilar båda på en humanistisk människosyn. Det
innebär i korthet att alla människor är unika och har lika värde utifrån sin blotta existens och inte
utifrån sina funktioner.
En stor del av vård- och omsorgsarbetet handlar om kommunikation och bemötande och det är
framförallt detta som yrkeskravet Kontakt- och samspel handlar om. Bemötande och kommunikation
är avgörande i alla situationer då omsorgspersonalen möter omsorgstagaren och det krävs kunskap
och förmåga för att kunna klara detta på ett optimalt sätt. Bemötande innebär ett samspel mellan
människor och den inställning personer har till varandra. Inom äldreomsorgen har människosyn och
bemötande en avgörande betydelse för omsorgens kvalitet.
I yrkesrollen ska undersköterskor och vårdbiträden kunna skapa relation med och se individen och
dennes behov, vare sig det gäller livshistoria, personlig hygien eller matvanor. De ska även kunna
kommunicera med omsorgstagaren oavsett om dennes möjligheter att kommunicera är reducerade
eller inte och vara medvetna om hur de själva använder sin kropp som kommunikationskanal. För att
kunna förstå behov och känslotillstånd hos personer som drabbats av demenssjukdomar och psykiska
sjukdomar behöver undersköterskor och vårdbiträden också ha kunskap om detta.
Under detta yrkeskrav finns sex kompletteringar där bland annat kompletteringarna i demens och
psykiska sjukdomar återfinns. När det gäller att vårda och ge omsorg till personer som drabbats av
dessa sjukdomar handlar det till stor del om att kunna bemöta på rätt sätt.
Stöd för arbetsplatslärande
–5
komplettering
•
kontakt och samspel
Lärandemodul –
Historia, traditioner och vanor
För att ha förståelse för och kunna skapa en miljö och aktiviteter som tilltalar de äldre behöver alla
medarbetare känna till hur samhället, levnadsvillkoren och kulturen såg ut förr, både i vår egen och i
andra kulturer. Det är även viktigt att känna till och bevara vanor som är viktiga för omsorgstagarna.
Läranderesultat
Reflektera över hur man skapar en relation med en individ och hur kunskap
om dennes intressen, vanor och värderingar kan bidra till en boendemiljö med
­värme och god livskvalitet.
Bedömningskriterier
Beskriva och reflektera över hur man tillsammans med individen och med kunskap om
hans/hennes personlighet och historia kan
bidra till utvecklingen av en boendemiljö
med värme och livskvalitet.
Beskriva och reflektera över hur man kan
samtala med individen om dennes personliga intressen.
Ge exempel på hur det var förr i tiden utifrån individen när det gäller mat och matvanor, nöjen, musik, sång, litteratur, tidningar,
traditioner, högtider och värderingar.
Beskriva hur man kan ta reda på detta och
reflektera över varför denna information är
värdefull.
Beskriva hur man med finkänslighet och
respekt bemöter individen med hänsyn till
dennes kultur och/eller religion, sexuella
läggning eller etnicitet.
6 – Stöd för arbetsplatslärande
Exempel
Hur man till exempel med hjälp av fotografier,
tavlor och omsorgstagarens egna tillhörigheter
­skapar en trivsam boendemiljö.
Samtalar om personliga intressen. T ex från
livsberättelsen där omsorgstagarens intressen och
­vanor finns beskrivna eller genom att samtala med
anhöriga om omsorgstagarens liv. Väcka minnen
genom att tillsammans med omsorgstagaren titta
i fotoalbum.
Vilken mat och vilka matvanor som var vanligt
förekommande förr.
Veta vilka värderingsgrunder omsorgstagarna är
uppvuxna med när det t ex gäller:
• Barn och uppfostran
• Arbete
• Umgänge och relationer
• Jämställdhet
Olika möjligheter att ta reda på hur man gör i
andra kulturer (utan att generalisera och »dra alla
över en kam«) när det handlar om:
• Bemötande
• Traditioner och högtider
• Religioner
• Sång och musik
• Nöjen
• Värden och normer
komplettering
•
kontakt och samspel
Lärandemodul – Personlig hygien
Personlig omvårdnad är en stor del av arbetet inom äldreomsorgen. Det krävs praktiska färdigheter
för detta men det är även viktigt att ha kunskap om teorier som stödjer det praktiska arbetet. Teori
och praktik skapar en kompetens hos medarbetaren att kunna utföra den personliga omvårdnaden
på ett respektfullt sätt; att som personal vara jagstödjande och låta de som tar emot hjälpen bevara
sin integritet och sitt självbestämmande. Vidare innebär det att kunna bemöta människor från olika
kulturer och traditioner på ett professionellt sätt. Både Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Social­
tjänstlagen (SoL) finns med och anger riktlinjer för omsorgsarbetet inom detta område, vilket är viktigt att medvetandegöra.
Socialtjänstlagen: Skapa förståelse för att rätten till självbestämmande och integritet, (t ex inte tvinga
till dusch, vara noggrann med information etc ) utgår från en lag.
Hälso- och sjukvårdslagen: Medarbetaren skall känna till rutiner och vilka arbetsuppgifter som sker på
delegering, samt visa ansvar vid utförande av dessa.
Rehabiliterande arbetssätt/synsätt: Medarbetaren skall visa förståelse för/kunskap om hur viktigt det är
att den äldre får medverka och göra det hon/han kan själv, för att inte förlora sina förmågor, även om
arbetet tar lite längre tid.
Läranderesultat
Hur man med varsamhet och respekt för individens önskemål, värderingar och
integritet kan hjälpa till med den personliga omsorgen, samt beskriva konse­
kvenserna av olika sätt att bemöta.
Bedömningskriterier
Beskriva och reflektera över hur man på ett
respektfullt sätt hjälper individen med hans/
hennes hygien (såsom dusch, rakning och
nagelvård) och personliga klädsel och kan
reflektera över konsekvenser av olika sätt att
bemöta.
Beskriva hur man med varsamhet och
­respekt stödjer individen vid munhygien
samt reflektera över konsekvenser av bristande munhygien.
Beskriva hur man med varsamhet och
­respekt stödjer individen vid tandprotesvård
samt reflektera över konsekvenser av bristande tandprotesvård.
Beskriva hur man med varsamhet och
­respekt utifrån individens önskemål utför
hårvård.
Observera och rapportera hudförändringar
samt beskriva hur man utför hudvård utifrån individens behov och önskemål.
Exempel
Viktigt med ett respektfullt och finkänsligt bemötande genom att tala om för omsorgstagaren vad
som skall hända, respektera om personen har önske­
mål om manlig/kvinnlig personal eller har önskemål
utifrån kulturell bakgrund. Att man stänger dörrar
och eller på annat sätt skyddar omsorgstagaren från
att blottas, att man inte använder handskar felaktigt t ex i ansiktet eller vid kamning.
Använder rätt hygienartiklar, skiljer på övre och
undre toalett genom t ex byte av handdukar. Kunskap om att använda rätt skyddskläder, arbeta
hygieniskt (se vidare »att arbeta hygieniskt«).
Kunskap om hur rengöring och kontroll av munhåla­
ska ske. (Observera förändringar t ex muntorrhet,
svullnader och rodnad.)
Viktigt att inte ta förgivet att alla har protes. Kunskap kring hur man tar ut en protes, rengör den
och munhålan.
Ta reda på hur omsorgstagaren vill ha sitt hår då
det är individuellt. Kamma och se till att om­sorgs­
tagaren ser välvårdad ut, ev rakning.
Medarbetarens ansvar ligger i att observera hudförändringar och rapportera. Smörja torr hud.
Stöd för arbetsplatslärande
–7
komplettering
•
kontakt och samspel
Lärandemodul –
Måltider och måltidens sammansättning
För personalen inom äldreomsorgen handlar det om att ha kunskaper om alltifrån näringslära och
­läkemedels påverkan på aptiten, till hur måltiderna bör fördelas över dygnet. Viktigt är också att
­beakta måltidsmiljön, så att den blir lustfylld och trivsam samt att personalen kan utföra matning
och annan hjälp kring måltider på ett respektfullt sätt.
Läranderesultat
Hur man med varsamhet och respekt stödjer individen i samband med måltider
och kan reflektera över måltidens betydelse för individen.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man med varsamhet och respekt för individens behov och önskemål
stödjer denne vid måltidssituationen.
Beskriva och reflektera över måltidens betydelse och vikten av att äta regelbundet.
Beskriva och reflektera över individens
och/eller gruppens behov och önskemål
kring social samvaro i samband med måltid.
Beskriva hur man genom servering och
bemötande kan skapa trevliga måltidsstunder och måltidsmiljöer utifrån individens
behov och önskemål.
8 – Stöd för arbetsplatslärande
Exempel
Utifrån en praktisk situation visa hur man på ett
optimalt sätt hjälper omsorgstagaren vid en måltidssituation. Delar som är viktiga: hur bemöter
medarbetaren den hon/han ska hjälpa? Vilken
atmosfär råder? Sitter medarbetaren med och småpratar vid måltidssituationen? Sker stöd att äta
endast med en person i taget?
Att vara medveten om att alla äldre inte passar
ihop, ibland kan man behöva byta bord med
­någon.
Att det finns äldre som hellre äter vid ett eget bord
eller på sitt rum.
komplettering
•
kontakt och samspel
Läranderesultat
Vikten av att måltiden är god och näringsmässigt anpassad utifrån individens
behov och önskemål.
Bedömningskriterier
Beskriva vikten av att måltiden är god och
rätt sammansatt näringsmässigt utifrån
individens behov.
Beskriva hur man kan specialanpassa kosten, både vad gäller innehåll, konsistens
och mängd, utifrån individens behov och
önskemål.
Beskriva hur man tar reda på individens
önskemål kring mat och måltid.
Beskriva olika sorters matallergier.
Beskriva olika anledningar till aptitlöshet
samt hur man kan hantera detta.
Beskriva vikten av vätsketillförsel utifrån
individers olika behov.
Exempel:
Inom detta område behöver medarbetaren få mycket
teoretisk kunskap. Nedan finns förslag till områden
som är viktiga att belysa teoretiskt. För att det ska
bli lättare att förstå alla teorier är det en fördel att
sätta dessa i ett praktiskt sammanhang.
Känna till behovet av proteiner, kolhydrater, fett,
fibrer och vätska.
Proteiner för muskulaturen. Energibehovet ökar
för äldre som är oroliga. Frikostigt med smör och
grädde i maten.
Fibrer viktigt för äldre, med undantag för stomi­
opererade.
Laktos- eller glutenintolerans vanligare hos omsorgstagare från andra kulturer.
Känna till nöt- och andra matallergier.
Vätska viktigt för alla men fiberrik kost kräver mer.
Veta att det inte får vara för långa måltidsuppehåll
(nattfasta).
Att man ger något extra mål vid sänggående etc.
Stöd för arbetsplatslärande
–9
komplettering
•
kontakt och samspel
Lärandemodul –
Kommunicera via kropp och beröring
Reducerad kommunikation kan bero på t ex afasi, demens eller annat modersmål än svenska. För
att hantera de svårigheter som personalen kommer i kontakt med behövs teoretiska kunskaper om
­orsa­kerna samt olika strategier och redskap för att kunna bemöta och stödja omsorgstagare med
­denna typ av problematik. Detta avsnitt handlar om att göra många avväganden utifrån ett indivi­
duellt behov eller önskemål. Detta är något som kommer med erfarenhet som kan kopplas till
­bakomliggande teorier. Att handleda en person i detta ämne är inte lika konkret som i andra kriterier. En möjlighet kan vara att en situation som upplevs av både kompetensstödjare och medarbetare
­analyseras efteråt genom att reflektera kring händelsen och koppla det till teorier.
Läranderesultat
Hur man tolkar och förstår individens budskap och behov av beröring.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man kan läsa av individens behov som han/hon förmedlar via ord, kropp,
ögon och mimik.
Beskriva värdet av kroppskontakt i form av
till exempel närhet, kramar eller att hålla i
handen.
Beskriva hur man på ett respektfullt sätt
tillgodoser individens behov av närhet utan
att kränka.
Exempel
Kännedom om bakomliggande orsaker till varför
en person kan säga en sak men mena en helt annan t ex sjukdomar och att ord kan användas olika
beroende på varifrån man kommer. Stor del av vår
kommunikation består av kroppsspråk. Analysera
olika situationer där vi männis­kor kommunicerar
via kropp, ögon och mimik.
Medmänsklighet – beröringar av olika slag betyder
jag bryr mig om, bekräftelse, tröst.
Behandlande effekt – kramas för att lugna, vid
tvättning massera inte bara i rengörande syfte utan
även för att stimulera och få igång blodcirkulationen, fotmassage för cirkulation och lugnande. Beröring kan användas för att lindra smärta.
Reflektera kring hur man i olika situationer inte
kränker omsorgstagaren när man har kroppskontakt.
10 – Stöd för arbetsplatslärande
komplettering
•
kontakt och samspel
Läranderesultat
Hur man kommunicerar med individer som har reducerad kommunikations­
förmåga.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man kan använda ord, beröring och kroppsspråk för att skapa kontakt
och vägleda individer med nedsatt kommunikationsförmåga.
Exempel
Kunskap kring hur både ord, beröring och kroppsspråk samspelar då medarbetaren ska vägleda och
skapa kontakt med omsorgstagaren. Viktigt att
reflektera hur medarbetaren hanterar sin egen sinnesstämning såsom till exempel ilska eller glädje på
ett professionellt sätt i sitt arbete.
Läranderesultat
Hur man tolkar och förstår olika känslotillstånd hos individen och hur man
­bemöter dessa.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man tolkar och förstår olika
känslotillstånd hos individen, till exempel
ilska, glädje, nervositet, lycka, nedstämdhet,
upprymdhet, förvirring och glömska, och
hur man bemöter dessa.
Beskriva hur man bemöter kritik på ett relationsbevarande sätt med hänsyn till känslor
och innehåll.
Beskriva hur man kan sätta gränser på ett
respektfullt sätt.
Reflektera över hur man som personal kan
stödja individen i existentiella frågor.
Exempel
Kunskap kring hur man bemöter äldre genom
t ex att bekräfta eller avleda. Även att kunna bejaka genom att följa med i de tankar minnen och
känslor som den äldre förmedlar eller avleda med
annan aktivitet. Inte försöka korrigera och föra
tillbaka den äldre i den »nutid« som situationen
befinner sig.
Vet hur nära eller hur distanserad man som personal ska vara i bemötande gentemot den äldre.
Viktigt att inte ta det personligt om det inte är
befogad kritik.
Att låta en kollega ta över och försöka igen en annan dag.
Man kan ju t ex påminna om någon som den
äldre inte tycke om tidigare i livet.
Att våga fortsätta samtalet när en äldre öppnar
ämnet med sin egen bortgång, att lyssna, stödja
och lugna.
Stöd för arbetsplatslärande
– 11
komplettering
•
kontakt och samspel
Lärandemodul – Demens
Undersköterskorna och vårdbiträdena behöver inte vara experter på de olika demensdiagnoserna och
behöver inte heller ha djupgående kunskap kring orsak till uppkomst men för att kunna bemöta,
vårda och stödja demenssjuka människor i vardagen krävs ändå insikt och kunskap om vad demenssjukdom är, hur olika demenssjukdomar kan te sig, kunskap om sjukdomsutveckling och komplikationer. Det är också viktigt att få insikt i närståendes situation samt att få kunskaper kring lämpliga
vardagsaktiviteter.
Läranderesultat
De vanligaste förändringarna i hjärnan vid demenssjukdom.
Bedömningskriterier
Ge exempel på förändringar i hjärnan vid
Alzheimers sjukdom, vaskulär samt frontallobsdemens.
Exempel
Frontallobsdemens förtvining av nervceller.
Vaskulär demens små proppbildningar som gör att
hjärnvävnaden dör.
Alzheimers sjukdom nervcellerna dör.
Läranderesultat
Olika symtom och beteenden som kan tyda på Alzheimers sjukdom, vaskulär
­demens samt frontallobsdemens.
Bedömningskriterier
Ge exempel på symtom och beteenden på
Alzheimers sjukdom, vaskulär demens samt
frontallobsdemens.
Exempel
Nedan följer några kännetecken och symptom som
skulle kunna tyda på demens.
Nutidsglömska (vardagliga situationer i närtid)
Förvirring
Hallucinationer
Avståndstagande
Förlorad aptit
Insikten om behovet av personlig hygien försvinner
Anklagelser
Vänder på dygnet
Irritation och frustration
Tappar namn
Tappar orienteringsförmåga
Känner inte hunger eller mättnadskänsla
Frontallobsdemens – Personlighetsförändringar
Vaskulär demens – Symtomen uppkommer plötsligt kan såväl förvärras som förbättras efter varje
liten hjärninfarkt (snabb sjukdomsutveckling)
Alzheimers sjukdom – Kommer smygande och
utvecklas sakta under flertal år.
12 – Stöd för arbetsplatslärande
komplettering
•
kontakt och samspel
Läranderesultat
Hur man bemöter en person med demenssjukdom.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man bemöter och vårdar in­
divider som har demenssjukdom utifrån
dennes önskemål och behov.
Beskriv vad personcentrerad omvårdnad
innebär (se människan bakom sjukdomen)
och hur det kan bibehålla livskvaliteten för
individen.
Beskriva vikten av kontinuitet i vård­
relationer.
Exempel
Kunna öka livskvaliteten för omsorgstagaren trots
att botande behandling saknas och se individen
och just dennes behov.
Man inriktar sig på att behandla och lindra symtom samt att förlänga överlevnadstiden och höja
livskvaliteten.
Personcentrerad vård innebär att respektera och
bekräfta och arbeta efter personens individuella
upplevelse och tolkning av ohälsa och sjukdom.
En god omvårdnad är av yttersta vikt för lindring
av symtom.
Den känslomässiga kontakten med vårdgivaren är
mycket viktig.
Aktiviteterna ska anpassas efter den sjukes förmåga.
Viktigt att få tid och nödvändigt stöd att utföra
vardagliga sysslor.
Kontinuitet är en grund för att vårdrelationen
ska skapa trygghet och bidrar till positiva känslor.
Stöd för arbetsplatslärande
– 13
komplettering
•
kontakt och samspel
Lärandemodul –
Psykiska sjukdomstillstånd
Inom äldreomsorgen möter personalen personer med olika psykiska funktionshinder. Undersökning­
ar visar att ett stort antal äldre personer har odiagnosticerade och obehandlade psykiska besvär och
sjukdomar. Det är viktigt att personalen får specifika kunskaper kring dessa sjukdomar och hur man
bemöter människor med denna typ av problematik. Medarbetaren ska kunna uppvisa en förståelse för
omsorgstagare med denna typ av problematik.
Kunskapen handlar inte om att kunna diagnostisera eller bota utan att kunna hjälpa, stödja och bemöta äldre människor med psykiska sjukdomar.
Det är av stor vikt att medarbetare har kunskap om och kan uppmärksamma även psykiska symtom
såväl som fysiska. Depression är vanligt bland äldre människor och det krävs kunskap för att kunna
uppmärksamma, rapportera detta och inte tro att det är okej att vara ledsen och apatisk bara för att
man är gammal. Likaväl är det viktigt att uppmärksamma och rapportera akuta förvirringstillstånd.
Det är också viktigt att kunna bemöta och hjälpa personer med tidigare psykiska diagnoser på ett
respektfullt sätt.
Läranderesultat
De bakomliggande orsakerna till psykiska sjukdomstillstånd.
Bedömningskriterier
Ge exempel på de vanligast förekommande
symtomen vid depression.
Beskriva de bakomliggande orsakerna till
att äldre ibland är deprimerade, i psykisk
obalans, ångestfyllda eller har tvångstankar/
tvångshandlingar.
14 – Stöd för arbetsplatslärande
Exempel
Demens, stroke, förlust av närstående, förlust av
egna funktioner, rädsla och oro över att dö eller bli
lämnad ensam, ånger över livsval. Detta kan ta
sig uttryck som ledsenhet, apati (bryr sig t ex inte
om sin personliga hygien eller utseende), stor trötthet, orkeslöshet, aptitlöshet, tar inga egna initiativ.
Känner till att orsakerna till att vissa äldre ibland
är i psykisk obalans kan bero på annat än psykisk
sjukdom. Det är viktigt att vara uppmärksam på
till exempel urinvägsinfektion eller annan bakte­
riell infektion, förstoppning, intorkning, biverkning av läkemedel, sorg eller annat trauma såsom
flytt till annat boende.
komplettering
•
kontakt och samspel
Läranderesultat
Hur man bemöter och hanterar situationer som kan uppstå i mötet med indivi­
der som är deprimerade, förvirrade och/eller psykiskt instabila.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man bemöter och samtalar med
individer som är deprimerade, förvirrade
och/eller psykiskt instabila.
Ge exempel på hur konflikter lätt kan uppstå
i mötet med individer med psykiska sjukdomstillstånd och beskriva hur man kan se,
förebygga och hantera detta.
Ge exempel på hur man kan bekräfta personen bakom symptomen.
Exempel
Att bemöta genom att ha förståelse för att den
verklighet som en omsorgstagare med olika hallucinationer har är deras verklighet. Kunna bekräfta och visa respekt för den äldres verklighet utan
att själv gå in i det, försöka att avleda omsorgstagare på ett odramatiskt och konstruktivt sätt.
Ha insikt om att det ofta rör sig om att den som
lider av psykisk sjukdom kan ha en annan verklighetsuppfattning och att det för denne verkligen
är på det viset. Visa kunskap och förståelse för den
äldres upplevelser, inte säga direkt emot, kunna
följa med och bekräfta upplevelsen utan att dela
den och ha insikt om sina egna reaktioner.
Stöd för arbetsplatslärande
– 15
yrkeskrav
•
aktivitets- och relationsskapande
Aktivitets- och
relationsskapande
Rehabilitering är en integrerad del i hälso- och sjukvården. Målet är att hjälpa personer med sjuk­
domar och funktionsnedsättningar, oavsett diagnos, att återvinna eller uppnå bästa möjliga funktion
och förmåga samt att förbättra förutsättningarna för full delaktighet i vardagslivet. Rehabilitering
handlar också om att bibehålla förmågor som finns. Ett rehabiliterande arbetssätt kräver kunskaper
om vad som händer med kroppen då en människa åldras.
Personal inom äldreomsorgen ska stödja och stimulera individens egen förmåga att utföra aktiviteter
i det dagliga livet och i detta ingår att kunna se fysiologiska och motoriska förändringar hos omsorgs­
tagaren. Undersköterskorna och vårdbiträdena ska kunna, i samarbete med sjukgymnast och/eller
arbetsterapeut, hjälpa till med fysisk aktivering t ex gångträning och rörelseprogram och se till att de
hjälpmedel omsorgstagaren behöver finns och används.
För att minska risken att omsorgstagaren blir isolerad måste undersköterskorna och vårdbiträdena
kunna arrangera och stimulera till aktiviteter samt förstå vikten av en god relation inte bara mellan
omsorgstagare och anhöriga/närstående utan också mellan dem själva och anhöriga/närstående.
Yrkeskravet Aktivitets- och relationsskapande omfattar även vård i livets slutskede. Undersköterskor
och vårdbiträden inom äldreomsorgen ska ha kunskap och kompetens för att kunna möta omsorgs­
tagare som befinner sig i livets slut och deras anhöriga och närstående.
Under detta yrkeskrav finns fyra kompletteringar där en av dessa är »Olika kulturer och religioner«
vilken berör kunskap om åldrandet, känslor och reaktioner hos omsorgstagare som närmar sig eller är
i livets slut och har en annan kulturell och/eller religiös bakgrund än svensk.
16 – Stöd för arbetsplatslärande
komplettering
•
aktivitets- och relationsskapande
Lärandemodul – Motorik och fysik
Att kunna arbeta ergonomiskt riktigt är av stor vikt för personalen inom äldreomsorgen, då arbetet
ofta är fysiskt påfrestande. Detta gäller i många olika situationer, t ex att sitta på ett riktigt sätt vid
matningssituationer, bära matkassar eller att hjälpa boende vid olika förflyttningar. Det är också
viktigt att känna till olika tekniska hjälpmedel, vem som ordinerar dem, var man kan få stöd och
hjälp kring detta och att man kan hantera och använda dessa på ett respektfullt sätt gentemot om­
sorgstagaren och för att förebygga arbetsskador för personal.
För att omsorgstagarna ska ha möjlighet att bibehålla sina fysiska och psykiska förmågor är det viktigt
att personalen i vardagens aktiviteter arbetar för att ta till vara de funktioner som finns och medverkar
till en stimulerande och hemtrevlig boendemiljö.
Läranderesultat
Ett individ-stödjande och vardagsrehabiliterande arbetssätt samt fysiska och
motoriska förändringar hos individen.
Bedömningskriterier
Uppge vad som händer med kroppen när
en människa åldras och beskriva förändringar när det gäller den fysiska förmågan.
Beskriva den äldres behov av fysisk aktivitet.
Beskriva hur man arbetar för att förebygga
kontrakturer.
Beskriva hur man arbetar med ett vardagsrehabiliterande och individ-stödjande förhållningssätt och ge exempel på hur man
kan inspirera till aktivitet i vardagen.
Exempel
Allt åldrande är individuellt men vanligt förekommande förändringar är: långsammare rörelsemönster, syn- och hörselförsämring, sämre balans,
nedsatt uppfattningsförmåga och sämre muskelstyrka samt sämre cirkulation.
Vara observant på att inte ta över vardagliga aktiviteter som omsorgstagaren kan göra själv för att
främja naturlig träning i vardagen.
Stelhet uppstår vid inaktivitet och detta kan i sin
tur leda till kontrakturer (minskad eller upphävd
rörlighet p g a t ex muskelförkortning). Dessa kan
förebyggas genom aktivitet och rörelse, genom att
stödja den äldre att använda de förmågor han/
hon har. Kontrakturer är mycket smärtsamma och
när de väl uppstått går de inte att återställa. Om
kontraktur uppstått är det god omvårdnad som
gäller. Alla insatser i samband med att den äldre
riskerar att få eller har fått kontraktur ordi­neras
av sjukgymnast.
Att se till dagsformen och inte utgå från att den
äldre behöver lika mycket hjälp varje dag. Ta vara
på de intressen som den äldre har t ex vara med
och plantera om blommor om intresse för växter
finns.
Stöd för arbetsplatslärande
– 17
komplettering
•
aktivitets- och relationsskapande
Läranderesultat
Hur man med hjälp av instruktioner från arbetsterapeut och/eller sjukgymnast
kan träna rörelser och fysiskt aktivera äldre.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man kan hjälpa till att genomföra olika rörelseprogram i samarbete
med sjukgymnast/arbetsterapeut.
Ge exempel på olika hjälpmedel som används för att stärka rörelseförmågan hos
individen.
Beskriva hur man stödjer, upprätthåller och
följer upp individens ADL-funktioner.
Exempel
Medarbetaren kan utifrån instruktioner och ordinationer hjälpa till att genomföra olika program.
Den egna kroppen, hantlar, gummiband, rullator,
gåbord, fotcykel, träningscykel, vikter.
ADL innebär Aktiviteter i det Dagliga Livet och
här ingår t ex att klä sig, äta själv, handla, toalett­
besök, sköta hygien. Medarbetaren ska kunna läsa
av, förstå och kunna beskriva vilken förmåga en
person har när det gäller dessa aktiviteter.
Läranderesultat
Med respekt för, och i samspel med, individen använda den teknik och de för­
flyttningshjälpmedel som finns.
Bedömningskriterier
Redogöra för hur man i samspel med individen använder den teknik och de förflyttningshjälpmedel som finns utifrån individens rörelsemönster och behov av stöd vid
förflyttningar.
Reflektera över vad konsekvensen blir om
man inte kommunicerar i samspelet med
individen.
18 – Stöd för arbetsplatslärande
Exempel
Hjälpmedel används bara på ordination. Informera omsorgstagaren om vad du ska göra och
pla­nera förflyttningen tillsammans med henne/
honom.
Att inte veta vad som skall hända vid ex förflyttning skapar osäkerhet, oro, rädsla, ilska och det
blir omöjligt att bygga upp ett förtroende med
den äldre.
komplettering
•
aktivitets- och relationsskapande
Läranderesultat
Hur man arbetar ergonomiskt riktigt.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man använder olika förflyttnings- och rörelsetekniker som minimerar
arbetsskador.
Exempel
Medarbetaren ska ha kännedom om hur man
använder sin egen kropp på ett effektivt och ergonomiskt sätt i vardagslivet och i förflyttningssituationer för att förhindra skador vid t ex:
– Förflyttning, mellan stol och säng och mellan
stol och stol
– Tunga förflyttningar ingår i alla förflyttningssituationer beroende på personens
­behov/skada
– Uppresning från säng, med eller utan
­rullator
– Upp från golv med lift / upp från golv med
olika tekniker
– Förflyttning i säng
– Matningssituation
Stöd för arbetsplatslärande
– 19
komplettering
•
aktivitets- och relationsskapande
Lärandemodul –
Arrangera och stimulera till aktiviteter
Läranderesultat
Hur man arrangerar och stimulerar till aktiviteter.
Bedömningskriterier
Beskriva vad som kan vara en aktivitet.
Beskriva hur man inspirerar till aktiviteter
som är anpassade utifrån individens intressen.
Beskriva hur man ordnar aktiviteter och
tillsammans med individen stimulerar till
gemenskap och samhörighet .
Beskriva hur man stödjer individen utifrån dennes behov och förmåga att skapa
kontakt/utbyte med omvärlden.
Beskriva hur man kan arbeta för att bryta
ensamhet och isolering.
Reflektera över hur man kan en relation
utan att bli individens viktigaste kontakt
med omvärlden.
Beskriva var och hur fritidsutbudet för
äldre anslås och ge exempel på aktiviteter.
Ge exempel på hjälpmedel vid aktivitet
som passar individer med funktionsnedsättning.
20 – Stöd för arbetsplatslärande
Exempel
Planera och genomföra t ex en fest, en utflykt eller
andra aktiviteter.
Biståndsbeslut visar på behovet och dokumentationen och personens önskemål visar behov och
intresse samt ADL status ligger till grund för förmåga.
Uppmuntra till att komma till gemensamma
matsalen, uppmuntra och hjälpa till så personen
kommer till olika aktiviteter, underlätta för omsorgstagaren att ha umgänge och sociala kontakter
med sina närstående – i och/eller utanför hemmet.
Till exempel lättlästa böcker, både innehåll och
storlek på text, ljudböcker, pekböcker, blindskrift.
Hur kan man arbeta för att minska risken att bli
individens viktigaste kontakt ex om personen saknar anhöriga etc.
Ansöka om en Godman med uppdrag att sörja för
person, skapa och uppmuntra till att ta kontakt
med medboende med liknande intressen.
Ta reda på om den äldre ingått i t ex någon före­
ning och
Ta upp förnyad kontakt med medlemmarna.
komplettering
•
aktivitets- och relationsskapande
Lärandemodul –
Fördjupad dialog med närstående
Viktigt är att verka för goda relationer med närstående, att kunna bemöta och kommunicera med
närstående i kris, ha förståelse för deras situation och vid behov stödja på ett professionellt sätt.
Läranderesultat
Olika beteenden, reaktioner och känslouttryck som kan finnas mellan individen
och dennes närstående.
Bedömningskriterier
Beskriva beteenden, reaktioner och känslouttryck som kan utvecklas mellan individer och deras närstående.
Exempel
Känna till att brukaren kan förhålla sig som barn
till barnen.
Att anhöriga kan känna frustration –när nära
person förändras.
Förstå att det kan vara saker som hänt tidigare i
livet som påverkar beteenden och reaktioner.
Läranderesultat
Hur man kan utveckla en god relation och dialog med närstående och förstå vär­
det av detta.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man kan etablera och upprätthålla en relation till närstående för att därmed stärka omsorgen och skapa förtroende.
Beskriva vikten av ett jämställdhetsperspektiv i kommunikationer med individer och
deras närstående.
Beskriva hur man planerar, strukturerar och
genomför samtal med närstående enskilt
eller i grupp.
Beskriva hur man hanterar krav och önskemål som närstående har och samtidigt bibehåller individen i fokus.
Beskriv hur man kan involvera närstående
genom att be om hjälp.
Beskriv närståendes behov av information,
stöd och delaktighet.
Ha förståelse och kunskap om orsaker till
känsloyttringar och reaktioner från närstående.
Beskriv hur man bemöter ett förväntanskap,
att personal ska lösa alla problem/önskningar och/eller motstridiga krav från anhöriga.
Exempel
Ha kunskap och förståelse för att anhöriga som
inte kommer på besök kan ha många bakom­
liggande orsaker.
Ha insikt i att det är individer man möter oavsett
om det är män eller kvinnor.
Kunskap kring vad som är ett professionellt bemötande och handlande i olika situationer exempelvis:
– När anhöriga framför kritik och klagomål.
– När anhöriga vill att mamma ska åka rullstol och medarbetaren vet att »mamma« kan
gå själv.
– Situationer där anhörig vill väl men faktiskt
inte vet vad som är bäst för att den äldre ska
behålla sina funktioner.
Förstå vikten av att hålla kontakt med och involvera anhörig. Inte bara vid svårigheter utan också
som ett led i en löpande dialog där de anhöriga ses
som en resurs och tillgång.
Att i dialog få den anhöriga att förstå att det är
den äldre som bestämmer vad och hur man vill ha
det. Att också ta hjälp av sin chef eller SSK som
kan förklara varför vissa önskningar inte går att
uppfylla.
Stöd för arbetsplatslärande
– 21
komplettering
•
aktivitets- och relationsskapande
Lärandemodul– Vård i livets slutskede
För att skapa en värdig och trygg omvårdnad för den döende och hans/hennes närstående är det
viktigt att personalen har kunskaper om omvårdnaden vid livets slut. Där ingår både kunskaper om
exempelvis smärtlindring, munvård och hjälpmedel samt kunskaper om hur miljön bör anpassas;
lugn och ro, beröring etc. Omvårdnaden innefattar också kunskaper om de olika reaktioner som kan
väckas hos den döende och dennes närstående. För att kunna ge god omvårdnad behöver personalen
också kunskap om egna reaktioner som kan uppstå och hur dessa kan hanteras.
Då vi lever i ett mångkulturellt samhälle och inom äldreomsorgen möter omsorgstagare med många
olika bakgrunder och religionstillhörighet är det viktigt att som omsorgspersonal reflektera över och
ta reda på hur just den individ och dennes anhöriga man möter vill ha det i samband med vård i livets slutskede. Som undersköterska och vårdbiträde krävs kunskap om att detta kan variera just beroende på kultur och religion och kännedom om hur man kan söka denna information.
Läranderesultat
Fysiska och psykiska förändringar, god omsorg och värdig miljö i samband med
att individen befinner sig i livets slutskede.
Bedömningskriterier
Redogöra för vanliga kroppsliga förändringar
i livets slutskede.
Beskriva vilken omvårdnad och vilken omsorg som ges i livets slutskede.
Beskriva hur man skapar en värdig miljö då
individen befinner sig i livets slutskede eller
har avlidit.
22 – Stöd för arbetsplatslärande
Exempel
Blekhet
Marmorering
Andningen (ytlig och med uppehåll)
Blicken
Kalla fötter och händer Torra slemhinnor
Ev plockighet
Miljön
Svalt i rummet
Lugnt runt omkring
Respektfullt bemötande
Munvård
Vändning/smörjning
Smärtlindring
Ev beröring
Så långt som möjligt inte lämna boende/omsorgs­
tagare ensam.
komplettering
•
aktivitets- och relationsskapande
Läranderesultat
Sorgeprocesser, känslor och reaktioner som kan uppstå hos individer som när­
mar sig eller är i livets slutskede.
Bedömningskriterier
Redogöra för olika känslor, reaktioner och
beteenden som kan komma fram hos individer som befinner sig i livets slutskede.
Beskriva vilka processer ett sorgearbete har.
Beskriva olika sätt att hantera sorg.
Exempel
Ångest, oro, sorg, lättnad, längtan, lugn, tillförsikt
Har kännedom om de olika sorgeprocesserna:
– chock
– reaktion
– bearbetning
– nyorientering
Känner till att olika individer reagerar på olika
sätt i samband med sorg. Vissa blir ledsna och gråter, andra kan bli aggressiva och anklagande. En
del visar inga känslor alls medan andra skriker
högljutt.
Läranderesultat
Hur man stödjer närstående i samband med att deras nära befinner sig i livets
slutskede eller har avlidit.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man kan samtala och stödja
närstående i samband med att deras nära
befinner sig i livets slutskede eller har avlidit.
Ge exempel på var närstående kan få praktiskt stöd i samband med att deras nära har
avlidit.
Exempel
Kunna bemöta närstående professionellt: att kunna läsa av deras behov av stöd och närhet utan
att bli privat. Man talar exempelvis om att man
som personal finns där för dem och att det bara
är att säga till om det är något, bjuder på kaffe,
erbjuder filt, säng eller skön fåtölj eller på andra
sätt beskriver hur man får närstående att känna
sig trygga.
Begravningsbyrå
Sjuksköterska
Präst
Kurator
Kristeam m m
Stöd för arbetsplatslärande
– 23
komplettering
•
aktivitets- och relationsskapande
Läranderesultat
Hur man tar reda på individens behov och önskemål i samband med vård i livets
slutskede och sorgearbete utifrån kultur/religion.
Bedömningskriterier
Beskriva vikten av att skaffa sig kunskap
om individens behov och önskemål i samband med livets slutskede med hänsyn till
dennes egen kultur/religion.
Beskriva hur man skaffar sig kunskaper
om sätt att hantera sorg med hänsyn till
olika kulturer/religioner.
24 – Stöd för arbetsplatslärande
Exempel
Att vi brukar öppna fönstret på glänt när den
äldre har avlidit, i vissa religioner släpper man
ut skälen om man öppnar fönstret, som då för
alltid är borta. Vilket de anhöriga får bära med
sig resten av sina liv.
Förvissa sig om att omsorgstagarens och anhörigas/närståendes önskemål tillgodoses genom
samtal.
Utgå från individen:
– Bemötande
– Traditioner
– Religioner
– Värden och normer
yrkeskrav
•
servicegivande
Servicegivande
Yrkeskravet servicegivande innehåller kriterier/arbetsuppgifter som tidigare kallats hushållsnära
­tjänster. Eftersom det handlar om service som ges till omsorgstagarna i form av stöd i hemmet och
i kontakt med myndigheter har Kravmärkt Yrkesroll valt att kalla det just för servicegivande.
Många av kriterierna under detta yrkeskrav ingår framförallt i det arbete undersköterskorna och
vårdbiträdena gör hemma hos omsorgstagarna i ordinärt boende såsom lättare matlagning, städning
och tvätt. I yrkeskravet ingår även att känna till de myndigheter som berör äldre personer till exempel
Försäkringskassa och färdtjänsthandläggare. Många av omsorgstagarna har stöd av en god man och
kännedom om vad det innebär och vilket ansvar en god man har ingår också under detta yrkeskrav.
Under detta yrkeskrav hittar du två kompletteringar, vardagsstöd i hemmiljö och vardagsstöd myndighet.
Stöd för arbetsplatslärande
– 25
komplettering
•
servicegivande
Lärandemodul – Vardagsstöd i hemmiljö
För att kunna arbeta och stödja i omsorgstagarens hem krävs grundläggande kunskaper om t ex matlagning, inköp, städning och tvätt.
Läranderesultat
Hur man utifrån individens önskemål stödjer denne med praktiska hushållsgöro­
mål samt inköp.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man planerar och redovisar
inköp.
Beskriva hur man utför och/eller stödjer
individen vid enklare matlagning.
Beskriva hygieniska krav som ställs i samband med matlagning och förvaring av livsmedel.
Beskriva olika städmoment och hur olika
rengöringsmedel och redskap används.
Beskriva vad man bör tänka på vid tvätt av
olika textilier.
Beskriva vikten av att läsa och förstå anvisningar och innehållsförteckningar i samband med tvätt och städning.
Beskriv i vilka situationer man kan bli erbjuden gåva, samt hur man hanterar detta.
Exempel
Alltid kunna styrka alla inköp med kvitto och
(om rutinen är så) föra in detta i ett kassablad
som redovisas till omsorgstagaren/anhörig/god
man. Vet att pengarna räcker för det omsorgs­
tagaren vill eller behöver handla.
Gå igenom de aktuella föreskrifterna om livs­
medelshantering och därefter sätta detta i praktiskt sammanhang. T ex byta disktrasor och
borstar, bära förkläde, handhygien, håret uppsatt,
täcka över mat före det ställs i kylskåpet.
Gå igenom aktuella föreskrifter t ex temperaturer i
kyl och frys, vid varmhållning ska det vara en viss
temperatur, använda kylplattor i särskilt boende,
inte frysa varm mat.
Olika medel till handfat och toalett. Tvättmedel
kan vara allergiframkallande varför det är viktigt
att använda de tvättmedel som omsorgstagaren
tål. –Vet var/hur rengöringsmedel ska förvaras.
Veta vilka rutiner som gäller om olika medel
kommer i kontakt med personal/omsorgstagare.
Förstå och följa tvättråd i det som skall tvättas om
det inte finns tvättråd eller att det är handtvätt/
kemtvätt ska man följa arbetsplatsen policy för
detta.
När en anhörig eller den äldre vill visa sin uppskattning till en personal som de fattat förtroende
för, så kan det ske i form av att man vill ge en
gåva. Resultatet av detta blir att man kommer
i en form av tacksamhetsskuld, och det kan bli
situa­tioner då man vill bli särbehandlad p g a
gåvan man har gett. Man avböjer gåvan och
talar om att det inte är tillåtet att ta emot, man
har som uppdrag att utföra alla arbetsuppgifter
och man har sin lön för det.
26 – Stöd för arbetsplatslärande
komplettering
•
servicegivande
Lärandemodul –
Vardagsstöd, offentlig och privat service
Läranderesultat
Kontakt med offentlig och privatservice.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man stödjer individen i kontakter med offentlig och privat service.
Ge exempel på de myndigheter som berör
individen och dennes behov.
Beskriva värdet av att känna till färd- och
kommunikationsvägar i omsorgstagarens
närmiljö.
Beskriva vilka olika ansvar en god man
kan ha.
Exempel
Hur kan medarbetaren hjälpa om­sorgstagaren
genom att slussa denne vidare i olika frågor rörande myndigheter såsom god man, förvaltare,
överförmyndarnämnden, biståndshandläggare,
försäkringskassan, skattemyndigheten.
Vilka färdmedel omsorgstagaren behöver/kan
nyttja t ex färdtjänst, tunnelbana, buss om han/
hon behöver åka någonstans.
Företräder alltid omsorgstagaren, hjälpen är
frivillig och omsorgstagaren är inte fråntagen sin
rätt att bestämma själv.
Uppdraget kan innehålla:
Bevaka rätt – t ex ansöka om stöd och service
bostadsbidrag, överklaga beslut.
Förvalta egendom – t ex sköta ekonomi, ta hand
om pension och bidrag, lämna fickpengar.
Sörja för person – vara en länk mellan huvudmannen och den sociala omgivningen, genom
regelbundna besök och genom kontakter med t ex
vårdpersonal och hemtjänst se till att personen
har en god boendemiljö, vård och omsorg, ta
initiativ till att personen får en kontaktperson
eller att besöksverksamhet ordnas genom någon
frivilligorganisation.
Godmanskapet behöver inte alltid innehålla
alla delar.
Godmanskapet upphör när omsorgstagaren
­avlider.
Ansökan görs hos överförmyndarnämnden.
God man utses av tingsrätt.
Stöd för arbetsplatslärande
– 27
yrkeskrav
•
hälsofrämjande
HÄLSOFRÄMJANDE
Stärka hälsa, lindra och förebygga sjukdomar och komplikationer är en stor och viktig del av persona­
lens ansvar och arbete med omsorgstagarna. Arbetet består också i att undvika smittspridning och att
med delegering administrera läkemedel och utföra enklare behandlingar. När det gäller detta yrkes­
krav är det viktigt att komma ihåg att undersköterskornas och vårdbiträdenas ansvar framförallt är att
kunna uppfatta och observera förändringar samt informera/rapportera till rätt person. Det är också av
vikt att omsorgspersonalen dokumenterar de förändringar de observerat.
Under utlåtandenivåerna i detta yrkeskrav kan det förekomma flera kompletteringar. När det gäller
till exempel utlåtandenivå »Göra en första bedömning av skada eller sjukdomstillstånd och utföra
enklarebehandlingar« återfinner du fem olika kompletteringar: hygienkunskap, sår- och hudvård, fall
och fallprevention, stomi och kateter samt läkemedel.
28 – Stöd för arbetsplatslärande
komplettering
•
hälsofrämjande
Lärandemodul – Geriatriska sjukdomar
Detta område är grunden till god omsorg och återkommer i andra yrkeskrav men med en annan
­ingång. Därför är det viktigt att personal som har kompletteringar (inom hela området eller under
första kriteriet) och får handledning i detta ämne genererar bevis både genom teoretiska kunskaper
och genom att visa att hon/han kan omsätta dessa i ett omsorgssammanhang. Här gäller det, precis
som när det handlar om att kunna ha ett rehabiliterande arbetssätt, att ha kunskap och kompetens
även om det friska åldrandet. Undersköterskorna och vårdbiträdena måste ha kännedom om det
friska åldrandet för att kunna förstå det sjukliga åldrandet och ha insikt om hur den äldre kroppens
funktioner skiljer sig från den yngre.
Under denna komplettering bör arbetsplatsnära lärande kompletteras med seminarier och/eller teorigenomgångar.
Läranderesultat
Människans normala/friska åldrande.
Bedömningskriterier
Beskriva hur människans kropp fungerar
och hur olika funktioner förändras när
kroppen åldras.
Beskriva vilka komplikationer inaktivitet
leder till.
Exempel
Goda kunskaper om nedan nämnda kroppsdelar
samt vilka komplikationer som kan uppstå när
man åldras och hur de kan förebyggas.
– Urinvägar, hud, tarmar, leder och rörelseförmåga, syn och hörsel.
– Vilka komplikationer kan inaktivitet leda till
och förslag till hur de kan förebyggas?
(t ex förstoppning, cirkulationsrubbning,
ventrombos, kontrakturer, trycksår, sömn­
störning, depression, lunginflammation).
Stöd för arbetsplatslärande
– 29
komplettering
•
hälsofrämjande
Läranderesultat
Känna igen symtom på de vanligast förekommande geriatriska sjukdomarna.
Bedömningskriterier
Beskriva tecken och symtom på Parkinsons
sjukdom.
Beskriva tecken och symtom på stroke.
Beskriva tecken och symtom på hjärt- kärlsjukdomar.
Beskriva tecken och symtom på diabetes.
Beskriva tecken och symtom på infektion.
Beskriva tecken och symtom på KOL.
Beskriva tecken och symtom på inkontinens.
Beskriva hur man agerar när en person får
ett epileptiskt anfall.
Beskriva förhållningssätt vid Parkinson och
stroke.
Beskriva när man ska rapportera förändringar och till vem.
Exempel
Parkinsons sjukdom
Långsammare i rörelserna, muskelstelhet, kan
även förekomma skakningar.
Stroke: förlamning i ena sidan, sväljproblem,
dubbelseende språkrubbningar etc.
Hjärt- kärlsjukdomar
Blek, kallsvettig, bröstsmärtor, magsmärtor, strålande smärta ut i armen, kräkningar och andnöd.
Diabetes
Tidiga tecken: Trötthet, törst, viktminskning, stora
urinmängder, skarp urinlukt.
Tidiga tecken vid insulinkänning: Avvikande
beteende så som aggressivitet eller andra personlig­
hetsförändringar.
Andra fysiska symptom: kallsvettig, apatisk, ammoniakdoftande andedräkt, hunger.
Infektion
T ex: Trött, förvirrad, aptitlöshet, feber, täta trängningar, svårt att hålla tätt, tungt att andas, hosta
och slem i luftrör.
KOL påverkar andningen, täta luftvägsinfektioner orkeslöshet, ångest depression,
Inkontinens urinlekage vid hosta eller nysningar,
urinvägsinfektioner, av medicinering, förslappning, vid demenssjukdomar, vid längre kateter
användning.
Agerar vid epileptiskt anfall
Se till att luftvägarna är fria, sätt inte något
­mellan tänderna. Ta bort saker i omgivningen
som kan göra att personen skadar sig. Håll inte
fast personen.
Ge inget att dricka. Kontakta sjuksköterska.
Dokumentera, skapa lugn runt omkring, stäng av
tv:n.
Förhållningssätt Parkinson och stroke att alltid
arbeta i lugn takt, att vara medveten om att
strokedrabbade kan bli gråtmilda och att man
blir mycket trött efter en stroke och kan bara sitta
uppe kortare stunder i början. Att ge tid när det
gäller Parkinsondrabbade, många gånger kan de
göra saker själva om de bara får tiden. Viktigt att
­medicintider hålls för att Parkinsonsjuka inte skall
bli stelare i sina rörelser.
30 – Stöd för arbetsplatslärande
komplettering
•
hälsofrämjande
Lärandemodul – Hygienkunskap
Medarbetaren ska visa en förståelse för varför det är viktigt att följa hygienföreskrifterna och vilka
följder det får om man inte gör det. Det är också viktigt att se att medarbetaren har förståelse för sin
roll vid smittspridning, att det oftast är personalen och inte omsorgstagarna som sprider smitta.
Läranderesultat
Förstå vikten av att följa basala hygienrutiner.
Bedömningskriterier
Exempel
Att tänka på: Långt hår ska vara uppsatt, ingen
löst hängande slöja, inga långärmade kläder,
långa örhängen, ringar, klocka eller armband,
inte långa eller målade naglar.
Hantering av smutstvätt: tvätt ska alltid hanteras med skyddskläder, handskar, förkläde och
transporteras till tvättinrättning i sluten säck eller
tvättkorg. Smutstvätt får inte bäras i famnen under transport.
Smittvägar: Sår, slemhinnor, nysningar, hosta,
slem, saliv, avföring, urin, födoämnen, dörrhandtag, smutstvätt, sängkläder och andra föremål
Beskriva vad som är viktigt att tänka på
som omsorgspersonal för att förhindra
smittspridning.
Beskriva olika smittvägar.
En samlad bild i form av en lathund om hur man skyddar sig för att inte sprida smitta.
aktivitet
Bäddning
smutsigt
rent
X
hand-
hand-
plast­
skar
sprit
förkläde
X
X
X
Rakning
X
X
Övre Toalett
X
X
X
Nedre Toalett
X
X
X
X
Toalettbesök
X
X
X
X
Munvård
X
X
X
X
Måltidsservering
X
handtvätt
X
Stöd för arbetsplatslärande
– 31
komplettering
•
hälsofrämjande
Lärandemodul – Sår- och hudvård
Arbetet inom äldreomsorgen kräver kunskaper i hur man som undersköterska/vårdbiträde kan före­
bygga och förhindra att sår uppstår, samt att utföra enklare sårbehandlingar.
Läranderesultat
Förebyggande sår- och hudvård.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man uppmärksammar, förebygger och förhindrar att sår uppkommer
samt rapporterar till rätt person.
Beskriva hur man följer en delegerad ordination vid sår- och hudvård.
Beskriva hygienens betydelse vid sårvård.
Beskriva tidiga tecken på trycksår.
Beskriva tidiga tecken på bensår.
Exempel
Avlägsna gamla produkter, se till att huden torkas efter tvätt. Smörja med mjukgörande krämer,
använda puder och salva vid svamp och eksem.
Detta kräver en delegering om salvorna är ordine­
rade. Kontrollera hudytor som ligger mot varandra
och avlasta med kompresser. Se till att underlag
i sängen och i stolen är slätt. Viktigt att se till att
förlamade äldre i rullstol inte har ett ben eller en
arm som kommer i kläm eller hänger utan skydd.
Rapportering om förändringar på huden gör man
till SSK (sjuksköterska).
Endast ett fåtal delegerade skall ta hand om ett sår
och följa sårjournalen, för att veta om såret läker
eller om man behöver ändra ordinationen. Viktigt
att man rapporterar till SSK och dokumenterar
efter varje omläggning.
Trycksår symtom som varm hud, rodnad, blåsor
och missfärgning på huden.
Bensår symptom som kall eller varm hud, rodnad,
missfärgning, svullnad och värk.
32 – Stöd för arbetsplatslärande
komplettering
•
hälsofrämjande
Lärandemodul – Fall och fallprevention
Personalen ska arbeta aktivt för att förebygga så att äldre och funktionsnedsatta personer inte faller
och skadar sig i hemmet. Man ska också ha kännedom om hur man gör en första bedömning och
vilka åtgärder som skall vidtas vid fall.
Läranderesultat
Hur man förebygger att individer faller.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man kan förebygga fall och
fallskador.
Ge exempel på riskfyllda situationer samt
hur riskbedömning kan göras.
Exempel
Ta bort mattor, belysning på kvällen/natten, inte
övermöblera, fotriktiga skor, halkskydd i duschen,
rätt gånghjälpmedel, rörelselarm.
När den äldre befinner sig i okända miljöer,
vid yrsel
vid felmedicinering
Läranderesultat
Hur man gör en bedömning efter fall och ha kännedom om vilka åtgärder som
ska vidtas.
Bedömningskriterier
Beskriva hur en första bedömning görs efter
fall och ha kännedom om vilka åtgärder
som ska vidtas (ex lyft från golv, kontakt
med sjukvård, dokumentation).
Exempel
Kontakta alltid SSK. Låt den äldre ligga kvar till
SSK har kontrollerat ev skador lägg en kudde under huvudet och en filt över, stanna kvar och lugna
till SSK kommer Dokumentera alltid vad som har
hänt.
Stöd för arbetsplatslärande
– 33
komplettering
•
hälsofrämjande
Lärandemodul –
Stomi, kateter och inkontinensprodukter
Omsorgspersonalen ska ha kunskaper i att hjälpa omsorgstagaren vid byte och skötsel av stomi- och
kateterpåse, att observera och rapportera vid förändringar och att kunna förebygga komplikationer.
Läranderesultat
Hur man hjälper individen vid byte av stomi- och kateterpåse.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man byter stomipåse och vad
man ska vara observant på.
Beskriva hur man byter kateterpåse och vad
man ska vara observant på.
Beskriva vikten av att man rapporterar förändringar för att förebygga komplikationer.
Exempel
Kontrollera hur huden ser ut kring stomin så att
den inte är irriterad, kontrollera att det inte läcker. Vet hur och vad man rengör med samt vilka
riktlinjer som finns när det gäller delegering och
stomivård.
Titta på mängden, färg, lukt och utseende på urinen. Eventuell förvirring hos den äldre kan vara
symptom på urinvägsinfektion. Kontrollera att
flödet är rätt så det inte är några veck på slangen,
veta när man använder kort eller lång påse.
Beskriv hur byte av påse går till och ange tid och
datum.
Ha kännedom om att sätta kateter, blåsträning
och spolning av kateter förutsätter delegering.
Läranderesultat
Inkontinensprodukter
Bedömningskriterier
Känna till olika slags inkontinensprodukter
och hur de används.
Exempel
Droppskydd, underlägg, bäddskydd, inkontinensbyxor, utprovade blöjor, reflektera över varför det
är viktigt att man har rätt skydd.
Byte av inkontinensskydd. Reflektera över vad som
händer om jag drar blöjan framåt på en kvinna.
Att man kan föra in kolibakterier i slidan.
34 – Stöd för arbetsplatslärande
komplettering
•
hälsofrämjande
Lärandemodul – Läkemedel
Inom äldreomsorgen är läkemedelsutdelning på delegering en vanligt förekommande arbetsuppgift.
Undersköterskor och vårdbiträden behöver kunskap kring de vanligaste läkemedlen och deras biverk­
ningar samt hur dessa läkemedel kan administreras, t ex vilka som kan krossas eller hur man gör vid
sväljsvårigheter.
Läranderesultat
Ge exempel på vanligt förekommande läkemedel och biverkningar av dessa.
Bedömningskriterier
Ge exempel på de vanligaste läkemedlen som
äldre har fått ordinerat och hur de intas.
Beskriva de vanligast förekommande biverkningarna av läkemedel.
Ge exempel på vad man gör vid upptäckt av
felaktigheter i samband med medicinhanteringen.
Exempel
Hjärtmediciner, blodtryckmediciner, urindrivande, sömnmediciner, antidepressiva, diabetes
medicin tabletter och insulin, antibiotika, smärtstillande, bromsmedicin vid Alzheimer, östrogen,
kalcium och D-vitamin, antipsykotiska läke­
medel.
Muntorrhet, diarré, klåda, allergiska reaktioner
som t ex utslag, andnöd etc, samt illamående,
för­stoppning, yrsel – fallrisk, svettningar, feber,
förvirring, torrhosta, aptitlöshet, huvudvärk,
trötthet.
Kontakta rätt person dokumentera skriva av­
vikelse.
Stöd för arbetsplatslärande
– 35
komplettering
•
hälsofrämjande
Läranderesultat
Exempel på olika sätt att överlämna läkemedel och vad man ska tänka på i sam­
band med detta.
Bedömningskriterier
Ge exempel på olika sätt att ge läkemedel.
Beskriva vad som ska kontrolleras när man
ger läkemedel enligt delegering.
Beskriva hur läkemedel ska förvaras.
Beskriva skillnaden mellan egenvård och
delegerad läkemedelshantering.
36 – Stöd för arbetsplatslärande
Exempel
Suppositorium = »supp« ges i stjärten
Oral = ges i munnen hel eller krossad
Brustablett – löses i vätska
Vagitorier = ges i slidan
Apo-dos och bubblor = små portionspåsar som
är förpackade från apoteket fördelat på vecka,
­datum och tid
Dosetter = veckodoser fördelat på dag och klockslag som delas av sjuksköterskan
Behovsmedicin = ordineras från gång till gång av
sjuksköterskan.
Delning av medicin: måste koppla personnummer med namn, kolla datum, rätt tid, rätt antal
tabletter, rätt sätt t ex oralt, signering, ej delegera
vidare, får ej ge mediciner på annans uppdrag än
sjuksköterskan. Vid en (skriftlig) delegering t ex
får jag inte ge om en kollega ber mig, inte ta flera
t ex apodoser åt gången. Delegeringen är personlig
i båda riktningar, innebär att när någon sjuksköterska slutar gäller inte delegeringen. Medarbetaren och sjuksköterskan har ett ansvar att kontrollera när delegeringsansvaret går ut.
Egenvård: Den äldre kan själv ansvara för sina
läkemedel. Detta gäller även om den äldre behöver en viss praktisk hjälp ex öppna förpackningar
och stoppa tabletten i munnen. Detta skall ske på
den äldres initiativ och önskemål.
Delegerad läkemedelshantering: Då man som
personal har ett delegeringsbeslut från SSK för att
dela ut och hjälpa den äldre med ordinerade läkemedel, samt att dokumentera utdelad och intagen
medicin.
yrkeskrav
•
planering och administration
PLANERING OCH ADMINISTRATION
Viktigt för att säkerställa tryggheten och kvaliteten för omsorgstagaren och för verksamheten, är att
personalen inom äldreomsorgen förstår vikten av och besitter kunskaper i planering, rapportering och
dokumentation av arbetet.
Då arbetet inom äldreomsorgen till stor del är händelsestyrt krävs förmåga att prioritera och fördela
arbetet så att det som verkligen måste göras blir gjort.
Undersköterskor och vårdbiträden är ansvariga att sköta dokumentation och rapportering för att
säkerställa att omsorgstagaren får sina behov mötta samt för att det ska kunna vara möjligt att följa
skeenden och händelser i de fall detta behövs. De behöver ha kännedom om att det är lagar och an­
visningar som styr arbetet med dokumentationen och även insikt i vad dessa lagar säger.
Under yrkeskravet Planering och administration finns tre kompletteringar.
Stöd för arbetsplatslärande
– 37
komplettering
•
planering och administration
Lärandemodul –
Planera och prioritera i verksamheten
Då omvårdnadsyrket är ett relativt självständigt yrke krävs det att personalen kan planera och priori­
tera. Under ett arbetspass inträffar ofta oförutsedda händelser som gör att personalen måste planera
om och omprioritera ordningsföljden på arbetet. Det är oerhört viktigt att personalen har kunskap
om och kan bedöma vad som kan vänta och vad som är akut.
Läranderesultat
Vet vad ett biståndsbeslut är och hur det ligger till grund för planering och prio­
ritering.
Bedömningskriterier
Beskriva vad ett biståndsbeslut är.
Beskriva hur biståndsbeslutet ligger till
grund för arbetet.
Beskriva hur man utifrån biståndsbeslut
kan planera och prioritera i verksamheten.
38 – Stöd för arbetsplatslärande
Exempel
Kunskap om varför biståndsbedömning krävs.
Vilken typ av information en biståndsbedömning
innehåller.
Hur arbetas en genomförandeplan fram utifrån
bedömningen.
Att kunna planera om utifrån biståndsbeslutet och
förstå i vilken ordning omprioriteringen måste ske,
utifrån medicinska och sjukdoms aspekter.
komplettering
•
planering och administration
Lärandemodul – Dokumentation
Kommunikation mellan individer är ett av de viktigaste redskapen i vård- och omsorgsarbetet. För att
kunna dokumentera och rapportera på ett adekvat sätt måste personalen känna till de lagar och regler
som styr detta område. Det är också viktigt att ha ett korrekt språk i tal och skrift.
Läranderesultat
Syftet med dokumentation.
Bedömningskriterier
Beskriva vilka lagar som styr dokumenta­
tionen.
Beskriva vad som måste dokumenteras och
varför.
Beskriva vad en genomförandeplan är och
hur den upprättas (tillsammans med individen).
Beskriva vad en levnadsberättelse är.
Ge exempel på händelser som ska dokumenteras.
Exempel
SoL – omsorgspersonalens ansvar, styr den sociala
dokumentationen.
HSL – reglerar allt som rör det medicinska och
som utförs av vårdpersonal som har yrkeslegitimation eller fått uppgiften delegerad.
Vad: Genomförandet av beslut om stödinsatser,
vård och behandling som rör omsorgstagaren.
Beslut och åtgärder i ärendet samt faktiska händelser av betydelse.
Varför: Tillförsäkra att omsorgstagarens individuella behov och önskemål tas tillvara i utförandet av
insat­serna.
Självbestämmande – omsorgstagaren ska ha möjlighet att påverka sin omvårdnad.
Underlag till vård- och omsorgsplanering.
För att säkerställa informationsöverföring mellan
personalen.
För att upprätthålla kontinuitet i arbetet.
För både omsorgstagarens och vårdgivarens rätts­
säkerhet och för att säkerställa och påvisa kvali­
teten på omsorgen.
För att möjliggöra insyn från tillsynsmyndighet.
Dokumentationen ska utformas med respekt för
den äldres integritet.
Den äldre ska hållas underrättad om den dokumentation som förs om honom/henne.
Dokumentationen ska vara:
Tillräcklig – innehålla nödvändig information
om den äldres bakgrund, beslutade insatser,
plane­rade insatser och viktiga aktiviteter.
Väsentlig – innehålla uppgifter om sådant som
är av betydelse för den äldres vård och omsorg,
händelser som avviker från det normala ska dokumenteras.
Korrekt – saklig och inte innehålla kränkande
eller nedsättande omdömen.
Genomförandeplanen upprättas tillsammans med
den äldre och ev anhörig det är en beskrivning av
hur genomförandet utifrån biståndsbedömningen
skall gå till och vilka mål som skall uppnås
framåt.
Stöd för arbetsplatslärande
– 39
komplettering
•
planering och administration
En levnadsberättelse är ett bra stöd till personalen
för att få veta hur man på bästa sätt kan möta
den äldre, med intressen, uppväxt, familjeförhållanden som barn och vuxen.
Läranderesultat
Hur information om individen samlas in.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man samlar in uppgifter och
dokumenterar och förvarar dessa på ett korrekt sätt.
Exempel
Kommunicerar väl med omsorgstagaren, närstående och andra medarbetare så att inte missför­stånd
uppstår i insamlandet av information.
Kan överföra dagliga anteckningar till dokumentationen.
Läranderesultat
Dokumentera på svenska.
Bedömningskriterier
Skriftligen dokumentera på svenska.
Exempel
Behärskar svenska språket i tal och skrift. Behöver
inte vara perfekt grammatik men det får inte bli
allvarliga missförstånd vad gäller innehåll i dokumentation och insamlande av information.
Läranderesultat
Tyst rapport
Bedömningskriterier
Beskriva vad en tyst rapport innebär och
vem som ansvarar.
40 – Stöd för arbetsplatslärande
Exempel
Att kunna läsa sig till dokumentation.
komplettering
•
planering och administration
Lärandemodul – Informationsöverföring
Kommunikation mellan individer är ett av de viktigaste redskapen i vård och omsorgsarbetet. För att
kunna dokumentera och rapportera på ett adekvat sätt måste personalen känna till de lagar och regler
som styr detta område. Det är också viktigt att ha ett korrekt språk i tal och skrift.
Läranderesultat
Hur man muntligen rapporterar till kollegor och övriga yrkeskategorier.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man planerar och genomför
en rapport.
Beskriva vad som ska rapporteras.
Beskriva när rapportering ska ske.
Beskriva till vilken/vilka personer rapportering ska ske.
Exempel
Val av plats för rapport (avskild och där sekretess
kan säkras).
Att rimlig tid avsätts för rapportering.
Kunna rapportera tydligt, sakligt och objektivt.
Använda ett professionellt och korrekt språk.
Rapportera om en omsorgstagare i taget.
Ge plats för frågor och försäkra sig om att bud­
skapet nått mottagare.
Att ansvaret ligger både på den som ger och den
som tar emot rapport att den blir tillräcklig.
Händelser som har betydelse för omsorgstagaren i
någon mån exempelvis:
Förändringar och avvikelser.
Ordinationsförändringar.
Före och efter arbetspass på avsatt tid för rapportering eller om situationen kräver under andra
tider.
Kollegor
Chef
Andra yrkesgrupper t ex sjuksköterska, sjukgymnast, biståndshandläggare.
Stöd för arbetsplatslärande
– 41
yrkeskrav
•
aktivt deltagande i utvecklingen av arbetsplatsen
AKTIVT DELTAGANDE I
UTVECKLINGEN AV ARBETSPLATSEN
Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklings­
arbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.
I yrkesrollen som undersköterska/vårdbiträde ingår att samarbeta med kollegor och ledning och att
känna till hur äldreomsorgen är organiserad. Det är viktigt att känna till vilka lagar som styr arbetet
och vilka mål som gäller inom organisationen och på arbetsplatsen.
Arbetet innebär också att kunna planera och leda möten, att förstå vikten av samarbete och samver­
kan och ha kännedom om hur jag själv påverkar och påverkas av andra och veta hur och varför kon­
flikter ibland uppstår.
Undersköterskan/vårdbiträdet måste ha kompetens att introducera/handleda, vara en förebild och
kunna förmedla sitt yrkeskunnande samt hålla det aktuellt genom att regelbundet ta del av aktuell
information och fakta.
42 – Stöd för arbetsplatslärande
komplettering
•
aktivt deltagande i utvecklingen av arbetsplatsen
Lärandemodul –
Styrning, mål och organisation
Det är viktigt för personal inom äldreomsorgen att känna till de lagar som styr arbetet. För att kunna
förstå hur beslut fattas är det viktigt att känna till organisationen. (Som ett hjälpmedel i detta arbete
finns organisationskartan i ledarens verktygslåda.) Eftersom mycket av arbetet inom äldreomsorgen är
beroende av samarbete är det viktigt att känna till vad övriga yrkeskategorier har för kompetens samt
att kunna arbeta i team.
Läranderesultat
Vilka lagar som styr verksamheten.
Bedömningskriterier
Ge exempel på vilka övergripande lagar
som styr verksamheten.
Beskriva innehåll i SoL och HSL.
Beskriva vad ett beslut om delegering innebär.
Beskriva vad lex Sarah och lex Maria innebär.
Beskriva vad tystnadsplikten innebär.
Uppvisa kännedom om de arbetsrättsliga
lagar som gäller för verksamheten.
Uppvisa kännedom om det egna ansvaret
att medverka i arbetsmiljöarbete, delta i
genomförandet av arbetsmiljöåtgärder, följa
arbetsmiljöföreskrifter och använda skyddsanordningar och hjälpmedel.
Känna till kedjan vid avvikelsehantering.
Exempel
Socialtjänstlagen (SoL)
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
SoL är en ramlag, vilket innebär att kommunerna
själva utformar stödet utifrån de ramar som ställs
upp i lagen. Ledorden är självbestämmande och integritet. I detta ligger att omsorgstagaren ska känna
trygghet, ha inflytande och få ett gott bemötande. .
Redan vid påtaglig risk skall det anmälas. HSL är
en skyldighetslag, vilket innebär att den talar om
för myndigheten vad den ska göra i för­hållande till
den enskilde. Vården skall ges med respekt för alla
människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.
Att ha en delegering innebär att man är personligt
ansvarig för utdelning av mediciner och dokumentering, att man rapporterar avvikelser till SSK. Och
att man vet när delegeringstiden går ut så man inte
ger mediciner utan giltig delegering.
Lex Sarah innebär att den som arbetar inom service och omvårdnad av äldre och funktionshandi­
kappade är skyldiga att anmäla övergrepp, vanvård
och liknande missförhållanden missförhållanden
och påtagliga risker för missförhållanden ska rapporteras och utredas till socialnämn­den.
Lex Maria innebär att vårdpersonal har skyldighet
att anmäla om en omsorgstagare i samband med
hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk
att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom.
Medarbetaren räknas som vårdpersonal då hon/han
utför arbete under delegering.
Stöd för arbetsplatslärande
– 43
komplettering
•
aktivt deltagande i utvecklingen av arbetsplatsen
Tystnadsplikt innebär att jag får inte yppa något
som någon människa kan lida men av. Tystnadsplikten varar livet ut.
Lön- och ersättningsvillkor.
Semesterlagen.
Vilka olika anställningsformer finns.
LAS – lagen om anställningsskydd, den lag som
skyddar arbetstagare vid uppsägningar och avske­
danden.
Arbetstidslagen – lagen reglerar bland annat hur
mycket man får arbeta per dygn, per vecka och
per år, samt i vilken utsträckning man måste ha
rast. ATL reglerar även övertid och mertid.
Arbetsmiljölagen – lag med både skyldigheter och
rättigheter för chef och medarbetare. Lagen värnar om såväl den psykiska som fysiska hälsan och
ska förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt
att uppnå en god arbetsmiljö.
Se de riktlinjer som gäller i kommunen.
Läranderesultat
Verksamhetens mål och organisation.
Bedömningskriterier
Beskriva kommunens ansvar för äldreomsorgen.
Beskriva hur den egna verksamheten är
organiserad.
Beskriva varför det är viktigt med kvalitetsmål och vad de bygger på.
Känna synpunkts- och klagomålshantering inom verksamheten.
44 – Stöd för arbetsplatslärande
Exempel
Kommunen har ansvar för vården av äldre i
kommunal och privat regi och omfattar både socialtjänstinsatser och hälso- och sjukvårdsinsatser
enligt SoL och HSL.
Vet hur äldreomsorgen är organiserad och vilka
funktioner som ansvarar för vad – från poli­
tikerna till enskilda medarbetaren.
Känner till målens ursprung som ytterst styr
verksamheten– de politiska övergripande målen
i kommunfullmäktige – och har vetskap hur de
bryts ner på enhetsnivå. Kan beskriva hur enheten arbetar fram egna mål som bygger på de
övergripande målen och känner till de mål som
gäller på arbetsplatsen. Kan skilja på mål på
olika nivåer och förstår att målen hänger ihop i
en lång kedja.
Kan beskriva hur man arbetar med målen och
hur de påverkar arbetet.
komplettering
•
aktivt deltagande i utvecklingen av arbetsplatsen
Läranderesultat
Egen och andra yrkeskategoriers roll i arbetet inom äldreomsorgen.
Bedömningskriterier
Beskriva vilken roll vårdbiträdet/ undersköterskan har.
Beskriva vilken roll sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska, läkare, enhetschef
och biståndshandläggare har.
Beskriva vilket roll medicinskt ansvarig
sjuksköterska (MAS) har.
Exempel
Att upprätta en genomförandeplan och arbeta
utifrån planen.
Att iaktta, rapportera och dokumentera behov
samt utföra de instruktioner som ges.
Att arbeta utifrån yrkets krav.
Arbetsterapeuten ansvarar för hjälpmedel till
omsorgstagare samt förflyttningsteknik.
Sjukgymnast ansvarar för rörelseövningar och
ger instruktioner till vårdbiträden/usk.
Sjuksköterskan ansvarar för delegeringar t ex
medicin, sårvård, insulin, stomi.
Läkaren ordinerar läkemedel, sårvård, nutrition, sänggrindar och bälten.
MAS är en lagstadgad funktion som ger direktiv
och upprättar policy kring medicinska frågor.
Behandlar avvikelser i form av Lex Maria och
Lex Sara. Ansvarar för kvalitet och säkerhet i
den kommunala hälso- och sjukvården.
Stöd för arbetsplatslärande
– 45
komplettering
•
aktivt deltagande i utvecklingen av arbetsplatsen
Lärandemodul –
Kommunikation i yrkesrollen
Det professionella förhållningssättet är mycket viktigt i arbetet inom äldreomsorgen. Det är viktigt
att kunna förhålla sig till både omsorgstagare, närstående och kollegor på ett yrkesmässigt sätt. Arbe­
tet ställer stora krav på samarbetsförmåga eftersom samverkan i team är ett krav. I alla arbetsgrupper
och samarbetssituationer med andra, kan oenighet och konflikt uppstå. Genom att ha kunskaper om
vad som sker i grupper och vid möten med andra människor, kan vi lära oss att se både vår egen och
andras roll i konflikten och därigenom nå en lösning.
Läranderesultat
Hur man planerar och genomför möten med kollegor.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man planerar och aktivt deltar
i möten med kollegor.
Beskriva hur man håller i möten och genomför en presentation.
Exempel
Att man förstår vikten av det egna ansvaret att
aktivt delta i möten, t ex arbetsplatsträffar. Har
ansvar att lämna förslag till innehåll till dagordning för t ex arbetsplatsträffar. Kunskap kring
varför det är viktigt att alla får berätta på möten
för kollegor och andra om de kompetensutvecklings
akti­viteter eller annat man deltagit i, samt vikten
av att lyssna aktivt och uppmuntrande.
Hålla ett möte med t ex anhöriga eller närstående
eller med sina kollegor.
46 – Stöd för arbetsplatslärande
komplettering
•
aktivt deltagande i utvecklingen av arbetsplatsen
Läranderesultat
Vikten av god självkännedom och hur det påverkar i samspel med andra.
Bedömningskriterier
Reflektera över och förstå egna känslor och
reaktioner som uppstår i arbetet.
Beskriva vikten av att tala om känslor och
reaktioner med kollegor.
Beskriva hur det egna sättet att vara påverkar
andra, t ex genom kroppsspråk och klädsel.
Beskriva skillnaden mellan privat, personligt
och professionellt.
Exempel
Ge sig tid till reflektion och självinsikt. Ha förståelse för att saker som händer idag och reaktioner
som uppstår kan ha ursprung i tidigare upplevelser.
Kan både ge och ta emot feedback på ett lämpligt
sätt. Ha insikt om varför det är viktigt att tala
om saker man upplever i arbetet som jobbiga. Ha
insikt om att olika personer reagerar på olika sätt
förståelse för att mina känslor kan trilla över på
andra, om jag själv till exempel är väldigt stressad
och har bråttom kan det påverka andra att känna
sig stressade.
Ha insikt i att det krävs samarbete för att verksamheten ska kunna utvecklas och omsorgstagarnas behov kunna tillgodoses.
PPP (privat, personlig och professionell)
I kontakten med brukare och anhöriga är man
alltid professionell och kan hända personlig, men
inte privat. Man tillgodoser brukarens behov
utan att blanda in sina egna. Bemötande och insatser grundar sig i brukarens självbestämmande
och integritet.
Stöd för arbetsplatslärande
– 47
komplettering
•
aktivt deltagande i utvecklingen av arbetsplatsen
Läranderesultat
Vikten av att samarbeta och fungera socialt med andra.
Bedömningskriterier
Beskriva vikten av att bemöta människor
på ett jämlikt sätt.
Beskriva vad ordet empati betyder och hur
man bemöter någon med empati.
Beskriva skillnaden mellan empati och
sympati.
Ge exempel på vad som kan ligga bakom
dåliga relationer på arbetsplatsen och hur
det kan påverka en arbetsgrupp.
Beskriva vad begreppet etik innebär.
Exempel
Respektera och uppskatta individers olikhet, inte
bara när det gäller kvinnor och män utan även
när det gäller unga och gamla, svenskar och utlandsfödda.
Ha insikt i att det krävs samarbete för att verksamheten ska kunna utvecklas och omsorgstagarnas behov kunna tillgodoses.
Att arbeta utifrån empati är att förstå och känna
in utan att lägga in egna värderingar. Sympati
är att känna med och tycka likadant.
Bakomliggande orsaker till dåliga relationer kan
vara missuppfattningar på grund av brist på
kom­munikation och kännedom om varandra.
Förstår att människor har olika kulturella bakgrunder och värderingar.
Etik är läran om hur vi idealt bör bete oss, stärker det goda blandas ofta ihop med moral som
står för hur man gör i praktiken. Man kan ha en
god etik men en dålig moral.
48 – Stöd för arbetsplatslärande
komplettering
•
aktivt deltagande i utvecklingen av arbetsplatsen
Läranderesultat
Hur man hanterar kriser och konflikter i arbetsgruppen.
Bedömningskriterier
Ge exempel på olika orsaker till konflikter.
Ge exempel på hur man hanterar och åtgärdar konflikter.
Beskriva hur kritik kan framföras och tas
emot på ett bra sätt.
Ge exempel på hur man kan agera när någon
är i kris.
Ge exempel på hur individer kan reagera i
samband med kris.
Exempel
Olika typer av konflikter, till exempel två k­ ollegor
är oense och sprider detta i gruppen, brist på självinsikt, »natt- mot dagpersonal«.
Vanliga konfliktorsaker på arbetsplatsen, vilka är
de?
Att inte dras med, vara objektiv, våga ta itu med
och ta hjälp av chefen om så behövs, kommuni­
cera med varandra.
Att ge och ta kritik tycker de flesta är oerhört
känsligt och svårt. Men kritik behövs för att
indivi­der och arbetslag ska kunna utvecklas.
– Var konkret, beskriv bara sådant du sett och
hört.
– Rikta dig direkt till en person eller grupp.
– Tala enbart för dig själv, gå inte andras ärenden.
– Var specifik och gör inga egna tolkningar.
Har kännedom om att de faser individen
går ­igenom vid en kris är desamma som vid
sorgbearbet­ning:
– chockfas
– reaktionsfas
– bearbetningsfas
– nyorienteringsfas
Vissa individer reagerar med avstängda känslor,
pratar om annat än det som hänt, andra kan
skrika och slänga saker omkring sig, bli aggressiva
eller tycka att allt verkar overkligt.
Stöd för arbetsplatslärande
– 49
komplettering
•
aktivt deltagande i utvecklingen av arbetsplatsen
Lärandemodul –
Introduktion och handledning
Det är alla medarbetares ansvar att bidra till och ha kunskap i att ge en positiv och bra introduktion.
För att de nyanställda ska ges möjlighet att snabbt och säkert komma in i arbetet krävs en tydlig och
genomtänkt start. Handledning tillgodoser behov av stöd och reflektion samt vägledning i praktik/
introduktion. Handledning är till hjälp i förankring av metoder, arbetssätt och rutiner.
Läranderesultat
Hur man handleder vid praktik och introduktion.
Bedömningskriterier
Beskriva hur man gör när man introducerar
och handleder nyanställda, praktikanter
och studerande på arbetsplatsen.
Beskriva hur man förmedlar eget yrkeskunnande och är en förebild på arbetsplatsen.
Beskriva hur man kan uppmuntra till dialog vid handledning.
Beskriva hur man ger positiv respektive
negativ feed-back vid konkreta händelser.
50 – Stöd för arbetsplatslärande
Exempel:
Hur man får någon att känna sig välkommen
och på bästa sätt introducerar en person på arbets­
platsen.
Vilka rutiner och policy finns kring introduktion
på arbetsplatsen. Hur säkerställer man att de nya
medarbetarna får samma information och introduktion oavsett vem som sköter introduktionen.
Att kunna beskriva arbetsuppgifter för en annan
person. Att göra rätt i alla delar av arbetet även
om man är stressad. Att vara en förebild till sina
kollegor.
Uppmuntra till frågor det finns inga dåliga frågor,
sammanfatta varje dag en stund med att sitta
tillsammans med den nyanställda eller eleven för
diskussion.
Positiv feedback ger man till den det gäller när
gruppen är med, negativ feedback tar man med
endast den det gäller. Stanna kvar så den andra får
möjlighet att säga sin syn på saken.Ta hjälp av chef
vid behov.
komplettering
•
aktivt deltagande i utvecklingen av arbetsplatsen
Lärandemodul – Yrkesutveckling
Vi behöver följa förändringar i lagar som styr verksamheten samt i de beslut som tas av kommun­
fullmäktige, riksdag och regering och som kan påverka vår arbetssituation. Likaså vad som sker inom
forskning och utveckling, vad som sker inom IT, schema, organisation med mera.
Läranderesultat
Exempel på hur man följer utvecklingen inom yrkesområdet och vet var man
söker fakta och information.
Bedömningskriterier
Ge exempel på var fakta och information
som är viktig för yrket kan inhämtas.
Ge exempel på hur man genom att ta del
av fakta och information inom yrkesområdet utvecklas i arbetet.
Ha kännedom om vikten att reflektera och
kritiskt granska information.
Exempel:
Information och kunskap kan sökas på Internet,
bibliotek, facklitteratur, forskning och utveck­ling,
sjuksköterska, paramedicinare, läkare, chef eller
kollega. Men information och kunskap kan också
inhämtas genom kurser, utbildningar och föreläsningar.
Deltar i nätverk, kurser och utbildningar, föreläsningar samt söker aktivt ny kunskap via de infor­
mationskällor som finns.
Veta vikten av källkritik.
Läranderesultat
Att använda datorn i arbetet.
Bedömningskriterier
Ge exempel på hur man använder datorn
för att söka kunskap och information som
rör arbetet.
Exempel:
Medarbetaren arbetar praktiskt med hjälp av
datorn t ex genom att söka information som har
anknytning till den utveckling som sker vid arbetsplatsen.
Stöd för arbetsplatslärande
– 51
Kravmärkt Yrkesroll®
Kravmärkt Yrkesroll® är en modell för kompetensanalys och arbetsplatslärande som
genom tydlig struktur säkerställer kompetensen hos äldreomsorgens personal. Modellen
bygger på tydliga yrkeskrav och kriterier för undersköterskor och vårdbiträden. Modellen
omfattar:
Individuell kompetensanalys av samtliga medarbetare genom
Förankring av yrkeskraven i Kreativa läromöten
Validering mot yrkeskraven som resulterar i individuella kompetensutlåtanden
Informations- och dialogmöten för chefer, sjuksköterskor och paramedicinare
Möjlighet för alla yrkesprofessioner runt undersköterskorna och vårdbiträdena att
sätta sig in i yrkeskraven och modellen
Ledarutveckling för ansvariga chefer och ledare
Utbildning för chefer/ledare i »Ledarens Verktygslåda« som innehåller verktyg för
verksamhetsutveckling
Metoder och verktyg för arbetsplatsnära lärande
För att underlätta lärande och utveckling på arbetsplatsen finns kunskapskatalogen
»Stöd för arbetsplatslärande«. Den innehåller lärandemål som tydligt beskriver vad
medarbetarna ska kunna utifrån kraven på yrket.
Målet för Kravmärkt Yrkesroll® är att stärka och säkerställa kvaliteten i omsorgsarbetet.
Allt i syfte att ge våra äldre en trygg och god omsorg.
www.kravmarktyrkesroll.se