Strategier för att stärka psykisk hälsa hos
unga i Lerums kommun
Beredningsrapport
2016-05-03
Beredningen för välfärd för unga, vuxna och äldre
Innehåll
1
Beredningens förslag till beslut
5
2
Uppdraget
7
2.1
2.2
2.3
3
Resultat av beredningens arbete
3.1
3.2
3.3
4
15
Överväganden ................................................................................. 15
Motiv till strategier för att stärka ungas hälsa
5.1
5.2
5.3
6
9
Resultat från invånardialoger- exempel.............................................. 9
Resultat från studiebesök och föredragningar -exempel .................. 11
Omvärldsanalys- exempel ............................................................... 12
Överväganden
4.1
5
Uppdragsformulering från Kommunfullmäktige .................................. 7
Bakgrund ........................................................................................... 7
Sammanfattning av metod, arbetets genomförande och tidslinje ....... 7
17
Samverka på alla nivåer inom förvaltningen och i samhället ............ 17
Ta tillvara civilsamhällets innovationskraft ....................................... 18
Vänd samhällstrenden – öka aktiviteten och minska stillasittandet .. 19
Övergripande mål
21
3
4
1
1.1
Beredningens förslag till beslut
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen de uppdrag som finns listade i
strategierna.
Kommunfullmäktige beslutar att ger kommunstyrelsen i uppdrag att återkomma till
kommunfullmäktige med förslag på mål som innebär att minska alla ungas psykiska
ohälsa till nivå under riksgenomsnitt och beakta dessa i arbetet med att ta fram budget
för år 2018.
Kommunfullmäktige beslutar att ge de övriga beredningarna i uppdrag att inför arbetet
med att ta fram nya mål och övergripande, inom området relevanta, styrande dokument
beakta strategierna för att stärka psykiska hälsan hos unga i Lerums kommun.
Samverka på alla nivåer inom förvaltningen och i samhället
Beredningen föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att
kontinuerligt utveckla, skapa sätt och visa på ökad samverkan mellan förvaltningens
sektorer, andra myndigheter och civilsamhället.
Samverkan ska överbrygga skarvar i samhället i stort där utsatta målgrupper riskerar
att hamna i otrygghet eller utanförskap utifrån vad forskningen och beprövad
erfarenhet har visat på. Samverkan ska också tydliggöra kommunens arbete med att
sträva efter en ökad jämlik och jämställd hälsa. Kommunens ska stötta med rätt hjälp,
vid rätt tid och med rätt kompetenser.
Ta tillvara civilsamhällets innovationskraft
Beredningen föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att ha en aktiv
roll i att möjliggöra och stödja underifrån drivna initiativ och engagemang både på kort
och på lång sikt.
Beredningens dialoger med cirka 350 ungdomar visar att det är viktigt att kommunen
tar tillvara det engagemang som människor i civilsamhället, organisationer och externa
aktörer vill bidra med. Detta kan ske genom att skapa forum och stötta drivande krafter
och initiativtagare som i sin tur bidrar till nya typer av mötesplatser/gemensamma
arenor för unga.
Minska stillasittandet
Beredningen föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att verka för
att minska tjejer och killars stillasittande genom en mångfald av valmöjligheter som
präglas av naturlig rörelse i vardagen utanför det traditionella föreningslivet.
Samhällsutvecklingen har bidragit till minskad rörlighet i vardagen, därför bör
möjligheter till aktivitet skapas för unga som inte ser idrotten som ett alternativ. Skolan
bör i samverkan med civilsamhälle och familjer inta en aktiv roll i detta arbete.
5
Vänd samhällstrenden – öka aktiviteten
Förutsättningar för fysisk aktivitet behöver utformas för en bred målgrupp med hänsyn
tagen till kön, ålder och samhällsgrupper.
Beredningen föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att inspirera
unga och ge möjlighet till bredd- och spontanidrott samt andra former av fysiska
aktiviteter.
Beredningen ser att det är viktigt med särskilt fokus på de individer som sällan deltar
och unga med funktionsnedsättningar. Viktigt att skolan erbjuder fysisk aktivitet under
alla skolår inklusive gymnasiet.
6
2
2.1
Uppdraget
Uppdragsformulering från Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige beslutade 2015-03-26, KS15.206 uppdra åt beredningen för
välfärd för unga, vuxna och äldre, att ta fram förslag på strategier för att stärka hälsan
hos unga i Lerums kommun.
2.2
Bakgrund
Beredningen har i uppdraget fokuserat på att ta fram strategier kring psykisk hälsa och
hur psykisk ohälsa kan förebyggas. Beredningen har valt det salutogena perspektivet
som vägledande för uppdragets process, det vill säga att fokusera på hälso- och
friskfaktorer snarare än på riskfaktorer. Dialoger med unga i Lerum och från andra
kommuner fokuserade därför på välmående och omgivningens stöd.
Den psykiska ohälsan har ökat dramatiskt bland unga i Sverige. Tuffare arbetsmarknad,
hårdnande utbildningskrav, växande klyftor och mer stillasittande är en del av
förklaringen, menar ledande forskare. Unga i Lerum som mår allra sämst mår sämre än
genomsnittet i Sverige. Det visar en studie från Statens folkhälsoinstitut, 2009 bland
ungdomar i årskurs sex och nio. Studien visar också att unga i årskurs nio har sämre
resultat än unga i sexan.
Syftet med uppdraget var att möta och vända en negativ utveckling för att därigenom ge
politisk vägledning till bättre psykisk hälsa för alla barn och unga ur ett långsiktigt
perspektiv.
2.3
Sammanfattning av metod, arbetets genomförande och tidslinje
Genom intern och extern kunskapsinhämtning fokuserades arbetet tidigt mot tre
fokusområden; rörelse som stimulans för ökat välmående, mötesplatser/gemensamma
arenor för unga samt faktorer som gör det möjligt att våga prata om psykisk ohälsa.
För att nå en bred målgrupp och få med ungdomar som vanligtvis inte deltar använde
beredningen kreativa dialoger. Dialogerna har handlat om ett öppet förhållningssätt och
möjligheter att identifiera nya fokusområden.
Genom interaktion inom olika konstformer som skrivande, teater och film har
dialogerna resulterat i spännande tankar som annars inte hade kommit fram.
Beredningen upplevde att resultatet inte gick att uppnå genom traditionella
mötesformer. Dialoger i ny form skapade samtidigt positiva bieffekter genom mötet
mellan politiker och ungdomar.
Utvärderingar av dialogerna visar också att samspelet mellan ungdomarna själva gav
positiva bieffekter och var värdefullt för dem själva, vilket också gjorde att de blev mer
mottagliga för att diskutera förändringar. Kreativitet som förhållningssätt gav nya
möjligheter till att vilja öppna upp för att delta och bidra till utvecklande tankar och
förslag.
7
Behovet av konstruktiva och kreativa dialoger ökar i takt med att kontakterna över alla
typer av gränser blir allt fler. Beredningen har i sitt uppdrag lagt vikt vid att utveckla
och träna förmågan att föra medskapande dialoger. För en framtida positiv utveckling
i samhället och i organisationer behövs allt mer av ömsesidig respekt, dialog och
medskapande.
Beredningen har genomfört dialoger med 375 ungdomar i högstadie- och gymnasieålder
på olika platser, både i Lerums kommun och i andra kommuner. Ungdomar som har
medverkat i dialogerna är mellan 12-19 år. Initialt hölls en workshop med
verksamhetspersonal från Lerums kommun, studiebesök såväl inom kommunens egna
verksamheter med bäring på ungas psykiska välbefinnande som i andra kommuner med
framgångsrika koncept. Beredningen har även fört dialog med verksamhetspersonal från
Ungdomscentralen, verksamhetsutvecklare i Mölndals kommun, grund- och
gymnasieskolans elevhälsa från Lerum och Angered, personal vid fritidsgårdar och
familjecentral i Lerum, tagit del av seminarium kring Skottlandsmodellen, idrottslärare i
Lerum samt Rädda barnen i Lerum.
Beredningen har även deltagit i seminarier kring social hållbarhet, suicidprevention,
föreläsningar om föräldrastöd, samt en bredd av annan forskning. För att gå vidare i
arbetet krävdes också en kartläggning av hur det sektorsövergripande arbetet idag
genomförs inom olika verksamheter i Lerums kommun inom ramen för ungas psykiska
hälsa.
8
3
Resultat av beredningens arbete
3.1
Resultat från invånardialoger- exempel
I Bifrost i Mölndal besökte beredningen
ungdomar som jobbade med olika typer av
samhällsarbete. Det kunde handla om att
hjälpa till med nyanländas behov eller om att
arbeta i bostadsområden för ökad trivsel.
Ungdomarna beskrev arbetet som meningsfullt, att de gav dem självförtroende,
nya nätverk och intresse för samhällsfrågor.
Nyanlända ungdomar berättar om vikten av att skola och socialtjänst arbetar
ihop. Några beskrev att skolan i Sverige utbildar elever att tro på sig själva,
uttrycka sin åsikt och att skapa mål i vardagen och i livet. När de sedan träffade
socialtjänsten berättar några att de upplevde att vägvalen för dem var begränsade
eller redan utstakade av andra.
Idrottsplatsen är en ny daglig verksamhet i stadsdelen Centrum i Göteborg som
riktar sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism.
Verksamheten startade i augusti 2014 och är unik. Det är landets första dagliga
verksamhet med idrottsinriktning. Enligt initiativtagaren som beredningen
träffade tillsammans med ungdomar från basketlaget Olympic finns det två
starka skäl till varför stadsdelen i Göteborg startade en daglig verksamhet med
idrottsinriktning. Dels är idrott ett stort intresse hos den här målgruppen. Dels är
idrottsrörelsen och idrottsföreningarna en bra arbetsplats för den här gruppen av
människor eftersom arbetsuppgifterna lämpar sig bra. Det är inte samma press
och stress som i vanliga yrkeslivet.
Verksamheten består i att deltagarna själva får idrotta men också jobba med
idrott. Det är någon form av träning flera gånger i veckan, antingen basket,
styrketräning i gymmet eller rörlighets- och koordinationsträning utomhus eller i
idrottshall. På schemat står också en del vaktmästeri. Deltagarna har i uppgift att
städa och göra enklare reparationer i den intilliggande idrottshallen. En viktig
del är också att vara med vid olika idrottsevenemang. Det kan handla om att
arrangera skolturneringar för elever på grund- och gymnasiesärskolan eller att
vara funktionär vid större sportevenemang.
Ungdomarna i basketlaget beskrev svårigheter med att ta sig till evenemang och
aktiviteter, att de har svårt att få kompisar och att det är en kostnadsfråga om de
ska ha råd att åka till träningarna i Kviberg eller inte. Men det berättar också om
hur värdefullt det är med träningarna, den sociala gemenskapen, känslan av
meningsfullhet samt möjlighet för dem att träffas på nya mötesplatser.
Unga från samtliga målgrupper som beredningen har fört dialog med har visat
att fysisk aktivitet utan prestationskrav är efterfrågat. Insatser där skola,
kommun/landsting, föreningar, organisationer och familj samverkar anses öka
potentialen för att lyckas.
9
Elever från yrkesprogrammen talade om behovet av fysisk aktivitet för att orka
med det tunga arbete som utförs på arbetsplatser. De tror själva att det inte alltid
ska vara självvalda aktiviteter utan att det behöver vara styrt och organiserat av
skolan för att de ska röra på sig.
Ungdomar i alla dialoger efterfrågar möjligheter till rörelse och aktivitet utifrån
egna önskemål. Många vill ha bättre möjligheter att utöva idrottsverksamhet
utan krav på prestation, utan att behöva satsa på sin idrott. Utgångspunkten bör
också kunna vara mer glädjefylld och luststyrd. Möjligheten till spontanidrott
ligger högt på önskelistan.
Beredningen träffade verksamhetspersonal för att belysa och diskutera
beredningens fokusområden. Många talade om att samverkan mellan
verksamheter behöver utvecklas och även att tillgången till BUP efter
vårdgarantitiden behöver tillgodoses i större utsträckning. Även det
förebyggande arbetet kring drogproblematik är viktig att samverka kring. Flera
tycker att ungdomscentralen behöver stärkas och synliggöras som en
spindelfunktion i Lerum. Flickors stressnivåer och pojkars stillasittande vid
datorer belystes som problemområden där kommunen behöver stärka arbetet.
Ungdomar efterfrågar mötesplatser vilket inte enbart handlar om specifika
lokaler. Events och gemensamma arenor för att utöva specialintressen, lyssna på
konserter och eget skapande är efterfrågat. Unga efterfrågar platser för ”häng”
utan vuxna. Särskilt nyanlända ungdomar och intellektuellt funktionshindrade
har frågat efter hur de ska göra för att knyta nya sociala kontakter. Det finns en
tydlig efterfrågan på kompisar bland de nyanlända och bland de unga med
intellektuella funktionsnedsättningar. Även ungdomar från nationella program
på gymnasiet frågar efter mer samverkan som skapar gemenskap.
10
3.2
Resultat från studiebesök och föredragningar -exempel
Beredningen träffade utvecklingsledare för KEKS-arbetet i Mölndals kommun
för att få kunskap om nätverket som är en omfattande satsning på att utveckla
kvalitet i den öppna ungdomsverksamheten. Den stora behållningen hittills
verkar vara de ingående reflektionstillfällena kring mål, metoder och målgrupp
samt att ungdomarna, som ska utses från elevråden på högstadium och
gymnasium, regelbundet träffar centrala politiker i kommunen. Ungdomsforum
har efter några års utvecklingsarbete funnit relativt väl fungerande former.
Arbetet med att skapa nya former för mötesplatser har också utvecklats positivt
med anledning av KEKS. I Lerum har också arbetet med Keksmetoden inletts.
Beredningen hämtade också kunskap om psykisk ohälsa genom föreläsning av
verksamhetsutvecklare i Lerums kommun inom social hållbarhet och hälsa.
Konsult från organisationen Install Hope deltog i inledningen av beredningens
process som inspiratör. Genom kunskap och konst fick beredningen prova på att
arbeta med goda exempel för att inspirera till förändring av attityder och
beteenden inom social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
Beredningen träffade också en projektledare från stadsdelsprojektet i Angered
”Fit for Life” som arbetar med en kurs som genom olika typer av workshops
stärker levnadsvanorna hos tjejer från 16 år. Olika verksamheter har gått
samman för att ge tjejer redskap att ta itu med livsstress och hälsoproblem. I sin
uppsökande verksamhet möter personalen unga kvinnor som inte själva tar
initiativ till att söka hjälp.
11
3.3
Beredningen tog del av ett seminarium kring Skottlandsmodellen ”Getting It
Right for Every Child, GIRFEC” som visar hur samverkan mellan, skola,
föräldrar och socialverksamhet förbättrar den upplevda hälsan hos utsatta barn
och unga.
Beredningen träffade projektledare för samhällsarbete som tillhör kultur- och
fritidsförvaltningen i Mölndals stad. Projektet som drivs på tvåårsbasis
samarbetar med de andra boendeprojekten och med övriga förvaltningar i
Mölndals stad. Privata företag, föreningar, studieförbund, bostadsrättsföreningar,
fastighetsägare, studieförbund, polis och kyrkan och andra samarbetspartners är
viktiga för att projektet ska fungera och bygger också på att människor som är
boende i områdena i hög grad är delaktiga.
Omvärldsanalys- exempel
Den fysiska aktiviteten bland pojkar i åldern 11-13 år har minskat med en
fjärdedel på tretton år visar en studie av bland annat forskaren Anders Raustorp
vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet. Raustorp menar att de smarta
mobilerna tycks öka framförallt pojkars stillasittande. Resultatet visar att pojkar
verkar vara lite mer absorberade av möjligheten till spel på smarta mobiler än
flickor. Forskarna bakom studien har vid tre mätningar mellan år 2000 och 2013
mätt den dagliga fysiska aktiviteten bland elever på fem skolor i en medelstor
svensk stad.
Under 2015 tog beredningen del av rapporten från en öppen utfrågning i
riksdagen om idrott och fysisk aktivitet i skolan – ett sätt att stärka inlärning och
hälsa. I utfrågningen deltog myndigheter, forskare och idrottslärare för att ge sin
syn på frågeställningen. Skolinspektionen framhöll att de ser att rektorerna
starkare behöver koppla idrott och hälsa till skolans hela utvecklingsarbete. Vi
ser mycket svaga kopplingar på det området, sa Peter Ekborg, Skolinspektionen
i samma utfrågning i riksdagen.
En europeisk jämförande studie från Boverket 2015 visar allmänna råd och en
vägledning kring utformning av skolgårdar. Förekomsten av lek och pausrörelse
i skolan som helhet är viktig. Danmark har påbörjat satsning på
demonstrationsskolor med utomhuspedagogik över hela landet. Eleverna ska
röra sig 45 minuter om dagen. Fysisk aktivitet är starkt uttalat i det pedagogiska
perspektivet och nu omfattar det också skolans fysiska miljö, dess utformning
och placering i omgivningen. Satsningen görs gemensamt av
Undervisningsministeriet och Miljøministeriet.
Fysisk aktivitet behöver prioriteras i hela världen för att förbättra hälsan och
minska risken för sjukdom, säger forskaren Pedro Hallal, enligt BBC. Han står
bakom Lancet-rapporten som har kartlagt riskerna med inaktivitet. Var tredje
vuxen rör på sig för lite och varje år dör 5,3 miljoner människor runtom världen
på grund av inaktivitet. Inaktivitet ökar risken för hjärtsjukdomar, diabetes och
cancer. Rapporten baserar sig inte enbart på studier av unga, men beredningen
har ändå ansett att studien är relevant att ta del av. Rapporten menar att om
inaktiviteten kunde minskas med tio procent skulle mer än en halv miljon
dödsfall undvikas varje år.
12
En australisk rapport som publicerades tidigare i år visar på att de som sitter elva
timmar om dagen löper 40 procent högre risk att dö i förtid jämfört med de som
endast sitter i fyra timmar.
I en artikel i Läkartidningen 2013;110:CDTT sammanfattas forskning som visar
att fysisk aktivitet anses vara en aktiv strategi att förebygga och behandla
depression och ångest för vuxna och ungdomar. Deltagande i fysisk aktivitet kan
också förbättra självkänslan, menar artikelförfattarna. Depression tenderar att
öka globalt sett och beräknas att år 2030 vara ett av de tillstånd som orsakar
störst sjukdomsbörda. Artikeln i läkartidningen hänvisar också till en 8månaders dans studie som visar kostnadseffektivitet och förbättrad självskattad
hälsa hos flickor 13–18 år med stressrelaterade besvär. Effekten kvarstod ett år
efter undersökningen. Studien säger dock att fler randomiserade studier behövs.
NASP, nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid Karolinska
Institutet och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och
prevention av psykisk ohälsa rapporterar kring viktiga åtgärder för att stärka
ungas psykiska hälsa. Rapporten säger att den försämrade psykiska hälsan hos
barn och ungdomar sannolikt har samband med samhällsförändringar och främst
föräldrarnas förändrade situation i det moderna samhället.
Rapporten listar förändringar som kan ha haft inflytande på den ökade psykiska
ohälsan hos unga. Den största negativa faktorn är längre ungdomsperiod där
ungdomar under längre tid är mer beroende av föräldrar. Även ökade krav på
prestationer är en klart negativ omständighet. Rapporten från NASP föreslår som
en första åtgärd att föräldrarollen ska stödjas. För att öka fysisk aktivitet hos
unga visar NASP att det är fördelaktigt att använda organiserade
fritidsaktiviteter som inte är tävlingsinriktade.
Barn- och ungdomspsykiatriska institutionen vid Lunds universitet har bidragit
med egen forskning på det salutogena området. Forskarna på institutionen har
identifierat en rad faktorer som skyddar individer i riskmiljöer eller
risksituationer från att bli sjuka eller hamna i besvärliga psykosociala
situationer.
Malmökommissionen har tittat på skillnader i hälsa mellan olika stadsdelar i
Malmö. Kommissionens slutsats är att förorda en förstärkning av ämnet idrott
och hälsa för samtliga barn i Malmös skolor. Malmö blev utsett till
gymnastikkommun och idrottskommun. Resultatet av undersökningen visar att
Malmö kan göra samhällsekonomisk vinst på 59 miljoner. Man kopplar
resultatet till att om en större andel elever blir behöriga och går på gymnasiet har
de en större chans att få ett arbete och betala skatt till kommunen. Dessutom
skulle staden tjäna på minskade sjukvårdskostnader. Kostnaden för detta är 16
miljoner – 4 600 kronor per elev.
Beredningen menar att exemplet visar på en långsiktighet i förhållningssättet
till ungas hälsa och vikten av att tänka framåt.
Bunkeflomodellen är ett nioårigt samverkansprojekt mellan Ängslättsskolan i
Bunkeflo, idrottsföreningar och forskare. Initialt införde skolan 1 timme daglig
fysisk aktivitet för elever i årskurs två och tre samt extra motorisk träning varje
vecka. Successivt utökades upplägget, en insats som medförde att eleverna i fler
årskurser fick 225 minuter fysisk aktivitet i skolan per vecka. Aktiviteterna
13
genomfördes av skolans pedagoger i samarbete med representanter från totalt
nio idrottsklubbar, en heltidsanställd idrottsledare samt en halvtidsanställd
hälsopromotor. Även Friskis och Svettis engagerades med barnanpassade
träningspass på skoltid. Det enda kravet på träningen var att den skulle vara
generellt hållen och på en sådan nivå att alla barnen skulle kunna delta, med en
önskan om att aktiviteten innehålla ett stort inslag av rörelseglädje och ringa
tävlingsmoment.
Rapporter från projektet visar att 96 procent av årskurs 9-eleverna i gruppen med
daglig fysisk aktivitet nådde gymnasiebehörighet jämfört med 89 procent i
kontrollgruppen. Andra slutsatser är positiva effekter på muskulaturens och
skelettets utveckling, en förbättrad motorisk förmåga samt att de elever som haft
utökad fysisk aktivitet har minst tendens att utveckla fetma och riskfaktorer för
hjärt- och kärlsjukdomar.
I Läroplanen för de frivilliga skolformerna GY 11 står att skolan ska utveckla
elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-,
livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge eleverna
förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.
14
4
4.1
Överväganden
Överväganden
Bland de förslag som framkommit efter analys av forskning och rapporter, deltagande i
konferenser kring temat samt dialoger med verksamhetspersonal och unga väljer
beredningen att lyfta fram vissa av dem som strategier särskilt viktiga för Lerums
kommun att arbeta med.
Beredningen har följt aktuella rapporter som visar på hur kommuner kan stödja minskat
stillasittande och öka rörligheten. Ofta skiljer man i forskningen på stödjande miljö och
vardagsaktiviteter. Med stödjande miljö för fysisk aktivitet menas generellt alla faktorer
i den omgivande miljön, utanför individen, som främjar fysisk aktivitet eller som skapar
goda förutsättningar för att åstadkomma en fysiskt aktiv livsstil. Det kan handla om
exempelvis markanvändning, förekomst av gång- och cykelbanor, parker, anläggningar,
tillgänglighet och geografiska avstånd. Skolan är också en viktig arena för att stimulera
barn och ungdomar till fysisk aktivitet
Vardagsaktiviteter är fysiska aktiviteter som integreras i vardagen när människor utför
ärenden, arbetsuppgifter eller transport och som ofta inte kräver ombyte till
träningskläder.
Beredningens strategier innefattas av att både utveckla stödjande miljöer och främja
vardagsaktiviteter.
Avgränsning
Beredningen har i arbetet valt att avgränsa sig till målgruppen killar och tjejer i
åldersgruppen 12-19 år. Till rapporten vill beredningen ändå framhålla att
omvärldsspaning visar att problem under barndomen innebär överrisk för att barn i
framtiden slås ut och råkar i socialt utanförskap. Med andra ord har samhället mycket
att vinna på tidiga insatser. Beredningens förslag ska därför vara långsiktigt tillämpbara
på en bredare åldersgrupp barn och unga.
Psykisk hälsa
Psykisk hälsa liknas ofta med ekonomisk trygghet, sociala nätverk, att ingå i ett
sammanhang och känslan av delaktighet i samhället, samt att ha förutsättningar för att
åstadkomma goda skolprestationer och god fysisk hälsa. Främjande av psykisk hälsa
beskrivs ofta som processen att uppmuntra individen att ta kontroll över och förbättra
sin psykiska hälsa.
Grundläggande för människans sociala, kognitiva och emotionella utveckling är
samvaron med andra. För ungdomar är samvaro, som till stor del sker i förhållande till
jämnåriga, av avgörande betydelse för orientering i nutiden och inför framtida livsval.
Flera forskare har kommit fram till att ett positivt självförtroende har en salutogen
betydelse. Det kan vara så att man är mer öppen, har en större ansvarskänsla och en mer
aktiv attityd till tillvaron. Det betyder att man har en tilltro till att dåliga odds kan
övervinnas. Genom att lyfta fram och uppmärksamma ungdomarna på deras förmågor
ökar förmågan att hantera problem, vilket ger dem bättre självförtroende och blir av
15
betydelse för stresshantering. Beredningen valde att utgå ifrån det salutogena
perspektivet eftersom också förhållningssättet visar på framgångsrika resultat.
Psykisk ohälsa
De flesta studierna belyser inte psykisk hälsa utan psykisk ohälsa, där många studier
pekar på betydelsen av att ha en trygg vuxen under uppväxten. Enligt SCB:s statistik låg
andelen unga i åldrarna 16-24 år med sömnproblem, oro eller ångest under 80-talet på
nivån 7-8 procent. Sedan dess har den siffran nästan trefaldigats.
Generellt har svenska ungdomar det bra ekonomiskt, hälsomässigt och socialt, men det
finns också betydande grupper som har stora svårigheter. Det senare kan handla om
grupper som uppfattar ett utanförskap i förhållande till samhället, ungdomar som
drabbas av stressreaktioner som en konsekvens av höga krav i skolan och andra
livssammanhang och även de som kommit in i brottsliga sammanhang, provat droger
eller inte vet vart de kan vända sig när de mår dåligt. Orsaker som framförallt behöver
motverkas och som kan leda till psykisk ohälsa är tidig arbetslöshet, svag
skolprestation/situation, fysisk ohälsa samt utanförskap. En ökad individualisering av
samhället har också pekats ut som en förklaring till växande psykisk ohälsa.
Nytt synsätt på fysisk aktivitet och stillasittande
Fysisk aktivitet och stillasittande har hittills betraktats som två ytterligheter av samma
beteende. Nyligen publicerade tvärsnittsstudier från Karolinska institutet 2015 visar att
längre stunder av stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet är starkt kopplade till
såväl fetma, sjukdomar och för tidig död. Sambanden ses oberoende av BMI. Fynden
har väckt tanken att de negativa effekterna av stillasittande delvis kan vara skilda från
de positiva effekterna som följer av fysisk aktivitet. Hittills har stillasittande använts
som en synonym till fysisk inaktivitet, det vill säga att inte uppnå
rekommenderade/tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet. Det nya synsättet bygger på fyra
förutsättningar:
1. Stillasittande och fysisk aktivitet är två skilda beteenden. 2. Stillasittande är
oberoende av övrig fysisk aktivitet kopplat till ökad risk för flera stora folksjukdomar
och för tidig död. 3. De negativa kroppsliga effekterna som följer på stillasittande är inte
enbart motsatsen till de positiva effekter som följer av fysisk aktivitet. 4. Personer som
redan är otillräckligt fysiskt aktiva har sannolikt en ännu högre risk för fysisk och
psykisk ohälsa om de dessutom är stillasittande en stor del av dagen.
16
5
5.1
Motiv till strategier för att stärka ungas hälsa
Samverka på alla nivåer inom förvaltningen och i samhället
Samverkan ska överbrygga skarvar i samhället i stort där utsatta målgrupper riskerar
att hamna i otrygghet eller utanförskap utifrån vad forskningen och beprövad
erfarenhet har visat på. Samverkan ska också tydliggöra kommunens arbete med att
sträva efter en ökad jämlik och jämställd hälsa. Kommunens ska stötta med rätt hjälp,
vid rätt tid och med rätt kompetenser.
Beredningen har i dialoger uppmärksammat att ungdomar och verksamhetspersoner
efterfrågat bättre samverkan mellan instanser som berör ungas psykiska hälsa i
vardagen. Detta behov stöds även av forskning.
Beredningen ser många exempel på hur samverkan över gränserna ger bättre kontroll på
individnivå och därmed skapar bättre utgångsläge för fler. Beredningen vill se exempel
på hur förtroende och hållbara relationer utvecklas inom kommun, region, övriga
myndigheter samt föreningsliv, näringsliv och övrigt civilsamhälle och hur nya och
innovativa lösningar på samhällsutmaningar ser dagens ljus.
Lerum behöver identifiera och sedan täppa igen fallgroparna där fler unga riskerar
utanförskap. Det behövs ett nytänkande som river hinder och bättrar på modet att
samverka med ett modernt förhållningssätt.
Förståelsen för varje individs unika behov och hur kommunen kan stötta är alltid
utgångspunkten. Ungdomar berättar om exempel när de själva hamnat i skarven mellan
till exempel skola och socialtjänst, eller där överlämningar mellan skolformer blivit
problematisk. Vissa oroar sig för kritiska faser i sina liv; vart de ska ta vägen när
fritidsgårdsverksamheten inte längre är ett alternativ för dem. Oron för framtiden efter
gymnasietiden, för att misslyckas med studier eller för att inte få kompisar är
stressmoment och andra kritiska faser som unga beskriver i dialoger med beredningen.
Verksamhetspersonal från skola, stöd och omsorg har indikerat vikten av att samverka
för att minska skillnaderna mellan de som mår bäst och sämst eller är i riskzonen för
psykisk ohälsa. Samverkan ska särskilt skydda de barn och unga som riskerar att falla ur
välfärdssystemet. Beredningen ser att passager mellan olika
välfärdsfunktioner/verksamheter i samhället behöver kittas ihop. Genom att bygga kittet
mellan funktioner som på olika sätt arbetar med ungas hälsa ökar möjligheten att tidigt
identifiera och hjälpa barn och unga som är i riskzonen för psykisk ohälsa eller när de
befinner sig i kritiska faser i sina liv.
Beredningen har i andra kommuner sett exempel på hur organisatoriska åtgärder är sätt
att utveckla konkreta metoder för att göra samverkan mellan olika aktörer som finns
kring barn och unga mer strukturell och systematisk, och även skapa en nätverksbaserad
organisation.
Viktigt är också att bättre synliggöra, fungera inspirerande och sänka trösklarna till de
funktioner som kan vara stödjande för ungas hälsa. Hur kan kommunen exempelvis ha
familjecentrerat arbetsätt eller samverka i frågor för att överbrygga tabun kring psykisk
17
ohälsa eller kring samtal då unga mår dåligt?
Glädje, gemenskap, att röra sig, att ha vuxna att prata med och att få använda sin
kreativitet är faktorer som återkommer när unga beskriver vad som gör att de mår bra
och hur de kan må bättre. Hur kan kommunen genom samverkan tillgodose de
behoven?
5.2
Ta tillvara civilsamhällets innovationskraft
Beredningens dialoger med cirka 375 ungdomar visar att det är viktigt att kommunen
tar tillvara det engagemang som människor i civilsamhället, organisationer och externa
aktörer vill bidra med. Detta kan ske genom att skapa forum och stötta drivande krafter
och initiativtagare som i sin tur bidrar till nya typer av mötesplatser/gemensamma
arenor för unga.
Det viktigaste i dag är att bygga vidare på samhällsprojekt, att människor blir delaktiga,
att det finns plats för alla. En kommun kan aldrig hantera alla de frågor som medborgare
eller föreningsliv vill engagera sig i för att motverka utanförskap men däremot bör
kommunen ta ett gemensamt ansvar för att se allas förmåga samt att lyfta fram och
stödja de engagemang som finns för att utvecklas. Kommunen behöver söka andra
vägar för att utveckla samverkan med syfte att öka välmåendet hos unga.
Informellt lärande i form av deltagande i projekt, föreningsliv och andra sociala
arrangemang är ett komplement till skolan och ger en ökad social betydelse i form av
nätverk och kontakter. Deltagande i informella lärprocesser utvecklar också många
kompetenser. Ungdomar som beredningen har mött berättar om att aktiviteter som de
har deltagit har ökat självkänslan, lärt dem att leda och jobba i grupp eller att fatta
beslut. Flera av dem är kompetenser som arbetsgivare efterfrågar. För de som även
deltar i internationella aktiviteter ger det även högre kompetens i språk och
interkulturell kommunikation.
Beredningen tror att det krävs en samordning och en involvering av relevanta nationella,
regionala och lokala aktörer för att stärka initiativ. För att möta samhällsutmaningar
behöver Lerum utveckla medskapande mellan offentliga aktörer, idéburna
organisationer och initiativtagare samt andra viktiga och drivande krafter.
Lerum kan behöva utveckla metoder eller börja räkna samhällsekonomiskt på de lokala
insatser och samverkansprojekt som görs i förebyggande syfte för att unga ska må bra.
Det finns en samhällsnytta med att ta tillvara på engagemang och initiativ. Det är en
social långsiktig investering i ett framtida samhällsbygge. En väg mot att bryta
stigmatiseringen för unga som mår dåligt eller förbättra för unga som redan mår bra kan
vara att skapa starka synergier, att bygga lokala nätverk med andra likasinnade och
lokala aktörer. Alla vuxna har ett ansvar gentemot de barn de möter – och en möjlighet
att göra skillnad. Forskning visar att vändpunkten för många unga som haft det svårt har
varit mötet med en vuxen som ser, lyssnar och tror på dem och där kan Lerums
kommun skapa fler möjligheter.
Unga efterfrågar personer att inspireras av och som förstår dem, personer att prata med
men som inte alltid behöver ha ett professionellt förhållningssätt till samtal. Många
efterfrågar en bredd av sociala insatser och fler människor som skapar social
18
gemenskap. Unga vill ha mer information och fler möjliga vägar till att prata med någon
när de mår dåligt. Metoder och aktiviteter som underlättar för unga att våga prata om att
de mår dåligt behöver utvecklas.
Ungdomarna berättar om hur drivande människor är viktiga för de verksamheter och
sammanhang som de har lust att ingå i. De använder inte ordet eldsjälar men drivande
personer nämns ofta som avgörande när till exempel mötesplatser kommer upp i
dialoger. Delaktighet och engagemang skapas sällan av sig själv utan behöver driftiga
ledare som stöttar unga att senare själva driva och leda. Flera tycker att kortsiktiga och
långsiktiga gemenskapsprojekt behövs vilket också kan skapa en positiv bild av
kommunen.
Beredningen ser att om engagemang tas om hand, följs upp och stöttas kontinuerligt kan
det i sin tur leda till fler nya arbetstillfällen, ökat välmående och ge andra positiva
effekter.
Beredningen har sett exempel på hur unga visar hur de själva kan hjälpa till att minska
skillnaden mellan de som mår bra och de som mår sämst i samhället. Beredningen har
också sett exempel på hur fler vuxna utan spetskompetens bidra med mer kontakter
inom skola, fritids och där unga rör sig i allmänhet.
Lerum behöver utveckla metoder för att hjälpa, stötta och identifiera människor som
redan är i gång med att driva utvecklande och inspirerande arbete inom ramen för
samhällsviktig verksamhet som stävar mot Lerums vision, speciellt inom inflytande,
hållbarhet och kreativitet.
5.3
Vänd samhällstrenden – öka aktiviteten och minska stillasittandet
Samhällsutvecklingen har bidragit till minskad rörlighet i vardagen, därför bör
möjligheter till aktivitet skapas för unga som inte ser idrotten som ett alternativ. Skolan
bör i samverkan med civilsamhälle och familjer inta en aktiv roll i detta arbete
Beredningen ser att det är viktigt med särskilt fokus på de individer som sällan deltar
och unga med funktionsnedsättningar. Viktigt att skolan erbjuder fysisk aktivitet under
alla skolår inklusive gymnasiet.
Beredningen ser att det är viktigt att planera barn och ungas fysiska miljöer så att
naturlig rörelse främjas för alla barn och unga. Hur ställer vi om och förändrar den
byggda miljön för framtiden så att fysisk aktivitet kan integreras mer i vardagen för att
främja hälsa, hållbar utveckling och stärka den sociala gemenskapen?
Hur kan skolans förhållningssätt utvecklas med att inte enbart titta på kursplanerna utan
mer betona den dagliga fysiska aktiviteten och utgå från den skrivning som finns i
läroplanen om att skolan ska skapa förutsättningar för eleverna att få daglig fysisk
aktivitet? Beredningen ser att skolans uppdrag om daglig fysisk aktivitet behöver få
ökad uppmärksamhet i Lerums skolors vardag. Beredningen har behandlat området
stillasittande som en negativ samhällsutveckling som behöver motverkas på många
olika plan men när man vill nå en bred målgrupp är det i skolan man får börja.
Ungas psykiska hälsa är starkt kopplat till den fysiska hälsan och hur mycket den
enskilda personen rör sig under vardagen och i livets olika situationer. Forskning visar
att en god fysisk hälsa främjar den psykiska hälsan. Därför är det viktigt att tidigt lära in
ett naturligt hälsotänk. Hur vi utformar den bebyggda miljön påverkar hur aktiva
19
människor är. Forskning visar att särskilt pojkar i gymnasieåldern har en större ohälsa.
Forskning från bland annat Lancet-rapporten visar att den digitala tekniken gör pojkarna
mer stillasittande än flickor men beredningen ser inte att det behöver finnas ett
motsatsförhållande mellan teknologi och fysisk aktivitet. Teknikens dragningskraft
innebär såväl utmaningar som möjligheter. Oväntade innovativa tekniska lösningar
skulle kunna öka aktiviteten bland unga. De senaste åren har uttrycken gamification
eller spelifiering som det heter på svenska blivit allt mer förekommande i
företagssammanhang. En undersökning från Garter Group visar att 50 procent av de
företag som jobbar med förbättringsprocesser använde förra året någon form av
spelifiering och att den trenden är stark.
Samhällsarbetet bör aktivt sträva mot att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet för att
förbättra hälsan för unga. Kulturella aktiviteter ska också beaktas i ledet att initiera och
aktivera möjligheter för unga att röra sig mer. Beredningens process under tiden för
uppdraget har visat att fysisk aktivitet i samverkan med kreativa processer är
uppskattade och når fler dimensioner. Grundläggande rekommendationer från Västra
Götalandsregionen kring barn och ungas fysiska aktivitet är att alla 7–12-åringar bör
röra på sig på ett mångsidigt och åldersanpassat sätt minst 1–2 timmar dagligen och att
de bör undvika att sitta över två timmar i ett sträck. 13–18-åringarna befinner sig i en
period av kraftig tillväxt och utveckling och behovet av fysisk aktivitet skiljer sig inte
mycket från behovet i barndomen. Rekommendationen är 1–1½ timme per dag för 13–
18-åringar.
Beredningen vill peka på forskning som visar att den motoriska färdigheten går hand i
hand med ökade möjligheter till kunskapsutveckling och skolprestationer, särskilt vad
gäller koncentrationsförmåga och även för att minska stressrelaterade besvär. Unga i
Lerum pratar om att det är viktigt att det ska vara kul att röra sig. De beskriver också att
hindren för att för att få dem att röra på sig behöver bli färre och vissa tycker till och
med att aktivitet/rörelse ska vara tvingande från skolan. Alla unga som beredningen har
träffat vet att det är viktigt att röra på sig men har olika skäl till att de ändå är
stillasittande.
Stillasittandet ökar och är en global utmaning och samhällsstrukturer behöver stödja
förändringsarbetet. Var tredje vuxen rör på sig för lite och varje år dör 5,3 miljoner
människor runtom världen på grund av inaktivitet. I en internationell studie som
presenterats i vetenskapstidskriften Lancet jämförs stillasittande med rökning. Rökning
dödar miljontals människor varje år. Men fysisk inaktivitet är minst lika farlig.
Unga efterfrågar att det ska finnas möjligheter att delta i idrottssammanhang och
kulturaktiviteter utan krav på prestation, tävlingsmoment eller att behöva visa upp sig.
Varje individ ska få sitt individuella behov av rörelse tillfredställt. Därför måste utbudet
av aktiviteter vara diversifierat. Det behövs en större satsning på breddidrott vid sidan
av föreningarnas satsningar mot bättre prestationer, elitsatsningar och vinster.
Ungdomar med funktionsnedsättning berättar att de ibland behöver söka sig utanför
kommunen för att hitta sammanhang som de har möjlighet eller vill delta i. Beredningen
menar att det ska vara möjligt att rikta särskilt stöd till målgrupper som har sämre
förutsättningar att delta i vanliga sammanhang.
20
6
Övergripande mål
Beredningens strategier stödjer Lerum kommuns vision särskilt vad gäller avser
inflytande, kreativitet och hållbarhet. Strategierna ska fungera aktiverande och vara
samstämmiga med avsikten i övergripande styrdokument fastställda av
kommunfullmäktige. Här nedan anges några av dessa.
Ur målbild 2040 framgår att:
Lerums kommun är ett komplett samhälle med hög livskvalitet. Här mår folk bra!
I Lerums kommun finns förutsättningar för en hållbar livsstil och hälsosamma val.
Lerums kommun är ett komplett samhälle med hög livskvalitet.
I hela kommunen har vi skapat levande mötesplatser, där olika kultur och mångfald
bidrar till gemenskap. Kulturbyggnader och miljöer har bevarats så att de finns kvar för
framtida generationer
Idag, det vill säga 19 december år 2040, präglas livet i Lerums kommun av ett trivsamt
boende med närhet till gröna oaser. Naturens roll är central, viktig och framträdande,
där sjöar och skogar är tillgängliga för upplevelser och rekreation för kommunens
invånare och besökare.
Framtidsbilder 2018
År 2018 fångar vi upp våra barn och ungdomar tidigt. Vi arbetar aktivt med
hälsofrämjande och förebyggande åtgärder för att öka hälsan hos flickor och pojkar.
År 2018 tillfredställs kvinnor och mäns, flickor och pojkars behov av flexibla lokaler
och utemiljöer anpassade för kulturupplevelser och utövande av fritidsaktiviteter.
Mötesplatserna är utformade tillsammans med kommunens invånare och finns i
kommunens alla delar.
CEMR-deklarationen 2010 beslutade kommunfullmäktige i Lerums kommun att
underteckna den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män –
CEMR-deklarationen. Det innebär att Lerums kommun arbetar för att undanröja
bristande jämställdhet mellan kvinnor och män, både sett ur ett arbetsgivarperspektiv
och ett medborgar- och brukarperspektiv. Övergripande handlar det om att kvinnor och
män samt flickor och pojkar ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna
liv.
21
