Mer än ett jobb

Ät mer ägg! Ett riktigt superlivsmedel fullt av näring (och så gott!)
ALLT OM DIABETES 1.2017
Din
tidning fr
å
Diabetes n
förbunde ­
t
AKTUELLT
Träffa sjukvården
i Uppsala via app
I FOKUS
Vägen till ett
botemedel
Dessa mediciner
och hjälpmedel
är på gång
FORSKNING
Nr 1.2017 / En tidning om att leva med diabetes / Värde 59 kr
Gensax minskar
celldöd och ökar
­insulinproduktionen
Mer än
ett jobb
Diabetesläkaren Christine
­Laines egna barn fick diabetes
DEXCOM G5 ® MOBILE
– NU OCKSÅ FÖR ANDROID
OCH TILL NYTT LÄGRE PRIS
• Lägre pris än Dexcom G4 • Inget krav på mottagare • Ny förbättrad app • Unik följarfunktion
DIA.SE.001­01­JAN2017. Foto: Håkan Hjort/Johnér. Lindoff Communications.
Nu finns Dexcom G5 – kontinuerlig glukosmätning med larm
och unik följarfunktion för diabetes typ 1– även för Android.
Det innebär att Dexcom G5 – det första systemet för båda
operativsystemen – nu är tillgängligt för de flesta som vill koppla
CGM med larm och följarfunktion till sin mobiltelefon.
Nytt lägre pris
Dessutom har priset sänkts på Dexcom G5. Skälet till
prissänkningen är att Dexcom Inc. justerat priset nedåt (vilket vi
som distributör naturligtvis då också gör) – plus att i den upp­
daterade CE­märkningen försvinner kravet på separat mottagare
för Dexcom G5, och därmed kostnaden för denna.
Det nya priset gör att den totala årskostnaden för Dexcom
G5 sjunker med cirka 30 procent, beroende på respektive
landstings upphandlingssituation. I de flesta fall innebär det också
att Dexcom G5 har ett lägre pris än Dexcom G4*.
Ny Android-app med flera nyttiga funktioner
Android­appen innehåller flera nya, nyttiga funktioner (kommer
i IOS­appen under kvartal 1 2017). Några av dessa är att
sändaren sparar glukosdata om man kommer utanför räckvidden
för att sedan återföra värdena för de tre senaste timmarna till
en komplett kurva i mobiltelefonen. En ny så kallad ”widget” gör
att man ser värdet och trendpil även på låst hemskärm utan att
behöva öppna appen. Dessutom får användaren varningar även
om ljudet på telefonen är avstängt.
För mer information – kontakta din lokala representant från
NordicInfu Care AB. Det går också bra att kontakta oss på 08­
601 24 40 eller [email protected].
* Vid full användning första året
** Kompatibel med Samsung Galaxy S5, S6 och S7, Samsung Galaxy Note 5,
LG G4 och G5, Motorola Nexus 6, samtliga Android­smartklockor
NordicInfu Care AB, Box 1225, 131 28 Nacka Strand
08­601 24 40 www.infucare.se
NordicInfu Care is an activity of Air Liquide Healthcare
Innehåll 1.2017
04 INLEDARE
Forskning ger hopp om bot.
06 AKTUELLT
Boka möte och prata med sköterskan via app.
09 HETA STOLEN / ERIK ÅHLIN
”Riktlinjerna ska användas för planering
och styrning av vården.”
10 FORSKNING
Gensaxen Crispr kan rätta till genetiska fel.
13 GÄSTKRÖNIKAN / MARIA SITELL
”När det handlade om min sjukdom funkade
inte den vanliga logiken.”
14
Chockartat när båda
barnen blev sjuka.
14 PERSONLIGT / CHRISTINE LAINE
Jobbet som diabetesläkare förändrades
när d
­ öttrarna fick sjukdomen.
20 I FOKUS / FORSKNING
Science fiction blir verklighet i labbet.
I FOKUS:
FORSKNING
Pilligt jobb banar
väg mot botande
­behandling.
20
29 MAT / PÅSKBUFFÉ
Sibylla Wiegert lagar sina påskfavoriter.
32 RÅVARAN / ÄGG
Ett ovalt vitaminpiller.
34 KULTUR
Australier får
hjälp att leva mer
hälsosamt.
Peter Apelgren, konst och den blå färgen.
36 UTBLICK / AUSTRALIEN
”The life program” hjälper människor i riskzonen
att leva hälsosammare.
38 PÅ GÅNG / FÖRBUNDET
IFK Göteborg hjälper till att sprida kunskap.
40 PÅ GÅNG / UNG DIABETES
36
Knökfullt av
­nyttigheter.
32
Fotoutställning kring känslorna ett liv
med diabetes för med sig.
42 KRÖNIKA / FREDRIK LÖNDAHL
En av förbundets uppgifter är att stödja
vetenskaplig forskning kring diabetes.
9
Riktlinjer för
behandling ska
uppdateras
snabbare.
43 FRÅGA / SVAR
Är inte bubbelfotbad bra för oss med diabetes?
47 DIABETESFONDEN
Stellan Sandler tror på mer precisionsmedicin.
48 KORSORD & LILL-MICKEL
Vinn boken Hjältar och Lill-Mickel sover över.
50 SÅ GÖR JAG / RASMUS LENNKVIST
Jag fick visa och förklara för lagkompisarna.
3
Inledare
H
ar du funderat över hur det kommer sig att vi har
energisnåla kylskåp, vindkraftverk, effektiva läke­
medel och en sjukvård som räddar liv? Jag gör
det ibland, och varje gång kommer jag fram till att
det till stor del hänger samman med forskning.
Enligt Statistiska Centralbyrån satsades det år 2003 i Sverige
96,5 miljarder kronor på Forskning och utveckling, FoU. 2015
hade siffran stigit till 136,6 miljarder kronor, en ökning med 42
procent. Sverige som land satsar mellan tre och fyra procent
av BNP på FoU, och är bland de fem länder i OECD som in­
vesterar mest i forskning och utveckling som andel av BNP. De
andra länderna är Sydkorea, Israel, Japan och Finland. Privata
medel finansierar den största delen av FoU i Sverige, 70 pro­
cent, medan universiteten står för 27 procent.
Ordförande Fredrik
Löndahl tycker att vården
­måste erbjuda bästa
­möj­liga behandling här
och nu, till dess att det
finns en bot. Läs hans
­krönika på sid 42.
PENGAR ÄR BRA, men medicinsk forskning behöver nyfikenhet
och intresse, tillsammans med forskarens vilja att förbättra,
göra nytta och göra gott. Även om en riktig bot av diabetes lig­
ger långt fram i tiden, och kanske egentligen inte är realistisk,
så behövs ändå tanken som inspiration och drivkraft. För det
är just inspiration, drivkraft och envishet, samt blod, svett och
tårar, som driver forskningen framåt. Det ger oss bättre medici­
ner och smartare tekniska hjälpmedel. Och vips, helt plötsligt
en vacker dag står vi där ändå med en bot. Vi måste få tänka
så. Och hoppas.
Fredrik Hed och Jens
Boström är r­ edaktörer för
tidningen. Jens v­ ikarierar
för Staffan Ohlson.
BERÄTTA GÄRNA VAD du vill läsa om i tidningen? Vem ska
vi sätta i Heta stolen? Vem har en intressant historia att
­berätta? Mejla oss, [email protected] är adressen.
KONTAKT
Telefon
08-564 821 21
Mejl
[email protected]
Post
Allt om Diabetes, Svenska
­Diabetesförbundet, Box 1107,
172 22 Sundbyberg
REDAKTION
Ansvarig utgivare
Fredrik Löndahl
Produktion
Nice One
Redaktörer
Fredrik Hed
Staffan Ohlson
Projektledare
Frida Johansson Kolloch
Form och layout
Jessica Sunnebo
Tomas Looström
Repro
Matilda Boström
Språkgranskning
Jenny Björk
ANNONSER
Mediakraft
Carl Larsson 08-23 45 35
[email protected]
Annonsmaterial
[email protected]
Upplaga
Ca 25 000
Tryck
Sörmlands Printing Solutions AB
MEDLEMSKAP
Kostar maximalt 335 kr per år.
[email protected]
08-564 821 00
www.diabetes.se/medlem/
Adressändring
[email protected], 08-564 821 00
Prenumerationspris: 300 kr,
utanför Sverige 350 kr
Utgivning 2017
25/4, 19/6, 6/9, 27/10, 18/12
Utges även som taltidning.
Redaktionen ansvarar bara för
beställt material. Eftertryck
är förbjudet utan skriftligt
med­givande från redaktionen.
REDAKTÖR FREDRIK HED
341 078
TRYCKSAK
SEJAN2016DIAB02
DEXCOM G5®. FÖLJ DITT BARNS
GLUKOSVÄRDEN I DIN MOBIL.
Med Dexcom G5 kan du följa
ditt barns glukosvärden på din
mobil (se www.dexcom.com/ouscompatibility-page) för kompatibla
smartenheter), oavsett var hon
eller han befinner sig. I skolan, på
förskolan, ridlägret, fotbollsresan, vid
övernattning hos kompisar, på kalas ...
Tryggt – och du kan direkt hjälpa
till med råd och tips. Kontakta
ert diabetesteam. Se också www.
infucare.se.
08-601 24 40, [email protected]
NordicInfu Care is an activity of Air Liquide Healthcare. SEJAN2016DIAB02
Allt om Diabetes InfuCare jan 2017 ledarsida.indd 1
2017-01-17 14:52
OMSLAGSFOTO: EMELIE ASPLUND, PORTRÄTTFOTO: ANNA RUT FRIDHOLM
Forskning ger
hopp om botemedel
Allt om Diabetes ges ut av S­ venska
Diabetesförbundet.
Beställ gärna
via telefon:
020-41 00 42
Välj Accu-Chek Aviva om du vill ha:
Stor och tydlig display, snabba tester (5 sek)
Stora, lätthanterliga testremsor
Skonsam provtagning (6 lansetter/trumma)
www.accu-chek.se
Vänligen kontrollera att Accu-Chek Aviva finns tillgänglig i ditt landsting
Tydlig, säker och pålitlig.
Aktuellt
REDAKTÖRER FREDRIK HED OCH JENS BOSTRÖM
Tipsa redaktionen! [email protected] Fler nyheter på diabetes.se
Unga träffar sin ­
vårdpersonal online
Efter ett långt och mödosamt ut­
vecklingsarbete har nu ett antal unga
patienter vid diabetesmottagningen
i Uppsala börjat använda Diabetes
­Dialog, som den nya appen kallas.
Enligt Johan Fischier, sjuksköterska
vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala,
fanns det inga appar som motsva­
rade behoven hos unga vuxna med
diabetes. De valde därför att utveckla
en egen skräddarsydd app med hjälp
av ett företag i Uppsala. Inloggningen
sker enkelt med mobilt bank-id och
användaren kan sedan skicka ett
meddelande till en specifik vårdkon­
takt eller boka och genomföra ett
videosamtal.
FÖRST UT ATT använda tekniken är
ett antal unga patienter i åldern
18–25 år.
Uppsalas diabetesmottagning har utvecklat en
egen app för interaktiv vård.
6
– Det är en period där det händer
mycket i livet. Man flyttar hemifrån,
börjar plugga eller jobba, förälskar
sig och lever ett liv utan
fasta rutiner, samtidigt
som man försöker hitta
sin plats i livet. Många har
helt enkelt inte tid att ta
hand om sin diabetes utan
den kommer i andra eller
tredje hand och därför är
det viktigt att vi kan sänka
trösklarna för kontakten
med vården, säger Johan
Fischier.
STÖRRE FLEXIBILITET OCH att lättare kun­
na få kontakt med vården är frågor
som Ung Diabetes driver, då det är
behov hos unga vuxna som inte möts
av vården i dag. Magdalena Wlad,
engagerad i Ung Diabetes, har varit
med i fokusgruppen för att ta fram
Diabetes Dialog.
– För mig som patient med typ 1diabetes är det otroligt viktigt att sjuk­
vården är så lättillgänglig
som möjligt. De fysiska
mottagnings­besöken där
man kommer i kontakt
med vården en gång i
kvartalet räcker inte alltid.
Med Diabetes Dialog kan
man enkelt få hjälp att
lösa problemen när de
uppkommer, där och då.
text Jens Boström
Vad finns det för fördelar
med att använda appar i
vården?
– Framför allt ger det
mer patientmakt. I dag är
patienten passiv när de
väntar på att få en kallelse
till vården eller behöver ringa upp och
sitta i telefonkö för att kunna prata
med sin vårdgivare. Man ska snabbt
kunna få hjälp när man behöver och
Diabetes Dialog ger patienten möjlig­
het att när som helst boka en tid eller
skicka ett meddelande, säger Johan
Fischier.
– Många är väldigt tacksamma över
att kunna få den extra supporten utan
att få stora avbrott i vardagen för att
ta ledigt och resa till sjukhuset, säger
Johan Fischier.
Det här
är Diabetes Dialog
u loggar in med bank-id och kan skicka
D
meddelande till din vårdkontakt, som är
antingen sjuksköterska, läkare, dietist
eller kurator.
I appen finns möjlighet att boka tid för
ett videosamtal och få påminnelse via
pushnotiser.
ppen är ett komplement till bland
A
annat Diasend, som redan används i stor
utsträckning.
P atienterna kan ladda upp sina värden
via Diasend, boka en tid och genomföra
ett videosamtal i Diabetes Dialog med
värdena som underlag.
BILDER: PRESSBILD, SHUTTERSTOCK, FEATUREFLASH PHOTO AGENCY, JOE SEER / SHUT TERSTOCK
Diabetesmottagningen i Uppsala har utvecklat en unik
app. Unga personer, som är först ut att testa tekniken,
kan nu boka sina besök själva och träffa läkare eller
­sköterska genom ett videosamtal.
Var 23:e sekund
­ iagnosticeras en person
d
med diabetes i USA. För att uppmärksamma allvaret i situationen
har American Diabetes Association
(ADA) lanserat kampanjen #diabetesdancedare. Dansa i 23 sekunder,
filma det, lägg upp videon i sociala
medier och uppmana tre vänner
att dansa. Det är receptet som
fått bland annat världsartisten
Usher och före detta basketproffset Shaquille O’Neal att
dansa för diabetes.
Stockholm når inte
behandlingsmålen för barn
En granskning av barndiabetesvården i Stockholm visar bland annat
att HbA1c ligger högre än både
riksgenomsnittet och det nationella
behandlingsmålet.
– Vi har brist på specialister, och
det är ett jättestort problem, säger
Ella Bohlin (kd), landstingsråd med
ansvar för diabetesvården.
– Vi vet att sjukhusen gör sitt yttersta
för att rekrytera och vi har lämnat väldigt
stort förtroende till sjukhusen. Jag har
väldigt stor tilltro till att professionen
organiserar vården efter vad som är bäst
för patienten, men vi har absolut en brist
på specialister, säger Ella Bohlin till Allt
om Diabetes.
GRANSKNING En femtedel av alla
uppföljning av vårdprogrammets
rekommendationer som en förbättringsmöjlighet.
– Vi är ett stort landsting och våra
beställningar är på miljarder. Det
skulle vara omöjligt om vi la alla detaljer
på fullmäktige att besluta en gång i månaden, därför har vi en ägarstyrningsmodell där vi styr genom kvalitet och att vi
ser till att nationella riktlinjer följs. Ibland
klarar vi inte det och då får vi titta på varför vi inte lyckas, säger Ella Bohlin.
LANDSTINGSREVISORERNA PEKAR PÅ ökad
barn med diabetes i Sverige
behandlas i Stockholms län.
Diabetesförbundet har deltagit
i den granskning av barndiabetesvården som genomförts, och
där framkommer flera brister.
Förutom höga HbA1c så är det för många
barn per sjuksköterska. Enligt rapporten
kan den befintliga bemanningssituationen medföra risk för att sjukhusen inte
kan upprätthålla tillgänglighet, säkerhet
och kontinuitet i vården.
3 frågor till …
PONTUS ­NYSTRÖM,
BILD: PRIVAT
… som är en av de första
i världen att få testa den
nya kontinuerliga glukos­
mätaren med en implan­
t­erbar sensor som sitter i
90 dagar.
Hur har den nya mätaren
fungerat för dig?
– Det var lite svårigheter att
kalibrera den de första dagarna,
men efter det har den fungerat
jättebra. Jag har lyckats sänka
mitt medelblodsocker ganska
många snäpp genom att det blir
Allt om Diabetes 1 2017
så smidigt att kolla blodsockret.
Det är inte jobbigare än att öppna vilken annan app på mobilen
som helst.
Vilka fördelar ser du med den
nya mätaren?
– Sändaren som sitter på
armen ska laddas några minuter
om dagen, så den går att ta av,
vilket innebär att skulle man
fastna med den så att den slits
av så går det utan problem att
sätta fast den igen. Den sänder
värdena direkt till min mobil­
telefon också så jag slipper
bära med mig en extra mätare.
Sändaren på armen vibrerar om
jag ligger högt eller lågt så jag
känner det direkt utan att titta på
min mobil.
Vad innebär CGM-tekniken
för dig?
– Otroligt mycket! Att få
trendkurvor direkt i mobil­
telefonen ger så mycket mer
information än ett stick i fingret.
Jag tycker det är jättekul att
Sverige ligger i framkant på
detta sätt.
text Jens Boström
text Jens Boström
SJUNKANDE
FÖRTROENDE
FÖR SVENSK
SJUKVÅRD
JÄMFÖRELSE En inter­
nationell hälso- och
sjukvårdsstudie slår fast
att Sverige står inför stora
utmaningar inom områden som tillgänglighet,
information, delaktighet
och samordning av vård.
Utmaningarna gäller även
vården för kroniskt sjuka,
där det framgår att endast
fyra av tio upplever att
vårdpersonal har diskuterat målsättningar eller
prioriteringar i patientens vård. Vidare är det
betydligt färre patienter i
Sverige än i andra länder
som anger att de fått en
skriftlig plan som hjälper
dem att själva ta hand
om sin sjukdom. Läs den
fullständiga studien på
http://bit.ly/sjunkande
text Jens Boström
Plomberad
sko läker
­såren bättre
FÖTTER Svårläkta sår på fötterna
kan vara en av många komplikationer i ett liv med diabetes.
En behandlingsmetod för att
läka såret är att benet gipsas
upp till knät. Men benet måste
gipsas om varje vecka i upp till
tre månader.
Nu har Gustav Jarl,
forskare vid Universitetssjukvårdens
forskningscentrum
(UFC) i Region Örebro
län, tillsammans med
Roy Tranberg, ­forskare
vid Göteborgs
­Universitet, tagit
fram en special­
designad plomberad
sko med inlägg som en
­alternativ behandlings­metod.
Skon är plomberad med ett
plastband och sitter fast på
foten dygnet runt.
En pilotstudie med sju
personer har genomförts där
alla sår läkte. Det planeras för
ytterligare en studie där sårläkning, livskvalitet, rörlighet och
sjukskrivning ska studeras. I den
studien jämförs två grupper som
behandlas med antingen gips
eller plomberad sko.
– Jämfört med gips kan
personen med en plomberad
behandlingssko röra sig fritt och
vara aktiv under behandlingen.
Förhoppningen är att uppnå
lika effektiv läkning, men på
ett mycket lindrigare sätt för
­personen, säger Gustav Jarl.
text Fredrik Hed
7
NÄR SOV DU TRYGGT
EN HEL NATT SENAST?
MINIMED 640G
™
DET ENDA SYSTEMET
SOM FÖRHINDRAR
HYPOGLYKEMIER*
Besök vår hemsida för mer information:
www.medtronic-diabetes.se
* Användarnas egna inställning av lågt glukosvärde undveks vid 75 % av SmartGuard
stopp-innan-lågt händelser. Zhong. A, et al.: Effectiveness of Automated Insulin
Management Features of the MiniMed® 640G Sensor Augmented Insulin Pump.
Diabetes Technol Ther. 2016 Oct;18(10):657-663.
Medtronic AB
Hemvärnsgatan 9, Box 54, 171 74 SOLNA
Kundservice: 08-568 585 10
Innehållet och uppgifterna på denna annons är endast avsedda som information och
ersätter inte professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Tala alltid
med dina vårdgivare om din diagnos och behandling. © 2016 Medtronic International
Trading Sarl.
UC201704536 SV
Heta stolen
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård uppdaterades senast 2015. Innan dess
uppdaterades de 2010. Vi frågade Erik Åhlin,
projektledare på Socialstyrelsen för diabetesriktlinjerna:
Varför uppdateras
rikt­­linjerna så sällan?
– Vi går nu mot snabbare uppdateringar
och bryter ut delar av riktlinjerna där
det bedöms att kunskapsläget förändras snabbare. Just nu uppdaterar vi de
delar som handlar om läkemedel och
viktminskande kirurgi, som beräknas bli
klara under våren 2017.
Hur bestämmer ni att riktlinjerna ska
uppdateras?
– Ny forskning eller annat i omvärlden
som tillkommer bedöms av vetenskapliga
experter utifrån om det kan påverka våra
riktlinjer.
Riktlinjerna är rekommendationer. Varför formulerar ni det inte tuffare än så?
– Därför att vår uppgift är att ge stöd
till vården. Det finns ett lokalt självstyre
i landstingen som vi inte kan bestämma
över, därför kan vi bara rekommendera i
våra riktlinjer.
Vad ska riktlinjerna användas till?
FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM
Vilken aktuell fråga
vill du ställa till en
makthavare?
Hör av dig till oss!
redaktionen@
diabetes.se
– De ska användas framför allt av
chefer inom landstingen, som exempelvis
sjukvårdschefer, klinikchefer och vårdcentralschefer, för planering och styrning
av vården.
När riktlinjerna implementeras på olika
sätt i landstingen, bidrar inte det till
regionala skillnader?
– Jag tycker inte det. Ett syfte med de
nationella riktlinjerna är att motverka
regionala skillnader. Vi tar fram regional
statistik för att påvisa regionala skillnader och påtalar dem för landstingen
som möjliga förbättringsområden. Olika
landsting kan ha olika utmaningar och
förbättringsbehoven kan därigenom skilja
sig mellan olika landsting.
text Fredrik Hed
NYFIKEN PÅ MER? Hela intervjun med Erik Åhlin,
med fler frågor och svar, finns att läsa på diabetes.se.
9
Forskning
REDAKTÖRER FREDRIK HED OCH JENS BOSTRÖM
Här är ett axplock av den nya forskningen. Läs fler artiklar och notiser på www.diabetes.se
Gensaxen Crispr förbättrade
insulinproduktion i studie
I en jämförelse mellan donerade
insulinproducerande celler från
människor med typ 2-diabetes och
celler från friska personer fann fors­
karna dubbelt så mycket av ett speci­
fikt enzym i diabetescellerna jämfört
med i de friska. Enzymerna
fungerar ungefär som en
kontakt för att öka eller
minska aktiviteten i en
gen.
– Enäggstvillingar har
identiska gener från sina föräldrar.
­Beroende på hur tvillingarna lever och
vad de gör kan det påverka ­generna
som aktiveras.
Vid diabetes kan miljöfaktorer som
högt blodsocker aktivera enzymer
och gener som spär på försämringen,
säger Yang de Marinis, forskare vid
Lunds universitets Diabetescentrum
som har lett studien.
– Därför ville vi undersöka om vi
kan minska den toxiska effekten av
högt blodglukos i insulinproduce­
rande celler genom att avaktivera
detta enzym. Vi använde den senaste
Crispr-tekniken för att klippa bort en
bit i den genetiska koden som styr
funktionen hos enzymet i insulin­
producerande celler från råttor, säger
Yang de Marinis.
I Crispr/Cas9-systemet fungerar enzymet Cas9 som en DNAsax. Den guidas till rätt ställe av ett RNA-protein som överensstämmer med målregionen, och Cas9 skär av DNA-strängarna
vid exakt den önskade positionen.
CAS9
CRISPR GUIDE RNA1
CAS9
CRISPR GUIDE RNA2
10
DETTA RESULTERADE I minskad aktivitet
i den specifika genen, TXNIP, som
ansvarar för den toxiska effekten av
högt blodglukos vid diabetes. Fors­
karna såg också minskad celldöd och
ökad insulinproduktion i betacellerna.
Skillnaden från andra försök, där cel­
lerna exponeras för högt blodglukos,
där gensaxen Crispr inte har använts,
är att betacellerna nu inte dör utan
överlever.
–Drömmen är att den här ­sortens
redigering av gener ska kunna an­
vändas för att behandla diabetes. Än
så länge är alla tester gjorda på celler
som tagits ur kroppen, och det kom­
mer att ta lång tid och krävas många
fler försök innan tekniken i framtiden
kan testas på människor, säger Yang
de Marinis.
text Fredrik Hed
Förstör inkräktare
C
rispr/Cas9 är från början ett
maskineri som finns i vissa bak­
terier och har till uppgift att förstöra inkräktande DNA-kedjor, till
exempel från attackerande virus.
U
pptäckten gjordes 2009 av den
franska forskaren Emmanuelle
­Charpentier och hennes forskargrupp vid Umeå universitet.
V
idare forskning av Emmanuelle
Charpentier och amerikanska
­Jennifer Doudna, som publice­
rades 2012, möjliggjorde arbete
med konstgjord Cas9.
KÄLLA: UMEÅ UNIVERSITET, WIKIPEDIA
GRAFIK: TOMAS LOOSTRÖM, PORTRÄTT: ANTONIO DE MARINIS
Med hjälp av gensaxen Crispr/Cas9 har forskare i Lund
lyckats stänga av ett enzym som har en nyckelroll i
­regleringen av en diabetesfrämjande gen i betacellerna.
Effekten blev minskad celldöd och ökad insulinproduktion i de genmodifierade cellerna.
20 miljoner till
forskning på
typ 2-diabetes
Diabetes kan
påverka tarmen.
TILLSKOTT Charlotte Ling, professor
i ­epigenetik vid Lunds universitet, får
två miljoner euro, nästan 20 miljoner
kronor, bland annat från Diabetesfonden för att under fem år ta
fram nya metoder för att
förutse, förebygga och
behandla typ 2-diabetes. Ärftlighet kan bara
förklara 20 procent av
sjukdomen, och inom
epigenetiken studeras både
gener och de mekanismer som styr
generna, och som vi till stor del kan
påverka med miljö och livsstil.
– Med nya, innovativa metoder
hoppas vi upptäcka nya gener med avgörande betydelse för utvecklingen av
typ 2-diabetes, säger Charlotte Ling.
text Fredrik Hed
TILLSKOTT AV BAKTERIER NY MÖJLIG
BEHANDLING VID TYP 2-DIABETES
BILDER: SHUT TERSTOCK, PORTRÄTT: SAHLGRENSKA AKADEMIN, STIG-ÅKE JÖNSSON:MALMÖBILD
– Vi har kommit fram till att bland
annat metformin kan påverka
tarmfloran, säger Fredrik Bäckhed,
professor vid Sahlgrenska akademin
i Göteborg.
NU försöker de identifiera
olika undergrupper av perso­
ner med typ 2-diabetes där
tarmfloran är mer förändrad,
och på vilket sätt. Dessa skulle
kunna gynnas av att få tillskott av
probiotika, medan andra troligen gyn­
nas bättre av en speciell kostbehand­
ling, medan en tredje undergrupp ska
ha en speciell typ av läkemedel i stället.
NÄSTA STEG ÄR att gå vidare och
f­ örhoppningsvis kunna göra riskpro­
gnoser som identifierar vilka personer,
baserat på deras tarmbakterier, som
riskerar att drabbas av diabetes. Arbetet
har precis börjat, och består av att ana­
lysera 10 000 prover från två studier.
– Det är extremt tidsödande men det
skulle kunna ge helt nya möjligheter att
förebygga typ 2-diabetes, säger
Fredrik Bäckhed.
text Fredrik Hed
77
liter
läsk dricker
­brittiska ­tonåringar
i genomsnitt per år,
enligt en studie
från 2015.Mot­svarande siffra för
Sverige ligger på
runt 73 liter, enligt
Livsmedelsverket.
Naturligt högt blodsocker vid f­ örlossning
NYFÖDD Ny forskning från Luleå tekniska
universitet visar att glukosnivåerna
naturligt fördubblas hos kvinnan under
en förlossning, vilket ger extra krafter
och en söt, energirik modersmjölk åt
barnet. Hos kvinnor med diabetes hålls
i dagsläget glukosnivåerna låga med
insulin och som en konsekvens av det
blir barnen slöa.
– Det kan förklara att det är svårt att
Allt om Diabetes 1 2017
ställa in glukosnivån hos kvinnor med
diabetes efter en förlossning, säger
Anitha Risberg, medicine doktor i fysiologi vid Luleå tekniska universitet.
I och med studiens r­ esultat menar
hon att även kvinnor med diabetes kan
tillåtas ha naturligt förhöjda glukos­
värden direkt efter förlossningen, men
att det behöver studeras y­ tterligare.
text Fredrik Hed
11
Din diabetesbehandling kommer snart att
hamna i ett helt nytt ljus. Den smarta mätaren
CONTOUR® NEXT ONE ger anmärkningsvärt
noggranna blodsockervärden som smidigt
överförs till CONTOUR® DIABETES-appen.
Det nya systemet gör det enkelt för dig att
logga dina dagliga aktiviteter och hjälper dig
förstå hur ditt blodsocker påverkas. Då kan
du hantera din diabetes på ett smartare sätt.
Din diabetes, i ett nytt ljus
®
System för
blodsockerkontroll
Prata med din vårdgivare idag för att få mer information om
CONTOUR® NEXT ONE-mätaren eller besök contournextone.se
Ascensia, Ascensia Diabetes Cares logo och CONTOUR är alla registrerade varumärken som tillhör Ascensia Diabetes Care Holdings AG.
Apple and the Apple logo are trademarks of Apple Inc., registered in the U.S. and other countries. App Store is a service mark of Apple Inc. Google Play and the Google Play logo
are trademarks of Google Inc.
© Copyright 2016 Ascensia Diabetes Care Holdings AG. All rights reserved.
Tillverkningsdatum: mars 2016. Code: G.DC.03.2016.44521
GRØSET™ 04.16.A.SE
Att kunna se hur mina
dagliga aktiviteter påverkar
mitt blodsocker.
Det är upplysande.
Gästkrönikan
E
fter att ha haft diabetes typ 1 i
snart 40 år, och varit verksam
dietist i 24 år händer det ibland
att vissa dagar bara handlar
om att slå hål på myter om
­bananer (att de skulle innehålla
så mycket fett), sockerfri juice
(är inte sockerfri utan innehåller cirka 13 gram
enkla sockerarter per 100 gram) och sötningsmedel (att man får cancer). För att ge några
exempel. Så väldigt tröttsamt. Ibland.
Men just detta blev mitt yrke och jag älskar
det! I dag är jag verksam inom kommunikation och opinionsbildning kring mat och hälsa
och det är så stimulerande.
Min resa hit började med att jag fick typ 1diabetes som elvaåring. För mig var det inte
så väldigt dramatiskt, även om det förstås var
jobbigt. Två klasskompisar hade typ 1-diabetes
sedan några år och det funkade rätt bra för
dem, och det funkade även för mig.
Men min mamma kunde inte acceptera
min sjukdom vilket resulterade i – över lite
längre tid – två varierande scenarier: försöka
göra mig frisk, eller inte prata så mycket om
det. Båda lika illa, men jag tänkte uppehålla
mig vid det första: att försöka göra mig frisk.
Nu följde resor till hälsohem hos den tidens
största hälsoprofeter. Mjölk- och köttfritt, olika
örtteer beroende på tid på dagen, D-vitaminsalvor. Och så lite zonterapi på det. Med mera.
UNDER MIN UPPVÄXT hade jag nästan uteslu­-
t­ande personer med långa utbildningar i min
närmiljö, men när det handlade om min sjukdom funkade inte den vanliga logiken. Eller de
kanske inte kunde, jag vet ännu inte i dag hur
detta kunde ske. Det var en sorts bubbla, att
inte kunna eller vilja se. En form av inskränkthet, helt enkelt. Det tog mig upp till 20-årsåldern innan jag var i hamn och mådde bra. Jag
mådde riktigt dåligt fram till dess. ­Min räddande
MARIA SITELL:
Lita på
v
­ etenskapen!
ängel blev min gudmor, som både fattade och
handlade rätt. Men även min utbildning.
Jag blev med tiden grundligt övertygad om
att vetenskapen är det enda som fungerar i
längden. Och att få jobba med detta blev också
en självklarhet. Människor blir sjuka. Vetenskapen går framåt. Och det enda som fungerar är att låta vetenskapen få ha sin tid, vilket
också innebär att förmåga till öppenhet och
nyfikenhet för nya rön är lika viktigt som att
inte köpa nyheter utan att kritiskt granska.
MARIA SITELL
är dietist och kommunikationsstrateg och brinner
för att göra vetenskap
begripligt. Hon kommer
från Växjö men bor sedan
20 år i S­ ollentuna. Fritiden
består av körsång, segling
och hund. Maria har haft
diabetes typ 1 sedan 1978.
I DAG FINNS det gott om så kallade ekobubb-
FOTO: PRIVAT
lor med stark tendens till faktaresistens där
”den andra sidan har fel” och konspirationsteorierna haglar. Ett tydligt exempel är tyvärr
LCHF-läran, som i likhet med Trump-anhängare bara stärker sina egna rön och har enkla
lösningar utan tanke på konsekvenser i det
långa loppet. Med vetenskapen är det precis
tvärtom: inget är helt säkert men det vi litar på
är väl fastställt.
Allt om Diabetes 1 2017
13
Personligt
”Jag blev
en bättre
läkare”
Christine Laine har ägnat sitt
yrkesliv som läkare åt diabetes.
Ändå blev det chockartat när
­döttrarna fick typ 1-diabetes.
Som förälder pusslar hon nu för
att få ihop f­ amiljens vardag – och
har fått en större förståelse för
sina egna patienter på köpet.
C
text Sofia Eriksson foto Emelie Asplund
hristine Laine är trött. Inte bara
så där lite vanligt sliten som vem
som helst kan bli av jobb, vardag
och vintermörker, utan in i märgen
trött. Barnen har haft förkylningar
och maginfluensa. Det är lite kaos hemma,
berättar hon. Därför ses vi på hennes jobb på
­Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Det står ”diabetologi och endokrinologi” bredvid
hennes namn på skylten utanför mottagnings­
rummet. Men det är inte i egenskap av diabetes­
läkare som Christine ska bli intervjuad. Det är
för att hon är mamma till Malva och Linnea, som
båda har diabetes.
14
”Oftast är vi så trötta
att vi inte orkar annat
än att mysa tillsammans
i soffan och se på tv.”
15
Personligt
En stund i lekparken kan
vara ett sätt att varva ner
efter en tuff dag.
Sjukdomen som Christine ägnat hela sitt
yrkes­liv åt smög sig in i familjen när Malva
bara var ett år.
– Hon hade fortfarande blöjor då. Ett par n
­ ätter
i rad märkte vi att hon hade kissat igenom.
­Dessutom var hon hela tiden törstig. Hennes
storasyster, min bonusdotter, hade haft problem
med urinvägsinfektioner så vi hade urin­stickor
hemma och kunde ställa diagnosen själva.
Sedan åkte vi direkt in till sjukhuset, berättar
Christine.
DIAGNOSEN VAR OMTUMLANDE. Typ 1-dia­betes.
– Jag är ju van att se dem som inte mår bra
av diabetes, så det första jag tänkte på var alla
komplikationer och vad det skulle innebära för
Malvas liv.
Den första läkaren som tog emot dem på
­intensiven visade sig själv ha diabetes. Att få
­prata med henne och höra om hur hon utbildat
sig till läkare och kunde leva ett fullgott liv stärkte
Christine och dämpade familjens oro när de nu
fick ställa om sin tillvaro.
16
CHRISTINE LAINE
Ålder: 42 år.
Familj: Gift med Tero,
som är barnortoped. Tillsammans har de barnen
Malva, 14, Nicolas, 12,
och Linnea, 3, samt Teros
18-åriga dotter som bor i
Finland. Malva och Linnea
har typ 1-diabetes.
Bor: I Landvetter utanför
Göteborg.
Gör: Är diabetesläkare
och forskar på halvtid om
benskörhet.
I dag är Malva 14 år, en duktig, ansvarsfull
ton­åring som gillar att rida och måla. Efter att
ha bott i Kanada och Finland i omgångar bor
familjen nu i Landvetter utanför Göteborg. Mal­
va har två småsyskon, Nicolas, som är tolv, och
Linnea, som är tre. För ett år sedan visade det sig
att även Linnea har diabetes. Samma sak den­
na gång: misstanken väcktes fort när hon under
något dygn kissade och drack ovanligt mycket.
Familjen var i Åre på skid­resa så Christine och
Linnea sökte snabbt akut vård och fick sedan
åka ambulansflyg hem till Göteborg.
Med två barn med diabetes är vardagen ett
utmanande pussel att få ihop.
– Alla våra barn är tack och lov solstrålar. Klart
att det är tufft för Malva, som är tonåring, att ha
diabetes, att hela tiden behöva räkna kolhydrater
och aldrig kunna vara glömsk eller slarvig som
vanliga tonåringar kan tillåta sig att vara. Hon
funderar en del över varför just hon drabbats.
Men hon är jätteduktig och mer eller mindre
självgående, säger Christine.
I nästa andetag konstaterar hon att hon kanske
1 2017 Allt om Diabetes
Christine tycker att hon
blivit en bättre dia­betes­
läkare eftersom båda
­döttrarna har sjukdomen.
”Ibland skäms jag över hur
oförstående jag varit mot
mina patienter.”
ändå lägger sig i lite för mycket och har svårt
att släppa ansvaret. Att hon gärna sitter med på
ridträningen med dextrosol i fickan och bekym­
rar sig för att Malva ska glömma viktiga saker
hemma.
– Vår diabetesläkare säger åt mig att jag måste
ta ett steg tillbaka. Hon är ju snart vuxen och be­
höver klara sin diabetesvård själv. Men det tar tid.
LILLA LINNEA MÅSTE Christine dock ha koll på. Tre­
åringen kan ännu inte säga till spontant om hon
mår dåligt och tycker att det eviga stickandet är
en plåga. Dagarna handlar om ett ständigt pare­
rande utifrån sockernivåer. Båda barnen har in­
sulinpumpar och får kontinuerligt insulin, men
ibland ruckas allt.
– Det finns ingen enkel logik i hur sockret beter
sig. Vad som fungerar ena dagen kanske inte gör
Allt om Diabetes 1 2017
det nästa. Kroppen är ingen maskin och livet är
inte inrutat.
En liten förkylning medförde nyligen att L
­ innea
fick gå från åtta enheter insulin per dygn till 14.
– En dag senare fick hon kräksjuka och gick
ned till fyra enheter på ett dygn. Det är inte
många nätter vi får sova, utan vi vakar över båda
barnen, säger hon.
Christine
­tycker till
CHRISTINE OCH HENNES man Tero delar så m
­ ycket
det går på ansvaret, men han jobbar som barn­
ortoped och har ofta nattjour eller behöver
få sova inför stora operationer. Tidigare hade
­Christine också nattjourer, men det blev ohållbart
så hon sa nyligen upp sig och bytte a
­ rbetsplats.
Hon känner besvikelse över att arbets­givaren
inte ­visade förståelse för situationen och inte
­befriade henne från nattjoursplikten.
– Jag tycker att det är så märkligt att arbets­
givare inte kan föreställa sig hur det är att vara
förälder till ett barn med diabetes. Alla har inte
möjligheten att byta jobb som jag, och hur är det
tänkt att man ska lösa det då?
DÅLIGT JUST NU
BRA JUST NU
et mesta är bra! Jag
D
fokuserar på att jag har
så mycket att vara tacksam för i livet. Vardagen
fungerar någorlunda och
det är jag glad över.
tt inte alla barn med
A
diabetes får den hjälp
de behöver i skolan
utan får bära mycket av
bördan själva. Och på
ett personligt plan skulle
det vara roligt att få sova
lite mer.
17
Personligt
Christines tre bästa tips för
att klara vardagen med två
­dia­betesbarn:
1 Använd den professionella hjälp som
finns att få. Jag rådfrågar själv flickornas diabetesläkare ibland.
2 Försök släppa eventuell skuld eller
ångest du känner. Vi vet ändå aldrig
vad framtiden för med sig.
3 Försök leva ett vanligt r­ egelbundet
liv, håll en till största delen v­ ettig diet,
mät sockret och ta insulin­doserna.
Vi är själva inte så väl­organi­serade,
följer varken dröm­dieter eller­
träningsrutiner.
Samtidigt vet hon att hon tidigare själv inte
alltid kunnat leva sig in i sina patienters vardag.
– Ibland skäms jag över hur oförstående jag
var mot mina patienter som yngre läkare. Allt
var svart eller vitt, jag kommenterade deras
sockerkurvor utan att förstå hur deras vardag
såg ut. Det är svårt att förstå vad typ 1-diabetes
18
Med diabetes är
vardagen ett utmanande
pussel att få ihop.
innebär fullt ut innan man lever i det. Jag tror jag
har blivit en bättre diabetesläkare nu.
Det har också sina fördelar att vara specialist­
läkare när man är förälder till barn med diabetes.
– Jag vet exakt vilken hjälp som finns att få, till
exempel i kontakt med förskola och skola. Ingen
säger emot mig om jag kräver något, ler hon.
FÖR ATT FÖRENKLA vardagen ytterligare har fa­
miljen bestämt sig för att flytta för att både bo
och jobba i närheten av Linneas förskola så att
de snabbt kan ta sig dit om något skulle hända.
Städning har de minskat ned på.
– Vi får inte ångest över att det ofta ligger lek­
saker, papper och prylar framme överallt hem­
ma. Det är viktigare att få tid till annat, säger
Christine, men tillägger:
– Fast vi gör inte så mycket utöver jobb, skola
och läxor. Förr åkte vi på utflykter och resor, men
nu är vi oftast så trötta att vi inte orkar annat än
att mysa tillsammans i soffan och se på tv. Det
kan kännas lite passivt men det går väl över. Life
happens. Vi klarar det här.
1 2017 Allt om Diabetes
FRIHETEN
ATT UTFORSKA
UTAN LANSETTER
Gratis-apparna LibreLink och LibreLinkUp1:
Skanna och dela glukosvärden och trender från en Android smartphone2
Nu introducerar vi
LibreLink
Nu kan ditt barn enkelt se
och dela sina glukosvärden
med dig - När som helst3,
var som helst4
• Ditt barn kan skanna FreeStyle
Libre sensorn med LibreLink
appen på en Android
smartphone2
• LibreLink appen kan ersätta
FreeStyle Libre avläsaren
Varje LibreLink-skanning
skickas automatiskt till din
Android smartphone2
• Tillåter dig att ha koll på ditt
barns glukosvärden och trender.
Glukosförändringar medddelas
dag som natt
Dela med upp till
20 personer
• Ta emot meddelanden när ditt
barns glukosvärden är för höga
eller för låga
• Håll kontakten för att hjälpa dem
att bättre hantera deras diabetes
Det är enkelt att komma igång:
Dela
Tryck på Dela-knappen
i LibreLink app-menyn
FLASH GLUCOSE MONITORING SYSTEM
Ladda ner
Du får en inbjudan att ladda ner
LibreLinkUp på din smartphone
Båda appar tillgängliga GRATIS till din Android smartphone
Övervakning krävs av en vuxen vårdnadshavare som är minst 18 år och är ansvarig för att hantera/bistå barnet med FreeStyle Libre systemet och även för att tolka
FreeStyle Libre- och LibreLink avläsningar.Simulerade data är för endast illustrativt syfte; inte verklig patient eller data.
1. LibreLink är en mobil applikation, utvecklad och av AirStrip . LibreLinkUp är en mobil applikation, utvecklad och tillhandahålls av Newyu, Inc. Användning av
LibreLink och LibreLinkUp kräver registrering med LibreView, en tjänst som tillhandahålls av Abbott och Newyu,Inc. FreeStyle Libre avläsare och sensorer tillhandahålls av Abbott. | 2. LibreLink och LibreLinkUp apparna är kompatibla med NFC-aktiverade smartphones som använder Android OS 4.0 eller högre. |
3. Sensorn kräver 60-minuters uppvärmningstid. | 4. Sensorn är vattenresistent ner till 1 meters djup i upp till 30 minuter. Ska inte användas över 10.000 fot. |
Rev 1, SEFSLibre160150, Oct 2016
I fokus
Det är viktigt att hålla
reda på alla prover.
Lunds universitets Diabetescentrum
är ett av världens främsta centra
inom diabetesforskning.
Det räcker med små
­mängder vätska för att
det ska fungera.
Färgmedel kan hjälpa till att
förklara vad som händer.
20
Forskning
som
Forskning kostar massor av pengar, tar mycket tid,
är riskfyllt och sker utan garanti att lyckas.
Men det kan leda till bättre mediciner, smartare
­hjälpmedel och till och med bot. Vi börjar med att
lyfta fram de största framstegen 2016.
förändrar
text Stina Nordqvist, Fredrik Hed foto Sara Liedholm
21
I fokus: Forskning
FORSKNINGENS GODBITAR FRÅN 2016
K
STOPPAD
­FÖRSÄMRING
AV NJURFUNK­
TIONEN
Studiens namn:
Leader
Studiens namn:
Empa-reg njurstudie
Typ 2-diabetes
Typ 2-diabetes
Uppföljaren till Empa-Reg (som
kom 2015), där läkemedlet em­
pagliflozin (Jardiance) visade klart
lägre risk för hjärt-kärlsjukdom.
I den nya studien gick forskarna
vidare och studerade effekten på
njurfunktionen och visade att ris­
ken för försämrad njurfunktion och
dialys förbättrades avsevärt.
Bland dem som inte fick empag­
liflozin minskade njurfunktionen
hos 18,8 procent av personerna,
medan den bland dem som fick
behandling med empagliflozin
försämrades hos 12,7 procent.
onstgjorda bukspott­
körtlar, b
­ ättre läkeme­
del eller till och med
ett botemedel? Allt om
Diabetes ser in i spåku­
lan tillsammans med
Anders Frid, endo­
krinolog, och Per-Ola
Carlsson, professor i
medicinsk cell­biologi.
– Vad gäller både typ 1- och typ 2-diabetes
har vi stor anledning till optimism. Jag är över­
tygad om att vi kommer att få se betydligt f­ ärre
komplikationer, främst vad gäller per­
soner med typ 1-diabetes men även
för typ 2, säger Anders Frid, medi­
cine doktor och överläkare vid en­
dokrinologiska kliniken på Skånes
universitetssjukhus.
TIDIG BEHANDLING OCH NYA ­LÄKEMEDEL. Anders Frid
tror att fortsatt tidig behandling av typ 2-patien­
ter är viktig, då det kan förhindra det som kal­
las glukosminne. Det betyder att om personen
under en längre tid har legat högt i blodsocker
kommer komplikationer att fortsätta utvecklas
som om glukosnivån låg kvar på den förhöjda
nivån även om denna har sänkts.
22
SÄNKT RISK FÖR
HJÄRT-KÄRLSJUKDOM
Personer med typ 2-diabetes och
hög risk för hjärt-kärlsjukdom
(många hade redan sådan sjuk­
dom) lottades till att få antingen
liraglutid (Victoza) eller placebo
(sockerpiller), som tillägg till sin
vanliga behandling. I gruppen
som fick liraglutid sågs efter
fyra års uppföljning färre hjärt-­
kärlrelaterade dödsfall, samt
färre icke-dödlig stroke eller
­hjärt­infarkt.
MINSKAD RISK
FÖR ALLVARLIG
HJÄRT-KÄRLSJUKDOM
Studiens namn:
Sustain 6
Typ 2-diabetes
Hos personer med typ 2-dia­
betes och hög kardiovaskulär risk
sänkt­es risken för kardiovaskulär
död, icke-dödlig hjärtinfarkt eller
icke-dödlig stroke hos dem som
fick semaglutid jämfört med dem
som fick placebo. Beräkningar
visar att 45 personer behöver
behandlas under en tvåårsperiod
för att kunna förhindra ett fall av
kardio­vaskulär död, icke-död­
lig stroke eller icke-dödlig
­hjärtinfarkt.
Semaglutid är ännu inte
­godkänt som läkemedel, men
väntas bli det inom 1–2 år.
– På senare tid har vi även fått väldigt bra läke­
medel utan allvarliga biverkningar. Jag tänker
främst på SGLT2-blockare med det aktiva äm­
net dapagliflozin, där överskottsglukos kissas ut
med urinen. Här har vi sett en stark förbättring
hos diabetiker med hjärt-kärlkomplikationer.
Den här typen av läkemedel har en stor effekt
på hjärtsvikt och på att förhindra dödsfall, vilket
hjälper oss att rädda livet på fler diabetespatien­
ter, säger Anders Frid.
TEKNIKEN UNDERLÄTTAR. Förutom nya läkemedel
händer det mycket på teknik­sidan. Nya tekniska
system utvecklas som håller blodsockernivåer­
na jämnare, vilket förhindrar komplikationer.
Jämnare blodsocker­nivåer underlättar även det
dagliga beslutsfattandet om hur mycket insulin
som behövs.
– För typ 1-diabetes ser vi en stark utveckling
av en integrerad blodsockermätare och insulin­
pump, så kallade Hybrid Closed Loop-system. I
september 2016 godkändes det första systemet
av det amerikanska läkemedelsverket FDA, efter
att en stor studie visade positivt resultat. Allt är
nu formellt och medicinskt godkänt så jag tror
att vi ser Hybrid Closed Loop-systemet på mark­
naden inom ett år, även om det dröjer ytterligare
ett tag innan det når Sverige, säger Anders Frid.
Fördjupad
kunskap om …
SGLT2-BLOCKARE
Ett läkemedel med det
aktiva ämnet dapagliflo­
zin, som blockerar det
transportprotein i njurarna
som sköter halten av
glukos i urin. Patienterna
kissar ut mer socker, vilket
resulterar i en blodsocker­
sänkning.
STAMCELLS­
TRANSPLANTATION
Insulinproducerande
celler i form av en hel buk­
spottkörtel eller isolerade
Langerhanska öar (cellan­
hopningar som innehåller
de insulinproducerande
cellerna som utgör 1–2
procent av bukspottkör­
teln) transplanteras i dag
från hjärndöda organ­
donatorer till diabetes typ
1-patienter. De transplan­
terade cellerna ger en
möjlighet att normalisera
patientens blodsocker.
1 2017 Allt om Diabetes
FOTO: PRIVAT, BILDER: SHUTTERSTOCK
I forskningsdatabasen
clinicaltrials.gov fanns
vid årsskiftet runt 2 000
pågående kliniska studier,
över hela världen, på
typ 1- och typ 2-diabetes
som involverade läkemedel. Här listar vi några av
de största framgångarna
från 2016, utan inbördes
rangordning.
CGM
HJÄLPTE ALLA
FÄRRE HYPO­
GLYKEMIER
MED FGM
Studiens namn:
Comisair
Typ 1-diabetes
Studien visade att CGM bidrog till
att förbättra HbA1c och minska
antalet hypoglykemier hos alla
personer med typ 1-diabetes, obe­
roende av hur de tog sitt insulin.
Dessutom visade studien att CGM
bidrog till att sänka HbA1c och
minskade antalet hypoglykemier
både vid insulinbehandling med
pump och med insulinpenna, bätt­
re än vad insulinbehandling med
enbart pump gjorde.
Studiens namn:
Impact
Typ 1-diabetes
Studien jämförde kontinuerlig
blodsockermätning (FGM) med
konventionell blodsockermätning
hos personer med typ 1-diabetes.
De hade haft diabetes i 22 år i
genomsnitt och behövde mäta
sitt socker 4–14 gånger per dag.
De som mätte med FGM hade per
dygn 38 procent färre hypoglyke­
mier och 1,1 timme mindre tid med
lågt blodsocker jämfört med dem
som mätte med stick i fingret, utan
att HbA1c blev högre. Professor
Jan Bolinder vid Karolinska insti­
tutet i Stockholm är en av studiens
huvudforskare med stöd från
Diabetesfonden.
TEKNISKA HJÄLPMEDEL PÅ
BRED FRAMMARSCH
Under 2016 släpptes flera nya
tekniska hjälpmedel som på olika
sätt underlättar vardagen
för personer med diabetes.
Några exempel är Freestyle
Libre, Eversense CGM samt
Minimed 640G insulinpump
med Smartguard, en teknik
som härmar vissa funktioner
hos en frisk bukspottkörtel
och ger ett bättre skydd mot
hypoglykemi.
Den fortsatta utvecklingen
inom området är massiv med
olika closed loop-system som
försöker efterlikna en pankreas.
På den europeiska diabetes­
kongressen EASD i München i sep­
tember fanns flera presentationer
om FGM, CGM, pumpar och andra
tekniska hjälpmedel.
”Vid typ 1-diabetes kan insulin­
produceran­de celler från
stam­celler förväntas bli en
botande behandling.”
HYBRID CLOSED
LOOP-SYSTEM
En integrerad blodsocker­
mätare, insulinpump och
säkerhetssystem där en
kontinuerlig glukosmät­
ning sker kopplat till insu­
linpump. Systemet larmar/
stänger av insulintillför­
seln vid lågt blodsocker
och höjer insulinnivån vid
högt blodsocker.
Hybrid står för att syste­
met inte är helt slutet. Vid
till exempel måltid kan
inte systemet följa med i
de snabba svängningarna
utan måltidsdosen av
insulin behöver ges manu­
ellt. När det behövs extra
insulin ska man alltså
kunna styra själv.
Allt om Diabetes 1 2017
HOPPAS PÅ TRANSPLANTATION. Per-Ola Carlsson,
professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala
universitet, leder den internationellt uppmärk­
sammade stamcellsforskningen på diabetes vid
Uppsala universitet.
– Vid typ 1-diabetes kan insulinproduceran­de
celler från stamceller förväntas bli en botande
behandling. Men det tar nog mer än ett decen­
nium innan detta kan i­ nföras brett kliniskt, säger
Per-Ola Carlsson,
Vid de försök som utförts hittills har den trans­
planterade vävnaden kommit från en annan
individ. Personen som får transplantationen
­behöver då komplettera med immundämpande
­läkemedel, så att den nya vävnaden inte stöts bort.
Immundämpande läkemedel ger många biverk­
ningar, bland annat ökad risk för infektioner, njur­
svikt och cancer. Den forskning Per-Ola Carlsson
ansvarar för försöker därför hitta alternativ.
På sidan 47 kan du läsa
en intervju med Stellan
Sandler, ordförande
i vetenskapliga rådet i
Diabetesfonden, om fler
spännande forsknings­
projekt.
KAPSEL KAN FÖRÄNDRA. Just nu
utvärderar P
­ er-Ola Carlssons forskningsteam,
med stöd från Diabetesfonden, olika embryo­
nala stamceller eller inducerade pluripotenta
stamceller (iPS) och undersöker om de kan
transplanteras i en immunskyddande kapsel.
– I det första fallet kommer de från ett embryo
som i laboratoriet har utvecklats till insulin­
producerande celler. Vid iPS- celler har man i
stället tagit celler från hud eller bindväv från en
vuxen individ, backat dem utvecklingsmässigt
till omogna celler och sedan stimulerat dem att
utvecklas till insulinproducerande celler, säger
Per-Ola Carlsson.
Teamet har nyligen upptäckt att de embryo­
nala stamcellerna eller iPS-cellerna kan place­
ras i ett membran/en kapsel som hindrar dem
från att stötas bort samtidigt som socker, andra
näringsämnen, insulin och syre släpps in till de
transplanterade cellerna.
– Den nya kapselstrukturen kan möjliggöra
transplantation av de nya sorternas stamceller
utan att immundämpande läke­
medel behöver användas, säger
­Per-Ola Carlsson.
Resultat från den här delen
i P
­ er-Ola ­Carlssons forskning
beräknas komma under 2017.
23
I fokus: Forskning
15 år till ett nytt läkemedel
Från den första vetenskapliga teorin till att ett
nytt läkemedel blir godkänt tar det runt 15 år och hela
processen kostar i genomsnitt 10–15 miljarder kronor.
Bakom dessa siffror ligger ett omfattande vetenskapligt
arbete för att läkemedel ska vara säkra och effektiva.
KÄLLA: LÄKEMEDELSINDUSTRIFÖRENINGEN
KEMI/FARMAKOLOGI
Alla studier i processen
kräver godkännande av en
etisk kommitté som säker­
ställer att det går rätt till.
Tusentals nya substanser
testas teoretiskt i datorer.
Några av dessa väljs ut
för tester i olika modell­
system och djurtester.
Det fåtal substanser som
klarar sig går vidare till
fas 1-studier efter att
­myndigheterna beviljat
­fortsatt forskning.
Pre-kliniska studier, 2–5 år
FAS 3
Forskarna testar läkemedlet på en bredare
grupp personer med den aktuella sjukdomen
för att få dess effekt bekräftad och doku­
menterad. Biverkningar noteras och optimal
dosering fastställs. Här görs också jämförande
studier med placebo (sockerpiller) eller läke­
medel som redan finns för behandling.
De flesta substanser som inte klarar
sig igenom faller bort på grund av
­bristande effekt, biverkningar eller
för att substansen är giftig.
FAS 2
FAS 3
FAS 1
Kliniska prövningar, 3–5 år
Det är inte ovanligt att
projekt läggs ner i de
kliniska prövningarna
på grund av bristande
effekt eller biverkningar.
FAS 2
I detta steg vill forskarna fastställa en
lämplig dos för substansen samt studera
huruvida läkemedlet ger någon effekt på
den aktuella sjukdomen. Det är fortfarande
få och speciellt utvalda personer med den
­aktuella sjukdomen som studeras.
FAS 1
Här studerar forskarna hur säkert
­läkemedlet är. De går försiktigt fram och
testar på en eller ett par personer i taget.
I början är doseringen mycket låg.
Här ges substansen för första gången
till ett fåtal människor, i form av friska
­frivilliga försökspersoner.
MYNDIGHETSGODKÄNNANDE
24
FAS 4
Kliniska prövningar, 2–3 år
Även efter godkännandet görs ytterligare
studier för att man ska få mer kunskap
om hur läkemedlet fungerar i den
kliniska vardagen. I dessa efter­
följande större studier ökar
möjligheten att hitta nya an­
vändningsom­råden för särskilda
patientgrupper och man kan
följa biverkningsprofilen och göra
eventuella nödvändiga j­ usteringar.
1 2017 Allt om Diabetes
GRAFIK: TOMAS LOOSTRÖM
När alla studier är avslutade, resultaten
har utvärderats och man har konstaterat
att läkemedlet ger den önskade effekten
utan oacceptabla biverkningar skickar
företaget in den omfattande dokument­a­tionen till läke­medelsmyndigheter runt
om i världen. De granskar all data innan
ett godkännande kan ges. Denna gransk­
ning tar ofta ett eller ett par år. Först när
läkemedlet är godkänt kan tillverkning­
en starta för att få fram läkemedlet till
försäljning.
”Varje dag är ett steg
närmare ett botemedel”
När treårige sonen Jonah fick sin
­diagnos i somras, letade hans mamma
efter hopp. Hon surfade på nätet och
såg till att sonen, hon själv och sambon
kom med i forskningsprojekt.
FOTO: MIKAEL JOHANSSON
Hitta studier att
vara med i på
­Diabetesförbundets
hemsida: http://­bit.ly/
forskningsstudier
vis kom hon i kontakt med forskare vid
Lunds universitet.
– Jonah var för liten, men som
­anhörig till någon med typ 1-diabetes
kunde jag och min sambo vara med i
­TrialNet-­studien.
– Det var en omtumlande upplevelse när
Jonah blev sjuk. Jag hade svårt att sova
första veckan på sjukhuset, så jag läste
mycket om autoimmun diabetes, typ 1diabetes. Då blev det naturligt att titta på
forskning och läsa studier, säger Clara
Högström, som bor i Borgholm på Öland.
Hon vill försöka vända det dåliga med
sjukdomen till att i stället bidra och göra
något bra. Sonen är med i en forsknings­
studie som heter BDD, ­Better Diabetes
Diagnosis, ett projekt som leds från
Lunds universitet. Sedan 2006 tillfrågas
alla barn som är yngre än 18 år och som
­utvecklar typ 1-diabetes om att vara med.
– De tar blodprover inom tre dagar från
när diagnosen ställdes. Proverna analy­s­­eras för att man vill titta på genetisk risk
och förekomst av antikroppar.
SYFTET MED TRIALNET är att titta på varför
typ 1-diabetes uppkommer, hur ärftlighet
och omgivningen påverkar och mycket
annat. Clara och sambon har fått provrör
som ska fyllas med blod på vårdcentra­
len. Proven analyseras sedan i Lund.
– De kollar om vi har antikroppar. Har
vi inte det är studien slut för oss. Men om
vi har antikroppar är risken ganska stor
att även vi utvecklar diabetes. Då blir det
fler prover och andra studier för oss att
vara med i.
Claras förhoppning med forskningen
är att hitta en bot, något som hon ser som
högst realistiskt.
– Varje dag är en dag närmare ett b
­ ote­­medel. Det är det som får mig att orka
text Fredrik Hed
varje dag.
FÖR ATT HJÄLPA sonen letade Clara vidare
LÄS MER! BDD-studien: http://bit.ly/
efter fler studier att vara med i. På så
BDDstudien, TrialNet: http://bit.ly/trialnet
25
I fokus: Forskning
Är vår önskelista
rimlig, Leif?
Smartare och stabilare tekniska
hjälpmedel utvecklas ständigt.
”För att komma
närmare en bot
behövs mer ­
kun­skap kring hur
diabetessjukdomen
uppkommer.”
Över hela världen satsas det hundra­
tals miljoner kronor på diabetesforsk­
ning. I Allt om Diabetes forsknings­
enkät* till människor med diabetes
framkom att en konstgjord automatisk
bukspottkörtel står högt upp på mång­
as önskelista.
Leif Groop är sedan 1993 professor
i endokrinologi vid Lunds universitet
och tidigare föreståndare för Lunds
universitets Diabetescenter under
tio år. Han medger att en automatisk
pankreas vore väldigt bra, men ett
avgörande problem är hur insulin ska
fyllas på.
– En dröm vore ett closed loopsy­stem, med en reservoar inne i
kroppen som fylls på utifrån. Men det
är inte så bra med en behållare inne i
kroppen. ­Tänk om personen är med
om en olycka och den spricker. Då tror
jag mer på att förbättra pumpar och
sensorer, och koppla ihop dem bättre.
Det arbetet pågår ständigt, säger Leif
Groop.
ÄVEN OM INTE alla behöver en auto­
matisk pankreas har teknikutveck­
lingen inneburit en stor förbättring för
många. Insulinpennor är smidigare
än de tidiga sprutorna, och insulin­
pumpar förenklar för många barn
och deras föräldrar. Nästa steg skulle
kunna vara pumpar som stänger av
sig själva när blodsockret blir för lågt,
samt pumpar med både glukos och
insulin som styrs av en CGM. Kanske
ett inopererat livslångt chip som mäter
blodsockernivån kontinuerligt och
som inte behöver bytas ut?
Leif Groop tror att stamceller
ska kunna utvecklas till beta­
celler för att hjälpa kroppen
med ­insulinproduktion.
Nya läkemedel kommer
framför allt att förebygga allvarliga
komplikationer.
26
1 2017 Allt om Diabetes
PORTRÄTT: APELÖGA, BILDER: SHUTTERSTOCK
Forskarna försöker få utarbetade
betaceller att åter fungera och
­producera insulin.
Smartare och stabilare hjälpmedel, en automatisk
pankreas, att förstå varför sjukdomen uppkommer
och ytterst: ett botemedel. Det önskar människor
med diabetes, enligt Allt om Diabetes enkät.
Vi d
­ iskuterar möjligheterna med professor Leif Groop,
Lunds u
­ niversitets Diabetescentrum.
En forskares vardag
i labbet består av att
utföra, utvärdera och
dokumentera försök
– och att göra nya.
– Det pågår en ständig teknikut­
veckling, dock inte så mycket på uni­
versiteten och högskolorna, men vi är
med och bidrar. Ju mer vi förstår om
sjukdomen, desto bättre kan tekniken
användas, säger Leif Groop.
Bland annat tror han att allt smarta­
re hjälpmedel, som kan kommunicera
med varandra, blir vanligare. Exem­
pelvis för att enkelt styra pumpen
med mobilen. Eller att samköra sin
CGM med stegräknaren. Eller appar
till våra telefoner som kan skanna av
energi- och näringsinnehåll i maten
vi äter.
– När det gäller tekniken är det nog
bara fantasin som sätter gränserna.
FOTO: SARA LIEDHOLM, EMELIE ASPLUND
FÖR ATT KOMMA närmare en bot behövs
mer kunskap kring hur diabetessjuk­
domen uppkommer, varför immun­
försvaret aktiveras, bildar antikroppar
och attackerar betacellerna så att in­
sulinproduktionen försämras. Andra
forskningsområden är att försöka få
utarbetade betaceller att åter fungera
och producera insulin.
– Här görs det mycket, speciellt
inom typ 1-diabetes. Men det är inte
bara en anledning, till exempel anti­
kroppar, som orsakar typ 1-diabetes.
Det är flera bidragande orsaker som i
ett komplicerat samspel gör att krop­
pen inte längre känner igen sina egna
insulinproducerande celler. Därför tar
den här forskningen tid.
ETT GENOMBROTT SOM forskningen står
inför ganska snart är att indelningen
av diabetes i typ 1 och typ 2 kommer
att ändras.
Allt om Diabetes 1 2017
– När vi vet mer om
sjukdomen kom­mer vi
att kunna dela in den i
flera olika grupper, som ska
behandlas olika.
Någon bot tror han inte på,
däremot att stamceller ska kunna
utvecklas till betaceller som kan hjäl­
pa kroppen med insulinproduktion.
– I bukspottkörteln finns inte bara
betaceller, utan också alfaceller och
deltaceller. Man har testat på djurcel­
ler att förändra dessa till att bli insulin­
producerande betaceller i stället, och
det har lyckats ganska bra. Det är lång
väg kvar till att testa på människa,
men det ser jag som en mer realistisk
möjlig framtida behandling, säger
Leif Groop.
BÄTTRE LÄKEMEDEL OCH insuliner
står på mångas önskelista. Vid
typ 2-­diabetes finns mycket att välja
­mellan och fler mediciner är på gång.
– Typ 2-diabetes är lättare att
både förebygga och hantera genom
kost, vikt och fysisk aktivitet, där det
bedrivs mycket forskning. Men vi
kommer trots det att få se flera nya
läkemedel, framför allt sådana som
förebygger allvarliga komplikationer,
till exempel kärlkramp, hjärt­infarkt
och stroke.
Enklare och effektivare insuliner är
ett större problem, enligt Leif Groop.
Insulin har testats i tablettform, som
inhalation eller som nässprej, men
inget har lyckats speciellt bra.
– Problemet är att insulin är ett
protein som bryts ner snabbt i tarmen
om det tas som tablett. Vid inhalation
eller som nässprej är upptaget ganska
dåligt, och det är svårt att styra kon­
centrationen. Med den kunskap som
finns i dag får vi tills vidare förlita oss
på pennor och pumpar.
OM DIABETES SKICKADE UT
*ENALLT
ENKÄT OM FORSKNING VIA
DIABETES­F ÖRBUNDETS TWITTEROCH FACEBOOK-KONTON, SAMT TILL
NÅGRA OLIKA FACEBOOK-GRUPPER,
UNDER DECEMBER 2016. 201 SVAR
KOM IN.
Se hela
enkäten på
diabetes.se/
forskarenkat
”Forska mer
om kostens
betydelse”
När Christina Molin i Borås
fick diagnosen typ 2-dia­
betes för runt fyra år sedan
hade hon 124 i HbA1c.
Genom en tuff kostomlägg­
ning, som hon till stora de­
lar fått klara av själv, sjönk
värdet till 36 på ett halvår.
En baksida med hennes
bra värden är att hon inte
är intressant ur forsknings­
synpunkt. En studie som
hon anmälde sitt intresse
till gällde läkemedelsbe­
handling vid övervikt och
diabetes typ 2. En annan
skulle ta reda på om ett
studieläkemedel minskade
risken för framtida hjärtin­
farkter, stroke och relatera­
de hjärt-kärlproblem.
– Jag tror att mitt låga
HbA1c, och att jag inte har
haft problem, gör att jag
inte är intressant för de här
studierna.
Det hon framför allt
­eftersöker är forskning
kring kost. Hennes uppfatt­
ning är att kunskaperna
i vården om kost vid dia­
betessjukdom är dåliga.
– Den enda informatio­
nen jag får är det jag läser
själv om. Här måste det bli
bättre och jag hoppas att
forskningen kan hjälpa till
med det.
text Fredrik Hed
27
Reglera ditt blodsocker
med Ulrikas Kickstart!
Med kostrådgivare Ulrika Davidssons 4 veckors onlinekurs
för typ2 diabetiker lär du dig grunderna för:
 Hur du väljer din kost för att få ett jämnt blodsocker med
lättlagade lågkolhydratsrecept.
 Hur du planerar en dagsmeny och vad du kan äta under
en dag för att främja din hälsa.
 Hur du väljer livsmedel när du handlar och vilka val
du kan göra när du äter ute.
Du får:
 Jämnare blodsocker och minskat sötsug.
 Lättlagade recept varje vecka och inköpslistor.
 En dag-för-dag menyplan som är lätt att följa.
 Möjlighet att byta erfarenheter med andra som lever med
typ-2 diabetes.
 Inspiration, motivation och information genom daglig
coachning av Ulrika.
 Arbetsdokument om typ-2 diabetes, näringslära
och att göra bra val.
Läs mer och anmäl dig på www.ulrikaskickstart.se
“Det är jag
utan tillsatt
socker”
Alla EASIS produkter är utan tillsatt socker*,
utan att kompromissa med smaken. Där
det är möjligt har protein och kostfibrer
tillsatts i produkterna, samtidigt som
fetthalten är reducerad. I vissa produkter
förekommer en mindre mängd av intensiva
sötningsmedel och bland annat det kalorifria
sötningsmedlet erythritol. Mer information
hittar du på vår hemsida.
EASIS är Danmarks ledande företag inom
sötsaker utan tillsatt socker. Nu kan du hitta
EASIS produkter i Sverige!
EASIS breda sortiment passar morgon,
middag, kväll och även däremellan. Som
mellanmål vill vi tipsa om EASIS populära
bars som finns i flera olika smaker. De ger dig
proteiner samtidigt som det stillar sötsuget.
Mat
På nästa sida
hittar du Sibyllas
påskbuffé, exklusivt
för Allt om Diabetes.
FOTO: ANDRÉ DE LOISTED
Smarrigt till påsk
T
ill påsk är det härligt med lamm!
Är man många så är det perfekt
med en härlig lammstek som
­sköter sig själv i ugnen, men om
man ska äta en fin middag med
några få vänner eller själv så kan det vara
­enklare med några mindre köttbitar som
­kotletter eller filé.
DE GODA TILLBEHÖREN passar till båda delarna!
På våren kan det finnas utmaningar med att
hitta råvaror i säsong, det mesta dröjer ännu i
Allt om Diabetes 1 2017
våra grönsaksland, men vi längtar efter friska
och fräscha smaker.
En grön myntasås som är härligt pirrig i
gommen och lena vita bönor som är fräscha
med citronskal och naturlig sötma. Ugns­
bakade aubergine-rondeller med krämig
getost och rostade valnötter binder ihop
­smakerna med lammköttet till en komplett
måltid. ­Givetvis fungerar de olika rätterna
också bra på en större påskbuffé.
En härlig sallad med mycket grönt blir prick­
en över i!
Sibylla Wiegert gästkockar
i detta nummer.
29
Mat
MYNTASÅS
I England är mintsauce ett
klassiskt tillbehör till lamm.
Ingredienser
Bredbladig persilja och
mynta, cirka 1 ½ dl vardera,
endast ­bladen, ganska tätt
packade
Cirka 1 ½ dl strimlad
­isbergssallad
1 dl olivolja
3 tsk kapris
1 msk vit balsamvinäger eller
­äppelcidervinäger
1 tsk honung eller a­ gavesirap
Salt och peppar
Ingredienser
Cirka 600 g lammytterfilé
Olivolja
Smör
2 vitlöksklyftor
Salt och peppar
Gör så här
1 G
nid in lammfiléerna med lite olivolja. Skär
vitlöksklyftorna i två delar och gnid in k­ öttet
med vitlöken. Salta och peppra.
2S
tek filéerna på medelhög värme i lite olivolja
och smör. De ska få en fin stekyta runt om.
3F
lytta över dem till en ugnsfast form. Om
du använder ugnstermometer så tänk på
att sätta den mitt i köttbiten och låt den gå
upp till cirka 55 grader för ett rosastekt kött.
Det brukar ta cirka 5–10 min i 175 graders
ugnsvärme, beroende på hur stora och tjocka
köttbitarna är.
4O
m du inte använder ugnstermometer kan du
känna på köttet. Om känslan är ungefär som
när du trycker på din nästipp så är det rätt.
5T
a ut köttet när det känns färdigt och låt vila
under en foliebit, lite löst, i minst 10 minuter.
6S
kiva upp det, gärna i lite sneda, eleganta
skivor.
Gör så här
1 K
ör persilja, mynta, sallad
och olivolja i en matberedare, mixer eller stavmixer,
tillsätt några skedar med
vatten om det behövs.
2T
illsätt övriga i­ ngredienser
och kör till en slät puré/sås.
3S
maka av med syra, sötma
och salt efter eget tycke och
späd eventuellt ytter­ligare
med lite vatten.
SMÅ VITA BÖNOR MED
ZUCCHINI OCH CITRON
Ingredienser
1 burk små vita bönor
1 liten zucchini, cirka 150 g
1 liten rödlök
1 vitlöksklyfta
1 tsk chiliflingor
Salt och peppar
1 msk vit balsamvinäger
Skalet av ½ ekologisk citron
Gör så här
1 T
ärna zucchinin i små tär-
ningar, hacka lök och vitlök.
2F
räs dem i någon matsked
olivolja på svag värme i
några minuter. Tillsätt
­chiliflingorna.
3T
illsätt de sköljda och väl
avrunna vita bönorna till
kastrullen. Rör runt och låt
bli varmt. Häll över balsamvinägern och riv över skalet
av citronen. Voilà! Servera!
30
AUBERGINESKIVOR MED
GETOST OCH VALNÖTTER
Ingredienser
1 aubergine
150 g getost
(den på rulle blir fin!)
Olivolja
Salt
1 liten näve hackade valnötter
Gör så här
1 S
kiva auberginen i cirka 7 mm
tjocka runda skivor. Försök få
dem jämntjocka. Lägg dem
på en bakplåtspappersklädd
­ugnsform.
2P
ensla auberginen med olivolja
på båda sidor och salta. Stek i
ugnen (200 grader) i cirka 30
min.
3A
uberginen ska ha fått en fin
gyllenbrun ton och skivorna ska
vara mjuka. Känn efter med en
provsticka.
4F
ördela getosten (utan det
hårda skalet) över varje skiva
och strössla över de hackade
valnötterna. Sätt tillbaka i
ugnen ytterligare 10–15 min
tills osten börjar bli gyllene och
valnötterna har fått lite färg.
1 2017 Allt om Diabetes
FOTO: ANDRÉ DE LOISTED
LAMMFILÉ
Allt är tillåtet
VÅRSALLAD
En god sallad gör så att det spritter
i benen och ger massor med energi!
Blanda ­primörer efter tycke och
smak. Här kommer ett förslag:
Ingredienser
Cirka 65 g rucola
Cirka 65 g babyspenat
2 stjälkar bladselleri
1 broccolihuvud
1 knippe rädisor
2 salladslökar
1 avokado
Några droppar citron
Gör så här
1 B
landa rucola och babyspenat i
botten på en stor salladsskål.
2S
kiva sellerin och salladslöken
tunt. Skiva rädisorna och tärna avokadon. Skär b
­ roccolin i små, små
buketter och tärningar.
3F
ördela grönsakerna över salladsbladen och droppa lite färskpressad citron över.
4S
ervera med din favoritdressing
eller prova den här:
5B
landa 2 delar pumpafröolja och
1 del äppelcidervinäger, salt och
­peppar. Ringla över salladen strax
före servering.
BANAN- OCH ­JORDGUBBSGLASS
Ingredienser
3 mogna bananer
1 tsk vaniljpulver
Cirka 0,5 dl vispgrädde
Cirka 250 g frusna jordgubbar
Gör så här
1 S
kiva 3 mycket mogna bananer och
lägg i frysen några timmar.
2T
a fram de hårdfrusna bananerna
och kör dem i mixer eller mat­
beredare med 1 tsk vaniljpulver,
cirka 0,5 dl vispgrädde och cirka
Allt om Diabetes 1 2017
250 g frusna
­jordgubbar.
3K
ör ingredienserna till en slät
konsistens och häll
över smeten i en bytta
som du kan ställa i frysen i cirka
3 timmar.
4S
kopa upp fina kulor med ett kuljärn och garnera med färska jordgubbar och några blåbär. Kanske
lite vispgrädde om man vill?!
Är man uppvuxen i ett restaurangkök är det omöjligt att inte
vara intresserad av mat. Det
menar Sibylla Wiegert i Lund,
som gästspelar som kock i detta
nummer av Allt om Diabetes.
Pappan var i restaurangbranschen och hemma finns hyllmeter
med kokböcker. Trots det fick
hon tänka till rejält när sonen fick
typ 1-diabetes för några år sedan.
– Bara för att man är road av
mat är man inte dietist.
Familjen har fått testa sig fram
till vad som fungerar för dem,
eftersom ”diabetes är en väldigt
individuell sjukdom”. De har dragit ner på kött, men äter mer fisk
och baljväxter.
Inget är förbjudet, men ibland
måste mängden av naturliga skäl
begränsas.
– Vi har alltid ätit mycket grönsaker så det fortsätter vi med.
Kvällspastan försvann eftersom vi
försöker undvika stora mängder
kolhydrater på samma gång, och
vi försöker äta lite mer proteiner
än tidigare. Sen försöker vi alltid
ha många olika små tillbehör, på
det viset kan alla hitta något de
gillar.
NYFIKEN PÅ MER? Se Sibyllas
matlagningsfilmer med fler
­smaskiga recept på diabetes.se/mums.
31
Säsongens råvara
Ägg är ett riktigt superlivsmedel, och är proppfullt av vitaminer, mineraler och antioxidanter.
Det enda som saknas är vitamin C och kolhydrater.
Äggande
gott
32
Och fettlösliga vitaminer
som D-vitamin saknas helt
i morötter.
– Ägg är etthundra
procent naturligt och
innehåller inga tillsatser
eller E-nummer. Dessutom
är ägg klimatsmart mat och
ger lägre utsläpp än mjölk
och kött, säger Astrid Lovén
Persson, verksamhets­
ledare på Branschorganisa­
tionen Svenska Ägg.
text Fredrik Hed
Visste du att …
Kycklingen bildas inte av gulan,
utan av något som heter grodd­
skivan. Gulan ger i stället näring
till kycklingen.
Vi äter drygt 4 ägg i veckan.
Den genomsnittlige svensken
äter 222 ägg per år.
Ägg är en källa till protein och
mycket annan näring. Äggulan
innehåller en del fett, såväl m
­ ättat
som enkelomättat och fler­
omättat, samt vitaminerna A, D
E, B12, riboflavin och folat, och
mineraler som jod, järn, k­ alcium,
zink och selen.
Ett ägg väger cirka 55–75 gram.
En höna värper cirka 300 ägg/år.
I regel värper bruna hönor bruna
ägg och vita hönor värper vita ägg.
Det tar 21 timmar för skalet att
bildas och 21 dygn för kycklingen
att bildas.
Äggulan får sin gula starka färg av
ett gult pigment, xanthophyll, som
liknar det som finns i morötter.
BILD: SHUTTERSTOCK
ETT ÄGG ÄR som ett ovalt
vitaminpiller, och är en
perfekt cocktail att starta
dagen med. En frukost med
kokt ägg eller äggröra blir
både godare, nyttigare och
trevligare. En undersökning
vid Lunds universitet
från våren 2016,
som jämförde
olika frukost­
alternativ, visade
att de frukostar
som innehöll en
betydande mängd ägg
höll deltagarna i studien
mätta längst.
Branschorganisationen
Svenska Ägg beskriver
äggs nyttighet genom att
jämföra dem med moröt­
ter. Det krävs 32 morötter
för att få i sig lika mycket
selen som i ett enda ägg.
På motsvarande sätt skulle
det krävas tio morötter
för att matcha mängden
E-vitamin i ett ägg, eller tre
och en halv morot för att
uppväga mängden folat.
KÄLLA: EKOAGG.INFO
1 2017 Allt om Diabetes
Bli äggxpert!
På www.svenskaagg.se finns
en äggkalkylator som hjälper dig
att räkna ut hur många ägg du
behöver per dag för att täcka ditt
proteinbehov. Där finns också
videofilmer som lär dig att skala
äggen som ett proffs.
GUBBRÖRA
4 port
Gubbröran är en riktig klassiker och här serveras den
på ett gott knäckebröd, men
den är lika god på ett grovt
bröd eller varför inte till små
färskpotatisar?
Ingredienser
1 burk matjessill (200 g)
1 dl majonnäs
1 dl crème fraiche
2 msk finhackad dill
½ rödlök, finhackad
2 hårdkokta ägg
salt
peppar
Gör så här
1 H
acka matjessill och ägg.
2 Finhacka lök och dill.
3R
ör ihop majonnäs och
crème fraiche, lägg i
resterande ingredienser
och smaka av med salt och
peppar.
4S
ervera på knäckebröd.
KÄLLA: LINDASGODA .BLOGSPOT.SE
POWER-SMOOTHIE
4 port
Passar bra till frukost eller
mellanmål.
Ingredienser
NYA KRAV PÅ
NÄR­INGS­DEKLARATION
Från den 13 december 2016
ska nästan alla livsmedel ha en
­näringsdeklaration. Det betyder
att det bland annat måste framgå
hur mycket fett, kolhydrater,
protein, socker och salt som finns
i maten. Läs mer på http://bit.ly/
naringsdekl.
Allt om Diabetes 1 2017
1 mogen avokado, urkärnad
2 svenska ägg
3 dl frysta hallon
3 dl honungsyoghurt
Gör så här
1 M
ixa avokado, ägg, hallon
och yoghurt.
2H
äll upp i stora glas. Njut!
SMÅ FRITTATA
24 st
Frittata är en italiensk äggbaserad rätt av omelettyp,
som påminner om spansk
tortilla (bondomelett). Den
kan göras enkel eller fylld
med kött, ost, grönsaker
eller pasta och kryddas ofta
med örter.
Ingredienser
6 svenska ägg
1/2 dl vispgrädde
1/2 dl färskriven parmesan
Salt och peppar
2 kokta potatisar
1 sticklök
7–8 små tomater
Gör så här
1 V
ärm ugnen till 175°.
2V
ispa ihop äggen med
grädde och parmesan.
Krydda med salt och
­peppar.
3S
möra en bricka för små
muffins ordentligt eller
sätt i små ark av bakplåtspapper.
4F
ördela potatis, lök och
tomater i formarna och häll
på äggvispet nästan ända
upp till kanten. Grädda i
cirka 20 minuter tills de är
fluffiga och gyllene.
5L
åt dem vila i formen men
lossa dem innan de kallnat.
Servera gärna på en bricka
med prosciutto, oliver, en
god ost och grissini eller ett
gott bröd.
6E
ller varför inte med sill, lax
och prästost?
KÄLLA: WWW.SVENSKAAGG.SE
KÄLLA: WWW.SVENSKAAGG.SE
33
Kultur
Konst kan
lyfta diabetes
EMIL ÅKERÖ
KULTURREDAKTÖR
DIABETESKONST:
1
Jen Jacobs fick diabetes som
12-åring och har en examen i
konst från New York University.
Hon skapar målningar och andra
konstverk som berättar om
de platser och stadier där hon
­befinner sig i livet.
www.diabetesart.com
Time
2
Andriena Davilla är ­en
konstnär och formgivare som
i sitt arbete undersöker hur allt
i livet är sammankopplat och i
ständig förändring.
www.andreina­davila.com
3
Writer
Suzanne Gardner är en blind
konstnär som genom sina
tavlor vill uppmuntra människor
att se hur alla varelser på
jorden hänger ihop.
www.suzannegardner.com I Have Waited For You
34
Peter Apelgren slog
igenom i radioprogrammet Rally i P3.
PROFILEN:
Peter
Apelgren
G
öteborgsprofilen Peter Apelgren föddes 1959 och har i
sin karriär gjort sig mest känd för sin komiska talang för
att improvisera, vilket har synts och hörts i olika humor­
program i Sveriges Radios P3 och i SVT. I många av hans
produktioner och scenshower har även hans fru Anna
Mannheimer medverkat, deras första gemensamma produktion var
radio­programmet Rally. Ett lite mer okänt faktum är att Apelgren även
är verksam som konstnär, till exempel skapade han på ett par min­u­ter
en version av en Picassotavla när friidrotts-VM invigdes 2006.
Peter Apelgren diagnostiserades med dia­betes typ 2
när han fick bryta en spel­period av ­Göteborgs
stadsteaters uppsättning av Profeten i Västra
Peter Apelgren
Götaland på grund av yrsel och illa­mående
har medverkat i:
2011. Efter diagnosen har Apelgren och
Radioprogrammet
­Mannheimer behandlat ­ämnet i sina ge­
Rally (1995–2002).
Tv-programmen
mensamma scenshower där de skämtat om
Pangbulle (2001),
sin egen relation. 2011 var även året då han
Parasit-TV (2001),
vann På ­spåret tillsammans med j­ournalisten
Brutal-TV (1991).
­Hélène Benno och fick uppdraget att göra
EÅ
­affischen för Majblomman. 1 2017 Allt om Diabetes
FOTO: PATRIK C ÖSTERBERG / TT, REDAKTÖRS PORTRÄTT: ELIZABET WESTERLUND
Visste du att den tredje februari är
Diabetes Art Day? Ursprunget kommer
ifrån ett initiativ med syfte att uppmärksamma diabetes och situationen via konst,
som i första hands sprids via internet och
sociala medier. Diabetes Art Day arrangerades årligen mellan 2010 till 2014 men efter
det dog initiativet ut. Så kan det vara med
gräsrotsarrangemang som skapas och sprids
via internet, det går snabbt att samlas och
sprida sig men också lika fort att försvinna
i glömskan. Diabetes Art Day visar på det
fantastiska med kombinationen av konst och
internet, möjligheten att hjälpa oss att få ut
våra känslor och låta andra ta del av dem
vilket ger oss en möjlighet att söka stöd hos
andra som delar våra erfarenheter. Men sörj
inte, det finns andra vägar att ta del av diabeteskonst, här nedan har jag
listat några konstnärer du
kan börja med.
BOKTIPSET:
ROMALORE.COM
Diabetes typ 1 – En
handbok för nybörjare
Druvsocker och Gel
Stort sortiment - Många smaker!
Eva Ludvigsen Ordberoende förlag
”Det är ju bara en spruta” står det
tryckt på omslag och försättsblad till
diabetesforskaren Eva Ludvigsens bok. Detta ska ses just
inom citationstecken och är något som återkommer genom
boken − som en uppgörelse med fördomar och felaktig­
heter kring diabetes typ 1.
Ludvigsen ger en pedagogisk genomgång anpassad för
den vuxne i behov av kunskap i form av en handbok som
rättar ut frågetecknen och går igenom allt från hur diabetes uppstår till hur du som förälder bråkar bäst med
försäkringskassan via vilka organisationer och behandlingsformer som finns. I bokens andra del följer ett antal
intervjuer med olika perspektiv på diabetes i livets olika
faser och den sista delen av boken ger konkreta råd.
Pumptillbehör
Väskor och midjeband för alla tillfällen!
Kylfodral och väskor
Håller insulinet svalt i varma miljöer utan
behov av kylskåp. Flera storlekar och färger.
...och mycket mer hittar du i vår webshop!
www.romalore.com
Kundtjänst/Order 033-412140
Druvsockeripraktisk
portionsförpackning
•Snabbenerginärdubehöverden
•Enskiltförpackadetabletter
•Hygienisktochpraktiskt
•Rundatablettersomsmältersnabbtimunnen
•Finnsipåsarmedtvåolikasmak-mixer
Färgen blå
Den blå cirkeln är en symbol som används av
diabetesorganisationer världen över. Den sägs
vara en symbol för förening och kom till när FN
tog fram en resolution för diabetes. Den blå
färgen har dock en annan funktion inom bildkonsten. Blått står oftast som en symbol
för det andliga och för trofasthet, i en del
kulturer som till exempel den grekiska
står det till och med för kärlek. Blått är
också en adlig färg (främst för att den var så
dyr) och bars främst av kvinnor. Fram till början
av 1900-talet sågs nämligen rött som den mest
manliga färgen.
Allt om Diabetes 1 2017
Nettovikt 75 g
Näringsvärde per tablett: 9,4 Kcal - 2,3 g kolhydrater
FinnspåApoteketHjärtat,ICA,hälsokostbutik,
www.diabeticdesigned.seochwww.everydiabetic.com
Läs mer om våra produkter på vår hemsida
www.lindrooshalsa.se • 019-331510
35
Utblick
Förebyggande
insatser mot diabetes
typ 2 i Australien
D
iabetes är den snabbast växande
sjukdomsdiagnosen i Australien,
fler diagnostiseras i diabetes än i
till exempel cancer och hjärt-kärl­
sjukdomar. Utvecklingen går hand
i hand med statistik som visar att ­australierna
blir allt tyngre.
Landets gröna parti har lagt ett politiskt förslag
om en särskild skatt på drycker som innehåller
socker, men det har mött stort motstånd från
övriga partier i senaten.
Idén välkomnas av bland andra Craig
Bennett, ordförande för organisationen
Diabetes Victoria.
– Vi har ett stort problem och en skatt
på söta drycker är ett steg i rätt riktning
för att angripa problemet med övervikt och
fetma i Australien, säger han.
FÖR ÅTTA ÅR sedan introducerade Diabetes
Victoria ett förebyggande hälsoprogram, kallat The life program, med ekonomiskt stöd från
hälsodepartementet. Hittills har 60 000 per­
soner genomgått programmet, som fångar upp
människor som befinner sig i riskzonen för att
utveckla diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar.
På ytan liknar programmet Viktväktarna: del­
tagarna träffas i grupper eller över telefon och
syftet är att äta nyttigare och röra på sig mer. Men
där slutar likheterna, menar Amy Timoshanko,
som är läkare och chef för programmets före­
byggande arbete.
– Viktväktarna och liknande tjänster handlar
om att gå ner mycket i vikt på kort tid. Här har
vi satt upp långsiktiga mål som handlar om att
36
förändra sin livsstil. Varje grupp blir som en
stödgrupp, där jobbiga saker kan komma upp
till ytan. I utvärderingarna efteråt skriver många
att det är det som har varit bäst, stödet från de
andra.
Deltagarna träffas varje vecka under åtta veck­
or. Varje träff har ett tema, till exempel stress,
motion eller hälsosam mat, och en expert på det
aktuella ämnesområdet har bjudits in.
MÖTEN HÅLLS ÖVER hela delstaten och en fram­
gångsfaktor bakom programmet är att de har
nått ut bra på landsbygden.
– En av våra rekryteringsmetoder är att vi har
kontaktpersoner som är ute på lokala event och
berättar om programmet, säger Amy Timoshanko.
En annan väg in är att allmänläkare remitte­
rar patienter som ligger i riskzonen. Det finns
även ett nummer man kan ringa och en hem­
sida där man kan ta ett test som visar om
man riskerar att utveckla diabetes eller
hjärt-kärlsjukdomar.
– Det svåra är att få människor att
erkänna för sig själva att de faktiskt ris­
kerar att utveckla en kronisk sjukdom på
sikt. Många tar ju tag i det först när de har fått
diagnosen. Men allmänhetens kunskaper om
diabetes är större nu än när vi startade för åtta
år sedan och det råder en hälsotrend som gör att
fler tar tag i problemet i tid. Vi får också draghjälp
av hjärt-kärlsjukdomarna, som många är mer
rädda för än diabetes, säger Amy Timoshanko.
Australien
är bor 23 miljoner
H
människor.
Ungefär 1,7 miljoner har
diabetes typ 1 och 2.
63 procent av befolkningen är överviktig.
Den årliga statliga kostnaden för diabetes är
14,6 miljarder AUD.
KÄLLA: IDF ATLAS
UTVÄRDERINGAR FRÅN PROGRAMMET visar att del­
tagarna i genomsnitt reducerat sin risk för att
utveckla diabetes med upp till 43 procent ge­
nom friskfaktorer som att röra på sig mer och
äta nyttigare.
– Nu hoppas vi bara att vi får fortsatt finansie­
ring från regeringen. Att förebygga är enda sättet
att angripa den här epidemin av typ 2-diabetes
som pågår i vårt land, säger Amy Timoshanko.
text Karin Janson
STATISTIK FRÅN
THE LIFE PROGRAM
eltagarna har i snitt
D
gått ner mellan två och
tre kilo i vikt.
De har minskat sitt
midje­mått med mellan
två och fyra centimeter.
De motionerar 10 till 15
minuter mer varje dag.
1 2017 Allt om Diabetes
FOTO: KARIN JANSON
I Australien diagnostiseras en ny person
med diabetes var femte minut.
Problemet hänger ihop med en allt tyngre
befolkning, men det finns förebyggande
insatser som fungerar. Ett exempel är The
life program, som hjälper människor i riskzonen att leva hälsosammare.
Melbourne är Australiens
näst största stad med drygt
3,9 miljoner invånare.
The life program har
värvare som söker upp
personer och frågar om
de vill ta ett test som
visar om de befinner
sig i riskzonen för typ
2-diabetes.
Läkaren Amy Timoshanko, ­informations­ansvarig, visar en
av organisationens
senaste kampanjer.
”Förebyggande insatser är den enda vägen
att gå”, säger hon.
Felaktig kost är en viktig
orsak till Australiens
problem med övervikt
och diabetes typ 2.
37
På gång
För mer information se www.diabetes.se
Kalendarium 1.17
Diabetesforum är mötesplatsen
för alla som är intresserade av
diabetes i Sverige.
28 februari
Klockan 18–20 bjuder Örnsköldsviks
Diabetesförening in till en föreläs­ning
i sin föreläsningsserie
om diabetes.
­Föreläsningarna under
året kommer att
handla om forskning,
livsstil, ­hjälp­medel,
motion och träning.
19 mars
Norrköpings Diabetesförening
har årsmöte.
7–9 april
Ung Diabetes kick-off för ungt engagemang. En helg för dig i åldern 15–30
som vill engagera sig inom diabetes
och lära sig driva ett eget projekt.
27–28 april
Den 27–28 april anordnas årets stora
mötesplats för alla som är intresserade av diabetes och diabetesvård
i Sverige. Under två dagar får du ta
del av utställningar, föreläsningar
och diskussioner där diabetes är den
gemensamma nämnaren.
– Du kan förvänta dig intressanta möten
och spännande diskussioner. Varje
före­läsare har fått instruktioner
om att lämna tid för frågor så
att publiken aktivt kan delta
i varje programpunkt. Det
är j­ätteviktigt att det uppstår
många och bra samtal om
diabetes, säger Lena Insulander, vice
ordförande i Svensk Förening för Sjuk­
sköterskor i Diabetesvård (SFSD).
DIABETESFORUM ARRANGERAS AV
­ ationella Diabetesteamet, som är
N
ett samarbetsorgan för professionens
38
föreningar tillsammans med Svenska
Diabetes­förbundet.
– Med Diabetesforum vill vi nå ut till
politiker och beslutsfattare, öka kunska­
pen hos alla som deltar och även bidra
till ökat samarbete. Diabetesforum
handlar inte bara om de föreläsningar
som står på schemat utan en stor del
syftar till att samla alla under samma
tak för att möjliggöra kunskapsutbyte
och lägga grunder för nya samar­beten,
säger Lena Insulander.
FÖRELÄSNINGARNA HANDLAR OM allt från
livsstil, kost och komplikationer till nya
forskningsrön och ny teknik.
– Föreläsningsprogrammet ska spegla
det som är aktuellt i dag inom res­
pektive områden och vi ser gärna att
alla som har intresse i diabetesvården
deltar, säger Lena Insulander.
Läs mer på diabetes­forum2017.se.
text Jens Boström
DIABETESFÖRBUNDET
STÄRKER NORDISKT
SAMARBETE
Diabetesförbundet bygger vidare på det
nordiska samarbetet och under 2017
ska kansliet på studiebesök hos våra
norska grannar.
– Vi arbetar för samma sak och står
inför samma utmaningar i samhället, därför har vi mycket att lära av
varandras framgångar. Just nu tittar
vi på konkreta saker att arbeta med
tillsammans framöver, säger Cecilia
Gomez, förbundsdirektör på Diabetesförbundet.
1 2017 Allt om Diabetes
FOTO: KRISTIN ØYGARD, BILD: ORXY / SHUTTERSTOCK
Nätverka med diabetes i fokus
Diabetesforum anordnas av N
­ ation­ella
Diabetesteamet. Diabetesforum är
årets stora mötesplats för alla som
har intressen i diabetes.
instagram.com/diabetesfritt
Får draghjälp
av IFK.
twitter.com/diabetes_sv
FOTO: PRIVAT
facebook.se/svenskadiabetesforbundet
Hallå där,
Håkan Forsell
LÄNSFÖRENINGAR
I ­SAMARBETE
Ett nytt forum för samarbete mellan länsföreningarna har dragit i gång. Ett
första möte ägde rum 8–9
december i Stockholm, där
alla ord­förande i länsföreningarna träffades för att
diskutera erfarenheter och
gemensamma angelägenheter vad gäller till exempel
­påverkansarbete.
– Det är viktigt att samla
alla länsföreningar och hitta
former för samarbete så att
vi får samma förutsättningar
i de olika länen, säger Gunni
Preuz från Diabetesföreningen
i Västra Götaland.
Det nya forumet för läns­
föreningar kallas D20, vilket
signalerar toppmöte. G20
kallas det möte där finansministrar för några av världens
största ekonomier träffas för
att diskutera aktuella ekonomiska och politiska frågor.
High & Low
Att åka Vasaloppet med diabetes kan
kännas som en närmast omöjlig uppgift.
Robin Bryntesson, elitskidåkare med
diabetes och arrangör av populära lägret
Sockertoppen, vill nu hjälpa andra med
diabetes att uppnå sina idrottsliga mål.
Tillsammans med Peter Jihde spelar
han in Youtube-serien High & Low med
ett avsnitt i veckan fram till Vasaloppet
där han och Peter tränar inför det slut­
giltiga målet att genomföra Vasaloppet.
Under resans gång möter de bland andra
­Charlotte Kalla, dietisten Stig Mattson
och diabetesläkaren Peter Adolfsson.
– När jag fick diabetes skulle jag lätt
klickat mig in på en serie rörande diabetes och idrott. Når jag ut till en enda ungdom där ute så känns det som den största
segern, säger Robin om sitt projekt.
Du hittar filmerna på
www.youtube.com/brynte85.
FOTO: ELISE-MARIANNE ÅBERG
Välkomna alla nya medlemmar
Under hösten lanserade Diabetes­
förbundet en medlemsvärvnings­
kampanj där vi erbjöd alla som
blev medlemmar boken Jihdes
diabetes – en match för livet. Under
perioden fick vi mer än dubbelt så
många nya medlemmar jämfört
Allt om Diabetes 1 2017
med samma period
föregående år.
Tack till alla före­
ningar som var med
och spred kampanj­en.
Tillsammans blir vi
starkare som förbund!
… ordförande för Göteborgs Diabetesförening som under hösten inlett
ett samarbete med IFK Göteborg.
Hur startade samarbetet?
– En händelse i samband med en
allsvensk match uppmärksamma­
des då en person medförde egen
choklad till arenan på grund av sin
diabetes. Detta ledde till dialog och
vi förstod att vi gemensamt kan nå ut
med viktig information om diabetes.
Vad har ni för gemensamma planer?
– Att höja kunskapen kring diabetes
och arbeta för att motverka fördomar
och rädslor såväl hos personer som
själva har diabetes som hos anhöriga,
idrottsledare och lärare. Det kommer
att ske bland annat genom föreläs­
ningar och workshops.
Vad har ni gjort tillsammans?
– IFK Göteborg fanns n
­ ärvarande
med fotbollsaktiviteter i Nordstan
under Världsdiabetesdagen. Det var
ett enkelt och effektivt sätt att enga­
gera besökare som ledde till att de
sedan tog del av information kring
diabetes och testade sitt blodsocker­
värde. IFK Göteborg lyfte också
Göteborgs ­Diabetesförening inför
och under en hemmamatch. Dia­
betesförbundet besitter all kunskap
om diabetes och IFK Göteborg har en
unik möjlighet att nå ut med informa­
tionen. Ökad kunskap inger trygghet
som är mycket värdefull.
text Jens Boström
39
På gång
Mer info på www.ungdiabetes.se
Diabeteskänslor i kameralinsen
V
id insjuknandet möter
du väldigt mycket info­r­mationsbroschyrer
som handlar om hur
du ska äta, hur många
sprutor och hur mycket insulin du
ska ta. Det är väldigt lite fokus
på hur det vardagliga livet kommer
att bli.
– Jag valde att göra en fotoutställ­
ning för att lyfta saker som jag tyckte
40
glömdes bort när jag blev sjuk. Det är
fokus på känslorna kring att få veta att
man ska leva med en ­kronisk sjuk­
dom och hur det påverkar det dagliga
livet på ett sätt som inte blir så kliniskt
och medicinskt, b
­ erättar Linnéa.
VÄGEN FRÅN UNG Diabetes kick-off till
en färdig fotoutställning som ­ställdes
ut på Linköpings Stadsbibliotek i
­samband med Världsdiabetesdagen
har varit lång, och det hade inte gått
utan stöd från Diabetesförbundet
och Ung Diabetes.
– Jag har aldrig drivit projekt på egen
hand tidigare och utan Ung Diabe­
tes kick-off hade det aldrig blivit av.
Kick-offen är en bra plattform för att
träffa andra engagerade människor
och där fick jag lära mig att man inte
behöver kunna en massa om diabetes
för att genomföra ett projekt. Dia­
betes är individuellt och det handlar
om min egen berättelse, och att ha
den stöttningen från hela gruppen på
kick-offen gjorde att jag över huvud­
taget vågade genomföra utställningen.
TROTS ATT DET stundtals har varit
skrämmande att skildra sin egen dia­
betesvardag så öppet är Linnéa glad
att projektet genomfördes och hon ser
1 2017 Allt om Diabetes
FOTO: LARS JANSSON
För ett år sedan deltog Linnéa Jansson på Ung Diabetes
kick-off. Hon kände att hon ville göra något för att uppmärksamma diabetes. Resultatet blev en fotoutställning
där Linnéa delar med sig av sin relation till sjukdomen
och försöker väcka nyfikenhet för diabetes på ett
odramatiskt sätt.
instagram.com/ungdiabetessverige/
Internationellt pris
till Ung Diabetes
­ordförande
Ung Diabetes ordförande
är en av tio vinnare världen
över som i år tar emot Bakken
Invitation Award tillsammans
med en prissumma på 20 000
dollar att ge till valfri väl­
görenhetsorganisation.
gärna att utställningen lever vidare
och ställs ut på andra evenemang
inom Diabetesförbundet.
– Dagen den skulle ställas ut på
Stadsbiblioteket var jag livrädd,
men mottagandet blev väldigt bra!
Det var fint att höra från vänner
och familj att de uppskattade ut­­
ställningen, och för egen del var det
skönt att få möjlighet att uttrycka
sig om diagnosen på ett annat
sätt än att bara prata om den hela
text Jens Boström
tiden.
Earl Bakken, som utvecklade
den första bärbara och imple­
menterbara pacemakern, instif­
tade priset i syfte att uppmärk­
samma människor som lever
efter devisen ”Live on, give on”.
Årligen utses tio personer som
fått sina liv tillbaka tack vare
medicintekniska lösningar (så­
som insulinpumpar) och som
valt att använda sitt extra liv för
att ge tillbaka till samhället.
Cajsa får i samband med
prisceremonin åka till
Hawaii för att möta
Earl Bakken och ta
emot priset.
- För mig har det
varit viktigt att kunna
använda mina egna
erfarenheter för att ge tillbaka
och det har också hjälpt mig
att acceptera min sjukdom. Det
känns fantastiskt kul att få äran
att ta emot priset och jag vet
att pengarna kommer att göra
stor nytta i Ung Diabetes, säger
Cajsa Lindberg, ordförande i
Ung ­Diabetes.
text Jens Boström
FOTO: PRIVAT
UNG DIABETES NYHETSBREV
Vill du veta vad som händer i Ung
Diabetes? Läsa om pågående projekt
och kanske ta del av intressanta
evenemang nära dig? Prenumerera
Allt om Diabetes 1 2017
FOTO: PRIVAT
LÅNA OCH STÄLL UT
Fotoutställningen består av
fyra roll-ups med bilder och
förklarande texter. Vill du
låna utställningen och ställa
ut den på ett evenemang,
kontakta Ung Diabetes på
[email protected]
Vill skapa en
stark gemenskap.
facebook.com/ungdiabetessverige/
då på vårt nyhetsbrev som
kommer ut minst fyra gånger
per år! Gå in på www.ungdiabetes.se
och fyll i dina uppgifter.
Hallå där,
Maria
­Andersson
… ansvarig för Ung D
­ iabetes lokalt
och en av dem som planerar vårens
kick-off den 7–9 april.
Kan du berätta vad Ung Diabetes
kick-off är?
– Det är en utbildningshelg för dem
av våra medlemmar som har viljan
att driva sina egna projekt inom dia­
betesfrågor. Projekten kan vara stora
som små, allt från mötesplatser eller
träningsgrupper till att starta insam­
lingsevenemang. Syftet med helgen
är att deltagarna ska få ny inspiration
och de verktyg som behövs för att
kunna driva små projekt lokalt.
Går det att söka till kick-offen utan
att ha n
­ ågon färdig idé?
– Absolut! Tanken är att deltagar­
na ska kunna samla inspiration och
tillsammans diskutera olika typer av
projekt som kan väcka nya idéer. Nytt
för i år är att vi i Ung Diabetes råd
kommer att presentera färdiga projek­
tidéer för deltagarna att ta del av.
Varför tycker du att våra medlemmar
ska söka till kick-offen?
– För att vi tillsammans kan göra
skillnad. Det finns väldigt mycket
okunskap kring diabetes, som i sin tur
leder till fördomar och missförstånd,
inte minst i olika medier. Tillsammans
skapar vi en stark gemenskap där vi
hjälps åt att öka kunskapen i samhället.
text Anneli Maxe
41
Förbundet har ordet
FREDRIK LÖNDAHL:
Många eld­själar i växande
förbund
MEN FRAM TILL den dagen då botemedlet finns
är det viktigt att den svenska vården och sam­
hället erbjuder oss bästa möjliga behandling
och stöd för att hantera sjukdomen och varda­
gen. Studier visar att bara en liten ambitions­
höjning från landstingens sida – inte längre
än till att följa dagens rekommendationer – är
kostnadsneutral på sikt, men leder till bättre
hälsa och mående. Om vi fortsätter tanken så
innebär det att en ytterligare liten höjning på
sikt faktiskt leder till besparingar. Ropen och
invändningarna om att nya läkemedel och ny
42
FREDRIK LÖNDAHL
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
DIABETESFÖRBUNDET
JUST NU
Filip och Fredrik kallar
i ett avsnitt av sin
podcast diabetes för en
lyxsjukdom. De raljerar
över och bagatelliserar
sjukdomen, vilket upprört många medlemmar.
Vår kritik av inslaget fick
spridning i tidningar
över hela landet. Det
är viktigt att peka på
okunskap och faktafel
eftersom det göder
fördomar, och det finns
bevisligen mycket kvar
att göra för att fortsätta
öka kunskaperna i
samhället för att slippa
sådana här övertramp.
Den 29–30 april är det
dags för förbundskonferensen. Förtroende­
valda från hela landet
samlas i Stockholm för
att diskutera gemensamma angelägenheter. Temat för årets
förbundskonferens är
medlemskap och vår
gemensamma målbild.
Förra året växte vi med
746 nya medlemmar.
Jätteroligt. Tack för
förtroendet!
FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM
F
ör många av oss som lever med
en kronisk sjukdom brukar
forskning stå högt på agendan.
Det handlar inte bara om att
få fram nya insulinsorter eller
tabletter. Nej, det handlar också
om hoppet att en dag få säga
”tänk förr i tiden, när jag hade diabetes”, att fler
inte ska behöva få diagnosen och att kompli­
kationer både undviks och lindras.
Du som läser detta har troligen redan tagit
ställning genom att vara medlem i Diabetes­
förbundet och i din lokala förening. Utöver att
driva påverkansarbete och sprida information
har förbundet nämligen till uppgift att stödja
vetenskaplig forskning rörande diabetes.
I fjol gjorde vi det genom att dela ut forsk­
ningsanslag på hela 18 miljoner kronor från
vår gemensamma forskningsstiftelse – Dia­
betesfonden. Sedan fondens start för 60 år
sedan har stora belopp lämnats till forskning
rörande alla typer av diabetes, diabetes hos
­såväl barn som vuxna och alla aspekter av
livet med diabetes.
teknik är så dyr klingar därmed falskt i mina
öron. Även om vi struntar i allt det mänskliga
och bara räknar i kronor och öron så blir det
alltså en vinst! I flera avseenden håller sig Sve­
rige väl framme när det gäller att introducera
nya läkemedel och ny teknik. Problemet är att
de centrala rekommendationerna inte hänger
med och att alltför många i vårdapparaten lu­
tar sig mot dem. Många gånger krävs det lokal,
eller möjligtvis regional, civil olydnad genom
eldsjälar som driver på frågan. Deras arbete
och resultat sprids naturligtvis efter hand, men
det tar tid och framför allt leder det till att för­
utsättningarna för den enskilde blir olika.
Diabetesförbundet finns över hela landet
och är också fullt av engagerade eldsjälar.
Tillsammans tar vi nu nya tag för en god och
jämlik diabetesvård i Sverige.
Fråga/svar
Är det något du undrar över när det gäller din diabetes?
Ställ din fråga till våra experter! Skicka in din
fråga till [email protected]. Skriv gärna kortfattat!
Kolla att pumpen och
annan teknisk utrustning
klarar låga temperaturer
när du ska ut och vandra.
DIABETESVÅRD
Jag ska ut och vandra på hög höjd med några
kompisar i sommar. Är det något särskilt jag
ska tänka på vad gäller min typ 1-diabetes och
blodsockerkontrollen? Jag är 42 år och har
haft diabetes sedan jag var sju år gammal. Har
i min vardag god kontroll på blodsockret med
hjälp av pump och Libre. Carl
FOTO: SHUTTERSTOCK
SVAR: Det rekommenderas att rese­
närer före en sådan här resa bör ha en
god kontroll över sin diabetes. Att du
har ett stabilt blodsocker är alltså en
förutsättning för att du ska kunna få
ut maximalt av din vandring.
Det är viktigt att du i förväg noga
Allt om Diabetes 1 2017
planerar vad du ska ta med på resan
eftersom en vandring på hög höjd är
krävande och inte medger att man
bär alltför mycket packning. För att
hålla en bra nivå på ditt blodsocker
är det nödvändigt att hålla ett öga på
mat- och insulinintag. Du bör fundera
över lämplig mat att ha med.
Att ha med druvsocker eller
andra snabba kolhydrater är
en självklarhet. Ökad fysisk
aktivitet minskar insulin­
behovet och därför kan du
behöva minska insulindosen.
Detta innebär att du behöver
kontrollera ditt blodsocker
regelbundet under resan.
Det kan vara bra att veta att
den blodsockermätare du
använder i dag fungerar på
höjder upp till 3 000 meter.
På höjder över 3 000 meter
minskar tillförlitligheten för
att få ett exakt värde. Det
kan därför vara bra att ha
med en extra blodsocker­
43
Fråga/svar
FOT VÅRD
DIABETESVÅRD
EXPERTERNA
SOM SVARAR!
Välkommen med
din fråga.
LINNEA NYSTRÖM
Jurist på Svenska
Diabetesförbundet.
mätare i reserv. Många
blodsockermätare
påverkas av temperaturen.
Libre medger säker mätning
i temperatur ned till +10 gra­
der Celsius. Det beror alltså
på hur hög höjd och vilken
temperatur som råder där
du vandrar. Det finns andra
blodsockermätare som
klarar temperatur ned mot
fem plusgrader. Genom din
diabetessjuksköterska kan
du få tips på en extra mätare.
Planera även för mätning av
syror (ketoner) i blodet vid
eventuellt högt blodsocker.
Det är bra om du även
kontaktar ditt pumpföretag
angående hur insulinpum­
pen eventuellt påverkas av
höjden. Du bör dessutom ta
med extra insulin i form av
insulinpennor ifall det skulle
uppstå problem med insulin­
pumpen.
Injektion med Glukagon
är avsett för användning
vid extremt låga blodsock­
ervärden och ger trygghet
under resan. Glukagon är ett
naturligt hormon, som har
motsatt effekt till insulin.
Injektionen hjälper kroppen
att bilda glukos (socker) och
då höjs blodsockernivån.
44
CLAES-GÖRAN
ÖSTENSON
Professor, överläkare
vid Karolinska Univer­
sitetssjukhuset, Solna.
Glukagon som engångs­injektion kan du få på recept
via din läkare.
Jag tror också det är
viktigt att du pratar med och
informerar dina kompisar
om din diabetes så att det
vet vad som gäller och kan
hjälpa till om något skulle
hända. Till exempel om du
får ett extremt lågt blod­
socker kan de hjälpa dig med
snabb tillförsel av druv­
socker eller med en eventuell
Glukagoninjektion. Det är
bra att ha en strategi för hur
du ska agera om det skulle
hända något. Ni kan också
fördela insulinet mellan er i
specifika kylfodral.
Du uppger vandring på
hög höjd. Det är viktigt att
komma ihåg att lågt blod­
socker kan maskera symtom
på höjdsjuka och vice versa.
Om du besöker platser på
över 2 500 meters höjd kan
du få symtom som tyder på
höjdsjuka. Ju högre över
havsnivån du kommer, desto
lägre är lufttrycket. Då innehåller inte luften lika mycket
syre. Det gör att mindre syre
kan tas upp i blodet och
att cellerna i kroppen får
syrebrist. Hur blodsockret
MARINA STENBÄCK
Diabetessjuksköterska
och vårdutvecklings­
ledare inom diabetes ­
vid Akademiskt
primärvårds­centrum,
Huddinge.
INGA-LENA
ANDERSSON
Dietist vid Dietist­
kliniken och Endokrin­
kliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset,
Solna.
påverkas beror på hur man
påverkas av höjden. Besvä­
ren varierar från person till
person och beror inte på
ålder eller fysisk kondition.
De vanligaste symtomen på
höjdsjuka är illamående,
kräkningar, trötthet, orkes­
löshet och huvudvärk. För att
minska risken att drabbas av
höjdsjuka kan du vandra eller
stiga i höjd långsammare. Då
hinner kroppen anpassa sig
till höjden. Avvakta med att
fortsätta vandringen om du
får symtom.
Prata med din läkare/dia­
betessjuksköterska i god tid
före resan för adekvata tips
och råd gällande justering
av insulindoser under resan
samt övrig information.
sjuksköterska Marina Stenbäck
Hur ska jag få min 14-­årige
son att ta ansvar för sin
diabetes? Han verkar
vilja låtsas att han inte har
Orolig mamma
­diabetes.
SVAR: Det är förståeligt att
det kan vara påfrestande att
leva med en sjukdom som
inte går över. Puberteten
med hormonförändringar
kan göra vardagen för en
FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM
LAG & RÄT T
KOST
ANN LINDSTRÖM
Fotterapeut
vid ­Akademiskt
­pri­märvårdscentrum,
Huddinge.
ungdom med typ 1-diabetes
till en besvärlig period. I mit­
ten av puberteten ökar insu­
linbehovet. Pojkar har en låg
insulinkänslighet någon gång
mellan 13 och 18 år, för flickor
tidigare. Den ökade mäng­
den hormoner leder till att
det behövs mer insulin. Det
är helt normalt och behöver
inte bero på att tonåringen
inte sköter sin diabetes.
Psykologisk förändring hör
också till puberteten.
Diabetes passar
inte tonårslivet!
Tonåringens atti­
tyd till sjukdomen
och dess krav kan
förändras. Ton­
åringar jämför
sig med andra
och vill oftast
vara som de. Att
känna att man
avviker är job­
bigt och grupp­
trycket kan
vara stort. Bara
att alltid behöva
planera, kolla
blodsocker, äta, ta
insulin, att aldrig
vara fri. Eftersom
man nästan är
vuxen vill man
1 2017 Allt om Diabetes
BILD: SHUTTERSTOCK
MEDICINSKA
FRÅGOR
BILD: SHUTTERSTOCK
Elektriska fotbaljor
ska användas med
försiktighet av personer
med diabetes.
inte göra som föräldrarna
säger. En del kan reagera
mot sin sjukdom genom att
hoppa över insulinet eller
slarva med maten.
Diabetes innefattar många
olika ansvarsområden som
att kontrollera blodsocker,
ta insulin, justera insulin­
doser vid fysisk aktivitet
och mat etc. Han kanske
upplever att han inte har all
den kunskap han behöver
och har svårt att erkänna
detta. Fundera över hur det
var då han fick sin sjukdom.
Hur fungerar det i skolan,
hemma och med kompisar?
Det är viktigt att du och
din man samtalar med er
son kring hur han upplever
situationen. Men att också
prata och komma överens
om vem som gör vad och hur
mycket hjälp och stöd han
önskar av er. Kanske har ni
redan prövat detta. Ett annat
sätt kan vara att börja träna
Allt om Diabetes 1 2017
ansvarstagandet hemma
tillsammans med er i famil­
jen. Kanske flytta över ett
ansvarsområde i taget och
finnas bredvid så han känner
stöd och successivt vågar
ta eget ansvar. Till exempel
vid test av blodsocker kan
han säga blodsockervärdet
högt och även säga högt hur
han tänker inför dosering av
insulin. Beröm och fortsatt
vuxenstöd är nödvändigt.
De flesta tonåringar
tar själva sitt insulin och
kontrollerar blodsocker.
De behöver ändå få stöd
och uppmuntran, stöd från
föräldrar, diabetesteam,
vuxna och kompisar. Mitt råd
i första hand är att du pratar
med diabetesteamet på sjuk­
huset där ni går på kontrol­
ler. Det är oerhört viktigt att
ha tillräckligt med kunskap
för att kunna hantera situa­
tionen. Kanske behöver han
stöd från samtalsterapeut,
kurator eller liknande för att
kunna acceptera sin sjuk­
dom. Det är också värdefullt
att ha några nära kompisar
som vet en del om diabetes
och som kan stötta när det
känns svårt. Lycka till!
sjuksköterska Marina Stenbäck
FOTVÅRD
Jag tycker det är väldigt
skönt med bubbel­fotbad.
Men så sa en bekant att
det inte är bra för personer
med diabetes. Stämmer
det, och vad är det för
Bosse
risker i så fall?
SVAR: Ja, delvis stämmer
det som din bekant har
­på­pekat för dig att elektriska
fotbaljor ska användas med
försiktighet av personer med
diabetes.
Diabetes kan ge sena
komplikationer som bortfall
av känsel i fötterna. Man kan
tappa upp till 60 procent av
sin känsel utan att man mär­
ker det själv. Det kan yttra
sig i att man inte kan skilja på
varmt och kallt.
Man kan få en känsla av
att gå på kuddar. Vissa
personer med diabetes kan
också beskriva en stickande
och brännande känsla i föt­
terna. Det är med den bak­
grunden som man vill varna
för dessa elektriska fotbaljor
– som i dagsläget blir mer
och mer avancerade. Det
finns baljor som ger massage
under fotbadet och som man
själv kan reglera från lite
massage till kraftig sådan.
Även värmen på fotbadet går
att reglera.
Om man då har nedsatt
känsel i sina fötter utan
att man vet om det så kan
massagen och ett för varmt
vatten skada huden, kanske
så illa att ett sår uppstår.
Be din doktor, diabetes­
sköterska eller fottera­
45
fotterapeut Ann Lindström
KOST
Hej, jag fick typ 2-diabetes
för fyra år sedan och försöker äta nyttig kost. Jag
är ständigt på jakt efter
bra recept. Har du några
tips att ge var jag hittar
det? Böcker, hemsidor eller
Jonas
andra källor?
SVAR: Det finns en uppsjö
av kokböcker, och på nätet
svämmar det över av recept
som är smala, med lågt GI,
kolhydratfattiga etcetera.
Jag upplever ofta att mina
patienter är rådvilla och
Förhindra fallolyckor!
mycket osäkra på vad som
är bra och mindre bra i det
stora utbudet.
Ett säkert kort är boken
Mat för liv och lust, utgi­
ven av Bonnier fakta, och
skriven av två dietister. I den
digra faktadelen tas olika
aspekter upp kring mat vad
gäller blodsocker, blodfetter,
blodtryck och viktnedgång.
En annan bok att rekommen­
dera, även den skriven av
en dietist, är Diabetes­köket
– recept för smaklökar och
blodsockervärden, utgiven av
Belfrage förlag. I båda böck­
erna får du tips, och du får
presenterat energi- (kcal),
protein-, fett-, kolhydrat- och
fiberinnehåll per portion.
Gothia förlag har bland
annat gett ut Bra mat vid typ
2-diabetes (finns även för typ
1-diabetes) där fakta blandas
med tips och recept på ett
Ankelsocka med
lös resår!
Antihalksocka
för
vuxna
49:-
75:-
Mjuk vid krage, halkskyddande stjärnor
under foten. Finns i marinblå och grå färg.
grå
36 - 39 40 - 44 45 - 48
dietist Inga-Lena Andersson
Varje dag dör fem
svenskar av diabetes.
Hjälp oss hitta botemedlet!
Sockarna är av högsta
kvalitet. 75-80% bomull
med polyamid.
Strl 36-39, 40-44, 45-48.
Frakt ingår i priset. Ev. kostnader
enligt nedan tillkommer. Vid förskottsbetalning till pg 8 33 33-5
tillkommer ingen avgift.
marin
vit
ljusgrå
beige
förskottsbetalning (+0 kr)
faktura (+49 kr)
postförskott (+69 kr)
svart
marin
Jag beställer från
namn
...............................................................................................................
adress
...............................................................................................................
postnr
tillgång till recept. Men som
alltid gäller det att tänka till.
Fyra potatisar kan vara för
mycket för vissa, potatismos
och sallad kan ge ett
högre blodsocker
än kokt potatis
och bönsallad
osv. Vad jag
menar är att
du kan tänka
på tallriksmo­
dellen när du ska
lägga upp, då blir
det sällan alltför tokigt. Och
kolhydratdelen kan ju se lite
olika ut för olika personer.
En fjärdedel till en tredje­
del av tallriken kan passa
många.
Lycka till – och behåll
matglädjen! Det är Mat,
Motion och Medicin som är
de viktiga hörnstenarna vid
behandling av diabetes.
/ PAR
/ PAR
SÄKERsockan
Ankelsockan
VID
Sitter bra uppe
utan gummiresår. Handkettlad tåsöm
för bästa
komfort.
Finns i vit, ljusgrå, beige,
svart och marin.
lättsamt sätt. Boken fung­
erar som ett litet uppslags­
verk. Även här är författarna
dietister.
Tipsen ovan bygger på
Socialstyrelsens Kost
vid diabetes – Vägledning till hälsooch sjukvården,
som är det vi har
att förhålla oss
till just nu. Givetvis
finns fler bra böcker
att välja på!
På Livsmedelsverkets
hemsida www.slv.se hittar
du inga recept, men väl alla
fakta du kan tänkas leta
efter om mat och hälsa/
ohälsa.
På www.kostateljen.se
hittar du fotografier av livs­
medel med upplysning om
näringsinnehåll.
Naturligtvis är det för
många av oss bra att ha
postadress
...............................................................................................................
Lockö-Strumpan AB
511 68 Hyssna
tel 0320 - 390 04
tel 070 - 826 11 55
[email protected]
www.lockostrumpan.com
Bli månadsgivare redan i dag på
www.diabetesgåvan.se.
BILD: SHUTTERSTOCK
peut att göra en fotstatus
på dig vid nästa besök. Då
undersöker de cirkulationen
och k­ änseln. Det är det bästa
sättet att få reda på om
känseln är bra eller om den
är nedsatt. Lycka till!
Diabetesfonden
Forskarna kommer
att utveckla bättre
insulinbehandlingar
i framtiden.
Behandling med mer precision
Diabetesfondens vetenskapliga råd är ett rådgivande
organ vars uppdrag är att bedöma och prioritera forskningsansökningar. Allt om Diabetes har träffat professor
Stellan Sandler, ordförande för det vetenskapliga rådet,
och pratat om det aktuella forskningsläget inom diabetes.
PORTRÄTT: PRIVAT, BILD: SHUTTERSTOCK
Hur ser trenden ut bland årets
­forskningsansökningar?
– Det finns egentligen inga tydliga
trender som visar att ­forskningen går
i någon särskild riktning. Ansökningarna handlar om allt från att förstå
hur de insulinproducerande cellerna
fungerar till genetik, livsstil och hur
komplikationer till diabetes uppstår
i organen.
Vad har hänt inom forskningen de
senaste tio åren?
– Bland annat har utvecklingen
av tekniska hjälpmedel gått i en
­rasande fart, hjälpmedel som
många gånger kan underlätta livet
med ­diabetes oerhört.
– Det har även talats mycket om
Allt om Diabetes 1 2017
precisionsmedicin, vilket innebär
en skräddarsydd behandling ner på
­individnivå med hjälp av storskalig
analys av arvsanlag och mätning av
olika faktorer i exempelvis blodet.
Då kan man få fram information som
säger att ”den här individen är så och
så och då bör vi göra dessa saker för
att på bästa sätt nå framgång med
behandlingen”. En utmaning är att
dessa analyser är omfattande och
­kostsamma, men vi kommer nog att
få se mer av precisionsmedicin inom
diabetes framöver.
Kommer ett botemedel mot typ 1diabetes under vår livstid?
– När sjukdomen bryter fram är de
betaceller som förlorats borta. Det
forskas om olika terapier för att göra
nya betaceller, då alla kroppens celler
har den genetiska informationen för
att göra insulin. Teoretiskt sett skulle
en levercell kunna producera insulin,
vilket man också lyckats med experimentellt. Problemet där är att den
släpper ifrån sig insulin i en konstant
koncentration i stället för i förhållande
till kroppens behov. Om vi skapar en
betacell som producerar insulin på
rätt sätt måste vi samtidigt
förhindra att sjukdomen
kommer tillbaka och attackerar den nybildade
cellen. Så det finns fortfarande en del att lösa.
– I framtiden tror
jag att det ­kommer ännu bättre
­insulinbehandlingar som blir mindre
­komplicerade för p
­ atienten än de
som finns i dag. L
­ yckas det så kan
patienten ­uppleva att hen blivit botad
eftersom b
­ ehandlingen sköts ”automatiskt”.
text Jens Boström
47
Korsord
JOBBAR JURISTERS DECKAR- LÖSS
I
PIONJÄR
LÖNN AVBALKNING
ÄR EN
FOT
LÅNG
Tävla och
vinn fina
böcker!
DRUMMEL
SES I
STACK
BILDAS
VID RÖTT
BAKSLAG I
JAKTEN
KAFFEGREPP
PREKÄRT
LÄGE
VITAMIN
FÖRGÖRS I
KAN MÅL FÖR FÖR
HANDLAT DIABETES- CIRKEL
OSS MYCKET
ÅTER- FORSK- VARA
FÖRLED NINGEN
BÖR
VARA
JÄMN I
BLOD
KAN
RÖST
VARA
GÅR
INTE
ALLT
BORR
UTSIKTER
TUNN
SÅS
ISBANA
INNE
STRÖARINGREDIENS
RIKTA
SIG TILL
TAR
SPELARE
FINA PRISER I VÅRT K
­ ORSORD!
FÖLKNÖL
SES
UNDER
KRONA
RAMVERK
KNAPPAST
OANSTÄNDIG
SVÅRIGHETEN
FÅGEL
SÄTTER
HJÄRTSKOTT
FIXA
LÅTEN
HAR
BORG
GÅR
RUNT
OLJA
DEN BÄR
TOFSAR
LIVLÖS
OCH
TRÅKIG
TRÄDSLAG
SKANDINAV
BÖR
MAN
LÄGGA
AV MED
ÄR
ENÖGD
SOTFÄRG
KORT
AVSLAG
SÅ HÄR SVARAR DU: E-posta
texten i det gula fältet till
[email protected] och
skriv ”Korsord AoD 1 2017”
i ämnesraden, eller skicka
ett vykort till Korsord AoD
nr 1 2017, Svenska Diabe­
tesförbundet, Box 1107,
172 22 SUNDBYBERG. Skriv
texten i det gula fältet på
kortet. Senast den 17 mars
2017 behöver vi ditt svar.
Glöm inte att skriva din egen
­postadress.
ANMÄRKNINGSVÄRT
FREDSPRISCENTRUM
VALUTA
BASTANT
UTÖVAR
MÅTT I
DATOR
KAN
BARRET
VARA
SVANTE
DREJENSTAM
2016
Fem vinnare får Nils Bergeås
spännande bok Hjältar
– otroliga historier ur
verkliga livet. När olyckor,
krig och katastrofer drabbar
oss reser sig ibland enskilda
personer ur den lamslagna
massan och agerar.
Berättelserna
om människor
som utan att
tveka utförde
de mest själv­
uppoffrande
handlingar
– ofta med risk
för sina egna liv.
VINNARE I NR 6 2016: Rätt svar finns på diabetes.se/korsord. Vi säger grattis till följande fem vinnare som får sin önskade bok.
Torbjörn Kjellsson, Vännäs, E. Bergström, Sundsvall, Anita Wallentinson, Uppsala, Inger Dahlberg, Lödöse, Christer Roos, Vintrosa.
Vi tycker att alla ska få leva ett
diabetesfritt liv – bli medlem idag.
Genom att slå hål på myter, sprida kunskap och förenkla i vardagen
gör vi livet med diabetes så rättvist som möjligt.
Läs mer och ansök på diabetes.se/medlem
48
Lill-Mickel
Vad mysigt
att ha dig här
brorsan!
Mamma, nu
kan du gå.
Fru Räv ger Mickelina
en väska med blodsockermätare, insulinpennor och druvsocker.
Ola Grävling tycker också att det är kul
med besök.
Hej! Vilken film
ska vi se i kväll?
Jag ska göra
popcorn.
Mickelina och Ola går ut i köket
för att poppa popcorn. Plötsligt
får Lill-Mickel en klump i magen.
Kanske den nya om en kaninpolis och en räv?
Men innan
Lill-Mickel
hinner tänka
mer hör han
Mickelinas
röst ...
Är det okej att vi ligger skavfötters?
Och såg du att mamma gav mig dina
diabetesgrejer, så jag har koll på det.
Undrar
var jag får
sova?
Tänk om jag
missar att ta
insulin?
Det blir en riktigt härlig kväll.
Och filmen — den var jättekul!
Hon verkar kunna
läsa tankar!
Berättad av Charlotta Borelius. Tecknad av Kenneth och Kerstin Hamberg. © Rune Andréasson
Lill-Mickel har
sportlov och ska
sova över hos sin
storasyster Mickelina.
Hon är vuxen och
bor ihop med sin
kompis Ola.
Hitta din
motivation!
Motion för dig som har
typ 2-diabetes.
Hitta träningsmotivationen!
Ladda ner eller beställ broschyren på www.diabetes.se/butik
Diabetes-Motionsbroschyr.indd 1
21/04/15 16:03
49
Så gör jag
”Innebandyn gör mig glad”
RASMUS LENNKVIST:
Tycker du att något är roligt så
sluta inte! Jag är målvakt i AIK
innebandy och det har jag fortsatt
med trots att jag har haft typ 1-diabetes i fyra
år. Med lite planering fungerar det bra att
vara aktiv, precis som innan. Diabetes kan
vara väldigt olika från person till person,
men det mesta går att lösa.
JAG ÄR 15 år och tränar och spelar match-
Rasmus tränar
och spelar matcher
fyra–fem dagar
i veckan.
er fyra–fem dagar i veckan. Innebandy är
speciellt, det gör mig glad. Jag gillar farten,
spelet och känslan av att spela tillsammans
i ett lag. Jag ville bli målvakt för att jag tyckte
att hjälmarna och alla skydd var coola, sen
gick det så bra för mig att jag fick fortsätta. I
början när jag fick diabetes fick jag visa och
förklara för lagkompisarna, men nu är det
helt självklart för dem, ingen tycker att det
är konstigt längre att jag måste äta en frukt
efteråt eller om jag behöver ta en paus. Det
underlättar att min pappa är tränare. Han
kan se till att hela laget är noga med mat, det
är ju bra för alla. Då blir det också självklart
att jag ska äta.
Rasmus råd
till ­andra barn
och unga:
1 Se inte diabetes som ett
­ inder, bara en utmaning.
h
2 Ta hand om din diabetes
och var aktiv.
3 Lyssna på dina föräldrar
även om de är tjatiga
ibland.
50
måste hela tiden tänka på det. På matcher är
det vanligt att jag blir hög eftersom det är så
mycket adrenalin i kroppen. Men ibland är
det precis tvärtom, jag kan bli väldigt taggad
före en match, och då kan det vara svårt att
veta om det bara är det att jag är laddad eller
om jag också är på väg att bli låg. Det kan
göra mig osäker.
Det kan även bli struligt med blodsockret
på nätterna när jag har tränat sent. Kanske
skulle det vara enklare om jag hade en insulinpump, men för mig överväger fördelarna
med penna. En pump skulle vara i vägen
när jag sportar, och påminna mig om min
diabetes. Jag tror att jag skulle känna mig
sjukare då.
Diabetes gör att jag lär mig mer om mat
och hälsa. Jag har lärt känna min egen
kropp bättre och vet nu hur jag ska göra
för att kunna träna mycket och spela långa
cuper och matcher. Jag ser det bara som en
extra utmaning, inte ett hinder.
berättat för Karin Engström
FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM
IBLAND ÄR DET jobbigt med diabetes, man
Må bättre
tillsammans
Folkspel är unikt. Allt vårt överskott går nämligen direkt till klubbar, föreningar och
organisationer över hela landet. Sveriges unika folkrörelsetradition bygger på
tradition och kultur, vilket i sin tur skapar sammanhållning och gemenskap.
Vi bidrar till ett rikare föreningsliv som ger fler chansen att mötas, umgås och utvecklas.
Ett föreningsliv som gör Sverige bättre för alla.
Svenskt föreningsliv gör Sverige bättre för alla.
www.folkspel.se
Vid obeställbarhet returnera till:
Svenska Diabetesförbundet
Box 1107, 172 22 Sundbyberg
NY
HE
T!
Adressändring kan göras till [email protected]
eller per tel 08-564 821 00.
Eversense® långtids CGM
Lev fullt ut
– i trygghet
Nu är Eversense® långtids CGM här!
Med den enda sensorn som varar upp till 90 dagar.
• Smartsändare med vibrationslarm – Vibrerar på armen både innan och vid hyper/hypoglykemi. Avtagbar.
• Användarvänlig app – Ger full kontroll över värden, varningar och trender i mobiltelefon eller Apple Watch.
Läs mer på www.rubinmedical.se
Krossverksgatan 7 B
Box 300 44 · 200 61 Limhamn
Tel +46 (0)40 15 54 80
www.rubinmedical.se
SE-1162-170111
• Minimal sensor – Sitter under huden och byts först var 3:e månad.