Alf Bergroth

REHABILITERINGSVETENSKAP
KUNSKAP OCH FORSKNING
SAMORDNINGSFÖRBUNDEN
GÖTEBORG
REHABÅREN 2011-2012
FÖRELÄSNING 2011-04-27
Professor em. Alf Bergroth
[email protected]
ÖVERGRIPANDE FÖRELÄSNING OM:
• REHABILITERINGSVETENSKAP
ETABLERAD KUNSKAP
EXEMPEL PÅ FORSKNING
”ÖVERKURSER”(OM VI HINNER MED?)
ANNARS INDIVIDUELL LÄSNING AV
”ÖVERKURSERNA”
Alf Bergroth
PRESENTATION AV MIG SJÄLV
• Socionom som arbetat praktiskt som socialarbetare,
rehabiliteringshandläggare och arbetsförmedlare
• Forskarutbildning i sociologi vid Umeå universitet
• Lärare och forskare vid Umeå universitet och
Mittuniversitetet
• Biträdande forskningshandledare vid Karolinska
Institutet
• FoU-chef vid försäkringskassan i Stockholm
• Professor i Rehabiliteringsvetenskap
• Professor emeritus vid Mittuniversitetet Professor
vid Högskolen i Nord-Tröndelag, Norge 2005-2009
• Konsult Utvärderings-och utbildningsuppdrag
•
Alf Bergroth
FIGURER ÖVER MIN
DOKTORSAVHANDLING
• ”FÖRTIDSPENSIONSKARRIÄR I
GLESBYGD”
• FRÅN ÅR 1977
• VIKTIG BAKGRUND FÖR
UTVECKLING AV
UTBILDNINGSPROGRAM
UTVECKLING AV FORSKNING I
REHABILITERINGSVETENSKAP
UTVECKLING 1970-TAL - 2011
SOCIAL STRUKTUR
Försörjning
Försäkringskassa
Näringsliv
Socialtjänst
Arbetsförmedling
Befolkning
Andra myndigheter
Primärvård
INDIVIDENS
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN
Problemlösning:
Resultat av doktorsavhandling
”Förtidspensionärskarriär i glesbygd” 1977
Individen blir vårdtagare
Passivisering
SOCIAL STRUKTUR
Försörjning
Näringsliv
Försäkringskassa
Socialtjänst
Arbetsförmedling
Befolkning
Andra myndigheter
Primärvård
INDIVIDENS
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN
Mobilisera resurser (Personella och Materiella)
Medvetandegöra - Nytänkande
Aktivering - Självtillit
Resultat av doktorsavhandling
”Förtidspensionärskarriär i glesbygd” 1977
Problemlösning
Helhetsperspektiv • Framtidsvisioner • Småskalighet
REAKTION OCH REFLEKTION
UTIFRÅN RESULTATET
• Sjukrollen och förtidspensionskarriären
• Glesbygdsproblematik
• Behov av flera arbetstillfällen i
rehabiliteringsprocessen
• Medikalisering av individers
försörjningssituation
• Behov av en annan arbetsmetod
Alf Bergroth
RESULTAT AV
DOKTORSAVHANDLINGEN
• Mobilisering av individens och
organisationernas resurser
• Byutvecklingsprojekt i glesbygd
• Kopplingen teori – praktik
• Dra nytta av forskningen
• Behov av ny grundutbildning för
rehabiliterare
• Behov av ny forskarutbildning
• Behov av nytt forskarnätverk
Alf Bergroth
REHABILITERINGSVETENSKAP
UTGÅNGSPUNKTER
•
•
•
•
•
FÖRST FORSKNING SEDAN UTBILDNING
MÅNGVETENSKAP
KOPPLING TEORI – PRAKTIK
HELHETSSYN
SAMVERKAN MELLAN
REHABILITERINGSAKTÖRER
• MOBILISERING AV INDIVIDENS- OCH
ORGANISATIONENS RESURSER
• UTGÅR FRÅN DET ”FRISKA” HOS
INDIVIDEN
Alf Bergroth
KUNSKAPER OCH ERFARENHETER SAMVERKANSOMRÅDET
• BETAPROJEKTET – BETAMODELLEN
• STOCKHOLMSPROJEKTET
• TVÅ DOKTORSAVHANDLINGAR
Alf Bergroth
Betamodellen
- flerpartssamtal
Arbetsförmedling
Arbetsförmedlare
Hälso- och
sjukvård
Rehabiliteringsgrupp
och klient
Försäkringskassa
Rehabiliteringshandläggare
office
Arbetsterapeut
Socialsekreterare
Socialtjänst
Källa: Jakobsson, B, 2004
Alf Bergroth
Erfarenheter från utvärderingen
av Betaprojektet
Flerpartssamtalen som arbetsmetod (jämförelse med
traditionell handläggning).
+
?
+
+
+
+
26
Gemensam handläggning
Gemensam grundsyn
Egen försörjning i större omfattning
Myndigheterna får ingående information om brukarna
En helhetsbedömning görs i större omfattning
Kortare väntetider - snabbare åtgärder av rätt instans
Mindre rundgång
Alf Bergroth
Brukarna kan påverka sin situation i större omfattning.
Brukarna anser att de möts med större respekt.
Brukarna är tryggare i rehabiliteringssituationen.
Större förtroende för rehabiliteringshandläggarna.
Fortfarande brukare som upplever otrygghet, att man
inte står i centrum och att ingen lyssnar på dem.
+
Brukarna upplever större fördelar av samverkan och
mindre samarbetssvårigheter mellan myndigheter.
Flerpartssamtalen passar inte alla.
+
Handläggargruppen har lärt känna varandras
kompetens
Betamodellen är idag ordinarie verksamhet i Kungsbacka
kommun
+
+
+
+
-
27
Alf Bergroth
Section of Rehabilitation Medicine,
Department of Clinical Sciences, Danderyd Hospital,
Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
CO-OPERATION IN VOCATIONAL
REHABILITATION - METHODS IN
MULTIPROFESSIONAL CROSSSECTOR GROUP MEETINGS AND
EFFECTS ON EMPLOYMENT
Björn Jakobsson
Stockholm 2008
Figure: Number of clients employed (vertical axis) in: study group (SG, n=51);matched control groups: national group
(NG, n=51) and county group (CG, n=51) yearly (1-6 years) following end of rehabilitative intervention. Local group (LG,
n=51) is a comparison group found only up to year 2 following intervention because after this time it was adapted to the
same model as the study group. Symbols above figure -0.5 to the left on the horizontal axis indicate number of
employed people 6 months before the start of the intervention period. “Intervention” represents start and end of SG’s
intervention and corresponding period for comparison groups.
SYSTEMATISERADE
FLERPARTSSAMTAL
• Rehabiliteringsgruppen träffas i egen
gemensam lokal
• Viktigt med mötestekniken
• Nedan redovisas några resultat från
Björn Jakobssons doktorsavhandling
•
Alf Bergroth
Distribution of utterances in the rehabilitation groups
N=3859
others
personal administrate
union
rehabilitation counsellor 2
rehabilitation counsellor 1
client
physician
supervisor
employer representative
Björn Jakobsson Karolinska Institutet
Topics of discussion
education
medical
other subjects
health
insurance/economy
social
work training
original work
Björn Jakobsson Karolinska Institutet
SAMVERKAN MELLAN
AKTÖRER I DEN
ARBETSLIVSINRIKTADE
REHABILITERINGEN
Jenny Kärrholm
Institutionen för Folkhälsovetenskap
Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin
Karolinska Institutet
Doktorsavhandling 2007
Avhandlingens syfte
Studera effekterna av ett
samverkansprojekt på
sjukfrånvarodagar och
samhällsekonomi över tid.
Undersöka arbetsledarnas
uppfattningar om samverkan
Undersöka och öka kunskapen om
problem och möjligheter vid olika
utformning av samverkan
Jenny Kärrholm
Stockholmsprojektet
Försäkringskassa
Företagshälsovård
Kommunal arbetsgivare
Jenny Kärrholm
Stockholmsprojektet
Personalhandläggare
Arbetsledare
Försäkringskassehandläggare
Stödperson
Annan personal
från företagshälsovården
Företagsläkare
Jenny Kärrholm
Studiegrupp –
Jämförelsegrupp
Matchningskriterier:
1)
Kommunal anställning
2)
Sjukhistorik +- 30%
3)
Starttidpunkt +- 7mån och
samma sjuklöneperiod
4)
Inte beviljats sjukbidrag
eller förtidspension
(sjukersättning) vid
starttidpunkten
5)
Sysselsättningsgrad +20%
6)
Inte inkluderade i
studiegruppen
Övriga
bakgrundsfaktorer
lika:
Kön
Ålder
Årsinkomst
Civilstånd
Medborgarskap
Utbildningsnivå
Diagnosgrupp
Jenny Kärrholm
3 years
(p=0.002)
Comparison group n=64
Study group n=64*
After:
4 years
(p=0.003)
Intervention
(p=ns)
5 years
(p=0.009)
1 year
6 years
(p=0.002)
(p=0.016)
Studie III –
Resultat
60
2 years
40
(p=0.005)
20
0
20
Percent of cases
40
No benefits
Old-age pension
3 years
Full benefits
Partial benefits
(p=0.002)
Full disability pension
Partial disability pension
4 years
(p=0.003)
5 years
(p=0.009)
6 years
(p=0.016)
60
40
20
0
20
Percent of cases
40
No benefits
Old-age pension
Full benefits
Partial benefits
Full disability pension
Partial disability pension
60
Jenny Kärrholm
60
Samhällsekonomisk nytta
56 600 SEK (CI 95%: 20 200 – 94 000)
per person och år
340 000 SEK (CI 95%: 121400 – 564 000)
per person och 6 år
18,7 miljoner SEK för 64 individer över
en 6-års period
Jenny Kärrholm
RESULTAT AV FORSKNING OM
SAMVERKAN
• POSITIVA EFFEKTER FÖR INDIVIDENS
FÖRSÖRJNING
• POSITIVA EFFEKTER FÖR
SAMHÄLLSEKONOMIN
• INTRESSE FRÅN POLITIKER
• SAMVERKANSMODELLEN ORDINARIE
VERKSAMHET I KUNGSBACKA
KOMMUN (BETAMODELLEN)
Alf Bergroth
BRUKARMEDVERKAN
Innebörd?
• Stora olikheter i olika sammanhang
• I bästa fall en viss möjlighet att samtala och
påverka
• I regel ingen maktposition att påverka
• Behövs åtminstone möjligheter att överklaga
beslut
• Ett viktigt undantag ”personlig assistent” i
Sverige där brukaren kan vara arbetsgivare,
och fatta egna beslut om åtgärder
•
Alf Bergroth
BRUKARBEGREPPET ERSÄTTER?
Patient, klient, kund?
Brukarmedverkan
Graden av inflytande på följande
förhållanden:
- Bestämma att ett problem existerar
- Definiera vad problemet gäller
- Avgöra om det ska göras något åt
problemet
- Välja mellan olika former av hjälp
- Initiera, behålla eller avsluta kontakten
-
Alf Bergroth
BRUKARMEDVERKAN I
RELATION TILL POLITIKER OCH
TJÄNSTEMÄN
• Brukarna är i ”händerna” på politikerna och
detsamma gäller tjänstemännen
• Tjänstemännen kan uppleva att deras
kunskap och erfarenhet kan få mindre
betydelse vid ökad brukarmedverkan vid
exempelvis val av åtgärd i
rehabiliteringsprocessen
• Ökad brukarmakt kan leda till konflikter med
bl a professionella där de professionella har
mera att säga till om
•
Alf Bergroth
NY ARBEIDS- OG
VELFERDSFORVALTNING (NAV)
• St.prp.nr 46 Det kongelige arbeids- og
socialdepartement, Norge
• Huvudpunkter:
• Få fler i arbete
• Förenkla för brukarna och tillpassning
till brukarnas behov
• Få en förvaltning med helhetssyn och
effektiv välfärdsförvaltning
•
Alf Bergroth
NAV
• NAV inkluderar tidigare Trygdeetat,
Aetat och delar av den kommunala
socialtjänsten
• NAV ett kontor med tre avdelningar
– Mottagningsavdelningen
– Intäktsavdelningen
– Uppföljningsavdelningen
– År 2010 är alla NAV-kontor etablerade
– Alf Bergroth
SAMVERKAN ENLIGT NAV
• Den organisation som har ansvaret för
brukaren har ett ansvar för att
samarbete sker med övriga parter när
det är nödvändigt
• En ny lag från 2007 blir arbetsgivarna
ansvariga för rehabiliteringen de första
6 månaderna
• Efter 6 månader övergår ansvaret till
NAV:s uppföljningsavdelning
•
Alf Bergroth
Förändringar
• Uppföljning av arbetslösa som är friska
• Tidigare rundgång.
• Nu samlad kompetens (försäkringskassa,
arbetsförmedling och socialtjänst)
• Bättre handlingsutrymme
• Samarbetet fungerar allt bättre
• Arbetar nu tvärs över de gamla
myndighetsgränserna
•
Alf Bergroth
VILKA KOMMUNALA TJÄNSTER
INFÖRLIVAS I NAV?
• Olika från kommun till kommun
• I exempelvis Verdals kommun har
följande tjänster införlivats:
– Psykiatritjänsten
– Missbrukstjänsten
– På gång är att flyktingtjänsten skall
införlivas
Alf Bergroth
Exempel från Verdals
kommun 14.000 invånare
Artikel i Dagens Socialförsäkring, augusti
2007
Verdal En av 25 pilotkommuner
Pilotkommunerna arbetar på lite olika sätt för
att få erfarenheter
Alf Bergroth
Några synpunkter från chefen
vid Verdalskontoret
•
•
•
•
Överlag positiva resultat
Effektivare än de ”gamla” kontoren
Flera kommer in på arbetsmarknaden
Även invandrare och unga socialhjälpstagare
och de som behöver byta arbete får chansen
• I Verdal från 4,5 % arbetslösa till 2,3 %
• Finns inte utrymme för ”kastebollar”
• Tvungna att finna lösningar
Alf Bergroth
BEHOV AV SAMVERKAN-SAMHANDLING
• TVINGANDE LAGSTIFTNING OM
SAMVERKAN ENLIGT NAV-REFORMEN
• ÄNDÅ BEHOV AV KRITERIER FÖR EN BRA
SAMVERKAN OCH SÄRSKILT I STARTEN
• SVENSKA SYSTEMET BYGGER PÅ
FRIVILLIG SAMVERKAN
• BÄGGE SYSTEMEN HAR NYTTA AV
FORSKNING OCH ERFARENHETER NÄR
DET GÄLLER EN BRA SAMVERKAN
•
Alf Bergroth
REHABILITERINGSMODELLER
• DET FINNS EGENTLIGEN INTE NÅGRA
ETABLERADE MODELLER INOM DEN
ARBETSLIVSINRIKTADE
REHABILITERINGEN
• OLIKA MODELLER FRÅN OLIKA
VETENSKAPLIGA DISCIPLINER OCH
PRAKTSKA ERFARENHETER
BLANDAS OCH ANVÄNDS
Alf Bergroth
EXEMPEL PÅ MODELLER SOM ANVÄNDS OCH
TILL VISSA DELAR ÄR UNDER UTVECKLING
• CASE-MANAGEMENT (EN ETABLERAD
INTERNATIONELLT KÄND MODELL UTVECKLAD
INOM PSYKIATRIN)
FOKUS LIGGER PÅ INDIVIDENS RESURSER OCH
INTE PÅ DET SJUKLIGA
RELATIONEN MELLAN CASE-MANAGERN OCH
INDIVIDEN
ÅTGÄRDER BYGGER PÅ INDIVIDENS
SJÄLVBESTÄMMANDE
SAMHÄLLET SES SOM EN UPPSJÖ AV RESURSER
OCH INTE SOM HINDER
Alf Bergroth
SUPPORTED EMPLOYMENT – Arbete
med stöd
• Metod för att sysselsätta personer med
speciella behov inom den öppna
arbetsmarknaden
• Ett individuellt, långvarigt stöd erbjuds
både klienten och arbetsgivaren
• Den bärande tanken är att alla har
resurser att utföra arbete av något slag
• Klienten får hjälp av en arbetskonsulent att
finna lämpliga arbetsuppgifter
Supported employment
fortsättning
• Vid behov erbjuds klienten individuell
inlärning och strukturering av arbetsuppgiften
• Klienten erbjuds även stöd i den sociala
anpassningen på arbetsplatsen
• Arbetsgivaren har tillgång till stöd och
handledning i olika frågor
• Arbetskonsulenten är en sammanfogande
länk
• Inom flera projekt på området bedrivs även
FoU-arbete framförallt i syfte att få reflektion
över arbetssättet
• Alf Bergroth
YTTERLIGARE EXEMPEL PÅ
REHABILITERINGSMODELLER
• SYSTEMATISERADE
FLERPARTSSAMTAL (UTVECKLAS
INOM REHABILITERINGSVETENSKAP)
• SAMVERKANSMODELL MELLAN
REHABILITERINGSAKTÖRER
Alf Bergroth
FÖRSLAG PÅ EN KOMBINATIONSMODELL:
CASE-MANAGER (COACH) OCH
SYSTEMATISERADE FLERPARTSSAMTAL
• CENTRALT I MODELLEN ÄR STÖD TILL
INDIVIDEN AV CASE –MANAGER ELLER
COACH
• SYSTEMATISERADE FLERPARTSSAMTAL I
REHABILITERINGSGRUPP SOM SKALL
LEDA FRAM TILL EN INDIVIDUELL
REHABILITERINGSPLAN
Alf Bergroth
Samhällets resurser
Sjukskrivne och
Casemanager
Systematiserade flerpartssamtal
i rehabiliteringsgrupp
Kombinationsmodellen
case management (coach)
och systematiserade
flerpartssamtal kan
illustreras på följande
sätt
Arbetsförmedling
Arbetsförmedlare
Hälso- och
sjukvård
Arbetsterapeut
33
Försäkringskassa
Rehabiliteringshandläggare
office
Socialsekreterare
Case management enligt the
Strengths model i kombination med
systematiserade flerpartssamtal i
rehabiliteringsgrupp
Källa: (Jakobsson, B, 2004)
Rehabiliteringsgrupp
och klient
Socialtjänst
Alf Bergroth
BEGREPPET ARBETE
• UTGÅNGSPUNKT I DEN SVENSKA
PSYKIATRISAMORDNINGENS
UTREDNING: ”I BEGYNNELSEN VAR
ORGANISATIONEN…”
• ARBETSBEGREPPET BEHÖVER
VIDGAS
• BEHÖVER INTE INSKRÄNKAS TILL
LÖNEARBETE
• VIKTIGT ATT VARA AKTIV OCH DELTA I
NÅGON FORM AV SOCIAL SAMVARO
•
Alf Bergroth
FORTSÄTTNING BEGREPPET
ARBETE
• ÖKAD LIVSKVALITÉ LEDER TILL
POSITIV ANPASSNING I SAMHÄLLET
• MINDRE VÅRDINSATSER
• MINDRE MÄNGD LÄKEMEDEL
• SLIPPER ”SOMBIETILLVARO”
•
Alf Bergroth
MORALASPEKTER
”MAN SKALL EFTER FÖRMÅGA
FÖRSÖRJA SIG OCH DE SINA”
ARBETSLINJEN
Alf Bergroth
ALTERNATIV TILL DEN
NORDISKA
VÄLFÄRDSMODELLEN
DISKUSSION OM
MEDBORGARLÖN VERKAR NU
HA UPPHÖRT
Alf Bergroth
Hälsobegreppet – Olika
perspektiv
Aaron Antonovsky
”Hälsans mysterium”
Betydelse för hälsoarbetet och
hälsotjänsten
Alf Bergroth
Det salutogena perspektivet
Fokus på hälsa och inte på sjukdom
• Tillvaron görs sammanhängande
(KASAM)
• VIKTIG KUNSKAP I
REHABILITERINGSARBETET
•
Alf Bergroth
BEHOV AV
ÖVERGÅNGSARBETEN
• Det har skett en utveckling av arbetsmetoder i
rehabiliteringsarbetet (framgångsfaktorer)
• Det saknas i många fall vad som kan kallas
övergångsarbeten i rehabiliteringsprocessen för bl a
funktionshindrade
• Det finns många arbeten som inte blir utförda,
exempelvis i äldreomsorgen och miljöarbeten
• Arbetsmetodiken i supported employment kan vara
föregångare för en arbetsmarknad där även bl a
funktionshindrade får plats under kortare eller längre
tidsperioder
•
Alf Bergroth
Viktiga strukturella förändringar de
senaste åren
• Politik ersätts med marknadstänkande
• Minskad reglering och liberalisering på
många områden
• Globaliseringen
• Individualisering och marknadsbaserat
ansvar även för det som varit
välfärdsstatens kärnområden såsom
utbildning, hälsa och omsorg
•
Alf Bergroth
NEW PUBLIC MANAGEMENT –
REFORMER I OFFENTLIG SEKTOR
(NPM)
• Syftet med reformerna är att effektivisera och
öka konkurrensen samt en bättre styrning
• Kritik av offentlig sektor för att den är för dyr,
ineffektiv, byråkratisk, dålig kvalité
• Konkurrens, effektivitet och service har blivit
slagord
•
Alf Bergroth
VAD ÄR New Public Management?
Aktuell diskussion i bl a Norge
• Tidigare regelstyrning, nu styrning genom
mål och resultat
• Tidigare brist på ekonomiska
belöningssystem, nu personliga
belöningssystem
• Offentlig sektor skall lära av privat sektor
• Ökad konkurrens, ökat bruk av
marknadsmekanismer, privatisering,
resultatenheter, brukar- och
serviceorientering
•
Alf Bergroth
KRITIK AV NPM-REFORMEN
Några exempel
• Kanske för stark tro på privata lösningar
• Likhetstanken kan åsidosättas
• Målen annorlunda på offentlig sektor. Innehåller
annat än enbart ekonomi, exempelvis miljön på en
skola och inte enbart elevernas prestationer har
betydelse
• För starkt fokus på effektivitet, exempelvis
behandling av vissa sjukdomar ger höga
ersättningar (överbehandlingar) medan andra
sjukdomar inte ger lika bra belöningar
• Kan leda till ökad byråkrati genom bl a ökad kontroll
• Problem med likhet och ansvar vid decentralisering
ex. skillnader mellan kommuner när det gäller
socialbidrag
VAD HÄNDER MED DEN
ARBETSLIVSINRIKTADE
REHABILITERINGEN?
• Vad betyder NPM-reformerna?
• Kan uppnådda framgångsfaktorer
behållas? Och vilka är framgångsfaktorerna?
• Räcker det med frivillig samverkan eller
behövs tvingande lagstiftning om
samverkan?
• Det finns många frågor som inte har några
svar idag
Alf Bergroth
Har utvecklingen gått framåt sedan
1970-talet?
• Betydelsen av framgångsfaktorer, som mötet individ
– rehabiliteringsaktör
• Resursperspektiv, ”friskperspektiv”
• Sektoriseringen finns kvar, men
samverkan mellan rehabiliteringsaktörerna håller på
att förbättras genom bl a samordningsförbunden och
kunskaper från forskningen
• Fortfarande brister när det gäller övergångsarbeten
för bl a funktionshindrade
• Effekter av rehabiliteringskedjan skall utredas
•
Alf Bergroth
NÅGRA CENTRALA FRAMGÅNGSFAKTORER I
REHABILITERINGSARBETET UTIFRÅN
FORSKNINGSRESULTAT OCH
ERFARENHETER
EN SAMMANFATTNING
• Positivt möte individ – rehabiliteringsaktör
• Utgångspunkt i individens ”friska sida”
• Individens självbestämmande om
rehabiliteringens mål och medel
• Ta vara på individens lust, längtan efter
meningsfull sysselsättning
• Individens stöd av casemanager, coach eller
personlig kontaktperson
•
Alf Bergroth
Fortsättning framgångsfaktorer
• Helhetssyn på individens behov och
situation. Förutsätter mångvetenskapligt
tänkande
• Helhetssyn på möjligheter och lösningar
• Mobilisering av individens och
organisationens resurser
• Användning av flerpartssamtal i
rehabiliteringsgrupp
•
Alf Bergroth
ÖVERKURSER
De följande bilderna får ses som ett
komplement till min föreläsning
Hoppas Du får någon nytta av dem
Alf Bergroth
”ÖVERKURS”
• PRESENTATION AV ETT SPÄNNANDE
PROJEKT MED FRAMTIDSINRIKTNING
Alf Bergroth
FÖRREHABILITERING - EN VÄG TILL
ARBETE I LÄRANDE MILJÖ
(Sammanfattning av en presentation
inför Riksdagens socialutskott 200911-24)
([email protected])
13 FOLKHÖGSKOLOR INITIATIVTAGARE
TILL ETT NÄTVERK I SYFTE ATT ARBETA
FRAM MODELLER
Alf Bergroth
FÖRREHABILITERING – EN DEFINITION
FÖR PERSONER SOM LÄNGE VARIT
BORTA FRÅN ARBETSLIVET ELLER
SOM ALDRIG VARIT INNE PÅ
ARBETSMARKNADEN SOM ÄR PÅ
VÄG TILL ELLER TILLBAKA TILL
ARBETE BEHÖVER OFTA EN
”STARTSTRÄCKA”
Alf Bergroth
I DAG SAKNAS FÖRREHABILITERING I
REHABILITERINGSKEDJAN
• Det behövs därför en modell för
förrehabilitering som är accepterad
• Förrehabilitering vill visa att folkhögskolans
metoder kan användas för att långtidssjuka
skall få en chans till egen försörjning
• Förrehabilitering utgår från det friska hos
individen och anpassas efter deltagarna
• Ingår också ett aktivt demokratiarbete
Alf Bergroth
UTGÅNGSPUNKTER i ARBETET MED
FÖRREHABILITERING
• Folkhögskolans metodik
• Folkhögskolans människosyn
• Folkhögskolans pedagogik
Alf Bergroth
MÅLGRUPPER
•
•
Sjukskrivna
Personer med sjuk- eller aktivitetsersättning
Alf Bergroth
SYFTE MED
FÖRREHABILITERINGSPROJEKTET
• ATT HITTA FORMER FÖR ETT FORTSATT
ARBETE MED FÖRREHABILITERING
• ATT SPRIDA ERFARENHETER OCH
INFORMATION VIDARE INOM
FOLKHÖGSKOLAN OCH
FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH TILL ANDRA
AKTÖRER SOM ARBETAR MED
REHABILITERING
Alf Bergroth
MÅL
ATT VISA ATT FOLKHÖGSKOLAN
GENOM FÖRREHABILITERING KAN
FÅ FLER I ARBETSLIVSINRIKTAD
REHABILITERING
ATT DEFINIERA OCH DOKUMENTERA FÖRREHABILITERING
SOM EN METOD SOM BIDRAR TILL
ATT PERSONER SOM ÄR SJUKSKRIVNA
ELLER SOM HAR SJUK-ELLER AKTIVITETSERSÄTTNING KOMMER NÄRMARE
ARBETSMARKNADEN
Alf Bergroth
MER OM MÅLEN
DE KVALITATIVA MÅLEN:
ATT GENOM AKTIVITETER OM
15 VECKOR FÖR CA 15
PERSONER PER AKTIVITET,
ATT 60 % AV
DELTAGARNA EFTER 15
VECKOR I FÖRREHABILITERING
KAN GÅ VIDARE TILL ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING
Alf Bergroth
PROJEKTETS PRAKTISKA
GENOMFÖRANDE
FÖRREHABILITERING VID FOLKHÖGSKOLA MED AKTIVITETER
FOKUS PÅ DET FRISKA OCH VARJE
INDIVIDS ARBETSFÖRMÅGA. I PRINCIP INGEN INFORMATION
OM SJUKDOM, SKADA
GRUPPDYNAMIK
I AKTIVITETEN INGÅR INTRODUKTION,
KVALITETSMÄSSIG KARTLÄGGNING,
GRUPPDYNAMISKA ÖVNINGAR SAMT
ATT ÖKA DELTAGARNAS SJÄLVKÄNSLA
Alf Bergroth
FORTSÄTTNING; GENOMFÖRANDE
SJÄLVSTÄRKANDE MOMENT:
TEORETISKA STUDIER SOM SAMHÄLLSORIENTERING,
SKRIV-ÖVNINGAR,
SKRIFTLIG OCH
MUNTLIG FRAMSTÄLLNING,
DATA-KUNSKAP, PSYKOLOGI, KONSTHANTVERK, SPORT, MOTION,
NATUREN SOM HÄLSOKÄLLA,
MUSIK, FRISKVÅRD OCH HÄLSA
Alf Bergroth
FORTSÄTTNING; GENOMFÖRANDE
KONTAKTER MED NÄRSAMHÄLLET
FRAMFÖRALLT ARBETSFÖRMEDLINGEN
PERSONLIGA SAMTALET VIKTIGT
MILJÖN BETYDELSEFULL
STUDIEBESÖK
SKRIVER INGA UTLÅTANDEN
DISKUSSION I TRE-PARTSSAMTAL
Alf Bergroth
UTVÄRDERING AV
FÖRREHABILITERINGSPROJEKTET
• Professorerna em. Alf Bergroth och Jan
Ekholm intervjuar (fokusgrupper) med
deltagare och personal vid
folkhögskolorna samt personal vid de
medverkande myndigheterna
• Utvärderingen beräknas bli klar hösten
2011
Alf Bergroth
KUNSKAPER FRÅN NÅGRA EGNA
STUDIER
• DELSTUDIE I MILTONUTREDNINGEN
TILLSAMMANS MED PROFESSOR EM
JAN EKHOLM
Alf Bergroth
SYFTET MED STUDIEN:
• Beskriva hur sociala kooperativ, fontänhus
och brukar/intresseorg. verksamheter med
sin verksamhet bidrar till rehabilitering hos
enskilda psykiskt funktionshindrade.
• Skapa underlag för finansiärernas bedömning av vilka prioriteringar som ska göras
med avseende på sysselsättnings- och rehabiliteringsverksamheter
Alf Bergroth
SAMMANFATTNING AV
STYRKOR OCH SVAGHETER
• Styrkor
Svagheter
• 1. Social gemenskap 1. Saknas effektoch social samvaro studier med jäm
genom arbete/sys- förelsegrupp
selsättning
2.Ofta beroende
2.Leder till ökat själv av extern finanförtroende
siering
Alf Bergroth
FORTSÄTTNING STYRKOR OCH
SVAGHETER
• STYRKOR
• 3)Positiv människosyn
4)Samhällsnytta genom t e x minskat vårdbehov och träning i social
anpassning i samhället
Alf Bergroth
SVAGHETER
3)Ofta låg grad av
/outvecklad samverkan med traditionella rehabaktörer/myndigheter
Mötet mellan de frivilliga organisationerna
och offentliga rehabaktörer
´
FRIVILLIGORGANISATIONER
REHABAKTÖRER
mötet
Försäkringskassan
RSMH
Sociala arbetskooperationer
Arbetsförmedlingen
Socialtjänst
Fontain House
Klubbhus
glapp
Figur 2. Bild som avser visa problemet med att frivilligorganisationernas
rehabiliteringsinriktade aktiviteter ofta har ett glapp (den ”taggiga” vertikala linjen)
förändring
Hälso- och
sjukvården