5.9 FYSIK OCH KEMI
Hänvisning till punkt 7.9 i Lpgr 16.1.2004
Redan inom ämnet miljö- och naturkunskap i åk 1 – 4 stiftade eleverna bekantskap med
de mest elementära fenomenen inom fysikens och kemins områden. När eleverna från
och med åk 5 får fysik och kemi som ett nytt läroämne på läsordningen är utgångspunkten givetvis de erfarenheter och kunskaper de redan har. Genom att fokusera på
fysikens och kemins grundbegrepp och principer skall eleverna inspireras och stimuleras till ett djupare intresse för naturvetenskaperna och det naturvetenskapliga tänkandet.
Hälsokunskap ingår som en integrerad del i ämnet utgående från säkerhets- och hälsoaspekter.
Enligt de nya grunderna för undervisningen i åk 1 – 9 har läroämnet indelats i tre
nivåer:
I åk 1 – 4 har fysik och kemi integrerats i ämnet miljö- och naturkunskap, medan de i
åk 5 – 6 bildar ett block under namnet fysik och kemi. I åk 7 – 9 utgör fysik och kemi
två skilda läroämnen.
Miljö- och naturkunskap
Fysik och kemi
Fysik
Kemi
Åk
1
2
3
4
5
6
7
8
9
För MÅL, CENTRALT INNEHÅLL och PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER hänvisas
till grunderna för den nya läroplanen punkt 7.9.
FYSIK OCH KEMI I ÅK 5 – 6
Undervisningen i åk 5 – 6 skall utgå från praktiska undersökningar, mätningar och observationer där eleverna enskilt eller i grupp utforskar organismer, ämnen, kroppar och
fenomen i närmiljön. Arbetssättet skall vara reflekterande och uppmuntra till eget
tänkande.
Fysik och kemi s.1
Innehåll i åk 5 – 6:
1. Vattnets egenskaper och dess betydelse som lösningsmedel, vattenundersökningar samt vattenreningar
•
blanda, lösa, skilja åt
skillnaden mellan blandning och lösning;
indunsta salt från vatten; avdunstning
•
vattnets kretslopp
glasburk med jord, vatten, växter och ett
tättslutande lock
•
aggregationstillstånden
flytande, is och ånga
•
ytspänning och densitet
vad flyter? vad sjunker? pröva med olika
material; skillnaden mellan täthet och massa
•
surt – basiskt, pH-mätningar
använd rödkålssaft för att undersöka surt –
neutralt – basiskt i olika ämnen och produkter;
integrera med teckning – kromatografi
(t.ex. hur färgen från en filtpenna sprider sig på
fuktigt papper)
2. Produktion av värme, ljus och rörelse med hjälp av elektricitet, samt elsäkerhet
•
elsäkerhet
gå igenom broschyrer, symbolförklaringar,
var finns dessa varningssymboler i hemmet,
skolan, ute i samhället? nödnummer!!
•
vad leder ström?
undersök olika material
•
elapparater i hemmen
gör en förteckning
•
statisk elektricitet
ladda ballong mot håret, ladda mot tyg,
åskan; partikel och friktion
•
strömkrets, parallellkoppling
och seriekoppling
visa med batterier olika kopplingar,
bygg en ficklampa
•
kompassen
gör en egen kompass med hjälp av en
synål och en magnet
•
magnetism
testa olika magneter, nord- och sydpol,
jordens magnetfält; järnfliskonst
•
glödlampan
undersök en glödlampa
Fysik och kemi s.2
3. Drogkemi
•
prat kring droger
gör experiment t.ex. torrdestillering,
hur äggvita koagulerar i sinol
4. Akustik och optik (integreras med avsnittet om människan i biologi)
Akustik
• örat och hur ljudvågor bildas
• synliga vibrationer och ljudets fortplantning
• ljudstyrka
- buller och hörselskador, decibel
- grammofonen
- ekot; ekolod, valar och fladdermöss
- telefonen
Optik
• hägringar, speglingar
• regnbågen
• ljusets brytning
• att mäta tiden; solur
• optiska synvillor; Camera Obscura (integrera med bildkonsten)
5. Jordens dragningskraft och friktion, jämvikts- och rörelsefenomen
•
friktion
i trafiken; olika material t.ex. sand, sulor
•
hävstänger
hammare, kofot, gungbräda
•
tornbygge
bygg med olika klossar t.ex. kapla, lego,
sågade bräder, ute eller inne
•
lutande planet
släpp ner en brädbit från samma lutning, men
mot olika ytor; tidtagning med olika lutning;
experiment: genväg – senväg
•
block
det man vinner i kraft, förlorar man i väg;
olika taljor
•
broar, pyramider och
annan byggkonst
titta på bilder av broar, bygg broar av material i klassen (böcker?) eller i slöjdsalen eller av klossar
Fysik och kemi s.3
6. Atmosfären och luftens sammansättning
•
•
•
•
•
•
•
•
vad är luft? luftens sammansättning och egenskaper
atmosfären
lufttryck
densitet
varm och kall,
luftkemiska symboler
förorenad luft
flygfarkoster, fåglar, fröspridning
flygplansbygge
7. Energi
•
•
•
olika naturresurser producerar
energi och värme
sol-, vatten-, vind- och
kärnkraftsenergi
förnybara och ickeförnybara
naturresurser
10. Solsystemets och stjärnhimlens
strukturer
•
•
•
•
•
planeter och stjärnor på himlavalvet
stjärnbilder
norrskenet
liv i rymden
rymdhistoria
8. Olika ämnen i jordskorpan samt
separationsmetoder (geologi)
•
•
•
•
•
•
•
undersök olika mineral i vår omgivning; jordarter, cement, gips
(integreras med bildkonst)
jordens uppbyggnad
fossil
olika ämnens kretslopp; vanliga
produkter och ämnen i vår omgivning, deras ursprung samt hur man
använder dem tryggt
stenarter, stenutställning (Oravais)
trä
plast
9. Jordens och månens rörelser och
fenomen som rörelserna ger upphov till
•
•
•
att mäta tid med planetariska
rörelser som grund
årstiderna
månens rörelser, tidvattnet
11. Tema växtkraft
•
•
•
•
•
bonsai/martall, gör ett miniatyrträd
kretslopp
växternas förökning: frön, sticklingar, skott, avläggare; ympning
vad behöver en växt?
fotosyntesen
Läromedelstips för åk 5 – 6!
Hautanen, Levander, Sjöblom: Upptäck! Robbe och Frida på upptäckternas ö (2004)
Upptäck! Robbe och Frida på guldkornens strand (2005)
(Söderströms förlag)
Fysik och kemi s.4
FYSIK I ÅK 7 OCH 9
Undervisningen i åk 7 och 9 skall fördjupa och utvidga elevernas kunskaper på fysikens
område. Via experiment lär de sig på ett praktiskt sätt förstå teorin kring fysikaliska
fenomen. Dessutom skall de få lära sig säkra arbetsmetoder i ett laboratorium och hur
man gör beräkningar och presenterar samband i t.ex. diagram. Att kunna bedöma
information och dess tillförlitlighet är fortsättningsvis en viktig del av det egna
tänkandet.
Innehåll i åk 7:
1. Fysikens arbetsmetoder
→Eleverna skall bekanta sig med laborationsmaterial, förstå mätinstrumentens noggrannhet samt gradering.
→Eleverna skall inse att ett experiment aldrig ger en exakt mätning av
verkligheten.
2. Fysik som vetenskap
→Eleverna skall förstå att fysik är en
empirisk vetenskap, baserad på experiment som ger stöd för en beskrivning av de fysikaliska fenomenen
med matematiska formler.
3. Grunder för mätning
→Eleverna skall förstå vikten av noggrannhet vid mätningar, använda lämpliga
enheter samt genom mätning bekräfta en uppskattning.
•
•
•
längd
massa
tid
linjal, skjutmått, mikrometerskruv, laser
balansvåg, digitalvåg
tidtagarur
4. Vibrations- och vågrörelse
Ljud
• vibrations- och vågrörelse
• hur ljud uppkommer
• användning av ljud
• hörsel
• buller
Ljus
• vad är ljus?
• reflexion
• spridning
• brytning
• optiska fenomen
• ögat
• optiska instrument
• spektra och färger
longitudinell- och transversell vågrörelse
t.ex. strängar och luftpelare
musik, ultraljud, infraljud, eko
tongeneratorn
ljusets dubbelnatur
plana och buktiga speglar, totalreflexion
vikten av att använda reflex
linser, konkav och konvex
synvillor
närsynt, långsynt
bildens uppkomst i en lins, kamera, kikare
regnbågens färger och uppkomst, färgseende
Fysik och kemi s.5
5. Värme (behandlas om tid finns)
•
•
temperatur
aggregationstillstånd
celsius, fahrenheit, kelvin
övergångar från ett tillstånd till ett annat
Innehåll i åk 9:
Om man inte tidigare hunnit gå in på värmeläran tar man det från början (se åk 7)!
1. Värmeutvidgning
• längdutvidgning, bimetaller,
beräkningar
3. Värmeenergi
• lagen om energins bevarande
4. Rörelse och kraft
• medelhastighet
• acceleration
• friktion
• gravitation
• densitet
• tyngdpunkt och jämvikt
• rörelseenergi
• lägesenergi
7. Atom- och kärnfysik
• fission
• fusion
• joniserande strålning
• strålningsskydd
2. Värmets spridning
• ledning, strålning och konvektion
5. Ellära
• statisk elektricitet
• strömkretsen
• motstånd
• elsäkerhet
• elektrisk energi
• effekt
• magnetism
• elektromagneter
• inducerad elström
• växelspänning
• transformatorn
• elproduktion, olika typer av
kraftverk; vad kostar elenergi?
6. Elektronik
• diod
• transistor
• automation
8. Astronomi
• solsystemet
• galaxer
Fysik och kemi s.6
KEMI I ÅK 7 - 8
Undervisningen i kemi i åk 7 – 8 skall fördjupa och utvidga de kunskaper som eleverna
inhämtat i de tidigare årskurserna. Genom undersökande arbetssätt, där utgångspunkten
är observationer och undersökningar av ämnen och fenomen i omgivningen, skall
eleverna få de byggstenar och begrepp som de behöver för att förstå naturvetenskapernas och teknologins betydelse i samhället och världen.
Innehåll i åk 7:
1. Kemins arbetsmetoder
→Eleverna skall känna till säkerhetsanvisningar rörande arbetsmetoder,
användningen av kemikalier samt
varningssymbolerna.
2. Blandningar och lösningar, rena
ämnen
→Eleverna skall kunna skilja på rena
ämnen och blandningar, också när det
gäller lösningar.
→Eleverna skall kunna göra enkla separeringar såsom indunstning, destillation, filtrering och kromatografi.
•
•
mättad lösning
aggregationstillstånd, också andra
ämnen än vatten
5. Förbränning
• oxider, t.ex. koldioxid, magnesiumoxid
• brandsäkerhet och brandsläckning
3. Atomen
• atomens delar
• grundämnen och deras symboler
4. Kemisk reaktion och reaktionshastighet
• molekyl
• exoterma och endoterma reaktioner
• olika sätt att påskynda en reaktion experimentellt och i teorin
6. Luft och vatten
7. Atmosfären
• syre, kväve och väte
• ämnens kretslopp
• vatten – ett ”ovanligt” ämne;
lösningsmedel, aggregationstillstånden, molekylen en dipol
• vattenrening
Fysik och kemi s.7
Innehåll i åk 8:
1. Grundämnen och kemiska symboler
• det periodiska systemet; atommodeller, oktettregeln, joner
3. Syror och baser
• pH-skalan, indikatorreaktioner
• reaktioner mellan syra och metall
• naturalisationsreaktioner
• försurning
4. Metaller
• jordskorpan, mineral, malm
• korrosion
• elektrolys
• elektrokemiska spänningsserien
2. Kemisk bindning
• molekylföreningar, t.ex. vatten,
socker
• jonföreningar, t.ex. koksalt
• kemiska analyser, reagens,
t.ex. kaliumjodid, silvernitrat,
bariumklorid
5. Organisk kemi (livets kemi)
• kolväten
• alkoholer
• karboxylsyror
• fetter
• kolhydrater
• proteiner
• trä
• plast
• olja
• kosmetiska produkter
Fysik och kemi s.8
