Screening av patienter som löpt risk att smittas med resistenta

advertisement
Riktlinjer MRB-bärare, version 2
Sektionen för vårdhygien
Datum
Diairenummer
2015-12-02
LS-SMITT15-0055
Screening av patienter som löpt risk att smittas med resistenta bakterier
Epidemiologiska
riskfaktorer som
föranleder att
screeningprov tas
Provtagningsförfarande
Vård av screenad patient
Kontakt* med sjukvård utanför Sverige inom det senaste halvåret
Kontakt* med tandvård utanför Sverige inom det senaste halvåret
Kontakt* med sjukvård i Sverige inom det senaste halvåret med
pågående utbrott av resistent bakterie
Hushållsmedlem diagnosticerad med resistent bakterie
Husdjur diagnosticerat med resistent bakterie
Faeces
Näsa, svalg och perineum
Klinisk riskfaktor (se nedan)
Provtagningsmateriel och remiss
ESBL
Ja
Nej
ESBLcarba
Ja
Nej
MRSA
Ja
Ja
VRE
Ja
Nej
Ja om ESBL
Ja om ESBLcarba
Ja om MRSA
Ja om VRE
Nej
Nej
Ja
Nej
Ja
Unilabs
Ja om ESBLcarba
Nej
Ja
Nej
Ja
Unilabs
Ja om MRSA
Ja om MRSA
Nej
Ja
Ja
Unilabs
Ja om VRE
Nej
Ja
Nej
Ja
Unilabs
Ja
Ja
Ja
Ja
Om pat. har klinisk riskfaktor för smitta (se nedan) ska pat. vårdas i
enkelrum med eget hygienutrymme fram till provsvar.
*) som patient eller som personal
När ska man överväga att ta
screeningprov för resistenta bakterier
enligt tabellen ovan?
 Inläggning i slutenvård/dagvård
 Inflytt/återkomst till SÄBO
 Samt om MRSA infektion kan
misstänkas – Vid besök i
öppenvård (t.ex. vid variga
sårinfektioner, hudbölder)
Kliniska riskfaktorer MRSA
Brott i hudbarriären (t.ex. sår, eksem).
I BB/förlossningsverksamhet utgör bristningar, avslag och
såriga bröstvårtor substrat för bakterietillväxt och ska därför
betraktas som riskfaktorer.
Kärlinfart (t.ex. PVK, CVK),
Urinavledning (t.ex. KAD, suprapubiskateter, urostomi),
Konstgjord kroppsöppning (t.ex. enterostomi, tracheostomi,
PEG, dränage)
Assisterad andning med t.ex. trakealtub
Antibiotikaterapi – kan selektera fram resistent flora, som
t.ex. MRSA.
Kognitiv förmåga att hantera smittvägar – om patienten
själv förstår och kan ta ansvar för sin hygien och sina
riskfaktorer. Denna förmåga kan vara nedsatt hos t.ex.
patienter med demenssjukdom, psykisk sjukdom samt hos
små barn.
Kliniska riskfaktorer tarmrelaterade bakterier
(ESBL, ESBLcarba, VRE)
Diarré
Faeces- eller urininkontinens
Urinavledning (t.ex. KAD, RIK och suprapubiskateter),
Bukdränage eller fistlar
Assisterad andning med t.ex. trakealtub
Hudlesioner, framför allt i buk-/genitalområdet.
I BB/förlossningsverksamhet utgör bristningar, avslag
och såriga bröstvårtor substrat för bakterietillväxt och
ska därför betraktas som riskfaktorer.
Konstgjord kroppsöppning (t.ex. enterostomi,
tracheostomi, PEG, dränage)
Antibiotikaterapi – kan selektera fram resistent flora,
som t.ex. ESBL.
Kognitiv förmåga att hantera smittvägar – om patienten
själv förstår och kan ta ansvar för sin hygien och sina
riskfaktorer. Denna förmåga kan vara nedsatt hos t.ex.
patienter med demenssjukdom, psykisk sjukdom samt
hos små barn.
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards