(7.1)
Perspektiv på ekonomisk analys:
analysmodeller ur ett ledningsperspektiv
Finansiell analys:
Volymer och priser (K/I) (resultaträkning)
Kapital/resursbas (balansräkning)
Icke finansiell analys:
Balanserade styrkort (BSC)
2017-07-14
Företags- och Personalekonomi
722G88 PSB
1
Före och efter förändring
Kräver analys av
• Nuläget (i ekonomiska termer = varför, av
vem och för vem, vad, hur beräkna)
• Händelser och skeenden/olika trender (i
resultaträkningen)
• Resultat av förändringen (i ekonomiska
termer = ”bokslut” i balansräkning)
2017-07-14
Företags- och Personalekonomi
722G88 PSB
2
Olika ekonomisk analyser
Grundläggande ”ekonomiska” analyser
• Finansiell analys (lönsamhet, resurser)
• Marknadsanalys (konkurrens)
• Resursanalys (utbud och egna resurser)
• Icke-finansiell analys
Utvidgade analyser
• Tillväxtanalys
• Inflationsanalys
• Förädlingsvärdeanalys
• Social bokslut och miljöbokslut
2017-07-14
Företags- och Personalekonomi
722G88 PSB
3
Varför, av vem och för vem?
Olika ekonomiska analyser har olika (primära) syften
Finansiella nyckeltal;
• för att tillgodose externa intressen
• för att antingen konsolidera eller
expandera
• för att värdera
Icke-finansiell analys/produktivitetseffektivitetsanalyser;
• för att styra verksamheten
2017-07-14
Företags- och Personalekonomi
722G88 PSB
4
Balansräkningen viktigast…
Tillgångar
Skulder
Behållning (egen)*)**)
*) privat/samhällsekonomiskt = pengar i
plånboken, på banken mm
**) i företaget = ”eget kapital”, humankapital,
kunskapskapital mm
2017-07-14
Företags- och Personalekonomi
722G88 PSB
5
…utifrån
RESULTATRÄKNINGEN
Inkomster
Utgifter
*)
**)
2017-07-14
Inbetalningar
Utbetalningar
*)
Intäkter
Kostnader
**)
Investeringar/Betalningsbalans
Förädling/ ”Vinst eller förlust”
Företags- och Personalekonomi
722G88 PSB
6
Förädlingsvärdeanalys
Ett mått på den värdeökning som företaget
genererar.
Produktionen/omsättningen ./. Externa
kostnader för att generera denna
2017-07-14
Företags- och Personalekonomi
722G88 PSB
7
Från ett ax till en limpa…
Produktions/säljvärde
Brödets förädlingsvärde
Mjölets förädlingsvärde
Sädens förädlingsvärde
Insats av mjöl
BNP
Insats av säd
Företag 1
Bonden
Företag 2
Mjölnaren
Företag 3
Bagaren
Förädlingsnivå
Bilden är hämtad från boken Lönnroth – Hansson: : Ekonomi för alla
…förädlingsvärden i flera led!
2017-07-14
Företags- och Personalekonomi
722G88 PSB
8
Förädlingsvärdet (monetärt)
Produktions/säljvärde = omsättning
Personalkostnad PK
Räntekostnader
Förädlingsvärde brutto
Förädlingsvärde netto
(FV)
Kapitalkost
nader (KK)
Avkastningskrav från
ägare
Förädlingskostnader (FK)
”Ren” vinst (V)
Avskrivningar
Inköp av insatsvaror och tjänster
2017-07-14
Företags- och Personalekonomi
722G88 PSB
9
(7.2)
Perspektiv på ekonomisk analys:
uppföljning av mål; finansiella och
prestationsnyckeltal
Finansiell analys:
Personalen i resultaträkningen
Personalen i balansräkningen
Icke finansiell analys:
Balanserade styrkort (BSC)
2017-07-14
Företags- och Personalekonomi
722G88 PSB
10
ANALYS (Fö 7.2)
Personalen i RESULTAT- och
BALANSRÄKNINGEN
Finansiell analys? Prestation
Nyckeltal: Effektivitet ….resultat!
Avkastning ….utveckling och
balans!
Varför icke-finansiell analys?
Kompetensstyrning
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
11
Tjänsteorganisationer
•
•
•
•
•
Tjänster är personalkrävande
Kvaliteten är svår att värdera
Unika inslag i “tjänsteproduktionen”
Patienten/Kunden deltar - patientkontakten viktig
Delegering av ansvar är ofta en viktig
framgångsfaktor
• Tjänster kan vara lågkvalificerade och
högkvalificerade, jfr. kunskapsorganisationer
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
12
Kunskapsorganisationer
• Svårt att mäta utfall/resultat, t ex av undervisning
• Olika från gång till gång
• Traditionellt sett stor frihet för de professionella (t ex.
präster, läkare, professor) att inte behöva rapportera
hur de använder sin tid
• Marknadsföringsaktiviteterna inte skilda från
”produktionen”
• Ofta mindre utvecklade rutiner för budget och
strategisk planering
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
13
Själv- utvärdering?
(diskutera)
• Svårare – kvalitet är upplevelsebaserad
• Ska vi själva utvärdera eller ska vi ta in någon
annan?
• Sjukhusets service från kundens/patientens
perspektiv
– Kärnservice
– Periferiservice
– Kundens upplevelse av servicen
• Om man inte är nöjd - ”rösta med fötterna…”:
om sådan möjlighet föreligger
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
14
Mätning av sjukvård
• Stor andel personalkostnader: människan är oftast lättrörlig och
attraktiv
• Utbildningskostnader för nyanställda
• Kompetensutveckling
• ”Det osynliga kontraktet” (motivation)
• Hur kan humanistiska/mjuka värden mätas?
• Arbetstillfredsställelse
• Enbart (ekonomisk) resultatmässig bedömning omöjlig och
olämplig, jfr. sjukhusens samhällsuppgift (hur ska detta hanteras
när ekonomin styrs med företagsekonomiska modeller?)
• Resultatstyrning och medicinska bedömningar skall hanteras
separat - ”dubbla styrningssystem”
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
15
Redovisning av tid?
(diskutera)
•
•
•
•
•
•
•
Ledningsinstrument (Management by Numbers)
Vilken nedbrytningsnivå?
Ger information om arbetsmiljön
Kvantitativa data
Beteendeeffekter
Vilken kvalitet har data?
Sjukfrånvaro och dess kostnader
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
16
Valfrihet
(diskutera)
• Allt vanligare i offentlig verksamhet
• Variation i utbud - variation i efterfrågan
• Hur värderar patienten/kunden tjänsten (”rösta med
fötterna”)?
• Resultat vs målet
– Ekonomiskt
– Upplevt
– Medicinskt
– ”A satisfied patient may end up a dead one, and not
knowing that the professional quality of the service which
he received was poor” (John Övretveit)
– Allmänt ökat intresse för resultatmätning
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
17
Makt i organisationer
• Många definitioner av begreppet makt
• En individs förmåga att styra och påverka en annan individs
beteende
• ”Platta organisationer” – finns de? Och hur ser maktstrukturen
då ut?
• Makt kan visa sig i många sammanhang:
– Att hålla en presentation
– Att skriva en rapport
– Att undanhålla information
– Att vara med i en ledningsgrupp
• Byråkratikritik
– Förmodad låg produktivitet
– Förmodad svag effektivitet
– Förmodad svag flexibilitet (formalisering)
– Förmodad bristfällig lyhördhet – kund-/patientorientering
• Varför är det så? Gäller det offentlig förvaltning eller alla stora
organisationer?
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
18
Mätning och uppföljning
”Balanserade styrkort”
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
19
Balanserade styrkort
• Mycket vanligt i svenska industriföretag och offentliga
organisationer under 1990-talet och framåt: osäker utveckling
• Styrkort kan ses som en paketering och implementering av
ekonomistyrningstänkande
• Ger fokus och inriktning på verksamheten
• Gör organisationen delaktig med personalen involverad i
arbetet
• Breddar mätningen
• Uttrycker vad man tycker är viktigt och vill satsa på
• Ger en samlad bild av organisationen
• Används som grund för feedback och belöning
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
20
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
21
Fyra perspektiv
•
•
•
•
Finansiellt (igår: vad tycker ägarna?)
Kund (idag: hur uppfattar kunden oss?)
Process (idag: vad måste vi bli bra på?)
Förnyelse och utveckling (imorgon: hur kan vi
fortsätta att förbättra oss i framtiden?)
• Andra perspektiv, t ex medarbetarperspektiv och
miljöperspektiv kan också vara med
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
22
Perspektiv
• Normalt fyra perspektiv
• Finansiellt perspektiv
– Vinst, tillväxt, avkastningsmått, TB
• Kundperspektiv
– Kundnöjdhet, lojalitet, nyrekrytering
• Internt perspektiv
– Beläggningsgrad, frånvaro, effektivitet
• Framtids-/Utvecklingsperspektiv
– Utbildning, investeringar, långsiktig marknadsföring
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
23
Vision
Finansiellt perspektiv
Strategiska mål
Strategiska mål
Framgångsfaktorer
Nyckelmått
PSB 2010-10-24
Kundperspektiv
Processperspektiv
Strategiska mål
Framgångsfaktorer
Strategiska mål
Framgångsfaktorer
Nyckelmått
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
Förnyelseoch utvecklingsperspektiv
Nyckelmått
Framgångsfaktorer
Nyckelmått
24
Varför styrkort?
• Skapar långsiktighet; även sådant som ger avkastning i
framtiden mäts
• Visualiserar humankapital
• Visar hur immateriella investeringar kommer att ge
avkastning i framtiden
• Kompletterar den finansiella mätningen
• Underlag för att diskutera prestation och kompetens
• Lyfta fram strategisk funktion hos annars anonyma delar
av organisationen
• Enkelt att förstå och förankra
• Förbättrad lönsamhet (?)
• Styrkortet ger stor frihet i utformningen
• Styrkort är inte främst ett sätt att sänka kostnader, utan ett
sätt att ge verksamheten inriktning och stödja utveckling
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
25
Effekter av Styrkort
Gemensam
strategisyn
Samarbete i
ledningsgrupp
Öppenhet och
kommunikation
Effektiv strategisk
kommunikation
Självständigt arbete
bland anställda
Företag med
styrkort
90%
Andra företag
85%
38%
71%
30%
60%
8%
42%
16%
47%
Källa: Kaplan & Norton, 2001, The Strategy Focused Organization, s. 356.
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
26
Delar i att ta fram ett styrkort
•
•
•
•
•
•
Vision och strategi
Identifiera processer/mätpunkter
Bedöma mått
Fastställa mått och styrkort
Belöningssystem
Genomförandet är enklare i en organisation med tydlig
struktur och erfarenhet av mätning och belöningssystem
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
27
Vision och strategi
Perspektiv
kund, finansiellt, internt, utveckling
Styrkortet
Förslag på mått
Verksamhetskartläggning
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
28
Fällor i styrkortsarbete
•
•
•
•
•
•
•
•
För många mått
Styrkortet uppdateras
”Fastnar” i måtten
Systemet resurskrävande och otympligt
Ovana vid att mätas och belönas
Organisationen ej delaktig
Ej seriöst menat
Kritik mot styrkort
– stark tro på att människor kan styras med incitament.
Denna kritik torde inte uppkomma när inga eller små
belöningar är kopplade till måluppnåelse
– Endast ett sätt att få hästen att springa snabbare
– Ensidig ideologi: ”Du kan bara förändra sådant du kan
mäta”
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
29
Vision och strategi
• Konkurrensfördel: vad är vi bra på jämfört med våra
konkurrenter?
• Vill vi växa i framtiden, och i så fall hur?
• SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter, hot)
• Kritiska framgångsfaktorer
• Hur bedömer vi tyngdpunkten i vår verksamhet och
hur samspelar delarna? Vad vill vi att varumärket står
för?
• Vision och strategi måste vara möjliga att genomföra
• Ledstjärna för organisationen, t ex vid nyanställningar
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
30
Verksamhetskartläggning/
Värdekedjeanalys
•
•
•
•
•
Verksamheten gås igenom och kartläggs
Lämpliga mätpunkter identifieras
Personal intervjuas
Bruttolista med mått tas fram (många förslag på mått)
Förslag på mätpunkter bedöms (och blir färre)
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
31
Några ord om…
roller, byråkrati, attityder och makt
Styrning av sjukvården som en tjänste
eller kunskapsorganisation?
(Diskutera)
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
32
Kriterier för mått, vad är
viktigast?
(diskutera)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Relevanta
Mätbara
Giltighet: mäter det som de ska mäta
Påverkbarhet
Tydlighet
Effektivitet
Deltagande i utformningen
Koppling till verksamhetsidén
Risk att flera mått mäter samma sak
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
33
Typer av mått; vilka är viktigast?
(diskutera)
• Finansiella mått; billiga och enkla att ta fram
• Kvantitiva
• Kvalitativa; viktiga för att komplettera finansiell
mätning men kostar mer = inte för många
• Absoluta mått (90% nöjda kunder) och relationsmått
• I förväg – efteråt
• Individuellt – grupp
• Hårda – mjuka mått
• Interna – externa mått
• Variation för att få en mångsidig mätning
• Varför används måttet? Måste förklaras
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
34
Exempel på kompetensstyrande
nyckeltal
•
•
•
•
•
•
Kund-/Patient-tillfredsställelse
Personalomsättning
Kundklagomål
Handläggningstid
Förbättringsförslag
Hur uppfattas vi av kunderna-klienternamarknaden-patienterna (attitydundersökning)
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
35
Styrkort för Idrotts- och föreningsverksamhet
Kund
Medarbetare /utveckling
• Nöjd Kund Index (NKI) - bad
• NKI – motionscentraler/gym
• NKI – isanläggningar
• NKI - föreningar
• Känner göteborgarna till oss?
• Antal exponeringar i media
• Nöjd Medarbetar Index (NMI)
• Tid för kompetensutveckling
• Individuella utvecklingsplaner
• Antal förslag (inlämnade/genomförda)
• Antal studiebesök/benchmarkingtillfällen
• Frånvaro
• Rörlighet
Ekonomi / uppdrag
• Kostnad / besök / anläggningstyp
• Kostnad / uthyrd timma /
anläggningstyp
PSB 2010-10-24
Verksamhet / processer
• Uthyrda timmar
• Öppettimmar i verksamheter öppna för
allmänheten
• Antal besök i verksamheter öppna för
allmänheten
• Hur ser våra samarbetspartners på oss?
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
36
Styrkort bibliotek
Kund
Medarbetare/utveckling
Nöjd kund-index
Utbud
Bemötande/service
Tillgänglighet – öppettider
Besöksfrekvens
Nöjd medarbetar-index
Personalomsättning
Sjukfrånvaro
Utbildningstid
Kompetensindex
Utvecklingssamtal / utvecklingsplan
Verksamhet/processer
Ekonomi
Beställningstider
Utlåningstider
Kravrutiner
Samarbetsindex
Balanserad budget
Personalkostnader
Investeringar
Inköp
Lokalkostnader
Utbildningskostnader
Personaltäthet
Datortäthet
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
37
Styrkort sjukhus/geriatrikklinik
BSC Geriatrik Sahlgrenska/SU mars-03
Medarbetare
Ekonomi
Sjukfrånvaro 1,25
Utvecklingssamtal
1
Motiverad personal
Arbetstid vid nya trycksår
Andel tillsvidare-anställda
0,75
Nöjd
Intag dag 1
0,5
Direktintag akuten
0,25
Egna ansvarsområden
Mål
0
Antal publikationer
FoUU
Nortonbedömning
Utfall
Antagna abstracts
BMI
Energi-balansuträkning
Nöjd med kost
Ej utveckla trycksår
Processer
Patientbemötande
Kund/patient
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
38
Några funderingar till sist…
• Fundera över och diskutera:
–
–
–
–
–
–
–
Vem har tillgång till informationen?
Hur distribueras den?
Vilket fokus har informationen?
Vilken rytm präglar informationsgivningen?
Åtgärdsorientering (proaktiv, reaktiv)
Vilken information mörkas?
Hur presenteras informationen?
PSB 2010-10-24
Företags- och Personalekonomi
Kurskod 722G88
39
