Studieresa fokus på resiliensarbete – Skottland Glasgow den 30/11 till den
1/12 2016
Glasgows slogan; People makes Glasgow
Inledning
Denna studieresa till Glasgow gjordes i syfte att lära mer kring hur man kan arbeta med
resiliens, att förstå hur begreppet används och hur det genomsyrar stadens arbete. Glasgow
valdes ut i huvudsak för att de ligger långt fram i sitt arbete med resiliens men även för att
det finns många likheter till Malmö som stad. Resan fyllde även ett annat viktigt syfte
nämligen att lära tillsammans med andra skånska kommuner, att knyta viktiga kontakter och
skapa förutsättningar för ett gemensamt framtida lärande och samarbete.
Detta PM är sammanställning av Gabriella Westheim Malmö Stad fritt från mina egna och
från Säkerhetschef Andreas Poppius Kristianstads kommuns anteckningar.
Deltagare:
Bo-Göran Andersson, Informationssäkerhetssamordnare Malmö Stad
Mikael Winblad, Säkerhetssamordnare enheten för stadslivsutveckling, Malmö Stad
Magnus Fjällström, Evenemangssäkerhetssamordnare, Malmö Stad
Bertil Persson, Stf Räddningschef Staffanstorp
Per Norden, Säkerhetschef, Kävlinge
Malin Ekblad, Säkerhetschef, Trelleborg
Åsa Mikkelsen, Säkerhetssamordnare, Eslöv
Fredrik Kristell, Stf Räddningschef, Svedala
Andreas Poppius, Säkerhetschef, Kristianstad
Maria Asklund, Brå-samordnare AoV, Kristianstad
Gabriella Westheim Trygghets- och säkerhetssamordnare fokus beredskapsfrågor
Malmö Stad. Arrangör
Besöksmottagare:
Dr Duncan Booker, Resilience Officer Sustainable Glasgow Manager, City Chambers,
Glasgow
Mrs Eva Bailie Bolander, Representative of Lord Provost of Glasgow, City Chambers,
Glasgow
Mr Douglas Stirling, of the Scottish Police Head of Scottish Multi-Agency Resilience
Training and Exercise Unit, Glasgow
Bilagor (som pdf):
Our resilient Glasgow – a city strategy
About Community Safety Glasgow
161130
0915 – 1000 Presentation av Glasgow och några av de olika kommunerna som deltog samt
en allmän diskussion kring resiliens.
Glasgow City Chambers
Glasgow är den största staden i Skottland och den tredje största staden i UK. Glasgow City är
en administrativ enhet, med ungefär samma funktion som en kommun. Den har en yta på
175 km². Glasgow City har samma gränser som Glasgows ståthållarskap och har en politiskt
tillsatt borgmästare, Lord Provost. Hon är även ceremoniell ståthållare för staden och
drottningens lokala representant. Glasgow har ca 600 000 invånare, 14 % räknas som etniska
minoriteter. Det är det största handelsområdet i UK bortsett från London. Staden brottas
med en social ojämlikhetsproblematik kopplat till inkomst, hälsa och möjligheter att påverka
sin egen situation. Glasgow är en av Rockefeller Foundations ”100 Recilient Cities”.
100 Recilient Cities är ett internationellt nätverk som hjälper städer runt om i världen blir
mer motståndskraftig mot fysiska, sociala och ekonomiska utmaningar. Nätverket bidrar till
att skapa de resurser som krävs för att utveckla en strategi för resiliens.
Glasgows arbete med resiliens hade till en början stort fokus på klimatfrågan, men efter att
man gjort en stor undersökning och intervjuat 3500 ”glaswegians” tog man fram sociala
policys och skiftade fokus från klimat till människor. Arbetet med att ta fram en strategi för
resiliens är ett arbete där stor vikt läggs vid att inkludera människorna i Glasgow, dels de
som bor där men även de företag och organisationer som verkar i staden. Delaktighet och
samarbete är en nyckelfaktor för hela strategin liksom en framgångsfaktor. Den kanske
viktigaste delen av arbetet med att bygga resiliens handlar om inkludering, samarbete och
delaktighet från många olika aktörer. Strategin är uppdelad i fyra målområden inom vilka
man arbetar tvärsektoriellt. Betydelsen av samverkan och delaktighet från stadens olika
områden sammanfattas i stadens slogan; ”People makes Glasgow”. Stadens befolkning
upplever sig generellt ha en ”bounce back ability factor” uppkommen genom stadens många
gånger tuffa utmaningar vilket också förstärker en viktig utgångspunkt i arbetet, nämligen;
People makes Glasgow Resilient”. Strategiarbetet utgår från fyra målområden: “Empower
Glaswegians, Place based solutions, Fair Economic Growth, Civic participation”.
1000 – 1100 Presentation om hantering av översvämningsproblematik i Glasgow med
James Murray - Metropolitan Glasgow Strategic Drainage Partnership.
Presentationen handlar om de utmaningar som städer har med att hantera stora mängder
vatten för att undvika översvämning. Ett återkommande och växande problem inte bara i
Skottland utan i hela Europa. Lösningen är mångfacetterad. James fokuserade sin
presentation på den variation av olika lösningar som behövs för att komma till rätta med
befintliga problem men även för att kunna förhindra framtida problem med översvämning.
För att kunna gör detta effektivt krävs ett samarbete mellan flera olika aktörer samt mycket
riskkommunikation till allmänheten. Ge dem den kunskap de behöver för att själva kunna
förebygga och minska sina risker.
James tog upp olika exempel på hur man hanterar/förebygger översvämningar. Till exempel
så använder man sig av buffertområden såsom mindre dammar, grönytor som kan ta upp
vatten. Man använder stora brunnar/nedgrävda silos etc. som lagringsytor vid höga flöden.
Vid nybyggnation finns tydliga regler och krav kring dränering och naturliga dammar,
exempelvis hur naturliga bäckfåror kan användas för att leda av vatten. Man har även
försvårat för medborgare att själva anlägga för mycket ”hårda ytor” som minskar
möjligheten till avrinning. Det pågår även ett stort projekt som innebär att man gräver ner
en vattentunnel under delar av staden för att öka förmågan till bortförsel av stora
vattenmassor, samt har ett tekniskt system för att effektivt kunna styra vattenmassorna i de
kanaler som finns i staden.
1100 – 1230 Scottish Goverment Reslilience representative, Paul Scobbie.
År 2004 antogs en ny lag kring samhällsskydd i Skottland som gav direktiv kring bättre
samarbete mellan olika aktörer i samhället. Målet var att bli effektivare genom bättre
resursutnyttjande. Det handlade om att olika aktörer måste bli bättre på att dela
information mellan sig och arbeta med riskreduktion tillsammans. Här finns många slående
likheter med vår egen lagstiftnings intentioner (LSO, LEH). Fokus lades på att skydda viktig
infrastruktur. Arbetet utifrån den lagstiftningen har delat i Skottland i zoner utifrån riskbild
istället för utifrån geografiska områden såsom kommuner. Man har även skapat partnerskap
på olika nivåer utifrån liknande riskbilder, se bilden nedan.
Det finns en koppling i detta sätt att arbeta som hänger samman med UK:s hela
säkerhetsstrategi. Risker tar inte hänsyn till förutbestämda geografiska gränser.
Förutom indelning av zoner kopplat till samarbete och riskbild gjordes en kategorisering av
olika typer av infrastruktur. Infrastrukturen delades in och beskrevs i fem olika kategorier
kopplat till hur kritisk den är för samhället.
Bilden visar infrastrukturen och dess betydelse indelat i olika kategorier.
2005 påbörjades även ett arbete som kallades Preparing Scotland. Ett arbete med strategiskt
fokus som utvecklades tillsammans med samhällsviktiga aktörer i staden. En viktig del i det
arbetet var att få ihop kedjan mellan de som ska agera och politiken. Arbetet omfattar även
cybersäkerhet, men detta är ofta ett okänt område för de som arbetar med frågorna. Det i
sin tur innebär stora risker, eftersom informationssäkerhet är en förutsättning för i princip
all verksamhet. Det man önskar är en UK Cyber Security Strategy kopplat till en cyber
Resilience Strategy på skotsk nivå som även vänder sig till medborgaren.
Prepairing Scotland främst är ute efter är att genom ett förändrat synsätt på krishantering,
prioritera arbetet med att förebygga snarare än att förbereda och hantera. Istället för att
lägga stort fokus på varför något inte fungerar, ska resurser läggas på att ta reda på vilken
påverkan det ger på samhället och att försöka begränsa denna påverkan. Detaljfrågor om
orsak och precisa konsekvenser nedprioriteras.
Scobbie tryckte även på vikten av att bygga relationer mellan olika aktörer och nivåer i
samhället som en av de vitigaste byggstenarna och framgångsfaktorerna i resiliensarbetet.
Han såg det som ett avgörande sätt att möta utmaningar utifrån den problembild som vi
lever i.
Keeping Scotland Running är en strategi med fokus på kontinuitet som tas fram just nu och
beräknas klar under 2017. Man visade även intresse för den svenska 72-timmarskampanjen,
då man inte hade något liknande i Skottland.
1230 – 1300 Civic Welcome med Lord Provost of Glasgow. Formellt välkomnande av Lord
Provost rep. Eva Bailie Bolander Glasgow City Chambers.
Tal hölls och officiella gåvor överlämnades
1330 – 1430 Presentation av Community Safety Glasgow, Phil Walker.
Community Safety Glasgow (CSG) är unikt i UK och har ca 550 anställda. 50 av dessa är
poliser men här arbetar även personer från räddningstjänst, socialarbetare, personer från
olika frivilligorganisationer, skolpersonal, folkhälsovetare och andra kommunala tjänstemän.
CSG drivs som ett bolag ägt av Glasgow City Council och Scottish Police. Samarbetet har varit
ytterst framgångsrikt och har under de år pågått haft en stor brottsförebyggande effekt men
kanske framförallt bidragit till mycket bättre samarbete mellan samhälle och polis som i sin
tur har haft en tillitskapande effekt på hela staden. Syftet med arbetet är att förebygga
brott, hantera/förebygga anti socialt beteende ”anti-social behaviour”. Att arbeta med
hanterande och förebyggande med samhälleligt säkerhetsarbete, hatbrott och
kvinnofridsbrott. Det är väldigt sällan en enskild aktörs arbete, utan kräver tvärsektoriellt
samarbete därav satsningen. Det har visat sig mycket betydelsefullt att ha alla under samma
tak arbetandes mot gemensamma mål, i blandade grupper, för att lyckas få till ett nära och
effektivt samarbete.
Arbetet kompletteras och förstärks med hjälp av en väl utvecklad kommunal ledningscentral
med CCTV (kameraövervakning) som stöd. CCTV är etablerat och inte lika kontroversiellt att
använda som i tex Sverige. När det gäller kameraövervakning av det offentliga rummet har
resan gått från att vara sluten kring hur det fungerar till det motsatta. Staden är öppen med
hur man arbetar och bjuder gärna in studiebesök och föredrag i
kameraövervakningscentralen. Samtidigt är man noga med bakgrundskontroll på de
tjänstemän som arbetar där, skyddet av de uppgifter som man hämtar in och att den
uppförandekod man har följs.
CCTV syftar inte bara till brottsförebyggande samt brottsutredande arbete utan ska också
kunna ge stöd och service till invånarna. Det anses mycket effektivt i när exempelvis barn
eller äldre demenspatienter försvunnit. Med stöd av kameraövervakningen kan man även
enkelt ha uppföljning vid översvämningar, leda om trafik, skicka ”sop-patruller” och
klottersanerare, agera vid suicid och även motarbeta/hantera vissa sociala risker (som till
exempel normbrytande beteende). Mycket av tankegångarna kring uppbyggnaden av denna
funktion grundar sig i ”Broken Windows Theory”.
Bilden visar en informationsbild från Glasgows Enviromental Task Force som snabbt rycker ut vid nedskräpning
och klotter.
Snabbheten i agreandet är avgörande i vissa områden där situationen annars hastigt kan
förvärras. Man har stor hjälp av sociala medier i arbete med att få in information och kunna
agera.
Kameraövervakningen av det offentliga rummet anses vara en förutsättning för snabba
åtgärder. Staden har gått från att vara något hemlighetsfull kring hur CCTV fungerar till att
nu vara helt öppen med hur man arbetar och man bjuder gärna in studiebesök mm.
Samtidigt är man noga med bakgrundskontroll på de som arbetar där, skyddet av de
uppgifter som hämtas in och att uppförandekoden man har följs. Separata system för
redundans och olika informationstyper är några sätt att höja säkerheten. Centralen fungerar
även som ”shared operation centre” (ungefär ledningscentral) med polis, räddningstjänst,
ambulans och lokala representanter. Man arbetar också uppsökande via sociala medier
genom något som kallas ”service request”.
1430 – 1530 Presentation av Scottish Multi-Agency Resilience Training and Exercise Unit
med Douglas Stirling.
Ett samarbete mellan polis, ambulans och räddningstjänst, vilka har samma organisatoriska
struktur och samma huvudman i Skottland. Det man särskilt vill uppnå är en så kort
utveckling av TTP (Tactics, Tecniques and Procedures), dvs. att efter man fått information om
ett nytt hot som utvecklats ska tiden till anpassning i den egna organisationen vara så kort
som möjligt. Det finns mycket att vinna på att dessa tre hanterande samhällsaktörer utbildas
tillsammans och kan direkt kopplas till de viktigaste byggstenarna i allt resiliensarbete,
nämligen tillit förståelse och samverkan över organisations- och kulturgränser.
Deras träning grundar sig på de underrättelser man har om rådande hot. Just underrättelser
och situationsmedvetenhet är två synnerligen viktiga komponenter för effektiva
motåtgärder i hanteringen av konsekvenser. Det är relationen mellan
händelse/underrättelse, åtgärd och tid som är avgörande.
Douglas Stirling lyfter betydelsen av personliga relationer. Samarbete och tillitskapande ska
vara i fokus för allt arbete med resiliens. Det är den absolut viktigaste grundläggande
byggstenen. Utan tillit inget effektivt samarbete.
Den definition av resiliens man använder sig av idag är ”Ability for an organisation to
withstand and adapt to any event”, till skillnad från den något äldre och möjligen mer
vedertagna definitionen ” Ability for an organisation to bounce back from any event”.
Organisationens motståndskraft och anpassningsförmåga till det nya läget är alltså viktigare
än att återhämta sig efter en händelse.
Man har även valt att förtydliga skillnaden mellan hotnivå och hantering/åtgärd och
använder samma begrepp och nivåer i alla blåljusorganisationer – för att underlätta
förståelsen för varandra och åtgärder vid insats.
1530 – 1630 Presentation av krisberedskapen inför EM 2018 med Niel Farnell.
En kort genomgång av vilka aktörer som är inblandade i planeringen av EM i gymnastik 2018,
hur de samarbetar kring planering, genomförande och utvärdering. En av de största
svårigheterna är att veta hur många besökare som faktiskt kommer och hur de på ett säkert
sätt ska kunna hanteras logistiskt.
161201
0900 – 1000 Presentation av EU RUGGEDISED-projektet med Gavin Slater
Glasgow är en av de städer i Europa som ligger längst fram när det gäller öppen data och
digitalisering. Tillsammans med Rotterdam och Umeå är man också med i EU-projektet
RUGGEDISED som ämnar till att lyfta fram föregångare när det gäller att skapa den
resurseffektiva staden. Gavin Slater pratade om arbetet med att skapa den smarta staden
samt hur Glasgow vill anpassa sig till den digitala eran. Man vill skapa framtidens Glasgow
City och fokuserar i det arbetet på fyra områden – hälsa, energi, transport och public safety
(trygghet).
Målet är att ha nya former av lokala energisystem, belysning, vattenanvändning och viktigast
av allt att stadsdelar kan erbjuda en säker, trevlig och levande stadsmiljö. All detta inom en
period på fem år. Man vill anpassa sig till nya förhållanden och krav och påskynda en
övergångsprocess som resulterar i en bättre livskvalitet. Detta inkluderar hälsa och social
sammanhållning, konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt.
Varför är projektet kopplat till resilliensarbetet? Tanken är att de lösningar som genomförs
av städerna projekt kommer att göra dem mer motståndskraftiga mot den framtida
utvecklingen.
Inom energiområdet är ett av syftena med projektet att uppnå en viss energibalans i Europa.
Ryssland äger/levererar större delen av den energi som idag används vilket ger dem stort
inflytande. Det är även så att ”energifattigdomen” är utbredd i Glasgow, upp till 10 % av
inkomsten eller mer går till uppvärmningskostnader för hushåll, vilket är något många
hushåll i Glasgow inte har råd med. Det slår hårt mot redan utsatta människor och områden
och försvårar det sociala hållbarhetsarbetet.
Man uppfattar GDPR (kommande dataskyddsförordning) som ett visst bekymmer, då många
av de effektiviseringsåtgärder man föreslår i projektet kräver att man kan samla in och
analysera ”big data”. Det gjordes inledningsvis i projektet och låg till grund för flera
effektivitetsförslag och viktig kunskap. Försvåras denna insamling kan det bli ett bakslag för
effektivitet och framgångsfaktorer.
Man utvecklar även appar med beskrivning av energiförbrukning för hushållen och ger
skräddarsydda tips på åtgärder utifrån brukarens förutsättningar. På detta sätt hoppas man
kunna hjälpa befolkningen att planera sin energianvändning så att man tex tvättar dagar då
des blåser mycket och solen skiner, då det finns goda energiförutsättningar. Man vill kunna
skapa förutsättning för att använda mycket energi när det produceras mycket och tvärtom
1000 – 1100 Presentation av två EU-finansierade resiliensprojekt med Julie Roberts och
Frankie Barrett
Smart Mature Resilience Cities (www.smr-project.eu) arbetar för fler resillienta städer i
Europa, företrädesvis genom att uppmuntra innovation. Man vill kunna sprida
framgångsfaktorer med resiliensarbete utifrån ett holistiskt perspektiv. Det innebär tex att
inte arbeta i stuprör utan mötas, skapa förtroende, prata med varandra. Att ha
gemensamma mål och arbeta tillsammans olika aktörer för att nå resultat. Görs det skapar
man möjligheter till att vara snabbfotad att ställa om och reagera snabbt på olika
samhällsutvecklingar.
De kommuner som deltog representerade från vänster; Åsa Mikkelsen Eslöv, Maria Asklund, Andreas Poppius
Kristianstad, Fredrik Kristell Svedala, Malin Ekblad Trelleborg, Vellinge, Gabriella Westheim, Mikael Winblad,
Magnus Fjällström, Bo-Göran Andersson Malmö samt Per Norden Kävlinge. Fotograf Bertil Persson
Staffanstorp.
