Att skapa stödjande miljöer för
psykisk hälsa
SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS
UNIVERSITET
Holistisk hälsa
• ”Att se människan i sin helhet inom ett vitt ekologiskt
spektrum och… att betona synen på ohälsa eller sjukdom
är förorsakad av en obalans, disekvilibrium, hos
människan i hans/hennes totala ekologiska system, och
inte enbart av den kausala agenten och patologisk
utveckling” (fritt översatt, WHO 1978)
Hälsans bestämningsfaktorer
Original: Dahlgren & Whitehead, 1991
Maslow 1943
Stödjande miljöer
• Definition: Stödjande miljöer för hälsa erbjuder skydd mot
hot mot hälsan och möjliggör för människor att öka sin
kapacitet och utveckla sin självständighet avseende
hälsa. De omfattar var människor bor, deras
lokalsamhälle, deras hem, var de arbetar och leker,
inklusive deras tillgång till resurser för hälsa, och
möjligheter till egenmakt.
• Aspekter:
* Social dimension
* Politisk dimension
* Ekonomisk dimension
* Genusdimension
Alltså…
• Hälsan skapas där människor bor, deras lokalsamhälle,
deras hem, där de leker, lär, arbetar och älskar
= möjligheter på ”vardagsarenor”
• Sjukdomstänkande Hälsotänkande
• Riskfaktorer Friskfaktorer
• Förhållanden som bestämmer tillgång till levnadsresurser
– Individfokus miljöfokus
• Möjligheter att utöva makt
Att skapa en hälsofrämjande miljö är…
• Ett arbete som sker på många nivåer samtidigt och som
är långsiktigt
– Allt från lagstiftning till hälsoupplysning
• Samverkan mellan olika sektorer/aktörer
• Målgruppscentrerat
• Fokuserat på att möjliggöra egenmakt
Hur?
• Policyutveckling
• Lagar (skrivna och oskrivna)
• Omorientering av organisationer
• Förespråka hälsointressen (t.ex. påverka politiker)
• Gränsöverskridande samverkan
• Möjliggöra (=skapa förutsättningar för) hälsa
• Utveckling av egenmakt/självbestämmande
Resiliens
• Individens motståndskraft mot att utveckla psykiska
problem
• Skapas i samspelet mellan individuella egenskaper och
förhållanden i miljön.
Resiliens kan stärkas genom t ex…
• Socialt kapital:
– Sociala kontakter (t.ex. mötesplatser,
föreningsaktivitet)
– Praktiskt/känslomässigt stöd
– Att känna att man kan lita på andra
• Känsla av sammanhang (KASAM)
– Meningsfullhet (t.ex. andlighet)
– Begriplighet (t.ex. hälsolitteracitet)
– Hanterbarhet (t.ex. att ha materiella/sociala resurser)
Utsatta grupper
• Begränsad delaktighet och begränsat inflytande i
samhället pga tex
* bristande sociala kontakter/isolering/segregation
* fördomar och diskriminering
* begränsade ekonomiska resurser
* lägre tillit
sämre hälsa, kortare medellivslängd
(Mäki et al 2013, Hoffmann et al 2014, Evans-Lacko et al
2013, Pinto-Meza et al 2012)
Förklaring?
• Sambanden kan tyda på att personer som deltar i t.ex.
kulturaktiviteter har en hälsosammare livsstil, bättre
psykisk hälsa och återhämtningsförmåga (resiliens) när
de möter livets stress (Väänänen et al 2009)
• Socialt kapital
Exempel 1: deltagande i kulturaktiviteter
• Samband med högre överlevnad (lägre dödlighet)
(Bygren et al 1996, Konlaan et al 2002)
• Samband med bättre självskattad hälsa
(Johansson et al 2001)
• Kan finnas skillnader mellan könen (Hyyppä & Mäki 2006)
I
n
f
o
g
a
e
g
e
t
f
o
t
o
I
n
f
o
g
a
e
t
t
f
o
t
o
s
o
m
Ex. 2: Kan socialt kapital skydda psykisk
hälsa bland nyanlända flyktingar?
Sundell Lecerof et al, kommande publikation
Bakgrund
• Riskfaktorer för psykisk ohälsa: trauma, osäkra
förhållanden, asyl, bostadsproblem, ekonomiska
svårigheter, upplevd diskriminering mm…
• Vi undersökte om socialt deltagande i olika aktiviteter och
tillit till andra kunde fungera som en ”lindring” eller
”buffert” för effekten på psykisk hälsa av de tre
sistnämnda faktorerna
• Enkätdata från 617 nyanlända vuxna män och kvinnor
med födelseland Irak i 8 län i Sverige
Resultat
• Bostadsproblem, ekonomiska svårigheter och upplevd
diskriminering hade direkta samband med psykisk ohälsa
• God tillit till andra människor minskade effekten av dessa
riskfaktorer på psykisk hälsa
• Socialt deltagande i aktiviteter minskade effekten av
upplevd diskriminering på psykisk hälsa
Slutsatser
• Insatser på systemnivå har en avgörande betydelse för
nyanlända flyktingars psykiska hälsa (arbete, bostad,
antidiskrimineringsarbete)
• Hälsofrämjande insatser som riktas till nyanlända
flyktingar bör underlätta målgruppens inträde i t.ex.
frivilligorgansiationer, gruppverksamheter eller andra
aktiviteter som möjliggör byggande av sociala nätverk
Integrerad Psykosocial Preventionsmodell
Bakgrund
• Underutnyttjande av vården trots behov (Ingvarsdotter
2011, Ivert 2013)
• Riskfaktorer:
trauma
dålig ekonomi
bostadsproblem
diskriminering
social isolering och låg tillit
Föreslagen modell
Primärprevention
Sekundärprevention
Tertiärprevention
Kartläggning/bedömn
ing
Etableringsplan
Kompetensutveckli
ng
Hur?
• Stärka socialt deltagande och hälsofrämjande aktiviteter
• Hjälp till självhjälp, ökad kunskap, möjliggöra egenmakt
• Tidig identifiering av behov, ökad tillgänglighet till
behandling
• Vad behövs för att detta ska bli möjligt?
– Samverkan
– Kompetensutveckling
Diskussion
• Vad tänker och känner jag i mötet med en människa med
psykisk ohälsa? Vad gör jag? Vad skulle jag vilja göra för
människan?
Tack för uppmärksamheten!
[email protected]
