Kommunstyrelsen
Minnesanteckningar
2015-12-01
Möte med rådet för funktionshindersfrågor – RFH
Datum:
Tid:
Plats:
tisdagen den 1 december 2015
09:50 – 12:00
Knivsta kommunhus, Kvallsta
Närvarande:
Barbro Gregorsson
Ulf Henricsson
Christer Löfgren
HSO
HSO
HSO
Klas Bergström
Claes Litsner
Ordförande (M)
Vice ordförande (S)
Övriga närvarande:
Jennie Björstad
Alf Essvik
Carin Ekström
folkhälsostrateg /allmän utredare
vik enhetschef rehabilitering och hemsjukvård
sekreterare
Information tillsammans med KPR se sidan 5.
Mötets öppnande.
Ordförande hälsar rådets ledamöter välkomna.
Dagordningen, minnesanteckningar från föregående möte och nästa möte.
Dagordningen godkänns med tilläggen avtackning av sekreteraren i RFH.
Förtydligande till tidigare minnesanteckningar:
Gemensam beställningscentral sjukresor och färdtjänst.
HSO önskar att delta när det blir dags med utredning av eventuell en gemensam
beställningscentral i länet.
Socialchefen informeras om detta.
Rehabilitering och tillgång till sjukgymnastik
Dagrehabiliteringen fungerar inte. Frågan kvarstår.
Ärendelistan
Lägga till på listan; trottoarer som smalnats eller tagits bort samt övergångsställen med
måsvingar. Hur skall dessa lösas för att vara tillgängligt för alla?
Ärendelistan skall tas upp på dagordningen vid varje möte.
Karta över antalet och var handikapplaser finns i Knivsta och Alsike
Har skickats till Barbro Gregorson, 151201, samt delades ut på mötet.
Önskemål om flera HKP utanför kommunhuset
Hur många? svar till Mikael Runnedal, gatuchef. Dialog pågår angående parkeringarna.
1
Kommunstyrelsen
Minnesanteckningar
2015-12-01
Samverkan mellan HSO och Bygg- och miljökontoret Enkelt avhjälpta hinder
HSO rapporterar från mötet den 25/9 och 25/11
Tillsynsärende med prio-lista gås igenom, tillgänglighetsvandring och Jonas Olsson
planarkitekt berättar om arbetsgången för att ta fram detaljplanerna.
Café Hörnans ingång kommer att flyttas för att vara tillgänglig för alla
Säkrare handikapparkering vid systembolaget.
Rehab- och hemsjukvård
Alf Essvik, vik enhetschef rehabilitering och hemsjukvård presenterar sig.
Länsövergripande riktlinjer i länet gällande rehabiliteringsansvaret pågår.
Projektet kommer att ta tid.
Frågor/synpunkter som framfördes och besvaras vid ett senare tillfälle.

Svårigheter att låna hjälpmedel kortare tider.

Dagrehabiliteringen fungerar inte enligt Ulf H.

Fråga gällande enhetens uppdrag bordläggs tills ny chef är anställd.
Inkomna frågor från HSO
1. Återvinnings-/miljöstationerna
Vid vissa miljöstationer har sprängsten i storlek 5-10 cm lagts ut på marken. Är omöjligt att ta
sig fram på detta underlag om man använder kryckor, rollator eller rullstol. Försvårar även för
synskadade personer. Till detta kommer glaskross med risk för skador vid fallolycka.
Dessutom finns alternativa lägre inkast endast på vissa containrar.
Ängby park är en station som stämmer in på ovanstående markförhållande och för höga
inkast på containern. Glasbehållarna bör bytas ut.
Tomas Colm avfallsansvarig meddelar att han tar kontakt med
FTI AB som ansvarar för markunderhållet.
Se över vilka stationer som är berörda av dåliga markförhållanden.
Inventera behållarnas utförande för att se om kraven på handikappades tillgänglighet
uppfylls.
Avrapportering vid nästa möte gällande markförhållandena och om behållarnas utförande
uppfyller kraven på handikappades tillgänglighet.
2. Hälsohuset
a) Handikapptoalett saknas.
b) Handikapparkeringen utgör trafikfara då man måste köra över/backa över en
gång/cykelväg för att komma till parkeringen.
c) Vintertid är handikapparkeringen ofta isig och dåligt sandad/saltad.
Synpunkterna framförs till gatuchef och samhällsbyggnadschef.
Anmäl till Kontaktcenter, tel. 34 70 00, när problem uppstår exempel vid dålig sandning.
2
Kommunstyrelsen
Minnesanteckningar
2015-12-01
3. Tillgängligheten för hörselskadade på äldreboendena
Verksamhetscheferna på Vilhelms- och Estrids gård har svarat på frågorna.
1 Hörselslingor i alla samlingsrum?
Ja
2 Hörselslingor till alla TV i samlingsrummen?
Ja
3 Rutiner för att alltid sätta på undertexter (199) på svenska tv-program?
Nej detta kan vi upprätta. Ja E-g
4 Rutiner för regelbunden kontroll av hörselslingor?
Nej, men kan införa om inte kommunfastigheter har en rutin för detta? Nej E-g
5 Förstärkare på allmänna telefoner inkl. telefoner som används av personal?
Nej, alla boende har sina egna telefoner i sina lgt, men om behovet uppstår får vi åtgärda
detta.
6 Akustikplattor eller motsvarande ljuddämpande åtgärder i samlingsrummen?
Ja
7 Optiskt alternativt taktilt brandlarm?
Ja, vi har lampor i taket som lyser. Ja E-g
8 Hörselombud på Vilhelms och Estrids gård?
Nej, även detta kan vi V-g införa och Ja E-g.
9 Ytterligare åtgärder?
Nej
Hörselombud med rutiner att bl.a. kolla hörselslingor och hörapparater.
Finns samtalsförstärkare på boendena?
HSO önskar att verksamhetsanvariga bjuds in till möte för att diskutera hörselskades
tillgängligheten på äldreboendena.
4. Behov av fler äldreboenden
I takt med att fler blir äldre ökar också antalet äldre med olika funktionsnedsättningar.
Många kan dessutom ha otillgänglig yttre miljö inkl. närmiljö samt bo i dåligt anpassade
bostäder. Risken för t.ex. fallskador ökar och många känner sig otrygga bland annat på
grund av sina funktionsnedsättningar.
Behov finns av utökat antal äldreboenden och med olika grader av service.
Flera företag är intresserade av att bygga äldreboende/seniorboende.
Nu tas ett lokalförsörjningsprogram fram för bl.a. äldreboende och LSS-boende.
3
Kommunstyrelsen
Minnesanteckningar
2015-12-01
5. Hiss i de äldre flerbostadshusen
Den statliga utredningen En förbättrad bostadssituation för äldre har nyligen (5 oktober 2015)
avslutat sitt arbete.
Bland annat föreslås att kommuner kan ansöka om statliga medel med 50 % av kostnaden
för att installera hiss i äldre flerbostadshus. I Knivsta finns personer som bor i kommunens
äldre hyreshus och som mer eller mindre mot sin vilja tvingats flytta då hiss saknas.
HSO har tidigare på RFH framfört krav på installation av hissar, men fick besked att bl.a.
kostnaden var för hög.
HSO anser det otillfredsställande att så många av Knivstabostäders hus inte är tillgängliga
för personer med nedsatt rörelseförmåga.
Vår förhoppning är att kommunen nu söker statligt stöd för att installera hissar - alternativt
hopfällbara trapphissar vid trånga trappor.
- Har kommunen för avsikt att söka detta stöd och hur ser i så fall planerna ut?
I dagsläget finns inga planer på att installera hissar pga. kostnaden.
Enligt Plan och bygglagen skall entré och trapphus tillgänglighets anpassas. Det sker i
samband med renovering.
En påminnelse om att kommunen bör ta vara på HSO:s kunskaper kompitens inför bl.a.
renoveringar.
Nya diskrimineringslagen ang. bristande tillgänglighet
HSO anser att kommunen tillsätter
1. Funktionshinders ombudsman
2. Tillgänglighetssamordnare
Se bilaga med HSO:s skrivelse daterad 2015-02-17.
Mötenstider 2016
RFH beslutar att anta föreslagna mötestider.
Tisdagar
1 mars, 17 maj, 20 september och 6 december.
KPR
Kaffepaus
Allmän information KPR/RFH
RFH
Mötesdag
1 mars
17 maj
20 september
6 december
08.3009.50-10.00
10.00–11.00
11.00–12.30
Ärenden in från PRO, SPF och HSO
9 februari
26 april
1 september
22 november
Utskick
23 februari
10 maj
13 september
29 november
Reservation för eventuella ändringar.
Kontaktperson: Lisbeth Rye-Danjelsen [email protected]
4
Kommunstyrelsen
Minnesanteckningar
2015-12-01
Avtackning
Sekreteraren tackar för alla härliga blommor och fina ord och önskar en god fortsättning med
arbetet i rådet och ett tillgängligt samhälle för alla.
Avslut
Ordförande tackar för visat intresse önskar alla en God jul och ett Gott slut på året och
avslutar mötet.
Allmän information tillsammans med kommunala pensionärsrådet
Uppföljning av socialnämndens värdighetsgaranti för äldre
Malin Eriksson, verksamhetscontroller
Inställt pga. av sjukdom. Uppföljningen skjuts upp till nästa år.
Flyktingar i Knivsta kommun
Ensamkommande barnen är många och det finns inga aktuella siffror på hur många
barn/ungdomar som Knivsta kommer att få ta emot nästa år. Idag finns ca 40 barn/ungdomar
i Knivsta.
Säkerhetsfrågor: Migrationsverket bemannar ankomstboende dygnet runt.
Brandskyddet i boendet är godkänt extra belysning finns kring boendet.
Hotbildskartläggning ansvarar en beredskapssamordnare för.
Frivilligsamordnare arbetar 1 dag i veckan med kontakter och samordning av idéer från
frivilliga. [email protected]
Mera information som uppdateras kontinuerligt finns på kommunens hemsida
www.knivsta.se eller ta kontakt med
Kommunens Kontaktcenter 018-34 70 00.
Föreningsrådet har gjort en inventering av sina föreningar vad de kan göra.
Röda korset utbildar volontärer för fullt.
Barbro Gregorson meddelar att hon kan ställa upp med praktiskt stöd förr ungdomar när de
fått uppehållstillstånd.
Powerpoint bilder som presenterades på mötet har skickats till ledamöterna, 2015-12-03.
Carin Ekström
Sekreterare
5
Kommunstyrelsen
Bilaga
Minnesanteckningar
2015-12-01
2015-02-17
Klas Bergström och Claes Litsner
Nya diskrimineringslagen ang. bristande tillgänglighet.
Synpunkter framförda av HSO Knivsta vid RFH-mötet 2015-02-03
Enligt önskemål kommer här skriftligen synpunkter och förslag på åtgärder som HSO Knivsta
framförde vid ovan rubricerat RFH-möte. (Punkt 5 i dagordningen).
Kort bakgrund och nuläge
Nuvarande diskrimineringslag gäller som bekant från 2009. 1 januari 2015 infördes ett tillägg
i lagen att även bristande tillgänglighet ska anses som diskriminering och via
Diskrimineringsombudsmannen DO kunna drivas i domstol (prop. 2013/14:198).
Lagen gäller både offentlig och privat verksamhet. DO är tillsynsmyndighet.
Förbudet gäller inom en mängd områden. De som närmast berör kommunen är: Varor och
tjänster, arbetsliv, utbildning, bostäder, arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start och
bedrivande av näringsverksamhet, offentlig tillställning, offentlig anställning, socialtjänst,
hälso- och sjukvård och allmän sammankomst.
Ett flertal anmälningar (drygt 30 st.) har redan inkommit till DO. Som jag nämnde på RFH har
t.ex. Gävle kommun blivit anmäld för att inte alla bussar är tillgängliga för personer som
använder rullstol.
Man beräknar att ca 25 % av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning.
Hit hör t.ex. döva/hörselskadade, personer med nedsatt rörelseförmåga, astma-allergiker,
synskadade/blinda, personer med utvecklingsstörning och psykisk sjuka.
Diskrimineringslagens tillägg avser alltså en stor andel av Knivstas befolkning.
Hur kommer Knivsta kommun att leva upp till kraven i den nya diskrimineringslagen?
HSOs synpunkter och förslag.
1. Utarbeta en eller flera handlingsplaner utifrån de områden som ingår i
diskrimineringslagens krav på fysisk tillgänglighet. Så har t.ex skett i Älvkarleby och Tierp. Vi
uppfattade Mary Nilssons ord på RFH-mötet som att socialnämnden funderar lite i de
banorna.
2. Policyn för full delaktighet ska ses över vart 4:e år. Dessutom har en enkät gått ut till
alla enhetschefer med frågor om hur de använder policyn m.m. och som nu ska
sammanställas. Kanske kunde man skärpa kraven i den kommande uppdateringen av
policyn och göra dess sju målområden mer konkreta samt då även beakta de områden som
omfattas av den nya diskrimineringslagen? De vackra orden ställer alla upp på, men de
måste fyllas med innehåll. Vår uppfattning är att Policyn inte används fullt ut och att man inte
alltid tar hänsyn till de långtgående krav som ställs i den och i FNs konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning.
Att alla ska kunna få information och kunna kommunicera utifrån sina förutsättningar
(målområde nr 2) innebär t.ex att talande text för synskadade ska finnas på kommunens
hemsida liksom möjlighet att förstora texten, att olika informationsmaterial finns på lättläst
text (LL) för personer med utvecklingsstörning och att hörselslingor finns i alla offentliga
lokaler inkl. kommunens Kontaktcenter, Fröhuset och skolornas expeditioner. Att alla ska
kunna delta i utbildning och få det stöd som behövs (målområde nr 4) innebär bland annat att
6
Kommunstyrelsen
Minnesanteckningar
2015-12-01
det i skolorna ska finnas automatiska dörröppnare för elever med nedsatt rörelseförmåga,
hk-toaletter, ledstråk för synskadade, stöd till elever med neuropsykiatriska diagnoser,
allergivänliga växter och specialkost för matallergiker. Vissa av ovanstående exempel finns
redan, men mer kan göras.
Ett exempel på stora brister i tillgängligheten, som vi nämnde på RFH, var samrådsmötet
ang. kvarteret Murteglet före jul där synskadade/blinda inte kunde läsa det som stod på
skärmarna, hörselskadade inte kunde höra vad som sades när man inte satt vid
mikrofonerna och rörelsehindrade orkade/kunde inte gå runt och se på skärmarna.
Mycket är bra i Knivsta, men vi önskar att man "tänker ett steg längre", höjer ambitionsnivån
och alltid tänker på hur olika förslag och åtgärder påverkar oss.
3. Det övergripande ansvaret för funktionshindersfrågorna tillhör folkhälsosamordnarens
bord. Vi vet att Stina Desroses är/var mycket intresserad av dessa frågor, men vår
bedömning är att alldeles för lite tid i folkhälsosamordnarens tjänst är avsatt för att tillräckligt
kunna arbeta med funktionshindersfrågorna. Som det är nu är folkhälsosamordnaren inte
ens med på RFH-mötena.
Vi skulle gärna se att en övergripande tjänst inrättades enbart för funktionshindersfrågor. I
Uppsala planerar man att tillsätta en Funktionshindersombudsman eller motsvarande.
4. För personer med funktionsnedsättningar är full tillgänglighet en förutsättning för att vi ska
kunna vara jämlika och delta på lika villkor i samhället. Trots Plan- och bygglagens
bestämmelser byggdes t.ex. trapporna vid Ica Kvantum så att de inte kan användas av
synskadade/blinda och personer med nedsatt rörelseförmåga då ledstängerna enbart finns
på en sida och halvvägs i trappan byter plats. Återigen har man inte tänkt fullt ut. Även om
Plan- och bygglagen finns tror vi att det behövs en Tillgänglighetssamordnare - i synnerhet
som det byggs så mycket i Knivsta och att kraven nu skärpts i och med nya
diskrimineringslagen. I Uppsala och på flera andra orter finns numera en sådan tjänst.
För HSO Knivsta
Enligt uppdrag
Barbro Gregorson
Styrelseledamot
7