Nätverk Social Ekonomi Skånes (NSES

1 (32)
Nätverk Social Ekonomi Skånes (NSES) remissvar på förslaget till
Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030
Nätverk Social Ekonomi Skåne (NSES) är en partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation
för den idéburna sektorn i Skåne. Genom omvärldsbevakning, kunskapsutveckling och
påverkansarbete skapar vi förutsättningar för idéburna organisationer, att tillsammans med den
offentliga sektorn, näringslivet, akademin och enskilda samhällsentreprenörer kunna verka för en
socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling i regionen.
NSES definierar den idéburna sektorn som följande:
"Den idéburna sektorn omfattar organiserade verksamheter som bygger på demokratiska
värderingar samt gynnar samhälls- eller medlemsintresset. Verksamheterna är icke vinstutdelande,
organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn och bedrivs i föreningar, kooperativ, samfund,
stiftelser eller liknande sammanslutningar."
Nätverk Social Ekonomi Skåne tackar för möjligheten att lämna ett remissvar på förslaget till Skånes
regionala utvecklingsstrategi 2030.
Sammanfattning av remissvaret utifrån Region Skånes tre frågeställningar
1. Är de fem ställningstagandena med delstrategier relevanta? Lyfts rätt saker fram? Vad saknas?
Nätverk Social Ekonomi Skåne anser att ställningstagandena och delstrategierna bygger på analysen
av Skånes nuläge och är relevanta. Det lyfts fram en mängd viktiga utvecklingsområden som ex.
företagsetablering, infrastruktur, innovationer, hälsa, m.fl. Det som vi saknar är en tydlig beskrivning
av nödvändigheten av sektorsöverskridande samverkan i alla dessa frågor, för att kunna åstadkomma
en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling i regionen.
Den idéburna sektorn i Skåne med verksamheter i sina 22 000 organisationer, varav 5000 också är
arbetsgivare för över 10 000 heltidsårsarbeten och inte minst det ideella året-runt engagemanget,
motsvarande över 50 000 heltidsårsarbeten eller 90 miljoner ideella timmar/år, är bortprioriterad
och osynlig i förslaget till Skånes regionala utvecklingsstrategi.
Detta är ännu mer anmärkningsvärt utifrån faktumet att det sedan 2010 finns landets första och i sitt
slag unika regionala Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och den idéburna
sektorn i Skåne. Denna överenskommelse sträcker sig över Region Skånes och idéburna
organisationers alla verksamhetsområden, är antagen av regionfullmäktige och har idag en styrgrupp
där förutom representanter från den idéburna sektorn även sju regionråd är representerade.
Begreppen som socialt kapital, social innovation, samhällsentreprenörskap och socialt företagande är
centrala i överenskommelsen och ligger väl i linjen med utvecklingen i övriga Europa. I förslaget till
Skånes regionala utvecklingsstrategi saknas dem.
Därför föreslår NSES några tillägg och förbättringar i förslaget till utvecklingsstrategin som i sin helhet
finns längst ner i detta remissvar. Våra ändringsförslag är markerade i röd-gul färg. Nätverk Social
Ekonomi Skåne anser att dessa tillägg är absolut nödvändiga för att utvecklingsstrategin ska kunna
hålla ett europeisk mått och bli relevant för den regionala utvecklingen i Skåne.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
2 (32)
2. Hur kan Skånes regionala utvecklingsstrategi fungera som ett bra underlag för den fortsatta
dialogen och samhandling för Skånes utveckling?
Under förutsättning att förbättringar och tillägg görs i utvecklingsstrategin utifrån våra synpunkter,
anser Nätverk Social Ekonomi Skåne att den kommer att fungerar som ett utmärkt underlag för
sektorsöverskridande dialoger och samhandlingar. Ingen av samhällsaktörerna klarar på egen hand
att lösa Skånes många utmaningar. Inte heller summan av de enskilda aktörers egna goda insatser.
Sektorsöverskridande samhandling är en nödvändighet för att kunna uppnå varaktig förbättring.
Vi ser möjligheten till tydliga kopplingar mellan den regionala utvecklingsstrategin och
’Överenskommelsen Skåne’ och dess utvecklingsinsatser. Det som krävs är dock en mer uttalat vilja
och även en infrastruktur för den sektorsöverskridande samverkan mellan idéburen sektor,
näringsliv, akademi, offentlig sektor och enskilda engagerade medborgare/samhällsentreprenörer
(den s.k. Penta-Helix). Att skapa denna infrastruktur ser vi som en viktig målsättning i sig och som
förutsättning för att kunna uppnå en varaktig och hållbar utveckling i Skåne. Därför föreslår vi ett
sådant tillägg under målen.
3. Hur kan Skånes regionala utvecklingsstrategi fungera som ett stöd för ert utvecklingsarbete?
Nätverk Social Ekonomi Skåne har allt sedan bildandet för över tio år sedan haft den hållbara
samhällsutvecklingen i Skåne som huvudmål för all vår verksamhet. Utgångspunkten då som nu är att
den idéburna sektorn har en betydande roll i denna utveckling. Vi eftersträvar samverkan inom den
idéburna sektorn och sektorsöverskridande med samhällets övriga aktörer. Samhandling inom
exempelvis utvecklingsplattformen Partnerskap Skåne kring ett inkluderande mottagande av
nyanlända samt inom ramen för Överenskommelsen Skåne visar vägen till ett shift-of-mindset och
nya former av sektorsöverskridande samverkan. Detta utvecklingsarbete i Skåne och även det
sektorsinterna inom NSES ligger i framkanten i Sverige och vi har under åren inspirerat idéburna och
offentliga organisationer runt om i landet och även utomlands.
Nuvarande förslag till Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 tycker vi delvis halka efter det
utvecklingsarbetet vi redan har i dagsläget. Våra konkreta förbättringsförslag i texten är ett
minimikrav för att strategin kan få den samlande kraften den vill vara för att uppnå ’Det öppna
Skåne’ vi inom den idéburna sektorn definitivt verkar för.
Fördjupade reflektioner och synpunkter på Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030
Traditionellt tillväxttänk
NSES anser att såväl den regionala analysen som ligger till grund för utformningen av förslaget till
utvecklingsstrategin, som de fem s.k. prioriterade ställningstaganden och därtill kopplade
delstrategier är relevanta för Skånes hållbara utveckling.
Samtidigt finns det enligt vår uppfattning en viss snävhet eller t.o.m. ensidighet i delar av förslaget,
som har sin utgångspunkt i ett mer traditionellt tillväxttänk med fokus på storskalighet och
ekonomisk tillväxt; något som vi anser är ett ganska förlegat sätt att se på utveckling. Denna
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
3 (32)
ensidighet har enligt vår uppfattning redan funnits i analysen som Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (OECD) har genomfört i Skåne 2011-2012. Redan då efterfrågade NSES en
mer holistisk analys där bl. a. fenomen som socialt kapital, sociala innovationer, socialt företagande
samhällsentreprenörskap, m. fl. integreras. I föreliggande förslag till Skånes regionala
utvecklingsstrategi finns, förmodligen av ovan nämnd anledning, dessa fenomen inte med. Förutom
socialt företagande som nämns en enda gång, förekommer de andra begreppen inte alls. Därför
föreslår vi dels ett nytt stycke: Skåningar har engagemang och några mindre tillägg redan under
faktadelen Skåne här och nu, samt förbättringar under de olika prioriterade ställningstagandena.
Ordskanning av utvecklingsstrategin
NSES ser positivt på att den idéburna sektorn omnämns fem gånger i skrivningen och därmed i större
utsträckning än i de tidigare regionala utvecklingsprogrammen. Vi är dock bekymrade över att vår
sektor inte beaktas lika självklart i utvecklingsstrategin som övriga samhällsaktörer och fenomen. I
hela dokumentet nämns den idéburna sektorn 5 gånger och då tillsammans med de övriga
samhällsaktörerna kring sektorsöverskridande samverkan medan exempelvis företag och näringsliv
nämns 65 gånger, högskola/universitet/akademi/forskning 38 gånger, innovationer 24 gånger
(förutom social innovation som inte omnämns) och offentlig sektor 20 gånger.
Att kultur i bred bemärkelse lyfts fram 20 gånger är ett steg i rätt riktning, måste dock ses i ljuset av
att exempelvis idrott inte nämns en enda gång, fritidsaktiviteter/fysisk aktivitet 4 gånger. Därmed
finns även här en ensidighet.
Vidare konstaterar vi att utvecklingsstrategin utgår ifrån ett instrumentaliserat kunskaps- och
bildningsbegrepp, där dessa enbart ses i relation till arbete och försörjning. Utbildning nämns 40
gånger, kompetens 24 gånger, folkbildning 1 gång. Högst anmärkningsvärd tycker vi är även att
begreppet bildning inte alls förekommer.
Socialt kapital som grundförutsättning för hållbar samhällsutveckling, tillväxt och entreprenörskap
Nätverk Social Ekonomi Skåne liksom den amerikanska forskaren Robert Putnam, anser att social
interaktion, aktiviteter i föreningslivet, mellanmänsklig tillit m.fl. gynnar demokratin och det sociala
kapitalet. Tillit är även grundförutsättning för alla typer av transaktioner, såväl affärsmässiga som
ideella. Den svenska Gnosjöandan bygger på samma principer. Richard Florida och Charlotta
Mellander lyfter i sin forskning kring lokal och regional utveckling fram betydelsen av bl. a. sociala
kontakter och ett attraktivt fritidsutbud för var människor trivs och vill bosätta sig.
Peter Håkansson vid Malmö högskola beskriver i sin forskning kring ungdomsarbetslöshet betydelsen
av överbryggande socialt kapital som förutsättning för närmandet till arbetsmarknaden. Detta sociala
kapital skapas i Sverige främst inom föreningslivet.
Källor:
Putnam (1996). Den fungerande demokratin. Stockholm: SNL Förlag.
Florida, Mellander, Stolarick (2007). INSIDE THE BLACK BOX OF REGIONAL DEVELOPMENT - Human capital,
the creative class and tolerance, CESIS - Elektronic Working Paper Series, Paper 88.
Håkansson (2011). Ungdomsarbetslösheten - om övergångsregimer, institutionell förändring och socialt
capital, Lund Studies in Economic History 55.
Föreningar är mötesplatser utanför arbetet och hemmet. Här skapas nya kontaktytor mellan
människor från olika yrkes- och ansvarsområden. Den idéburna sektorns olika organisationer står för
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
4 (32)
en stor del av det fritids- och kulturutbud som finns på en ort och bidrar därmed till
platsens/regionens attraktionskraft. Tillväxt sker inte i ett tomrum utan på en fysisk plats och i en
social miljö. Den geografiska attraktiviteten är lika viktigt som ett socialt bra och öppet
samhällsklimat. Båda delar ger attraktionskraft och skapar incitament till bl. a. företagsetableringar.
PwC har i sin undersökning: Cities of the future – global competition, local leadership (2005)
identifierat 6 signifikanta områden som måste beaktas i framtagande av en framtidsstrategi:
1. Intellektuellt och socialt kapital, 2. demokratiskt kapital, 3. kultur- och fritidskapital, 4. miljökapital,
5. tekniskt kapital och slutligen 6. finansiellt kapital.
NSES saknar socialt, demokratisk samt kultur- och fritidskapital som signifikanta områden i större
delar av den regionala utvecklingsstrategin.
Sociala innovationer och samhällsentreprenörskap
Det är väldigt förvånande att det inte finns någon skrivning alls om social innovation och
samhällsentreprenörskap i Skånes regionala utvecklingsstrategi. Runt om i Europa står social
innovation och samhällsentreprenörskap på agendan, Europeiska kommissionen utvecklar
program och stödfunktioner. På Malmö högskola finns Mötesplats Social Innovation, Sveriges
nationella plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap. Centrum för Publikt
Entreprenörskap (CPE) är ett resurscenter för samhällsentreprenörskap och gräsrotsinnovationer.
Dessa regionala initiativ stöds av bl.a. Region Skåne, vilket gör frånvarandet av ovan nämnda
fenomen i förslaget till utvecklingsstrategin ännu mer anmärkningsvärt.
Sociala innovationer är innovationer som är sociala både vad gäller målsättning och medel, dvs nya
strategier, koncept eller idéer som samtidigt bemöter olika typer av påtagliga sociala behov bättre än
tidigare alternativ samt skapar eller utvecklar nya sociala relationer och samarbetsformer. Detta
stärker och utvecklar samhället samt ökar samhällets förmåga att agera, främst genom faktorer som
inte primärt motiveras ekonomiskt.
Sociala innovationer syftar primärt till att förbättra vad som saknas, eller inte fungerar i
samhällsstrukturen. Sociala innovationer kan vara delar i lösningar på finanskriser, demografiska
förändringar eller hälso-, sjukvårds-, migration- och klimatutmaningar. Där det traditionella
samhällssystemet inte ensamt klarar av att bemöta framtidens utmaningar är sociala innovationer
viktiga för att uppnå en mer ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Sociala
innovationer uppstår främst som tre typer:
1. Som gräsrotsinitiativ från den idéburna sektorn, när sociala behov inte bemöts på marknaden eller
av offentlig sektor (ex. Yalla Trappan).
2. Som sociala innovationer där gränserna mellan sektorer (Penta-Helix) har suddats ut och
innovationen når ut till hela befolkningen (ex. mikrokreditinitiativ eller medborgarinitiativ).
3. Som systemförändrande sociala innovationer som syftar till att förändra värderingar, kulturer,
strategier och politik (ex. Överenskommelsen Skåne).
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
5 (32)
Sociala innovationer skiljer sig från tekniska innovationer genom att syftet och målet inte primärt är
ekonomiskt utan samhällsnytta. Det är viktigt att poängtera att när innovationen har bemött det
sociala behovet och är integrerad i samhället tappar den sin speciella karaktär. De samhälleliga
utmaningarna kommer dock att fortsätta vilket innebär ett ständigt behov av sociala innovationer.
Samhällsentreprenörskap
Samhällsentreprenörer driver ett initiativ som syftar till att skapa ett mer hållbart samhälle på alla
plan; ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Samhällsentreprenörer tar personligt ansvar för det
gemensamma och agerar utifrån sin övertygelse med fokus på att skapa samhällsnytta snarare än
egennytta.
Aktiva och delaktiga medborgare är grunden för samhällsentreprenörskapet. Samhällsentreprenörer
är inte ensamma, de driver frågor som engagerar många och skapar kollaborativa rörelser som leder
till förändring.
Samhällsentreprenörskap kan organiseras på många olika sätt, i såväl formella som informella
strukturer. Vissa skapar konst för att åstadkomma förändring. Andra startar en förening, ett företag
eller sätter ihop en utbildning. Samhällsentreprenörskap kan också handla om att driva en fråga
domstolsvägen för att påverka lagstiftningen, eller att bilda en ny kommunal verksamhet. Vissa
samhällsentreprenörer ser inget behov att institutionaliseras sin verksamhet alls, utan existerar som
ett löst nätverk.
Källor:
Nationella Nätverket SOUL (Social ekonomins organisationer i utveckling och lärande) ”Tjäna människor –
rädda världen! Sociala innovationer inom den sociala ekonomin”, 2012.
Mötesplats Social Innovation: ”ABC i social innovation”, 2011.
Samhällsentreprenörskap: Centrum för Publikt Entreprenörskap.
Socialt företagande
Socialt företagande omnämns enbart en gång i förslaget. Traditionellt företagande över sextio
gånger. Med utgångspunkt i de enorma samhällsutmaningarna som Skåne står i anser Nätverket
att just denna företagsform förtjänar mycket större uppmärksamhet. Vi har ett av Sveriges främsta
exempel på arbetsintegrerande sociala företag i Skåne som uppmärksammas nationellt och
internationellt, Yalla Trappan på Rosengård. Ett ypperligt exempel på att det går att inte bara
bryta utanförskap utan samtidigt skapar en verksamhet som går runt. Det behövs stödfunktioner
och en infrastruktur för att skapa förutsättningar för många sådana företagsetableringar i Skåne.
De sociala företagen har det gemensamt med andra företag att de lever av att sälja varor och tjänster
på marknaden. Även de måste ha högre intäkter än kostnader för att kunna överleva. Men de sociala
företagen skiljer sig från annat företagande på två viktiga punkter;
1. De har ett ideellt inslag i sitt ändamål
Det sociala företaget har skapats med grundläggande syfte att åstadkomma en
förändring/förbättring som inte handlar om ekonomisk vinst. Det kan handla om att skapa fler jobb
eller om att stödja en idéburna organisations målsättningar.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
6 (32)
2. De har inte avkastningskravet från aktieägare
Överskottet på det kapital som satsats i ett socialt företag betalas inte ut till aktieägare, utan
återinvesteras i företaget eller i den idéburna organisationen som äger företaget.
Det sociala företagandet i Europa är omfattande och ses av EU-kommissionen som en central del för
att skapa innovation och att erbjuda människor arbetstillfällen. Man har konstaterat att de sociala
företagen har en större förmåga att hantera ekonomiska kriser än andra företag.
Källa:
Ett civilsamhälle i världsklass – Samhället är större än staten och marknaden, FORUM Idéburna
organisationer med social inriktning 2013
Normkritik/diskrimineringsgrunder
I delar av utvecklingsstrategin saknas ett normkritiskt perspektiv. Vidare lyfts fram enskilda
diskrimineringsgrunder medan andra har valts bort. Här krävs en tydlig justering av texten.
Tydligast blir det i delstrategi 2 under första ställningstagandet: Skapa förutsättningar för att alla ska
ha makt att forma sitt eget liv. I detta avsnitt nämns kvinnors och mäns rättighet. Transpersoner lär
inte känna sig inkluderade under dessa begrepp. Därför föreslår vi en ändring till ’kvinnor, män och
transpersoner’. I nästa avsnitt skrivs det om ’ett inkluderande förhållningssätt som är oberoende av
kön, ålder, etnicitet eller sociala omständigheter’.
Det är iögonfallande att följande diskrimineringsgrunderna har strukits i uppräkningen: könsidentitet
eller könsuttryck, trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell orientering. Att exakt dessa
diskrimineringsgrunder valdes bort väcker många frågor och är mycket kontraproduktivt i ett kapitel
som handlar om inkludering. Därför föreslår vi att inkludera alla diskrimineringsgrunder i skrivningen.
Konkreta ändringsförslag
I det följande finns förslaget till Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 i sin helhet.
Nätverk Social Ekonomi Skåne har gjort konkreta förbättringsförslag som är gult
markerade i texten.
Kontakt
Christoph Lukkerz, verksamhetsutvecklare
0763 - 68 48 66
info[@]socialekonomiskane.se
Nätverk Social Ekonomi Skåne – ideell förening
Besöksadress: Grönegatan 11 A
211 27 Malmö
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
7 (32)
DET ÖPPNA SKÅNE 2030
Remissförslag
SKÅNES REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGI 2030
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
8 (32)
Remissförslag – Skånes regionala utvecklingsstrategi januari 2014
Politisk styrgrupp: Pia Kinhult, Katarina Erlingson, Rikard Larsson, Pontus Lindberg, Ewa Bertz, Christine
Axelsson, Carl Johan Sonesson, Anders Åkesson, Henrik Fritzon, Yngve Petersson, Birgitta Södertun,
Stefan Lamme, Vilmer Andersen och Lars-Johan Hallgren representanter från regionstyrelsen, regionala
tillväxtnämnden samt hälso- och sjukvårdsnämnden inom Region Skåne.
Politiska sekreterare: Sofia Nerbrand, Mattias Olsson, Jacqueline Doohan, Jonas Duveborn,
Emelie Larsson, Mattias Svensson, Stefan Brandt, Region Skåne.
Projektansvarig: Mikael Stamming, Region Skåne.
Projektgrupp: Therese Andersson, Sarah Ellström, Ola Jacobson, Eskil Mårtensson, Richard Gullstrand,
Patrik Lindblom, Carina Nordqvist Falk, Christina Ståhl, Thomas Nilsson samt Gudmundur Kristjansson,
Region Skåne.
Layout: Dockside Reklambyrå AB.
Foto: Jörgen Johansson.
Utgiven av: Region Skåne 2014.
www.skane2030.se
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
9 (32)
Förord
Skåne har framtiden för sig. Vi har en stor variation på de flesta områden, och är Sveriges länk till
kontinenten. Vi har en ung befolkning och en flerkärnig ortstruktur. Skåne har storstadspuls,
arbetspuls och vilopuls. Skåne är i rörelse och mycket arbete utförs årets alla dagar, dygnet runt. Det
vi gör idag påverkar också hur framtiden kommer att te sig i regionen. För att nå dit vi vill behöver vi
samla krafterna och göra kloka prioriteringar och investeringar. Därför behövs en regional
utvecklingsstrategi som vi i Skåne kan samlas kring och agera utifrån.
Samtidigt påverkas vi av det som händer i vår omvärld. Skånes regionala utvecklingsstrategi tar sikte
på 2030 och på 16 år kommer mycket att hända. Inte minst den tekniska utvecklingen påverkar hur vi
lever och kommunicerar, och det är till exempel svårt i dag att förutspå hur 3D-skrivaren kommer att
möjliggöra nya produktionssätt på den skånska landsbygden. Eller hur universitetsutbildning online
kommer att ge fler möjlighet att förkovra sig genom livet. Det är av stor betydelse att Skåne är öppet
för nya influenser, ny teknik och nya idéer för att förstå sin samtid och forma sin framtid. Detta kräver
både analysförmåga och ödmjukhet.
För att röra oss i den riktning vi önskar behöver vi enas kring en målbild och göra strategiskt viktiga
insatser. Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 är ett dokument att samlas kring, ett kvitto på att
Skåne väljer väg, prioriterar och samarbetar. Det handlar om att ta vara på våra styrkor och hantera
våra utmaningar. Att överbrygga gränser, både fysiska och mentala, för att forma ett öppet Skåne som
erbjuder hög livskvalitet och där skåningen ges goda förutsättningar att försörja och förverkliga sig
själv.
Region Skåne har under hösten 2012 till och med våren 2013 träffat de skånska kommunerna, statliga
myndigheter, universitet och högskolor, representanter från den idéburna sektorn och näringslivet för
att diskutera hur vi tillsammans ska forma Skånes framtid. Resultatet från denna dialog
sammanfattades under sommaren 2013 i Tankar om Skåne 2030, där ett förslag till målbild
presenterades. Under hösten 2013 har målbilden diskuterats, förädlats och byggts på med fem
ställningstaganden inklusive delstrategier och mål.
I din hand håller du ett förslag till en regional utvecklingsstrategi för Skåne som tar sikte på
2030. Ambitionen är ta fram en strategi som skapar ett engagemang och en vilja och förmåga
att ta ansvar. Nu ser vi fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter, förslag och
idéer för att ytterligare förbättra hela Skånes regionala utvecklingsstrategi.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
10 (32)
Innehåll
Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030
Skåne här och nu
Det öppna Skåne – målbild för Skåne 2030
Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet
Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur
Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster
Skåne ska vara en globalt attraktiv region
Mål för 2030
Arbetet med Skånes regionala utvecklingsstrategi
Samhandling för utveckling
Genomförande och fortsatt arbete
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
11 (32)
Skånes regionala
utvecklingsstrategi 2030
Region Skåne har ett permanent uppdrag från staten att samordna de
regionala utvecklingsfrågorna, och leda arbetet med att ta fram den regionala
utvecklingsstrategin. En avgörande framgångsfaktor är att arbetet genomförs
öppet, inkluderande och i kontinuerlig dialog. Skånes invånare, kommuner,
myndigheter, högskolor och universitet, näringsliv och idéburen sektor behöver
vara delaktiga för att det ska uppstå fler initiativ, samarbeten och nätverk, och
för att Skåne ska få mer hållbar tillväxt och attraktionskraft.
Skånes regionala utvecklingsstrategi ingår även i både en nationell och europeisk kontext, till exempel
genom den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft, Östersjöstrategin, Europa 2020 och
EU:s sammanhållningspolitik. Skånes utvecklingsstrategi samspelar även med många andra processer och
strategier på regional och lokal nivå. Den internationella innovationsstrategin för Skåne, strategier för Det
flerkärniga Skåne, trafikförsörjningsprogrammet, regional mobilisering kring ESS och MAX IV, ÖRUS,
Kompetenssamverkan Skåne, Tillägg: Överenskommelsen om samverkan mellan Region Skåne och den
idéburna sektorn i Skåne, miljöstrategiska programmet, miljömålsarbetet, landsbygdsprogrammet,
transportinfrastrukturplanering, kulturplanen, kommunala översiktsplaner med mera är byggstenar i Skånes
regionala utvecklingsstrategi. Olika områden och sektorer har olika dialog- och arbetsformer beroende på
specifika förutsättningar som organisation, rollfördelning, resurser och nuläge.
Den regionala utvecklingsstrategin ska formulera och skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för
Skåne 2030. En målbild som underlättar ett gott samarbete mellan olika aktörer, och bidrar till att skapa ett
sammanhang, en berättelse, för de som bor i Skåne. Målbilden bör också användas i marknadsföringen av
Skåne ute i världen. Målbilden har arbetats fram genom ett otal analyser, möten och samtal under ett par
års tid. I processen har vi värderat, prioriterat och valt ut.
Vi vet var Skåne står här och nu. Vi har identifierat och accepterat de utmaningar som finns – men också
tagit fasta på Skånes goda förutsättningar. Vi har samlats kring en gemensam målbild om ”Det öppna
Skåne”. Vi har även pekat ut fem prioriterade ställningstaganden, för att förverkliga målbilden. För varje
ställningstagande finns ett antal delstrategier samt några mätbara mål.
De fem prioriterade ställningstagandena är:
• Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet
• Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor
• Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur
• Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster
• Skåne ska vara en globalt attraktiv region
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
12 (32)
Skåne här och nu
Skåne är både mångfacetterat och motsägelsefullt. Vi har lägst sysselsättningsgrad i
landet – samtidigt som vi har en kraftig sysselsättningstillväxt. Aldrig har så många
skåningar varit i arbete som nu. Skåne har en stor andel högutbildade – samtidigt som vi
har en ökande andel elever som går ut grundskolan med icke godkända betyg. Denna
paradoxala situation genomsyrar vårt nuläge.
Här redovisas ett urval fakta som grundar sig i OECD:s genomlysning av Skåne
tillsammans med ett omfattande material och befintliga rapporter och statistik, som även
sammanfattats i Fokus: Skåne 2030. Skåne har signifikanta styrkor, men också
utmaningar att ta på allvar.
Skåne har en ung, varierad befolkning som växer
•
Skåne har en relativt ung befolkning, framför allt tack vare en inflyttning av utrikes födda.
•
Nära en femtedel av Skånes befolkning är födda utomlands och de har rötter i sammanlagt 193 länder.
•
Skåne växer med motsvarigheten av ett nytt Lund vart tionde år.
•
Skånes folkmängd ökar i alla delar av regionen, men ökar snabbast i sydvästra Skåne.
Många i befolkningen lever längre
•
Andelen äldre ökar samtidigt som fler barn föds och befolkningen lever längre.
•
Försörjningsbördan i Skåne är trots allt låg, eftersom vi har en gynnsam demografisk struktur.
Men sysselsättningsgraden är inte lika hög som i övriga län.
Skåningarna blir friskare men många mår sämre
•
Det allmänna hälsotillståndet – bland annat mätt som ökad medellivslängd och sjunkande
dödlighet – förbättras stadigt.
•
I Skåne finns stora skillnader i hälsa, som är kopplade till utbildningsnivå, sysselsättning,
boendemiljö, levnadsvillkor och levnadsvanor.
•
Den psykiska ohälsan ökar, särskilt bland unga.
Tillägg:
Skåningar har engagemang
•
22 000 ideella föreningar, kooperativ, trossamfund och stiftelser finns i Skånes idéburna sektor.
•
86 procent av alla 16–84-åringar i Skåne är medlemmar i en förening.
•
Idéburna organisationer utgör forum och mötesplatser människor sinsemellan och skapar på så
sätt socialt kapital och tillit.
•
Det ideella engagemanget i Skåne uppgår till omkring 52 000 heltidsårsarbeten varje år.
•
88 procent av de som gör ideella insatser gör det i en organisation som de också är medlemmar i.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
13 (32)
Sverige är tolerant men intoleransen är större i Skåne än i övriga riket
•
Värderingsundersökningar visar att intoleransen är hög, framför allt bland män med lägre utbildning.
•
Skåne förknippas i högre grad med ord som främlingsfientlighet, traditionellt och gemytligt,
och i lägre grad med ord som tryggt och tolerant.
•
Skåne förknippas ofta som en region med integrationsproblem och hög brottslighet.
Utbildningsnivån i Skåne är hög, samtidigt som alltför få kommer in på gymnasiet
•
Skåne har många invånare med enbart grundskoleutbildning.
•
Skåne ligger på plats 18 av 21 län i Sverige när det gäller andelen behöriga till gymnasieskolan. Av dem
som kommer in på gymnasiet går däremot många vidare i utbildningssystemet.
•
Skåne har den tredje högsta övergångsfrekvensen från gymnasiet till högre utbildning i Sverige,
där Skånes universitet och högskolor står för 15 procent av landets utexaminerade studenter.
•
Könsskillnaderna ökar inom utbildningsområdet, nästan två tredjedelar av alla studenter inom
högskolan är kvinnor.
Alltför få har ett arbete, även om efterfrågan på arbetskraft är stor
•
Sysselsättningen i Skåne har generellt ökat, men förtas av en ännu större befolkningsökning.
•
Skåne har historiskt visat låga sysselsättningssiffror och har de senaste åren haft lägst
sysselsättningsgrad bland Sveriges samtliga län.
•
Om alla invånare i Skåne som är födda i ett land utanför Norden skulle ha samma sysselsättningsgrad
som de svenskfödda skulle sysselsättningen i Skåne nå ett högre resultat än genomsnittet för riket.
•
Mellan 2009 och 2020 beräknas den totala efterfrågan på arbetskraft i Skåne öka med 8 procent,
men efterfrågan på personer med enbart folk- och grundskoleutbildning beräknas minska med 23 procent.
•
Sysselsättningstillväxten sker huvudsakligen inom befintliga företag.
Tillägg:
• Skånska arbetsintegrerande sociala företag uppmärksammas nationellt och internationellt som lyckade
exempel på att bryta långvarigt utanförskap för utrikesfödda och långtidsarbetslösa.
Skåne har en tudelad arbetsmarknad
•
Skåne har idag i princip två arbetsmarknadsregioner, Malmö/Lund/Helsingborg och Hässleholm/
Kristianstad, med en bristfällig rörlighet inom och mellan dessa.
•
Sydvästra Skåne dominerar utvecklingen med en positiv sysselsättningstillväxt, medan
sysselsättningen i nordöstra Skåne minskar.
•
Den skånska arbetsmarknaden är könsuppdelad där kvinnor är koncentrerade till ett mindre antal
yrken inom offentlig sektor, medan mäns arbetsmarknad är spridd till ett större antal yrken och
står för en stor del av den privata sektorn.
•
Arbetslösheten för utrikes födda och ungdomar sticker ut, där den redan höga arbetslösheten ökar.
•
Nyföretagandet domineras av män: i Skåne, liksom i riket, startas endast en tredjedel av alla nya
företag av kvinnor.
Skåne har en stark innovationskraft men behöver fler livskraftiga och växande företag
•
Skåne utmärker sig som en innovativ region vad gäller investeringar i forskning, utveckling och patent
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
14 (32)
och har rört sig mot en mer kunskapsintensiv näringslivsstruktur.
•
Under perioden 1998-2009 ökade nyföretagandet i Skåne med 100 procent, jämfört med 75 procent i riket.
•
Innovationsförmågan behöver främjas, såväl inom de specialiserade kunskapsintensiva företagen som
inom det befintliga breda näringslivet.
Tillägg:
•
Demokratiskt och kooperativt företagande ökar i Skåne 2-3 gånger snabbare än aktiebolagen.
•
5 000 idéburna organisationer i Skåne är även arbetsgivare; 10 000 heltidsårsarbeten.
•
I Skåne finns det förutsättningar för sociala innovationer deras syfte och mål är samhällsnytta.
•
Samhällsentreprenörskap med fokus på samhällsförbättrande initiativ växer i Skåne.
Skåne har låg produktivitet och skattekraft
•
Skåne har i jämförelse med resten av Sverige en låg produktivitet; den skånska andelen av rikets
produktivitet är oförändrad trots ökad befolkning och fler sysselsättningstillfällen.
•
Flera viktiga näringar i Skåne, som bygg- och anläggning, handel, hotell- och restaurang samt transport,
har fortfarande en relativt låg produktivitet.
Samtidigt sysselsätter dessa branscher många människor med lägre utbildning.
•
Skånes traditionella styrkeområden – livsmedel, läkemedel och IT/Telekom – har haft en bekymmersam
utveckling under de senaste åren.
Skåne har låg tillväxt
•
Skåne har en svag tillväxt av bruttoregionprodukten (BRP) per invånare och har generellt en låg nivå i
förhållande till de andra storstadsregionerna och riket.
•
Skåne har låg tillväxt per sysselsatt.
•
Skåne har relativt låg export jämfört med andra regioner.
•
Skånes BRP skulle kunna öka med 55 miljarder, eller + 13 procent, om Skåne skulle
nå upp till riksgenomsnittet för sysselsättningsgrad och produktivitet.
Skåne har en för Sverige unik flerkärnig ortstruktur
•
Med sina städer och nära 250 mindre tätorter har Skåne en mycket större tätortstäthet än någon
annan del av Sverige, med korta avstånd och hög tillgänglighet.
•
Den flerkärniga och täta ortstrukturen ger ett annat resemönster än andra storstadsregioner
och Skåne har inte traditionella förorter.
•
Skånes åtta regionala kärnor – Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hässleholm,
Ystad och Trelleborg – spelar alla en viktig roll för Skånes utveckling.
•
Bostadsbyggandet har inte hängt med befolkningsökningen och det råder idag brist på bostäder
i stora delar av Skåne.
Skåne är länken till kontinenten men integrationen i Öresund har tappat fart
•
Som en del av Öresundsregionen har Skåne en hög internationell tillgänglighet.
•
Integrationsprocessen i Öresundsregionen har de senaste åren tappat fart; pendlingen minskar och
många danskar väljer att flytta tillbaka till Danmark.
•
Juridiska, skattemässiga och regelmässiga gränshinder innebär en sämre möjlighet för arbetsgivare på
bägge sidor om sundet att hitta rätt kompetens samtidigt som arbetstagare tvekar att söka jobb över
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
15 (32)
gränsen.
Skåne är en transitregion och mer investeringar i kommunikationer behövs
•
Under 2000-talet har transporterna i Skåne ökat på väg, järnväg och med sjöfart.
•
Skåne har en omfattande genomfartstrafik, och trafiken väntas öka kraftigt, inte minst när
Fehmarn Bältförbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar 2021.
•
Trafikverkets kapacitetsutredning visar på allvarliga brister och trängsel i Skåne.
•
Jämfört med andra län/regioner bidrar Skåningen mest i hela landet till infrastruktur, dvs andelen
medfinansieringen från region och kommun till infrastrukturen är högst här.
Skåne har en vacker natur med Europas bästa åkermark
•
Skåne är den del av Sverige som har flest landskapstyper och mest bördiga jordbruksmarker.
•
Skåne har lägst andel allemansrättslig mark i Sverige och nästan hälften av Skånes mark
består av jordbruksmark.
•
Skåne svarar för ungefär hälften av Sveriges livsmedelsproduktion och drygt en femtedel av rikets
sysselsättning inom livsmedelsindustrin samtidigt som Skåne har lägst andel ekologisk livsmedelsproduktion
jämfört med riket.
•
Skåne brukar en betydligt större andel av jordbruksmarken än övriga Sverige.
Skåne har stora miljöutmaningar
•
Skåne förväntas inte leva upp till något av de nationella miljömålen till 2020.
•
Utsläppen av växthusgaser är fortfarande en stor utmaning att hantera för Skåne, trots en
redan relativ stor minskning i förhållande till resten av Sverige de senaste åren.
•
Skåne har en låg elproduktion jämfört med resten av Sverige och konsumerar mer el än vad
som produceras lokalt. Energianvändningen är däremot lägre i Skåne än i riket.
•
Kust och hav är drabbade av fortsatta övergödningsproblem, erosion, en växande hotbild
mot kustfisket och konkurrerande intressen om havsområden.
•
I Skåne orsakar luftföroreningar ungefär tusen fall av för tidig död per år; fordonstrafiken
är den främsta orsaken. Utsläppen skadar även natur, material och kulturmiljöer.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
16 (32)
DET ÖPPNA SKÅNE – målbild
för Skåne 2030
Skåne år 2030 är öppet. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet
landskap. Vi välkomnar nya människor och nya influenser med öppna armar.
Människor rör sig fritt över olika gränser.
Mellan stadsdelar. Mellan städer. Mellan städer och byar. Mellan bebyggelse och natur. Mellan kommuner.
Mellan regioner. Mellan länder. Men också mellan olika grupper, mellan olika kulturer, mellan olika
branscher, mellan jobb och utbildningar. Det öppna Skåne vet värdet av samarbete och erbjuder möten och
möjligheter. Här finns det mesta för de flesta: människor, upplevelser, arbete, kultur, sammanhang, kapital,
nya idéer, utbildning, natur, ren luft, dofter och smaker finns i en uppsjö av varianter. Mångfalden är vårt
starkaste signum. Här finns livskvalitet och puls.
Vi har brutit gränser för individens delaktighet i samhället. Människors lika värde och möjlighet att påverka
är grundläggande i utvecklingen. I det öppna Skåne, bejakas att människor har olika bakgrund eller kultur.
Tillägg: Möten, aktiviteter och engagemang i föreningar, grannskap eller olika nätverk bygger tillit och socialt
kapital som är grunden för all positiv utveckling. Mångfalden är en av de starkaste drivkrafterna i vår
tillväxtmotor. Skåne är en plats som ger utrymme för olikheter, och en plats där allas unika potential tas
tillvara. Skåne är en kreativ mötesplats för människor med olika bakgrunder och kompetenser, för
branscher och organisationer där nya innovationer lätt växer fram. Vi är en levande, hållbar och attraktiv
region med global konkurrenskraft och hög livskvalitet.
Skåne är välkomnande. Vi ser gärna både fler besökare och nya invånare i samtliga delar av regionen. I det
öppna Skåne finns hela världen representerad. Vi har en gemensam arbetsmarknad, ett brett näringsliv
med många arbetstillfällen, för människor med alla utbildningsnivåer och det är lätt för individer och
arbetsgivare att mötas. Det är attraktivt att starta och driva företag. Den skånska innovationskulturen och de
starka forskarmiljöerna i världsklass, leder både till spetskompetens och att den skånska ekonomin ständigt
växer. Tillägg: Det sjuder av sociala innovationer som genom sektorsöverskridande samverkan och
tillsammans med samhällsentreprenörer utvecklar långsiktiga lösningar på de stora samhällsutmaningarna.
Skåne är Europas mest innovativa region. Särskilt inom områden som smarta material, hållbara städer och
personlig hälsa. Det finns ett nära samarbete mellan universiteten och näringslivet. I Skåne finns jobben,
tillgång till regionalt riskkapital nära nystartade och växande företag.
I det öppna Skåne är storstaden granne med den lilla byn på landet. Vår flerkärniga karaktär och våra goda
kommunikationer skapar dynamik och erbjuder många sätt att leva på. Det varierade landskapets åkrar och
betesmarker flätar samman både städer och skogar. I det öppna Skåne går det att bo på landet och jobba i
staden – eller tvärtom. Det går att röra sig klimatneutralt mellan tätorterna på motsvarande sätt som det går
att röra sig mellan stadsdelar inom storstäder. Vi är alla en del av en helhet och vi håller ihop för att få med
alla delar. Skåne har en balanserad och hållbar markanvändning och är väl sammanbundet.
I det öppna Skåne har alla likvärdiga möjligheter att förverkliga sina mål i livet, att ha god hälsa och
välbefinnande. Vi erbjuder en bra hälso- och sjukvård på jämlika och jämställda villkor. De skånska
välfärdstjänsterna håller en hög kvalitet och är tillgängliga. Allt fler företag i Skåne utvecklar tjänster och
produkter som sätter individens hälsa i fokus. I Skåne har alla tillgång till bra barnomsorg, kultur, goda
rekreationsmöjligheter, kommunikationer, fritidssysselsättning, skola, hälso- och sjukvård, äldreomsorg och
universitetsutbildning. Det finns en bred utbildningspalett, och utrymme för spetskompetens att vässas
ytterligare. I Skåne är det tryggt att leva.
I det öppna Skåne mår såväl skåningen som platsen bra. Och det beror på att Skåne är hållbart. Grunden
vilar på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Dessa tre hållbarhetsperspektiv är fullständigt
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
17 (32)
integrerade i vårt agerande, när vi fattar beslut om hur vi planerar, hur vi bygger, hur vi förflyttar oss, hur vi
utvecklar hälso- och sjukvården, hur vi konsumerar, hur vi odlar, hur vi transporterar gods. Omställningen till
ett klimatneutralt Skåne har gett utvecklingskraft. Oavsett vilken roll vi har, eller vilken fråga vi arbetar med,
samarbetar vi över gränserna för att se till att Skåne är hållbart. Ett innovativt och utvecklat företagande på
landsbygden och förstärkta ekosystemtjänster till havs och på land har bidragit till en hållbar
livsmedelsförsörjning, ökad biologisk mångfald, ökad tillgång till förnyelsebar energi och ett varierat
landskap. Vi är ett Skåne i balans.
I det öppna Skåne vet vi att en sömlös sjukvård, kollektivtrafik och arbetsmarknadsinsatser kräver täta
samarbeten mellan stat, kommun och region. I det öppna Skåne samverkar, samarbetar och berikar
människor, myndigheter, organisationer, kommuner, näringsliv, universitet, regioner och idéburen sektor
varandra och arbetar med gemensamma krafter för ett Skåne, en hållbar helhet. Vi ser inte länsgränser
som något problematiskt, utan samarbetar gärna med våra grannar. Vi har en nära och integrerad relation
till länderna runt Östersjön och till Europa. Vi har ett tätt och förtroligt samarbete mellan våra kommuner
eftersom vi vet att ensam inte alltid är stark.
Skånes unika läge har alltid skapat gränsöverskridande aktiviteter. Det globala Skåne är en del av
Öresundsregionen, närmare sammankopplat med Själland, Köpenhamn och Kastrups flygplats, som ger
oss en direkt länk till hela världen. År 2030 är det öppna Skåne nära sammankopplat med Köpenhamn,
men vi har också nära samarbeten över gränserna med Hamburg, Berlin, Stockholm, Oslo och södra
Östersjöområdet. Vi har stark koppling till omvärlden genom våra utvecklingskorridorer, våra
infrastruktursatsningar och våra höghastighetståg, som tillsammans med en utvecklad
kommunikationsteknologi kopplar upp oss mot en större marknad. Högklassig infrastruktur knyter ihop
miljontals människor. Vi är porten till Sverige och ut i världen.
Skåne är en internationell, dynamisk plats, som samverkar och samarbetar över gränserna. Här finns en
beredskap för det oväntade. Vi är beredda på förändring. Det öppna Skåne är en attraktiv plats, med hög
livskvalitet.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
18 (32)
Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet
Skånes befolkning mår bra och lever allt längre, men samtidigt begränsas i dag
många människors liv av ohälsa, arbetslöshet och utanförskap. Målet är att alla
människor ska ha grundläggande förutsättningar att efter egen förmåga forma
sitt eget liv, och delta och bidra i samhället.
Vi ska forma ett öppet Skåne där människans önskemål, initiativ och behov styr utvecklingen. Människor
ska känna att de är delaktiga i samhället, att vi bryr oss om våra medmänniskor och att det är värdefullt att
engagera sig i arbete som förbättrar vår gemensamma framtid. Fler ska vilja flytta till Skåne för att leva och
verka här. Fler ska också vilja och våga sätta barn till världen.
Det ska vara möjligt att pröva sina vingar, och socialt accepterat att gå sin egen väg och att misslyckas. Vi
måste öppna Skåne genom en ökad nyfikenhet på det nya och ovana, genom att släppa in fler på
arbetsmarknaden, genom bättre utbildning, genom mer förebyggande hälsoarbete och genom utmärkt
omsorg. Skåne behöver även bli ännu mer öppet gentemot omvärlden, genom mer handel, utbyte, in- och
utflyttning samt bättre kommunikationer. För att lyckas behöver vi även utmana invanda normer och
attityder och synliggöra hur ojämlikhet skapas och upprätthålls.
Kulturen Tillägg: , idrott och andra idéburna organisationer är en kraft som skapar social gemenskap och
bidrar till individens och samhällets utveckling och välfärd. Även hur vi bor, äter, rör oss, träffas, konsumerar
och producerar har betydelse för hur människor mår. Personlig utveckling, delaktighet och samhörighet är
andra viktiga ingredienser. Skåne behöver satsa på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet för att
bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.
Delstrategier
1. Stärka individens egen kraft och frihet
Den som bor i Skåne ska ha stora möjligheter att leva sitt liv efter egna preferenser och att försörja sig själv.
Såväl det offentliga som den idéburna sektorn behöver möjliggöra för fler individer att Tillägg: hitta
sammanhang och delaktighet samt att utifrån egen förmåga nå självförverkligande. Det kan bland annat
röra sig om att göra ett livslångt lärande till en realitet för var och en, och att förbättra matchningen på
arbetsmarknaden. Andra exempel är att utnyttja kulturens fulla potential och att öka sociala investeringar
och socialt företagande i samverkan med olika aktörer. Att göra det enklare att hitta en försörjningsform
som passar den enskilda; förenkla att starta företag eller att få en tillsvidareanställning på heltid. Att öka
tillgängligheten i hela Skåne såväl fysiskt som digitalt.
2. Skapa förutsättningar för att alla ska ha makt att forma
sitt eget liv
Vi vet att en god hälsa, kunskap, boende, gemenskap, ekonomisk trygghet och en bra start i livet är
avgörande för vilka förutsättningar man får att påverka sitt eget liv. Kvinnor och män ska ha samma rätt till
möjligheter att vara aktiva och engagerade medborgare. Det ska finnas ett inkluderande förhållningssätt
som är oberoende av kön, ålder, etnicitet eller sociala omständigheter.
Tillägg/förbättringar i stycket för att inkludera alla diskrimineringsgrunder:
Kvinnor, män och transpersoner ska ha samma rätt till möjligheter att vara aktiva och engagerade
medborgare. Det ska finnas ett inkluderande förhållningssätt som är oberoende av kön, könsidentitet och uttryck, ålder, etnicitet, sexuell orientering, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sociala
omständigheter.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
19 (32)
För att uppnå detta bör vi i Skåne arbeta mer med att utveckla samverkan mellan akademi, näringsliv,
offentlig sektor, den idéburna sektorn Ändra till obestämt form: idéburen sektorn och den enskilde
medborgaren. Vidare måste skolan och vidareutbildning anpassas så att var och en får de förutsättningar
som behövs för att tillgodogöra sig ny kunskap och färdigheter. Möjligheter att försörja och förverkliga sig
själv ska skapas i näringslivet, idéburen sektor och offentlig sektor. Insatser bör göras för att öka
medborgarnas samhällsengagemang och demokratiansvar.
3. Arbeta för en förbättrad och mer jämlik hälsa
En god hälsa ger bättre förutsättningar för ett gott liv för den enskilde. En strävan om en jämlik hälsa i
samhället vilar på ett humanistiskt förhållningssätt om att alla ska ha Ta bort: så goda livschanser Ta bort:
som möjligt. En jämlik hälsa förstärker även en hållbar utveckling i samhället i stort. För Skånes utveckling
handlar det om att minska den ojämlika hälsan och öka den generella hälsan genom att ta hänsyn till
folkhälsa och jämlikhet i beslutsfattande. Indikatorer för social hållbarhet bör formuleras och följas upp.
Arbetet för att främja en mer hälsosam livsstil hos befolkningen bör intensifieras. Att fler får ett arbete är
centralt för folkhälsan.
4. Skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer
Upplevelsen av närmiljön har stor betydelse för vår hälsa och livskvalitet. Det hälsofrämjande stärks med ett
varierat boende, blandade funktioner och mötesplatser anpassade efter människors olika behov och
förutsättningar. Utemiljön nära bostaden är betydelsefull för rekreation, trivsel i området och vardaglig fysisk
aktivitet. Vi behöver utveckla det offentliga rummet för att samla människor och skapa förutsättningar för ett
mer dynamiskt kultur- och fritidsutbud. Närheten och tillgängligheten till grönområden, handel, service,
kultur och transporter ska utvecklas – oavsett var man bor. Individen måste även uppleva miljön som trygg
och tillgänglig. Skåne bör också utnyttja sin unika flerkärniga ortstruktur som gör det möjligt att arbeta i
staden och leva på landet – eller tvärtom. Goda kommunikationer till när och fjärran är också av
avgörande betydelse i en globaliserad värld.
5. Säkerställa att platsen Skåne mår bra
En hållbar livsstil som möjliggör medvetna och klimatneutrala val är en förutsättning för att platsen Skåne
ska må bra. En frisk plats ger bättre villkor för sina invånare. Alla människor ska ha tillgång till rekreation,
trivsel i området och vardaglig fysisk aktivitet. Skåne ska vara klimatneutralt och fossilbränslefritt 2030.
Därför behöver vi utveckla den biologiska mångfalden och vara varsamma med ekosystemen. Vidare ska vi
bevara och utveckla natur- och rekreationsområden, utveckla ett hållbart transportsystem, arbeta för friska
och livskraftiga hav och vatten samt prioritera en hållbar stadsutveckling för att minimera negativa effekter
av buller, ljud och luftföroreningar. Skåne ska agera kraftfullt för att nå de regionala miljömålen.
6. Förbättra företagsklimatet
och främja innovation
Ändra till:
företagandeklimatet
Att uppfylla en dröm kan vara att starta något eget, skapa ett kulturuttryck eller att uppfinna något nytt.
Skåne ska erbjuda en så god miljö som möjligt för människor att hitta affärskontakter, riskkapital, nya
kunskaper och nätverk. Den utveckling som sker i offentlig sektor får med fördel kommersialiseras för att
öka export, sysselsättning och tillväxt. Tillägg: Socialt företagande och samhällsentreprenörskap ska
främjas och sociala innovationer ska uppmuntras för att utveckla hållbara lösningar på olika
samhällsutmaningar.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
20 (32)
Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor
Skåne har goda förutsättningar att bli en hållbar tillväxtmotor med bra
internationellt anseende. Vi har ett gott geografiskt läge med närhet till Själland
och Köpenhamn, en internationell flygplats och med bättre tågkommunikationer
i Europa 2030.
Regionen är en kreativ mötesplats för människor med olika bakgrund och kompetens, en kulturell
smältdegel för nya idéer och lösningar. Tillägg: Detta sociala, entreprenöriella, kulturella och
kunskapskapital är grundförutsättning för hållbar tillväxt och utveckling. Skåne har en ung och växande
befolkning och bra högre utbildning och forskning. Här finns lust och lekfullhet, skaparkraft och
utvecklingsförmåga. Och inom några år finns två världsunika forskningsanläggningar på plats, ESS och
MAX IV. Detta ska vi ta tillvara. Vi ska i högre grad bidra till Sveriges tillväxt.
Att fler kan arbeta är en avgörande framtidsfråga. Var och en måste få en möjlighet att öka sin kompetens
och att komma in på arbetsmarknaden. Vi behöver i högre grad matcha rätt kompetens utifrån den
efterfrågan på arbetskraft näringslivet ger uttryck för. Skåne behöver säkerställa den långsiktiga
kompetensförsörjningen och bli en stark utbildningsregion.
Fler behöver starta och driva företag. Vi behöver främja produktivitet, omställning och förnyelse inom
näringslivet och organisationer samt skapa nya innovationsarenor som stödjer den pågående tjänste- och
produktutvecklingen. Förmågan att attrahera investeringar, stärka kapitalförsörjningen och
finansieringsalternativen är därför samtliga viktiga element i att stärka Skåne som hållbar tillväxtmotor.
En ständigt ökande global konkurrens ställer stora krav på högre utbildning, forskning och
innovationsförmåga. Skåne behöver utvecklas ännu starkare som forsknings- och utvecklingsregion, så att
vi kan omvandla våra kunskaper och idéer till konkreta handlingar. Ett gott innovationsklimat lägger grunden
för fler jobb, ett mer hållbart samhälle med bättre livskvalitet och högre tillväxt. Smart specialisering är en
viktig utgångspunkt i EUs tillväxtstrategi Europa 2020, och det gäller att utveckla det i Skåne som har
speciellt goda förutsättningar att bli världsledande.
Vi ska medvetet arbeta för att lyfta våra nu tre prioriterade styrkeområden smarta material, hållbara smarta
städer och personlig hälsa. Ansatsen ska dock vara bred, inkluderande och stimulera till nya initiativ.
Utvecklingen av nya innovationsområden ska stimuleras genom satsningar på till exempel deltagande i
internationella nätverk och framtidsstudier. Idag framstår innovationsarenor som livsmedel, media, mobil
kommunikation, turism, logistik, packaging, cleantech, city training och life science som intressanta. Att öka
innovationen ytterligare är centralt för tillväxten.
Vår tillväxt ska vara resurseffektiv, klimatneutral och konkurrenskraftig. Miljödriven näringslivsutveckling är
central i omställningsarbetet. Utveckling och tillväxt i Skåne ska vara såväl ekonomiskt, ekologiskt som
socialt hållbar.
Delstrategier
1. Utveckla Skåne till en av världens tio mest innovativa
regioner
Stora demografiska förändringar och växande global konkurrens gör att hög kunskap och stark
innovationskraft är avgörande faktorer för att kunna hävda sig internationellt. Därför är det skånska
näringslivets framtida förmåga till innovation av stor betydelse. Utvecklingen måste bygga på ett tydligt
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
21 (32)
strategiskt förhållningssätt till innovation, där forsknings- och innovationsmiljöerna utgör viktiga
grundelement. Skåne ska tydligt fokusera på smart specialisering utifrån Europa 2020. Ett centralt redskap i
arbetet är Den internationella innovationsstrategin för Skåne.
Det handlar om insatser för att främja produktivitet, omställning och förnyelse i Skåne. Arbetet inom
Forsknings- och innovationsrådet Skåne (FIRS) behöver stärkas för att Skåne ska förbli en framstående
forskningsregion, liksom arbetet för stärkt innovationskraft inom befintligt näringsliv och offentlig
verksamhet. Vi bör stärka förutsättningarna för kreativitet och innovation inom exempelvis kulturella och
kreativa näringar. Tillägg: Sociala innovationer bör främjas genom sektorsöverskridande samverkan, för att
kunna lösa stora sociala utmaningar som bromsar den regionala utvecklingen. Prioriteringen av de tre
strategiska innovationsområdena smarta material, personlig hälsa och hållbara smarta städer bör generera
en kraftsamling av resurser.
2. Förbättra matchningen på arbetsmarknaden
Arbetsgivare efterfrågar allt fler med dagsaktuella färdigheter och med spetskompetens. Det gör att Skåne
står inför stora utmaningar när det gäller att säkra en långsiktig kompetensförsörjning. En bättre matchning
mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft med rätt utbildning och kompetens innebär att fler får ett
arbete. På så sätt ökar tillväxten och fler människor får en försörjningskälla och en gemenskap. Vi behöver
därför underlätta för främst nya skåningar och unga att komma in på arbetsmarknaden. Det kan vi uppnå
genom att bredda arbetsmarknaden med en palett av låg- och högkvalificerade arbeten, men även med att
utveckla samverkan mellan näringslivet och utbildningssystemen. Tillägg: Föreningar och andra idéburna
organisationer är mötesplatser för utveckling av social kompetens och personliga nätverk, två avgörande
framgångsfaktorer i arbetssökandet. Samverkan mellan arbetsförmedling, kommun, näringsliv och idéburen
sektor bör utvecklas. Vi kan kartlägga behov hos arbetsgivare, validera kompetens och utnyttja mångfalden
i arbetskraften. Fler kan få stöd och nätverk för att starta egna företag eller att hitta ett nytt jobb. Fler än
arbetsförmedlingen kan medverka till matchningen på arbetsmarknaden. Vi bör kraftsamla kring
Kompetenssamverkan Skåne. Gränshinder till Danmark bör minimeras.
3. Bygg en stark utbildningsregion
Skåne behöver erbjuda en god utbildning, med både bredd och spets. För att kunna göra det behöver
samverkansformerna mellan de olika utbildningsaktörerna på respektive nivå bli tydligare och samarbetet
med näringslivet stärkas. Våra universitet och högskolors kvalitet och anseende behöver fortsatt stärkas
såväl nationellt som internationellt. Skåne behöver stärkas som forskningsregion. Yrkesutbildningarnas
betydelse för Skåne ska utvecklas och stärkas. Vi behöver satsa på att utveckla mer spetskompetens inom
våra styrkeområden cleantech, IT/telekom, livsmedel, förpackningsindustrin, maskinindustri samt
läkemedel- och läkemedelsteknik. Vi bör även säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning genom ett
livslångt lärande. Vi behöver bredda de skånska utbildningsalternativen avseende såväl inriktning som
utbildningsform. Vi bör även verka för att studentutbytet mellan Skåne och Danmark ökar och attrahera
utländska universitet att etablera sig i Skåne.
4. Agera för fler investeringar och
finansieringsmöjligheter i regionen
Tillgången på riskvilligt kapital och olika former av lån är avgörande för det skånska näringslivet och de
framtida företagsetableringarna. För att öka den skånska attraktionskraften är det viktigt att ta ett samlat
grepp om hela kapitalstrukturen. Det innebär att finansieringen av samhällsfrågor utökas till att omfatta fler
än bara EU och andra offentliga finansiärer. Vi bör även verka för ökade infrastrukturinvesteringar liknande
Skånepaketet, mer forskningsanslag och attrahera riskkapital och investeringar till regionen.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
22 (32)
5. Optimera samhällsnyttan av ESS och MAX IV
Arbetet inom projektet Regional mobilisering kring ESS och MAX IV – TITA är en värdefull grund att stå på i
utvecklingen av Skåne som tillväxtmotor. Det gäller för Skåne att maximera de spin off-effekter möjligheter
anläggningarna medför. Vi måste fortsätta uppmärksamma anläggningarnas möjligheter för hela Sverige
som helhet och använda ESS och MAX IV som hävstång för exempelvis näringslivsutveckling,
samhällsplanering och bostadsbyggande. Tillägg: Den idéburna sektorn med sitt rika kultur- och fritidsutbud
utgör en viktig resurs för den lokala och regionala attraktiviteten.
6. Stärka förutsättningarna för att starta och driva
företag
Förutom att stärka det befintliga näringslivet är det viktigt med förnyelse, vilket sker genom att nya företag
startas och etableras i regionen. För att åstadkomma det behöver Skåne stimulera entreprenörskap och
undanröja de hinder som företagen upplever. Kommunerna bör jämföra sitt näringsklimat och lära av
varandra. Produktiviteten i såväl näringsliv som offentlig sektor behöver öka, liksom exporten från företag i
Skåne. Vi behöver främja företagsverksamheten exempelvis genom att attrahera fler företag till regionen
och utveckla de små och medelstora företagen. Kvinnor och personer med låg utbildning ska särskilt
uppmuntras att starta eget företag eftersom de är underrepresenterade som företagare i dagsläget.
Tillägg: Det demokratiska och kooperativa företagande som snabbast ökande företagsform i Skåne kan
vara speciellt lämpade för dessa målgrupper. Att starta ett företag ska i framtiden vara lika naturligt som att
ta ett arbete.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
23 (32)
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur
Skåne är med sina 1,3 miljoner invånare en av Sveriges tre storstadsregioner.
Med 250 tätorter har Skåne en större täthet än någon annan del av Sverige.
Den flerkärniga ortstrukturen är en av Skånes styrkor.
Variationen av byar, orter, städer och skogar, åkrar, parker, stränder och hav inom en relativt liten yta med
korta avstånd och hög tillgänglighet är unikt för Skåne och gör oss attraktiva. Människor kan mötas, leva och
verka tillsammans utan att resa långa sträckor.
Skåne är dock fortfarande tudelat. Skåne består idag av i princip två arbetsmarknadsregioner:
Malmö/Lund/Helsingborg och Hässleholm/Kristianstad. De närmar sig varandra rent fysiskt, med fler som
pendlar allt längre sträckor till studier och arbete, men för att Skåne ska kunna utveckla hela sin potential
behöver de i högre grad kopplas samman.
Vi ska skapa möjligheter för människor att kunna bo, leva och verka i hela Skåne. Att säkerställa en
långsiktig bostadsförsörjning i hela Skåne är en viktig framtidsfråga. Vi måste binda ihop Skåne till en
arbetsmarknad och möjliggöra en bättre tillgång till hela Skånes utbud av boende, arbete, tjänster, kultur
Tillägg: , fritid och service. God tillgänglighet med bra kommunikationer är grundläggande för att
flerkärnighetens mångfald används optimalt. Vi ska satsa på att utveckla kommunikationer, framför allt
kollektivtrafiken, som bidrar till att alla invånare kan ta sig till och från jobb, studier eller kultur- och
fritidsaktiviteter på ett klimatneutral och energisnålt sätt – oavsett var de bor. Lika viktig som
transportinfrastruktur är utvecklingen av bredband och telekommunikation.
En god tillgänglighet ställer i sin tur krav på markanvändningen. Tillgången till mark och naturresurser är
både en förutsättning och en begränsande faktor som behöver användas på rätt sätt för att Skåne ska
kunna utvecklas. En balanserad och genomtänkt markanvändning är avgörande för Skånes attraktionskraft
och en hållbar utveckling. Vi måste utveckla det inomregionala samarbetet, skapa samsyn för Skånes bästa
och utveckla en mer samordnad planering.
Skåne måste klara av att ställa om samhället mot en mer klimatneutral och resurseffektiv utveckling. Vi
måste agera proaktivt och ansvarsfullt när vi planerar morgondagens Skåne. Vi ska skapa ett Skåne där vi
nyttjar regionens olika delar som draglok åt varandra för att stärka helheten. Det är viktigt att alla orter och
kommuner ser sig själva i ett större omland, som en pusselbit i Skåne samtidigt som kopplingarna mellan
dem är central. Skånes samtliga delar fyller viktiga funktioner för regionens utveckling och är ömsesidigt
beroende av varandra. Utvecklingen av morgondagens stads- och byutveckling är nära sammankopplad
med Skånes satsning på det strategiska innovationsområdet hållbara smarta städer.
Delstrategier
1. Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne
Skånes tillväxt bygger på att regionens invånare ska kunna resa till och från jobb, studier eller
fritidsaktiviteter på ett klimatneutral och energisnålt sätt. Detta ställer krav på de fysiska förutsättningarna
vid utvecklingen av kollektivtrafik, både på spår och väg. Förtätningen är inte bara fysisk: utbyggda ITtjänster och ökad tillgång på bredband kommer att vara viktiga insatser för hur tillgängligheten upplevs i
Skåne.
Att utveckla och genomföra och den regionala transportinfrastrukturplanen och trafikförsörjningsprogrammet
är av stor vikt, liksom att agera för ett infrastrukturpaket med ökad satsning på fler spår, nya stationer och
utvecklade kollektivtrafikkoncept.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
24 (32)
2. Utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne
Den skånska flerkärnigheten, med korta avstånd mellan en mängd städer, orter och byar, innebär för
många en hög livskvalitet. Det mesta finns inom räckhåll. Utvecklingen av flerkärnigheten bör ske genom att
kärnorna växer sig starka med hjälp av sitt omland och det är enkelt att förflytta sig och verka över gränser.
Genom att samverka och skapa regional variation kan Skåne erbjuda ett brett utbud av attraktiva miljöer. Vi
behöver agera för ett ökat bostadsbyggande i Skåne med en blandad bebyggelse och olika upplåtelseformer.
För att ytterligare stärka fördelen med att bo i Skåne bör möjligheterna till arbete och utbildning på distans
förbättras, inte minst genom att genomföra den skånska bredbandsstrategin och att främja utbyggd ITinfrastruktur. Kollektivtrafiken bör bli mer sömlös mellan Skåne och grannlänen samt Danmark.
3. Utveckla Skåne hållbart och resurseffektivt
Skånes miljö är hotad. Klimatanpassning och god resurshushållning är viktiga faktorer för att Skåne ska
kunna utvecklas hållbart, framförallt vad gäller resande och transporter. Förfogandet över mark och
naturresurser är både en förutsättning och en begränsning för att Skåne ska kunna utvecklas. För att kunna
svara upp till framtida krav behöver marktillgången hanteras varsamt och naturresurserna utnyttjas i flera
led. Skåne måste bli energieffektivare och öka andelen förnyelsebar energi. Vi arbetar därför aktivt för ett
fossilbränslefritt Skåne 2030. Vi bör stimulera ett kollektivtrafiknära, förtätat, blandat och integrerat
byggande med balanserad och hållbar markanvändning.
4. Stärka det inomregionala samarbetet
Samarbete är en förutsättning för regional utveckling. Till det behövs relevanta, anpassade platser, arenor,
forum, och ”smörjmedel” som kan stimulera samverkan. Skåne har redan etablerade forum för dialog och
diskussion som fungerar bra. Dessa ska stärkas, förfinas och utvecklas. På områden som saknar
relevanta samarbeten ska sådana möjliggöras. Det är av särskild vikt att skapa tvärsektoriella arenor inom
företagande, forskning, kultur, fysisk planering, miljö, hälsa, med sikte på ett gemensamt ledarskap mellan
offentlig sektor, näringsliv, idéburen sektor och akademin. Den skånska flerkärnigheten behöver en
utvecklad samverkan över kommungränserna vad gäller översiktlig planering där strategier för Det
flerkärniga Skåne har en central roll.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
25 (32)
Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster
Samhället står inför ett paradigmskifte vad gäller människors ökade krav och
förväntningar på välfärden. Människor förväntar sig hög kvalitet, direkt tillgång,
valfrihet, snabb service, skräddarsydda tjänster, flexibla lösningar samt ett brett
och varierat utbud.
Att leverera tjänster som människor är nöjda med kommer att vara en nödvändighet för att dagens modell
med solidarisk finansiering ska behålla sin legitimitet. Att kunna erbjuda bra välfärdstjänster kommer i allt
högre grad även vara en konkurrensfördel i framtiden. Vikten av att se vårt erbjudande av välfärdstjänster
som en viktig beståndsdel i Skånes attraktionskraft och tillväxt är avgörande. I Skåne ska vi vara proaktiva
och ledande i att investera och utveckla morgondagens välfärdstjänster som sätter den personliga hälsan i
centrum.
Vi ska nyfiket och med hög beredskap för det okända, anpassa, utveckla och skapa nya välfärdstjänster.
Detta ställer krav på nya och utvecklade samarbeten mellan offentlig sektor, näringsliv, idéburen sektor och
akademi. Välfärdens organisationer ska utgå från individens önskemål och behov när morgondagens
tjänster utformas. God hushållning av välfärdsresurser kan, smart utnyttjade, underlättas av den snarast
explosionsartade utvecklingen av välfärdsteknologi med vilken individen själv kan producera sina
välfärdstjänster parallellt med, och ibland med stöd av, inom till exempel vård och omsorg.
Att vara frisk och må bra är en viktig förutsättning, inte bara för hälsa och god livskvalitet, utan även för ett
resurseffektivt nyttjande av välfärdstjänsterna. Därför måste Skåne gemensamt agera och investera i en
förebyggande vård och behandling med ny teknik, nytt kunnande och nya förhållningssätt för att ur ett
helhetsperspektiv få riskgrupper att leva ett sundare liv. Utvecklingen av morgondagens välfärdstjänster är
nära sammankopplat med Skånes satsning på det strategiska innovationsområdet personlig hälsa.
Individen ska involveras och ges utrymme att efter egen förmåga vara den viktigaste medaktören i att skapa
och bidra till sin egen hälsa. Skåne ska konsekvent arbeta med att utveckla det strukturella folkhälsoarbetet.
I Sverige har vi skolplikt för att garantera att alla barn erbjuds möjlighet och hjälp för att tillgodogöra sig
kunskap och utveckla färdigheter. Vi behöver även tidigt i livet lära oss att samarbeta och bli medborgare i
ett samhälle. Sverige är en kunskapsnation och för att behålla denna position bör vi säkra elevens möjlighet
att nå sin fulla potential genom att utveckla och investera i insatser som utgår från individuella
förutsättningar och behov. Även omsorg av barn och äldre ska präglas av hög kvalitet och med respekt för
människors olikheter, och olika familjeförhållanden.
Delstrategier
1. Underlätta människors möjligheter att påverka
välfärdsutbudet
I takt med samhälls- och teknikutvecklingen ställer människor ökade krav på kvaliteten i välfärden, mer effektiv
samhällsservice och ökat självbestämmande över val som påverkar ens vardag. I Skåne ska det vara enkelt
att hitta eller nå information och upplysning, vägledning, rådgivning snabbt. Människors krav på flexibilitet,
effektivitet och behovsanpassning utmanar dagens samhällsstrukturer med lösningar och utbud. Skåne ska
satsa på ny välfärdsteknologi och e-tjänster, med vilka individen själv kan medproducera sina välfärdstjänster.
Vidare behöver vi stimulera en utveckling av utbudet inom välfärdsområdet. Att utveckla ambulerande
samhällstjänster och ha en beredskap för att ta hand om människors idéer kring utveckling av samhällstjänster
är av stor vikt.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
26 (32)
2. Säkerställ en personcentrerad vård och omsorg
Skåne ska erbjuda en väl fungerande vård och omsorg som upplevs som välkomnande och har en
utpräglad helhetssyn där individers samlade behov möts av flexibla tjänster. Människor kan enkelt orientera
sig och erbjudas goda valmöjligheter på lika villkor. Skåne behöver utveckla en personcentrerad vård och
omsorg och säkerställa att den bygger på ett partnerskap mellan patienter/brukare, närstående och
professionella vårdgivare. Vi ska utveckla vård och omsorg utifrån det samlade resultat som ska
åstadkommas sett ur individens perspektiv, och så kostnadseffektivt och hälsofrämjande som möjligt. Att
skapa reellt medinflytande genom att göra patienter och brukare till medaktörer i utvecklingen av smartare
och bättre anpassade välfärdstjänster har framtiden för sig. Samtidigt är det viktigt att utveckla arbetssätt för
att säkerställa att även individer och grupper med svårighet att göra sin röst hörd kan påverka sin situation.
Ytterligare insatser kan vara att stimulera utveckling av e-tjänster och interaktivitet i informationssystemen,
med hänsyn och respekt för individens integritet samt att investera i mångfacetterad forskning kring patientoch brukarperspektiv och inflytande.
3. Utveckla framtidens vård och omsorg
Framtidens vård och omsorg i Skåne ser och möter hela människan där hon är. Ny teknik och
tvärvetenskaplig forskning utmanar befintliga arbetssätt och beredskapen är stor för att introducera nytt och
avveckla gammalt. Vården kan allt mer exakt diagnosticera och behandla sjukdomar samtidigt som
ovissheten är stor om framtida sjukdomar. Vi bör fokusera insatser i vård och omsorg på att stödja
människor med kroniska sjukdomar samt riskindivider med behov av förebyggande insatser. Vi ska erbjuda
en god och trygg äldreomsorg där den enskildes självbestämmande och välbefinnande är i fokus. Vi
behöver utveckla arbets- och förhållningssätt som genomsyras av evidensbaserade metoder, samtidigt som
icke värdeskapande avvecklas. För att öka kvalitet och produktivitet måste fler arbeta för att forskning, inom
och mellan vetenskaper, blir en integrerad del i organisationerna så att innovationer säkerställs och
kompetensförsörjning garanteras. Vidare behöver forskning inom nya, dynamiska områden som teknik,
logistik och organisation stärkas. Dessutom måste en långsiktig hållbar kompetensförsörjning garanteras.
4. Anpassa och omforma ledning och styrning
Utvecklade välfärdstjänster ställer nya och högre krav på aktörerna och dess samarbeten, såväl i som
mellan organisationer. Skåne behöver säkerställa och arbeta för att välfärdstjänsterna erbjuds utifrån bästa
tillgängliga kunskap, att resultat och kvalitet ses ur individens perspektiv och att det organiseras
resurseffektivt. Vi behöver organisera vård och omsorg sömlöst så att individen slipper uppleva
organisatoriska eller administrativa gränser. Vård- och omsorgstjänster för kroniskt sjuka individer med
stora behov behöver konstrueras så att de direkt, och anpassat efter den enskildas behov, kan göras
tillgängliga, en så kallad nätverkssjukvård med en ingång för den sjuke. För att utnyttja befintliga resurser
optimalt behöver ledning och styrning där uppdrag, ersättning och uppföljning utgå från det värde som så
kostnadseffektivt som möjligt erbjuds individen.
5. Stärka möjligheten till en bra skolgång
Den skånska skolan behöver utvecklas från förskola till gymnasieskola, våra barn ska ges lika
förutsättningar att utvecklas och tillgodogöra sig kunskap. Vi ska därmed skapa morgondagens attraktiva
skola; barn ska vilja gå i skolan – och personal ska vilja arbeta där. Modern teknik och nya arbetssätt måste
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
27 (32)
utvecklas och integreras i utbildningen och göras tillgänglig för både elever och lärare/pedagoger. Lärarna
har en nyckelposition och måste få möjligheter att utvecklas som goda pedagoger och ledare. Skolan
behöver även skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa samt uppmärksamma barn
med särskilda behov tidigt. Barn med särskilda behov ska få den hjälp och stöd de behöver; det gäller såväl
barn med inlärningssvårigheter som särbegåvning. IT-tekniken ger nya möjligheter att lära sig nytt, och
skolan behöver ligga väl framme i utvecklingen såväl i klassrummet som på internet.
6. Stärka möjligheten till livslångt lärande
För att ge fler människor nya möjligheter att utvecklas och hitta ett nytt arbete behöver det livslånga
lärandet stärkas. Om fler får möjlighet att skaffa sig ny kunskap eller utveckla sina färdigheter ökar också
möjligheten för näringslivet att växa och utvecklas genom att det hittar rätt kompetens. I Skåne ska
möjligheten till livslångt lärande stärkas på flera plan genom mer och bättre högskoleutbildning,
forskarutbildning, vuxenutbildning, yrkesutbildning, folkbildning och vidareutbildning. Även god utbildning
som ges globalt via internet behöver valideras och erkännas.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
28 (32)
Skåne ska vara en globalt attraktiv region
Skånes utveckling är starkt kopplad till regionens samspel med omvärlden.
Skånes centrala läge, internationella tillgänglighet och direkta närhet till
Själland och Köpenhamn ger oss goda förutsättningar.
Med Köpenhamn som internationell tillväxtmotor på andra sidan sundet har vi unika möjligheter. Vi ingår i
Öresundsregionen och är centralt placerade i södra Östersjön, Skandinavien och norra Europa. När
Fehmarn-bältförbindelsen öppnar 2021 knyts vi allt närmare norra Tyskland och Europa med möjlighet att
skapa vidgade arbets- och utbildningsmarknader och öka vårt forsknings- och näringslivsutbyte. Skåne ska
bli en av de mest dynamiska regionerna i världen. Vi ska sätta Skåne på världskartan.
Vi ska utveckla Skåne som en internationellt attraktiv plats att besöka, bo och verka i – för såväl människor
som för företag. Skåne måste därför kunna absorbera förändringar, vara öppet, inkluderande och
spännande. Det faktum att Skåne i mångt och mycket redan är globalt, med språk och nationaliteter från
världens alla hörn, måste i högre grad vändas till en styrka – och därmed bli en framgångsfaktor som bland
annat utvecklar nya exportmarknader för det skånska näringslivet.
Skåne ska främja hållbara helhetslösningar för både person- och godstrafiken i ett gemensamt perspektiv
med grannregionerna. Med ett system av höghastighetståg som knyter samman Skåne och Öresundsregionen med Stockholm, Oslo, Göteborg, Hamburg och Berlin skapas ett effektivt och klimatneutral
transportsystem, där olika arbetsmarknader knyts samman. Att stärka positionen för vår internationella
storflygplats Kastrup är en nyckelfaktor för Skånes och Öresundsregionens globala tillgänglighet.
Vi ska stärka vår internationella konkurrenskraft. För att utvecklas som europeisk och global spelare
behöver Skåne fördjupa samarbetet på flera plan, med starka regioner i hela världen, på den nationella och
den europeiska arenan, i Öresundsregionen, Skandinavien med norra Tyskland samt på hemmaplan,
tvärsektoriellt mellan näringsliv, lärosäten, kulturinstitutioner Tillägg: , idéburen sektor och offentliga aktörer.
ESS och MAX IV ger Skåne förutsättningar att bli en ännu tydligare global aktör med stor potential, när
forskare från hela världen söker sig hit. Vi ska locka kompetens från hela världen. Skåne behöver därför
stärka sitt varumärke och internationella lyskraft för att klara av morgondagens konkurrens.
Delstrategier
1. Göra Skåne mer känt i omvärlden
Skåne behöver bli mer känt på den europeiska och globala arenan. Det är avgörande att Skåne uppfattas
som en internationellt attraktiv region och att människor och företag vill söka sig hit. På så sätt kan vi få allt
fler talanger, turister, företag och investeringar till Skåne. Skåne ska profilera sig som en region med hög
livskvalitet och välfärd. Vi måste utveckla varumärkena Skåne och Öresundsregionen och samla våra
resurser. Vi ska marknadsföra Skåne som en attraktiv, internationell smältdegel och utveckla
besöksnäringen i Skåne i ett internationellt perspektiv.
2. Nyttja Skånes internationella befolkning och profil
För att kunna konkurrera globalt är det viktigt att Skåne i högre grad drar nytta av sin internationella prägel.
Här talas nästan alla världens språk och det finns en stor kulturkompetens att använda inom exempelvis
ökad export till nya marknader. Det är därför centralt för både tillväxt och social hållbarhet att de resurser
som finns i Skåne används på bästa sätt. Skåne behöver också i högre grad locka fler internationella
spetskompetenser, talanger och företag.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
29 (32)
3. Göra Skåne till internationellt föredöme
En attraktiv region agerar föredöme. Lyckas Skåne med detta stärks den globala konkurrenskraften och
regionen blir en internationellt attraktiv plats att bo och verka i. Skåne har potential att bli världsledande
inom flera områden. Till exempel genom en befolkning med hög utbildning och öppet sinne. Eller att erbjuda
utbildning i världsklass; från grundskola till forskarnivå. Vi ska ha en frisk befolkning och en god
sammanhållning. Vi ska även nyttja den potential som skapas genom etableringen av två unika
forskningsanläggningarna ESS och MAX IV.
4. Stärka den internationella tillgängligheten
Att snabbt och lätt ta sig till och från Skåne är en förutsättning för globala utbyten, vidgad arbetsmarknad
och ett blomstrande näringsliv. Det är därför nödvändigt att stärka Skåne som porten till och från Europa,
men även vår internationella tillgänglighet som helhet. Tillgängligheten till Kastrup är strategiskt viktigt
eftersom flygplatsen fungerar som ett internationellt nav för Skåne. Fehmarn bältförbindelsen och andra
europeiska infrastrukturprojekt skapar nya möjligheter som Skåne måste ta tillvara. Utbyggnaden av det
europeiska järnvägsnätet är av stor betydelse. Därför bör vi agera samfällt för höghastighetståg till
Stockholm, Oslo, Berlin och Hamburg samt ta fram en samlad strategi och prioriteringar för infrastruktur
och transportkorridorer i Öresundsregionen, Skandinavien, södra Östersjön och i EU-perspektiv – för både
passagerar- och godstrafik. Att utveckla e-samhället, med bredbandskapacitet som möjliggör att Skåne
kan agera i framkant är en annan framgångsfaktor i en uppkopplad global värld.
5. Agera strategiskt på nationella och internationella
arenor
Genom att agera tillsammans inom Skåne, med grannregionerna och med starka regioner i Europa och
hela världen kan Skåne bli en betydande europeisk och global aktör. Då kan vi också stärka näringslivets
och forskningens internationella konkurrenskraft, vidga vår arbetsmarknad och skapa nya, fruktbara
samband. Vi behöver vidareutveckla samarbetet i Öresundsregionen, inom Skandinavien, med norra
Tyskland, västra Polen, i södra Östersjöområdet och med Sydsverige. Parallellt med detta är det
nödvändigt att vi samarbetar på den europeiska och globala arenan. Exempel kan vara att använda EU:s
finansieringsinstrument för att utveckla Skåne tillsammans med andra regioner. Vidare behöver vi utveckla
skånska samarbeten mellan lärosäten, forskningsanläggningar, kultursektor Tillägg: , idéburen sektor och
näringsliv för utveckling av idéer i globalt perspektiv. I det öppna Skåne ska vi agera tillsammans med
andra regioner för att utveckla gemensamma arbetsmarknader, främja gränsregionala
infrastrukturinvesteringar och arbeta bort gränshinder.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
30 (32)
Mål för 2030
År 2030 ska vi vara det öppna Skåne. För att nå dit har vi pekat ut fem prioriterade
ställningstaganden. För varje ställningstagande har några mål identifierats och lyfts fram för
att synliggöra önskad utveckling. Skåne ska år 2030 ha stärkts inom ett flertal områden.
Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet
År 2030 ska:




fler medborgare i Skåne vara nöjda med sitt liv än nuläget.
medborgarnas tillit och delaktighet i demokratin vara högre än nuläget.
medellivslängden i Skåne vara högre än riksgenomsnittet.
hälsan hos befolkningen ha förbättrats och skillnaderna minskat med avseende på jämlikhet och
jämställdhet.
 Skåne ha nått upp till de nationella miljömålen.
 Tillägg: hållbara infrastrukturer för sektorsöverskridande samverkan ha utvecklats.
 Tillägg: den sektorsöverskridande samverkan ha ökat.
Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor
År 2030 ska:







sysselsättningsgraden i Skåne vara högre än rikssnittet.
arbetslösheten i Skåne vara lägre än rikssnittet.
Bruttoregionalprodukten (BRP) vara större än riksgenomsnittet.
etableringsfrekvensen för nya företag vara högre än i riket.
det finnas god tillgång till bostäder i goda kollektivtrafiklägen.
Skåne vara en av världens tio mest innovativa regioner.
Tillägg: det finnas hållbara infrastrukturer för sektorsöverskridande samverkan.
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur
År 2030 ska:





alla Skånes kommuner ha en positiv befolkningstillväxt jämfört med nuläget.
ska 80 procent av de skånska arbetsplatserna vara nåbara inom 45 minuter med kollektivtrafik.
den digitala tillgängligheten vara god oavsett var man än väljer att bo och verka i Skåne.
Skåne erbjuda god tillgång till bra boende både i stad och på landsbygd.
Tillägg: nya relevanta tvärsektoriella arenor ha skapats och befintliga utvecklats.
Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster
År 2030 ska:
 andelen skåningar med god självskattad hälsa vara högre än nuläget och nivån ska ligga över
riksgenomsnittet i alla befolkningsgrupper och åldrar.
skåningarna
erbjudas välfärdstjänster vars kvalitet ligger över riksgenomsnittet i de åtta kategorier

som SKL mäter i öppna jämförelser (folkhälsa, företagsklimat, grundskola, gymnasieskola, hälsooch sjukvård, läkemedel, trygghet och säkerhet och socialtjänst).
 alla elever ha gymnasiebehörighet när de lämnar grundskolan.
 barn och ungas självskattade hälsa ha stärkts och andelen som ser ljust på framtiden ha ökat.
 Tillägg: det finnas hållbara infrastrukturer för sektorsöverskridande samverkan.
Skåne ska vara en globalt attraktiv region
År 2030 ska:
 Skåne ha 1,5 miljoner invånare.
 den internationella tillgängligheten ha förstärkts genom en utveckling av Kastrups flygplats,
ytterligare en fast förbindelse över Öresund samt bättre järnvägsstråk genom Europa.
 omsättningen i besöksnäringen ha fördubblas jämfört med nuläget.
 Skåne ha ett ökat antal lokaliseringar av myndigheter, institutioner, forskningsinstitut och
huvudkontor från globala företag än nuläget.
 Tillägg: det finnas hållbara infrastrukturer för sektorsöverskridande samverkan.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
31 (32)
Arbetet med Skånes
regionala utvecklingsstrategi
Arbetet med Skånes regionala utvecklingsstrategi inleddes hösten 2010 med
en beställning av en OECD-analys av Skåne. Våren 2012 drevs en intern
dialog inom Region Skåne för att förankra och säkra ambassadörskapet som
processledare. Under hösten 2012 och våren 2013 genomfördes sedan
Skånesamtalen – en dialog med de skånska kommunerna om Skåne 2030.
Syftet med dessa var att identifiera viktiga frågeställningar för den kommande regionala
utvecklingsstrategin. Samtliga 33 kommuner besöktes på kommunstyrelsenivå av Region Skånes ledande
politiker, de så kallade Skånesamtalen. Inför Skånesamtalen togs ett diskussionsunderlag fram, Fokus:
Skåne 2030, där ett flertal frågor ställdes för att öppna upp för en diskussion om Skåne 2030 och arbetet
med en regional utvecklingsstrategi. En viktig del av detta underlag var att skapa en gemensam bild av
nuläget och fastslå vilka utmaningar och möjligheter Skåne står inför. Parallellt förde Region Skåne även
diskussioner utifrån samma underlag med övriga samverkansparter, såsom statliga myndigheter, högskolor
och universitet, näringsliv- och branschorganisationer, Tillägg: idéburna organisationer, projekt och nätverk.
Kommun- och dialogmötena har summerats i en övergripande punktlista. Dessa har varit ett viktigt underlag
i arbetet med att ta fram det förslag till målbild för Skåne 2030 som presenterades på Mötesplats: Skåne i
augusti 2013 i Tankar om Skåne 2030. Under hösten 2013 har sex större dialogmöten genomförts
tillsammans med Skånes utvecklingsaktörer, i syfte att diskutera utkast till målbild samt identifiera möjliga
strategier och insatser.
Arbetet med Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 är därmed en process som involverar många
aktörer, från statlig till lokal nivå och över alla sektorer. Processen bygger på växelverkan och en
kontinuerlig dialog där ny kunskap och nya perspektiv ständigt tillförs. Strategier kring regionens utveckling
växer härigenom fram i en ömsesidig dialog mellan den lokala och den regionala nivån, med utgångspunkt i
dess olika förutsättningar.
Genom att på detta sätt aktivt arbeta för att i flera steg inkludera flera aktörer och hämta utgångspunkter
från pågående arbete, har Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 byggts upp. Arbetet med
utvecklingsstrategin har handlat om att skapa en gemensam grund, ett gemensamt engagemang och
ansvar för Skånes utveckling. Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 är därmed ett verktyg att använda
när vi behöver agera för gemensamma intressen.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498
32 (32)
Genomförande och fortsatt
arbete
Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 utvecklar inte Skåne av sig själv.
Bakom orden måste finnas ambitioner och vilja, som måste följas av handling.
Det är genom att agera tillsammans som vi kan uppnå verkliga resultat. Skånes regionala
utvecklingsstrategi 2030 syftar till att visa på en riktning för detta dagliga arbete. Genom att veta vart vi vill
att Skåne ska befinna sig i framtiden är det lättare att fatta rätt beslut och det är lättare att hitta rätt
samarbetsformer. De beslut vi fattar idag formar framtidens Skåne.
Budgetar och verksamhetsplaner, strategier och handlingsprogram, projekt och investeringar,
översiktsplaner och insatser, alla är de på ett eller annat sätt en del av Skånes utveckling. Genom att
använda sig av utvecklingsstrategin kan varje organisation i sin verksamhet docka in i arbetet när strategier
och verksamhetsplaner beslutas, när handlingsprogram sjösätts och när samarbetsprojekt inleds. Det är när
vi agerar i samma riktning som vi kan utnyttja Skånes växtkraft till fullo. För att alla ska dra åt samma håll
krävs också gemensamma arenor och ett pågående samtal. Det kan röra sig om att mötas, men också om
att utöva ledarskap. Alla har ansvar för genomförandet utifrån sitt arbete och sin roll.
Region Skåne har ansvar för att ta fram en regional utvecklingsstrategi för Skåne 2030 och har ansvaret för
uppföljningen. I det fortsatta arbetet kommer det att behövas ett tydliggörande av hur vi ska följa upp
utvecklingen och av hur resultaten ska synliggöras. Detta kommer, precis som allt annat i arbetet med
Skånes utveckling, ske genom det dagliga arbetet. Indikatorer för uppföljning av utvecklingen kommer att
tas fram under våren 2014. Region Skåne har även ambitionen att det under och efter remissperioden ska
tas fram ett tydliggörande av vilken aktör som har huvudansvar för vad.
Region Skåne kommer att erbjuda särskilda arenor för alla aktörer i arbetet med utvecklingsstrategin, som
Mötesplats Skåne i augusti 2014. Dessutom är webbplatsen www.skane2030.se en framtida
samarbetsplats för alla som arbetar med att förverkliga målbilden.
Nätverk Social Ekonomi Skåne | Grönegatan 11 a | 211 27 Malmö | www.socialekonomiskane.se | Organisationsnummer: 802435-6498