Vad är våld?
Behandling av våldsutövare
Livets resa med svåra händelser –ACE
Kjell Nordén, behandlare ,skötare/leg. psykoterapeut
Få kontakt med män som
utövar våld i nära relationer
( samverka med socialtjänsten,
landstinget, polisen och
frivilligorganisationer )
ATV- Jönköping
JKPG kommun
Minska våldet mot kvinnor
och barn genom att erbjuda
män behandling
Öka kunskapen om män som
utövar våld nära relationer
( ATV - Alternativ till Vold,
Oslo )
Oktober 2010-oktober 2012
som projekt
Nu permanent verksamhet
Mullsjö
Habo
Polisen
• ATV Oslo var 1987 först i
Europa att starta en
behandlingsmottagning för
våldsutövare i nära
relationer
• Idag är ATV ett nordiskt
nätverk av 18 mottagningar
bestående av psykologer,
psykoterapeuter och
terapeuter
Behandling för våldsutövare i JKPG län
”Alternativ till våld”
Invånare: 146 100
1 psykolog 100%
1 psykoterapeut 100%
Höglandet
?
Invånare: 107 100
50% psykolog
”Medverkan”
Invånare: 84 400
50% psykolog
80% behandlare
Sexuellt våld
Psykiskt våld
Fysiskt våld
”Våld är varje handling riktad mot annan
person, som genom att den skrämmer, smärtar,
skadar och kränker, får denna person att göra
något mot sin vilja eller avstå från att göra det
den vill”
Materiellt våld
Ekonomiskt våld
Försummelse
Latent våld
”Det som tar tre sekunder att utföra,
kan ta tre år på sig att upphöra…”
”Våldets klang varar länge och blir under tiden bakgrundstonen i relationen …”
Man använder våld för att man…
VÄLJER
att använda våld
ATV:s syn på våld
1. DEN SOM UTÖVAR VÅLD VILL
NÅGOT MED SITT VÅLD (JUST DÅ)
2. VÅLD ÄR UTÖVARENS ANSVAR
3. DET GÅR ATT FÖRÄNDRA SITT
VÅLDSAMMA BETEENDE
Feministisk teori
”Män använder våld primärt för att få makt och kontroll över en kvinna
han ser sig berättigad att ta makten över”
Kulturteori
”Män som använder våld är socialiserade i kulturer som rättfärdigar
Anknytnings- och traumateori
hegemonisk maskulinitet och manlig kontroll över
”Männens oförmåga att hantera vanmakt beror på
kvinnans sexualitet och fria vilja”
en inre sårbarhet skapad av tidiga anknytningstrauman”
Biologisk teori
”Män använder våld av genetiska,
hormonella, evolutionära skäl”
Systemteori
”De män som
använder våld
lever i en relation
där ett dysfunktionellt
samspel skapar
våldsbenägenhet”
Vanmaktsteori
”Männens våld är en
flykt från vanmakt/underläge
och resulterar i makt/överläge”
Sociologisk normteori
”Män använder våld för att de som pojkar
blivit socialiserade till att vara våldsamma,
samt inte erkänna och kommunicera sårbarhet”
Inlärningspsykologi
”Män använder våld för att
deras våld fungerar”
Psykiatrisk/kemisk teori
”Män använder våld för att de är psykiskt sjuka
eller påverkade av alkohol/droger”
Det är inte alla med taskig uppväxt
som använder våld.
Det är inte alla från
”våldsberättigande” kulturer som
använder våld
Alla upplever vanmakt i sin
relation, men det är inte alla
som använder våld
Det är inte alla män som använder
våld, och våld förekommer lika
frekvent i samkönade relationer
Det är långt ifrån alla som lever i en
jobbig relation som använder våld
En person som använder våld när
han är berusad har också varit
berusad utan att använda våld.
Det är inte alla med personlighetsstörning eller tung psykiatrisk
diagnos som använder våld mot sin partner
Jag är ingen
kvinnomisshandlare
Våld är en skamproblematik
Våld är komplext och smärtsamt
Alla vill undvika smärta
Som individer och organisationer
undviker vi att föra upp det på agendan.
Alla har upplevelser av våld som:
- Utsatt
- Utövare
- Bevittnat
Våld är en skamproblematik
Alla inblandade vet att det är fel!!
Utövaren vet att den gjort fel – klivit över en gräns
Utsatta skäms för att den stannar i en dålig relationen
Barnen som bevittnat vet att det som sker i familjen är fel
Alla inblandande har skäl att inte prata om det som sker
och tystnaden gör att det kan fortgå.
Vi professionella måste våga prata om våld och sätta ord på det.
Vi behöver visa att vi ”tål att höra om våld”.
Tecken hos barn som bevittnat våld i hemmet
10 poäng Högskolan Trollhättan-Uddevalla. Specialistsjuksköterskeprogrammet (litteratursökning) 2003
Marie Saul & Eva Hedberg
Sociala tecken
Fysiska tecken
Psykiska tecken
Aggressivitet
Sämre inlärning
Låg grad av empati
Slåss
Lägre hälsostatus
Allergier
Andningsbesvär
Huvudvärk
Magont
Kräkningar
Diarré
Stamning
Viktnedgång
Ätstörning
Infektioner
Fysiska smärtor
Funktionell regression
Språkregression
Försenad talutveckling
Depression
Ängslighet
Dålig självkänsla
Ångest och oro
Insomningsproblem
Mardrömmar
Vill inte sova ensamma
Vaknar mitt i natten
Rädsla
Hjälplöshet
Tillbakadragenhet
Sängvätning
Avföring i byxorna
Skamkänsla
Skuldbelägger sig själv
Gråter mycket
Hopplöshet
Retlighet
Vaksamhet
Ljuger
Deltar inte i aktiviteter
Hög frånvaro på fritids
Roffar åt sig
Tillbakadragenhet
Umgängesproblem i grupp
Löser konflikter med våld
Gömmer sig
Hotfullt beteende
Fientlighet
Skrikighet
Irritation
Klängighet
Hyperaktivitet
Koncentrationssvårigheter
51 tecken hos barn som …
• Ca 10% av alla barn lever i
familjer med våld.
• Två av fem våldsutsatta kvinnor
har hemmavarande barn.
• Barnen var hemma vid 95% av
de tillfällen då våldet utövades.
Almqvist K, Broberg A. Barn som
bevittnat våld mot mamma – en
studie om kvinnor och barn som
vistas på kvinnojourer i Göteborg.
Göteborg: Lundby stadsdelsförvaltning; 2004
Var femte mamma till barn i BUP-vård
hade utsatts för våld.
(Hedtjärn, Hultmann, Broberg, Läkartidningen nr 48 2009)
”Många barn som bevittnat våld
mot mamma utvecklar psykisk ohälsa
av den grad att de har behov av
specialiserade barnpsykiatriska insatser”
(Almqvist & Broberg, 204; Georgsson, 2010;
Grip, 2010; Zerk m,fl. 2009)
Child Psychiatric Patients Affectd by IPV and
Child Abuse – Disclosure, Prevalence and
Consequences. (Hultman 2015)
• Av tio våldsutsatta mammor,
är fyra till sex barn till dessa mammor också
direkt våldsutsatta (Appel & Holden, 1998)
• Ca 25 % av barnen på kvinnojourer
bedömdes uppfylla samtliga kriterier för
PTSD. (Almqvist & Broberg, 2004)
• Våldet ger en flerfaldigt ökad risk för
psykisk ohälsa i olika former!
(PTSD, depression, ångeststörningar, ätstörning, beteendestörning, försenad
motorisk utveckling, sängvätning, ADHD-liknande besvär, brist på
empati, aggressionsproblem, relationsproblem, försämrade skolprestationer, otrygg/
desorganiserad anknytning…)
(Davies & Cummings, 2006)
Hur många såg barnet?
Våldets aktörer
Utövat våld
Män
Utsatt för våld
Kvinnor
Bevittnat våld
Barn
Prata med din granne en kort stund.
Egna erfarenheter av att bevittna våld, utöva våld eller
vara utsatt för våld. Dela med dig så mycket du vill.
Vad kan vi göra för att få med sjukvården ännu mer?
Utövare - vem?
Psykiatriska symtom hos våldsutövare
Sju av tio män uppfyllde kriterier
för minst en psykiatrisk diagnos.
Tvångssyndrom
14%
Agorafobi
Dystymi 9%
Alkoholmissbruk
Social fobi
16%
Alkoholberoende
20%
n = 184
14%
Depression
Antisocial
personlighetstör.
20%
32%
11%
GAD 5%
PTSD
19%
Askeland mfl, 2012
Relationstrauma hos våldsutövare (utsatt av förälder, släkting eller icke-släkting)
Psykiskt våld
76%
Fysiskt våld
79%
Känslomässig
försummelse
55%
49%
av förälder
eller syskon
n = 192
Sexuella övergrepp
48%
av förälder
eller syskon
62%
av förälder
eller syskon
Sexuella trakasserier
9%
18,3%
5%
Askeland mfl, 2012
Våld utövas i 90% av
fallen av en man.
Kvinnor och män utövar
ungefär lika mycket våld.
?
Resultatet beror var vi gör vår undersökning?
Våld utövas i 90% av
fallen av en man.
Undersökning gjord på:
Kvinnojourer
Kvinnofridsrådgivningen
Kriminalvården
Brottsregister
Kvinnor och män utövar
ungefär lika mycket våld.
Undersökning gjord på:
Ett visst urval ur
”vanliga” befolkningen
Enkätstudie bland
studenter på ett större
universitet
Michael P. Johnson, Ph.D.
Sociology, Women's Studies,
African and African American Studies
Penn State
Maktvåld
(the intimate terrorist)
76% allvarligt våld
75% upptrappat våld
Svårare att behandla
Större maktobalans
mellan man och kvinna
29% ömsesidigt våld
57% upprepat våld
4% av
paren
60% av kvinnorna rädda för sina liv
Våldets funktion: Att utöva
makt och kontroll
Situations
betingat
våld
28% allvarligt våld
28% upptrappat våld
69% ömsesidigt våld
8% upprepat våld
9% av kvinnorna rädda för sina liv
Johnson, 2006
Mixed sample, married
Pittsburgh, 1970s
Våldets funktion: Att undvika
vanmakt, vinna konflikten,
hämnas, få uppmärksamhet
12,5% av
paren
Grad av våld
Kriminalvården
Mottagningar - kommunala
Individuella samtal
Gruppverksamhet
IVIN
Antal våldsutöva
Maktvåld
Situationsbetingat våld
www.ivin.se
En studie har gjorts via Linköpings universitet
och professor Gerhard Andersson 2014
Signifikanta resultat i en RCT-studie avseende
minskat våld och ökat psykiskt välmående
www.ivin.se
Internetbaserad behandling för personer med
aggressionsproblem i nära relationer.
Kontakt med behandlare och klient sker på
IVIN-plattformen med en säker inloggning (sms-kod)
Bygger på KBT-principer
ATV-Jönköping, Familjefridsteamet i Hässleholm,
ATV-Täby , ATV-Kalmar, CMV Östersund,
Utväg Skaraborg och Kriscentrum Malmö
www.ivin.se
Förmätning av fysiskt, psykiskt, materiellt
och sexuellt våld
Förmättning av depression, ångest
och alkoholmissbruk
Intervju – ”face to face”
(nytt för denna studie)
Partnerkontakt och skattningar från partner
(nytt för denna studie)
www.ivin.se
- 7 Moduler – som kapitel i en självhjälpsbok
- Psykoedukativt material att läsa och titta på filmer
- Övningar att göra
- Hemuppgifter som måste göras och kommenteras
av behandlaren innan nästa modul kan påbörjas
- Varje modul ska göras på 1-2 veckor
Statistik inflöde från 2011
18
16
14
12
2011
2012
10
2013
2014
8
2015
2016
6
4
2
0
Jan
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Remittenter 2011 - 2015
50
45
40
35
30
25
2011
2012
20
15
2013
2014
2015
10
5
0
När kommer männen till oss?
1. Tappar kontroll över partnern (t.ex. hon flyttar)
2. Tappar sin sociala fasad (grannar, polis, vänner,
släkt, skola reagerar)
3. Tappar kontroll över egna handlingar. Blir rädd
för sig själv. Vad är jag egentligen kapabel till
att göra?
Bemötande
Bekräftande:
Utmanade:
Empati
Respekt
Icke-dömande
Allvarliggöra våld
Hålla fokus på våld
Ansvariggöra
Goda förutsättningar för
gynnsam behandling
Han dömer inte
mig. Han står ut
med min berättelse.
Han är tydlig. Han
vill hjälpa mig om
jag vill ha hjälp.
Partnerkontakt
• Kvinnans berättelse – hjälp för oss i behandlingen
samt risk- och säkerhetsbedömning
• Kvinnans behov av stöd –
Mottagningen för
våldsutsatta (MFV)
Att göra våldet-i-detalj-samtal
Efter våldet
Direkt efter våldet
Våld
Våld
Våld
Våld
Före våldet
Före våldet
Hur hade detta sett ut på
film? Min uppgift är att
skapa en film med sådan
detalj och känsla, att det
känns som att den pågår
nu.
Den filmen vill jag
inte se igen!
Ansvar för våldet
- Ett val
- En avsikt
- Konsekvenser för utsatt,
observatör och omgivning
Känsla av svaghet och underläge/vanmakt
”Ingen lyssnar”
”Ingen förstår mig”
”Jag vet inte vad jag
ska ta mig till”
”Jag kan inte göra ett skit åt
detta”
”Jag har ingen kontroll”
”Vad ska hända nu?”
”Det finns ingen väg ut”
”Jag hittar inga ord”
”Jag blir attackerad”
”Jag är inmålad i ett hörn”
” Jag blir bortgjord”
”Jag känner mig liten och svag”
”Jag är i underläge”
”Hur ska jag visa vad jag
känner?!”
Sårad, ledsen, orolig
osäker, ensam,
förvirrad
Våld ger makt och kontroll, tar bort vanmakt, vänder på
offerpositionen och ger en känsla av bemästrande
”Ingen lyssnar”
”Ingen förstår mig”
”Jag vet inte vad jag
ska ta mig till”
”Hittar inga ord”
”Blir attackerad”
”Blir bortgjord”
Vanmakt
Kontrollförlust
Litenhet
Svaghet
Offer
Makt
Kontroll
Jag bestämmer
Jag har tagit
greppet
”Den starke”
Vad gör våldet för mig omedelbart när jag använder det?
Våld är positivt!
Det har inte
hänt…
Det var inte så
farligt…
Det var hennes
fel…
Efter våldet
Minimering
Det var bara en
isolerad händelse…
Det ska aldrig hända
igen…Jag gör vad du
vill…
Förnekelse
Externalisering
Fragmentering
Söker förlåtelse
Löften om frid
Jag vet inte vad som
hände… Du måste
förlåta mig!
Överanpassning/överkompensera
Tar initiativ till ”försoningssex”
Skuld, skam, självförakt
Evidens?
• Ur rapport Behandling av män som utövar våld i nära
relationer– en utvärdering (Socialstyrelsen, 2010):
”Sammanfattningsvis är resultaten i denna utvärdering lovande. Det behövs
studier över längre tid och studier som bättre kan avgöra vilka som är de
verksamma faktorerna. Resultaten tyder ändå på att behandling kan
minska mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Verksamheterna behöver
samtidigt utveckla sin dokumentation och uppföljning för att få bättre
underlag för ett fortsatt förbättringsarbete.”
Behandling av män som utövar våld i nära relationer– en utvärdering (Socialstyrelsen, 2010):
Psykiskt våld före
behandling
Fysiskt våld före
behandling
59%
51%
Psykiskt våld efter
behandling
Fysiskt våld efter
behandling
23%
39%
Prosenten af partnere som var utsatt for vold 3 måneder
inden behandling og i de sidste 3 måneder
90%
Psykisk vold
Andlegt ofbeldi
50%
Fysisk vold
83%
Líkamlegt ofbeldi
15%
30%
Seksuell
vold ofbeldi
Kynferðislegt
11%
0%
20%
40%
Síðustu 3 mán. fyrir
meðferð
Sl. 3 mán.
60%
80%
100%
Våga fråga - om våld
• Händer det att du blir för arg på din partner?
• Har det hänt att du sagt eller betett dig på ett sätt du
ångrat efteråt?
• Har du märkt att din partner blivit rädd för dig?
• Har du känt dig svartsjuk/kontrollerande så att det
blivit jobbigt för dig och/eller din partner?
• Har din ilska någon gång övergått till fysiskt våld?
Prata med din granne en kort stund.
•
•
•
•
Vilka är rutiner finns på ditt arbete att fråga om våld?
Vad gör vi om någon är utsatt för våld?
Hur tar vi hand om barn som upplevt våld?
Vart hänvisar vi personer som har problem med
aggressioner/har utövat våld?
Vad är ACE”omvända barndomsupplevelser”
•
Om du före 18 års ålder har upplevt något av följande i ditt hem
1 Upprepad fysisk misshandel – aga
2 Upprepad känslomässig misshandel
3 Sexuella övergrepp
4 Alkohol/drog-missbruk av någon i hemmet
5 Någon av föräldrarna dömda till fängelse
6 Någon av föräldrarna som var kroniskt deprimerad, allvarlig psykiskt sjuk, inlagd för
psykiatrisk vård eller suicidal
7 Modern utsatt för våld
8 En eller ingen förälder
9 Försummelse fysiskt eller känslomässigt
ACE-study
Adverse Childhood Experiences
http://www.cdc.gov/ace/index.htm
Patienter behöver berätta sin livshistoria, vad de varit utsatta för.
Minskad sjukvårdskonsumtion.
Dan Rosenqvist
Leg. psykolog
0703-92 32 29
[email protected]
Kjell Nordén
Skötare/leg. psykoterapeut
036-10 25 13
[email protected]
