Kartförklaring
Inledning
1. Översikt
I kartan visas alla vattenförekomster. Sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten (om vattenrådet
omfattas av kust).
2. Naturvärden och skydd
Kartan visar områden som antingen skyddas som Naturreservat, Natura 2000 eller
vattenskyddsområden, samt utpekade värdefulla vatten. Underlagen i kartan kommer från
Naturvårdsverkets nationella underlag.
Naturreservat, Natura 2000 och vattenskyddsområden kommer från den nationella databasen
VicNatur som Naturvårdsverket administrerar. Skikten med värdefulla vatten härstammar från
arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag då Naturvårdsverket, tidigare
Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet tillsammans med länsstyrelserna sammanställde områden
med Sveriges mest värdefulla sötvattensmiljöer. Syftet med sammanställningen är att erhålla
underlag för arbete med skydd och restaurering.
Statusklassning ytvatten
3. Ekologisk status
Här visas den ekologiska statusen uppdelad på de fem klasserna hög, god, måttlig, otillfredsställande
och dålig. Den ekologiska statusen klassas för alla vattenförekomster i sjöar, vattendrag och
kustvatten. Klassningen genomförs genom att man tittar på underliggande kvalitetsfaktorer såsom t
ex bottenfauna, växtplankton, fisk, näringsämnen, försurning, vandringshinder. Mer information om
vilka underliggande kvalitetsfaktorer som ligger till grund för bedömningarna se
www.viss.lansstyrelsen.se samt bedömningsgrunderna från Havs- och vattenmyndigheten:
https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/foreskrifter/registervattenforvaltning/klassificering-och-miljokvalitetsnormer-avseende-ytvatten-hvmfs-201319.html
4. Kemisk status
Kartan visar klassningen av den kemiska statusen för vattenförekomsterna i klasserna uppnår ej god
kemisk status och god kemisk status. Bedömningen baseras på halter av ett antal substanser, EUs
prioriterade ämnen. Vilka ämnen det rör sig om och vilka gränsvärden som finns hittas i Havs- och
vattenmyndighetens föreskrift: https://www.havochvatten.se/hav/vagledning-lagar/foreskrifter/register-vattenforvaltning/klassificering-och-miljokvalitetsnormer-avseendeytvatten-hvmfs-201319.html. I uppdateringen kallad 2015:4 finns alla aktuella gränsvärden.
I Sverige har man gjort ett undantag (mindre strängt krav) för kvicksilver och polybromerade
difenyletrar (PBDE) som anses överskrida halterna i fisk i hela landet. I kartan exkluderas dem.
1
Skälet för undantaget är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna till de nivåer som
motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Problemet beror främst på påverkan från långväga luftburna
föroreningar och bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska
förutsättningar att åtgärda det. De nuvarande halterna av kvicksilver och PBDE (december 2015) får
dock inte öka.
Statusklassning grundvatten
5. Grundvatten - kemisk status och risk
För grundvattenförekomsterna klassar man kemisk och kvantitativ status i klasserna god och
otillfredsställande. För den kemiska statusen gör man en bedömning utifrån ett flertal olika ämnen
och det är denna klassning man ser i kartan. Vilka ämnen det rör sig om och vilka gränsvärden som
gäller hittas i SGUs ändringsföreskrift http://resource.sgu.se/dokument/om-sgu/foreskrifter/sgu-fs2016-1.pdf samt ursprungsföreskriften http://resource.sgu.se/dokument/om-sgu/foreskrifter/sgu-fs2013-2.pdf. Man hittar även information i en vägledning som SGU tagit fram
(http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1431-rapport.pdf).
Förutom klassning av kemisk status visar kartan även en riskbedömning. Riskbedömningen
kompletterar statusklassningen och ger information om grundvattnet riskerar att få en sämre status.
Riskbedömningen baseras på påverkansanalyser av omgivande faktorer såsom t ex vägar, järnvägar,
dagvatten med mera.
6. Grundvatten - kvantitativ status och risk
För grundvattenförekomsterna klassar man kemisk och kvantitativ status i klasserna god och
otillfredsställande. För den kvantitativa statusen gör man en bedömning om vattenuttaget är i balans
med grundvattenbildningen och det är denna klassning man ser i kartan. Ramarna för klassningen
hittas i SGUs ändringsföreskrift http://resource.sgu.se/dokument/om-sgu/foreskrifter/sgu-fs-20161.pdf samt ursprungsföreskriften http://resource.sgu.se/dokument/om-sgu/foreskrifter/sgu-fs-20132.pdf. Man hittar även information i en vägledning som SGU tagit fram
(http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1431-rapport.pdf).
Förutom klassning av kvantitativ status visar kartan även en riskbedömning. Riskbedömningen
kompletterar statusklassningen och ger information om grundvattnet riskerar att få en sämre status.
Riskbedömningen baseras på påverkansanalyser av omgivande faktorer såsom t ex vattenuttag,
saltvatteninträngning med mera.
Övergödning
7. Övergödningsproblem
Efter att man genomfört en statusklassning ska det bedömas vilka miljöproblem de klassade
kvalitetsfaktorerna indikerar på. Det finns ett flertal kvalitetsfaktorer som indikerar på ett
övergödningsproblem, t ex bottenfauna, växtplankton, näringsämneshalter mm.
I kartan visas de ytvattenförekomster som bedömts ha ett övergödningsproblem utifrån
statusklassningen.
2
8. Fosforbelastning
För att komplettera ovanstående övergödningskarta visas här en modellerad belastningskarta för
fosfor för varje delavrinningsområde. Kartan visar den totala bruttobelastningen av fosfor som
innefattar fosforbelastning från flera markanvändningar såsom jordbruk, enskilda avlopp, dagvatten
och punktkällor (t ex reningsverk). Kartan visar även den modellerade belastningen från punktkällor
från PLC5 samt statusklassningsresultatet för näringsämnen.
Bruttobelastningen bygger på modellerade data från SMHIs modell S-HYPE. Här finns det mer
ingående information om S-HYPE: http://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/hydrologi/shype-hype-modell-for-hela-sverige-1.560. Punktkällorna från PLC5 är även de modellerade data som
kommer från en annan modell, HBV. Mer information om PLC5 finns här:
http://www.smed.se/vatten/data/plc5.
9. Fosforbelastning – Enskilda avlopp och jordbruk
I denna karta skalas den totala fosforbelastningen av till att endast visa den modellerade
belastningen från enskilda avlopp och jordbruk, samt näringsämnesklassning. Se information om
modellen under punkt 8 ovan.
10. Kvävebelastning
Samma karta som nummer 8 ovan fast med kväve istället för fosfor.
Punktkällor
11. Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet
Kartan visar alla, enligt miljöbalken, tillståndspliktiga verksamheter. Underlaget kommer från
databasen Miljöreda som samlar all information om verksamheter som har tillstånd enligt 9 kapitlet i
miljöbalken. Verksamheterna delas i in A-, B- respektive täktverksamhet. Det är inte säkert att alla
verksamheter har ett utsläpp till vatten.
12. Förorenade områden
I kartan visas riskklassade förorenade områden. Länsstyrelsen har inventerat potentiella områden
och har riskklassat dem. Områdena utgörs framför allt av tidigare industrier, som till exempel kemisk
industri, träimpregnering, massa- och pappersindustri och glasbruk. Verksamheterna har i många fall
lämnat efter sig giftiga ämnen i mark som riskerar att förorena vatten. Enligt miljökvalitetsmålet
”Giftfri miljö” ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något
hot mot människors hälsa eller miljön.
Fysisk påverkan
Fysisk påverkan klassas inom tre områden; morfologiska förändringar, konnektivitet (möjlighet till
vandring) och flödesförändringar. Varje område har ett antal underliggande kvalitetsfaktorer som
sedan antingen sammanvägs till en gemensam status eller klassas enligt ”sämst styr”. Mer
information om vilka underliggande faktorer som finns samt hur man bedömer dem finns i Havs- och
vattenmyndighetens föreskrift 2013:19 (https://www.havochvatten.se/hav/vagledning-lagar/foreskrifter/register-vattenforvaltning/klassificering-och-miljokvalitetsnormer-avseendeytvatten-hvmfs-201319.html). Efter statusklassningen kan man göra en bedömning om
3
vattenförekomsten har ett miljöproblem för respektive område. I den nyligen genomförda
statusklassningen har endast sjöar och vattendrag klassats med avseende på fysisk påverkan.
13. Morfologiska förändringar
Kartan visar de sjöar och vattendrag som klassats att ha ett miljöproblem med morfologin. I alla
förekomster har det gjorts en bedömning av påverkan på svämplanet och närområdet. Underlaget
kommer från en nationell analys med hjälp av höjddatabasen och markanvändningsinformation.
Förutom detta har Länsstyrelsen även använt sig av information om det ligger ett
markavvattningsföretag i vattenförekomsten då man då har tillstånd till att rensa och räta ut
vattendraget. Information om sjösänkningar har också använts i bedömningen.
14. Konnektivitetsproblem
Här visas de förekomster där organismer har ett problem med vandring i vattensystemet. Enligt
Havs- och vattenmyndighetens föreskrift 2013:19 kan man titta både på vandring upp och ned i
systemet samt vandring i sidled till svämplan och närområde. Klassningen har för denna cykel endast
klassats för vandring upp- och nedströms.
Man tittar då på möjligheten för främst fiskar att kunna ta sig förbi olika vandringshinder. Vissa
hinder kanske går att komma förbi för vissa arter medan det för andra är svårare. Om det finns ett
konstgjort hinder som ingen fisk kan ta sig förbi har statusklassningen för konnektivitet blivit dålig.
Om det endast funnits delvis passerbara hinder har statusen istället blivit måttlig. Är hindret helt
passerbart för fisk blir statusen god. Alla klassningar sämre än god har fått ett miljöproblem med
konnektiviteten och visas alltså som röda i denna karta.
15. Flödesförändringar
För statusklassningen av flödesförändringar har underlag från SMHI använts. De har klassat alla
underliggande kvalitetsfaktorer förutom Specifik flödesenergi. Beräkningarna baseras på
dygnsvärden av vattenföring för vattendrag och vattenstånd för sjöar. Beräkningarna har utförts med
modellen S-HYPE.
Man tittar sedan på alla klassningar för en vattenförekomst och den sämsta klassningen styr. Alla
förekomster som fått en klassningen sämre än god har bedömts ha ett problem med
flödesförändring och visas som röd i kartan.
16. Vandringshinder
I denna karta visas alla vandringshinder som ligger med i Biotopkarteringsdatabasen. Det är dessa
som varit basen i klassningen av konnektiviteten, dvs vandringsmöjligheterna i vattenförekomsten.
Försurning
17. Försurningsproblem
Här visas alla förekomster som bedöms ha ett problem med försurning. Man ser även de
åtgärdsområden för kalkning som finns. De flesta vattenförekomster ligger redan i områden som
åtgärdas med kalkning.
4
Miljöövervakning
Miljöövervakning bedrivs på olika nivåer i Sverige. Det finns nationell övervakning i vatten som
planeras av Havs- och vattenmyndigheten. För den regionala övervakningen ansvarar Länsstyrelsen.
Det finns förutom detta även data som samlas in från den samordnade recipientkontrollen, Motala
Ströms Vattenvårdsförbund, och viss kommunal övervakning.
18. Miljöövervakning kemi
Här syns den kemiska miljöövervakning som ligger inne i VISS (www.viss.lansstyrelsen.se) och som på
ett eller annat sätt använts i statusklassningen. Parametrar som finns med är näringsämnen,
försurning, syrgas, ljus (siktdjup) och övriga kemiska ämnen.
19. Miljöövervakning biologi
Här syns den biologiska miljöövervakning som ligger inne i VISS (www.viss.lansstyrelsen.se) och som
på ett eller annat sätt använts i statusklassningen. Parametrar som finns med är fisk, påväxtalger,
växtplankton, makroalger och bottenfauna.
5
