2013-07-19 EU och Sverige är i färd med att måla upp vilken politik som ska gälla efter år 2020. En prioritering av mål och medel är nödvändig för att kunna föra en kostnadseffektiv politik. Klimatmål behövs redan nu både för år 2030 och 2040 Svensk Energi poängterar Snarast behövs besked om inriktningen på EU:s energi- och klimatpolitik efter år 2020. Ett sådant ramverk bör ha två huvudsakliga komponenter; en energipolitik som fokuserar på att få till stånd en väl fungerande inre marknad för energi samt en långsiktig klimatpolitik innehållande mål för 2030 och 2040. EU:s utsläppshandelssystem ska då vara huvudsakligt styrmedel. Separata mål för förnybar energi och energieffektivisering behövs inte. Flera mål minskar effektiviteten i utsläppshandeln. Priset på koldioxid kommer att stimulera fram ökad användning av förnybar energi och energieffektivisering. Fossila bränslen blir dyrare vilket ger en ökad försörjningstrygghet. Priset på koldioxid ska vara den främsta drivkraften för att minska utsläppen av koldioxid. Priset på koldioxid stimulerar både ökad användning av förnybar energi och energieffektivisering. En väl fungerande inre marknad för energi måste prioriteras. Regleringar som stör en effektiv prisbildning på marknaden måste fasas ut, t.ex. prisregleringar och olika former av subventioner. Hur ser dagsläget ut? EU-kommissionen förbereder ett ramverk för energioch klimatpolitiken för år 2030. EU:s 20-20-20-mål är inte balanserade gentemot varandra. EU-kommissionens egna scenarier i dess ”low carbon road map” visar att både målen för energieffektivisering och förnybarhet ger större minskning av utsläpp av koldioxid än klimatmålet i sig. Koldioxidpriset på utsläppsrättsmarknaden pressas då Svensk Energi – Swedenergy – AB 101 53 Stockholm, Besöksadress: Olof Palmes Gata 31 Tel: 08 – 677 25 00, Fax: 08 – 677 25 06 E-post: [email protected], Hemsida: www.svenskenergi.se nedåt av de styrmedel och åtgärder som vidtas för att öka andelen förnybar energi och energieffektivisering. Runtom i Europa utbetalas omfattande subventioner till förnybar el - men även till fossil energi. Den ökande andelen väderberoende kraft i elmixen som en följd av subventionerna ställer nya krav på kraftsystemet; utbyggnad av elnät, mer reglerkraft, mer flexibilitet i elanvändningen med mera. Flera länder inför kapacitetsbetalningar för att klara dessa utmaningar. Vad behöver ytterligare göras? Vägen mot det klimatneutrala samhället år 2050, med klimatmål för 2030 och 2040, måste fastställas redan nu för att ge aktörerna tydliga signaler om inriktningen. EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, bör anpassas till de nya målen. Kortsiktiga åtgärder för att få till stånd en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på utsläppsrätter är nödvändiga för att värna EU ETS som en fortsatt central del i EU:s klimatpolitik. Sverige bör utnyttja den ventil som finns i utsläppshandelsdirektivet för att kompensera elintensiv industri för ökade indirekta kostnader, så som ökade elpriser. Politiken för klimat, förnybar energi och energieffektivisering måste samordnas i framtiden. Klimatmålet bör ses som det överordnade målet i politiken. Integrationen av Europas energimarknader måste fortsätta och det tredje inremarknadspaketet genomföras. Elcertifikatsystemet kommer att fortsätta fram till år 2035. Svensk Energi förespråkar ingen förlängning därefter. På sikt måste alla kraftslag kunna stå på egna ben. Det måste ske en övergång från produktionssubventioner till stöd för forskning, utveckling och demonstration. Vill du veta mer? Kontakta Cecilia Kellberg, ansvarig för miljö- och klimatfrågor. Besök gärna www.svenskenergi.se. Svensk Energi – Swedenergy – AB 101 53 Stockholm, Besöksadress: Olof Palmes Gata 31 Tel: 08 – 677 25 00, Fax: 08 – 677 25 06 E-post: [email protected], Hemsida: www.svenskenergi.se