2017-02-13
Grupp, avvikande
och makt
Generella gruppkategorier
• Primära grupper =
grupper vi skapar ett ”vi” med, samhörighet, personlighet
• Sekundära grupper =
interaktionen sporadisk och indirekt, gemensamt mål men
opersonliga, ex. fackförening
KARLSTADS UNIVERSITET
Institutionen för sociala och psykologiska studier | Stefan Karlsson |
1
2017-02-13
• Formella grupper =
ofta fastställd av en organisation. Anställd får viss befattning i
gruppen
• Informella grupper =
grupper bildas utifrån sociala behov, vänskap, liknande
intressen, likhet
KARLSTADS UNIVERSITET
Institutionen för sociala och psykologiska studier | Stefan Karlsson |
Gruppstruktur
• Normer - regelsystem
• Roller - differentiering
• Maktfördelning - status
• Kommunikation • Relationer – vi-känsla
KARLSTADS UNIVERSITET
Institutionen för sociala och psykologiska studier | Stefan Karlsson |
2
2017-02-13
Grupptänkande
KARLSTADS UNIVERSITET
Institutionen för sociala och psykologiska studier | Stefan Karlsson |
Avvikelse
• Avvikelse kan kopplas tillbaka till socialisationsprocessen, de
olika stadierna för normal utveckling
• Vem som är avvikare varierar - historiskt, kulturellt och socialt
• Vem har tolkningsföreträde och makt att definiera vad som är
normalt eller avvikande?
KARLSTADS UNIVERSITET
Institutionen för sociala och psykologiska studier | Stefan Karlsson |
3
2017-02-13
Avvikelsens funktion
•
Stärka normer och regler – syndabocksmekanismen
•
Skapa trygghet – vid föränderliga och osäkra tider kan människor
söka enkla lösningar
•
Öka sammanhållningen – ”vi” och ”dom” - ”vi” som inte avviker,
”dom” som avviker
•
Avleder andra konflikter – Utpekandet av avvikare/syndabockar för
att avleda/undvika de verkliga konflikterna
•
Öka vår egen statuskänsla
KARLSTADS UNIVERSITET
Institutionen för sociala och psykologiska studier | Stefan Karlsson |
Förklaringar
• Stämplingsteorin
• Stigma – ”egenskap som är misskrediterande”
- Kroppsliga missbildningar
- Fläckar på karaktären
- Stambetingade stigman
Stigmat påverkar vårt sätt att interagera
KARLSTADS UNIVERSITET
Institutionen för sociala och psykologiska studier | Stefan Karlsson |
4
2017-02-13
Max Webers definition av makt:
”Med ’makt’ skall vi här avse rent allmänt chansen för en eller
flera människor att få igenom sin vilja i ett kollektiv även under
motstånd från andra människor i kollektivet”
Från Weber. Ekonomi och samhälle 3. s 34.
KARLSTADS UNIVERSITET
Institutionen för sociala och psykologiska studier | Stefan Karlsson |
Makt – definition i boken
• Makt...
”...är en eller flera personers möjligheter att kunna påverka sina
livsvillkor efter egna mål, behov och intressen i en viss given
samhällsstruktur trots att andra motsätter sig det.” (Angelöw och
Jonsson s 206)
KARLSTADS UNIVERSITET
Institutionen för sociala och psykologiska studier | Stefan Karlsson |
5
2017-02-13
Fyra kännetecken
• Vilja - makt är ett viljefenomen, att kunna påverka sina
livsvillkor utifrån de avsikter man har
• Relation - makt är ingen isolerad företeelse utan något som
en eller flera personer har i relation till andra
• Konflikt - makt handlar om att kunna påverka sina livsvillkor i
en specifik riktning. Detta även om andra försöker motsäga
sig detta
• Struktur - makt är beroende av vilken position en individ har i
samhällsstrukturen och hur denna struktur är utformad
KARLSTADS UNIVERSITET
Institutionen för sociala och psykologiska studier | Stefan Karlsson |
Lydnad : Anledningar till att vi lyder
• Undvika negativa konsekvenser och/eller uppnå belöningar –
ex arbetsplatsen, vi lyder för att avancera eller behålla jobbet
• Vanan och traditionen – vi lyder för vi alltid har gjort det, vi
lyder de som styr för vi alltid har gjort det
• Normer – i vårt samhälle finns normer som leder till lydnad,
ex. jantelagen
• ”Snällhet” – svenskar undviker konflikter och har en negativ
attityd gentemot aggressivitet
KARLSTADS UNIVERSITET
Institutionen för sociala och psykologiska studier | Stefan Karlsson |
6
2017-02-13
Milgrams lydnadsexperiment
KARLSTADS UNIVERSITET
Institutionen för sociala och psykologiska studier | Stefan Karlsson |
7
