Anatomi - fysiologi
Anatomy & Physiology: Kap. 18
The endocrine system (s. 603-649)
Dick Delbro
Vt-11
Homeostasbegreppet
Homeostas (= ”lika tillstånd”) – cellerna (och därmed
vävnaderna och därmed organen) fungerar bäst när de
befinner sig i en idealisk omgivning.
Homeostasen i kroppen bibehålls genom intercellulär
kommunikation.
Det endokrina systemet reglerar
fysiologiska processer genom att
hormoner (= ”nycklar”) binder till
receptorer (= ”lås”).
Ett hormon är en budbärare som frisätts
från en endokrin körtel till blodet och
cirkulerar till sitt målorgan. Hormonet har
specificitet, d.v.s. aktiverar bara en typ av
receptor. Receptorn sitter på
cellmembranet
eller intracellulärt.
Fig. 18-1
Vad är ett hormon kemiskt?
• De flesta hormoner är peptider (= små proteiner).
Binder till receptorer på cellmembranet. Exempel:
Insulin.
• Vissa hormoner är steroider (uppbyggda på
kolesterol). Binder till intracellulär receptor.
Exempel: Könshormoner (testosteron, östrogen,
progesteron).
• Två hormoner kommer från aminosyran tyrosin
(adrenalin = epinephrin och noradrenalin =
norepinephrin) och binder till receptorer på
cellmembranet.
Fig. 18-2
Hormonsekretion och hormondistribution
• Hormoner utsöndras till kapillären och cirkulerar till
sitt målorgan med blodet.
• Fritt i blodet samt proteinbundet.
• Verkan under ca. en timma.
• Hormonet inaktiveras genom:
- Bindning till målorganet.
- Absorption-nedbrytning i lever-njurar.
- Nedbrytning av enzymer i plasma eller
extracellulärvätska.
Hormoner verkar genom bindning till
receptorer i målcellen.
• Receptorer på cellmembranet.
ELLER
• Intracellulära receptorer.
Hormonverkan på receptornivå – vad
händer när hormonet binder till sin
receptor?
• Är receptorn lokaliserad till cellmembranet
aktiveras någon form av intracellulärt
signalsystem.
• Är receptorn lokaliserad intracellulärt,
aktiveras genomet (=DNA) i cellkärnan.
Nedreglering av receptorn
• Då receptorn aktiveras av ett hormon,
minskar känsligheten för hormonet.
Uppreglering av receptorn
• Då receptorn inte stimuleras av ett hormon,
ökar känsligheten för hormonet.
Vilka signaler i kroppen leder till
hormonfrisättning?
• Förändrad sammansättning av
extracellulärvätskan.
• Ett annat hormon stimulerar till
hormonfrisättning.
• En neurotransmittor signalerar till
hormonfrisättning.
• Frisättningen kontrolleras via negativ feedback.
Hypothalamus - hypofysaxeln
Fig. 18-5
Hypofysens fram- och baklob utsöndrar
totalt 9 peptidhormoner
• Framloben = adenohypofysen får signaler
från hypothalamus via releasing eller
inhibiting hormones.
• Dessa signaler avlämnas till hypofysen via
korta blodkärl (=portasystem).
• 7 hormoner frisätts från framloben
Fig. 18-6
Fig. 18-7
Fig. 18-8
Fig. 18-9
Sköldkörteln = thyreoidea producerar
ämnesomsättningshormonerna T3 och T4,
och behöver jod för denna process.
Fig. 18-10
Fig. 18-11
Vad gör sköldkörtelhormonerna?
• Det är T3 som är biologiskt aktivt.
• T3 ökar nedbrytningshastigheten av
näringsämnena (= ökar ämnesomsättningen).
• Ökar känsligheten för sympaticus i bl.a.
hjärtat och blodkärlen. Detta leder till ökat
blodtryck.
De fyra bisköldkörtlarna –
parathyreoideae höjer blodets
kalciumkoncentration med hjälp av
parathormonet (PTH)
Fig. 18-12
Vad gör PTH?
• PTH ökar nedbrytningen av skelettet och
frigör Ca2+ till blodet.
• PTH ökar bildningen av calcitriol (= aktivt Dvitamin) i njuren. Calcitriol ökar upptaget av
Ca2+ från tunntarmen.
• PTH minskar utsöndringen till urinen av Ca2+
från njuren.
Calcitonin är ett kalciumreglerande
hormon från sköldkörteln
• Calcitonin hämmar bennedbrytning och ökar
utsöndringen av Ca2+ till urinen, i njuren.
Därigenom sänker calcitonin kalciumhalten i
blodet.
• Den fysiologiska rollen för calcitonin är oklar!
Binjuren (parigt organ) är egentligen
två organ: Bark = cortex (producerar
steroidhormoner: Kortisol, aldosteron
och testosteron) och märg = medulla
(producerar katekolaminhormoner:
Adrenalin och noradrenalin)
Fig. 18-14
Corpus pineale – tallkottkörteln
producerar melatonin (stimuleras av
mörker) som reglerar dygnsrytmer
Bukspottskörteln är egentligen två
organ: Exokrina pankreas (producerar
enzymer som utsöndras via en
utförsgång till tunntarmen och bidrar
till matspjälkningen) och endokrina
pankreas (producerar hormoner till
blodet som reglerar
blodsockerhalten)
Fig. 18-11
Effekter av insulin och glukagon
• Insulin frisätts efter måltid av förhöjt blodsocker,
och:
- Ökar upptaget av glukos i fr.a. fettväv och muskler.
- Ökar upplagringen av fett och glykogen.
• Glukagon frisätts vid fasta och höjer blodsockret
genom:
- Lipidnedbrytning.
- Glykogennedbrytning.
Andra hormonproducerande organ
Produktion av könshormonerna
(östrogen/progesteron samt
testosteron) stimuleras av FSH och LH
från hypofysframloben
Vad är stress, och hur reagerar
kroppen på stress?
Fig. 18-18
