Gunnar Hyltegren
Något att fundera över!
Är lärandet ett dolt faktum även för lärare?
Svarta lådan där lärandet sker
Perspektiv: hjärnan
Input
Perspektiv: individen
konstruerar
Perspektiv: sociokulturellt
Perspektiv: medvetandet
Output
Gunnar Hyltegren
Teorier om lärandet
Utantillinlärning
Klassisk betingning
Ex. Ebbinghaus – d. 1909
Hur mycket man minns
Meningslösa stavelser
Fördelad inlärning
Överinlärning
Ex. Pavlov – d. 1936
Ny händelse utlöser
en medfödd reflex
Variationsteorin
Ex. Marton – f. 1939
Fenomenografi
(fenomenologi)
Sociokulturellt
perspektiv
Ex. Vygotsky – d.1934
Kunskapen är kollektivt
konstruerad
”Det inre” är en funktion
av ”det yttre”
Lärandet
Konstruktivism
Ex. Piaget – d. 1980
Individen konstruerar sin
egen kunskap
Låt eleven laborera själv…
Fritt efter:
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Samt en föreläsning av Marton 011023 Pedagogen i Mölndal.
Instrumentell
betingning
Ex. Skinner – d. 1990
Beteendets konsekvenser
styr beteendet
Gestaltpsykologin
Ex. Wertheimer – d. 1943
Kunskap ej summa av
oberoende element
Relationer del-helhet
Neuro-psykologi
Ex. Gardner – f. 1943
”De sju intelligenserna”
(numera nio…)
Människan fungerar
ungefär som en dator
Gunnar Hyltegren
Teorier om lärandet – ett indelningssätt
Medvetandet
- Variationsteorin
- Medvetandets anatomi
(t.ex. Om lärande, Marton&Booth)
Kulturen
Hjärnan
- Sociokulturellt perspektiv
- Vygotsky och
'mind in society’
- Hjärnbaserat lärande
- Multipel intelligens
- Inlärningsstilar
(t.ex. Lärande i praktiken - Säljö)
(t.ex. Brain Books)
Beteendet
- Behaviorism
(Pavlov, Skinner)
Gunnar Hyltegren
1. Är Piaget ute ur leken?
Följande 2 bilder handlar om
detta perspektiv på lärandet
Gunnar Hyltegren
Piaget - individualkonstruktivismen
”Det finns faktiskt så många inbyggda självklara antaganden i den
av människan skapade världen – idévärlden som till exempel
vetenskapen, och den värld som är av ett materiellt slag, till
exempel instrument, verktyg, symboler – att det i grunden är
omöjligt för den lärande att ta reda på saker om dem på egen
hand. Bergqvist och Säljö (1994) gav en slående illustration till
detta, i fallet med den optiska bänken, en anordning som gör att
optikens grundläggande fenomen och principer kan illustreras,
eftersom den har ljuskällor, prismor, linser osv. När lärare som
har en förkärlek för konstruktivism uppmuntrade eleverna till att
se ’hur saker och ting ser ut’, att se ’vad som händer’, att ’ta reda
på saker’ (’saker’ är då några av optikens grundläggande
principer), blev utfallet ett misslyckande. Eleverna kom inte fram
till någonting, och inte heller tyckte de att det var särskilt roligt.”
(s. 256)
Referens:
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Gunnar Hyltegren
Piaget - individualiseringsfällan
Eleverna arbetar
tillsammans
Gruppgemensam
studietakt
Individualiserad
studietakt
Varning!
Eleven arbetar
ensam
Gunnar Hyltegren
2. Hjärnans betydelse
för lärandet
Följande fyra bilder handlar om
detta perspektiv på lärandet
Gunnar Hyltegren
Hjärnan som orsak till intelligensen
B e g å v n in g s o m rå d e :
v erb a l fö rstå else (o rd fö rråd , up p fattning av sp råkliga nyanser, känsla fö r o rd ens b etyd elser)
v erb a l rö rlig h et (lätthet att finna o rd , att få o rd en att flyta till)
lo g isk fö rm å g a (slutled ningsfö rm åga, att finna o ch tilläm p a regler vid analys av o lika m aterial)
sp a tia l fö rm å g a (fö rm ågan att up p fatta fo rm er o ch rum sliga d im ensio ner i relatio n till varand ra)
p ercep tiv sn a b b h et (snab b het o ch no ggrannhet i rutinm ässigt registrerings- o ch ko ntro llarb ete)
n u m erisk fö rm å g a (fö rm åga att snab b t o ch säkert använd a enkla räknesätt)
m a tem a tisk fö rm å g a (fö rm åga att använd a m atem atiska m eto d er vid p ro b lem lö sning)
teo retisk -tek n isk fö rstå else (fö rm åga att sätta sig in i tekniska o ch fysikaliska p ro b lem )
p ra k tisk -m ek a n isk fö rstå else
(b lick fö r p raktisk-m ekaniska funktio ner, m ekanisk m o ntering o ch
liknand e)
fin m o to rik (fö rm åga att snab b t o ch rö rligt hand skas m ed sm å fö rem ål eller sm å verktyg)
k o o rd in a tio n
(skicklighet i up p gifter so m kräver d els sam arb ete m ellan b åd a händ erna o ch d els sam arb ete
m ellan händ er-ö go n)
h ä n d ig h et (fö rm åga att b earb eta o ch fo rm a m aterial efter given fö reb ild )
Variablerna i mitt begåvningstest 1973 – AMS Karlstad
Gunnar Hyltegren
Multipel Intelligens och Lärstil
Lingvistisk (språklig) intelligens
9
8
Existens-intelligens
7
Logisk-matematisk intelligens
6
5
4
3
Natur-intelligens
2
Spatial (rumslig) intelligens
1
0
Intrapersonell (reflekterande) intelligens
Interpersonell (social) intelligens
Kroppslig-kinestetisk intelligens
Musikalisk intelligens
Gunnar Hyltegren
Multipel Intelligens och Lärstil
Lingvistisk (språklig) intelligens
9
8
Existens-intelligens
7
Logisk-matematisk intelligens
6
5
4
3
Natur-intelligens
2
Spatial (rumslig) intelligens
1
0
Intrapersonell (reflekterande) intelligens
Interpersonell (social) intelligens
Kroppslig-kinestetisk intelligens
Musikalisk intelligens
Gunnar Hyltegren
Multipel Intelligens och Lärstil
Lingvistisk (språklig) intelligens
9
8
Existens-intelligens
7
Logisk-matematisk intelligens
6
5
4
3
Natur-intelligens
2
Spatial (rumslig) intelligens
1
0
Intrapersonell (reflekterande) intelligens
Interpersonell (social) intelligens
Kroppslig-kinestetisk intelligens
Musikalisk intelligens
Gunnar Hyltegren
3. Kulturens betydelse
för lärandet
Följande bild handlar om
detta perspektiv på lärandet
Gunnar Hyltegren
Kulturen och din sociala bakgrund
Osv.
Osv.
Farfars
far
Osv.
Osv.
Farfars
mor
Osv.
Osv.
Osv.
Osv.
Farmors
far
Farfar
Osv.
Osv.
Farmors
mor
Osv.
Morfars
far
Farmor
Osv.
Osv.
Morfars
mor
Morfar
Far
Mormors
far
Mormor
Mor
Du
Osv.
Osv.
Osv.
Mormors
mor
Gunnar Hyltegren
4. Beteendet ur ett
inlärningsperspektiv
Följande 3 bilder handlar om
detta perspektiv på lärandet
Gunnar Hyltegren
Beteendet - klassisk betingning
Bygger i grunden på en medfödd instinkt
Stimulus A ……………….. ger Respons A ………………..
________________________________________________________
1:a Vad som händer när den klassiska betingningen blir till (första steget)
Stimulus B ……………….. samtidigt som Stimulus A (vilken ger Respons A)
1:b Resultatet av den klassiska betingningen (första steget)
Stimulus B ger nu Respons A
________________________________________________________
2:a Vad som händer när den klassiska betingningen blir till (andra steget)
Stimulus C ……………….. samtidigt som Stimulus B (vilken ger Respons A)
2:b Resultatet av den klassiska betingningen (andra steget)
Stimulus C ger nu Respons A
________________________________________________________
Osv. enligt samma modell i flera steg
Ivan Pavlov, rysk fysiolog (1849-1936): nobelpriset i medicin 1904, om man t.ex. regelbundet ringde i en klocka i samband med utfodring av
hunden, så kom klockringningen efter hand att själv utlösa salivation (åsynen av mat – salivation = medfödd instinkt).
Gunnar Hyltegren
Klassisk betingning i reklamen
Utgångsläget
Reklamobjektet ……………….. ger inte den önskade responsen
Välj ett lämpligt signalobjekt (som ger den önskade responsen, t.ex. attraktion)
Signalobjekt A ……………….. ger Respons A ………………..
___________________________________________________
1:a Vad som händer när den klassiska betingningen blir till
Reklamobjektet samtidigt som Signalobjekt A (vilket ger Respons A)
1:b Resultatet av den klassiska betingningen
Reklamobjektet ger nu Respons A
___________________________________________________
Kombinera med ett ytterligare signalobjekt
Signalobjekt B ……………….. ger Respons B ………………..
Osv. enligt samma modell
Våra ungdomar är utsatta för en massiv påverkan från de företag som vill sälja livsstilar!
Gunnar Hyltegren
Beteendet - instrumentell betingning
Instrumentell betingning: man lär sig vilket beteende som leder
till önskad effekt
Genom försök/misstag kan man lära sig själv
Genom belöningar och/eller bestraffningar kan man lära andra
Beteendet förstärks/släcks ut av sina konsekvenser:
Positiv förstärkning = när ett visst beteende belönas
Aversiv förstärkning = när ett visst beteende bestraffas
Negativ förstärkning = när ett visst undvikande beteende leder
till obehagsminskning (t.ex. man städar istället för att göra läxan)
Thorndike, Edward Lee, 1874–1949, amerikansk psykolog (trial and error)
Skinner, Burrhus Frederic, 1904–90, amerikansk experimentalpsykolog (skinnerboxen, boken ”Undervisningsteknologi”, 1967)
Gunnar Hyltegren
5. Medvetandets
pedagogik
Följande 6 bilder handlar om
detta perspektiv på lärandet
Gunnar Hyltegren
Hur lär man sig tänka…
- Barnet uppfattar skillnader
- Barnet uppfattar likheter
- Ordet ”sked” som namn
- Skedens struktur = delar, relationer
- Skedens mening = en sked som en sked
Gunnar Hyltegren
Delar och helheter – båda lika viktiga
Kök
Fasta
inventarier
Elinstall.
Skåp
Lösa
inventarier
etc.
Porslin
Knivar
Matknivar
Dessertknivar
Bestick
Gafflar
etc.
Matgafflar
Dessertgafflar
Kokkärl
Maskiner
etc.
Skedar
etc.
Matskedar
det konkretas träsk
(språket består uteslutande av ”namnbegrepp”)
Dessertskedar
Teskedar
etc.
Gunnar Hyltegren
”Variationsteorin” - tre centrala begrepp
Urskiljning
Samtidighet
Resultatet av fenomenografisk forskning – ”ny” teori eller ”gammal i ny förpackning”?
Variation
Gunnar Hyltegren
Yta / Djup
-
Atomism / Holism
Holistisk
behandling
Relaterar del-helhet
Gör hierarkier
Ytinriktning
Djupinriktning
Härmar mekaniskt
Bankar in
Söker förståelse
Är ute efter poängen
Isolerar
Radar upp
Atomistisk
behandling
Gunnar Hyltegren
En medveten syn på undervisning
Äldre
kvinna
Relation
Relation
Relation
Eleven
Relation
Det som skall uppfattas
Kommunikativt
handlande:
Agera
Tala
Utföra
Skriva
Räkna
”Intryck att
bedöma”
Läraren
Äldre kvinna
och
yngre dam
Gunnar Hyltegren
Att inte vara ute och cykla…
Den kunnige har
fler frågor än
den okunnige!
e
ar
r
a
gf
nt
n
a
i
k
r
i
K
e
af
ar
Tr
r
ä
vb
t
e
tis
Br
r
sa
u
rk
Ci
Målet att kunna cykla förvandlas till ett medel
när man väl kan cykla.
K
sk
n
u
su
p
a
in
l
k
c
e
tv
Lärandets objekt blir ett
indirekt objekt för ett
lärandets objekt på en
högre nivå!
gen
Kunskapsutvecklingen
är oändlig.
