KUNDINFORMATION
1 (2)
08.01.2010
ÄRFTLIG PROTEIN C-BRIST
Bakgrund
Protein C är en fysiologisk antikoagulant, som är beroende av K-vitamin och vars
syntes sker i levern. Aktiverat protein C bryter tillsammans med sin ko-faktor protein S
ner de aktiverade koagulationsfaktorerna V och VIII. Brist på protein C ärvs autosomalt
dominant. Vid brist av typ 1 är mängden protein C mindre än normalt och i typ 2
avviker dess funktion kvalitativt. I Finland orsakar en viss mutation (PC W380G) i
protein C-genen merparten av typ 2 protein C-brist. I bakgrunden för protein C-brist av
typ 1 finns många olika mutationer.
Brist på protein C kan konstateras vara ärftlig, ifall protein C:s aktivitet upprepat är
lägre än normalt (utan förvärvad orsak) och samma fynd även konstateras hos en
släkting av första graden. (Förvärvade orsaker till minskad aktivitet hos protein C är
bl.a. varfarinbehandling, brist på K-vitamin, leversjukdom, akut trombos, sepsis och
DIC).
Brist på protein C medför ökad risk för ventromboser. I en del undersökningar har
protein C-brist sammankopplats även med arteriella tromboser hos unga patienter.
Klinisk betydelse av det konstaterade sambandet mellan protein C –brist och vissa
graviditetskomplikationer är ännu oklar. Protein C-brist beräknas i västländerna
förekomma hos 0,2–0,5 % av befolkningen.
Risken för trombos
Brist på protein C anses öka risken för ventrombos 5–10-faldigt och den är därför en
relativt stark riskfaktor. Trombosrisken kan variera i olika släkter beroende på de
mutationer som finns i bakgrunden. Endast en del av dem som har protein C-brist
drabbas någonsin av trombos. Efter neonatalskedet är trombosrisken liten före
puberteten. I allmänhet är trombosrisken högre ju lägre protein C-nivån är. Personer
som är homozygotiska och vilkas protein C-aktivitet är under 1 %, löper stor risk att
drabbas av neonatal purpura fulminans. Tromboserna kan vara spontana, men en stor
del av dem sammanhänger med någon annan riskfaktor (operation, benfraktur, annan
immobilisation, svår infektion, p-piller, graviditet, förlossning, puerperiet). Protein Cbrist ökar i någon mån risken för ventrombosrecidiv. En del tromboser kan förebyggas
med profylax eller genom att patienten undviker att utsätta sig för risker. Övervikt
borde undvikas, eftersom den ökar risken för tromboser bl.a. genom att venflödet i de
nedre extremiteterna blir långsammare. Patienter ska uppmuntras att sluta röka.
Behandling
Trombosrisken måste bedömas individuellt. Antikoagulantterapi har god förebyggande
effekt mot tromboser. För en mutationsbärare utan symptom är det inte nödvändigt
med antikoagulation. Motiveringarna för en långvarig trombosbehandling eller en
permanent antikoagulantterapi bedöms från fall till fall. Enligt nuvarande
rekommendationer påverkas behandlingens längd mera av ventrombosens kliniska drag
än enbart av en konstaterad protein C-brist (t.ex. en första eller recidiverad trombos,
en spontan trombos eller en som sammanhänger med exponeringsfaktorn, om
trombosen är belägen nedanför eller ovanför knävecket) (Kearon m.fl.). En trombos
och konstaterad brist på protein C kan dock utgöra motivering för en långvarig eller
permanent
antikoagulantterapi.
För
att
undvika
hudnekros
bör
peroral
antigulantbehandling påbörja i liten dos under skydd av lågmolekylärt heparin.
Finlands Röda Kors, Blodtjänst, Stenhagsvägen 7, 00310 Helsingfors
Tfn 09 58 011, Fax 09 5801 329
Blodtjänst producerar trygga blodpreparat och laboratorietjänster som behövs i sjukhus för vård av patienter samt bedriver läkemedelpartihandel inom området.
Vi ombesörjer insamling av blod från frivilliga blodgivare i hela Finland enligt patientvårdens behov. Vi erbjuder sjukhusen även stamcells- och vävnadspreparat
samt tjänster som stöder transplantation av organ, vävnader och stamceller. Blodtjänstens verksamhet bedrivs inte i vinstsyfte. Vår årsbudget är på cirka 75 milj.
euro och vi sysselsätter cirka 550 personer på 16 orter. www.blodtjanst.fi
KUNDINFORMATION
2 (2)
08.01.2010
Profylax
Trombosprofylax inför elektiva ingrepp bestäms mera på basis av ingrepp än enbart på
grund av konstaterad PC-brist (Geerts m.fl.). Ingrepp kan beroende på fallets art
utföras under skydd av heparinbehandling (i allmänhet lågmolekylärt heparin) eller
peroral antikoagulantterapi. För små kortvariga ingrepp, som inte behöver
immobilisation, krävs ingen trombosprofylax.
Graviditet och preventivmedel
Längden och dosen av trombosprofylax under graviditet och förlossningsvården bedöms
individuellt och beslutet påverkas dels av konstaterad mutation, dels av tidigare
trombosanamnes (Bates m.fl.). Generellt föreslås att alla mutationsbärare ska skyddas
med profylax under förlossnings- och puerperiumtiden. Profylax under graviditeten
övervägs individuellt. P-piller som innehåller estrogen är enligt huvudregeln
kontraindicerade. S.k. minipiller, som endast innehåller progestin, och hormonspiral
tycks
däremot
inte
öka
trombosrisken.
Interaktion
mellan
hormonsubstitutionsbehandling och protein C-brist är oklar (Wu m.fl.).
Undersökning av släktingar
Undersökning av släktingar av första graden (föräldrar, syskon, barn) är befogad.
Genom att identifiera symptomfria mutationsbärare kan en del av tromboserna kanske
undvikas genom information och trombosprofylax i högrisksituationer. Det är sällan
nödvändigt att undersöka småbarn före puberteten. I släkter, där det i bakgrunden för
brist
på
protein
C
har
konstaterats
en
PC
W380G-mutation,
kan
mutationsundersökningen användas vid undersökning av symptomfria släktingar. I
samband med rådgivning bör man undvika att stämpla symptomfria mutationsbäräre
som sjuka eftersom bara en del av personer med den konstaterade protein C –bristen
någonsin drabbas av trombos.
Litteratur
-www.terveysportti.fi Käypä hoito, Laskimotukos ja keuhkoembolia 2004.
-Mustonen P. Perinnöllinen tukostaipumus. www.terveysportti.fi Lääkärin käsikirja
15.9.2009.
-Levo A et al. Single founder mutation (W380G) in type II protein C deficiency in
Finland. Thromb Haemost 2000;84:424-8.
-Foy P, Moll S. Thrombophilia: 2009 Update. Curr Treatment Options in Cardiovascular
medicine 2009;11:114-128.
-Kearon C, Kahn SR, Agnelli G, et al. Antithrombotic therapy for venous
thromboembolic disease: American College of Chest Physicians evidence-based clinical
practice guidelines (8th edition). Chest 2008;133:454-545.
-Geerts WH, Bergqvist D, Pineo GF et. al. Prevention of venous thromboembolism:
American College of Chest Physicians evidence-based clinical practice guidelines
(8th Edition). Chest 2008;133;381-453.
-Bates SM, Greer IA, Pabinger I, et al. Venous thromboembolism, thrombophilia,
antithrombotic therapy, and pregnancy: American College of Chest Physicians
evidencebased clinical practice guidelines (8th Edition). Chest 2008; 133:844S–886S.
-Wu O, Robertson L, Langhorne P, et al. Oral contraceptives, hormone replacement
therapy, thrombophilias and risk of venous thromboembolism: a systematic review.
Thromb Haemost 2005;94:17-25.
Finlands Röda Kors, Blodtjänst, Stenhagsvägen 7, 00310 Helsingfors
Tfn 09 58 011, Fax 09 5801 329
Blodtjänst producerar trygga blodpreparat och laboratorietjänster som behövs i sjukhus för vård av patienter samt bedriver läkemedelpartihandel inom området.
Vi ombesörjer insamling av blod från frivilliga blodgivare i hela Finland enligt patientvårdens behov. Vi erbjuder sjukhusen även stamcells- och vävnadspreparat
samt tjänster som stöder transplantation av organ, vävnader och stamceller. Blodtjänstens verksamhet bedrivs inte i vinstsyfte. Vår årsbudget är på cirka 75 milj.
euro och vi sysselsätter cirka 550 personer på 16 orter. www.blodtjanst.fi
