Undervisningsmaterial inför
delegering
Insulingivning
Reviderat den 28 april 2017
Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan:
Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård
Högskolan Dalarna
Diabetes
Folksjukdom:
mer än 10 000 personer har diabetes i Dalarna
4-5% av Sveriges befolkning
I åldersgruppen 75 år och äldre har ca 130 000
personer i Sverige diabetes
Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.
Provet bör upprepas
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Vad är Diabetes?
Diabetes är en sjukdom som orsakas av brist på insulin
eller försämrad effekt av insulin.
Vid brist på insulin kan kroppen inte tillgodogöra sig
kolhydrater/socker i maten och därmed stiger glukoshalten i blodet.
Insulin är ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln
som har till uppgift att se till att kolhydraterna som vi
äter kan användas som bränsle i musklerna i form av
glukos och att det kan lagras som energi i levern.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Olika former av diabetes
• Typ 1 – diabetes, ca 85%:
- ingen egen insulinproduktion.
• Typ 2 – diabetes, ca 10%:
- minskad insulinproduktion,
- nedsatt insulinkänslighet.
• Sekundär diabetes:
- diabetes som en följd av andra sjukdomar t ex
• hormonella rubbningar,
• sjukdomar i bukspottkörteln,
• behandling med vissa läkemedel ex.
kortison.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Insulinets funktion
Vid insulinbrist kan inte kroppen tillgodogöra sig det
socker som finns i blodet. Insulinet fungerar som en
nyckel för att öppna cellerna så att glukos kan strömma in.
Insulinet sänker blodsockret genom att se till att socker
används som:
• bränsle i musklerna,
• lagras som energidepå i levern,
• omvandlas till fett i fettvävnaden.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Behandling typ 1 diabetes
Typ 1
• Insulin (alltid),
• Motion,
• Kost.
Strävar efter ett jämnt blodsocker inom de normala
värdena (4-6 mmol) eller individuellt.
Strävar efter att undvika snabba svängningar i
blodsockret.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Behandling typ 2 diabetes
Typ 2
• Livsstilsförändring (viktminskning, kost, motion),
• Tabletter (olika sorter påverkar på olika sätt),
• Insulin.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Orsaker till högt P-glukosvärde
(hyperglykemi)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
För låg dos insulin/tabletter,
För mycket mat/mellanmål,
Mindre motion än vanligt,
Infektion,
Feber,
Stress,
Nikotin,
Övervikt,
Rekyl – kroppens reaktion på lågt p-glukos.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Symtom på högt P-glukosvärde
(hyperglykemi)
Vanliga kännetecken:
• ökad törst,
• ökade urinmängder,
• trötthet,
• dimsyn,
• aptitförlust,
• illamående,
• muntorrhet,
• djupandning,
• svampinfektioner.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Åtgärder vid högt P-glukosvärde
(hyperglykemi)
• Höga värden? Från 15-30 mmol (inviduellt).
Kontrollera tidigare värden.
• Är allmäntillståndet påverkat? Ta kontakt med
sjuksköterska.
• Opåverkat allmäntillstånd, ge extra vatten, motion,
minska på kommande portion.
• Ta täta blodsocker.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Orsaker till lågt P-glukosvärde
(hypoglykemi)
• avstått måltid, mellanmål, för lång tid mellan
måltiderna,
• ätit för lite, utebliven eller försenad måltid,
• fysisk aktivitet/motionerat eller rört på sig mer än
vanligt,
• för hög dos av tablett/insulin,
• alkohol,
• kräkningar/diarréer,
• ändrat stickställe.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Symtom på lågt P-glukosvärde
(hypoglykemi)
Exempel på symtom:
• förvirring,
• hungerkänslor,
• irritation, aggression,
• hjärtklappning,
• darrningar,
•
•
•
•
•
yrsel,
trötthet,
kallsvettighet, blekhet,
kramper mm,
symtom som liknar stroke.
Man kan drabbas av hypoglykemi både vid insulinoch tablettbehandling
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Åtgärder vid lågt P-glukosvärde
(hypoglykemi)
• Ge patienten något att äta, t ex smörgås och mjölk.
• Om påverkad patient inte vill äta: ge dryck t ex söt
saft, mjölk, juice eller liknande.
• Om patienten har svårt att svälja: ge honung,
glukosgel eller liknande.
• Upprepa vid behov efter 10 min.
• Efter 30 minuter ge full måltid.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Åtgärder vid lågt P-glukosvärde
(hypoglykemi)
Insulinkänningarna är individuella och kan med tiden
ändras hos en och samma person. Vid långvarig diabetes
kan symtomen för insulinkänning upphöra helt. Patienten bör
äta något som höjer blodsockret!
Obs! Om patienten har sänkt medvetandenivå så
ge inget att äta eller dricka! Kontakta
sjuksköterska omedelbart!
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Om en person med diabetes inte mår
bra
•
•
•
•
Ta P-glukos.
Kontakta sjuksköterskan.
Dokumentera.
Var observant på vad orsaken kan vara t ex inte ätit
något, inte tagit sin medicin, har feber eller annat
symtom.
• Personer som behandlas med T Metformin kan
drabbas av allvarlig biverkan om de har vätskebrist.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Vad bör man tänka på vid
• Infektioner: p-glukos stiger och det kan tillfälligt
behövas höjd insulindos. Ofta stiger P-glukos innan
symtomen på infektion uppträder.
• Magsjuka: insulin får inte uteslutas (kontakta alltid
sjuksköterskan när en diabetespatient har magsjuka).
• P-glukos kan behöva tas oftare (enligt sjuksköterskans ordination).
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Individuella värden
Det är av stor vikt att personer med diabetes har
individuella målvärden som anger mellan vilka värden
personen ska ligga.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Komplikationer vid diabetes
Stora kärlen
Kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke och fotsår.
Små kärlen
Retinopati: skadar ögonen och kan leda till blindhet.
Nefropati: skada på njurarna.
Nervpåverkan
Neuropati: nedsatt känsel, framför allt i fötterna.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Fotvård vid diabetes – förebyggande
åtgärder
• Daglig inspektion av patientens fötter avseende hud,
naglar, ev. felställningar, behåring på tår samt svullnad.
• Inspektera även patientens skor, tofflor, strumpor
m.m.
• Håll patientens fötter och ben rena och mjuka med
hjälp av god fothygien och mjukgörande crème.
Undvik att smörja mellan tårna.
• Klipp naglar om det går.
• Rapportera direkt förändringar till sjuksköterska.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Diabetessår
De vanligaste sårlokalisationerna vid diabetes
• på tåtoppar,
• mellan tår,
• på fotryggarna,
• på hälarna.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Kosten vid diabetes
Jämn fördelning över dagen ger jämnare blodsockernivå.
Frukost - lunch - middag och ett par mellanmål samt ett
sent kvällsmål är en bra måltidsordning.
• individuell anpassning,
• obs! inte för lång nattfasta (max 11 timmar),
• fiberrik kost,
• öka proteinintaget,
• fett av lämplig kvalitet och mängd,
• minska mängden kolhydrater (grönsaker i valfri mängd,
max 2 frukter/dag),
• minskat sockerintag, undvik socker i flytande form.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Munhälsa
•
•
•
•
Tänk på vikten av en god munhälsa.
Vanligt med muntorrhet.
Förebyggande tandvård behövs.
Äldre personer kan behöva stöd och hjälp med
munvården.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Olika insulinsorter
• Direktverkande:
• Basinsulin (långtidsverkande).
• Mixinsulin (blandning av bas -och direktverkande
insulin).
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Insulingivning = ge alltid något att äta
Många insulinsorter innehåller snabbverkande insulin
vilket kan leda till lågt P-glukos (hypoglykemi) om
personen inte äter.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Förvaring av insulin
• Oöppnad förpackning förvaras i kylskåp dvs mörkt
och kallt (2-8 grader C). OBS! Får inte frysas.
• Öppnad penna förvaras i rumstemperatur, ej över
25°C. Undvik direkt solljus.
• Hållbarhet högst 1 månad i rumstemperatur.
Om en penna inte räcker till hela dosen kasseras den
och en ny tas i bruk.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Kassering av insulinpenna
• Efter injektion kasseras den använda kanylen.
• Även om det finns lite insulin kvar i pennan kasseras
den som brännbart avfall.
• Om det återstår en större mängd insulin kasseras
den som läkemedel.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Metoder för att mäta P-glukos
• Teststickor + P-glukosmätare, visar det aktuella
värdet i mmol/l.
• Blodprov som mäter HbA1c (mmol/mol), visar
glukos-värdet i genomsnitt under de senaste 6-8
veckorna.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Checklista vid insulingivning
1. Rätt person. Kontrollera att det är rätt person du
tänkt ge insulin. Fråga om personen mår bra och att
det är OK att ge insulin. Kontrollera att ingen annan
redan givit insulindosen. Se ordinationshandling och
signeringslista.
2. Rätt tid. Kontrollera att det är rätt tidpunkt på dagen.
3. Rätt sort och dos. Kontrollera mot originalhandling.
Om personen har mer än en sorts insulin kontrollera
att du ger rätt sort vid rätt tidpunkt.
4. Rätt blandat. Vänd på insulinpennan flera gånger så
att insulinet blandas, se ovan.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Checklista vid insulingivning
5. Säkerhetskontroll. Kontrollera att insulinpennan
fungerar d.v.s. att det kommer insulin ur nålen vid
varje tillfälle. Se alltid instruktion för respektive penna.
Byt alltid nålen vid varje injektionstillfälle.
6. Rätt mängd. Kontrollera med dubbelkontroll: Först i
samband med att du vrider fram, sedan strax innan du
ger, att du vridit fram rätt mängd enheter (E) insulin.
Kassera insulinpennan om insulinet inte räcker till hela
dosen.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Checklista vid insulingivning
7. Rätt injektionsställe. Se tidigare signatur om var
injektionen gavs senast. Variera injektionsställen enligt
ordination. Låt även mottagaren av insulinet lämna
sina synpunkter på var det skall injiceras.
8. Signera. Efter given dos, signera, skriv datum och
klockslag. ”Städa undan” och ta bort den använda
kanylen.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
Att mottaga / åtaga sig en delegering
•
•
•
•
•
•
•
Du ska känna att Du har tillräcklig utbildning och erfarenhet för uppgiften
Du har ansvar för den uppgift Du utför
Du får enbart utföra det som är delegerat
Du får ej överlåta uppgiften till någon annan som inte har delegering
Rapportera avvikelser till kommunsköterskan
Bevaka när Din delegering upphör och meddela kommunsköterskan detta
En delegering ska omprövas när omständigheterna påkallar det och ska
omedelbart återkallas. Om beslutet inte är förenligt med en god och säker
vård
Föreskrifter och allmänna råd: Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14)
Det är viktigt att du själv känner att du kan och vill åta dig
delegeringsuppdraget. Prata gärna med din sjuksköterska
om detta!
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets
MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2017-04-28 ©Författarna
