Utbildningsmaterial (2016)

Undervisningsmaterial inför
delegering
Läkemedel
Reviderat den 12 april 2016
Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan
Vad är omvårdnad?
• Allmän omvårdnad
Åtgärd som är oberoende
av sjukdom och medicinsk
behandling.
Utförs av all personal.
• Specifik omvårdnad
Riktad åtgärd som kräver
formell kompetens
Sjuksköterskan har ansvar för både
allmän och specifik omvårdnad
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Delegering
Delegering: När Hälso- och sjukvårdspersonal med
formell kompetens överlåter en medicinsk arbetsuppgift
till en annan person som har reell kompetens.
Formell kompetens: Har personer med legitimation,
godkänd högskoleutbildning eller specialistutbildning.
Reell kompetens: Får man genom erfarenhet eller
genom fortbildning.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Vad innebär delegering för mig?
• Du ska känna att Du har tillräcklig utbildning och
erfarenhet för uppgiften
• Du har eget ansvar för den uppgift Du utför
• Du får enbart utföra det som är delegerat
• Du får ej överlåta uppgiften till någon annan
• Rapportera avvikelser till kommunsköterskan
• Bevaka när Din delegering upphör och meddela kommunsköterskan detta
• En delegering ska omprövas när omständigheterna
påkallar det och ska omedelbart återkallas om beslutet
inte är förenligt med god och säker vård
Föreskrifter och allmänna råd: Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14)
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Hälso- och sjukvårdspersonal
• Den som är legitimerad för yrke inom hälso- och
sjukvården, eller biträder legitimerad yrkesutövare
• Skyldighet att arbeta i överensstämmelse med
vetenskap och beprövad erfarenhet
• Arbetstagaren bär själv ansvar för att fullgöra sina
arbetsuppgifter
• Vissa arbetsuppgifter kan överlåtas när det är
förenligt med god och säker vård
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Lagar och föreskrifter
• SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen
• SFS 2014:821 Patientlagen
• SFS 2008:355 Patientdatalagen
• SOSFS 1997:14 Om delegering av arbetsuppgifter
inom hälso- och sjukvård
• SOSFS 2001:17 Läkemedelshantering i hälso- och
sjukvård
• SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Lagar och föreskrifter (forts)
• SFS 2010:1369 Patientsäkerhetsförordningen
• SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete
• SOSFS 2012:9 Ändring i föreskrifterna och allmänna
råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i
hälso- och sjukvården
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Hälso- och sjukvårdslagen
• God vård på lika villkor
• God kvalitet – tillgodose trygghet i vård och
behandling
• Respekt för patientens självbestämmande och
integritet
• Vara lättillänglig
• Vården skall så långt det är möjligt utformas i
samråd med patienten
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Patientlagen
Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning
samt att främja patientens integritet, självbestämmande
och delaktighet.
Patientlagen trädde i kraft den 1 januari 2015.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Patientdatalagen
• Skyldighet att föra patientjournal – detta för
patientens säkerhet, som informationskälla, stöd för
dem som ansvarar för patientvården, instrument för
uppföljning och utvärdering.
• Tillgång till patientjournalen – endast för den
personal vid enheten som är involverad i
patientvården.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Handhygien är viktigt
Basala hygienrutiner skall gälla överallt där
vård och omsorg bedrivs!
De ska tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal
oavsett om det finns en känd smitta eller inte.
Syftet är att förhindra smitta:
• Från vårdtagare till personal och från personal till
vårdtagare.
• Mellan vårdtagare, via personalens händer och kläder.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Handhygien är viktigt
I basala hygienrutiner ingår:
• Handhygien, dvs alltid handdesinfektion
och ibland också handtvätt.
• Handskar.
• Skyddskläder: plastförkläde eller skyddsrock.
• Ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir.
• Ringar, armband och klockor ska ej användas i nära
arbete med patienter. Naglar ska vara kortklippta.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Medicinhantering
• Egenvård
• Handräckning
• Delegering för läkemedelshantering
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Vad är ett läkemedel?
Ett läkemedel är en vara som är avsedd att för
människor eller djur,
för att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom
eller symtom på sjukdom
(SFS 1992:859 Läkemedelslagen)
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Hur förvaras läkemedel?
Läkemedel ska förvaras inlåst i särskilt skåp, detta
för att obehöriga ej ska komma åt dem.
Detta gäller även flytande läkemedel.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Vad är en läkemedelsordination?
• En ordination är ett läkemedel som är utskrivet
av läkare eller annan yrkeskategori med
förskrivningsrätt.
• Ordinationen kan komma i form av ett recept
eller E-dos.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Läkemedelshantering
• Ordination – av läkare eller sjuksköterska med
förskrivningsrätt
• Iordningställande
• Administrering
• Rekvisition
• Förvaring
• Kassering av läkemedel
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
När ska ett läkemedel ges?
• Vad står det i ordinationen?
• Den som förskriver läkemedel tar hänsyn till att
läkemedlen fördelas över dygnet och att olämpliga
kombinationer inte ges samtidigt.
• Många läkemedel ska ges i samband med någon
form av mat, men det behöver inte innebära en hel
måltid.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Läkemedelsformer
• Tabletter, kapslar, resoribletter, brus-, entero-, depottabletter m fl
• Inhalationsberedningar
• Mixturer/flytande
• Suppositorier
• Vagitorier/vaginalkräm
• Klysma/rektalvätska
• Ögon-, öron-, näsdroppar
• Salvor, kräm, gel
• Injektioner
• Depotplåster, mm
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Tabletter
Vanliga tabletter. Den vanliga tabletten löser upp sig i
magsäcken …
men det finns många undantag.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Tabletter (forts)
Många patienter har svårt att ta tabletter, men tabletter
får inte krossas innan kontakt tagits med sjuksköterska.
Vissa läkemedel är gjorda för att verka först när de
kommer till tarmen, om en sådan tablett krossas /
delas blir doseringen fel. Det gäller t ex depottabletter,
som långsamt löser upp sig i kroppen och därmed inte
behöver ges så ofta. Enterotabletter är täckta med ett
överdrag som tål magsäckens sura innehåll och
passerar oförstört till tarmen, där läkemedlet tas upp.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Tabletter (forts)
• Tuggtabletter tuggas sönder och sväljs sedan.
• Sugtabletter löses långsamt upp i munhålan.
• Munsönderfallande tabletter, lägges på tungan där
den smälter och sväljes därefter utan vatten.
• Brustabletter löses upp i ca 1 dl vatten, vänta tills
tabletten är helt upplöst och sedan ska patienten
dricka upp vätskan.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Tabletter (forts)
Resoribletter stoppas under tungan eller läppen. Detta
görs för att på dessa ställen finns många små blodkärl
som tar upp läkemedlet snabbt och ger då snabb
effekt.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Kapslar
Kapslar ska sväljas hela, då de har ett hölje som gör att
de inte ska lösas upp för tidigt.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Mixturer / flytande
Mixturer / flytande läkemedel ska mätas upp ur originalförpackning och tas via munnen.
Viktigt med rätt styrka och rätt dosering!
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Inhalationsberedningar
Läkemedel som ska andas in finns i pulver, vätska och
gasform.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Spray
Sprayas under tungan, medan patienten håller andan.
Ges om patienten är ordinerad detta vid kärlkrampsanfall.
OBS!
Risk för blodtrycksfall!
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Suppositorier
Suppositorier ska ges via ändtarmen.
Kom ihåg att person med stomier inte ska ta
suppositorier!
Den
trubbiga
sidan ska
föras in
först
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Klysma / rektallösning
Klysma / rektallösning ges i ändtarmen. Det är viktigt
att tänka på tekniken hur man ger rektallösningen.
Ska inte ges till personer med stomier!
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Vagitorier / vaginaltablett
Vagitorier / vaginaltabletter ges i slidan.
Tänk på etiken – kan vara en jobbig situation för
patienten!
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Plåster
• Placeras på överkroppen, men inte på trasig hud dvs
över ärrbildningar, sår eller irriterad hud.
• Tänk på att variera plats på plåstret vid byte.
• Använd handskar så att du undviker kontakt med läkemedlet.
• Viktigt att plåstren kasseras i
avsedd burk. När burken är full
lämnas den till sjuksköterska för
kassering.
• Se lokal rutin.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Ögondroppar / -salva / -gel
Om patienten har mer än en sort är det viktigt att
vänta 5 minuter mellan.
Kom ihåg god handhygien för att minska risken för
infektioner.
Viktigt att se till att man ger i rätt öga!
Vänster öga betyder patientens vänstra öga!
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Örondroppar
Droppa i rätt öra och i rätt mängd!
Vänster öra betyder patientens vänstra öra!
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Salvor / krämer / gel
Kom ihåg att smörja på rätt ställe och finns ett schema
vara noga att följa det.
Det är viktigt att använda handskar vid
applicering!
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Vanliga läkemedelsgrupper
•
•
•
•
Smärtstillande medel – Alvedon, Morfin, NSAID
Lugnande medel – Oxascand, Haldol
Hjärt- och kärl medel – Enalapril
Blodförtunnande medel – Waran, Trombyl,
Xarelto, Eliquis, Fragmin
• Blodsockerreglerande medel – Metformin
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Vanliga läkemedelsgrupper (forts)
• Inhalationsmedel – Pulmicort, Atrovent, Bricanyl
• Urindrivande medel – Furix
• Tarmreglerande medel – Laktulos, Duphalac,
Movicol, Laktipex, Forlax / Omnilax
• Laxermedel – Cilaxoraldroppar, Microlax, KLYX
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Viktigt att veta när det gäller
blodförtunnande läkemedel
Waran är ett blodförtummande läkemedel som inte delas i
dospåse, eftersom det ordineras utifrån det blodprov som
patienten har lämnat (INR-prov eller pk-prov)
Om patienten äter blodförtunnande medel är det viktigt att
tänka på att:
• patienten är extra blödningsbenägen,
• det är viktigt att patienten får ordinerad dos,
• inte ge salicylsyrepreparat pga av risk för interaktion
(negativ inverkan) tillsammans med andra läkemedel.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Viktigt att veta när det gäller Paracetamol
Tabletter som innehåller Paracetamol (t ex Alvedon,
Panodil, reliv) kan ge allvarliga biverkningar. Maxdosen
får inte överskridas pga allvarlig risk för bestående
leverskador och död.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Aktuella dispenseringssystem
• Dospåsar
• Dosett
• Dispensering ur originalförpackning, öcon/örondroppar. Vissa läkemedel tas ur
originalförpackning
• Iordningställande av flytande läkemedel
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Aktuella dispenseringssystem
Dosdisp delat från apotek – tabletterna kommer
färdigdelade från ett dosapotek i påsar eller bubblor
som är märkta med:
• Datum
• Tid
• Namn
• Personnummer
• Antal tabletter och namn på läkemedlen
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
ApoDos
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Vår läkemedelslista
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Aktuella dispenseringssystem
Dosett – Liten box indelad i fack med veckodagar och
tidpunkter (den vanligaste räcker en vecka och har fyra
dosfack för varje dag)
• Dosetten ska vara märkt med
patientens namn och personnummer.
• Dosetten delas veckovis av
sjuksköterska.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
WARAN i dosett
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Aktuella dispenseringssystem (forts)
Originalförpackning - Läkemedel som endast ska tas
ur sin förpackning vid användandet.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Aktuella dispenseringssystem (forts)
Flytande läkemedel - Många har även flytande
läkemedel som inte kan färdigställas i förväg utan måste
mätas upp inför varje dos. Görs av delegerad
omvårdnadspersonal.
Viktigt att det blir rätt styrka och rätt dosering!
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Signeringslista: Överlämnande av
läkemedel
Signeringslistor kan se
olika ut.
Detta är ett exempel.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Iordningställande av flytande läkemedel
• Rätt patient – namn och personnummer
• Rätt läkemedel - till rätt namn och personnummer
på läkemedlet
• Rätt styrka – vad står på läkemedlet, vad står på
signeringslista/doskort/läkemedelskort
• Rätt dos – det är viktigt att noga kontrollera så det
blir rätt mängd, ibland ska det bara ges några
droppar, ibland mäts det upp i ett mått graderat med
ml, ibland dras det upp i spruta.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Aktuella dispenseringssystem (forts)
Vid behovs-medicin – Läkemedel som patienten inte
behöver ha dagligen men finns att ta vid behov.
T. ex. Tabl Alvedon vid huvudvärk. Läkemedlet ska
finnas ordinerat på läkemedelskortet / doskortet och
även vara skrivet på särskild lista över läkemedel att ta vid
behov.
Viktigt att kontrollera dos och styrka!
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Uppföljning av givet läkemedel
• Önskad effekt – Anna hade ont i huvudet, du gav T.
Alvedon. Gick huvudvärken över?
• Biverkan – Reagerade hon underligt, uteblev önskad
effekt?
• Rapportering – Verkan av läkemedlet ska alltid
dokumenteras i patientens omvårdnadsdokumentation.
• Dokumentationen är viktig då läkemedlet kan vara
ordinerat på prov och ska utvärderas.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Uppföljning av givet läkemedel (forts)
• Viktigt att genast rapportera om patienten uppvisar
tecken på överkänslighet mot läkemedlet! Ex. utslag,
svullna slemhinnor, andningssvårigheter, klåda eller
ökad förvirring.
• Gavs läkemedlet inte alls eller inte i rätt tid – Då
ska en avvikelserapport skrivas, enligt gällande rutin.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Rapportering till sjuksköterska
• Vid förändring av patientens tillstånd - reagerar på given
medicin, ramlar, blir mer förvirrad, smärtstillande har
ingen effekt.
• Rapportera även vid förbättring av tillståndet.
• Vid avvikelse i läkemedelshanteringen - t. ex. medicin till
fel patient, fel tidpunkt, fel dos. Om dessa händelser
inträffar ska en avvikelseblankett fyllas i och lämnas till
enhetschefen.
• När risk för fel kan uppstå - ska detta också rapporteras
t. ex. otydlig signeringslista och många synonympreparat.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
De 7 gyllene reglerna vid överlämnade
av läkemedel
1. Kontrollera alltid signeringslistan innan du ger
läkemedel. Någon annan kanske redan har gett
läkemedlet.
2. Rätt patient, kontrollera alltid namn och
personnummer
3. Rätt tid och datum
4. Rätt administreringssätt
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
De 7 gyllene reglerna vid
överlämnade av läkemedel (forts)
5. Kontrollera att det är rätt antal tabletter genom att läsa
på originalhandling och räkna tabletterna.
6. Kontrollera att patienten har svalt medicinen - det är
viktigt att patienten sitter upp, får riklig mängd vätska
till tabletterna. Patienten kan annars sätta i halsen. Om
läkemedlet blir kvar i mun eller svalg, kan frätskador
uppstå och läkemedlet får inte den effekt det ska ha.
Många av patienterna är muntorra och har försämrad
salivproduktion.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
De 7 gyllene reglerna vid
överlämnade av läkemedel (forts)
7. Signera givet läkemedel EFTER att patienten svalt
medicinen.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
De 7 gyllene reglerna
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Kontrollera alltid signeringslistan innan du ger
Rätt patient
Rätt tid och datum
Rätt administreringssätt
Rätt antal tabletter/mängd flytande läkemedel
Kontrollera att patienten har svalt medicinen
Signera givet läkemedel EFTER att patienten svalt
medicinen.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Några symtom på läkemedelsbiverkningar
•
•
•
•
•
•
•
•
Illamående, kräkningar, diarré, förstoppning
Förändrat allmäntillstånd
Yrsel, blodtrycksfall
Förvirring
Magsår
Huvudvärk
Trötthet
Allergi
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Om patienten mår dåligt, vad gör jag då?
Ta reda på:
• Hur länge har patienten mått dåligt? 1 timme,
1 dag eller 1 vecka?
• På vad sätt mår patienten dåligt? Illamående,
kräkning, feber…?
• Har patienten ont, i så fall var?
• När var patienten på toaletten och skööte
magen senast?
När du tagit reda på detta så kontaktar du
sjuksköterskan.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Receptfria läkemedel och naturläkemedel
Om receptfria läkemedel och/eller naturläkemedel
används är det viktigt att sjuksköterska och läkare får
veta detta. Det är viktigt på grund av att dosen av t ex
smärtlindrande läkemedel kan bli för hög om man
använder både receptfria och ordinerade läkemedel.
Naturläkemedel kan både förstärka och förminska
effekten av andra läkemedel.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Iordningställande av Vid behov (vb)
läkemedel
• Medel vb får endast ges vid kända åkommor.
• Patienten ska vara ordinerad läkemedlet - se doskort /
läkemedelskort
• Bedömning av behov - vid osäkerhet - kontakta
sjuksköterska
• Kontrollera som vid annan administrering av läkemedel
- rätt patient, vad behovsläkemedlet får ges för, rätt dos.
• Dosering och maxdos står på doskort / läkemedelskort
/ signeringslista för läkemedel vb.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Iordningställande av Vid behov (vb)
läkemedel (forts)
• Kontrollera signeringslista samt om läkemedlet redan givits/snart ska ges i ordinarie dospåse. OBS!
Maxdos samt intervall mellan doser.
• Dokumentation av givet läkemedel vb sker på särskild signeringslista samt enligt lokala rutiner.
• Om läkemedlet är narkotikaklassat ska alltid läkemedlet kontrollräknas före givandet och skrivas på
speciell nedräkningslista.
• Återrapportering av läkemedelseffekt till
sjuksköterska.
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Signeringslista: Överlämnande av
läkemedel som ges vid behov
Signeringslistor kan se
olika ut.
Detta är ett exempel.
110101
T.Panodil 2 st a 500 mg
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
18.00
l
Kassering av läkemedel
• Läkemedel räknas som riskavfall.
• Lämnas till sjuksköterska som i sin tur lämnar
vidare till apoteket.
• Se lokal rutin
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2016-04-12 ©Författarna
Att mottaga / åtaga sig en delegering
•
•
•
•
•
•
•
Du ska känna att Du har tillräcklig utbildning och erfarenhet för uppgiften
Du har ansvar för den uppgift Du utför
Du får enbart utföra det som är delegerat
Du får ej överlåta uppgiften till någon annan som inte har delegering
Rapportera avvikelser till kommunsköterskan
Bevaka när Din delegering upphör och meddela kommunsköterskan detta
En delegering ska omprövas när omständigheterna påkallar det och ska
omedelbart återkallas. Om beslutet inte är förenligt med en god och säker
vård
Föreskrifter och allmänna råd: Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14)
Det är viktigt att du själv känner att du kan och vill åta
dig delegeringsuppdraget. Prata gärna med din
sjuksköterska om detta!
Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av
länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 201 2016-04-12 5-05-21 ©Författarna