Fredrik Sjödin
Institutionen för psykologi
Epost: [email protected]
SAMHÄLLSBULLER - AGENDA
1.
2.
3.
4.
Kort info om exponering och störning
Hälsoeffekter
Kostnader
Åtgärder kostnad/vinst
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
SAMHÄLLSBULLER – BAKGRUND
• Buller omger oss varje dag, ofta i arbetet, men även i vår
dagliga omgivning.
• Den mest akuta hälsorisken med bullerexponering är oftast i
samband med bullerexponering i arbetet.
• Vår kunskap gällande hur hörselskador uppstår är idag god.
• Vår kunskap kring vilka effekter icke hörselskadligt buller har
på vår hälsa växer just nu i snabb takt.
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
SAMHÄLLSBULLER – BAKGRUND
• Sambandet mellan samhällsbuller buller (oftas från
trafik) och olika hälsoeffekter har påvisats in flertal
olika studier.
• Basner et al (2014) publicerade i år en artikel i
The Lancet där de poängterar vikten av att utveckla
goda strategier för att minska bullerexponeringen i
syfte att förbättra folkhälsan.
Basner, M et al,. Auditory and non-auditory effects of noise
on health. The Lancet. 2014. 383(9925): p. 1325-32.
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
SAMHÄLLSBULLER – BAKGRUND
• Shepard, D et al (2013) menar att forskningen har
för ensidigt fokuersat på problematiken med att bo i
en bullrig miljö. Deras studie jämförde tysta
boendemiljöer med bullriga boendemiljöer med
avseende på hälsorelated livskvalité.
• En viktig slutsats författarna gör är att det är av
stor vikt att skydda goda boendemijöer och
minska bullret där det finns problem.
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
Shepherd, D et al,. Do quiet areas afford greater healthrelated quality of life than noise areas?. Int J Environ Res
Public Health. 2013. 10(4): p. 1285-303.
SAMHÄLLSBULLER – BAKGRUND
• Resultatet ifrån Shepards studie ligger väl i linje med
EU kommissionens målsättning med bullerdirektivet
2002/49/EC.
• Citat från direktivet: Addressing local noise
issues by requiring competent authorities to draw up
action plans to reduce noise where necessary and
maintain environmental noise quality where it is good.
http://ec.europa.eu/environment/noise/directive.htm
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
SAMHÄLLSBULLER - ANTAL EXPONERADE I SVERIGE
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
Källa: Socialstyrelsen – Miljöhälsorapport 2009
SAMHÄLLSBULLER - BULLERSTÖRNING
•
Störning = centralt begrepp som handlar om
hur buller påverkar oss. Ett uttryck
för en upplevlse som kan vara
irritation, obehag och rädsla.
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
SAMHÄLLSBULLER - BULLERSTÖRNING
Pedersen, E. Persson-Waye,
K.Annoyance due to wind turbine
noise. Journal of Acoustical
Society of America, 2004.
6(116): p. 3460-70.
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
SAMHÄLLSBULLER – KÄNSLIGA GRUPPER
• Barn
och ungdomar
• Personer med hörselnedsättning
• Äldre personer
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
SAMHÄLLSBULLER - HÄLSOEFFEKTER
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
SAMHÄLLSBULLER - HÄLSOEFFEKTER
Störning och stress kan leda till olika
psykologiska och fysiologiska symptom ex:
• Sömnproblematik
• Hjärt- kärlsjukdomar
• Inlärningseffekter
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
SAMHÄLLSBULLER - HÄLSOEFFEKTER - SÖMN
• Studier
har visat att barn som exponeras för
vägtrafikbuller har mer sömnproblem och högre grad
av hyperaktivitet.
Tiesler, C et al. Exposure to road traffic noise and children´s behavioural problems and sleep
disturbance: Results from the GINIplus and LISAplus studies, Environmental Research,
(2013)123, p1-8.
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
SAMHÄLLSBULLER - HÄLSOEFFEKTER - SÖMN
Basner, M., U. Muller, and E.M.
Elmenhorst, Single and
combined effects of air, road,
and rail traffic noise on sleep
and recuperation. Sleep,
2011. 34(1): p. 11-23.
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
SAMHÄLLSBULLER - HÄLSOEFFEKTER - SÖMN
Basner, M., U. Muller, and E.M.
Elmenhorst, Single and
combined effects of air, road,
and rail traffic noise on sleep
and recuperation. Sleep,
2011. 34(1): p. 11-23.
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
SAMHÄLLSBULLER - HÄLSOEFFEKTER HJÄRT-KÄRLSJUKDOMAR
• Sambandet mellan bullerexponering från väg- spår- och
flygtrafik och ökad riskt för hjärt-kärlsjukdomar har påvisats i
ett flertal stuider.
Stephen, S., Airport noise and cardiovascular disease. BMJ, 2013. 347.
Eriksson, C., Cardiovascular and metabolic effects of long-term traffic noise exposure, in
Institute of Environmental Medicine. 2012, Karolinska institute: Stockholm.
Selander, J., et al., Long-term exposure to road traffic noise and myocardial infarction.
Epidemiology, 2009. 20(2): p. 272-9.
Babisch, W., Transportation noise and cardiovascular risk: updated review and synthesis of
epidemiological studies indicate that the evidence has increased. Noise Health, 2006. 8(30): p.
1-29.
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
Babisch, W. Updated exposureresponse relationship between road
traffic noise and coronary heart
diseases: A meta-analyses. Noise and
Health, 2014 (16)68, 68-77.
Bullerexponering (Ljudnivå)
Direkt
påverkan
Indirekt
påverkan
Hörselskada
Sömnproblem
Störning av
aktivitet
Kognitiva och
emotionella
reaktioner
Störning
Stressindikatorer
Fysiologiska stressreaktioner
Autonoma nervsystemet (opåverkbara, puls m.m)
Endokrina nervsystemet (hjärna, hormoner m.m.)
Hälsoeffekter
Hjärt- kärlsjukdomar
Högt blodtryck, åderförkalkning, Hjärtinfarkt, Stroke
SAMHÄLLSBULLER - INLÄRNINGSEFFEKTER
• Ett flertal studier har påvisat negativa inlärningseffekter hos
skolbarn på grund av flygbuller.
Stansfeld, S.A., et al., Aircraft and road traffic noise and children's cognition and health: a
cross-national study. The Lancet, 2005. 365(9475): p. 1942-1949.
Clark, C., et al., Exposure-effect relations between aircraft and road traffic noise exposure at
school and reading comprehension: the RANCH project. Am J Epidemiol, 2006. 163(1): p. 2737.
Hygge, S., G.W. Evans, and M. Bullinger, A prospective study of some effects of aircraft noise
on cognitive performance in schoolchildren. Psychological Science, 2002. 13(5): p. 469-74.
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
SAMHÄLLSBULLER - KOSTNADER
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
SAMHÄLLSBULLER - KOSTNADER
• De
bullerrelaterade kostnaderna för enbart och tåg
och järnväg hos EU-15 länderna motsvarar 0.4% av
BNP, vilket motsvarar 36 000 000 000 Euro.
EU-15 länderna innefattar:
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
Österrike, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland,
Grekland, Irland, Italien, Luxenburg, Holland, Portugal,
Spanien, Sverige och Storbrittanien.
SAMHÄLLSBULLER - KOSTNADER - SJUKVÅRD
• Hjärtinfarkt, ej dödlig, 8 dagar sjukhus,
24 dagar sjukskriven ink medicinering.
• Kostnad: 22 500 Euro
• Kärlkramp, ej dödlig, 5 dagar sjukhus,
15 dagar sjukskriven, ink medicinering.
• Kostnad: 14 100 Euro
• Högt blodtryck, 6 dagar sjukhus, 12
dagar sjukskriven ink medicinering.
• Kostnad: 3 925 Euro
• Medicinering pga sömnproblematik per
år.
• Kostnad: 200 Euro
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
Miabach, M. et al. Handbook on estimation of external
costs in the transport sector, 2008. European Commission
report.
SAMHÄLLSBULLER - KOSTNADER VÄG/TÅG
Miabach, M. et al. Handbook on
estimation of external costs in the
transport sector, 2008. European
Commission report.
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
SAMHÄLLSBULLER - KOSTNADER - FLYGBULLER
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
Miabach, M. et al. Handbook on estimation of external costs in
the transport sector, 2008. European Commission report.
SAMHÄLLSBULLER - ÅTGÄRDER
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
SAMHÄLLSBULLER - ÅTGÄRDER KOSTNAD/VINST
Hälsoeffekter
Samhällsbuller
Störning
Stress
Sömnproblematik
Bullerreducering
$$$
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
Kostnad
SAMHÄLLSBULLER - ÅTGÄRDER KOSTNAD/VINST
• Att minska buller från väg- och spårbunden trafik har visat sig
vara samhällsekonomiskt lönsamt.
• Beräkningar i Holland visar att kostnaden för att minska
bullernivåer från väg- och spårbunden trafik skulle uppgå till
ca 2 miljarder Euro.
• Vinsten i minskad bullerstörning och förbättrad hälsa skulle ge
en samhällsekonomiskt vinst på ca 4-6 miljarder Euro.
• Samma studie visade även att hushållen i EU är i genomsnitt
villiga att betala 25 Euro per år för 1 dB minskning per år.
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
Navrud, 2003, Valuation of Noise, position paper of the working
group on Health an Socio-Economic Aspects, European Commision
TACK!
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
FRÅGOR?
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
