Uppdaterad 2016-11-01 Sid 1 / 17 Institutionen för klinisk neurovetenskap Avdelningen för försäkringsmedicin Curriculum Vitae - Jürgen Linder, född 1941 Telefon: +46 707292606 Email: [email protected] Utbildning/examina 1965 Tandläkarexamen 1976 Läkarexamen 1979 Leg läkare 1983 Psykoterapi, steg 1 1985 Specialistkompetens allmän psykiatri 1992 Medicine doktor 1999 Specialistkompetens i smärtlindring 2001 Docent i psykiatri Tjänstgöring 1975-06-1975-07 1976-09-1978-07 1978-08-1979-03 1979-02-1979-03 1979-04-1979-07 1979-08-1979-11 1979-11-1983-12 1983-12-1984-10 1984-10-1985-11 1985-12-1985-12 1986-01-1986-05 1986-06-1986-12 1987-01-1992-11 1992-11-1993-12 1994-01-1997-12 Vik underläkare (LUS), psyk klin, S:t Görans sjukhus Vik underläkare (LUS), psyk klin, S:t Görans sjukhus Underläkare (AT), S:t Görans sjukhus (kirurgi, anestesi) Underläkare (AT), långvårdsklin, S:t Görans sjukhus Underläkare (AT), medicinklin, S:t Görans sjukhus Underläkare (AT), Rinkeby Vårdcentral FV-underläkare (LUS), psyk klin, S:t Görans sjukhus Vik biträdande överläkare (LUS), psykiatrisektor Kungsholmen, Beckomberga sjukhus Vik underläkare (FV), med klin II, S:t Eriks sjukhus Vik avdelningsläkare (LUS), psykiatrisektor Kungsholmen, Beckomberga sjukhus Vik avdelningsläkare (LUS), psykiatrisektor Kungsholmen, Beckomberga sjukhus Avdelningsläkare (LUS), psykiatrisektor Kungsholmen, Beckomberga sjukhus Biträdande överläkare (LUS), psykiatrisektor Kungsholmen, Beckomberga samt psykiatriska kliniken, S:t Görans sjukhus Vik biträdande överläkare (LUS), psykiatrisektor Solna/Sundbyberg, Karolinska sjukhuset Vik överläkare, (LUS) psykiatrisektor Solna/Sundbyberg, Karolinska sjukhuset Postadress Karolinska Institutet Sektionen för försäkringsmedicin SE-171 77 Stockholm Besöksadress Berzelius väg 3, plan 6 Telefon 08-27 09 95 mobil 070 7292606 Webb ki.se/cns/forsakringsmedicin Email: [email protected] Sid: 2 / 17 1998-07-2000-07 Överläkare (LUS), psykiatrisektor Solna/Sundbyberg, Karolinska sjukhuset med inriktning på psykiatrisk diagnostik. 2000-2007 Chef för enheten Diagnostiskt Centrum, Psykiatri Centrum Karolinska med egen forskningsgrupp Forskarutbildning 1977 Atomabsorptionsspektrofotometri, Philips 1978 Psykoendokrinologi 1, Karolinska institutet 1980 Psykoendokrinologi 2, Karolinska institutet 1988 Registrerad doktorand, Karolinska Institutet, psykiatriska kliniken, S:t Görans sjukhus och endokrinologiska kliniken, Karolinska sjukhuset. 1991-1992 Statistical methods in biomedical research, Karolinska institutet 1992 Medicine doktorsexamen Avhandlingens titel: "Psychiatric symptom profiles, selected hormones and electrolytes in three disorders with depressive symptoms: Primary hyperparathyroidism, idiopathic pain syndrome, and major depressive disorder". Klinisk vidareutbildning/fortbildning 1977 Atomabsorptionsspektrofotometri, Philips 1978 Psykoendokrinologi 1, Karolinska institutet 1980 Psykoendokrinologi 2, Karolinska institutet 1991-1992 Statistical methods in biomedical research, Karolinska institutet 1993 Kurs om multidisciplinär handläggning av långvarig smärta , 2 dgr 1996 Depression and Anxiety Through the Life Cycle. Mc Lean Hospital, Boston 1998 Projektledarkurs, IBM, Stockholm 1999 Grundkurs DB2 databas, IBM, Stockholm 1999 Universitetspedagogisk kurs, Karolinska Institutet Administrativa uppdrag 1984-1997 Förtroendeläkare försäkringskassorna i Tensta och Rinkeby 1985-1997 Psykiatrisk konsultläkare, Riksförsäkringsverkets sjukhus, Nynäshamn 1995-1997 Projektledare för projektet ”Psykiatrisk screening vid långa sjukfall i rörelseorganens sjukdomar 1997 Projektledare för projektet ”Diagnostiska Centra för patienter med risk för långtidssjukskrivning 1997-2001 Projektledare för införande av elektroniskt journalsystem, BMS, psykiatriska kliniken Karolinska sjukhuset 1998-2000 Ledamot IT-styrelsen NVSO/NVPO 2000-2002 Ledamot IT-rådet NLPO 2000-2002 Ledamot BMS styrgrupp, Karolinska sjukhuset 2007-2016 Ledamot (suppleant) regionala etikprövningsnämnden (EPN) Karolinska institutet Sid: 3 / 17 Medlemskap Sveriges läkarförbund Svenska läkarsällskapet Svenska psykiatriska föreningen International Association for the Study of Pain (IASP) Förteckning över samtliga publicerade originalarbeten i refereegranskade tidskrifter Publikationer i avhandlingen Handledare: professor Lennart Wetterberg; biträdande handledare: docent Sigbritt Werner Publikation nr3. Selected by the editor of Psychiatry Digests as ”outstanding in its field” 1. Linder J, Brismar K, Granberg PO, Wetterberg L, Werner S. Characteristic changes in psychiatric symptoms, cortisol and melatonin but not prolactin in primary hyperparathyroidism. Acta Psychiatr Scand 78: 32-40, 1988. 2. Linder J, Brismar K, Beck-Friis J, Sääf J, Wetterberg L. Calcium and magnesium concentrations in affective disorder: difference between plasma and serum in relation to symptoms. Acta Psychiatr Scand 90: 527-537, 1989. 3. Linder J, Fyrö B, Pettersson U, Werners S. Acute antidepressant effect of lithium is associated with fluctuation of calcium and magnesium in plasma. A double blind study on the antidepressant effect of lithium and clomipramine. Acta Psychiatr Scand 80: 27-36, 1989. 4. Linder J, Dalhamn T, Wetterberg L, Werner S. Comparison of psychiatric symptom profiles, diurnal variations of cortisol and prolactin between patients with chronic low back pain and major depressive disorder. Integr Psychiatry 7: 216-225, 1992. 5. Linder J, Levin K, Brismar K, Sääf J, Wetterberg L, Werner S. Influence of lithium treatment on calcium and magnesium in plasma and erythrocytes. Lithium 4: 115-123, 1992. 6. Linder J, Basun H, Åsberg M, Svanborg P, Ericsson M, Werner S. Psychiatric symptom profiles in the major depressive disorder and the idiopathic pain syndrome - a rating study. Manuscript 1999. Refereegranskade publikationer utöver avhandlingen 7. Nordenström J, Strigård K, Perbeck L, Willems J, Bågedahl-Strindlund M, Linder J. Hyperparathyroidism associated with treatment of manic depressive disorders by lithium. Eur J Surg 158: 207-211, 1992. 8. Lannfelt L, Lilius L, Nastase M, Viitanen M, Fratiglioni L, Eggertsen G, Berglund L, Angelin B, Linder J, Winblad B. Lack of association between apolipoprotein E allele ε4 and sporadic Alzheimer’s disease. Neuroscience Letters 169 (1-2): 175-178, 1994. Sid: 4 / 17 9. Ekselius L, Ericsson M, von Knorring L, Linder J. Personality disorders and major depression in patients with somatoform pain disorders and medical illnesses in relation to age at onset of work disability. Eur J Psychiat 10 (1): 35-43, 1996. 10. Ekselius L, Ericsson M, von Knorring L, & Linder J. Comorbidity of personality disorders and major depression in patients with somatoform pain disorders or medical illnesses with long-standing work disability. Scand J Rehab Med 29: 91-96, 1997. 11. Jonsson C, Schüldt K, Linder J, Björnhagen V, Ekholm J. Rehabilitative, psychiatric, functional and aesthetic problems in patients treated for burn injuries, a preliminary follow-up study. Acta Chirurgiae Plasticae 39 (1): 3-8, 1997. 12. Poston II WSC, Ericsson M, Linder J, Nilsson T, Goodrick K, Foreyt J.P.Personality and the prediction of weight loss and relapse in the treatment of obesity. Int J Eat Disord. 1999 Apr;25(3):301-309. 13. Nilsson T, Ericsson M., Poston WSC, Linder J, Haddock C.K, Goodrick G.K, Foreyt JP. Perceived coping capacity: A Comparison between obese patients and patients on long-term sick leave. Eating Weight Disord. 2, 182187, 1997. 14. Boman L, Ericsson M, Linder J. Do arthralgias occur after bilio-intestinal bypass for morbid obesity. Obes Surg 1998 Jun;8(3):261-264. 15. Nilsson T, Ericsson M., Poston WSC, Linder J, Goodrick GK, Foreyt JP. Is the assessment of coping capacity useful in the treatment of obesity? Eating Disorders: The Journal of Treatment & Prevention. 1998:6, 241-251 16. Poston WSC, Ericsson M, Linder J, Haddock CK, Nilsson T, Hanis CL, Åström M, P. Foreyt JP. D4 Dopamine receptor gene exon III polymorphism and obesity risk. Eating and Weight Disorders: Studies on Anorexia, Bulimia and Obesity. 1998: 3, 71-77 17. Linder J, Jansson KÅ, Schüldt K, Ekholm J. Samverkan mellan psykiatri, ortopedi, rehabiliteringsmedicin och försäkringskassa – en möjlighet till bättre underlag för beslut? Socialmedicinsk tidskrift nr 5 1999, 461-469. 18. Linder, J., Poston, W.S.C., Haddock, C.K., Foreyt, J.P., & Ericsson, M. (2000). Does personality or psychopathology predict disability in chronic pain patients? Disability & Rehabilitation, 22, 281-287. 19. Gustavsson P, Bergman H, Edman G, Ekselius L, von Knorring L, Linder J. Swedish universities Scales of Personality (SSP) Construction, internal consistency and normative data. Acta Psychiatr Scand. 2000:102:217-225 20. Linder J: Time to re-evaluate golden standards? Guest Editorial. European Journal of Pain. (2000) 4: 117-119. 21. Ericsson M., Poston W.S.C., Linder J., Taylor J. E., Haddock K., Foreyt J.P. Depression predicts disability in long-term chronic pain patients. Disabil Rehabil. 2002 Apr 15;24(6):334-40. 22. Gustavsson J.P, Jönsson E.G., Linder J, Weinryb R.M. The HP5 inventory: definition and assessment of five health-relevant personality traits from a five-factor model perspective. Personality and Individual Differences, 2003, 35(1), 69-89. Sid: 5 / 17 23. Linder J, Svensson O. The impact of pain and depression on assessment of rehabilitation need: A cross-sectional study in long-term sick-listed patients. Int J Rehab Res 2007, 30:255-60. 24. Norrefalk JR, Ekholm J, Linder J, Borg K. A 6-Year follow up study of 122 patients attending a multiprofessional rehabilitation programme for persistent musculoskeletal-related pain. Int J Rehabil Res 2007; 30(1):918. 25. Bohm-Starke N, Brodda-Jansen G, Linder J, Danielsson I. The Result of Treatment on Vestibular and General Pain Thresholds in Women With Provoked Vestibulodynia. Clin J Pain. 2007 Sep;23(7):598-604 26. Norrefalk JR, Ekholm K, Linder J, Borg K, Ekholm J. Evaluation of a multiprofessional rehabilitation programme for persistent musculoskeletalrelated pain: economic benefits of return to work. J Rehabil Med. 2008 Jan;40(1):15-22. 27. Salmi P, Svedberg P, Hagberg J, Lundh G, Linder J, Alexanderson K. Multidisciplinary investigations recognize high prevalence of co-morbidity of psychiatric and somatic diagnoses in long-term sickness absentees. Scand J Public Health. 2009 Jan;37(1):35-42. 28. Salmi P, Svedberg P, Jan Hagberg J, Lundh G, Linder J, Alexanderson K. Outcome of multidisciplinary investigations of long-term sickness absentees. Disabil Rehabil. 2009;31(2):131- 7. 29. Linder J, Schüldt Ekholm K, Brodda Jansen G, Lundh G, Ekholm J. Longterm sick-leavers with difficulty in resuming work: comparison between psychiatric-somatic comorbidity and monodiagnosis. Int J Rehab Res 2009, 32:20-35 30. Linder J, Schüldt Ekholm K, Lundh G, Ekholm J. Long-term sick-leavers with fibromyalgia: Comparing their multidisciplinarily assessed characteristics with those of others with chronic pain conditions and depression. Journal of Multidisciplinary Healthcare 2009:2 23-37. 31. Salmi P, Svedberg P, Hagberg, J, Lundh G, Linder J, Alexanderson K. Multidisciplinary investigations recognize high prevalence of co-morbidity of psychiatric and somatic diagnoses in long-term sickness absentees. Scand J Public Health. 2009 Jan;37(1): 35-42. 32. Edström DW, Linder J, Wennersten G, Brismar K, Ros AM. Phototherapy with ultraviolet radiation: a study of hormone parameters and psychological effects. J Eur Acad Dermatol Venereol. 2010 Apr;24(4):403-9. Epub 2009 Sep 23 33. Sinai C, Hirvikoski T, Vansvik ED, Nordström AL, Linder J, Nordström P, Jokinen J. Thyroid hormones and personality traits in attempted suicide. Psychoneuroendocrinology. 2009 Nov;34(10):1526-32. Epub 2009 Jun 13 34. Svedberg P, Salmi P, Hagberg J, Lundh G, Linder J, Alexanderson K. Does multidisciplinary assessment of long-term sickness absentees result Sid: 6 / 17 in modification of sick-listing diagnoses. Scand J Public Health. 2010 Aug;38(6):657-63. Epub 2010 Jun 35. Svedberg P, Salmi P, Hagberg J, Lundh G, Linder J, Alexanderson K.Does multidisciplinary assessment of long-term sickness absentees result in modification of sick-listing diagnoses?Scand J Public Health. 2010 Aug;38(6):657-63. doi: 10.1177/1403494810373674. Epub 2010 Jun 9 36. Gustafsson K, Lundh G, Svedberg P, Linder J, Alexanderson K, Marklund S. Disability, sickness, and unemployment benefits among long-term sickness absentees five years before, during, and after a multidisciplinary medical assessment. J Multidiscip Healthc. 2011 Mar 11;4:25-31. doi: 10.2147/JMDH.S17138. 37. Jansen GB, Linder J, Ekholm KS, Ekholm J. Differences in symptoms, functioning, and quality of life between women on long-term sick-leave with musculoskeletal pain with and without concomitant depression. J Multidiscip Healthc. 2011;4:281-92. doi: 10.2147/JMDH.S21827. Epub 2011 Aug 3. 38. Gustafsson K, Lundh G, Svedberg P, Linder J, Alexanderson K, Marklund S Psychological factors are related to return to work among long-term sickness absentees who have undergone a multidisciplinary medical assessment. J Rehabil Med. 2013 Feb;45(2):186-91. doi: 10.2340/16501977-1077. 39. Lundh G, Gustafsson K, Linder J, Svedberg P, Alexanderson K, Marklund S. Associations between prognosed future work capacity among long-term sickness absentees and their actual work incapacity two years later. Work.2014;49(2):245-55. doi: 10.3233/WOR-131726. PubMed PMID: 24004785. 40. Linder J, Jansen GB, Ekholm KS, Ekholm J. Relationship between sleep disturbance, pain, depression and functioning in long-term sick-listed patients experiencing difficulty in resuming work. J Rehabil Med. 2014 Sep;46(8):798-805. doi: 10.2340/16501977-1833. PubMed PMID: 24847727. 41. Marklund S, Lundh G, Gustafsson K, Linder J, Svedberg P, Alexanderson K. The actions of the social insurance agency regarding long-term sickness absentees before and after a medical assessment--a study of 384 case files. Disabil Rehabil. 2015;37(18):1683-91. doi: 10.3109/09638288.2014.976716. PubMed PMID:25354147. Abstracts 1. Linder, J., Wetterberg, L.: Seasonal variation of magnesium and calcium concentrations in whole blood, plasma and erythrocytes in psychiatric patients. Abstract Neuropsychopharmacology 10 3S 487S, 1994. Sid: 7 / 17 2. Jonsson C-E, Schüldt K, Björnhagen V, Ekholm J: Rehabilitative, psychiatric, functional and aestetic problems in patients treated for burn injuries, a preliminary follow-up study. Abstract. Conference ”Quality of life in severe burns”. 1996. 3. Schüldt K, Björnhagen V, Ekholm J, Jonsson C-E, Linder J: Behov av rehab-iliteringsmedicinska, psykiatriska och plastikkirurgiska åtgärder hos patienter vårdade för brännskada- preliminära uppföljningsdata. Abstract Svenska Läkaresällskapets handlingar, 105:361, 1996 Svenska publikationer 1. Linder J. Ont i kroppen ont i själen, hur hänger det ihop. KS lär ut. Smärta. 1996 16-18. 2. Wikland B, Linder J: [Vitamin B 12 deficiency is common among immigrants on long-term sick leave] Läkartidningen. 2004 Jan 29;101(5):404. Vetenskaplig verksamhet – tidigare och planerad Tidigare verksamhet Under mitt kliniska arbete med patienter med affektiva sjukdomar utkristalliserade sig så småningom ett forskningsintresse för att studera sambanden mellan olika kliniska symtom och biologiska parametrar, framför allt hormon- och elektrolytnivåer i perifert blod. Huvudambitionen i avhandlingsarbetet blev att så långt möjligt studera patienter med klara diagnoser och för symtomskattningarna använda kvantifierade psykiatriska symtom och också att patientgrupperna skulle omfatta relativt många individer. Diagnosgrupperna i denna del av min forskning omfattade patienter med primär hyperparatyreoidism, patienter med bipolära, unipolära och schizoaffektiva tillstånd samt patienter med idiopatiska smärttillstånd, dvs med smärta med längre varaktighet än sex månader men där man vid kliniska utredningar ej kunnat finna någon organisk genes till smärttillståndet. Huvudresultaten i avhandlingen var: 1) Patienter med primär hyperparatyreoidism (PHPT) uppvisade preoperativt en väldefinierad symtomprofil med avseende på psykiatriska symtom. Patienter med PHPT uppvisade således en högre totalsumma för 22 psykiatriska symtom jämfört med ett kontrollmaterial omfattande preoperativa patienter med endokrint inaktiv thyreoideasjukdom. Efter operation, som utgjordes av exstirpation av ett eller flera adenom i parathyreoidea, förbättrades patienterna med PHPT signifikant med avseende på fem av dessa symtom. 2) Litium uppvisade en antidepressiv effekt, jämförbar med effekten av klomipramin, hos patienter med primär affektiv sjukdom (Bipolar 1). 3) Litiumbehandling minskade intra- och pericellulära kalciumnivåer. En möjlig verkningsmekanism för detta kan vara att litiumjonen har vissa elektrokemiska egenskaper som liknar kalciumjonens. Litium kan därför fungera som en kalciumblockerare och minska transporten av kalcium in i Sid: 8 / 17 cellerna. Eftersom minskningen av intra- och pericellulära kalciumhalter kan vara en generell verkningsmekanism för litium, så påverkas även bisköldkörtlarna av de minskade kalciumkoncentrationerna, så att kompensatorisk uppreglering av kalciumkoncentrationen sker. Därigenom ökar de extracellulära kalciumkoncentrationerna i perifert blod med i genomsnitt 0,2 mmol/l vid klinisk litiumbehandling. Denna uppreglering av de extracellulära kalciumkoncentrationerna med ökande kalciumtransport intracellulärt som följd kan därför vara en av mekanismerna för att litiums behandlingseffekt avtar med behandlingstiden. 4) Patienter med idiopatiska smärttillstånd (IPS) uppvisade ej den karakteristiska psykiatriska symtomprofilen jämfört med patienter med egentlig depression. a. Hos patienter med IPS noterades lägre genomsnittsvärden för depressiva symtom och högre för somatiska symtom jämfört med patienter med egentlig depression.. b. Cortisolhalterna i blod hos patienter med IPS var lägre än hos patienter med depression och också lägre jämfört med friska försökpersoner medan melatoninhalterna var högre jämfört med såväl patienter med depression som friska försökspersoner. c. Egenskattning av 22 psykiatriska symtom hos patienter med IPS visade mycket god överensstämmelse med expertskattning av två psykiatrer. Nuvarande verksamhet I litteraturen har länge en förhärskande uppfattning varit att kroniska smärttillstånd är en variant av depressionssjukdom. I min forskning har jag, som nämnts ovan, kunnat visa att så har inte är fallet. I stället har biokemiska karakteristika, som kännetecknar depressiv sjukdom som höga cortisolnivåer i blod och låga nattliga melatoninhalter, ej noterats hos patienter med idiopatiska smärttillstånd. Dessutom har det i olika undersökningar rapporterats att depression är vanligare i samband med långvariga sjukdomstillstånd, framförallt smärttillstånd än i normalbefolkningen. Den logiska fortsättningen på min forskning blev därför att utvidga målsättningen med inriktning på att undersöka eventuella samband mellan olika somatiska sjukdomar och psykisk ohälsa. Min nuvarande forskning är baserad på systematisk insamling av väldefinierade kliniska data. Den omfattar för närvarande drygt c:a 4000 patienter med olika sjukdomstillstånd, såsom långvariga smärttillstånd av olika genes, obesitas, brännskador, psykos- och affektiva sjukdomar. Den gemensamma nämnaren för dessa sjukdomstillstånd är att de som regel är långvariga och leder till arbetshandikapp som ofta blir bestående. Huvuddelen av patienterna har varit patienter med långvarig smärtproblematik. Det finns flera anledningar till att mitt forskningsintresse koncentrerats på denna patientgrupp: Sid: 9 / 17 1) Dessa sjukdomar utgör ett stort samhällsproblem, årligen förtidspensioneras c:a 20 000 personer vilkas medelålder är 45 år vilket har medfört så stora kostnader för samhället att socialförsäkringssystemet är hotat. 2) Etiologin är multifaktoriell vilket har som följd att patienterna ofta går runt i sjukvården. Detta har i sin tur medfört att såväl medicinsk som arbetslivsinriktad rehabilitering är problematisk, och hittills givit mindre tillfredsställande resultat. 3) Depressionssjukdom är vanligare hos dessa patienter än i befolkningen och kan vara en etiologisk faktor med negativ effekt på utfallet av rehabilitering. Målet med min nuvarande forskning är att finna prediktorer för framgångsrik rehabilitering av dessa patienter. Eftersom etiologin är multifaktoriell har ett stort antal variabler insamlats, c:a 600 kliniska variabler för varje individ. För att kunna hantera det omfattande materialet har jag utvecklat ett särskilt program i en relationsdatabasmiljö för att på så sätt underlätta definitioner av variabler, konstruktion av inmatningsformulär och hantering av utdata för statistiska beräkningar. Programmet kan beskrivas som allmängiltig plattform för datainsamling i klinisk forskning och har i huvudsak följande funktioner: 1) Programmet kan i princip hantera obegränsat antal skattningsskalor och formulär 2) Formulären – skattningsskalorna presenteras på skärmen med item och svarsalternativ i klartext. 3) En helt oerfaren användare, inklusive patienter och friska försökspersoner kan därför enkelt mata in data utan att data först behöver kodas. 4) Användaren kan själv konstruera in nya inmatningsformulär/skattningsskalor 5) Formulären består av valfritt antal frågor. Varje fråga utgör en bild på skärmen. Frågetext och ev. förklaring till respektive frågor kan läggas in för varje item. 6) Varje fråga har ett valfritt antal svarsalternativ. 7) Varje svarsalternativ kan ha flera layouter som ”radioknappar”, fält av olika utseende, termometerskalor eller bilder. Alternativtext, som exempelvis: ”Stämmer ej”, ”Stämmer delvis” ”Stämmer precis” kan läggas in i respektive svarsalternativ. 8) Programmet kan hantera algoritmer som behövs för att beräkna diagnostiska kriterier för olika sjukdomstillstånd. Förutom detta kan programmet automatiskt beräkna om kriterierna för en viss diagnos är uppfyllda. 9) Resultaten kan presenteras individuellt i olika former, grafiskt, som tabeller eller textformulär 10) Resultaten kan exporteras till valfritt statistikprogram. Sid: 10 / 17 De viktigaste hittills erhållna resultaten från en nyligen färdigställd undersökning avseende 680 patienter med smärttillstånd med en varaktighet av 3 – 4 månader är att punktprevalensen för depressionssjukdom är 4 – 10 ggr högre hos dessa patienter än i befolkningen. Ungefär hälften av patienterna var åter i förvärvsarbete efter ett år. Negativa prediktorer för återgång i arbete var: Smärtintensitet, sömnsvårigheter, antal smärtlokalisationer, tidigare ryggbesvär, ledengagemang och upplevd fysisk ohälsa. Psykisk ohälsa i form av depression och/eller personlighetsstörning visade sig ej påverka återgång i arbete hos denna patientgrupp. Depressionstillstånden i samband med långvarig smärta visade sig nästan undantagslöst vara sekundära till smärttillståndet men svarade på sedvanlig psykofarmakologisk behandling på så sätt att depressionssymtomen mildrades medan smärttillståndet förblev oförändrat. Det är framförallt denna nyvunna kunskap som jag de senaste åren försökt förmedla till studenter, kollegor och andra som är inbegripna i handläggning av patienter med långvariga smärttillstånd. I en andra pågående, nästan avslutad studie omfattande 320 långtidssjukskrivna patienter som rekryterats via försäkringskassorna i norra Storstockholm var medelsjukskrivningstiden vid undersökningstillfället 796 respektive 601 dagar för kvinnor respektive män. I denna patientgrupp, där symtombilden huvudsakligen dominerades av smärtor var punktprevalensen av egentlig depression 54,1 %. I båda undersökningarna har framkommit att patienternas livskvalitet varit signifikant lägre jämfört med normalbefolkningen, och även jämfört med andra långvariga sjukdomstillstånd som obesitas och brännskador, inklusive ansiktsbrännskador. Framtida verksamhet En flerårig uppföljning avseende prediktorer för återvunnen hälsa planeras för i första hand de båda patientgrupperna, dvs korttids- respektive långtidssjukskrivna patienter med smärttillstånd. Den omedelbara målsättningen är att i dessa patientmaterial försöka finna prediktorer för en lyckad rehabilitering i form av återgång i arbete. Dessutom finns möjlighet att med hjälp av den av mig utvecklade metoden för datainsamling och databearbetning använda liknande design för datainsamling och databearbetning inom flera komplexa kliniska forskningsområden. Ett framtida mål är att dessa instrument skall kunna bli ett hjälpmedel för såväl klinikern i det dagliga arbetet som i den kliniska forskningen. Ytterligare planer är att från s.k. aktivitetsarmband länka data beträffande sömn (sömnlängd, sömndjup, andel REM-sömn) till elektroniska journaler. Sammanfattning En genomgående linje i min forskning är att den befunnit sig i gränsområdet mellan psykiatri och somatisk sjukdom/skada. Till en början har ambitionen varit att arbeta i gränsområdet psykiatri – endokrinologi. Den nuvarande forskningsinriktningen omfattar patientgrupper med somatiska sjukdomar, främst smärttillstånd, vilka utgör ett betydande samhällsproblem. Betydelsefull ny kunskap har vunnits, främst att somatiska men inte psykiska symtom bidrar till fortsatt ohälsa hos patienter med Sid: 11 / 17 långvariga smärttillstånd. En långsiktig målsättning är att få ytterligare utökad kunskap om etiologin till smärttillstånd med oklar genes samt att finna positiva prediktorer för återvunnen hälsa och ökad livskvalitet för dessa patienter. Planeringen för framtiden är att fortsätta att förfina det av mig utvecklade instrumentet för datainsamling så att man även kan använda det inom den kliniska rutinverksamheten. Därigenom kan stora mängder strukturerade kliniska data erhållas, vilka sedan kan analyseras för att därigenom utvinna ny kunskap om olika sjukdomar hos stora patientgrupper såväl inom psykiatrin som inom övriga medicinska discipliner. Sid: 12 / 17 Egna forskningsanslag samt refereeuppdrag i internationella tidskrifter Egna forskningsanslag (huvudsökande) Fonder Karolinska Institutet 12.000 12.000 12.000 13.000 13.000 17.000 15.000 21.600 Dagmarmedel, lokala 1994-07-08 1.200.000 1995-06-27 520.000 1996 400.000 Dagmarmedel, centrala 1997-10-14 2.226.000 1998-12-05 2.076.000 1999-12-09 1.653.300 Refereeuppdrag i internationella tidskrifter Biological Psychiatry European Journal of Pain European Archives of Psychiatry and Clinical Neuroscience European Journal of Pain Pedagogisk verksamhet A. Beskrivning av min syn på undervisning, pedagogik och undervisningens framtid Allt sedan studietiden har jag varit engagerad i undervisningsutformning. En grundläggande uppfattning har varit och är fortfarande att undervisningen bör utformas så att studenterna blir engagerade, om möjligt kan fås att tycka att stoffet är spännande och att stimulera studenternas nyfikenhet till att på egen hand lära sig mer om ämnet i fråga. Redan under min andra studietermin 1969 blev jag därför engagerad i undervisningens utformning och var en av pionjärerna bakom det nu alltmer använda problembaserade inlärningssystemet, PBI. En annan för mig viktig aspekt på undervisningen är att medicinsk kunskap även bör förmedlas till angränsande yrkesgrupper som t ex handläggare på försäkringskassan, sjukgymnaster, sjuksköterskor m fl. Målsättningen med denna undervisning har varit att förmedla inte bara kunskap i ämnet psykiatri utan även ödmjukhet och förståelse Sid: 13 / 17 för komplexiteten inom vissa sjukdomstillstånd som exempelvis vid psykoser eller långvariga smärttillstånd. En annan aspekt i psykiatriundervisningen har varit att försöka förmedla kunskapen om att strukturerad anamnesupptagning t ex är en viktig förutsättning för att kunna följa sjukdomsförlopp över tid vilket i sin tur kan ha betydelse för behandling och bedömning av prognos för olika psykiatriska och även somatiska sjukdomstillstånd. Jag har, och kommer att fortsätta följa denna pedagogiska linje i fortsatt föreläsningsverksamhet, utbildning av medarbetare och framställandet av undervisningslitteratur. B. Undervisningserfarenhet B1) Föreläsningsblock 1979 – 1987 Föreläsare och seminarieledare i ämnet neuroslära, psykiatrikursen för med. kand. vid psykiatriska kliniken, S:t Görans sjukhus, 4 kurser per år 1982 – 1985 Föreläsare vid Röda korsets sjuksköterskeskola i ämnet neuroslära, för studerande i grundläggande vårdhögskoleutbildning med inriktning mot allmän hälso- och sjukvård, 80 poäng 1983, jan-maj Ledare för ett psykoterapiseminarium för AT och FV-läkare vid klinik 4, Beckomberga sjukhus. Genomgången litteratur var "Objektrelationer och psykoterapi" av Ludvig Igra. 1990 - 1993 Ett tiotal vidareutbildningskurser för handläggare vid försäkringskassor från hela landet. Kurserna har under 1990-1991 haft rubriken "Vidareutbildning i rehabilitering - psykologi" och fr o m 1992 "Psykologi för rehabiliteringshandläggare". Kursernas omfattning har varit två heldagar med 20- 25 deltagare per kurs. Kurserna har utformats och letts av undertecknad tillsammans med psykiater Hans Basun. 1993 –1994 Föreläsare i ämnet dynamisk psykiatri, psykiatrikursen för med. kand. vid psykiatriska kliniken, Karolinska sjukhuset, 1993 -1994 1993 Föreläsningar i psykiatrisk diagnostik i samband med smärttillstånd, för med. kand. termin 9 Sid: 14 / 17 B2) Övriga föreläsningar 1994 • • Kurs "Akut och kronisk smärta. Uppkomstmekanismer och behandlingsstrategier", 40p, arrangerad av Karolinska Institutet och enheten för neurogen smärta vid rehabiliteringsmedicinska kliniken, KS, ht 1993 och vt1994 SK-kurs "Rehabilitering vid långvariga smärttillstånd i rörelse- och stödjeorganen" för blivande specialister i rehabilitering, feb. 1994 1995 • • ”Personality Inventories in Clinical Pain Practice. which, when and how?” vid SASP:s kongress i Oslo, augusti 1995 Föreläsningar i psykiatrisk skattningsmetodik för allmänläkare samt videobandade patientintervjuer samt samskattningsträning i Cambridge, UK, november 1995 1996 • • • • • • • • • • • ”Psykiatriska skattningar, vilken/vilka och när?” vid utbildning för smärtspecialister Lejondals slott, september 1996 ”Psykiatri vid kroniska smärttillstånd”, Smärtkliniken Kronan, februari 1996. Radioprogram SR P1 om kronisk smärta och psykiatri, våren 1996. Föreläsare SK-kurs för i rehabiliteringsmedcin, Linköping, 1996 Videoföreläsning om psykiatri och kronisk smärta, Eli-Lilly AB, maj 1996 Föreläsningar ”Psykiatriska aspekter på kronisk smärta” för specialistläkare i psykiatri, oktober 1998 ”Principer för psykiatrisk rehabilitering”, SK-kurs Karolinska Institutet, 1996 ”Smärttillstånd och psykiatri, hur hänger det ihop?” allmänläkare, Sergel Plaza, 1996 Paneldeltagare TV4, ”Smärta och depression”, 1996 ”Smärta och depression, hur hänger det ihop?” Föreläsning för specialister i psykiatri och allmänmedicin, Helsingborg, 1996 ”Smärta och depression, hur hänger det ihop?” Landstingshälsan, 1996 1997 • • • • ”Depression och smärta för specialister i allmän psykiatri” Stockholm, feb 1997 ”Depression och smärta” Huddinge sjh för specialister i allmänmedicin, psykiatri maj 1997 ”Depression och smärta” Beckomberga sjh för specialister i allmän psykiatri, maj 1997 ”Depression och smärta” Löwenströmska sjh för specialister i allmän psykiatri, juni 1997 Sid: 15 / 17 • • • • • • ”Psykiatriska aspekter vid långtidssjukskrivning i samband med kroniska smärttillstånd”. Försäkringskassans förtroendeöverläkare, Halmstad, aug 1997 ”Depression och kronisk smärta, hur hänger det ihop?” Specialister i allmän psykiatri, Västerås sep 1997 Symposium om kronisk smärta, Wennergren Center okt 1997 ”Depression och kronisk smärta, hur hänger det ihop? ”Smärtkliniken, Linköping nov 1997 ”Depression och kronisk smärta, hur hänger det ihop?” Föreningen för ortopedmedicin, Stockholm nov 1997 Smärtseminarium, Landstingets idédagar, Älvsjömässan nov 1997 1998 • • • • • • • • • • ”Psykiatrisk rehabilitering vid kroniska smärttillstånd” Johannesbergs slott för specialister i allmänmedicin och allmän psykiatri, jan 1998 ”Psykiatriska aspekter vid idiopatiska smärttillstånd”. 40 poängskurs, Karolinska Institutet, mars 1998 ”Kvinnliga aspekter och psykiska symtom vid långvariga smärttillstånd” Landstingshuset mars 1998 ”Medicinskt arbetslivsinriktat rehabiliteringsarbete, KI-kurs 20 poäng apr 1998 Utbildningsdag vid avd för multifaktoriell problematik, Riksförsäkringsverkets sjukhus, Tranås, föreläsning och diskussion maj 1998 ”Psykiatrisk rehabilitering vid kroniska smärttillstånd” Eskilstuna för specialister i allmän psykiatri, sep 1998 ”Klinisk smärtanalys, snusförnuft eller sofistikation” symposium, Birkeaulan Huddinge sjukhus, okt 1998 ”Personlighetsskattningar i kliniskt arbete” Danderyds sjukhus FOUU, nov 1998 ”Har man nytta av skattningsskalor i det kliniska arbetet vid depressioner, psykoser och personlighetsstörningar?” Kurs för ST-läkare i psykiatri, VSPS, dec 1998 ”Diagnostik och behandling vid akut och kronisk smärta”. Karolinska Institutet termin 11, dec 1998 1999 • • • • ”Psykiatrisk rehabilitering vid kroniska smärttillstånd” OMT rehabmedicin Rehabtjänst, Stockholm, feb 1999 ”Psykiatriska aspekter på smärta”. KI kurs 20 p ”Akut och kronisk smärta. Uppkomstmekanismer och behandlingsstrategier”, mars 1999 ”Psykogen smärta”, handläggare försäkringskassan, Inst för rehab.med, Karolinska Institutet, april 1999 ”Diagnostik och behandling vid akut och kronisk smärta”, Karolinska Institutet termin 11, april 1999 Sid: 16 / 17 • • ”Psykiatriska aspekter vid kroniska smärttillstånd”, SK-kurs, Lejondal. Parke Davis juni 1999 ”Psykiatrisk rehabilitering vid kroniska smärttillstånd” OMT rehabmedicin Rehabtjänst, Stockholm, dec 1999 2000 ”Psykiatriska aspekter på smärta”, SK-kurs, Lejondal. Parke Davis maj 2000 Organisatör, moderator och föredragshållare vi utbildningsdag för försäkringsläkare, med rubrik: ”Var står smärtforskningen i dag?”, heldag sep 2000 Är psykiska besvär/sjukdom en orsak till eller en följd av kronisk smärta? Försäkringskassan sep 2000 Erfarenheter av samverkansprojekt mellan psykiatri, ortopedi och rehabiliteringsmedicin. SK-kurs, rehabiliteringsmedicinska kliniken Karolinska sjukhuset Smärta i rörelseapparaten – psykiatri och ortopedi. Försäkringsläkarföreningen okt 2000 2001 ”Psykisk hälsa vid långvarig smärta SK-kurs Rehab kliniken jan 2001 Karolinska sjukhuset ”Psykiatriska aspekter på smärta”, SK-kurs, Lejondal. Pfizer maj 2001 ”Psykisk hälsa vid långvarig smärta” SK –kurs, Rehab kliniken okt 2001Karolinska sjukhuset ”Psykisk hälsa vid långvarig smärta” Apotekarkongressen, Älvsjömässan okt 2001 ”Psykisk hälsa vid långvarig smärta S:t Eriks sjukhus, SK-kurs nov 2002 2002 ”Psykisk hälsa vid långvarig smärta SK-kurs Rehab kliniken jan 2002 Karolinska sjukhuset ”Psykisk hälsa vid långvarig smärta S:t Görans psykiatriska klinik jan 2002 ”Personlighetsstörning och rehabilitering i arbetslivet” jan 2002, Enheten för neurogen smärta, Karolinska sjukhuset ”Långtidssjukskrivna med komplex somatisk och psykiatrisk problematik” Försäkringsmedicinskt Centrum, Simrishamn, maj 2002 ”Psykiatriska aspekter på smärta”, SK kurs, Lejondal Pfizermaj 2002 Interaktivt kliniskt seminarium, SK kurs, Lejondal Pfizer maj 2002 B3) Handledning Biträdande doktorandhandledare för leg läk Karl-Åke Jansson, institutionen för kirurgi, Karolinska sjukhuset, Handledare för med. kand. under 56 psykiatrikurser vid psykiatriska kliniken, S:t Görans sjukhus 1979 - 1992 Handledare för med. kand. under tre psykiatrikurser vid Karolinska sjukhuset 199394. Sid: 17 / 17 Handledning för electivearbete, 2p, för arbetsterapeut Kerstin Ejderby-Larsson. Arbetets titel: "Kronisk smärta och depression, två sidor av samma mynt". Offentlig presentation juni 19 94 Handledning för elektivearbete, ”Aspekter på val av antidepressiva alternativt analgetika vid långvariga smärttillstånd”, 2p, fem studenter vid KI, Vt 1998. Handledning för elektivearbete, ”Aspekter på val av antidepressiva alternativt analgetika vid långvariga smärttillstånd, 2p, fem studenter vid KI, Vt 1999. B4)Undervisningens kvalitet Genomsnitt av 13 slumpmässigt utvalda kursutvärderingar avseende föreläsningar vid psykiatrikurserna, S:t Görans sjukhus 1979 – 1987. Mycket bra Bra Acceptabelt Dåligt 96 90 26 2 Mycket dåligt I övrigt bifogas tjänstgöringsintyg utfärdat 1984-12-21 som innehåller ett avsnitt angående undervisningens kvalitet. Vad gäller övriga föreläsningar har jag inte tyvärr inte längre tillgång till kursutvärderingar, men eftersom jag blivit så flitigt anlitad som föreläsare tolkar jag detta som en kvalitetsindikator icke helt utan betydelse. B5) Internationella föredrag Seasonal variation of magnesium and calcium concentrations in whole blood, plasma and erythrocytes in psychiatric patients. Collegium Internationale NeuroPsychopharmacologicum Congress, Washington, DC. Jun.1994. Personality Inventories in Clinical Pain Practice. which, when and how?” vid Scandinavian Association for the Study of Pain Congress Oslo, Aug 1995 C. Administrativ erfarenhet av pedagogik, inkl pedagogiskt utvecklingsarbete Suppleant institutionsstyrelsen, anatomi 1968- 1969 Regelbundet deltagit i institutionens sammanträde angående förbättrad undervisning, varit en av initiativtagarna till PBI (problembaserad inlärning). Studentrepresentant SFS 1969- 1970 Kursförtroendeman 1968 – 1969, Termin 1 – 4, KI. Projektledare, införandet av BMS journalsystem, psykiatriska kliniken Karolinska sjukhuset 1998-2000. D. Läromedelsframställning Depression och smärta, hur hänger det ihop? Utbildningsvideo med patientintervju, Lilly Läkemedel 1997. Smärta i Kropp och själ, H Lundbeck AB, Multidisciplinärt smärtcentrum Karolinska sjukhuset, 1998