Curriculum Vitae - Jürgen Linder, född 1941

Uppdaterad
2016-11-01
Sid 1 / 17
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Avdelningen för försäkringsmedicin
Curriculum Vitae - Jürgen Linder, född 1941
Telefon: +46 707292606
Email: [email protected]
Utbildning/examina
1965
Tandläkarexamen
1976
Läkarexamen
1979
Leg läkare
1983
Psykoterapi, steg 1
1985
Specialistkompetens allmän psykiatri
1992
Medicine doktor
1999
Specialistkompetens i smärtlindring
2001
Docent i psykiatri
Tjänstgöring
1975-06-1975-07
1976-09-1978-07
1978-08-1979-03
1979-02-1979-03
1979-04-1979-07
1979-08-1979-11
1979-11-1983-12
1983-12-1984-10
1984-10-1985-11
1985-12-1985-12
1986-01-1986-05
1986-06-1986-12
1987-01-1992-11
1992-11-1993-12
1994-01-1997-12
Vik underläkare (LUS), psyk klin, S:t Görans sjukhus
Vik underläkare (LUS), psyk klin, S:t Görans sjukhus
Underläkare (AT), S:t Görans sjukhus (kirurgi, anestesi)
Underläkare (AT), långvårdsklin, S:t Görans sjukhus
Underläkare (AT), medicinklin, S:t Görans sjukhus
Underläkare (AT), Rinkeby Vårdcentral
FV-underläkare (LUS), psyk klin, S:t Görans sjukhus
Vik biträdande överläkare (LUS), psykiatrisektor Kungsholmen,
Beckomberga sjukhus
Vik underläkare (FV), med klin II, S:t Eriks sjukhus
Vik avdelningsläkare (LUS), psykiatrisektor Kungsholmen,
Beckomberga sjukhus
Vik avdelningsläkare (LUS), psykiatrisektor Kungsholmen,
Beckomberga sjukhus
Avdelningsläkare (LUS), psykiatrisektor Kungsholmen,
Beckomberga sjukhus
Biträdande överläkare (LUS), psykiatrisektor Kungsholmen,
Beckomberga samt psykiatriska kliniken, S:t Görans sjukhus
Vik biträdande överläkare (LUS), psykiatrisektor
Solna/Sundbyberg, Karolinska sjukhuset
Vik överläkare, (LUS) psykiatrisektor Solna/Sundbyberg,
Karolinska sjukhuset
Postadress
Karolinska Institutet
Sektionen för försäkringsmedicin
SE-171 77 Stockholm
Besöksadress
Berzelius väg 3, plan 6
Telefon
08-27 09 95
mobil 070 7292606
Webb
ki.se/cns/forsakringsmedicin
Email: [email protected]
Sid: 2 / 17
1998-07-2000-07 Överläkare (LUS), psykiatrisektor Solna/Sundbyberg, Karolinska
sjukhuset med inriktning på psykiatrisk diagnostik.
2000-2007
Chef för enheten Diagnostiskt Centrum, Psykiatri Centrum
Karolinska med egen forskningsgrupp
Forskarutbildning
1977
Atomabsorptionsspektrofotometri, Philips
1978
Psykoendokrinologi 1, Karolinska institutet
1980
Psykoendokrinologi 2, Karolinska institutet
1988
Registrerad doktorand, Karolinska Institutet, psykiatriska kliniken, S:t
Görans sjukhus och endokrinologiska kliniken, Karolinska sjukhuset.
1991-1992 Statistical methods in biomedical research, Karolinska institutet
1992
Medicine doktorsexamen
Avhandlingens titel: "Psychiatric symptom profiles, selected hormones
and electrolytes in three disorders with depressive symptoms: Primary
hyperparathyroidism, idiopathic pain syndrome, and major depressive
disorder".
Klinisk vidareutbildning/fortbildning
1977
Atomabsorptionsspektrofotometri, Philips
1978
Psykoendokrinologi 1, Karolinska institutet
1980
Psykoendokrinologi 2, Karolinska institutet
1991-1992 Statistical methods in biomedical research, Karolinska institutet
1993
Kurs om multidisciplinär handläggning av långvarig smärta , 2 dgr
1996
Depression and Anxiety Through the Life Cycle. Mc Lean Hospital,
Boston
1998
Projektledarkurs, IBM, Stockholm
1999
Grundkurs DB2 databas, IBM, Stockholm
1999
Universitetspedagogisk kurs, Karolinska Institutet
Administrativa uppdrag
1984-1997 Förtroendeläkare försäkringskassorna i Tensta och Rinkeby
1985-1997 Psykiatrisk konsultläkare, Riksförsäkringsverkets sjukhus, Nynäshamn
1995-1997 Projektledare för projektet ”Psykiatrisk screening vid långa sjukfall i
rörelseorganens sjukdomar
1997
Projektledare för projektet ”Diagnostiska Centra för patienter med risk
för långtidssjukskrivning
1997-2001 Projektledare för införande av elektroniskt journalsystem, BMS,
psykiatriska kliniken Karolinska sjukhuset
1998-2000 Ledamot IT-styrelsen NVSO/NVPO
2000-2002 Ledamot IT-rådet NLPO
2000-2002 Ledamot BMS styrgrupp, Karolinska sjukhuset
2007-2016 Ledamot (suppleant) regionala etikprövningsnämnden (EPN)
Karolinska institutet
Sid: 3 / 17
Medlemskap
Sveriges läkarförbund
Svenska läkarsällskapet
Svenska psykiatriska föreningen
International Association for the Study of Pain (IASP)
Förteckning över samtliga publicerade originalarbeten i refereegranskade
tidskrifter
Publikationer i avhandlingen
Handledare: professor Lennart Wetterberg; biträdande handledare: docent Sigbritt
Werner
Publikation nr3. Selected by the editor of Psychiatry Digests as ”outstanding in its
field”
1. Linder J, Brismar K, Granberg PO, Wetterberg L, Werner S. Characteristic
changes in psychiatric symptoms, cortisol and melatonin but not prolactin in
primary hyperparathyroidism. Acta Psychiatr Scand 78: 32-40, 1988.
2. Linder J, Brismar K, Beck-Friis J, Sääf J, Wetterberg L. Calcium and
magnesium concentrations in affective disorder: difference between plasma
and serum in relation to symptoms. Acta Psychiatr Scand 90: 527-537, 1989.
3. Linder J, Fyrö B, Pettersson U, Werners S. Acute antidepressant effect of
lithium is associated with fluctuation of calcium and magnesium in plasma.
A double blind study on the antidepressant effect of lithium and
clomipramine. Acta Psychiatr Scand 80: 27-36, 1989.
4. Linder J, Dalhamn T, Wetterberg L, Werner S. Comparison of psychiatric
symptom profiles, diurnal variations of cortisol and prolactin between
patients with chronic low back pain and major depressive disorder. Integr
Psychiatry 7: 216-225, 1992.
5. Linder J, Levin K, Brismar K, Sääf J, Wetterberg L, Werner S. Influence of
lithium treatment on calcium and magnesium in plasma and erythrocytes.
Lithium 4: 115-123, 1992.
6. Linder J, Basun H, Åsberg M, Svanborg P, Ericsson M, Werner S.
Psychiatric symptom profiles in the major depressive disorder and the
idiopathic pain syndrome - a rating study. Manuscript 1999.
Refereegranskade publikationer utöver avhandlingen
7. Nordenström J, Strigård K, Perbeck L, Willems J, Bågedahl-Strindlund M,
Linder J. Hyperparathyroidism associated with treatment of manic depressive
disorders by lithium. Eur J Surg 158: 207-211, 1992.
8. Lannfelt L, Lilius L, Nastase M, Viitanen M, Fratiglioni L, Eggertsen G,
Berglund L, Angelin B, Linder J, Winblad B. Lack of association between
apolipoprotein E allele ε4 and sporadic Alzheimer’s disease. Neuroscience
Letters 169 (1-2): 175-178, 1994.
Sid: 4 / 17
9. Ekselius L, Ericsson M, von Knorring L, Linder J. Personality disorders and
major depression in patients with somatoform pain disorders and medical
illnesses in relation to age at onset of work disability. Eur J Psychiat 10 (1):
35-43, 1996.
10. Ekselius L, Ericsson M, von Knorring L, & Linder J. Comorbidity of
personality disorders and major depression in patients with somatoform pain
disorders or medical illnesses with long-standing work disability. Scand J
Rehab Med 29: 91-96, 1997.
11. Jonsson C, Schüldt K, Linder J, Björnhagen V, Ekholm J. Rehabilitative,
psychiatric, functional and aesthetic problems in patients treated for burn
injuries, a preliminary follow-up study. Acta Chirurgiae Plasticae 39 (1): 3-8,
1997.
12. Poston II WSC, Ericsson M, Linder J, Nilsson T, Goodrick K, Foreyt
J.P.Personality and the prediction of weight loss and relapse in the treatment
of obesity. Int J Eat Disord. 1999 Apr;25(3):301-309.
13. Nilsson T, Ericsson M., Poston WSC, Linder J, Haddock C.K, Goodrick
G.K, Foreyt JP. Perceived coping capacity: A Comparison between obese
patients and patients on long-term sick leave. Eating Weight Disord. 2, 182187, 1997.
14. Boman L, Ericsson M, Linder J. Do arthralgias occur after bilio-intestinal
bypass for morbid obesity. Obes Surg 1998 Jun;8(3):261-264.
15. Nilsson T, Ericsson M., Poston WSC, Linder J, Goodrick GK, Foreyt JP. Is
the assessment of coping capacity useful in the treatment of obesity? Eating
Disorders: The Journal of Treatment & Prevention. 1998:6, 241-251
16. Poston WSC, Ericsson M, Linder J, Haddock CK, Nilsson T, Hanis CL,
Åström M, P. Foreyt JP. D4 Dopamine receptor gene exon III polymorphism
and obesity risk. Eating and Weight Disorders: Studies on Anorexia, Bulimia
and Obesity. 1998: 3, 71-77
17. Linder J, Jansson KÅ, Schüldt K, Ekholm J. Samverkan mellan psykiatri,
ortopedi, rehabiliteringsmedicin och försäkringskassa – en möjlighet till
bättre underlag för beslut? Socialmedicinsk tidskrift nr 5 1999, 461-469.
18. Linder, J., Poston, W.S.C., Haddock, C.K., Foreyt, J.P., & Ericsson, M.
(2000). Does personality or psychopathology predict disability in chronic
pain patients? Disability & Rehabilitation, 22, 281-287.
19. Gustavsson P, Bergman H, Edman G, Ekselius L, von Knorring L, Linder J.
Swedish universities Scales of Personality (SSP) Construction, internal
consistency and normative data. Acta Psychiatr Scand. 2000:102:217-225
20. Linder J: Time to re-evaluate golden standards? Guest Editorial. European
Journal of Pain. (2000) 4: 117-119.
21. Ericsson M., Poston W.S.C., Linder J., Taylor J. E., Haddock K., Foreyt J.P.
Depression predicts disability in long-term chronic pain patients. Disabil
Rehabil. 2002 Apr 15;24(6):334-40.
22. Gustavsson J.P, Jönsson E.G., Linder J, Weinryb R.M. The HP5 inventory:
definition and assessment of five health-relevant personality traits from a
five-factor model perspective. Personality and Individual Differences, 2003,
35(1), 69-89.
Sid: 5 / 17
23. Linder J, Svensson O. The impact of pain and depression on assessment of
rehabilitation need: A cross-sectional study in long-term sick-listed
patients. Int J Rehab Res 2007, 30:255-60.
24. Norrefalk JR, Ekholm J, Linder J, Borg K. A 6-Year follow up study of
122 patients attending a multiprofessional rehabilitation programme for
persistent musculoskeletal-related pain. Int J Rehabil Res 2007; 30(1):918.
25. Bohm-Starke N, Brodda-Jansen G, Linder J, Danielsson I. The Result of
Treatment on Vestibular and General Pain Thresholds in Women With
Provoked Vestibulodynia. Clin J Pain. 2007 Sep;23(7):598-604
26. Norrefalk JR, Ekholm K, Linder J, Borg K, Ekholm J. Evaluation of a
multiprofessional rehabilitation programme for persistent musculoskeletalrelated pain: economic benefits of return to work. J Rehabil Med. 2008
Jan;40(1):15-22.
27. Salmi P, Svedberg P, Hagberg J, Lundh G, Linder J, Alexanderson K.
Multidisciplinary investigations recognize high prevalence of co-morbidity
of psychiatric and somatic diagnoses in long-term sickness absentees.
Scand J Public Health. 2009 Jan;37(1):35-42.
28. Salmi P, Svedberg P, Jan Hagberg J, Lundh G, Linder J, Alexanderson K.
Outcome of multidisciplinary investigations of long-term sickness
absentees. Disabil Rehabil. 2009;31(2):131- 7.
29. Linder J, Schüldt Ekholm K, Brodda Jansen G, Lundh G, Ekholm J. Longterm sick-leavers with difficulty in resuming work: comparison between
psychiatric-somatic comorbidity and monodiagnosis. Int J Rehab Res
2009, 32:20-35
30. Linder J, Schüldt Ekholm K, Lundh G, Ekholm J. Long-term sick-leavers
with fibromyalgia: Comparing their multidisciplinarily assessed
characteristics with those of others with chronic pain conditions and
depression. Journal of Multidisciplinary Healthcare 2009:2 23-37.
31. Salmi P, Svedberg P, Hagberg, J, Lundh G, Linder J, Alexanderson K.
Multidisciplinary investigations recognize high prevalence of co-morbidity
of psychiatric and somatic diagnoses in long-term sickness absentees.
Scand J Public Health. 2009 Jan;37(1): 35-42.
32. Edström DW, Linder J, Wennersten G, Brismar K, Ros AM. Phototherapy
with ultraviolet radiation: a study of hormone parameters and
psychological effects. J Eur Acad Dermatol Venereol. 2010
Apr;24(4):403-9. Epub 2009 Sep 23
33. Sinai C, Hirvikoski T, Vansvik ED, Nordström AL, Linder J, Nordström P,
Jokinen J. Thyroid hormones and personality traits in attempted suicide.
Psychoneuroendocrinology. 2009 Nov;34(10):1526-32. Epub 2009 Jun 13
34. Svedberg P, Salmi P, Hagberg J, Lundh G, Linder J, Alexanderson K.
Does multidisciplinary assessment of long-term sickness absentees result
Sid: 6 / 17
in modification of sick-listing diagnoses. Scand J Public Health. 2010
Aug;38(6):657-63. Epub 2010 Jun
35. Svedberg P, Salmi P, Hagberg J, Lundh G, Linder J, Alexanderson K.Does
multidisciplinary assessment of long-term sickness absentees result in
modification of sick-listing diagnoses?Scand J Public Health. 2010
Aug;38(6):657-63. doi: 10.1177/1403494810373674. Epub 2010 Jun 9
36. Gustafsson K, Lundh G, Svedberg P, Linder J, Alexanderson K, Marklund
S. Disability, sickness, and unemployment benefits among long-term
sickness absentees five years before, during, and after a multidisciplinary
medical assessment. J Multidiscip Healthc. 2011 Mar 11;4:25-31. doi:
10.2147/JMDH.S17138.
37. Jansen GB, Linder J, Ekholm KS, Ekholm J. Differences in symptoms,
functioning, and quality of life between women on long-term sick-leave
with musculoskeletal pain with and without concomitant depression. J
Multidiscip Healthc. 2011;4:281-92. doi: 10.2147/JMDH.S21827. Epub
2011 Aug 3.
38. Gustafsson K, Lundh G, Svedberg P, Linder J, Alexanderson K, Marklund
S Psychological factors are related to return to work among long-term
sickness absentees who have undergone a multidisciplinary medical
assessment. J Rehabil Med. 2013 Feb;45(2):186-91. doi:
10.2340/16501977-1077.
39. Lundh G, Gustafsson K, Linder J, Svedberg P, Alexanderson K, Marklund
S. Associations between prognosed future work capacity among long-term
sickness absentees and their actual work incapacity two years later.
Work.2014;49(2):245-55. doi: 10.3233/WOR-131726. PubMed PMID:
24004785.
40. Linder J, Jansen GB, Ekholm KS, Ekholm J. Relationship between sleep
disturbance, pain, depression and functioning in long-term sick-listed
patients experiencing difficulty in resuming work. J Rehabil Med. 2014
Sep;46(8):798-805. doi: 10.2340/16501977-1833. PubMed PMID:
24847727.
41. Marklund S, Lundh G, Gustafsson K, Linder J, Svedberg P, Alexanderson
K. The actions of the social insurance agency regarding long-term sickness
absentees before and after a medical assessment--a study of 384 case files.
Disabil Rehabil. 2015;37(18):1683-91. doi:
10.3109/09638288.2014.976716. PubMed PMID:25354147.
Abstracts
1. Linder, J., Wetterberg, L.: Seasonal variation of magnesium and calcium
concentrations in whole blood, plasma and erythrocytes in psychiatric
patients. Abstract Neuropsychopharmacology 10 3S 487S, 1994.
Sid: 7 / 17
2. Jonsson C-E, Schüldt K, Björnhagen V, Ekholm J: Rehabilitative,
psychiatric, functional and aestetic problems in patients treated for burn
injuries, a preliminary follow-up study. Abstract. Conference ”Quality of
life in severe burns”. 1996.
3. Schüldt K, Björnhagen V, Ekholm J, Jonsson C-E, Linder J: Behov av
rehab-iliteringsmedicinska, psykiatriska och plastikkirurgiska åtgärder hos
patienter vårdade för brännskada- preliminära uppföljningsdata. Abstract
Svenska Läkaresällskapets handlingar, 105:361, 1996
Svenska publikationer
1. Linder J. Ont i kroppen ont i själen, hur hänger det ihop. KS lär ut. Smärta.
1996 16-18.
2. Wikland B, Linder J: [Vitamin B 12 deficiency is common among
immigrants on long-term sick leave] Läkartidningen. 2004 Jan
29;101(5):404.
Vetenskaplig verksamhet – tidigare och planerad
Tidigare verksamhet
Under mitt kliniska arbete med patienter med affektiva sjukdomar utkristalliserade
sig så småningom ett forskningsintresse för att studera sambanden mellan olika
kliniska symtom och biologiska parametrar, framför allt hormon- och
elektrolytnivåer i perifert blod. Huvudambitionen i avhandlingsarbetet blev att så
långt möjligt studera patienter med klara diagnoser och för symtomskattningarna
använda kvantifierade psykiatriska symtom och också att patientgrupperna skulle
omfatta relativt många individer. Diagnosgrupperna i denna del av min forskning
omfattade patienter med primär hyperparatyreoidism, patienter med bipolära,
unipolära och schizoaffektiva tillstånd samt patienter med idiopatiska smärttillstånd,
dvs med smärta med längre varaktighet än sex månader men där man vid kliniska
utredningar ej kunnat finna någon organisk genes till smärttillståndet.
Huvudresultaten i avhandlingen var:
1) Patienter med primär hyperparatyreoidism (PHPT) uppvisade preoperativt en
väldefinierad symtomprofil med avseende på psykiatriska symtom. Patienter
med PHPT uppvisade således en högre totalsumma för 22 psykiatriska
symtom jämfört med ett kontrollmaterial omfattande preoperativa patienter
med endokrint inaktiv thyreoideasjukdom. Efter operation, som utgjordes av
exstirpation av ett eller flera adenom i parathyreoidea, förbättrades
patienterna med PHPT signifikant med avseende på fem av dessa symtom.
2) Litium uppvisade en antidepressiv effekt, jämförbar med effekten av
klomipramin, hos patienter med primär affektiv sjukdom (Bipolar 1).
3) Litiumbehandling minskade intra- och pericellulära kalciumnivåer. En möjlig
verkningsmekanism för detta kan vara att litiumjonen har vissa
elektrokemiska egenskaper som liknar kalciumjonens. Litium kan därför
fungera som en kalciumblockerare och minska transporten av kalcium in i
Sid: 8 / 17
cellerna. Eftersom minskningen av intra- och pericellulära kalciumhalter kan
vara en generell verkningsmekanism för litium, så påverkas även
bisköldkörtlarna av de minskade kalciumkoncentrationerna, så att
kompensatorisk uppreglering av kalciumkoncentrationen sker. Därigenom
ökar de extracellulära kalciumkoncentrationerna i perifert blod med i
genomsnitt 0,2 mmol/l vid klinisk litiumbehandling. Denna uppreglering av
de extracellulära kalciumkoncentrationerna med ökande kalciumtransport
intracellulärt som följd kan därför vara en av mekanismerna för att litiums
behandlingseffekt avtar med behandlingstiden.
4) Patienter med idiopatiska smärttillstånd (IPS) uppvisade ej den
karakteristiska psykiatriska symtomprofilen jämfört med patienter med
egentlig depression.
a. Hos patienter med IPS noterades lägre genomsnittsvärden för
depressiva symtom och högre för somatiska symtom jämfört med
patienter med egentlig depression..
b. Cortisolhalterna i blod hos patienter med IPS var lägre än hos
patienter med depression och också lägre jämfört med friska
försökpersoner medan melatoninhalterna var högre jämfört med såväl
patienter med depression som friska försökspersoner.
c. Egenskattning av 22 psykiatriska symtom hos patienter med IPS
visade mycket god överensstämmelse med expertskattning av två
psykiatrer.
Nuvarande verksamhet
I litteraturen har länge en förhärskande uppfattning varit att kroniska smärttillstånd
är en variant av depressionssjukdom. I min forskning har jag, som nämnts ovan,
kunnat visa att så har inte är fallet. I stället har biokemiska karakteristika, som
kännetecknar depressiv sjukdom som höga cortisolnivåer i blod och låga nattliga
melatoninhalter, ej noterats hos patienter med idiopatiska smärttillstånd.
Dessutom har det i olika undersökningar rapporterats att depression är vanligare i
samband med långvariga sjukdomstillstånd, framförallt smärttillstånd än i
normalbefolkningen. Den logiska fortsättningen på min forskning blev därför att
utvidga målsättningen med inriktning på att undersöka eventuella samband mellan
olika somatiska sjukdomar och psykisk ohälsa.
Min nuvarande forskning är baserad på systematisk insamling av väldefinierade
kliniska data. Den omfattar för närvarande drygt c:a 4000 patienter med olika
sjukdomstillstånd, såsom långvariga smärttillstånd av olika genes, obesitas,
brännskador, psykos- och affektiva sjukdomar. Den gemensamma nämnaren för
dessa sjukdomstillstånd är att de som regel är långvariga och leder till
arbetshandikapp som ofta blir bestående. Huvuddelen av patienterna har varit
patienter med långvarig smärtproblematik. Det finns flera anledningar till att mitt
forskningsintresse koncentrerats på denna patientgrupp:
Sid: 9 / 17
1) Dessa sjukdomar utgör ett stort samhällsproblem, årligen förtidspensioneras
c:a 20 000 personer vilkas medelålder är 45 år vilket har medfört så stora
kostnader för samhället att socialförsäkringssystemet är hotat.
2) Etiologin är multifaktoriell vilket har som följd att patienterna ofta går runt i
sjukvården. Detta har i sin tur medfört att såväl medicinsk som
arbetslivsinriktad rehabilitering är problematisk, och hittills givit mindre
tillfredsställande resultat.
3) Depressionssjukdom är vanligare hos dessa patienter än i befolkningen och
kan vara en etiologisk faktor med negativ effekt på utfallet av rehabilitering.
Målet med min nuvarande forskning är att finna prediktorer för framgångsrik
rehabilitering av dessa patienter. Eftersom etiologin är multifaktoriell har ett stort
antal variabler insamlats, c:a 600 kliniska variabler för varje individ. För att kunna
hantera det omfattande materialet har jag utvecklat ett särskilt program i en
relationsdatabasmiljö för att på så sätt underlätta definitioner av variabler,
konstruktion av inmatningsformulär och hantering av utdata för statistiska
beräkningar. Programmet kan beskrivas som allmängiltig plattform för
datainsamling i klinisk forskning och har i huvudsak följande funktioner:
1)
Programmet kan i princip hantera obegränsat antal skattningsskalor och
formulär
2)
Formulären – skattningsskalorna presenteras på skärmen med item och
svarsalternativ i klartext.
3)
En helt oerfaren användare, inklusive patienter och friska försökspersoner
kan därför enkelt mata in data utan att data först behöver kodas.
4)
Användaren kan själv konstruera in nya
inmatningsformulär/skattningsskalor
5)
Formulären består av valfritt antal frågor. Varje fråga utgör en bild på
skärmen. Frågetext och ev. förklaring till respektive frågor kan läggas in för
varje item.
6)
Varje fråga har ett valfritt antal svarsalternativ.
7)
Varje svarsalternativ kan ha flera layouter som ”radioknappar”, fält av olika
utseende, termometerskalor eller bilder. Alternativtext, som exempelvis:
”Stämmer ej”, ”Stämmer delvis” ”Stämmer precis” kan läggas in i
respektive svarsalternativ.
8)
Programmet kan hantera algoritmer som behövs för att beräkna
diagnostiska kriterier för olika sjukdomstillstånd. Förutom detta kan
programmet automatiskt beräkna om kriterierna för en viss diagnos är
uppfyllda.
9)
Resultaten kan presenteras individuellt i olika former, grafiskt, som tabeller
eller textformulär
10) Resultaten kan exporteras till valfritt statistikprogram.
Sid: 10 / 17
De viktigaste hittills erhållna resultaten från en nyligen färdigställd undersökning
avseende 680 patienter med smärttillstånd med en varaktighet av 3 – 4 månader är
att punktprevalensen för depressionssjukdom är 4 – 10 ggr högre hos dessa patienter
än i befolkningen. Ungefär hälften av patienterna var åter i förvärvsarbete efter ett
år. Negativa prediktorer för återgång i arbete var: Smärtintensitet, sömnsvårigheter,
antal smärtlokalisationer, tidigare ryggbesvär, ledengagemang och upplevd fysisk
ohälsa. Psykisk ohälsa i form av depression och/eller personlighetsstörning visade
sig ej påverka återgång i arbete hos denna patientgrupp.
Depressionstillstånden i samband med långvarig smärta visade sig nästan
undantagslöst vara sekundära till smärttillståndet men svarade på sedvanlig
psykofarmakologisk behandling på så sätt att depressionssymtomen mildrades
medan smärttillståndet förblev oförändrat.
Det är framförallt denna nyvunna kunskap som jag de senaste åren försökt förmedla
till studenter, kollegor och andra som är inbegripna i handläggning av patienter med
långvariga smärttillstånd.
I en andra pågående, nästan avslutad studie omfattande 320 långtidssjukskrivna
patienter som rekryterats via försäkringskassorna i norra Storstockholm var
medelsjukskrivningstiden vid undersökningstillfället 796 respektive 601 dagar för
kvinnor respektive män. I denna patientgrupp, där symtombilden huvudsakligen
dominerades av smärtor var punktprevalensen av egentlig depression 54,1 %.
I båda undersökningarna har framkommit att patienternas livskvalitet varit
signifikant lägre jämfört med normalbefolkningen, och även jämfört med andra
långvariga sjukdomstillstånd som obesitas och brännskador, inklusive
ansiktsbrännskador.
Framtida verksamhet
En flerårig uppföljning avseende prediktorer för återvunnen hälsa planeras för i
första hand de båda patientgrupperna, dvs korttids- respektive långtidssjukskrivna
patienter med smärttillstånd. Den omedelbara målsättningen är att i dessa
patientmaterial försöka finna prediktorer för en lyckad rehabilitering i form av
återgång i arbete. Dessutom finns möjlighet att med hjälp av den av mig utvecklade
metoden för datainsamling och databearbetning använda liknande design för
datainsamling och databearbetning inom flera komplexa kliniska
forskningsområden. Ett framtida mål är att dessa instrument skall kunna bli ett
hjälpmedel för såväl klinikern i det dagliga arbetet som i den kliniska forskningen.
Ytterligare planer är att från s.k. aktivitetsarmband länka data beträffande sömn
(sömnlängd, sömndjup, andel REM-sömn) till elektroniska journaler.
Sammanfattning
En genomgående linje i min forskning är att den befunnit sig i gränsområdet mellan
psykiatri och somatisk sjukdom/skada. Till en början har ambitionen varit att arbeta i
gränsområdet psykiatri – endokrinologi. Den nuvarande forskningsinriktningen
omfattar patientgrupper med somatiska sjukdomar, främst smärttillstånd, vilka utgör
ett betydande samhällsproblem. Betydelsefull ny kunskap har vunnits, främst att
somatiska men inte psykiska symtom bidrar till fortsatt ohälsa hos patienter med
Sid: 11 / 17
långvariga smärttillstånd. En långsiktig målsättning är att få ytterligare utökad
kunskap om etiologin till smärttillstånd med oklar genes samt att finna positiva
prediktorer för återvunnen hälsa och ökad livskvalitet för dessa patienter.
Planeringen för framtiden är att fortsätta att förfina det av mig utvecklade
instrumentet för datainsamling så att man även kan använda det inom den kliniska
rutinverksamheten. Därigenom kan stora mängder strukturerade kliniska data
erhållas, vilka sedan kan analyseras för att därigenom utvinna ny kunskap om olika
sjukdomar hos stora patientgrupper såväl inom psykiatrin som inom övriga
medicinska discipliner.
Sid: 12 / 17
Egna forskningsanslag samt refereeuppdrag i internationella
tidskrifter
Egna forskningsanslag (huvudsökande)
Fonder Karolinska Institutet
12.000
12.000
12.000
13.000
13.000
17.000
15.000
21.600
Dagmarmedel, lokala
1994-07-08 1.200.000
1995-06-27
520.000
1996
400.000
Dagmarmedel, centrala
1997-10-14 2.226.000
1998-12-05 2.076.000
1999-12-09 1.653.300
Refereeuppdrag i internationella tidskrifter
Biological Psychiatry
European Journal of Pain
European Archives of Psychiatry and Clinical Neuroscience
European Journal of Pain
Pedagogisk verksamhet
A. Beskrivning av min syn på undervisning, pedagogik och undervisningens
framtid
Allt sedan studietiden har jag varit engagerad i undervisningsutformning. En
grundläggande uppfattning har varit och är fortfarande att undervisningen bör
utformas så att studenterna blir engagerade, om möjligt kan fås att tycka att stoffet är
spännande och att stimulera studenternas nyfikenhet till att på egen hand lära sig mer
om ämnet i fråga. Redan under min andra studietermin 1969 blev jag därför
engagerad i undervisningens utformning och var en av pionjärerna bakom det nu
alltmer använda problembaserade inlärningssystemet, PBI.
En annan för mig viktig aspekt på undervisningen är att medicinsk kunskap även bör
förmedlas till angränsande yrkesgrupper som t ex handläggare på försäkringskassan,
sjukgymnaster, sjuksköterskor m fl. Målsättningen med denna undervisning har varit
att förmedla inte bara kunskap i ämnet psykiatri utan även ödmjukhet och förståelse
Sid: 13 / 17
för komplexiteten inom vissa sjukdomstillstånd som exempelvis vid psykoser eller
långvariga smärttillstånd.
En annan aspekt i psykiatriundervisningen har varit att försöka förmedla kunskapen
om att strukturerad anamnesupptagning t ex är en viktig förutsättning för att kunna
följa sjukdomsförlopp över tid vilket i sin tur kan ha betydelse för behandling och
bedömning av prognos för olika psykiatriska och även somatiska sjukdomstillstånd.
Jag har, och kommer att fortsätta följa denna pedagogiska linje i fortsatt
föreläsningsverksamhet, utbildning av medarbetare och framställandet av
undervisningslitteratur.
B. Undervisningserfarenhet
B1) Föreläsningsblock
1979 – 1987
Föreläsare och seminarieledare i ämnet neuroslära, psykiatrikursen för med. kand.
vid psykiatriska kliniken, S:t Görans sjukhus, 4 kurser per år
1982 – 1985
Föreläsare vid Röda korsets sjuksköterskeskola i ämnet neuroslära, för studerande i
grundläggande vårdhögskoleutbildning med inriktning mot allmän hälso- och
sjukvård, 80 poäng
1983, jan-maj
Ledare för ett psykoterapiseminarium för AT och FV-läkare vid klinik 4,
Beckomberga sjukhus. Genomgången litteratur var "Objektrelationer och
psykoterapi" av Ludvig Igra.
1990 - 1993
Ett tiotal vidareutbildningskurser för handläggare vid försäkringskassor från hela
landet. Kurserna har under 1990-1991 haft rubriken "Vidareutbildning i
rehabilitering - psykologi" och fr o m 1992 "Psykologi för
rehabiliteringshandläggare". Kursernas omfattning har varit två heldagar med 20- 25
deltagare per kurs. Kurserna har utformats och letts av undertecknad tillsammans
med psykiater Hans Basun.
1993 –1994
Föreläsare i ämnet dynamisk psykiatri, psykiatrikursen för med. kand. vid
psykiatriska kliniken, Karolinska sjukhuset, 1993 -1994
1993 Föreläsningar i psykiatrisk diagnostik i samband med smärttillstånd, för med. kand.
termin 9
Sid: 14 / 17
B2) Övriga föreläsningar
1994
•
•
Kurs "Akut och kronisk smärta. Uppkomstmekanismer och
behandlingsstrategier", 40p, arrangerad av Karolinska Institutet och
enheten för neurogen smärta vid rehabiliteringsmedicinska kliniken, KS, ht
1993 och vt1994
SK-kurs "Rehabilitering vid långvariga smärttillstånd i rörelse- och
stödjeorganen" för blivande specialister i rehabilitering, feb. 1994
1995
•
•
”Personality Inventories in Clinical Pain Practice. which, when and how?”
vid SASP:s kongress i Oslo, augusti 1995
Föreläsningar i psykiatrisk skattningsmetodik för allmänläkare samt
videobandade patientintervjuer samt samskattningsträning i Cambridge,
UK, november 1995
1996
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
”Psykiatriska skattningar, vilken/vilka och när?” vid utbildning för
smärtspecialister Lejondals slott, september 1996
”Psykiatri vid kroniska smärttillstånd”, Smärtkliniken Kronan, februari
1996.
Radioprogram SR P1 om kronisk smärta och psykiatri, våren 1996.
Föreläsare SK-kurs för i rehabiliteringsmedcin, Linköping, 1996
Videoföreläsning om psykiatri och kronisk smärta, Eli-Lilly AB, maj 1996
Föreläsningar ”Psykiatriska aspekter på kronisk smärta” för
specialistläkare i psykiatri, oktober 1998
”Principer för psykiatrisk rehabilitering”, SK-kurs Karolinska Institutet,
1996
”Smärttillstånd och psykiatri, hur hänger det ihop?” allmänläkare, Sergel
Plaza, 1996
Paneldeltagare TV4, ”Smärta och depression”, 1996
”Smärta och depression, hur hänger det ihop?” Föreläsning för specialister
i psykiatri och allmänmedicin, Helsingborg, 1996
”Smärta och depression, hur hänger det ihop?” Landstingshälsan, 1996
1997
•
•
•
•
”Depression och smärta för specialister i allmän psykiatri” Stockholm, feb
1997
”Depression och smärta” Huddinge sjh för specialister i allmänmedicin,
psykiatri maj 1997
”Depression och smärta” Beckomberga sjh för specialister i allmän
psykiatri, maj 1997
”Depression och smärta” Löwenströmska sjh för specialister i allmän
psykiatri, juni 1997
Sid: 15 / 17
•
•
•
•
•
•
”Psykiatriska aspekter vid långtidssjukskrivning i samband med kroniska
smärttillstånd”. Försäkringskassans förtroendeöverläkare, Halmstad, aug
1997
”Depression och kronisk smärta, hur hänger det ihop?” Specialister i
allmän psykiatri, Västerås sep 1997
Symposium om kronisk smärta, Wennergren Center okt 1997
”Depression och kronisk smärta, hur hänger det ihop? ”Smärtkliniken,
Linköping nov 1997
”Depression och kronisk smärta, hur hänger det ihop?” Föreningen för
ortopedmedicin, Stockholm nov 1997
Smärtseminarium, Landstingets idédagar, Älvsjömässan nov 1997
1998
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
”Psykiatrisk rehabilitering vid kroniska smärttillstånd” Johannesbergs slott
för specialister i allmänmedicin och allmän psykiatri, jan 1998
”Psykiatriska aspekter vid idiopatiska smärttillstånd”. 40 poängskurs,
Karolinska Institutet, mars 1998
”Kvinnliga aspekter och psykiska symtom vid långvariga smärttillstånd”
Landstingshuset mars 1998
”Medicinskt arbetslivsinriktat rehabiliteringsarbete, KI-kurs 20 poäng apr
1998
Utbildningsdag vid avd för multifaktoriell problematik,
Riksförsäkringsverkets sjukhus, Tranås, föreläsning och diskussion maj
1998
”Psykiatrisk rehabilitering vid kroniska smärttillstånd” Eskilstuna för
specialister i allmän psykiatri, sep 1998
”Klinisk smärtanalys, snusförnuft eller sofistikation” symposium,
Birkeaulan Huddinge sjukhus, okt 1998
”Personlighetsskattningar i kliniskt arbete” Danderyds sjukhus FOUU, nov
1998
”Har man nytta av skattningsskalor i det kliniska arbetet vid depressioner,
psykoser och personlighetsstörningar?” Kurs för ST-läkare i psykiatri,
VSPS, dec 1998
”Diagnostik och behandling vid akut och kronisk smärta”. Karolinska
Institutet termin 11, dec 1998
1999
•
•
•
•
”Psykiatrisk rehabilitering vid kroniska smärttillstånd” OMT rehabmedicin
Rehabtjänst, Stockholm, feb 1999
”Psykiatriska aspekter på smärta”. KI kurs 20 p ”Akut och kronisk smärta.
Uppkomstmekanismer och behandlingsstrategier”, mars 1999
”Psykogen smärta”, handläggare försäkringskassan, Inst för rehab.med,
Karolinska Institutet, april 1999
”Diagnostik och behandling vid akut och kronisk smärta”, Karolinska
Institutet termin 11, april 1999
Sid: 16 / 17
•
•
”Psykiatriska aspekter vid kroniska smärttillstånd”, SK-kurs, Lejondal.
Parke Davis juni 1999
”Psykiatrisk rehabilitering vid kroniska smärttillstånd” OMT rehabmedicin
Rehabtjänst, Stockholm, dec 1999
2000
”Psykiatriska aspekter på smärta”, SK-kurs, Lejondal. Parke Davis maj 2000
Organisatör, moderator och föredragshållare vi utbildningsdag för försäkringsläkare,
med rubrik: ”Var står smärtforskningen i dag?”, heldag sep 2000
Är psykiska besvär/sjukdom en orsak till eller en följd av kronisk smärta?
Försäkringskassan sep 2000
Erfarenheter av samverkansprojekt mellan psykiatri, ortopedi och
rehabiliteringsmedicin. SK-kurs, rehabiliteringsmedicinska kliniken Karolinska
sjukhuset
Smärta i rörelseapparaten – psykiatri och ortopedi. Försäkringsläkarföreningen okt
2000
2001
”Psykisk hälsa vid långvarig smärta SK-kurs Rehab kliniken jan 2001 Karolinska
sjukhuset
”Psykiatriska aspekter på smärta”, SK-kurs, Lejondal. Pfizer maj 2001
”Psykisk hälsa vid långvarig smärta” SK –kurs, Rehab kliniken okt 2001Karolinska
sjukhuset
”Psykisk hälsa vid långvarig smärta” Apotekarkongressen, Älvsjömässan okt 2001
”Psykisk hälsa vid långvarig smärta S:t Eriks sjukhus, SK-kurs nov 2002
2002
”Psykisk hälsa vid långvarig smärta SK-kurs Rehab kliniken jan 2002 Karolinska
sjukhuset
”Psykisk hälsa vid långvarig smärta S:t Görans psykiatriska klinik jan 2002
”Personlighetsstörning och rehabilitering i arbetslivet” jan 2002, Enheten för
neurogen smärta, Karolinska sjukhuset
”Långtidssjukskrivna med komplex somatisk och psykiatrisk problematik”
Försäkringsmedicinskt Centrum, Simrishamn, maj 2002
”Psykiatriska aspekter på smärta”, SK kurs, Lejondal Pfizermaj 2002
Interaktivt kliniskt seminarium, SK kurs, Lejondal Pfizer maj 2002
B3) Handledning
Biträdande doktorandhandledare för leg läk Karl-Åke Jansson, institutionen för
kirurgi, Karolinska sjukhuset,
Handledare för med. kand. under 56 psykiatrikurser vid psykiatriska kliniken, S:t
Görans sjukhus 1979 - 1992
Handledare för med. kand. under tre psykiatrikurser vid Karolinska sjukhuset 199394.
Sid: 17 / 17
Handledning för electivearbete, 2p, för arbetsterapeut Kerstin Ejderby-Larsson.
Arbetets titel: "Kronisk smärta och depression, två sidor av samma mynt". Offentlig
presentation juni 19 94
Handledning för elektivearbete, ”Aspekter på val av antidepressiva alternativt
analgetika vid långvariga smärttillstånd”, 2p, fem studenter vid KI, Vt 1998.
Handledning för elektivearbete, ”Aspekter på val av antidepressiva alternativt
analgetika vid långvariga smärttillstånd, 2p, fem studenter vid KI, Vt 1999.
B4)Undervisningens kvalitet
Genomsnitt av 13 slumpmässigt utvalda kursutvärderingar avseende föreläsningar
vid psykiatrikurserna, S:t Görans sjukhus 1979 – 1987.
Mycket bra
Bra
Acceptabelt
Dåligt
96
90
26
2
Mycket
dåligt
I övrigt bifogas tjänstgöringsintyg utfärdat 1984-12-21 som innehåller ett avsnitt
angående undervisningens kvalitet. Vad gäller övriga föreläsningar har jag inte
tyvärr inte längre tillgång till kursutvärderingar, men eftersom jag blivit så flitigt
anlitad som föreläsare tolkar jag detta som en kvalitetsindikator icke helt utan
betydelse.
B5) Internationella föredrag
Seasonal variation of magnesium and calcium concentrations in whole blood, plasma
and erythrocytes in psychiatric patients. Collegium Internationale NeuroPsychopharmacologicum Congress, Washington, DC. Jun.1994.
Personality Inventories in Clinical Pain Practice. which, when and how?” vid
Scandinavian Association for the Study of Pain Congress Oslo, Aug 1995
C. Administrativ erfarenhet av pedagogik, inkl pedagogiskt utvecklingsarbete
Suppleant institutionsstyrelsen, anatomi 1968- 1969
Regelbundet deltagit i institutionens sammanträde angående förbättrad undervisning,
varit en av initiativtagarna till PBI (problembaserad inlärning).
Studentrepresentant SFS 1969- 1970
Kursförtroendeman 1968 – 1969, Termin 1 – 4, KI.
Projektledare, införandet av BMS journalsystem, psykiatriska kliniken Karolinska
sjukhuset 1998-2000.
D. Läromedelsframställning
Depression och smärta, hur hänger det ihop? Utbildningsvideo med patientintervju,
Lilly Läkemedel 1997.
Smärta i Kropp och själ, H Lundbeck AB, Multidisciplinärt smärtcentrum
Karolinska sjukhuset, 1998