Ert släkte är mycket bra pussare

UMEÅ UNIVERSITET
Umeå centrum för genusstudier
”Ert släkte är mycket bra pussare”
En analys av föreställningar om den asiatiska kvinnan representerade i konstverket
Your kind makes very good kissers.
Tinika Häggström
Genusvetenskap: Makt och kön C
Höstterminen 2013
Handledare: Linda Berg
Innehåll
Inledning
s. 3
Forskningskontext och mitt bidrag
s. 3
Syfte och frågeställningar
s. 4
Krönikan
s. 4
Teoretiska utgångspunkter
s. 5
Postkolonial feminism
s. 5
Intersektionalitet – sexualitet, ras och kön
s. 7
Representation, diskurs och subjekt
s. 8
Representation och stereotyper
s. 10
Metod och material
s. 11
Diskursanalys
s. 11
Reflexivitet
s. 12
Konstverket
s. 13
Analys
s. 13
Vilka diskurser representeras i konstverket?
s. 14
“Hon svalde all sperma redan första gången...” - Om erotisering
s. 15
“De skrattar från hjärtat” - Om exotisering
s. 19
“Du tycker väl om att laga mat?” - Om könsroller
s. 21
Hur diskurserna konstituerar varandra
s. 24
Konstverkets röst
s. 24
Denotation
s. 25
Konnotation
s. 25
Avslutande diskussion
s. 28
Referenser
s. 30
Bilaga 1
Ni sliter själen ur mig
s. 32
Bilaga 2
Samtliga intervjuer i konstverket
s. 33
２
Inledning
Vi möter stereotyper dagligen, de finns överallt. Det är en intressant process, hur de uppstår, får
fäste och kan förenkla synen på grupper av människor tills de inte längre är människor. Journalisten
och författaren Patrik Lundberg skrev en krönika om hur han, som adopterad från Sydkorea,
upplever rasism som en del av sin vardag. Krönikan fick mig att inse att jag på något vis ville
utforska och förstå asiatiska stereotyper i min uppsats. Jag upplever det som att det är mycket lättare
att komma undan med rasistiska och sexistiska uttalanden om dessa syftar på en asiatisk person, ett
tydligt exempel var när kvinnor med asiatiskt ursprung inte blev insläppta på krogen Harrys i Växjö
eftersom den krogen ville motarbeta prostitution. Kvinnorna anmälde händelsen men förlorade
målet i tingsrätten, fastän det inte fanns någon grund att anta att kvinnorna var prostituerade, annat
än på deras etnicitet. Ras och sexualisering hänger på så vis samman väldigt tydligt. Jag har valt att
avgränsa mig till den sexualisering och raisfiering av asiatiska kvinnor som sker i en svensk
kontext, och jag kommer undersöka detta genom att analysera konstverket Your kind makes very
good kissers, en ca 25 minuter lång film av Caroline Ljuus. Ljuus ringer upp män som lagt ut
kontaktannonser i Dagens Nyheter där de specifikt efterfrågar asiatiska kvinnor, och männen
berättar varför de vill ha en kvinna just från Asien.
Forskningskontext och mitt bidrag
Ämnet jag behandlar i min studie står på inget sätt ensamt, det bedrivs mycket forskning om rasism,
diskriminering och maktrelationer kopplat till kön, etnicitet, och klass, både i Sverige och resten av
världen. Postkoloniala feministiska studier, kritiska ras- och vithetsstudier, och andra normkritiska
forskningsområden studerar processerna som skapar ett Vi och de Andra, en norm och en avvikelse,
och maktrelationerna som ligger däri. En asiatisk kvinna kan förutsättas vara prostituerad bara på
grund av sitt asiatiska utseende som resultat av ett historiskt kolonialt arv och reproduktion av
fördomar och stereotyper i vår vardag. Min studie ska på samma sätt undersöka hur asiatiska
kvinnor tillskrivs specifika egenskaper som blir avvikande i kontrast till normen, den vita, svenska
kvinnan. Det är viktigt att vara medveten om hur stereotyper fungerar, och att hantera dem. För en
vit kvinna kanske effekterna av de rasistiska stereotyperna gentemot asiatiska kvinnor och män inte
är så uppenbara, men för en invandrad kvinna från Asien, som redan befinner sig i ett
maktunderläge, kan ett ökat medvetande om stereotypers verkningar vara avgörande för hur
samhället tar emot henne. Faktum är att stereotyperna samtidigt skapar normer och föreställningar
om den vita kvinnan genom att sätta henne som en motsats till den asiatiska kvinnan.
３
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka föreställningar om asiatiska kvinnor samt strategier att bemöta
och hantera dessa i verket Your kind makes vary good kissers. Vilka diskurser förekommer hos
männen som talar? Hur strider diskurserna om att fylla begreppet asiatisk kvinna med betydelse?
Krönikan
Den 13 september 2011 publicerade Patrik Lundberg en krönika i Helsingborgs Dagblad. Han är
själv adopterad från Korea. ”Ni sliter själen ur mig” lyder rubriken, och den inte särskilt långa
krönikan blir Patrik Lundbergs sätt att göra sin röst hörd i ett land där hudfärg inte ska spela någon
roll.
”Ibland har påhoppen positiva intentioner: att jag som asiat är bra på matte och pingis,
jobbar hårt och sköter mig till punkt och pricka. Rasbiologi i sitt esse.
Ingenstans är jag fredad. Förnedringen hemsöker mig i radio och tv. Att skämta om
och skratta åt asiater tycks vara den enda rasism som kan gå obemärkt förbi. Det
räcker att stretcha ögonen med fingrarna eller säga L i stället för R, så kiknar publiken
av skratt.” 1
“... den enda rasism som kan gå obemärkt förbi.”
Varför reagerar vi inte på samma sätt när någon uttalar sig rasistiskt mot en person med asiatiskt
ursprung som en med ursprung i exempelvis ett afrikanskt land? Det handlar mycket om vilken
kontext vi befinner oss i, och vilken historia som utgör vår kuliss. Sverige har inte varit någon
kolonialmakt på samma sätt som exempelvis Frankrike eller England var under 1500-1900 talen.
Men Sverige blir naturligtvis ändå influerat av de tankar, värderingar och ideologier som
genomsyrar Europa, och skapar en föreställd gemensam vit och västerländsk identitet2.
Kolonialismen är på så vis närvarande även i svensk historia, och en del av det historiska arvet som
kommer till uttryck idag. Tobias Hübinette och Carina Tigervall menar att representationer,
berättelser och avbildningar, av de människor som kolonisatörerna stötte på när de belägrade andra
länder, var ett sätt att lyfta fram skillnaderna och gränserna mellan ”vi” i väst, och ”de andra”.3
Representationerna blev kolonialmakternas sätt att beskriva ett faktum, hur olika dessa människor
var och hur det samtidigt legitimerade kolonisering. Sverige skapade inte själv dessa bilder, utan tog
1 http://hd.se/mer/2011/09/13/ni-sliter-sjalen-ur-mig/ (Hämtad 21-11-2013, kl 13.37)
2 Berg, Linda, InterNacionalistas, 2007, s. 42
3 Hübinette, Tobias; Tigervall, Carina, Japaner, japaner, japaner... Representationer av asiater i svensk samtidskultur i
Om ras och vithet i det samtida Sverige, 2012, s. 139
４
snarare del av andra koloniserande nationalstaters representationer. Vanliga stereotyper kopplade till
ett ”asiatiskt utseende” är ofta när det gäller kvinnor sexualiserande, exotiserande, eller leder
tankarna till traditionella könsroller och underkastelse. Några av dessa representationer menar
Hübinette och Tigervall uttalas som positiva. ”Positivt” exotiserande innebär att föreställda
skillnader ses som något åtråvärt, och kan ses som svenskens önskan till något annat än den kalla
svenska mentaliteten, vilket jag också kommer belysa senare i min analys4. När det gäller asiatiska
män är de flesta representationerna inte positiva, utan lyfter fram en bild av en vek, skrattretande
tönt.5
Vad är det med just asiatiska stereotyper och nidbilder som nästan alltid undgår att väcka debatt?
Hübinette och Tigervall gör en historisk koppling till användadet av förlöjligande, avhumaniserande
karikatyrer och karaktärer som ett sätt att demonisera och hantera en grupp som framstår som ett
hot. Innan Förintelsen var det karikatyrer av en jude med en enorm näsa, men efter Förintelsen var
karikatyren av juden inte längre en lika vanlig syn, kanske eftersom juden inte längre var hotfull.6
På samma vis menar Hübinette och Tigervall att Asiens ökade inflytande i världspolitiken och
handeln kan vara hotet som legitimerar användningen av karikatyrer och stereotypa asiatiska
karaktärer i annonser, på teaterscener och i TV-program på bästa sändningstid. Asiaten fyller samma
funktion som Juden gjorde, underhållning för den vita massan.7 En annan anledning till att asiatiska
stereotyper och karikatyrer dyker upp utan att någon höjer på ögonbrynen, hittar Hübinette och
Tigervall i de svårigheter personer med asiatiskt ursprung har att organisera sig, på grund av att de
inte har några mötesplatser som på samma gång ska vara tillgänglig för en adopterad korean
uppvuxen i en medelklassfamilj, och en bärplockare från Thailand. 8
Teoretiska utgångspunkter
Postkolonial feminism
Feminismen har mött (och möter) mycket kritik från bland andra icke-vita feminister, som menar att
den dominerande feminismen endast ser till vita kvinnors intressen, och genom att tala om Kvinnan
som om det fanns ett sätt att generalisera kvinnors positioner världen över.9 Vad som händer då,
menar de, är att halva befolkningen reduceras till en idé, en förenklad och grovt generaliserad
4 Hübinette, Tobias; Tigervall, Carina, Japaner, japaner, japaner... Representationer av asiater i svensk samtidskultur i
Om ras och vithet i det samtida Sverige, 2012, s. 143
5 a.a.: s. 147
6 a.a.: s. 148
7 a.a.: s. 148
8 a.a.: s. 153
9 Gemzöe, Lena, Feminism, 2012, s. 153-154
５
Kvinna, som kvinnor av olika klassbakgrunder och etniciteter inte kan relatera till. Ett exempel hur
detta visat sig kan vara hur vita medelklasskvinnor slogs för rätten att få studera och arbeta,
samtidigt som svarta arbetarklasskvinnor kvinnor i samma land kämpade för att ens få räknas som
medborgare, och få delta i folkomröstningar.10
I Robert Youngs text Kolonialism och begärsmaskinen, i antologin Postkolonial feminism vol. 1
(2011), redogör han inledningsvis om den tidiga poskoloniala diskursanalysen, med avstamp hos
Edward Said. Said med sin bok Orientalism från 1978 var den första som visade på hur västvärlden
använt och använder Orienten som sin motbild. Orienten finns inte. Utan någon egentlig koppling
till faktiska länder i öst, konstruerar väst en bild av Orienten som ska visa på skillnader mellan Vi
och den Andre.11 Marianne Winther Jörgensen och Louise Phillips läser också Said, och visar hur
dessa påstådda skillnader inte bara antydde det egna landets överlägsenhet, ett ärligt, upplyst och
sunt folk, ett demokratiskt styre, i kontrast till Orientens lata och sluga människor, som levde under
ociviliserade förhållanden. Det var även ett sätt att argumentera för en mer legitim kolonialisering;
det blev ett sätt att rädda dessa Orientens människor från sig själva, och välkomna dem in i en
civiliserad och upplyst tillvaro.12
Men det finns en annan sida till den Andre, en fetischering13. Sara Ahmed menar att
konsumtionskulturen skapat ett begär för skillnader, skillnader mellan Vi och den Andre. Genom att
konsumera objekt som getts en koppling till den Andre, det kan vara ett schampo som säljs med
löftet att det ska ge dig lika vackert hår som de japanska kvinnorna har eller ett badskum som ska ge
dig upplevelsen av ett turkiskt bad hemma, kan vi bli som den Andre.14 Schampot, badskummet,
eller varför inte en skål med ris, får representera en hel kultur, och dessa kulturella skillnader är
viktiga för gränsdragningen mellan nationalstater. Den Andre är alltid närvarande i det Ahmed
kallar medielandskapet.15 I bild och text, film, reklam, tidningar, florerar representationer av
främlingarna, och där detta skulle kunna innebära ett nedbrytande av vi-och-dem, menar Ahmed
istället att de konstruerade bilderna av skillnader förstärker bilden av en egen identitet genom att
visa hur annorlunda någon annan nationalstats kultur är. Vi är olika den Andre, vi är lite bättre än
den Andre. Så varför skulle vi vilja bli som den Andre genom att konsumera varor som
10 Gemzöe, Lena, Feminism, 2012, s. 152
11 Young, Robert, kolonialism och begärsmaskinen i Postkolonial Feminism vol 1, De los Reyes (red.) 2011, s. 163164
12 Winther Jörgensen, Marianne; Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, 2000, s. 166
13 Ahmed, Sara, att bli främlingen, att bli den infödde i Postkolonial Feminism vol 1, De los Reyes (red.) 2011, s. 349
14 a.a.: s. 349
15 a.a.: s. 351
６
representerar dessa skillnader? Att ”bli som” den Andre, att välja att passera som den Andre bygger
på en fantasi om främlingskap till jaget16, och ett sammanhang där andra etniciteter innebär något
exotiskt och spännande, menar Ahmed.17
Att använda eller inte använda begreppet ras är väldigt omdiskuterat. Vissa menar på att begreppet
tillhör en förlegad och rasistisk diskurs som man bara kan reproducera genom att använda
begreppet. Ras är för många människor helt tabu, istället väljer man att använda begrepp som
etnicitet, som syftar till vilket land en person härstammar från. I inledningskapitlet på boken Om
ras och vithet i det samtida Sverige (2012) menar Tobias Hübinette (red.) att det tvärtom ofta är
väldigt viktigt att tala i termer om ras.18 Genom att kalla det diskriminering på grund av någons
etnicitet missar man en enorm del av den diskriminering som sker på grund av var en person ser ut
att härstamma från, baserat på yttre attribut, såsom hårfärg, hudfärg, namn eller religiös åskådning.
Till de yttre attributen kopplas föreställningar om essentiella egenskaper, och dessa så kallade
medfödda och naturliga sätt värderas i förhållande till andra raser på en skala som De los Reyes och
Mulinari kallar rashierarki19. I ett land där rasism främst sker på strukturell nivå, med outtalade
rasistiska uppfattningar och åsikter som ligger inbakade i samhällets alla lager, får detta
konsekvenser som exempelvis svårigheter att få jobb eller hitta en lägenhet om man ser ut på ett
speciellt sätt som placerar en längre ned i rashierarkin. Ras är med andra ord en idé, som syftar till
att kategorisera människor baserat deras kroppar. Hur någon ser ut påverkar vilka essentiella
egenskaper de förväntas ha, och vissa raser/egenskaper är överordnade och andra underordnade. De
människor som inte kan få en lägenhet på grund av att deras namn klingar utländskt blir utsatta för
rasism, och att kalla det för etnisk diskriminering är att förminska problemet och osynliggöra
rasismen20. Ras är ett begrepp som ska användas kritiskt. Begreppet rasifiering syftar till de sociala
processer som skapar ras, som kopplar idéerna om essentiella egenskaper till de yttre attributen.
Intersektionalitet – sexualitet, ras och kön
Sexualitet och ras hör ihop, säger Joane Nagel i inledningen till boken Race, ethnicity and
sexuality: intimate intersections, forbidden frontiers (2003). När gränsdragning mellan Vi och de
Andra sker på basis av hudfärg, språk eller nationell härkomst handlar det samtidigt lika mycket om
16 a.a.: s. 361
17 Ahmed, Sara, att bli främlingen, att bli den infödde i Postkolonial Feminism vol 1, De los Reyes (red.) 2011, s. 353
18 Hübinette, Tobias; Hörnfeldt, Helena; Farahani, Fataneh; León Rosales, René, Om ras och vithet i det samtida
Sverige - inledning i Om ras och vithet i det samtida Sverige, 2012, s. 17-18
19 De los Reyes, Paulina; Molina, Irene, Kalla mörkret natt! Kön, klass och ras/etnicitet i det postkoloniala Sverige i
Maktens (o)lika förklädnader, 2005, s. 299
20 a.a.: s. 296
７
sexualitet.21 Sexualitet är ett område där utstickande beteenden som bryter mot den etablerade
normen både historiskt och samtida kan få stora konsekvenser vilka i värsta fall kan innebära
förföljelse och hatbrott för den som inte lever upp till normen. Sexualitet är därför en viktig punkt
där påstådda olikheter mellan grupper betonas. Ofta målas ”vår” sexualitet, den västerländska
sexualiteten, upp som renare, och mer acceptabel. Den Andre kan avsexualiseras eller
översexualiseras, påstås vara perversa eller rent av farliga.22 Framför allt den andra Kvinnan
översexualiseras, i kontrast till det kristna och kyska sexualitetsidealet som präglat föreställningar
om den Vita Kvinnans rena, icke-sexualitet. Våra män ses däremot som virilare och mer sexuella än
den Andre Mannen.23
De los Reyes och Mulinari menar i sin bok Intersektionalitet (2005), att kön är rasifierat per
automatik24. Eftersom ras och sexualitet hör ihop måste en maktanalys lyckas hitta de punkter där
intersektionerna genomskär varandra25, och på så vis kunna göra en rättvis maktanalys av en
persons position utifrån en specifik kontext. Kontext är avgörande när man talar om intersektionella
maktanalyser och situerade erfarenheter. Att vara svensk i Sverige innebär oftast att du är uppvuxen
i en svensk kultur, kan tala svenska, har ett svenskklingande namn och är vit. Som adopterad från
ett icke-europeiskt land fyller du kanske alla kriterier utom det sista, och kommer i vissa specifika
sammanhang att accepteras som svensk, medan du inte accepteras i andra.
När jag in min text använder begreppen man och kvinna syftar jag inte till någon essentiell
kvinnlighet eller manlighet kopplad till vilket biologiskt kön någon har, utan till de sociala könen,
eller könen som preformativa.26 Detta innebär en konstruktivistisk syn på kön, vad kvinna och man
betyder skapas och återskapas i sociala processer.27 En kvinna är en person som identifierar sig
med, och lever ut genuset kvinna. Vad som innebär att vara kvinna eller man är en konstruktion som
är kontextbunden och långt ifrån något fixerat.28
Representation, diskurs och subjekt
Stuart Hall går grundligt igenom konceptet representation, i boken Representation (1997). Det
21
22
23
24
25
26
27
28
Nagel, Joane, Race, ethnicity and sexuality: intimate intersections, forbidden frontiers, 2003.
a.a.
a.a.
De los Reyes, Paulina; Mulinari, Diana, Intersektionalitet, 2005, s. 24
a.a.: s. 25
Gemzöe, Lena, Feminism, 2012, s. 138
a.a.: s. 49
a.a.: s. 138
８
börjar med språket. Vi tolkar och förstår varandra och världen genom språket. Språket i
kombination med andra sociala koder. Språket i sig består av ord, eller tecken, och för att tolka
dessa behövs förståelse om de aktuella kulturella koderna.29 Ordet Kvinna är inte en faktisk kvinna,
utan en benämning som vi inom en specifik kultur bestämt ska representera exmpelvis en människa
med livmoder. Därefter kopplas den verkliga kvinnan ihop med tecknet Kvinna, och konceptet, som
i det här fallet var ”människa med livmoder”. Precis samma sak gäller för tecknet Asiatisk Kvinna,
men konceptet blir då något annat. För att kunna förstå varandras språk måste vi dela samma
kulturella kod. Dessa koder står på en ostadig grund, på så vis att de förändras över tid.
Kopplingarna mellan tecken – koncept – objekt/ting kan vara starkare eller svagare.
Studier av betydelseskapande är inte begränsade till diskursanalys, Hall nämner även semiotik. Men
då semiotiken fokuserar på hur representation sker, så fokuserar diskursanalys enligt Hall på vilka
konsekvenser representation får.30 Hall grundar sig på Foucault i sin redogörelse för diskurs, och
diskursens maktaspekt. Makt och kunskapsproduktion är tätt sammanlänkade, menar Foucault. En
diskurs producerar kunskap, och all kunskap produceras inom en diskurs.31 En diskurs är beroende
av sin historiska kontext, och det är först i rätt kontext som kunskapen blir begriplig.32 För att ge ett
exempel på hur diskurser producerar kunskap i specifik historisk kontext kan vi gå tillbaka till 2030-talen där den rasistiska diskursen i Sverige producerade allt från rasistiska stereotyper, till
statliga institut som kallade indelning i olika raser för vetenskap, och drev forskning som inom
diskursen ansågs legitim. I dagens kontext, och rådande diskurs, känns det otänkbart att staten
skulle driva ett rasbiologiskt institut. Detta betyder inte att det inte finns någon rasistisk diskurs kvar
i dagens svenska samhälle, utan snarare att den inte får samma konsekvenser idag, som den fick då.
Det har alltid funnits människor med olika utseende beroende på etnicitet, men beroende på vilken
diskurs som rått har olika koncept kopplats till de olika objekten (människorna) och tecknen (orden,
exempelvis svensk, afrikan, asiat). Detta resulterar i olika kunskaper, och olika uttryck för makt.33
Makt kan uttryckas på många sätt, men framför allt menar Foucault att makten är spridd, och
beroende på kontext så kan makten skifta. I ett sammanhang, kanske i hemmet, kan en person vara
överordnad, för att förflytta sig till arbetsplatsen där hen är i en underordnad maktposition till någon
annan eller på ett eller annat sätt måste underkasta sig vissa regler och lagar.34 Vi anser att vi har
kunskap om något, och vi agerar utifrån det. Det påverkar vad vi säger, gör, accepterar, finner
29
30
31
32
33
34
Hall, Stuart, Representation, 1997, s. 45
a.a.: s. 29
a.a.: s. 29
a.a.: s. 31
a.a.: s. 31-32
a.a.: s. 32
９
oacceptabelt, hur vi upprättar hela sociala system, lagar och institutioner, menar Hall.35 Diskursen är
produktiv, och till en viss grad tillåtande. Men samtidigt är den begränsande, och utesluter
alternativa sätt att förhålla sig på.36 Diskursen skapar ett antal subjektspositioner som går att inta.
Här menar Hall att vi kommer inta den subjektsposition som gör diskursen mest begriplig för oss.
Är jag vit eller svart, man eller kvinna, vilken min klasstillhörighet är, ger olika subjektspositioner
och med dessa följer regler om tillåtna och otillåtna sätt att vara på. Varje individ underkastar sig
diskursen för att finna mening med sin position.37 Eftersom allt skapas i diskursen, även subjektet ,
och det på samma gång existerar ett flertal diskurser som en person kommer i kontakt med under en
vanlig dag i livet, menar man inom diskursteorin, som Winther Jörgensen och Phillips presenterar,
att subjektet är splittrat, eller decentrerat.38 Man kan tänka sig hur en och samma person kan ha
väldigt olika positioner eller roller beroende på i vilket sammanhang hen befinner sig i.
Diskurs syftar således inte bara till språk, en diskurs kan gå att finna på många olika sociala plan
samtidigt. Allt vi gör grundar sig på uppfattningar vi fått via diskurs. Jag kommer att återkomma till
hur jag tillämpar diskursanalys på mitt material.
Representation och stereotyper
Det finns olika sätt att se på representation, det reflexiva perspektivet menar att en representation
bara återspeglar objekten, som om det fanns en sann essens att finna i allt.39 Det intentionella
perspektivet ser det snarare som att en representation betyder det jag vill att det ska betyda, och om
någon annan tolkar det annorlunda så har de gjort en felaktig tolkning. Det konstruktivistiska
perspektivet, som de teorier om representation som Hall redogör för grundar sig på, menar att även
om det existerar en materiell värld, så får den betydelse och kan tolkas först genom de kulturella
koder som, ovan nämnt, kopplar ihop tecken – koncept – objekt/ting.40 Detta lämnar plats för många
alternativa tolkningar, speciellt om representationen tas ur sin kontext. Det går inte att fixera en
betydelse. En representation i form av en bild kan behöva förtydligas genom en andra diskurs, i
form av en text, men det finns inga garantier för att någon som ser bilden kommer göra ”rätt”
tolkning.41 Jag utgår från ett konstruktivistiskt perspektiv i min studie.
35
36
37
38
39
40
41
a.a.: s. 33
a.a.: s. 29
a.a.: s. 40
Winther Jörgensen, Marianne; Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, 2000, s. 21
Hall, Stuart, Representation, 1997, s. 10
a.a.: s. 11
a.a.: s. 218
１０
Hall redogör för lingvistikern Saussures teorier om att betydelse skapas i skillnader.42 Genom att
använda binära motsatspar som Man/Kvinna, och kontrastera dem skapar vi oss en förståelse att
Kvinna är lika med allt som inte är Man, och Man är allt som inte är Kvinna. Här menar Hall att
man skulle behöva (med Derrida i åtanke) lägga in en maktaspekt till Saussures binära par, eftersom
det oftast handlar om att en är överordnad den andra. Representationer i form av stereotyper grundar
sig också på en skev maktbalans.43 När en grupp är överordnad inom många områden etableras en
hegemoni, överordningen är så allmänt vedertagen att den verkar vara given av naturen och
fixerad.44
En stereotyp fungerar genom att människor görs till något annat än just människor. De reduceras till
några förenklade och överdrivna karaktärsdrag. Dessa verkar sedan vara faktiska essentiella
karaktärsdrag, och genom stereotypen kan vi dra hårda gränser mellan vad som är normalt från
onormalt och oacceptabelt.45 Stereotypen har vad Hall kallar för en binär struktur. Den existerar på
två plan, ett medvetet och omedvetet plan, samtidigt. Det medvetna planet blir ett sätt att täcka över
de underliggande, outtalade associationerna på det omedvetna planet.46 En stereotyp asiatisk kvinna
kan framställas som huslig, konservativ och omhändertagande, medan den underliggande fantasin
är en erotiserande bild av en hypersexuell kvinna. Att som en verklig asiatisk kvinna försöka
förhålla sig till stereotypen kan vara svårt. Genom att försöka motbevisa den uttalade stereotypen
om huslig hemmafru, och försöka agera mindre konservativt kan innebära att bekräfta den andra
fantasin om en översexualiserad kvinna.47
Metod och material
Diskursanalys
Diskursanalys är användbart för att kunna analysera hur vårt språkbruk, på en abstrakt nivå i tal och
skrift, påverkas av och påverkar hur den sociala världen organiseras. Diskurser förklarar genom att
ge tecken (ord) betydelse. Olika diskurser kan ha olika betydelser för samma tecken, och där pågår
en kamp mellan diskurserna att vara den som ses som sanning.48 Ett exempel där diskurser strider
kan vara begreppet Kvinna. En diskurs vill fylla begreppet med femininitet, mjukhet, svaghet,
skönhet och så vidare. En annan diskurs säger att Kvinna är lika med ett biologiskt kön, kan föda
42
43
44
45
46
47
48
a.a.: s. 224
a.a.: s. 248
a.a.: s. 248
a.a.: s. 247
a.a.: s. 252
a.a.: s. 252
Winther Jörgensen, Marianne; Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, 2000, s. 13
１１
barn och så vidare. Poängen med diskursanalys är inte att försöka komma fram till vilken diskurs
som är sann, eller ligger närmast en sanning. Hela konceptet ”sanning” förkastas, eftersom det
skulle betyda att det finns ett sätt att befinna sig utanför diskurser och vara helt ofärgad av sina
sociala sammanhang. Istället frågar man sig hur, varför, på vilket sätt blir förklaringar klassade som
sanningar, och begrepp som fixerade?49 Diskurser får konsekvenser, inte bara på ett abstrakt och
teoretiskt plan, utan även i det levda livet. Marianne Winther Jörgensen och Louise Phillips redogör
för Foucaults teorier om diskurser och makt i boken Diskursanalys som teori och metod (2000).
Makt är ingenting som kan öka eller tas bort helt, menar Foucault, utan den är utspridd och flexibel.
Makt ska heller inte ses som ett enbart förtryckande fenomen, utan kan även vara produktivt.
Diskursen har en makt, makten att skapa begrepp som betyder något, ladda tecken med innehåll och
helt avfärda andra förklaringar. Detta leder i sin tur till subjektsskapande och att kunskap
produceras inom ramen för diskursen.50
När en diskurs låser fast betydelser för tecken, kallas dessa moment. Ett moment avgörs till stor del
av vad den inte är, alltså är relationen till andra moment inom diskursen central. Nodalpunkt kallas
det tecken kring vilken hela diskursen och momenten kretsar och får betydelse av. Winter Jörgensen
och Phillips tar ett exempel där en medicinsk diskurs har Kropp som nodalpunkt. Hela den
medicinska teoribildningen kretsar kring kroppen, och begrepp utgår från denna gemensamma
kärna.51 Flytande signifikanter kallas tecken som olika diskurser kämpar om att fixera betydelsen
av52. I konstverker Your kind makes very good kissers har olika diskurser olika betydelser för
asiatisk kvinna, varav ingen diskurs helt låst fast begreppen. De flyter mellan diskurserna, så att
säga. Till skillnad från element, som är tecken diskursen inte alls lyckats fixera,53 är flytande
signifikanter ostadiga på grund av andra diskursers starka anspråk på tolkningsföreträde.
Diskursanalytikern vill dekonstruera det som inom diskursen utgör det enda alternativet, eller
hegemonin. Man vill visa vilka effekter en diskurs, en kunskapssyn, en sanning, får. Samtidigt visar
man att hela strukturen står på en ostadig och föränderlig grund.54
Reflexivitet
Precis som Stuart Hall, Marianne Winter Jörgensen och Louise Phillips alla är mycket noga med att
49
50
51
52
53
54
a.a.: s. 21
a.a.: s. 20
a.a.: s. 33
a.a.: s. 35
a.a.: s. 34
a.a.: s. 56
１２
betona i sina arbeten om diskursanalys, så är forskarens syfte aldrig att försöka ta reda på någon
sanning i vad diskurserna uttrycker, eller på ett eller annat sätt försöka hitta till en verklig betydelse
bakom ord och representationer.55 Detsamma gäller naturligtvis för den här uppsatsen. Jag gör inga
sanningsanspråk, och det är viktigt att vara tydlig med. Jag, liksom alla andra sociala varelser,
agerar inom ett kulturellt och socialt sammanhang, och är på så vis en del av de diskurser som jag
vill granska. Det innebär att analysen består av mina egna tolkningar. En annan person hade inte
skrivit en exakt likadan uppsats som jag skrivit, och kommit fram till precis samma slutsats. Med
det sagt så betyder det inte att studien är irrelevant och helt saknar vetenskaplig validitet. Jag
kopplar min analys till väl etablerade teorier och analytiska verktyg. På så vis kan jag få kunskap
om vilka konsekvenser och effekter diskurserna i min analys får. Jag får en rimlig förklaring, utan
att kalla det sanning. Min närvaro i materialet är ett faktum, och inget att försöka dölja.
Konstverket
Jag utgår från Your kind makes very good kissers, ett videoverk av konstnären Caroline Ljuus. Den
visades på utställningen ”Varning för ras” på mångkulturellt centrum i Fittja 2013. Konstnären
ringde upp och pratade med män som lagt ut kontaktannonser i DN där de specifikt efterfrågat
kvinnor med ursprung i Asien. Hon transkriberade samtalen och lät sedan skådespelare läsa in
männens svar på hennes frågor, sammanlagt åtta intervjuer.56 Verket fokuserar delvis på männens
svar, och ger en unik tillgång till de diskurser som sexualiserar och rasifierar asiatiska kvinnor.
Delvis kan verket betraktas som ett sätt för konstnären Caroline Ljuus, en adopterad asiatisk kvinna,
att synas och höras. Det blir ett försök att ta tillbaka makten över sin situation och position. Det är
viktigt för mig att se filmen dels som ett helt konstverk med ett syfte och en röst, men också att
analysera vad de faktiska rösterna i filmen säger. Det handlar helt enkelt om att göra konstverket
rättvisa, och att kunna göra en så heltäckande analys som möjligt. Filmen har som sagt visats på en
utställning, men går att se på konstnärens hemsida,57 under kategorin arbeten – film. Filmen är helt
på svenska, men textad på engelska. Textningen och det faktum att den så enkelt går att få tag på
gör att den lätt kan nås av en bred publik.
För att analysera konstverket som helhet använder jag Barthes metod med denotation och
konnotation, som Stuart Hall redogör för i boken Representation (1997). Barthes menar att för att
kunna läsa språket i en bild, måste vi kunna koppla ett tecken (signifier) med idén eller konceptet
55 a.a.: s. 28
56 Alla åtta samtal finns transkriberade som de presenteras i materialet, i den andra bilagan.
57 http://cljuus.wordpress.com/ (hämtad 2014-01-06, 15.32)
１３
som vi associerar till tinget/objektet/personen/företeelsen etc (signified). Därefter analyseras idén ur
ett större, kulturellt perspektiv.58 Den första nivån kallas denotation, och där görs enklare tolkningar
som kan antas vara allmänt vedertagna. Exempelvis om bilden visar en man eller kvinna, ett barn
eller en vuxen, färger, komposition och så vidare. På den andra nivån, konnotationsnivån, görs
djupare tolkning av vad bilden visar. Vilket språk uttrycks? Vilka övergripande teman går att finna?
Vad säger egentligen bilden utifrån en specifik historisk kontext?59
Analys
Vilka diskurser representeras i konstverket?
Det första steget i min analys, med diskursteorin som Winther Jörgensen och Phillips skriver om i
ryggen, blir att avgränsa en diskursordning i mitt empiriska material, ett fält inom vilket olika
diskurser alla strider om att ses som sanning60. Gemensamt för alla diskurser i filmen är att de rör
sig inom området, eller diskursordningen, samliv. Utifrån det fältet ringar jag in tre diskurser som
återkommer under samtalen; erotiserande diskurs, exotiserande diskurs och en diskurs om manligt
och kvinnligt/ traditionella könsroller som jag kort valt att kalla könsrollsdiskurs. Diskursernas
nodalpunkt, ett moment runt vilken hela diskursen är uppbyggd, är Asiatisk Kvinna. Detta är
samtidigt en flytande signifikant, på så vis att alla diskurser inom samma område vill lägga in sin
egen definition av begreppet.
Det är på inga sätt enkelt att dra skarpa gränser mellan diskurserna, det förekommer inte sällan två
eller tre diskurser på samma gång i männens svar, och varvas genomgående i filmen. Syftet är heller
inte att hålla isär diskurserna, de skapar och är beroende av varandra i (och utanför) konstverket.
Men för att göra texten begriplig och underlätta för både läsaren och mig själv kommer jag börja
med att använda diskurserna som olika kategorier i min analys, för att sedan diskutera hur de
konstituerar varandra. Parallellt med diskurserna som förekommer i tal, finns en fjärde diskurs tyst
talar genom hela konstverket. Det är konstverkets röst, som vi inte hör, men som vi ändå uppfattar.
Den asiatiska kvinnan tar tillbaka ordet och uttrycker det genom diskursen jag kallar konstverkets
röst.
Värt att betona är att hela konstverket och samtalen utgår från kontaktannonser där en man söker en
(asiatisk) kvinna för ett förhållande. Det är en kontext som i hög grad påverkar vilka förväntningar
58 Hall, Stuart, Representation, 1997, s. 23
59 a.a.: s. 23-24
60 Winther Jörgensen, Marianne; Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, 2000, s. 21
１４
männen har på en heterosexuell relation, hur rasifieringen av asiatiska kvinnor sker, och vilka
stereotyper som dyker upp. Heterosexualitet och monogami är normen, vilket gör att en
grundläggande skillnad mellan könen är central. Yvonne Hirdmans teori som hon kallar
genussystem, innebär att olika hierarkiskt ordnade och historiskt specifikt kontextbundna roller
tillskrivs mannen och kvinnan i det heterosexuella förhållandet.61 Erotiseringen, exotiseringen och
de stereotypa könsrollerna som dyker upp i det empiriska materialet förutsätts av en idé om
heterosexualitet och bilden av hur en man och en kvinna ska vara i ett heterosexuellt förhållande.
”Hon svalde all sperma redan första gången...” - Om erotisering
Här följer ett utdrag ur samtalet med Man 3, i filmens tredje scen. Erotisering hör samman med
både exotisering och könsrollsdiskursen, men i citatet blir tonvikten främst på bilder som kopplas
till pornografi och sexualisering.
Har du haft någon tidigare relation med en asiatisk kvinna?
Jag träffade en thailändska för några år sedan. Vi var inte riktigt ihop, det var mer... Sexuellt,
om man säger så.
Hur träffades ni?
Hon behövde arbete. Hennes man drack kanske lite för mycket öl, så hon började städa
hemma hos mig. Sexuellt så var hon väldigt attraktiv. Och jag var nyskild och ensam då. Och
som man vill man ju ha sex ibland, det är inget fel med det. Så vi hamnade i säng. Det var
nog mest nyfikenhet från min sida. Man har ju hört så mycket om asiatiska kvinnor, som att
de skulle vara bra i sängen och någonting utöver det vanliga. Och asiatiska kvinnor är oftast
slanka och har små toppiga bröst, trots att de är kanske 35. Även om de inte är slanka, så har
de väldigt fin figur. Hon var lite som en skolfröken, trevlig och ordentlig. Men i sängen var
hon ingen skolfröken längre, om man säger så. Det var en sak som förvånade mig. Hon
svalde all sperma redan första gången hon sög av mig. Jag har aldrig varit med om det, är
det en asiatisk tradition? Jag trodde att fittan skulle vara liten och trång eftersom hon var så
liten till växten, eller det hade jag väl hört eller läst någonstans, men jag tyckte inte att det
var någon skillnad. Och jag har haft sex med många kvinnor. Jag har rätt stor kuk, den är 23
cm, och kvinnor brukar bli upphetsade när de ser den. Hon kallade den för ”Little Brother”,
och jag var ”Big Brother”. Ja, du förstår. Efter att jag knullat henne hade hon ont under
magen. Vet du om asiatiska män har små kukar?
Det är mycket som sägs i citatet ovan. Han har tidigare haft en relation med en asiatisk kvinna, och
61 Gemzöe, Lena, Feminism, 2012, s. 94
１５
den relationen kan antas ligga till grund för att han nu satt in en kontaktannons där han söker en
liknande relation. Han börjar med att redogöra för sin relation till henne, den asiatiska kvinnan som
städade hemma hos honom. Vi förstår att kvinnan i hans berättelse, som han kort kallar för
thailändskan, är i en underordnad maktposition till mannen. Hon behöver sitt arbete, hennes egen
man dricker för mycket och därför ställs högre krav på henne att tjäna pengar för två. Mannen som
talar är hennes arbetsgivare, och hon står i en beroendeställning till honom. Han berättar att de
”hamnade i säng”, dels på grund av att han ”var nyskild och ensam då. Och som man vill man ju ha
sex ibland, det är inget fel med det.”, dels på grund av nyfikenhet, ”Man har ju hört så mycket om
asiatiska kvinnor, som att de skulle vara bra i sängen och något utöver det vanliga”. Den skeva
maktdynamiken, och sättet han uttrycker sig gör det svårt att inte tolka det som att han utnyttjat
henne sexuellt, även om han vill få det till att hon ville det lika mycket som honom. ”I sängen var
hon ingen skolfröken längre” eller att hon ”svalde all sperma redan första gången hon sög av mig”.
Hans berättelse varvas med generaliseringar och stereotypa bilder av asiatiska kvinnor. För honom
är en förväntad essentiell egenskap för asiatiska kvinnor (den annorlunda) sexualiteten. På samma
gång som han tydligt talar om kvinnans kropp och sexualitet, talar han mer eller mindre implicit om
sin egen maskulinitet. Sexualitet tycks för honom bli själva kärnan i maskuliniteten, en man har
naturliga drifter på ett annat sätt än en kvinna har. Men samtidigt är det underförstått att det är vita,
västerländska män som är sexuella och virila, och inte något universellt för alla män. ”Jag har rätt
stor kuk, den är 23 cm, och kvinnor brukar bli upphetsade när de ser den (…) Vet du om asiatiska
män har små kukar?” En vanligt återkommande stereotyp av asiatiska män är att de, till skillnad
från västerländska män, skulle ha mindre könsorgan och vara mindre sexuella och virila. Genom att
fråga henne om asiatiska män har mindre kukar vill Man 3 framhäva sin egen sexualitet och
maskulinitet.
I det här sammanhanget är det således både han (och implicit de vita männen) och hon (de asiatiska
kvinnorna) som sexualiseras, men det är tydligt att det inte sker på samma sätt. Den manliga
sexualiteten är ett tecken på en riktig man, en komplett maskulinitet. Den asiatiska kvinnans
sexualitet hör dock inte ihop med en lyckad femininitet, det som gör henne mer begärlig än den vita
kvinnan existerar bara inom sammanhanget, när det handlar om kropp och sexualitet i en
erotiserande eller pornografisk diskurs. Utanför, där associationer till sex fortfarande kommer att
prägla hur asiatiska kvinnor representeras och bemöts, innebär det en stigmatisering, ett sätt att dra
en gräns mellan vi och dem. Som Joane Nagel menar att den översexualiserade Andre förstås som
１６
pervers och farlig, vilket gör Oss renare och sundare i relation.62
Med referens till radikalfeminister som analyserat pornografi och pornografiska diskurser finns
anledning att tro att pornografi är nära sammankopplat med sättet asiatiska kvinnor sexualiseras i
samtalet med Man 3, och erotiseringen av asiatiska kvinnor i allmänhet. Radikalfeministen Andrea
Dworkin höll ett tal för Riksorganisationen för Kvinnorjourer i Sverige 1991, där hon uppmanade
svenska kvinnor att säga ifrån, och sluta acceptera att pornografi är lagligt.63 Pornografin gör
kvinnorna till objekt och inte människor, men det gäller inte bara kvinnorna i pornografiindustrin,
utan påverkar hur alla kvinnor uppfattas i samhället. Talet Dworkin höll kallade hon Pronografi –
kriget mot kvinnorna, eftersom pornografin, som i sig handlar om fantasier, får verkliga
konsekvenser som hur förekomsten av våldtäkter och våld mot kvinnor ökar, men också hur våldet
uppfattas och lagstiftas kring.64 Porrdiskursen är enligt Dworkin inte begränsad till själva porren.
Den har läckt ut i samhället. Hon menar att i och med att pornografin framställer kvinnor som
underkastade, passiva, och njuter av att utsättas för våld påverkar hur män som brukar pornografi
själva förhåller sig till våld mot kvinnor. Det framställs som ett mindre allvarligt brott att skada en
kvinna när hon tycks njuta av det, och detta är en av de främsta orsakerna till att kvinnor utsätts för
våld av män.65 När Man 3 talar om asiatiska kvinnor fokuserar han helt på kroppen kopplat till
mycket sexualiserande och grova exempel. Den kvinna han talar om är inte en människa, utan ett
objekt som existerar för mannens njutning. Den här typen av diskurs skulle man mycket väl, med
Dworkin i åtanke, kunna koppla till pornografi. Porren, som självklart också existerar i ett kulturellt
sammanhang, har plockat upp de stereotyper vad gäller människor från Asien, stereotyper som
ursprungligen uppkommit i samband med kolonialiseringen och imperialismen, och fortsätter att
reproducera dem. Naturligtvis är det inte enbart inom pornografi som asiatiska män och kvinnor
representeras med stereotyper, men det är inom porren (som är en enorm industri) som de riktigt
grova rasifierade sexualiseringarna görs, och som tydligt märks i hur Man 3 talar om huruvida man
sväljer all sperma första gången man suger av någon kanske kan vara en asiatisk tradition?
Konsumerar du porr?
Man 8: Ja, det händer ibland. Asiatisk porr är riktigt trevlig. De knullar riktigt hårt. De kan
sin sak i sängen, om man säger så. De är bättre än svenska (tjejer), när de suger kuk sväljer
de hela satsen, och tjejerna vill ha kuken riktigt långt inne i sig när de knullar. Ja, och de
62
63
64
65
Nagel, Joane, Race, ethnicity and sexuality: intimate intersections, forbidden frontiers, 2003.
Dworkin, Andrea, Pronografi – kriget mot kvinnorna, 1991, s. 57
a.a.: s. 54
Gemzöe, Lena, Feminism, 2012, s. 97
１７
sätter sig på kuken. Svenska tjejer pallar inte att rida, de orkar inte. Men det är inte därför
jag vill ha en asiatisk tjej. Det viktiga i ett förhållande är att man mår bra av varandra, och
inte bara knulla. Jag är en mjuk kille också. Vad säger du om en middag med tända ljus? Jag
han hyra ett rum på ett fint hotell åt oss, sedan kan jag tillfredsställa dig hela natten, hur
låter det?
Man 8 talar explicit om asiatisk pornografi. På samma sätt som det första citatet med Man 3, tycks
Man 8 känna sig bekväm med att använda grova exempel. Han tycks mena att den främsta
skillnaden mellan svenska och asiatiska tjejer är sexuell. Ändå är det inte därför han söker en
asiatisk tjej, han söker romantik och kärlek. Men han visar på inget sätt att han ser en tydlig skillnad
mellan representationer av asiatiska kvinnor i porr, och verkliga asiatiska kvinnor. Han konstaterar
kort att asiatiska tjejer kan sin sak i sängen, men att det inte (enbart) är därför han söker en asiatisk
tjej. Genom att använda bilder som traditionellt sett associeras till romantik, en middag med tända
ljus och ett rum på ett fint hotell, vill han signalera att även om sex är en förutsättning, söker han en
djupare relation.
Kvinnlighet och respektabilitet är historiskt sett nära sammanlänkade. De sociala uppfattningar och
normer som kopplat renhet och återhållsam sexualitet till kvinnlighet har dominerat länge, med
rötter i kristna ideal och värderingar som etablerats och överlevt till idag. Men precis som med alla
ideal är det svårt för verkliga kvinnor att leva upp till. Beverly Skeggs bok Att bli respektabel
(2000) är en intervjustudie med kvinnor om respektabilitet i Storbritannien. Där visar Skeggs att det
långt ifrån är alla kvinnor som anses vara respektabla. Respektabilitet är i hög grad en fråga om
kön, ras, klass och etnicitet. Icke-vita kvinnor eller kvinnor från arbetarklassen förknippas med en
sexuell natur och okontrollerade biologiska drifter, och har inte samma möjligheter att uppfylla
kraven för respektabilitet.66 Den asiatiska kvinna som blir översexualiserad och anses mindre
respektabel är inte en VD för ett stort företag, som tillhör en tydlig överklass. Hon är arbetarklass, i
fallet med Man 3 arbetar den Thailändska kvinnan extra som städare för att få ekonomin att gå ihop.
Med andra ord så handlar det inte bara om ras/etnicitet och kön. Klass är även en viktig
förutsättning för huruvida en kvinna anses respektabel eller hur mycket hon blir översexualiserad.
Hela samtalet med Man 3, och större delen av samtalet med Man 8, bygger på förutsättningen att
asiatiska kvinnor är mer sexuella än de västerländska, vita, respektabla kvinnorna. Man 3 ser sig
själv som en maskulin och sexuell man, och använder grova exempel; han talar om sina många
66 Skeggs, Beverley, Att bli respektabel, 2000
１８
tidigare sexuella erfarenheter, storleken på sin penis, och hur den asiatiska kvinnan han legat med
haft ont under magen efteråt. Man 8 beskriver hur han legat med en utländsk kvinna, ”Som förra
helgen, då var jag ute och träffade en utländsk tjej, hon var kurd. Hon följde med mig hem, i alla
fall, och vi hade sex i flera timmar. Hon fick så hon teg i alla tre hålen. Hon bad om det. Låter det
härligt?” Både Man 3 och Man 8 är bekväma i vetskapen om att kvinnan de talar med är asiatisk
och därmed mindre respektabel än en svensk kvinna, vilket kan tolkas som de därför känner att de
kan använda grova exempel trots att de aldrig tidigare pratat med personen på andra sidan linjen.
”De skrattar från hjärtat” – Om exotisering
Den exotiserande diskursen bygger, precis som den erotiserande diskursen, på den Vitas begär av
den främmande Andre, och på så vis föder erotiseringen exotiseringen, och vice versa. Den Andre,
lika mycket en konstruktion som Orienten, står för allt som är annorlunda jämfört med det egna,
västerländska samhället. Dessa skillnader framstår i den exotiserande diskursen som på ett eller
flera plan åtråvärda och i somliga fall bättre än den västerländska motsvarigheten. Till skillnad från
den erotiserande diskursen, så gäller det inte enbart sexualitet, i vissa fall kan exotiserande
framställningar av Orienten betona oskuldsfullhet och ljuvhet. Man 1 får frågan om han haft något
tidigare förhållande med en asiatisk tjej, och svarar att han ”Jag har pussat ett par asiatiska tjejer i
mitt liv, och jag kan tala om att ert släkte är mycket bra pussare.” Han talar om att asiatiska
människor skulle ha en särskild kunskap när det gäller att kyssas, precis som man 8 tycker att
asiater ”kan sin sak i sängen”. Hade Man 1 uttryckt sig lite annorlunda, sagt kyssas eller något mer
sexuellt laddat ord istället för pussas, hade citatet kanske hellre passat under den tidigare kategorin.
Men i samtalet sker snarare en oerhört romantisering och exotisering av Asien och dess invånare,
och till skillnad från de andra männen som talar om sexuella eller husliga kunskaper, lägger Man 1
ingen vikt vid något sexuellt under samtalet. Det är snarare likt ett exempel på den höviska
romantik, grundad på kärlek och inte lust, som vi möter i sagor om riddare och prinsessor. En åtrå
som är ren, en nästan ouppnåelig kärlek.
Man 5: (…) Jag tycker att asiatiska kvinnor är mycket vackra. Det är klart, det finns ju olika
typer även där men överlag är de flesta vackra, och sensuella, snygga och sexiga och allt det
där. Så, du gillar mogna män? Är du en tillgiven tjej? Hur ser du ut då? Är du smal? Tjejen
får inte vara för tjock.
Man 6: De flesta verkar vara så vänliga, och så gillar jag den där hudfärgen och håret som
är svart. Och ögonen. Jag gillar allt! (…) Mitt hjärta kommer nog alltid att bulta lite mer för
１９
asiatiska tjejer. Det är något visst med dem. Tycker du om svensk mat? Min förra fru tyckte
att svensk mat var för fet. Men du tycker väl om att laga mat? Ni som kommer från dom där
länderna brukar vara bra på det. Jag har stor respekt för asiatisk kultur, faktiskt. Jag äter ris
varje dag.
Vänlig, vacker, håret, ögonen. Det handlar inte bara om ens preferenser gällande vad man finner
attraktivt hos en annan människa, den exotiserande diskursen bygger upp en fantasi kring kvinnor
från Asien. På samma sätt som den erotiserande diskursen förknippar asiatisk kvinna med en
hypersexuell natur, så antas en kvinna med asiatiska drag ha särskilda asiatiska egenskaper, och kan
därför erbjuda något som en svensk, vit kvinna inte kan erbjuda. Stuart Hall skriver om den
fetishering som historiskt gjorts (och fortfarande görs) av den Andre, och menar att fetishering är
när någon inte längre ses som en människa, utan ett objekt. Objektet anses sedan besitta en
förbjuden och mäktig kraft som lockar.67 ”Det är något visst med dem” uttrycker Man 6, och Man 8
säger att ”De är fina människor, om man säger så. Och så är de så vackra, ja. De har den fina
själen och det lyser om dem. (…) Ja, det är speciellt med asiatiska tjejer. De ger en livsglädje och
man får härliga stunder när man är tillsammans med en sån” Det är svårt för männen att ringa in
exakt vad som skiljer asiatiska kvinnor från vita kvinnor. Asiatiska kvinnor är vackra, uttrycker flera
av männen. Samtidigt är det dominerande skönhetsidealet för kvinnor i större delen av världen inte
ett asiatiskt utseende, utan ett vitt och västerländskt. Men den exotiserande diskursen trycker på
skillnader mellan Oss och de Andra, där de Andras skönhet är mer naturlig och inte lika ytlig som
Vår.
“Tycker du om svensk mat? (…) Men du tycker väl om att laga mat? (…) Jag äter ris varje dag!”,
Man 6 lägger ett stort fokus på mat, och det är han inte ensam om. Ett land, och alla människor som
bor där, kan reduceras till en speciell typ av mat. En maträtt, i det här fallet talar han om ris, blir
bärare av en hel nationell identitet. Exotisering av asiatiska människor görs indirekt via
representationer av en asiatisk matkultur som, kopplat till Sara Ahmeds teorier, skapar ett begär och
en bild av att vi kan konsumera och bli den Andre. Men samtidigt visar det på olikheten mellan Vi
och den Andre.68
Man 1: Jag tycker det är så kall mentalitet här i Sverige. Speciellt i Stockholm. Folk ler bara
från sin smink-box och det har liksom förstört mig. Jag gillar att resa till Thailand. I Thailand
är folk snälla mot varandra. Dom ler och skrattar från hjärtat och.. Asiatiska tjejer är söta.
67 Hall, Stuart, Representation, 1997, s. 255
68 Ahmed, Sara, att bli främlingen, att bli den infödde i Postkolonial Feminism vol 1, De los Reyes (red.) 2011, s. 349
２０
Man 1 uttrycker en längtan efter ett genuinare känsloliv än det han möter i svenska städer. Den
koloniala diskursen säger att västvärlden är mer civiliserad, och att Orientens befolkning är kvar på
ett mindre kontrollerat natur-stadie. Den exotiseringen uttrycks genom en längtan efter att få vara
mer naturlig, och hela konceptet med städer och kontorsarbete målas upp som något onaturligt och
konstigt. Hall menar att exotiseringen och fetisheringen av den Andre präglas av en ambivalens. Att
åtrå den Andre kommer med ett tabu69, den Andre är fortfarande annorlunda, en avvikelse, hur
vacker och mystisk hon än må vara. Den binära strukturen till stereotypen som den asiatiska
kvinnan görs till, skulle enligt Hall innebära att den exotiska, vackra, mystiska och godhjärtade
kvinnan är den medvetna nivån där exotiseringen sker. Underliggande är antaganden om en
översexuell kvinna som istället för att lovsjungas tycks höra hemma inom pornografi eller
prostitution.70
Det är inte alla länder utanför, den om något lösa, definitionen av västerländska kulturer som
exotiseras. Det är något specifikt för människor från Asien som männen efterfrågar.
Är det första gången som du sätter in en kontaktannons?
Man 4: Nej, det är andra gången. Tre har svarat, men det var från fel länder. En var från
Jugoslavien, en annan från Ungern och, jag minns inte riktigt. Men det där tilltalar inte
mig.
“Fel länder” kan uppfattas antingen som fel på det sättet att han faktiskt specifikt sökt kvinnor från
Asien och fått svar från kvinnor med annat ursprung. Alternativt kan vi tolka ”fel länder” som att
kvinnor från Jugoslavien och Ungern hamnar längre ned i rashierarkin. Det finns ingen fantasi om
dem, ingen orientalism som byggt upp en mystik och ett begär kring dem. Istället görs andra,
mindre positiva associationer, som inte framgår av citatet annat än att det inte var önskvärt.
”Du tycker väl om att laga mat?” - Om könsroller
Man 1: Hur lång är du? Jag gillar att asiatiska tjejer är kortare än mig, det är precis så jag
vill ha det. Jag är ganska stark. Jag kan bära dig på mina axlar och kanske kasta upp dig på
ett skåp, så kan du sitta där och titta ned på mig.
69 Hall, Stuart, Representation, 1997, s. 256-258
70 a.a.: s. 252
２１
Man 4: Jag är en 52-årig man som söker en ung asiatisk kvinna för seriöst förhållande och
ett kärleksfullt liv. Jag är snäll, med mycket humor och ungdomlig på alla sätt och jag vill ta
hand om dig.
Kärnan här är att kvinnor och män är olika, inte bara biologiskt utan även till vilka essentiella
egenskaper de har. Mannen är stark, aktiv och trygg, medan kvinnan är omsorgsfull, svag och i
behov av skydd. Mannen ska i egenskap av att vara man därför försörja, medan kvinnan, i egenskap
av kvinna, ska ge omsorg och vårda. Den västerländska kulturen har börjat bryta ned dessa
traditionella och givna roller. Svenska kvinnor har blivit betydligt självständigare de senaste
århundradet, och klivit in på männens arena; förvärvsarbetet. Männen axlar inte längre ansvaret att
beskydda och försörja, uppgifter som gör mannen maskulin. Att tala om dessa traditionella
könsroller blir ett uttryck för en önskan hos männen att få känna sig maskulina, genom att återta de
uppgifter som traditionellt förknippas med manlighet. Den asiatiska kulturen framställs i
västerländska sammanhang ofta som en mer traditionell kultur, där kvinnorna stannar hemma och
vårdar barn och äldre. Man 6 frågar ”Men du tycker väl om att laga mat? Ni som kommer från dom
där länderna brukar vara bra på det”. Att ta hand om hemmet faller sig naturligt för asiatiska
kvinnor, och de behöver med andra ord en man som tjänar pengar. Återigen görs kopplingen till en
stereotyp bild av mat, och matkultur. Asien förväntas ha en speciell kulinarisk tradition, de äter
annorlunda råvaror, de äter inte med kniv och gaffel utan med pinnar, och i Asien är maten
kvinnans uppgift och köket hennes domän.
Naturligtvis drabbar könsroller och en essentiell syn på könens ”natur” inte bara asiatiska kvinnor,
utan alla kvinnor. Men detta förtryck, sett ur ett intersektionellt perspektiv, ter sig inte likadant för
kvinnor som kommer från olika klassbakgrund och/eller etnicitet. Som högutbildad, vit kvinna från
en medeklassbakgrund är du i dagens patriarkala samhälle absolut begränsad och förtryckt, med
inte på samma sätt som en invandrad kvinna från Asien utan högre utbildning är. En tänkbar
argumentation för den invandrade kvinnans svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden kan vara att
skylla på att hon tillhör en kultur där kvinnor gillar att vara hemma och stå framför spisen, och vill
vara hemmafruar. Att hon ska arbeta för den vita familjen blir väl lämpligt, när hon är så bra på att
ta hand om hus och hem, hon som kommer ifrån ett sånt där land. Ur ett intersektionellt perspektiv
blir vi varse om att kombinationen kön, klass och etnicitet är avgörande för vilken maktposition
någon har i samhället. Maktpositionen påverkar sedan, och påverkas av, vem som har
tolkningsföreträdet, vem som talar och vem som talas om och/eller för. Ett avsaknande av makt är
ett avsaknande av röst.
２２
Tror du att det är skillnad på asiatiska kvinnor och kvinnor med en annan etnisk
bakgrund?
Man 2: Kanske. Vissa asiatiska tjejer vill nog bara ha rika killar. Ja, de tror att mannen är
en bankomat som det bara är att stoppa i kortet i så kommer det ut pengar.
Precis som det kan vara önskvärt med en kvinna i beroendeställning, att få någon att ta hand om, så
presenteras även en annan bild av samma fenomen. Det ligger en oro och misstänksamhet i
samtalet, kvinnan kan ju lika gärna komma till Sverige från Asien för att utnyttja en man för pengar.
Hon lämnar en krisartad bakgrund i sitt hemland, och söker lyckan i en svensk storstad eller varför
inte i Västerbottens inland? Att kvinnorna som kommer till Sverige från Asien i vuxen ålder dels
kommer möta problem med språkbarriärer och fördomar, för att inte tala om den beroendeställning
och det ofta totala maktunderläge som dessa kvinnor ofta befinner sig i väl i Sverige, nämns aldrig
av någon av männen.
De stereotypa könsrollerna ses inte som helt oproblematiska. Man 3 får frågan om han tycker att det
är skillnad på asiatiska kvinnor och svenska kvinnor, och svarar ”(...) Men jag tror att det kan vara
svårare att vara tillsammans med thailändskor, på grund av kulturkrocken. Thailändska kvinnor är
nog mer religiösa, och sedan har jag hört att asiatiska kvinnor pysslar mer med mannen och är
väldigt trogna, och det ligger nog någonting i det.”
Asiatiska kvinnors kroppar blir bärare av männens föreställningar om en generaliserbar Asiatisk
kultur. Därför är det inte enkelt att skilja på när de syftar till asiatiska kvinnor, eller asiatisk kultur.
Rasifiering av människor från andra länder sker idag ofta i termer om kultur, när det egentligen
handlar om ett rastänkande. Där det tidigare, under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet,
skulle uttalats som ras, har föreställningar om människors essentiella egenskaper idag kopplats till
termerna etnicitet och kultur. Men kulturer är precis som så mycket annat i samhället socialt
skapade, och på så vis inte fixerade vid någon naturlig ordning. När männen talar om en asiatisk
kultur antas det vara något fixerat och medfött, och inte något som en person lär sig av att till
exempel växa upp i ett asiatiskt land. Ett exempel är man 2 som söker en asiatisk kvinna, han tycker
de verkar trevliga och öppna. Men sedan konstaterar han ”Jag tycker nog det är skönt att du är
uppväxt i Sverige och kan svenska språket och kulturen. Det är nog egentligen det jag vill ha.”
Kvinnan är uppvuxen i Sverige, vilket för smidigheten är önskvärt. Ändå förväntas hon besitta
egenskaper kopplade till en föreställd asiatisk kultur, trots att hon troligtvis spenderat högst några år
２３
i ett asiatiskt land. Den asiatiska kulturen är mer än en socialt skapad ordning, det är en essentiell
kärna i alla asiatiska människor som kommer med vissa givna egenskaper. Det handlar precis som
för ras om yttre attribut, som färg på hud, ögon och hår. En vit person, uppvuxen i Sverige, skulle
aldrig antas besitta egenskaper som kopplas till ett asiatiskt utseende.
Man 5 berättar om vad han gillar och inte gillar att kvinnor bär för typ av kläder. ”(...) om vi ska
träffas då vill jag att du har på dig en kort kjol, urringad topp och högklackade stövlar. Sen kan vi
ju gå till en lyxig boutique och klä upp dig i spetsunderkläder. Jag skämmer gärna bort min
kvinna” Många av männen uttrycker, som tidigare nämnt, en längtan att ta hand om och beskydda
”sin kvinna”. Själva formuleringen min kvinna uttrycker att kvinnan på något vis är mannens
egendom. Hon kan inte ta hand om sig själv, kan inte klara sig själv. Hon kan inte ens själv välja
rätt typ av kläder, det måste mannen likt en förmyndare hjälpa henne med. Hon blir
omyndigförklarad, och på samma gång väldig uppenbart sexualiserad och objektifierad. Att
bestämma hur kvinnan ska klä sig, ända ner till vilka underkläder hon bär, blir också en markör för
ägandet. En annan person kanske inte skulle reflektera över vilka kläder kvinnan i fråga bär, men
för mannen som valt dem åt henne blir det ett viktigt sätt att uttrycka att ”hon är min”.
Hur diskurserna konstituerar varandra
Orientalismen gör de asiatiska kvinnorna till avvikelse, de skiljer sig på ett eller fler sätt från de vita
kvinnorna i de västerländska samhällena. Ibland formuleras det som något positivt, de är vackrare,
mjukare, snällare, genuinare, exotiska. I ett förhållande är de omhändertagande och har en naturlig
fallenhet för att sköta om man, barn och hushåll – och de vill så hemskt gärna utföra dessa sysslor.
Den asiatiska kulturen påstås vara konservativ vilket gör kvinnorna underkastade och fogliga.
Därifrån är steget inte långt till en sexualiserad bild av asiatiska kvinnor. De är exotiska, bjuder på
en sexualitet som är annorlunda, spännande, vill tillfredsställa mannen, kommer att underkasta sig
mannen. Kombinationen av alla dessa aspekter gör att asiatiska kvinnor blir objekt utan något
människovärde eller någon egen talan.
Konstverkets röst
Konstverket ska, som tidigare nämnts, först analyseras på nivåerna Denotation och Konnotation.
Efter det kommer jag göra en analys av hur verket som helhet bemöter och hanterar de diskurser
som förekommer i samtalen med männen.
２４
Denotation
En person sitter bredvid en telefon, med luren mot örat. Personen bär en grå mössa, en gul tröja och
vad som ser ut som en rosa kjol med svarta prickar. Naglarna är målade röda, och ansiktet är dolt på
grund av kamerans vinkel, som filmar personen ovanifrån. Samtidigt läser en telefonsvarare upp
välkomsthälsningen till kontaktannonsservicen. ”Välkommen till kontaktannonsen, tjänsten som
förenar.” Personen ombeds uppge kontaktannonsnumret, medan hen slår in siffrorna visas titeln på
verket i vit text på svart bakgrund; Your kind makes very good kissers. I nästa klipp syns personen i
helfigur, fortfarande ovanifrån. Det är en asiatisk kvinna. Hon har rödmålade läppar och en stor
tatuering vid nyckelbenet. Kvinnan sitter på golvet lutad mot vad som verkar vara ett skåp i trä. Hon
har knäna uppdragna, och håller luren mot kinden med axeln, samtidigt som hon lite tankspritt rättar
till sin tröja och fingrar på telefonsladden. Bredvid kvinnan ligger ett antal tidningar utspridda.
Varje scen inleds med att en mans kontaktannons upprepas i telefonsvararen. Kvinnans första fråga,
”Varför söker du specifikt asiatiska tjejer?” inleder samtliga samtal och läses upp i en monoton och
distanserad röst. Detta är genomgående för alla gånger hennes röst hörs i filmen. Kvinnans blick
möter aldrig kameran, utan vandrar i rummet. En ring syns på hennes vänstra ringfinger.
I den femte scenen har halva filmen passerat. Kvinnan filmas för första gången underifrån. Hon bär
en jeansjacka, och står upp bredvid en dörr, framför en hatthylla. Luren mot örat och ett bestämt
uttryck. Läpparna är målade röda. Vinklar byts från underifrån-perspektiv till att filma ur ögonhöjd
om vartannat. Närbild, hennes blick möter nästan kameran. Blicken kommer tillbaka till samma
ställe, precis bakom kameran. Bilden klipps, kvinnan står framför en spegel vi inte kunde se innan.
Hon betraktar sin spegelbild medan hon håller luren mot örat. Bredvid spegeln sitter gula lappar
varpå frågorna som läses upp står uppskrivna. Tycker du att det är skillnad på asiatiska kvinnor
och t. ex. Svenska kvinnor? Hur önskar du att kvinnan du söker ska vara?
Kvinnan syns alltid i bild genom hela filmen med telefonen tryckt mot sitt öra. Hennes blick är
bara fokuserad när hon håller ögonkontakt med sig själv i spegeln. Hon filmas nästan uteslutande
ovanifrån, eller så hålls kameran i höjd med hennes ansikte. Endast i den femte scenen, när kvinnan
står framför spegeln, positioneras hon högre än kameran.
Konnotation
Att kameran är positionerad högre än kvinnan i bild ger intrycket av att vi ser ned på henne. Det ger
en känsla av att hon på något vis är i en underordnad maktposition. Att det är en asiatisk kvinna som
２５
ringer upp kontaktannonser som efterfrågat henne specifikt på grund av hennes etnicitet leder
tankarna till postorderfruar, och hur kvinnor beställs som om de vore varor. Att vandra med blicken,
skruva på sig, förstrött fingra på telefonsladden tycks i sammanhanget både uttråkat och distanserat.
Hon sätter upp en mur av ointresse mellan sin kropp och männens röster.
I filmen är det kvinnan vi ser, och männen vi hör. När männen talar ser vi kvinnan på skärmen sitta
och lyssna, hon verkar vara uppmärksam på vad som sägs på andra sidan linjen men ger samtidigt
ett skeptiskt och lite uttråkat intryck, och nästan idiotförklarar dem med i sin blick. Att
kameravinklarna byts med jämna mellanrum från helkroppsvy där hon sitter på golvet bredvid
telefonen, till närbilder av hennes ansikte, ögon och händer, men alltid har henne i bild gör kvinnan
till ett objekt. För varje scen har kvinnan bytt kläder, det representerar att det gått tid mellan
samtalen. Hon tycks skyla sig själv i takt med att filmen pågår, och att männen i samtalen använder
alltmer grova exempel. Efter halva filmen sitter hon inte längre, utan står upp i hallen. Hon står
framför sin spegel, bredvid sitter gula post-itlappar där hennes förutbestämda frågor står
uppskrivna. Hennes kroppsspråk blir mer mekaniskt, till slut lika mekaniskt som rösten som läser
upp frågorna.
Själva benämningen Asiatisk kvinna får en innebörd beroende på i vilket sammanhang, eller
diskurs, det sätts in i. För en kvinna med asiatiskt utseende i Sverige finns det, precis som Stuart
Hall säger, ett begränsat antal subjektspositioner hon kan inta. De tre ovanstående diskurserna ger
exempel på olika typer av positioner, varav alla är positioner där kvinnan inte är likvärdig en vit
kvinna, och verkligen inte en vit man. Men i konstverket händer något. Konstverket gör något med
erotiseringen, exotiseringen och fördomarna om traditionella könsroller kopplade till ras.
Konstverket kritiserar, och presenterar ett alternativ för hur dessa diskurser kan hanteras. De grova
sexuella exemplen, de förutfattade meningarna om en essentiell asiatisk kultur där kvinnor är
övernaturligt vackra och tillgivna, allt som sägs i filmen passerar genom ett filter. Det är inte vi som
talar med männen i filmen, rösterna är också representationer. Vi uppfattar inte rösterna som om de
talade om självklara faktum. Vi märker att det är något som inte stämmer. Det är genom bilderna,
genom motståndet som ligger som en slöja över hela konstverket. Konstverkets röst är
motdiskursen.
Vem är subjekt i filmen? Det är männen som talar, och kvinnan vi tittar på. Männen skapar sitt
subjekt i samtalen, och gör henne – den asiatiska kvinnan, till objektet. Vi tittar ned på henne från
kamerans upphöjda position, och vi får granska hennes ansikte på nära håll. Det är hennes kropp
２６
som står i fokus genom hela filmen, i kombination med att det också är kvinnans kropp som står i
fokus för samtalen. Egentligen borde kvinnan vara ett solklart objekt. Men konstverket ger kvinnan
en chans att ta tillbaka positionen som subjekt i och med att det är hon som ställer frågorna, hon
som reagerar och avfärdar med sin ifrågasättande blick. När männen ställer en fråga till henne får vi
aldrig höra svaret. Det är hon som styr samtalet, och på så vis görs männen till objekt. Männen ter
sig okomplicerade för oss som tittar på filmen. Vi vet inget om dem mer än deras kontaktannonser
och svar på hennes intervjufrågor vilket gör dem till endimensionella figurer utan riktiga känslor.
Kvinnan i bild, som måste hantera svaren hon får. Vi ser henne byta kläder så hennes kropp blir mer
skyld, vi hör hur hennes mekaniska röst vill hålla männen på avstånd. Hennes blickar och rörelser
gör henne till en verklig människa.
Inom postkolonial feminism finns något som kallas Talking Back, som innebär för marginaliserade
grupper ett återtagande av ordet, av subjektet. På en hemsida för postkoloniala studier
(http://postcolonialstudies.emory.edu) beskrivs det som ett sätt att ”avkolonisera” det rådande
tankesättet i västvärlden.71 Konstverket säger ingenting med ord, men när vi tittar på det så reagerar
vi på vad som sägs. Vi mår dåligt över bilderna som målas upp. Vi förfäras över hur de här männen
kan tala som de gör till en annan människa. Vi inser att det beror på att kvinnan de talar till faktiskt
är från Asien och hela tiden är fokus i samtalet, och vi förstår plötsligt hur ras/etnicitet, kön och
klass hör ihop. Konstverket har en stark röst som skriker åt oss, som tvingar oss att verkligen se att
bakom vulgära eller välmenande stereotyper finns verkliga människor som måste hantera dem. När
kvinnan i filmen rest sig och betraktar sig i spegeln med ett bestämt uttryck, samtidigt som lapparna
med hennes intervjufrågor sitter upptejpade blir det tydligt även i bild hur hon inte bara är ett
passivt objekt, hon är aktiv.
Men det finns en problematik med den här typen av synliggörande av en förtryckt position, vilket
uppmärksammats mycket inom den postkoloniala feminismen, bland annat av Gayatri Spivak som
tas upp i Linda Bergs avhandling InterNacionalistas (2007)72. Hur kan man visa sig som en
objektifierad person i maktunderläge, i syfte att återta sin röst, utan att samtidigt reproducera
samma maktposition? Hur går man till väga för att inte fastna i den reducerade bilden? Konstverket
förväntas representera det annorlunda, och det är utifrån den positionen som konstverket måste tala.
71 http://postcolonialstudies.emory.edu/african-american-studies-and-postcolonialism/ (hämtad 2014-01-07, 12.13)
72 Berg, Linda, InterNacionalistas, 2007, s 48
２７
Avslutande diskussion
Jag identifierade fyra olika diskurser i konstverket Your kind makes very good kissers. Hos männen
som talar med kvinnan ringade jag in en erotiserande diskurs, en exotiserande diskurs och en
könsrollsdiskurs. Dessa tre lägger något olika betydelser i begreppet asiatisk kvinna, men även om
de skiljer sig i sin definition så hör de samman. En sexuell kvinna, en mystisk skönhet, en
omhändertagande kvinna som är svag och underkastad mannens styrka, beskydd och sexuella
drifter. Det är ingen av dessa stereotyper som helt bryter av och drar iväg åt något helt annat håll. I
ett sammanhang där en grovt sexualiserad bild av asiatiska kvinnor görs, exempelvis när det handlar
om pornografi, ligger exotiseringen och idén om att asiatiska kvinnor ska vara mer undergivna, inte
långt under ytan. Detta beror på att stereotyperna grundar sig på det koloniala arv som präglar det
västerländska samhället. Vi kan känna oss överlägsna på alla möjliga sätt genom att den Andre, i
detta fall människor från Asien, tillskrivs vissa egenskaper som fungerar som en motbild. På så vis
förstås väst som bättre, även om det kanske aldrig uttalas explicit. Om människorna i Asien är mer
naturliga och traditionella, blir Väst den behärskade och civiliserade motpolen.
Men den fjärde diskursen, konstverkets röst, bemöter ovanstående stereotypiseringar. Trots att allt
männen säger vill göra henne till ett objekt, ett ting utan egen talan, lyckas konstverket ta tillbaka
ordet. Konstverket säger, med en tydlig stämma som vi hör när vi ser kvinnans blick på skärmen, att
jag inte tänker finna mig i att ni gör mig till ett objekt. Jag är en person, jag är en människa. Jag har
en röst, jag måste få höras. På så vis är konstverket helt klart en del av det postkoloniala
feministiska projektet som handlar om att föra fram marginaliserade gruppers berättelser.
De exotiserande och erotiserande diskurserna, fördomarna och stereotyperna om människor från
Asien, har hårt fäste i vår vardag. Vad innebär det för asiatiska kvinnor att direkt bli associerade till
sexualitet och en exotisk fantasi? Vilka positioner görs tillgängliga för dessa kvinnor inom
diskurserna? Effekterna av vilken betydelse som läggs in i asiatisk kvinna blir att även om en
kvinna från Asien adopterats i ung ålder och har vuxit upp i Sverige och talar flytande svenska,
kommer rasistiska antaganden förfölja henne. Hon kommer ändå förväntas vara en bärare av en
föreställd asiatisk kultur. Kvinnorna som i Växjö inte tilläts inträde på krogen Harrys är ett lysande
exempel på hur en grupp kvinnor med asiatiskt utseende får en specifik betydelse i kontexten
svenskt nattliv. Nattliv, krog, dansa, dricka, ragga; här har den erotiserande diskursen störst
tolkningsföreträde av de tre diskurserna från analysen. I sammanhanget gör asiatiskt utseende direkt
kopplingen till prostitution, vilket lägger grunden för hur vakterna väljer att agera - kvinnorna nekas
２８
eftersom krogen aktivt motarbetar prostitution.
Konstverket Your kind makes very good kissers är en reaktion mot de sätt asiatiska kvinnor tvingas
in i olika fack. Men det är bara ett steg på en lång väg av motstånd. Kritiska ras- och vithetsstudier
och postkolonial feministisk forskning är exempel på forskningsområden vars syfte att upptäcka,
analysera och synliggöra olika typer av rasism som drabbar icke-vita människor i Sverige och resten
av västvärlden. Patrik Lundberg skriver att rasismen han dagligen utsätts för går obemärkt förbi.
Han tar tillbaka ordet i sin krönika, precis som konstnären Caroline Ljuus gör i sitt konstverk, och
rubbar grunden på vilken stereotyperna och rasismen vilar. Även om vägen är lång, och många
väljer att titta bort, borde det vara svårt att inte höra en röst som skriker.
２９
Referenser
Tryckta källor
Ahmed, Sara, ”Att bli främlingen, att bli den infödde” I: Postkolonial Feminism vol 1, De los Reyes
(red.), Hägersten: Tankekraft förlag, 2011.
Berg, Linda, InterNacionalistas, Umeå: Bokförlaget h:ström, 2007.
De los Reyes, Paulina; Molina, Irene, ”Kalla mörkret natt! Kön, klass och ras/etnicitet i det
postkoloniala Sverige”, I: Maktens (o)lika förklädnader, Stockholm: Atlas, 2005.
Dworkin, Andrea, 1991, ”Pornografi – kriget mot kvinnorna”, I: Pornografi – verklighet eller
fantasi?, Stockholm: Williamssons, 1991.
Gemzöe, Lena, Feminism, Falun: Bilda Förlag, 2012 .
Hall, Stuart, Representation, London: SAGE Publications Ltd., 1997, 2. uppl.
Hübinette, Tobias; Hörnfeldt, Helena; Farahani, Fataneh; León Rosales, René, ”Om ras och vithet i
det samtida Sverige – inledning”, I: Om ras och vithet i det samtida Sverige, Botkyrka:
Mångkulturellt centrum, 2012.
Hübinette, Tobias; Tigervall, Carina, ”Japaner, japaner, japaner... Representationer av asiater i
svensk samtidskultur” I: Om ras och vithet i det samtida Sverige, Botkyrka: Mångkulturellt
centrum, 2012.
Nagel, Joane, Race, ethnicity and sexuality: intimate intersections, forbidden frontiers, New York:
Oxford University Press, 2003.
Skeggs, Beverly 2000, Att bli respektabel. Konstruktioner av klass och kön, Göteborg: Daidalos,
2000
Young, Robert, ”Kolonialism och begärsmaskinen”, I: Postkolonial Feminism vol 1, De los Reyes
(red.), 2011.
３０
Winther Jörgensen, Marianne; Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, 2000.
Digitala källor
http://hd.se/mer/2011/09/13/ni-sliter-sjalen-ur-mig/ (Hämtad 21-11-2013, kl 13.37)
http://cljuus.wordpress.com/ (hämtad 2014-01-06, 15.32)
http://postcolonialstudies.emory.edu/african-american-studies-and-postcolonialism/ (hämtad 201401-07, 12.13)
３１
Bilaga 1
Ni sliter själen ur mig
Jag är van vid att förödmjukas. Ungefär en gång i veckan säger någon "kolla, en kines"
bakom ryggen på mig. Eller kommer någon fram och hälsar på ett språk som för mig är
främmande.
Ibland har påhoppen positiva intentioner: att jag som asiat är bra på matte och pingis, jobbar
hårt och sköter mig till punkt och pricka. Rasbiologi i sitt esse.
Ingenstans är jag fredad. Förnedringen hemsöker mig i radio och tv. Att skämta om och
skratta åt asiater tycks vara den enda rasism som kan gå obemärkt förbi. Det räcker att
stretcha ögonen med fingrarna eller säga L i stället för R, så kiknar publiken av skratt.
Men ingen klagar och så länge ingen rasar i media finns det väl inte någon anledning att
agera? Se bara på Fazers Kina-godis, vars förpackning pryds av en knallgul asiat med rishatt
och ögon sneda som en lördagsfylla. Inte ett dugg bättre än Nogger black, glassen som gav
upphov till ramaskri och fick dras tillbaka.
Ibland skuldbelägger jag mig själv. Varför säger jag inte emot? Varför polisanmäler jag inte?
Varför krossar jag inte deras näsben med mina gula knogar? Jag svär, jag har testat. Men mitt
motstånd avfärdas som politisk korrekthet.
Givetvis ska vi kunna skämta om allting. Men ni ska veta att ni sliter själen ur mig.
Jag har slutat umgås på offentliga platser med mina asiatiska vänner. Jag har slutat gå med
kamera kring halsen. Jag orkar inte bli utskrattad. Plågoandarna har besegrat mig. Man klarar
inte att kämpa när ingen ser folks agerande som ett problem.
Konstigt nog är det sällan stereotypa rasister som står för påhoppen, sådana som hatar
muslimer, lyssnar på vikingarock och röstar brunt. Nej, det är helt vanliga Svenssons som ser
sin chans att gör sig lustiga över någon som inte kommer att göra motstånd.
Minns ni barnboken Pricken? Den handlar om en prickig kanin som växer upp i en familj där
alla andra är helvita. I ett avsnitt försöker Pricken bleka sina prickar med
fläckborttagningsmedel.
Jag har färgat håret och övervägt ögonoperation. För några år sedan flyttade jag till Korea för
att se om jag kunde smälta in. Det kunde jag, men jag flyttade tillbaka efter ett halvår.
För jag vill leva i Norden. Men ungefär en gång i veckan vill jag bara dö.
Patrik Lundberg
Helsingborgs Dagblad, 13 september 2011
３２
Bilaga 2
Samtliga intervjuer i konstverket
Man 1
Svensk kille, 33 år. Blond, snygg
och är vältränad med en stabil
ekonomi. Vill träffa en söt tjej från
Asien. Intressen: Resor, sport och
musik.
Varför söker du specifikt
asiatiska tjejer?
Varför frågar du det? Det är inte
fint att fråga så.
Varför är det inte fint?
Det är inte det bara.. Jag tycker det
är så kall mentalitet här i Sverige.
Speciellt i Stockholm. Folk ler
bara från sin smink-box och det
har liksom förstört mig. Jag gillar
att resa till Thailand. I Thailand är
folk snälla mot varandra. Dom ler
och skrattar från hjärtat och..
Asiatiska tjejer är söta. Hur lång är
du? Jag gillar att asiatiska tjejer är
kortare än mig, det är precis så jag
vill ha det. Jag är ganska stark. Jag
kan bära dig på mina axlar och
kanske kasta upp dig på ett skåp,
så kan du sitta där och titta ned på
mig.
Har du haft något tidigare
förhållande med en asiatisk tjej?
Jag har pussat ett par asiatiska
tjejer i mitt liv, och jag kan tala om
att ert släkte är mycket bra pussare.
Pussas du hårt eller mjukt? Du
låter väldigt söt på rösten. Jag
skulle vilja att du kom hit till mig
nu. Vi skulle kunna rymma. Skulle
du vilja det? Kanske till en
blommande äng, som paradiset.
Och jag kan vara Adam, och du är
Eva, och jag kan göra ringar i ditt
hår med mitt finger.
Hur skulle du beskriva dig själv?
Jag vet inte. Jag skulle vilja att det
var mer som på film, att det skulle
hända mer nya, oväntade saker.
Som att telefonen ringer och någon
talar om att jag har en okänd
syster. Jag är nog ganska spontan,
jag gillar att bara resa iväg. Jag
kanske kommer och överraskar dig
med en puss på munnen!
Vad söker du i ett
kärleksförhållande?
Kvinnan ska stå vid spisen och
föda barn! Jag har nog en
traditionell syn på äktenskap. Nej,
jag skämtar. Jag vill ha en snäll tjej
som vill vara med mig, hela tiden.
Man 2
Svensk kille, 43 år. Jag är
omtänksam och pålitlig person. Jag
vill träffa en tjej, 25 till 35 år från
Asien för ett seriöst förhållande
och eventuellt sambo i framtiden.
Jag har fast arbete, hus och bil.
tipsat henne om min annons. Men
hon pratade ju dålig engelska. Ja,
det var sån där thai-engelska. Ja,
det kan ju bli svårt då, Blir svårt, ja
om hon ska lära sig svenska, det
tar nog lång tid.
Vad är viktigt i ett
kärleksförhållande för dig?
Man ska vara sig själv i ett
förhållande. Jag vill inte ha något
gnat eller bråk eller svartsjuka. Jag
saknar en en fin och gullig tjej,
bara. Det är ju roligare att vara två,
tycker du inte?
Man 3
48- årig man söker en kvinna.
Gärna från Thailand eller något
annat asiatiskt land. Jag är trevlig,
och ser bra ut.
Varför söker du specifikt
Varför söker du specifikt
asiatiska kvinnor?
asiatiska kvinnor?
Ja, vad ska jag säga. Jag tycker
Jo, jag tycker väl att asiatiska tjejer asiatiska kvinnor är speciella. Hur
verkar så trevliga och öppna, och
ser du ut? Ja, ni från Asien brukar
så. Ja, en arbetskamrat till mig är
ju vara smala av naturen. Små
gift med en asiatisk tjej också.
kroppar, och så ser ni unga ut
Ursäkta mig, jag blev så paff att du länge.
pratar så bra svenska. Har du bott
länge i Sverige, eller? Och du trivs Har du haft någon tidigare
här?
relation med en asiatisk kvinna?
Ja, jag träffade en thailändska för
Tror du att det är skillnad på
några år sedan. Vi var inte riktigt
asiatiska kvinnor och kvinnor
ihop, det var mer... Sexuellt, om
med en annan etnisk bakgrund? man säger så.
Kanske. Vissa asiatiska tjejer vill
nog bara ha rika killar. Ja, de tror
Hur träffades ni?
att en man är en bankomat som det Hon behövde arbete. Hennes man
bara är att stoppa i kortet i så
drack kanske lite för mycket öl, så
kommer det ut pengar. Ja, jag
hon började städa hemma hos mig.
tycker nog att det är skönt att du är Sexuellt så var hon väldigt
uppväxt i Sverige och kan svenska attraktiv. Och jag var nyskild och
språket och kulturen. Det är nog
ensam då. Och som man vill man
egentligen det jag vill ha. Det var
ju ha sex ibland, det är inget fel
en annan kvinna som svarade på
med det. Så vi hamnade i säng. Det
min annons också, hon bodde i
var nog mest nyfikenhet från min
Thailand och hennes syster bodde sida. Man har ju hört så mycket om
här i Sverige. Ja, och systern hade asiatiska kvinnor, som att de skulle
３３
vara bra i sängen och någonting
utöver det vanliga. Och asiatiska
kvinnor är oftast slanka och har
små toppiga bröst, trots att de är
kanske 35. Även om de inte är
slanka, så har de väldigt fin figur.
Hon var lite som en skolfröken,
trevlig och ordentlig. Men i sängen
var hon ingen skolfröken längre,
om man säger så. Det var en sak
som förvånade mig. Hon svalde all
sperma redan första gången hon
sög av mig. Jag har aldrig varit
med om det, är det en asiatisk
tradition? Jag trodde att fittan
skulle vara liten och trång eftersom
hon var så liten till växten, eller
det hade jag väl hört eller läst
någonstans, men jag tyckte inte att
det var någon skillnad. Och jag har
haft sex med många kvinnor. Jag
har rätt stor kuk, den är 23 cm, och
kvinnor brukar bli upphetsade när
de ser den. Hon kallade den för
”Little Brother”, och jag var ”Big
Brother”. Ja, du förstår. Efter att
jag knullat henne hade hon ont
under magen. Vet du om asiatiska
män har små kukar?
Hur vill du att kvinnan du söker
ska vara?
Ja, jag gillar nog lite mer
ordentliga kvinnor som inte visar
så mycket sexuellt utåt, men som
är med i sängen till 100%. jag är
nog ganska vanlig annars. Jag blir
inte så ofta kär. Men det är klart att
det vore roligt att träffa någon.
Sedan jag skilde mig så vaknar jag
mycket mer ofta med stå-kuk, det
kanske är någon fysisk reaktion.
Men man har ju sin högerhand.
Man 4
Jag är en 52-årig man som söker
en ung asiatisk kvinna för seriöst
förhållande och ett kärleksfullt liv.
Jag är snäll, med mycket humor
och ungdomlig på alla sätt och jag
vill ta hand om dig.
Varför söker du specifikt
asiatiska kvinnor?
Ja, jag har fått den uppfattningen
att de verkar så snälla. Och jag är
själv väldigt snäll. Och så har jag
många kamrater som har ihop det
med asiatiska tjejer. Och min
Upplever du det som att det är
granne, hon har en dotter som är
skillnad på asiatiska kvinnor och adopterad från Thailand. Vilket
till exempel svenska kvinnor?
land kommer du ifrån då?
Ja, lite skillnad är det nog. En
skillnad jag tänkte på var att håret, Är det första gången som du
ja där nere vid fittan, var hårdare
sätter in en kontaktannons?
än på svenska tjejer. Utseendet och Nej, det är andra gången. Tre har
lukten är också annorlunda. Hon
svarat, men det var från fel länder.
luktade lite som thaimat och andra En var från Jugoslavien, en annan
sorters kryddor. Asiatiska kvinnor från Ungern och, jag minns inte
tar nog ofta lite äldre män, trots att riktigt. Men det där tilltalar inte
de själva har kroppar som 25mig.
åringar. Svenska kvinnor kring
femtio får ju ofta stor mage och
Har du haft någon tidigare
hängbröst. Men jag tror att det kan relation med en asiatisk kvinna?
vara svårare att vara tillsammans
Ja, jag hade ihop det med en
med thailändskor, på grund av
thailändska en gång, men det är
kulturkrocken. Thailändska
många år sedan nu.
kvinnor är nog mer religiösa, och
sen har jag hört att asiatiska
Hur träffades ni?
kvinnor pysslar mer med mannen Det var på en resa, men det är så
och är väldigt trogna, och det
länge sedan, ja så är det ibland.
ligger nog någonting i det. Är du
en sån där tjej som tycker om att ta Hur skulle du beskriva dig
hand om andra?
själv?
３４
Jag ställer ofta upp på jobbet och
är väldigt seriös, och jag får ofta
beröm för det. Jag var gift en gång,
med en ryska, men det blev inre
riktigt, riktigt, det där... så jag har
inga barn eller någonting. Hon
ville ju mest utnyttja systemet. Vi
har varit skilda i åtta år nu, och
ibland blir det ensamt. När går du
och lägger dig om kvällarna?
Vad är viktigt i ett
kärleksförhållande för dig?
Jag vill ha ett enkelt förhållande,
jag gillar inte när kvinnor har ett
märkvärdigt sätt och vill gå
exklusivt klädda. Jag vill ha en
enkel kvinna. Hon får inte vara för
ung, jag är inte ute efter någon
tonåring.
Tycker du att det är skillnad på
asiatiska kvinnor och kvinnor
med en annan etnisk bakgrund?
Jag vet att många asiatiskor gärna
vill stå vid spisen och göra allt i
hemmet. Som hon som jag var gift
med, ryskan, hon ville vara ensam
i köket och jag fick inte tvätta eller
någonting. Ja, nu var hon ju rysk...
Men jag kan inte riktigt med det
där. Jag vill sköta mig själv och ta
undan min egen tallrik.
Man 5
Svensk man 45 år, söker smal och
kvinnlig tjej från Asien.
Varför söker du specifikt
asiatiska kvinnor?
För att jag är nyfiken av mig. Jag
tycker att asiatiska kvinnor är
mycket vackra. Det är klart, det
finns ju olika typer även där men
överlag är de flesta vackra, och
sensuella, snygga och sexiga och
allt det där. Så, du gillar mogna
män? Är du en tillgiven tjej? Hur
ser du ut då? Är du smal? Tjejen
får inte vara för tjock. Du, får jag
ställa en fräck fråga? Leker du med
dig själv någonting? Tycker du om
oralsex? Tjejen ska tycka om att
suga och att testa olika ställningar.
Jag gillar själv att slicka, det är
bland det bästa jag vet. Det är
viktigt att bjuda på sig själv. Jag
vill ha sex varje dag, vet du.
Har du haft någon tidigare
relation med en asiatisk kvinna?
Nej. Men för några år sedan var
jag tillsammans med en negresstjej, men aldrig en asiat, så jag är
glad att du ringde. Du, använder
du mycket smink? Jag tycker inte
om smink, men jag gillar när
kvinnor målar naglarna, det tycker
jag är fint. Målar du naglarna?
Vad är viktigt i ett förhållande
för dig?
Erotik är viktigt. Och renlighet.
Jag söker en mysig tjej som
uppskattar en mogen man. Klär du
dig sexigt? Brukar du ha på dig
korta kjolar och så? Har du
stringtrosor? Höga klackar?
Har du haft någon tidigare
relation med en asiatisk kvinna?
Ja, det har jag, en gång. Jag har
varit gift med en filippinska. Vi
träffades också genom
kontaktannons. Men hon hade
mycket psykiska problem, det var
hon som ville skiljas. Jag har varit
så himla ledsen efter skilsmässan,
för jag tyckte så mycket om henne,
men en arbetskamrat till mig som,
ja han hade genomgått nästan
samma, han hade varit gift med en
thailändska, men hon hade
anklagat han för att ha varit
otrogen, men det där var ju ren
lögn! Men han var som ett stöd för
mig då, efter skilsmässan.
år. Har trevligt utseende, är
ungdomlig, skötsam och charmig.
Bor i eget hus på landet och söker
seriöst, fast och fint förhållande.
Varför söker du specifikt
asiatiska kvinnor?
Vilken fin röst du har. Du låter
väldigt ung. Som om du är femton
år ungefär. Ja, jag tycker att
asiatiska kvinnor är otroligt fina att
se på. Du är väl mörkhårig? Svart
hår är fantastiskt fint. Ja, du pratar
ju perfekt svenska, du. Har du
varit tillsammans med svenska
karlar någon gång då?
Har du haft någon tidigare
relation med en asiatisk kvinna?
Nej, du är den fösta asiatiska
Hur önskar du att din flickvän
kvinna jag pratat med. Jag tycker
eller fru ska vara?
att asiatiska kvinnor ser snälla ut,
Ja... Det är viktigt att tjejen är snäll och det kan väl vara spännande att
och rar. Jag vill kunna ge trygghet lära känna någon från en annan
Är det viktigt hur kvinnan klär
och ta hand om den jag är
kultur. Går du på disco eller
sig, tycker du?
tillsammans med. Jag tycker inte
styrdans? Jag kan lära dig dansa på
Ja, det tycker jag. Jag gillar när
om när det är lögner inblandat. Det riktigt. Jag är ganska bra på att
kvinnor spelar på erotik i sin
är viktigt med trohet och ärlighet. dansa. Jag är kramig också. Jag
klädsel. Det kan vara jättevackert
Min förra fru sa ofta att jag var för har bott ensam i ett år nu. Du kan
med en lång klänning i rätt
snäll. Jag vill ha fred på jorden,
ju flytta in i mitt hus, va? Det finns
sammanhang, men om vi ska
och jag tycker om att kramas. Hon gott om plats.
träffas då vill jag att du har på dig som jag var gift med ville aldrig
en kort kjol, urringad topp och
kramas när vi var ute, det kanske
Hur ska hon vara, kvinnan du
högklackade stövlar. Sen kan vi ju var något kulturellt. Men jag
söker?
gå till en lyxig boutique och klä
tycker inte att det är något att
Jag behöver en kvinna som jag
upp dig i spetsunderkläder. Jag
skämmas över. Hon kunde ju
känner att jag passar ihop med. Det
skämmer gärna bort min kvinna.
kramas hemma.
ska vara på riktigt. Jag har ett stort
Det måste ju stämma med kemin
hjärta och min kvinna ska vara mitt
och så, men om kemin stämmer så Tycker du att det är skillnad på allt! Min bästa kompis, partner,
man kan ha härligt sex redan första asiatiska kvinnor och till
älskarinna, ja allt.
gången man ses.
exempel svenska kvinnor?
Ja, lite. Mitt hjärta kommer nog
Man 8
Man 6
alltid att bulta lite mer för asiatiska Singelkille, 27 år, snygg och med
Kille, 55 år. Jag är omtänksam,
tjejer. Det är något visst med dem. bra ekonomi. Söker kärleksfull och
generös och trogen. Jag söker en
Tycker du om svensk mat? Min
söt tjej från Asien. Intressen;
snäll, kramgo tjej från Asien att
förra fru tyckte att svensk mat var mysiga hemmakvällar med dig.
dela vardagen med. Utseende och för fet. Men du tycker väl om att
ålder har ingen betydelse.
laga mat? Ni som kommer från
Varför söker du specifikt
dom där länderna brukar vara bra
asiatiska tjejer?
Varför söker du specifikt
på det. Jag har stor respekt för
Ja, vad ska jag säga. De är fina
asiatiska kvinnor?
asiatisk kultur, faktiskt. Jag äter ris människor, om man säger så. Och
Ja, de flesta verkar vara så vänliga, varje dag.
så är de så vackra, ja. De har den
och så gillar jag den där hudfärgen
fina själen och det lyser om dem.
och håret som är svart. Och
Man 7
ögonen. Jag gillar allt!
Asiatisk kvinna sökes av man, 54 Har du haft någon tidigare
３５
relation med en asiatisk tjej?
Ja, det har jag faktiskt. Jag har
varit tillsammans med två asiatiska
tjejer. Ja, men inte samtidigt då.
Nej, jag är inte sån. De var från
Vietnam och Thailand. Ja, det är
speciellt med asiatiska tjejer. De
ger en livsglädje och man får
härliga stunder när man är
tillsammans med en sån.
Tycker du att det är skillnad på
asiatiska tjejer och till exempel
svenska tjejer?
Ja, det är skillnad faktiskt. Som en
svensk tjej jag hade då, hon tänkte
bara på sex jämt, det var inte
mycket annat i huvudet på henne,
och det orkar man ju inte med då.
Ja, jag har haft många svenska
tjejer, men nu vill jag ha ett seriöst
förhållande. Det är en asiatisk tjej
jag vill ha, det är det jag söker.
Har du lätt för att träffa nya
tjejer?
Ja, det har väl inte varit några
större svårigheter, om man säger
så. Man har ju varit med i gamet
ett tag. Som förra helgen, då var
jag ute och träffade en utländsk
tjej, hon var kurd. Hon följde med
mig hem, i alla fall, och vi hade
sex i flera timmar. Hon fick så hon
teg i alla tre hålen. Hon bad om
det. Låter det härligt?
kuken. Svenska tjejer pallar inte
att rida, de orkar inte. Men det är
inte därför jag vill ha en asiatisk
tjej. Det viktiga i ett förhållande är
att man mår bra av varandra, och
inte bara knulla. Jag är en mjuk
kille också. Vad säger du om en
middag med tända ljus? Jag han
hyra ett rum på ett fint hotell åt
oss, sedan kan jag tillfredsställa
dig hela natten, hur låter det?
Hur önskar du att din framtid
tillsammans med en tjej ser ut?
Konsumerar du porr?
Jag vill ha familj, såklart. Med
Ja, det händer ibland. Asiatisk porr barn och hus på landet. Jag vill
är riktigt trevlig. De knullar riktigt gifta mig på en vacker sandstrand i
hårt. De kan sin sak i sängen, om
en solnedgång, sedan reser man på
man säger så. De är bättre än
smekmånad, kanske till Hawaii.
svenska, när de suger kuk sväljer
Tjejen ska ha vita klänningen, med
de hela satsen, och tjejerna vill ha slöja och allt.
kuken riktigt långt inne i sig när de
knullar. Ja, och de sätter sig på
３６