- Malmö högskola

MALMÖ HÖGSKOLA
C-UPPSATS
IMER
Vt 2008
Mänskliga rättigheter 61-90
Robert Olsson 790628-7516
LIVET SOM RÄTTIGHET
Om ickemänskliga djurs rätt till liv
Handledare: Lena Halldenius
Abstract
Denna uppsats behandlar särskiljningen mellan mänskliga och ickemänskliga djur i
rättighetshänseende. Mitt syfte är att utifrån en värdegrund baserat i mänskliga rättigheter och
frågeställningarna ”Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i
rättighetshänseende?” och ”Varför förnekas ickemänskliga djur rätten till liv?” ifrågasätta
varför rätten till liv förnekas ickemänskliga djur. Min tes är att andra djur har rätt till liv och
tanken är att genom att belysa den antropocentriska världsbilden som präglar samhället
synliggöra vad som sammanbinder förtryck mot människor och förtryck riktat mot andra djur.
Jag utgår från de juridiska och politiska instrument som berör vårt förhållande till andra djur
för att fastslå gällande rätt. Det följs av en analys av moralfilosofiska teorier i vilka andra djur
tas i beräkning och där jag ifrågasätter hur väl utilitarismen och särskilt då Peter Singer kan
leva upp till att vara en djurrättsförespråkare. Jag avslutar med att konstatera att för att komma
till bukt med övergrepp som sker mot människan såväl som mot andra djur måste sambandet
mellan förtrycket mot människor och andra djur tydliggöras och få ett erkännande.
This essay examines the basis of the distinction between human and non-human animals when
it comes to considering the claim of rights. My purpose is to question why the right to life is
denied non-human animals with the basis in values that human rights is founded on and the
questions “Is a distinction between human and non-human animals justified when it comes to
considering the claim of rights?” and “Why is non-human animals denied the right to life?”.
My thesis is that non-human animals have the right to life. I intend to show the connection
between oppression against human and non-human animals by illuminating the
anthropocentric conception of the world that characterize our society today. I begin with
settling what law and politics says about our relationship to non-human animals by examining
relevant documents. Then there is an analysis of ethical theories which is considering nonhuman life where I question how well utilitarianism and especially Peter Singer function as a
animal rights advocate. I finish with a conclusion about our need to recognize the connection
between oppression against human and non-human animals to come to end with all
oppression.
Innehållsförteckning
1 Inledning
1
1.1 Bakgrund
1
1.2 Syfte och frågeställningar
2
1.3 Teori
2
1.4 Terminologi
3
1.5 Metod och material
4
1.6 Avgränsning
4
1.7 Disposition
5
2 Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i
rättighetshänseende?
5
2.1 Juridik
5
2.1.1 Svensk djurskyddslag
6
2.1.2 Indisk djurskyddslag
9
2.1.3 Indisk Rättspraxis: Balakrishnan vs Union of India
12
2.2 Politik
15
2.2.1 Svensk djurskyddspolitik
15
2.2.2 Djurskyddet Sverige
17
2.2.3 Djurens rätt
18
2.2.4 Charity International
21
2.3 Patriarkala strukturer som orsak till vårt förhållningssätt till andra djur
23
3 Etik
26
3.1 Immanuel Kant
26
3.2 Utilitarismen
29
3.2.1 Jeremy Bentham
29
3.2.2 John Stuart Mill
31
3.2.3 Peter Singer
33
3.3 Martha C Nussbaum
36
3.4 Sammanfattning
40
4 Slutdiskussion och slutsats
42
Källförteckning
44
Bilaga
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
I Sverige slaktas ca 80 miljoner djur varje år i köttindustrin. Lägger man därtill de 131 559
ton fisk som tas iland varje år har vi siffror på flera miljarder döda individer per år. I den här
uppsatsen driver jag tesen att dessa djur har en rätt till liv precis som människan.
Rättighetsanspråket är inte självklart. Det är inte självklart förankrat hos människor och inte
på något sätt förankrat hos andra djur i egenskap av att vara egna individer. När det gäller
människan och dess liv finns ett pågående samtal där rättigheter blivit ett erkänt begrepp och
som anammats av de flesta ledande aktörerna inom internationella relationer. Det
dominerande samtalet rör inte huruvida rättigheter ska finnas eller ej, utan vad de ska gälla.
För andra djur är samtalet ett annat. Det rör inte rätten som individ utan rätten som egendom,
eller snarare rätten för den som äger egendomen. Rätten att sälja, köpa, exploatera och/eller
döda. I denna uppsats visar jag att det faktum att vi gör en särskiljning mellan mänskliga och
ickemänskliga djur i rättighetshänseende inte bara är godtyckligt utan även felaktigt.
Min intention är att visa det godtyckliga i vårt agerande genom att granska de juridiska och
politiska instrument som finns i vårt samhälle för hanteringen av andra djur. Det finns någon
som sagt att det går att bedöma hur långt ett samhälle har kommit utifrån hur de behandlar
sina fångar. Jag utgår från hur vi behandlar andra djur för att sedan göra en bedömning av vårt
samhälles grad av utveckling.
För att visa det felaktiga i vårt agerande lyfter jag fram etiska argument. Det är avgörande i
min bedömning av samhällets mognad huruvida något kan stärkas av lag eller politiska
riktlinjer, men irrelevant när det kommer till min bedömning av agerandets moraliska nivå.
Min uppfattning är att vår tydliga särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur i
rättighetshänseende är felaktig. Hur vi sedan väljer att utnyttja den särställning som vi
människor förunnat oss själva visar på en låg moralisk nivå.
Med denna uppsats vill jag kritisera det godtyckliga och felaktiga i vårt agerande gentemot
andra djur. Jag vill belysa vårt samhälles brister, men även ge inblick i nya sätt att förhålla sig
till ickemänskliga individer.
2
1.2 Syfte och frågeställningar
Mitt syfte är att utifrån en värdegrund baserat i mänskliga rättigheter ifrågasätta varför rätten
till liv förnekas ickemänskliga djur. Genom att utgå från frågorna ”Kan en särskiljning mellan
mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende?” och ”Varför förnekas
ickemänskliga djur rätten till liv?” är tanken att belysa det antropocentriska perspektivet som
präglar samhället. Jag vill även visa att tydliga paralleller går att göra mellan förtryck riktat
mot människor och förtryck riktat mot andra djur, vilket görs genom att fokusera på de
patriarkala strukturer som råder i dagens samhälle.
I min andra del av uppsatsen ligger fokus på den etiska biten i frågan om en särskiljning kan
göras mellan mänskliga och ickemänskliga djur rent moralfilosofiskt. Tanken är att utgå från
den konventionella inställningen om att en särskiljning är berättigad och visa hur den kan
stärkas av naturrättsliga resonemang. Jag vill även visa hur den utilitaristiska filosofin ej är
särskilt lämpad i kampen för andra djurs rättigheter.
Jag vill sist förespråka en teori om fokus på individers kapaciteter snarare än intellektuella
egenskaper.
Min intention är att belysa frågeställning och problem som därmed följer så öppet som det är
möjligt, men jag vill påpeka att jag är väl medveten om att min personliga inställning och min roll
som aktiv i djurrättsrörelsen har påverkat urvalet av mina källor. Detta påpekas även för att göra
läsaren medveten om detta. Jag strävar dock efter att skriva en uppsats med redovisad
subjektivitet.
1.3 Teori
Min tes är att även andra djur har rätten till liv. Detta ställningstagande är både juridiskt,
politiskt och etiskt vilket har format min uppsats. De aspekter som vägs in i denna uppsats via
de olika juridiska, politiska och filosofiska aktörerna är tänkta att utmana den teoretiska grund
som FNs konventioner vilar på när det gäller att endast människan ses som berättigad
rättighetsinnehavare. Min tes ska utmana den genom ett försök att utveckla den. Genom att
undersöka rätten till liv är tanken att teorin ska expandera i sitt omfång och inte motbevisas
eller avfärdas utan istället utvidgas från att enbart gälla mänskliga djur till att även inkludera
ickemänskliga djur.
3
1.4 Terminologi
Djur
Genom texten kommer olika benämningar att användas för ickemänskliga djur. Ickemänskliga
varelser, andra djur, djur etcetera kommer att syfta till ickemänskliga djur. Även om det är
allmänt känt och vedertaget att människan är ett djur, underlättar det för texten att i vissa delar
benämna andra djur som djur.
När det gäller djurskydd och djurrätt finns väsentliga skillnader. Det är avgörande för denna
uppsats att de skillnaderna blir tydliga.
Djurskydd
Med djurskydd menas att djur har rätt till att bli behandlade på ett värdigt sätt då de används i
olika syften av människor, såsom att burar ska vara tillräckligt stora eller transporter
tillräckligt skonsamma. Det är även viktigt att den behandling som de blir utsatta för är
skonsam i den bemärkelsen att den inte utsätter dem för mer smärta eller lidande än vad som
är nödvändigt. Människan må ha rätten att använda sig av andra djur men det ska ske i
kontrollerade former där övergrepp och misskötsel inte ingår.1
Djurrätt
Med djurrätt menas att djur har rätt att inte bli föremål för människans utnyttjande över huvud
taget. Precis som människan har andra djur ett inneboende värde som inte kan åsidosätts på
grund av att människan har ett intresse av detta. Istället för att frågan skulle handla om större
burar och kortare transportsträckor för de djur som används i människans syfte menas det
enligt djurrätt att djuren inte ska sitta i burar och heller ej transporteras2. Ickemänskliga djur
har rätt till liv och frihet precis som människan och ska därför inte användas i mänskliga
syften.
Tre kärnbegrepp som i mångt och mycket går in i varandra är antropocentrism,
antroandrocentrism och speciesism. Skillnaden mellan de två första är vid första anblick liten
men ändock avgörande. Med antropocentrism menas övertygelsen att människan är centrum i
1
Djurskyddet Sveriges hemsida, Djurskyddet Sverige., 2008-06-04
http://www.djurskyddet.se/organisation/ideologi/index.asp
2
Regan, Tom (1999) Djurens rättigheter. En filosofisk argumentation NORA: Nya Doxa, 18
4
universum3. Antroandrocentrism är däremot en kultur som uttrycker att människomannen är
centrum i universum4, alltså en kultur där normen inte bara är människan utan även den
mänskliga mannen. Antroandrocentrism är således en blandning mellan antropocentrism och
androcentrism, som i sin tur är ett begrepp som beskriver mannens normerande roll.
Det sista kärnbegreppet är speciesism, eller artdiskriminering. Det vill säga särbehandling av
andra arter djur på grund av de är andra arter5.
1.5 Metod och Material
Min metod är juridisk i det att jag, i syfte att fastslå gällande rätt, granskar juridiska dokument
för att kunna avgöra huruvida en särskiljning mellan mänskligt och ickemänskligt liv görs.
Framför allt använder mig av textanalys, både i granskningen av det juridiska materialet och
politiska
dokument,
verksamhetsbeskrivningar
inklusive
som
värdegrunder
är
publicerade
från
på
olika
organisationer
organisationernas
och
hemsidor.
Mitt material består av böcker, artiklar, lagtext, propositioner, värdegrunder, intervjuer och
mail från organisationer.
1.6 Avgränsning
Jag har i min forskning begränsat mig till rätten till liv för att jag anser den vara avgörande för
ytterligare rättighetsanspråk. Rätten till liv är nödvändig för vidare diskussion om rättigheter
och friheter som präglar hur detta liv levs.
I min juridiska del begränsar jag mig till svensk och indisk lag. Jag fokuserar på den svenska
djurskyddslagen för att på så sätt granska den lag som uttryckligen ska vara till för
ickemänskliga djurs bästa. Indisk lag används på grund av Indiens väl utvecklade resonemang
kring ickemänskliga djurs rätt i samhället.
Den politiska delen inskränks till enbart svenska dokument på grund av tids- och
utrymmesskäl.
3
Nationalencyklopedin, uppslagsord: antropocentrism
Gålmark, Lisa (2005), Skönheter och odjur, GÖTEBORG & STOCKHOLM: Makadam förlag, 173
5
Nationalencyklopedin, uppslagsord: speciesism
4
5
Den etiska delen begränsas till filosofiska resonemang som bokstavligen berör förhållandet
mellan mänskliga och ickemänskliga djur.
1.7 Disposition
Uppsatsen är uppdelad i fem kapitel.
I kapitel två besvarar jag frågan ”Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga
djur berättigas i rättighetshänseende?” utifrån de två övergripande perspektiven juridik och
politik. Kapitlet avslutas med en redogörelse för hur Carol J Adams och Lisa Gålmarks ställer
sig till frågan ”Varför förnekas ickemänskliga djur rätten till liv?”.
Kapitel tre tar upp tre moralfilosofiska grunder för hur vårt förhållningssätt till andra djur ska
regleras. Det första representeras av Immanuel Kant som förespråkar en naturrättslig filosofi.
Sedan följer tre filosofer inom den utilitaristiska traditionen. Martha C Nussbaum och
kapacitetsteorin får sedan stå som alternativ till den konventionella synen på ickemänskliga
djur i rättighetshänseende. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av de parter som
redogjorts för.
Kapitel fyra är en slutdiskussion med slutsatser dragna utifrån det material som framförts i
uppsatsen.
2 Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i
rättighetshänseende?
2.1 Juridik
Tanken med att börja med det juridiska perspektivet är att ha en utgångspunkt i det praktiska
och konkreta för att sedan med det politiska och etiska perspektivet besvara frågan om
ickemänskliga djur har rätt till liv ur mer abstrakta och teoretiska perspektiv.
Den juridiska delen består av redogörelser och ställningstagande kring hur först svensk och
sedan indisk djurskyddslag ställer sig till ickemänskliga djurs rätt till liv.
6
2.1.1 Svensk djurskyddslag
Djurskyddslagen i Sverige har reviderats ett flertal gånger. När den nuvarande lagen kom
1988 låg en tanke om komplettering som grund för ändringen6. Visserligen fanns det redan i
1944 års djurskyddslag bestämmelser kring hur djurhållning skulle genomföras, till skillnad
mot innan 1944 års lag då det endast fanns straffsatser för den/de som gjorde sig skyldiga till
djurplågeri, men regeringen ansåg det vara nödvändigt med en ändring för att på så sätt
förbättra situationen för de djur som hölls i Sverige7.
Djurskyddslagen från 1988 är tänkt att på ett i synnerhet förebyggande sätt reglera
förhållandet mellan människa och de djur som människan har i sin vårdnad8. Den preventiva
karaktären skiljer sig från de lagar som fanns innan 1944 då det sågs tillräckligt att juridiska
åtgärder drevs igenom efter att ett brott begåtts mot ett annat djur. Tanken med
djurskyddslagen efter 1944 är att bestämmelser ska förhindra/förebygga lidande snarare än att
bestraffa de som var orsaken.
I propositionen som ligger till grund för Djurskyddslag 1988:534 står det om hur vårt
förhållande till andra djur sedan långt tillbaka präglats av vårt behov av att hålla dessa djur för
olika ändamål. Djurskyddet menas gå tillbaka lika långt i tiden9. Det påpekas hur väl vår
djurhållning utvecklats då exempelvis de ”trånga, mörka och ohygieniska” djurstallarna till
huvuddelen är borta till fördel för de nya ”ljusa, lättskötta och dragfria utrymmena” 10. Denna
utveckling menas gå parallellt med övergången från små mångsidiga jordbruk till större
ensidiga jordbruk11, med andra ord från små jordbruk med stor mix av djur till stora jordbruk
inriktade på att föda upp en sorts djurs så kostnadseffektivt som möjligt. Även om det finns ett
betydande ansvar från staten när det gäller att ge riktlinjer för djurhållning så ligger det
fundamentala ansvaret hos den/de individer som har djur i sin vårdnad12. Ansvaret innebär
bland annat att djuren ska hållas i en så kallad ”god djurmiljö” som i sin del ska bidra till att
främja deras hälsa och även deras möjligheter till att bete sig naturligt13.
6
Prop. 1987/88:93, 14
Ibid.
8
Ibid.
9
Ibid.
10
Ibid., 14-15
11
Ibid., 15
12
Ibid.
13
Ibid.
7
7
I den nuvarande djurskyddslagen från 1988 berörs djur som innefattas som husdjur,
försöksdjur och andra djur förutsatt att de befinner sig i fångenskap14. Med försöksdjur menas
här ”djur som används i djurförsök eller som föds upp, förvaras eller tillhandahålls för
djurförsök” enligt 1 b §15.
Djurskyddslagens nuvarande utformning har som sagt ett preventivt syfte där målet är en
djurhållning utan onödigt lidande för alla djur. Detta påtalas i propositionen och märks även i
lagtexten där upprepande fraser om ett undvikande av onödigt lidande kan ses i ett flertal av
de 39 paragrafer som lagen består av.
Djurförsök
Ett område där människan använder djur är inom forskningen. Dessa djur, som utgör
kategorin försöksdjur, har ofta varit föremål för debatter om huruvida det är rätt att använda
dessa djur eller ej och/eller om huruvida dessa djur lider eller ej när väl försöket äger rum. I
djurskyddslagen kan vi finna bestämmelser för att dessa försök ska konstrueras så de inte
utsätter djuren för mer lidande än vad som är nödvändigt16. Redan i första punkten under
djurförsöksparagrafen nämns att det måste finnas en garanti för att det syfte som försöken ska
uppnå ej kan nås med ”annan tillfredsställande metod”17.
För att avvärja sig mot eventuellt godtyckliga beslut finns det upprättat en djurförsöksetisk
nämnd som ska granska ansökningar om användning av djur i försök18. Nämnden måste avslå
alla ansökningar som inte kan ses som angelägna från allmän synpunkt och/eller inte uppfyllt
punkt 1-3 i 19§. Enligt den 19e paragrafen ska syftet med försöken ej kunna uppnås med
annan tillfredsställande metod; så få djur som möjligt ska användas; djuren ej utsätts för mer
lidande än vad som är absolut nödvändigt19.
Allmän djurhållning
Paragraf 2-9 i djurskyddslagen behandlar djurhållning i allmänhet och berör därmed bland
annat jordbruk i Sverige som håller kor, grisar, höns, får etcetera för livsmedelsindustrin.
Dessa djur skyddas av lagen på många sätt och garanteras till exempel tillräckligt med mat
14
Djurskyddslag 1988:534, 1 §
Ibid., 1.b §
16
Ibid., 19.3 §
17
Ibid., 19.1 §
18
Ibid., 21 §
19
Ibid., 19 §, 21 §
15
8
och vatten20; tillräckligt med plats och skydd21; skydd mot överansträngning, agning och/eller
pådrivning med föremål som kan ge upphov till sår22; att inte stå bundna på ett smärtsamt sätt
eller på sådant sätt att de inte kan få tillgång till nödvändig rörelsefrihet, vila och/eller skydd
mot väder och vind23; att de ska hållas i en god djurmiljö som gynnar deras hälsotillstånd och
möjliggör deras naturliga beteende24.
Redan i paragraf 2 betonas att alla djur ska behandlas väl och även att de ska skyddas mot
onödigt
lidande
och
sjukdom25.
Nämnas
bör
även
att
dessa
”allmänna”
djurhållningsbestämmelser som finns i paragraf 2-9 gäller all djurhållning i Sverige. Det vill
säga alla djur som omfattas av lagen och därmed alla djur som hålls i fångenskap. Det görs
dock ett undantag för de djur som ska utsättas för experiment när det gäller att utsättas för
onödigt lidande. Även om något i vanliga fall, till exempel i en situation där man håller en
kanin som husdjur, skulle ses som onödigt lidande skulle det i ett av en djurförsöksetisk
nämnd godkänt experiment ej ses som onödigt lidande26.
Slakt
Djurskyddslagen är tydlig även under bestämmelserna för hur slakt ska genomföras i Sverige.
Det betonas vikten av att djuren ej skall utsättas för onödigt lidande eller obehag varken under
själva slaktproceduren eller transporten dit27, förutom om det på grund av sjukdom eller
olycka måste avlivas omedelbart28. I samma paragraf går att finna bestämmelser om att
blodtappning av ett djur måste föregås av bedövning, och att alla andra åtgärder får vänta tills
djuret dött29. Detta kommer sig av att regeringen ansåg det vara oacceptabelt att tillåta så
kallad ritualslakt där bedövning ej förekommer30. Undantag finns dock för fjäderfä och
kaniner31, där det med fjäderfä innebär fågelarter som utnyttjas för produktion av framförallt
20
Djurskyddslag 1988:534, 3 §
Ibid.
22
Ibid., 5 §
23
Ibid., 6 §
24
Ibid., 4 §
25
Ibid., 2 §
26
Ibid.
27
Ibid., 13 §
28
Ibid., 14 §
29
Ibid.
30
Prop. 1987/88:93 : 28
31
Djurskyddslag 1988:534, 14 §
21
9
kött och ägg32. Med andra ord behövs ingen föregående bedövning vid tappandet av blod på
domesticerade fåglar och/eller kaniner.
Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i
rättighetshänseende enligt svensk lag?
I djurskyddslagen finns som jag beskrivit ovan många verktyg för att stärka det förebyggande
arbetet mot grymma levnadsförhållanden för djur som hålls i fångenskap i Sverige. På flera
ställen nämns god hälsa som viktiga ledord och på elva ställen i lagen går att finna
bestämmelser som betonar vikten av att undvika lidande för djuren. Men även om
djurskyddslagen i sin strävan lyckas med sin framställning som en lag för djurens bästa i
många stycken och paragrafer finns inga otvetydigheter när det gäller rätten till liv. Förutom
kapitlet som med tre paragrafer rör slaktproceduren finns det även på fyra andra ställen i lagen
uttalade situationer då det är legitimt att avliva djuret ifråga.
Svaret blir således att det enligt svensk lagstiftning görs en tydlig särskiljning mellan
ickemänskliga djurs rätt till liv och därmed också rättighetsanspråk i övrigt.
2.1.2 Indisk djurskyddslag
Den indiska djurskyddslagen kom redan 1960 och ändrades senast 1982. Den utfärdades av
det indiska parlamentet och Animal Welfare Board Of India (Indiens Djurskyddsråd (egen
översättning)) tillsattes som tillsynsmyndighet för att bevaka efterlevnaden av lagen.
Lagen består av sex kapitel där några har snarlika rubriker som den svenska djurskyddslagen.
Det första kapitlet är en inledning innehållande definitioner och dyligt. Andra kapitlet går
igenom hur Djurskyddsrådet är uppbyggt. Tredje kapitlet behandlar vad som definieras som
grymhet mot djur rent generellt. Fjärde kapitlet går igenom regler för hur djurförsök ska
genomföras. Femte kapitlet sätter upp riktlinjer för dem som håller djur för uppvisning. Sjätte
kapitlet tar upp blandade frågor och regler för djurskydd i Indien.33
32
Nationalencyklopedin, uppslagsord: fjädefä
Indiska djurskyddslagen, 2008-05-25, http://envfor.nic.in/legis/awbi/awbi01.pdf, The prevention of cruelty to
animals act, 1960 (59 of 1960) As amended by Central Act 25 of 1982.
33
10
I det inledande kapitlet definieras djur som alla ickemänskliga varelser34. Det slås även fast i
lagens preambel att huvudsyftet är att förebygga onödig smärta eller lidande för alla djur som
är under människans styre35. Ansvaret för att detta ska förverkligas är de människor som står
som ägare och huvudansvariga för domesticerade djur36.
Det andra kapitlet rör upprättandet av och syftet med Djurskyddsrådet. Syftet med rådet
berörs i första punkten då främjandet av djurskydd i allmänhet och att skydda djur mot onödig
smärta och lidande lyfts fram som huvudsakliga mål37. Sedan följer en detaljerad beskrivning
av vilka människor som ska sitta i rådet. Denna lista består av tolv punkter där det bland annat
går att finna krav på representation från medlemmar av regeringen, praktiserande veterinärer
och djurskyddsorganisationer38.
Djurskyddsrådets ska fungera som en rådgivande instans för regeringen när det gäller
förbättring av djurskyddslagen. Rådet har som uppgift att studera efterföljandet av lagen och
där i följer målet att se till att domesticerade djur ej upplever onödig smärta eller lidande. De
olika områdena som rådet har insyn i är bland annat transport av djur, hantering av djur som
människan har som uppvisningsdjur, allmän djurhållning, hur ej önskvärda djur avlivas och
hur slakt genomförs av ickemänskliga djur. Det faller även under rådets ansvarsområden att
främja utbildning och opinionsbildning mot dålig djurhållning och för ett väl utvecklat
djurskydd39.
Tredje kapitlet i indisk djurskyddslag rör vad som kan räknas som ”grymhet mot djur”. Det är
en diger lista med varierade inslag av handlingar som räknas upp. Inte någon av punkterna är
kontroversiella i den mening att det skulle gå mot en allmän uppfattning om vad grymhet mot
djur är. Ett urval av de handlingar som lagen anser vara grymhet mot djur är olika former av
fysiskt våld som slag och sparkar; medverkande till droganvändning; transport som medför
onödig smärta eller lidande; att hålla djur i för små burar eller annan behållare; att hålla ett
djur i för kort och/eller tung kedja och/eller i en orimligt lång tid40.
34
Indiska djurskyddslagen, kap1:2.a
Ibid., preambel
36
Ibid., kap 1:3
37
Ibid., kap 2:4(1)
38
Ibid., kap 2:5
39
Ibid., kap 2:9
40
Ibid., kap 3:11.1
35
11
Det finns dock undantag från denna lista. Skulle det exempelvis vara så att djuret hålls för att
senare bli del av människans kost finns dispens från regler som skulle komplicera
djurhållningen så länge det innebär att djuren skyddas från onödig smärta eller lidande. De
djur som innefattas i djurförsök kan med viss självklarhet heller ej garanteras frihet från de
grymheter som räknas upp41.
I kapitel fyra beskrivs riktlinjer för hanteringen av de djur som används i djurförsök i Indien.
Det inleds med att slå fast att inget i denna djurskyddslag ska tolkas som ett förbud mot
djurförsök42. Dessa försök ska dock granskas av en kommitté som utsetts av regeringen43. Det
finns beskrivet att experimenten ska genomföras med humanitet och omsorg44; att djuren som
tagit för stor skada ska avlivas och det helst vid medvetslöshet45; att experiment på större djur
ska undvikas då möjlighet att använda små djur som marsvin, kaniner, grodor och råttor
finns46; att det så långt som det är möjligt undvika experiment i det syftet att erhålla praktisk
erfarenhet som forskare47; att operationer i de fall som det är möjligt genomförs med
tillräckligt mycket bedövning för att djuret ej ska känna någon smärta48.
För att kommittén ska kunna garantera efterföljandet av bland annat de riktlinjer som nämnts
ovan har kommittén rätt att utse en tjänsteman med rätten att inspektera alla institutioner som
genomför djurförsök i Indien49. Kommittén har även rätt att sätta upp nya grunder för fortsatt
verksamhet då rapport från granskad djurförsöksinstitution visar på missförhållanden50.
Kapitel fem rör de djur som människan använder för uppvisning. De regler som finns rör både
de människor som har hand om uppvisningsdjuren och de djur som används. I huvudsak är
det tre regler som gäller: de ansvariga människorna ska vara registrerade som djurhållare av
41
Indiska djurskyddslagen, kap 3:11.3
Ibid., kap 4:14
43
Ibid., kap 4:15.1
44
Ibid., kap 4:17.2.b
45
Ibid., kap 4:17.2.c
46
Ibid., kap 4:17.2.e
47
Ibid., kap 4:17.2.f
48
Ibid., kap 4:17.2.b
49
Ibid., kap 4:17.18.a
50
Ibid., kap 4:19
42
12
uppvisningsdjur i Indien51; djuren ska vara registrerade som uppvisningsdjur i Indien52; djuren
ska ej utsättas för onödig smärta eller lidande53.
Kapitel sex tar upp regler som inte går att kategorisera under de andra kapitlen men som ändå
är relevanta för djurskyddet. Bland annat redogörs det för att inget i denna djurskyddslag ska
tolkas på sådant sätt att det kan ses som olagligt att döda ett djur på sådant sätt som din
religion kräver54.
2.1.3 Indisk rättspraxis: Balakrishnan vs Union of India
I fallet Balakrishnan vs Union of India ställs en cirkus till ansvar för att ha misskött de djur
som ingick i cirkusens ensemble. De har i en tidigare dom fällts för misskötsel medan de i
fallet som tagits upp i högsta domstolen i Kerala överklagar domen med motiveringen att det
saknas material för en fällande dom.
De anklagade hävdar att deras djur har det bättre än djur på zoo vilket i sig då skulle göra det
orimligt att anklaga cirkusen för misskötsel och samtidigt tillåta fortsatt zooverksamhet.
Indiens Djurskyddsråd kommenterar därefter med att vilda djur, som de som förekommer på
cirkusen, är territoriellt medvetna, vilket betyder att det faktum att cirkusen aldrig stannar en
längre tid på ett ställe utgör hinder för dessa djur att finna trygghet i tillvaron. Vilda djur
finner det även obekvämt att bli stirrade på. Ett zoo ger möjlighet för djuren att söka skydd i
tillgängliga tillflyktsorter, medan en cirkus förutom att utsätta djuren för exponering av
publikens ögon även tvingar dem att utföra inlärda trick framför strålkastare, orkester och en
skrikande publik. Det må vara ett faktum att cirkusar har med sig veterinärer, men detta menar
Djurskyddsrådet vara mest av kommersiella skäl då ett skadat djur ej är bra publicitet. På
grund av de ovan nämnda skälen menar Djurskyddsrådet att det ej går att säga att cirkusdjur
har det bättre än de djur som befinner sig på zoo.55
De anklagade menar att domen strider mot den Indiska konstitutionens artikel 19.1.g vilken
innebär att varje indisk medborgare har rätt till eget valt yrke, sysselsättning, handel och/eller
51
Indiska djurskyddslagen, kap 5:23
Ibid., kap 5:26.c
53
Ibid., kap5:24.1
54
Ibid., kap 6:28
55
Indiskt rättsfall, 4
52
13
affärer56. Djurskyddsrådet bestrider dock med motiveringen att ingen person får orsaka smärta
eller lidande på djur, ännu mindre se det som en fundamental rätt enligt konstitutionen57.
Djurskyddsrådet hänvisar även till den indiska konstitutionen då den i artikel 48 och 51
nämner att staten ska värna om djurlivet och att varje indisk invånare ska hysa medkänsla för
levande varelser58. Även om det ej är praxis att hänvisa till specifika artiklar i konstitutionen i
enskilda fall menar Djurskyddsrådet att det är berättigat i fall då en eventuell dom skulle bryta
mot de principer som konstitutionen bygger på. I detta fall ser Djurskyddsrådet det befogat att
åberopa konstitutionen dels på grund av den anklagades hänvisning till artikel 19, om fri
affärsverksamhet, och dels på grund av att artikel 48 och 51 berör djurskydd59.
Djurskyddsrådet ser inga tvivel i det att cirkusen gjort sig skyldig till vad den tidigare domen
gör gällande och ser heller inget bristande i det material som använts i bevisningen. Tvärtom
är det väldigt tydligt att djuren utsatts för missförhållande där godtycklig och hemsk grymhet
är verktyg för att få djuren att utföra vad cirkuspersonalen vill och precis när de vill60. Därför
förklarar Djurskyddsrådet fallet avskrivet61.
När Djurskyddsrådet sammanfattar domen nämns bland annat tvång att genomföra onaturliga
trick, förvaring i trånga burar, att utsättas för rädsla, hunger och smärta och inte minst det
ovärdiga liv dessa djur fick leva som bevis på hur cirkusen missbrukat sitt ansvar som
förmyndare för dessa djur. De menar att även om dessa djur är ickemänskliga djur så är de
ändå berättigade en värdig tillvaro och behandling utan grymhet och tortyr. Förutom de lägst
stående varelserna menar Djurskyddsrådet att alla djur besitter ett visst mått av intelligens
som kan sträcka sig från inlärda reaktioner till komplicerade tankegångar. Med tanke på allt
detta betonas därför människans grundläggande plikt att inte bara visa medlidande för alla
ickemänskliga djur, utan även att erkänna och skydda deras rättigheter. Djurskyddsrådet
ställer frågan varför enbart människan ska åtnjuta fundamentala rättigheter, speciellt då
många anser ickemänskliga och mänskliga djur vara lika värda. Att denna skiljelinje
fortfarande präglar rättssystemet menar Djurskyddsrådet vara förlegat och menar att legala
56
Indiska konstitutionen, 48.A, 51.A.g
Indiskt rättsfall, 8
58
Indiska konstitutionen, 48.A, 51.A.g
59
Indiskt rättsfall, 9
60
Ibid., 4
61
Ibid., 12
57
14
rättigheter även ska inkludera ickemänskliga djur och att deras intressen ska värderas jämlikt
med människans.62
Har ickemänskliga djur rätt till liv enligt indisk djurskyddslag?
Med grund i ovanstående redogörelse för indisk djurskyddslag och rättspraxis tvingas jag ge
ett delat svar på denna fråga.
Svar enligt indisk djurskyddslag
Enligt den indiska djurskyddslagen ska alla domesticerade djur garanteras ett liv utan onödig
smärta eller lidande. Att de sedan används som kläder och mat verkar inte vara en
motsättning. Det finns heller inget som säger att avlivning av ett oönskat djur ska innebära
några moraliska dilemman. Snarare är det så att det ses som en ursäkt till att avliva djuret i
fråga.
Djurförsök ska precis som i Sverige kontrolleras av en speciell kommitté. Denna ska
kontrollera hur försöken genomförs och att försöken lever upp till kraven på att undvika
onödig smärta eller lidande, något som lagen nämner ett flertal gånger. Tolkningsutrymme
lämnas där till vad ”onödig smärta eller lidande” innebär vilket gör att ingen garanti kan ges
på att detta verkligen levs upp till. I djurförsökssammanhang lämnas dessutom särskilda
utrymmen för tolkning då det endast i de fallen det är möjligt ska ges bedövning vid
operation.
Svaret på frågan när blir således att den indiska djurskyddslagen tydligt särskiljer mänskliga
djur från ickemänskliga i rättighetshänseende. Det finns inget som antyder att ickemänskliga
djur i Indien skulle ha en rätt till liv eller ens till ett liv utan smärta eller lidande.
Svar enligt indisk rättspraxis
I fallet Balakrishnan vs Union of India hänvisar Djurskyddsrådet till den indiska
konstitutionen för att slå fast den redan skrivna domen om cirkusens bristande behandling av
cirkusdjuren. De menar att det enligt den indiska konstitutionen finns skyldighet att alltid hysa
medkänsla för alla varelser. Rådet lägger till och med djurens rätt till ett värdigt liv jämsides
62
Indiskt rättsfall, 13
15
med människans och menar att om människan förtjänat sig av denna rätt, varför då inte även
andra djur? De menar att det inte finns något rimligt skäl till att den konstitutionella
fundamentala rätten till liv endast är förunnat människan men att det även utan denna
fundamentala rätt finns en skyldighet från människans sida att erkänna och skydda andra djurs
rättighetsanspråk.
Rätten till liv för ickemänskliga djur finns således enligt denna rättspraxis, och
Djurskyddsrådet gör ingen särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djurs
rättighetsanspråk. Den konstitutionella bristen att ej se till andra djurs behov belyses dock av
Djurskyddsrådet samtidigt de genom detta beslut öppnar vägen för en rättsligt förankrat rätt
till liv för andra djur i vårt samhälle.
2.2 Politik
Den svenska djurskyddspolitiken representeras i uppsatsen dels av statliga och dels av
utomparlamentariska aktörer.
Som statlig aktör i Sverige är Jordbruksverket tillsynsmyndighet och styrs av det
regleringsbrev som nedan redogörs för.
De utomparlamentariska och opinionsbildande krafter i det svenska samhället får här
representeras av organisationerna Djurskyddet Sverige, Djurens Rätt och, enligt dem själva,
världens första utilitaristiska välgörenhetsorganisation, Charity International.
Den politiska delen är tänkt att vara en inledning på att visa hur vårt förhållningssätt till
ickemänskliga djur är diskutabelt och långt ifrån självklart.
2.2.1 Svensk djurskyddspolitik
Varje år offentliggörs vägledande beslut som regeringen fattat för att styra alla myndigheters
olika verksamheter. Dessa beslut meddelas till respektive myndighet i så kallade
regleringsbrev där målen för verksamheten anges. Hur mycket pengar som får användas och
hur det ska redovisas anges också 63.
63
Regeringens hemsida, Ordlista, 2008-05-25, http://www.regeringen.se/sb/d/6621/a/62034#62034
16
Jordbruksverket är som myndighet ansvarig för djurskyddsfrågor. I Jordbruksverkets
regleringsbrev för 2007 delas områdena upp i tre politikområden: Djurpolitik,
Livsmedelpolitik och Landsbygdpolitik 64.
Under Djurpolitik går att finna den övergripande målsättningen om en god djurhälsa och ett
gott djurskydd för de djur som är ”i människans tjänst”. Det betonas också att vilda djur ska
hanteras på sådants sätt att oacceptabla skador på människor och/eller deras egendom ej
uppkommer65. Detta mål ska således genomsyra de två verksamhetsområdena Djur- och
folkhälsa och Djurskydd.
Djur- och folkhälsa innefattar tre verksamhetsgrenar: Djurhälsa, Förebyggande och
bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar och Rikstäckande djurhälsovård
66
. Som
övergripande mål inom Djur- och folkhälsa finns en god djur- och folkhälsa med säkrade
livsmedel67. Detta genomsyrar även de tre verksamhetsgrenarnas individuella mål då mål om
bland annat begränsad användning av läkemedel, godtagbar hantering av animaliska
biprodukter68, bekämpning av allvarliga djursjukdomar69 och en kostnadseffektiv akut och
förebyggande djurhälsovård 70.
Djurskydd innefattar även det tre verksamhetsgrenar: Djurförsöksetisk prövning, Stöd till
forskning
och
utveckling
och
Utveckling
och
kontroll
av
djurskydd71.
Som
verksamhetsområde har Djurskydd ett gott djurskydd som övergripande mål72. De tre
verksamhetsgrenarnas individuella mål berör bland annat effektiv prövning av de
djurförsöksetiska nämndernas ärenden, ökad kunskap om alternativa forskningsmetoder till
djurförsök och ett funktionellt djurskydd med hög kvalité i hela landet73.
64
Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Statens jordbruksverk, 1
Ibid., 2
66
Ibid., 1
67
Ibid., 2
68
Ibid.
69
Ibid., 3
70
Ibid., 4
71
Ibid., 1
72
Ibid., 4
73
Ibid., 5
65
17
När det kommer till politikområdena Livsmedels- och Landsbygdspolitik betonas i respektive
målsättningar att utvecklingen måste vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar74.
Livsmedelspolitiken lägger dock till att det ska spegla konsumenternas efterfrågan75. Under
verksamhetsområde Jordbruk går även att finna den ekologiska tanken då miljömässigt
hållbar jordbruksproduktion betonas. Men även här går att finna uppmaningen till anpassning
efter konsumenternas efterfrågan76.
Hur ställer sig svensk djurskyddspolitik till ickemänskliga djurs rätt till liv?
Den svenska djurskyddspolitiken följer den svenska lagstiftningen i sitt förhållningssätt till
ickemänskliga djurs rätt till liv. Ickemänskliga djur ska garanteras ett gott djurskydd med akut
hälsovård om så behövs och säkert foder. Men en rätt till liv är inte förenlig med tanken om
att samma djur som ska säkerställas det goda djurskyddet är samma djur som ska mista livet i
större eller mindre skala beroende på konsumenternas efterfrågan. Jordbruksverkets riktlinjer
och agerande särskiljer därmed tydligt mellan mänskliga och ickemänskliga djur i
rättighetshänseende.
2.2.2 Djurskyddet Sverige
I Sverige finns en rad olika djurskyddsorganisationer på olika nivåer. Den som dock är
självutnämnt störst i Sverige är Djurskyddet Sverige (DS)77.
DS arbetsformer varierar beroende på vilka målgrupper som de riktar sig mot. I ett samarbete
med Svenska Djurskyddsföreningen (SD) har de utvecklat ett värdegrundsmaterial som är
riktat till barn mellan sex och nio år. De vill på så sätt bidra till en långsiktig förändring i
samhället där människor ska anamma ett respektfullt synsätt gentemot djur och natur. DS och
SD ser en direkt koppling mellan att den empatiska förmågan gentemot andra djur och att
agera med respekt mot andra människor. Genom att ge ut ett värdegrundsmaterial riktat till
barn hoppas de båda föreningarna på en framtid där både människor och djur har ett
egenvärde78.
74
Regleringsbrev, 6-7
Ibid., 6
76
Ibid.
77
Djurskyddet Sveriges hemsida, Djurskyddet Sverige – Sveriges största djurskyddsorganisation., 2008-05-25,
www.djurskyddet.se
78
REDEs hemsida, REDE – Respekt Empati Djur Etik, 2008-05-25, www.rede.se
75
18
Förutom att rikta sig mot barn utövar DS opinionsarbete riktat mot regeringen och statliga
myndigheter. De tar stor del av arbetet kring lagförändringar för djurens fördel då de arbetar
med remissarbete och informationsspridning. Med den kunskap som DS innehar är de
återkommande kunskapskälla för departement och myndigheter i remissärenden som gäller
djur och djurhållning79.
DS arbetar mycket med andra organisationer både inom Sverige och internationellt och
betonar att deras arbete alltid genomförs på ett lagligt och demokratiskt tillvägagångssätt.
Deras mål är positiva förändringar vilket de menar är beroende av det förtroende som det
demokratiska arbetssättet inger80.
Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i
rättighetshänseende enligt Djurskyddet Sverige?
Enligt djurskydd som teori har människan rätt att använda sig av andra djur för sina egna
syften. Denna rätt är inte outtömlig utan begränsas i DS fall av om huruvida utnyttjandet sker
ensidigt eller ej. Där betonas vikten av att djurskyddet alltid måste överordnas andra intressen,
förmågan att se till enskilda individer bland ickemänskliga djur, kunskap för dessas behov och
medkänsla för alla levande varelser. Det återkommande budskapet är att det ska ske under
kontrollerade former där fysiskt och mentalt lidande ska undvikas. DS målsättning är att alla
djur får leva sina liv utan lidande och får utföra sina naturliga beteenden81.
Djurskyddet Sverige jobbar för ett starkt djurskydd i Sverige, men ställer sig däremot inte
bakom ickemänskliga djurs rätt till liv vilket medför en tydlig särskiljning mellan mänskliga
och ickemänskliga djur i rättighetshänseende.
2.2.3 Djurens rätt
Till skillnad mot djurskydd tar djurrätt ställning för ett avskaffande av allt utnyttjande av
ickemänskliga djur. Utnyttjandet fördöms på grund av att andra djur ses som
79
Djurskyddet Sveriges hemsida, Djurskyddet Sverige – Påverkar lagarför djurtransporter etc., 2008-05-25,
http://www.djurskyddet.se/arbete/index.asp
80
Ibid.
81
Djurskyddet Sveriges hemsida, Djurskyddet Sverige, 2008-05-25,
www.djurskyddet.se/organisation/ideologi/index.asp
19
rättighetsinnehavare precis som människan. Den största djurrättsorganisationen i Sverige är
Djurens Rätt (DR). De arbetar med lagliga metoder för ett samhälle som inte förtrycker djur82.
I DRs idé- och handlingsprogram tangerar många av punkterna DS och djurskyddslagens
huvudlinjer. DR lyfter till exempel fram vikten av att andra djur har förmåga att känna både
fysisk och psykisk smärta, behov av att ge utlopp för naturliga beteenden och vikten av att
inte bara se till gruppen utan även sätta individen i centrum83. Det som skiljer är dock hur man
ser på dessa begrepp.
DR menar att alla varelser, mänskliga som ickemänskliga djur, har förmågan att känna lust
och smärta. Med denna förmåga följer även intressen att å ena sidan eftersträva välbehag, å
den andra sidan undvika smärta. Samtidigt som DR anser att denna upplevelseförmåga är
något som förenar olika arter av djur, betonar de vikten av att se individen och inte bara
gruppen (arten)84. Även om människan genom erfarenhet och forskning kommit fram till att
till exempel en viss grisart trivs i en viss storlek av grupp så hävdar DR att det fortfarande kan
finnas individer inom denna grisart som inte trivs i sådana grupper.
DR har som sagt lyft fram likheterna mellan mänskliga och ickemänskliga djur i förmågan att
känna lust och smärta. Ett mer subtilt jämställande går att finna i organisationens paroll ”För
ett samhälle som inte förtrycker djur!” 85. Nationalencyklopedins förklaring av ordet förtryck
lyder ”hårda åtgärder mot (viss grupp av) personer i syfte att hålla dem i ett tillstånd av
maktlöshet både om fysiska och andra påtryckningar”86. I och med att DR använder sig av ett
ord som per definition är riktat mot ”personer” i sin beskrivning av samhällets förhållande till
djur utmanar de den generella bilden av var gränsen mellan mänskliga och ickemänskliga djur
ska dras.
I DRs politiska arbetsprogram lyfts opinionsarbete riktat mot politiker på inflytelserika
positioner fram som en viktig taktik. DR vill påverka för att förändra, precis som DS, men
82
Djurens Rätts hemsida, Djurens Rätt – Sveriges största djurrättsorganisation för ett samhälle som inte
förtrycker djur sedan 1882, 2008-05-25,
http://www.djurensratt.se/portal/page?_pageid=33,12333&_dad=portal&_schema=PORTAL
83
Djurens Rätts hemsida, IDEOCHHANDLINGSPROGRAM2007.PDF, 2008-05-25,
http://www.djurensratt.se/pls/portal/docs/PAGE/DJURENS_RATT/OM_DJURENS_RATT/STYRDOKUMEN
T/IDEOCHHANDLINGSPROGRAM2007.PDF
84
Ibid.
85
Ibid.
86
Nationalencyklopedin, uppslagsord: förtryck
20
med en viktig skillnad. Medan DS vill förändra den djurskyddslag som Sverige redan har vill
DR ta bort den nuvarande lagen för att ersätta den med en ny djurbalk. Denna djurbalk, som
är ett större kapitel i lagboken, skulle införliva de rättigheter som DR anser att ickemänskliga
har i lagen. De vill förena människors och andra djurs rättigheter och på så sätt utvidga
mänskliga rättigheter till individuella rättigheter där även ickemänskliga individer skulle
omfattas87. På internationell nivå sker detta genom att är DR med och driver frågan om en
FN-resolution om djurs rättigheter88. DR vill sedan skapa en djurskyddsmyndighet som
införlivar denna lag i praktiken89. Genom att även inrätta ett system där de djur som blivit
dåligt behandlade kan företrädas av särskilt utbildade åklagare tillsammans med
representanter från djurskydds- och djurrättsorganisationer hoppas DR på domar med
utgångspunkt i djurets upplevelse90.
DR jobbar även på andra sätta än direkt mot politiker. De engagerar sig bland annat i
djurförsök, köttindustrin, konsumtion, pälsindustrin, husdjur, djur som underhållning, sexuella
övergrepp och jakt91. På så sätt vill de förutom att påverka makthavare och industrierna i sig
även påverka allmänheten då industrierna är beroende av konsumenterna92.
Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i
rättighetshänseende enligt Djurens Rätt?
DR är som djurrättsorganisation fokuserad på andra djurs rättighetsanspråk som levande
individer snarare än som stort kollektiv. De menar att djur kan känna både välbehag och
smärta. DR jämställer även kampen för mänskliga och ickemänskliga djurs rättigheter. I
kampen för ett annat samhälle med humanare förhållande mellan människa och andra djur
menar DR att burarna ej ska bli större, utan att de ska försvinna.
87
Djurens rätts hemsida, 2008-05-25,
http://www.djurensratt.se/portal/page?_pageid=33,12375&_dad=portal&_schema=PORTAL
88
Djurens rätts hemsida, 2008-05-25,
http://www.djurensratt.se/portal/page?_pageid=33,12376&_dad=portal&_schema=PORTAL
89
Djurens rätts hemsida, 2008-05-25,
http://www.djurensratt.se/portal/page?_pageid=33,12375&_dad=portal&_schema=PORTAL
90
Djurens rätts hemsida, 2008-05-25,
http://www.djurensratt.se/portal/page?_pageid=33,12377&_dad=portal&_schema=PORTAL
91
Djurens rätts hemsida, 2008-05-25, www.djurensratt.se
92
Djurens rätts hemsida, 2008-05-25,
http://www.djurensratt.se/portal/page?_pageid=33,12372&_dad=portal&_schema=PORTAL
21
Föga förvånande menar DR att andra djur precis som människan är berättigad rätten till liv
och ett värdigt sådant. DR skiljer därmed inte mellan mänskliga och ickemänskliga djur i
rättighetshänseende.
2.2.4 Charity International
En tredje organisation som i Sverige jobbar med bland annat djurskyddsfrågor är Charity
International (CI). Organisationen är enligt egen utsago världens första utilitaristiska
organisation, vilket de definierar som en moralisk teori med målsättning att skapa en så
lycklig värld som möjligt93. Ordet utilitarism härstammar från det latinska u´tilis, vilket
betyder användbar och/eller nyttig. Utilitarismen, som även kallas nyttomoral, går ut på att
maximera antalet lyckliga och kvantiteten av lycka i världen. En enklare formulering skulle
vara ”största möjliga lycka åt största möjliga antalet individer”94. Detta är dock en
formulering som CI menar kan vara missvisande och använder sig därför hellre av ”största
möjliga överskott av lycka minus lidande under en så lång tidsperiod som möjligt” för att visa
på att inte bara antalet spelar in utan även tiden95.
Ett klassiskt moralfilosofiskt problem där utilitarismens fått hård kritik är formulerat av den
amerikanske moralfilosofen Gilbert Harman. En medvetslös person med brutet ben kommer
in till sjukhuset där tre andra personer väntar på livsavgörande organtransplantationer.
Patienten med brutet ben skulle kunna rädda livet på de tre andra patienterna om patientens
organ användes. Är det enligt utilitarismen en mänsklig plikt att rädda livet på de tre genom
att döda den fjärde?96
CI ger många svar på denna fråga. De menar att med utgångspunkt i konsekvenserna för de
fyra inblandade så är svaret ja. Tre liv är värda mer än ett oavsett graden på skada. Som svar
på att en oskyldig människa får offra livet menar CI att de tre som annars skulle ha dött inte
skulle ha varit mindre oskyldiga offer. Ser man däremot till de samhälleliga konsekvenserna
menar CI att svaret på frågan är nej. Konsekvenserna skulle vara ett samhälle utan förtroende
för sjukvården och därmed ett samhälle med ökad grad av lidande.97
93
Charity Internationals hemsida, Charity, 2008-05-25, http://www.charity.se/
Nationalencyklopedin, uppslagsord: utilitarism
95
Charity Internationals hemsida
96
Ibid.
97
Ibid.
94
22
Enligt regelutilitarismen är den rätta handlingen den handling som följer de regler som skulle
maximera lyckan om alla accepterade dem98. I en situation där det kunde ses berättigat att
ljuga för att höja lyckoresultatet, skulle regelutilitarismen mena att den allmänt accepterade
handlingsregeln om att man inte ska ljuga gällde99. Regler som alltså om de accepterades från
samhället i stort skulle kunna reglera våra handlingar utifrån vad som anses rätt eller fel, till
exempel en regel som säger att det är fel att ljuga.
CI är själv väldigt öppna i sitt arbete för att nå lösningar på problem som ovan. De hänvisar
samtidigt bestämt till en klassisk hedonistisk handlingsutilitarism i frågan om vad som ligger
till grund för deras värdegrund100, även om CIs resonemang kring samhälleliga konsekvenser
skulle kunna härledas till regelutilitarism. En tydligare koppling till handlingsutilitarismen
görs dock i resonemanget kring djurförsök. CI ifrågasätter där att över huvud taget lägga tid
på att fundera över djurförsöks legitimitet då den tiden skulle kunna läggas på viktigare och
mer avgörande områden för en framtida lyckligare värld101. De menar att ”det viktiga är dock
att vi fokuserar på de absolut mest kritiska frågorna när det gäller att maximera överskottet av
lycka över lidande i världen under så lång tid som möjligt.”102.
Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i
rättighetshänseende enligt Charity International?
Med utgångspunkt i den klassiska hedonistiska handlingsutilitarismen kopplar CI sitt arbete
till maximering av lycka och minimering av lidande. Deras mål är att kämpa för en god miljö
och mot svält, djurplågeri, tortyr och inskränkningar i den personliga integriteten. Även om
lidandet i sig ska räknas in är det ändå lyckans totala storlek som är viktig i slutändan103. Det
är slutsumman som är viktig. Med dessa kalkyler kan man snart räkna ut att CI bortser från
inte bara ickemänskliga djurs rätt till liv utan även mänskliga djurs rätt till liv. Eller rättare
sagt bortser de ej från den, utan de anser den vara ickeexisterande. De gånger som mänskliga
eller ickemänskliga liv har ett värde är de gånger de kan vara avgörande för samhället i stort.
De gånger då avslutandet av ett eller flera liv kan få såna samhälleliga konsekvenser som
bidrar till att göra lyckans totala storlek mindre. CI anser med andra ord att varken mänskliga
98
Charity Internationals hemsida
Filosofilexikonet filosofer och filosofiska begrepp från a till ö, 562-563
100
Mail från ordförande och grundare av Charity International, Ludvig Lindström
101
Ibid.
102
Ibid.
103
Charity Internationals hemsida
99
23
eller ickemänskliga djur har rättigheter, vare sig till liv eller annat. CI skiljer därmed ej mellan
mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende.
2.3 Patriarkala strukturer som orsak till vårt förhållningssätt till andra djur
Lisa Gålmark och Carol J Adams hävdar att grunden till en särskiljning mellan mänskliga och
ickemänskliga djur i rättighetshänseende går att finna i den patriarkala struktur som
genomsyrar vårt samhälle idag.
Adams drar i sin bok ”The pornography of meat”104 paralleller mellan den objektifiering som
görs av de människor som exploateras i porrindustrin, och främst då kvinnor, och den
objektifiering som görs av de djur som vi använder som bland annat livsmedel. Hon menar att
objektifieringen i sig är något förutsättande för att vår konsumtion av dessa individer, kvinnor
som andra djur, ska möjliggöras105. Det krävs en process av förtingligande för att vi ska kunna
berättiga vår konsumtion för andra och för oss själva. Förtingligandet innebär att individen tas
bort ur objektet106. Den person som exempelvis porträtteras i pornografiska sammanhang har
upphört att existera för den konsumerande och är vid konsumtionstillfället endast en figur.
Personen porträtteras inte utan exploateras och konsumeras. Det är inte längre en individ med
känslor utan endast ett verktyg för att tillfredställa konsumentens behov. Att ifrågasätta om
verktygets behov tillfredställs blir därmed irrelevant eftersom verktyg ej har behov utöver de
som konsumenten/ägaren har.
På samma sätt som främst kvinnor utnyttjas och objektifieras i pornografiska sammanhang
menar Adams att objektifieringen av andra djur äger rum. Vi förtingligar andra djur för att på
så sätt göra dem till saker utan känslor. Neutrala objekt med ett ändamål: att tillfredställa
människans behov. Att placera andra djur längst ner på skalan är på grund av detta något som
anses naturligt107. Gålmark menar att just den placeringen, av andra djur längst ner i
ordningen, är grunden i hierarkin. Ju mer ”djurlik”, irrationell, känslosam en individ är desto
längre ner på skalan hamnar den, och desto mer berättigat är det för den som sitter på toppen,
den vite mannen, att förstärka sin överordnade position gentemot de under honom eftersom
104
Adams, Carol J, (2004), The pornography of meat, NEW YORK: The continuum international publishing
group inc.
105
Ibid., 14
106
Ibid., 22
107
Ibid., 14
24
logiken säger att om du är som ett djur så bör du behandlas som ett djur108. Den kristna
världsbilden förstärkte detta och betonade vikten av männens ansvar att styra andra djur,
kvinnor och de män som behövdes styras, såsom slavar109. Detta anses dock ej vara
anmärkningsvärt då det enligt Adams ingår i den objektifieringsprocess som förtingligar vad
som ska konsumeras. Det som anammas av den dominerande ordningen i samhället är något
som går omärkt förbi och förblir därmed osynligt110. Ojämlikhet i ett samhälle där
ojämlikheten är norm frångår att vara stötande och anses i och med det vara del av den
naturliga ordningen111.
Adams förklaringsmodell för detta osynliggörande, förtingligande och objektifierande av
individer grundar sig i vårt förhållningssätt till vad vi anser vara människa. Till vad vi anser
vara subjekt. Hon ger en tydlig bild av detta i en tabell över vårt samhälles dualistiska
karaktär112. Gålmark bekräftar Adams världsbild och beskriver en värld där mannen
överordnas kvinnan genom att tillskrivas egenskaper som tanke och förnuft, det rationella.
Genom att sedan tillskriva kvinnan kropp och känsla, det irrationella, ställs kvinnan i
underläge till mannen113. Det finns en tydlig tendens till att alltid bedöma saker utifrån att
antingen vara eller inte vara. Att antingen vara mänsklig eller ickemänsklig. Man eller kvinna.
Vit eller svart. Kultur eller natur. Förnuft eller känslor. Själ eller kropp114. Adams menar här
att den första parten i dessa motsatsförhållanden inte bara är i motsats till den andra parten
utan även överordnad den andra parten. Detta medför att förutom den onyanserade världsbild
som ett dualistiskt samhälle bidrar till följer även den hierarkiska ordningen115. Förnuft
överordnas känslor, vit överordnas svart, man överordnas kvinna och mänsklig överordnas
ickemänsklig. Den grundläggande urtypen för alla dualistiska förhållanden är således den vite,
förnuftige och mänskliga mannen.
Objektifieringen sker således ej av urtypen, den vite, heterosexuelle mannen, utan av dennes
motsatser, vilket är kvinnan, den homosexuelle, den svarta, det andra djuret m m. Urtypen är
alltid subjekt medan motsatsen, när urtypen så kräver, alltid är objekt. Den vite heterosexuelle
mannens sexuella behov garanteras därmed av en konstant objektifiering av kvinnan som
108
Gålmark, Skönheter och odjur, 67
Ibid., 18
110
Adams, The pornography of meat, 14
111
Ibid., 47
112
Ibid., 39, 50
113
Gålmark, Skönheter och odjur, 16
114
Adams, The pornography of meat, 39
115
Ibid., 40
109
25
sexuellt objekt, som ej äger egenskaper utanför sitt sexuella objekts karaktär116. På samma sätt
garanteras människans behov då andra arter konstant objektifieras som kött utan andra
egenskaper som exempelvis känslor. Antroandrocentrism är vad Gålmark även nämner som
människomansnormativitet117. Det är en sådan kultur som med utgångspunkt i det mänskliga
och manliga bedömer individers och sakers grad av naturlighet och värde beroende på hur de
förhåller sig till den mänskliga mannen. I denna hierarki är den vita mannen självklart kung
medan andra kämpar om andra- och tredjeplatserna. De andra djuren kommer dock alltid att
klä bottnen i denna maktordning.
Köttnormativitet benämner Gålmark den norm som bekräftar ett förhållningssätt till andra
djur som tillåter att fritt använda andra djur till vad vi anser oss behöva, exempelvis mat
och/eller kläder118. Gålmark lyfter fram Sokrates resonemang kring vårt köttätande för att
beskriva hur det faktum att vi äter kött bidrar till oroligheter på långt fler områden än i djurens
egna rum. Det Sokrates beskriver är av dominoartad karaktär där den första brickan att falla är
köttätandet. I och med att vi äter andra djur krävs en underordnad klass som sköter dessa djur,
herdarna. Köttätandet i sig innebär ett utökande av antal läkare eftersom det bidrar till fler
sjukdomar. Dessa djur kräver själva mer mark än vad vi tidigare klarat oss på, då människan
fick sitt proteinintag från vegetabilier, för att de ska överleva vilket gör att en utökning av den
egna marken blir ett måste. När utökning sker så sker det även på någon annans bekostnad
vilket gör att konflikter uppstår119.
Köttätandets kultur innebar dock mer än bara grundläggandet av konflikter. Genom att samla
och domesticera andra djur i stora antal tränades de människor, framförallt herdefolket, som
skötte om dessa djur att kunna domesticera även andra människor120. Människor vandes vid
hierarkin och formades av den dominans som användes gentemot de andra djuren som sedan
även blev förebild för alla andra former av förtryck121. Domesticeringen, förtrycket, kunde på
så sätt även användas mot andra människor och berättigas eftersom om du är som det djur
som utnyttjas så bör även du utnyttjas122. Förtrycket av andra djur baserat på art,
artism/speciesism, öppnade således upp för sexism (förtryck baserat på kön), rasism (förtryck
116
Adams, The pornography of meat, 33
Gålmark, Skönheter och odjur, 67
118
Ibid.
119
Ibid., 21
120
Ibid., 22
121
Ibid.
122
Ibid., 67
117
26
baserat på hudfärg/etnicitet), ableism (förtryck baserat på fysiska drag), klassism (förtryck
baserat på klasstillhörighet) etc123.
För andra djur går det ej att finna ett existensberättigande, förutom genom människan. De djur
som döpts om och därefter ses på som maskiner, produktiva enheter, som ”lantbruksdjur”,
”pälsdjur”, ”sällskapsdjur”, ”försöksdjur” m m innehar ett frikort i produktionskedjan och
därmed även deras liv. Deras existensberättigande finns, men endast så länge de anses vara
produktiva och uppfyller de önskemål som den mänskliga ägaren anser att de ska uppfylla124.
Detta innebär i praktiken att ett lantbruksdjur har ett existensberättigande genom sin ägare
eftersom djuret är bondens egendom. Bonden ser dock att egendomen ska vara vinstgivande
och slaktar den då det anses vara mest lönsamt.
Det är just kombinationen av köttnormativitet och antroandrocentrism som Gålmark menar ha
inneburit en extra pådrivande faktor när det gäller exploateringen av andra djur125. Andra djur
används i människans syften för att tydliggöra skillnaderna mellan mänskliga grupper och på
så sätt stärka den hierarkiska ordning som råder. Hierarkin medför genom sin positiva
bedömning av det mänskliga och negativa bedömning av det ickemänskliga en strävan ifrån
det ”djuriska”. Med andra ord strävar både män och kvinnor, genom sin strävan att klättra
inom hierarkin, mot sin egen natur då de per definition är djur126.
3 ETIK
Det etiska kapitlet utgörs av olika moralfilosofer med, för uppsatsens valda ämne, relevanta
resonemang kring förhållandet mellan människan och andra djur. Immanuel Kant inleder
kapitlet på grund av att hans naturrättsliga ställning med rättighetsanspråket anknutet till
förnuftet är den konventionella ställningen och representerar även den hållning som FN och
dess konventioner speglar.
3.1 Immanuel Kant
Kant är en av den moderna tidens mest framträdande filosofer. Hans arbetsområde sträcker
sig från moralfilosofiska frågor till rent naturvetenskapligt förankrade frågor. Exempel på det
senare är hans bidragande arbete till utvecklingen av Kant-Laplaces nebularhypotes, som
123
Gålmark, Skönheter och odjur, 31
Ibid., 48
125
Ibid., 67
126
Ibid., 123
124
27
handlar om solsystemets uppkomst127. Det som är väsentligt i denna uppsats är dock hans
moralfilosofiska arbete.
Enligt Kant är den goda viljan det enda som är gott i sig självt128. Då endast förnuftiga
varelser har förmågan att uttrycka en vilja följer det även naturligt att den goda viljan är
detsamma som praktiskt förnuft. Den goda viljan är förmågan att göra det förnuftigt
korrekta och därmed goda valet129. Kant påstår att endast människan är den som innehar detta
förnuft och att människan därför är den enda varelse som existerar som ändamål i sig självt130.
Varelser som ej har förmåga att uttrycka den goda viljan och som därför saknar förnuft
benämner Kant som saker. De varelser som däremot har förnuft och kan uttrycka den goda
viljan kallas personer. Personer är av naturen ändamål i sig själva och får ej användas som
medel för andras syften, medan saker saknar denna egenskap och existerar endast som medel
för dessa personers ändamål131.
Kant försöker i två formuleringar av det så kallade kategoriska imperativet formulera
allmängiltiga lagar eller principer för hur livet ska levas moraliskt korrekt.
Formulering 1: ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir
en allmän lag” 132.
Formulering 2: ”Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i såväl din egen som i varje
annan person bara som ett medel utan alltid tillika som ett ändamål”133.
Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i
rättighetshänseende enligt Kant?
Kant uttrycker aldrig att inga andra djur än människan kan ses som moraliska personer.
Däremot finns genom denna uteslutning god grund för att Kant menar att ickemänskliga djur
kan definieras som saker och därmed utan eget ändamål. Om det i ett ickemänskligt djurs
själva existens går att finna ett ändamål skulle det i sådana fall alltid vara ett mänskligt
127
Nationalencyklopedins, uppslagsord: Immanuel Kant
Kant, Immanuel (1997), Grundläggning av sedernas metafysik, GÖTEBORG: Daidalos, 17
129
Ibid., 38
130
Ibid., 54
131
Ibid., 54
132
Ibid., 46
133
Ibid., 55
128
28
ändamål. Det ickemänskliga djuret lever därmed inte för sin egen skull utan bara för
människans.
Moralfilosofen Tom Regan menar att den enda gång vi enligt Kant handlar felaktigt mot djur,
med andra ord misshandlar dem, är den gången då vi behandlar dem på ett sådant sätt att det
minskar deras betydelse för de människor som deras existens är ändamål för134. För att
exempelvis misshandla en hund krävs därmed att en människa, låt oss säga denna hunds
ägare, tar illa vid sig av denna behandling. En människa som mister något av denna
behandling. Det räcker inte att djuret i sig mår dåligt eller mister något.
Med utgångspunkt i en tolkning av Kant där han exkluderar ickemänskliga djur från att kunna
vara förnuftiga personer begränsas rätten till liv av det moraliska personskapet till endast
mänskliga varelser.
Ickemänskliga djur är moraliska saker enligt Kant. Moraliska saker omfattar dock inte enbart
ickemänskliga djur utan även de människor som ej uppfyller de rationella kriterium som
självständighet och förmågan att göra det goda valet. Dessa mänskliga moraliska saker ställer
Kants teori på sin spets. I och med Kants tydliga resonemang om hur ickemänskliga moraliska
saker ej har ett självändamål och därmed heller ej rätten till liv leder logiken oss till att
förmoda att detsamma gäller för mänskliga moraliska saker. Mänskliga moraliska saker, som
ett mänskligt barn eller en förståndshandikappad vuxen människa, skulle därmed också sakna
rätten till liv.
Beroende på hur hårt Kants teori tolkas går det alltså att finna både ett Ja och ett Nej på frågan
om särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur. Kant kan dock inte tolkas på det
sätt att andra djur skulle kunna ses som moraliska personer. På så sätt är särskiljningen mellan
mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende tydligt.
134
Regan, 174
29
3.2 Utilitarism
Klassisk utilitarism
Den klassiska utilitarismen växte fram under upplysningen med framförallt Jeremy Bentham
och John Stuart Mill som förespråkare. Som hedonister, vilka tror att det enda positiva värdet
är välbehag och inte exempelvis kunskap eller kärlek135, hävdade både Bentham och Mill att
välbehaget i sig är det goda136.
Den vanligaste formen av utilitarism är handllingsutlitarism, vilket innebär att bedöma varje
situation och möjlig utgång för sig. Handlingsutilitarismen utgår från de förväntade
konsekvenserna och bedömer sedan vilken handling som är den bästa för att uppnå maximala
välbehag i förhållande till smärta137. Inom handlingsutilitarismen går att finna skillnader
mellan den objektivt och den subjektivt rätta handlingen. Den objektivt rätta handlingen är
den handling som ger maximala lyckoresultatet oberoende av förväntade resultat. Den
subjektivt rätta handlingen är den handling som maximerar det förväntade lyckoresultatet138.
En annan form av utilitarism är regelutilitarism (som även kan kallas indirekt utilitarism
och/eller indirekt konsekventialism)139. Till skillnad mot handlingsutilitarismen utgår
regelutilitarismen från att det finns allmänna handlingsregler som handlingen kan granskas
utifrån140.
3.2.1 Jeremy Bentham
Som moralfilosof ansåg Bentham det vara ett faktum att människor strävar efter att uppnå
välbehag och undvika smärta141. Inom klassisk utilitarism används så kallade lyckokalkyler
för att hantera varje enskild situation och handling för sig. Bentham använde sig av dessa
lyckokalkyler för att finna den bästa möjliga utgången när det kommer till förhållandet mellan
välbehag och smärta142.
135
Filosofilexikonet, 562-563
The shorter routledge enc. of philosophy, 1034-1038
137
Filosofilexikonet, 562-563
138
The shorter routledge enc of philosophy, 1034-1038
139
Dictionary of world Philosophy, 537-538
140
Filosofilexikonet, 562-563
141
Bentham, Jeremy (2007), An introduction to the principles of morals and legislation, MINEOLA: Dover
Publications, 1
142
Filosofilexikonet, 62-63
136
30
Mänskligheten styrs oundvikligt av smärtan och välbehagets inflytande. Oavsett vad
människan gör och hur vi gör det kommer vi aldrig att undkomma dess inverkan143. Med
smärta och välbehag menar Bentham både fysiska och psykiska känslor. Dessa båda
motpoler, smärta och välbehag, går att koppla direkt till ont och gott där smärtan alltid är av
ondo och välbehaget alltid av godo. Bakomliggande motiv är av inget intresse i denna
kategorisering144. En känsla av välbehag är således alltid något gott även om den kommer ur
något som rent allmänt kan ses som moraliskt förkastligt. Därmed skulle ett löftesbrott som en
löftesbrytare utan samvetskval tjänade på, och därmed ökade sitt välbehag, även kunna ses
som något gott.
Dessa principer om smärta och välbehag, gott och ont omfattar samhället på både individuell
och statlig nivå145. Med det menar Bentham att alla lagar ska ha som ändamål att maximera
den totala lyckan i samhället och därmed minska de handlingar som medverkar till att minska
denna lycka146.
Benthams fokus kring gott och ont, välbehag och smärta, gör att ett fokus som exempelvis
Kant hade på förmågan till förnuft blir irrelevant. Det är inte förmågan att tänka rationellt som
är relevant i Benthams resonemang. Bentham uttrycker det själv så att det inte är förmågan att
resonera eller prata som är relevant, utan det är förmågan att lida som är avgörande147.
Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i
rättighetshänseende enligt Bentham?
Bentham tar själv upp skillnader och likheter mellan mänskliga och ickemänskliga individer i
intellekt och situationer där exempelvis hästar skulle hamna på en högre nivå än spädbarn148.
Med en rättighetsgrund baserat på intelligens skulle spädbarn därmed förlora sitt
rättighetsanspråk i och med att hästar saknar rättigheter i samhället. Om det utgicks från
förmågan att lida istället för graden av intelligens skulle både hästar och spädbarn inkluderas.
Bentham drog paralleller mellan hanteringen av ickemänskliga djur och slavhandeln och
menade att det bara var en tidsfråga innan de rättigheter som slavar kämpat sig till även skulle
143
Bentham, An introduction…, 1
Ibid., 102
145
Ibid., 2
146
Ibid., 170
147
Ibid., 311
148
Ibid.
144
31
förunnas de ickemänskliga djuren som endast med tyranni undanhållits dessa149. Vårt
förhållningssätt till andra djur är alltså förlegat enligt Bentham. En dag kommer detta
förhållningssätt ses med samma oförståelse som slaveriet ses med idag.
Som utilitarist menade Benthman att rättighetssystemet var svagt, men att om det nu skulle
existera så fann han ingen grund till varför en särskiljning mellan mänskliga och
ickemänskliga djur skulle ske. I rättighetshänseende jämställde Bentham alltså andra djur och
människor.
3.2.2 John Stuart Mill
Mills tankar och texter influerades mycket av Bentham. Mill utgår ifrån nyttoprincipen om att
det går att bedöma validiteten i en handling, om den är rätt eller ej, utifrån om den gynnar
lycka eller ej. En handling som främjar lycka är alltså rätt, medan de handlingar som inte
främjar lycka och/eller främjar olycka är fel. Mill definierar lycka som välbehag och frånvaro
av smärta, medan olycka definieras som smärta och avsaknad av njutning150.
Mill utgår alltså från vad som ses som i stort ses som allmänt vedertaget inom utilitarismen,
att maximera mängden lycka i världen. Det som dock skiljer Mill från Bentham är Mills
inslag om att det finns skillnader i kvalitet hos lycka. Att en viss mängd lycka som vissa
individer känner kan vara mer värd än motsvarande mängd lycka är hos andra individer. Mill
menar att det vore osammanhängande att i detta fall, när det kommer till bedömningen av
lycka, bortse från kvalitet då det ingår i bedömningen av allt annat. Som exempel nämner han
ett scenario där majoriteten av en grupp individer väljer att uppleva en mindre mängd lycka
framför en större. Förutsatt att dessa individer tidigare upplevt båda sorter av dessa lyckor
menar Mill, när de trots den förknippade större mängden missnöje väljer den mindre mängden
lycka, att det otvetydigt går att finna kvalitetsmässiga skillnader i lyckan som har avgörande
betydelse för maximerandet av den totala lyckan151.
Om vi för att illustrera Mills resonemang utgår från att en kram kan klassas som välbehag. Låt
oss säga att majoriteten av alla föräldrar som tidigare kramat både sitt eget och andra
föräldrars barn väljer att krama sitt eget barn i tio sekunder framför att krama någon annans
149
Bentham, An introduction…, 311
Mill, John Stuart (2003), Utilitarism, GÖTEBORG: Daidalos, 14
151
Ibid., 16
150
32
barn i tjugo sekunder. Mill menar att ett sådant resultat visar på att det finns en
kvalitetsskillnad i välbehag och att det inte bara är kvantiteten, mängden, som är avgörande.
Kvalitén på välbehaget som kommer av att krama sitt eget barn skulle uppväga den mängd
som skulle tjänas på att krama någon annans barn.
Förutom att skilja mellan kvaliteter skiljer Mill även på hur mottaglig individen i sig är för
den möjliga lyckan. Till exempel gör han skillnad mellan ”människor med utvecklat känsloliv
och samvete” och dårar, dummerjönsar, skurkar och andra djur. De utvecklade människorna
skulle här ha långt längre att gå jämfört med dummerjönsen för att få uppleva samma mängd
glädje som dummerjönsen uppenbarligen upplever tidigare på grund av sitt outvecklade sinne.
Mill menar att förutom att den utvecklade människan behöver mer för att bli lycklig, att den
även är mer mottaglig för olycka och därmed kapabel av ett mer akut lidande än de
underlägsna varelserna. Trots detta hävdar Mill att den utvecklade människan endast i
undantagstillstånd skulle välja ett liv som en underlägsen varelse. Orsaksgrunder till detta
skulle vara stolthet, önskan om frihet och oberoende, maktlystnad, jakt på spänning och
värdighet152. De underlägsna individerna har nära till lycka på grund av den oförmåga de har
att se de problem som är förknippade och tydliga för de utvecklade individerna. Den
oförmågan innebär dock även oförmåga att se den lycka som endast är förunnade de
utvecklade. Att då ta ett steg ner från att vara en av de utvecklade individerna för att på så sätt
få tillgång till de lägre trösklarna för att nå lycka innebär även att ta ett steg från möjligheten
att få uppleva vad Mill menar är lycka av högre kvalitet.
Mill gör en jämförelse med ett liv som gris och ett liv som utvecklad människa. Han menar att
det är mer värt att leva ett liv som missnöjd och utvecklad människa än ett liv som en lycklig
gris. Skulle det i detta fall vara så att grisen, eller dummerjönsen, var av en annan åsikt, det
vill säga att livet som gris och/eller dummerjöns är mer värt, så beror det på att de (grisen och
dummerjönsen) endast vet en sida av saken, medan den utvecklade människan känner till
båda sidor153.
152
153
Mill, Utilitarism, 17
Ibid., 18
33
Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i
rättighetshänseende enligt Mill?
Frågan är utifrån Mills resonemang svår att besvara. Mill benämner dock andra varelser som
underlägsna och visa därmed sin inställning till hur det i en hierarkisk struktur skulle
rangordnas. Han talar om högre och lägre kvalitet där grisen får stå som modell för en varelse
som endast har förmåga att uppleva lägre kvalité. Människan däremot, och speciellt en
utvecklad sådan i motsats till en dummerjöns, har förmåga att uppleva de högre kvalitéerna.
Detta resonemang visar inte endast på en polarisering mellan den utvecklade människan och
det andra djuret utan även en gradering av mänskligt liv. Finns det en skillnad mellan
utvecklade människor och dummerjönsar måste det även finnas en skillnad mellan utvecklade
människor och inte så utvecklade människor. En gradering av liv i stort visar på hur Mill
värderar intellektet högt och att det därför går att dra slutsatser om huruvida
rättighetsanspråket skulle vara förknippat med detta intellekt.
Med utgångspunkt i tolkningen av Mill som någon som värderar olika liv efter graden på
intellekt blir svaret på frågan om en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur i
rättighetshänseende Ja.
3.2.3 Peter Singer
Som författare och moralfilosof har Singer förmodligen utmärkt sig mest genom att författa
djupa filosofiska resonemang på ett konkret sätt. Huvuddragen i hans skrifter gäller principen
om lika hänsyn till intressen vilket han bland annat nämner i en intervju i Filosofisk tidsskrift
från 1997154. Han är utilitarist, precis som Bentham och Mill, men den stora skillnaden är att
Singer inkluderar ickemänskliga djur i sina beräkningar. Singers bok ”Djurens frigörelse” har
blivit kallad ”djurfrigörelsekampens bibel”155.
Om Bentham och Mill ses som klassiska och hedonistiska handlingsutilitarister ses Singer
däremot som en modern preferensutilitarist156. Preferensutilitarismen innebär att istället för att
utgå från lycka/nytta som det som ska maximeras i samhället så menar en preferensutilitarist
154
Ahlenius, Henrik (1997) ”Intervju med Peter Singer” Filosofisk tidskrift 3
Singer, Peter (1999) Djurens frigörelse, 2:a uppl., NORA: Nya Doxa, 13
156
Ahlenius, “Intervju med Peter Singer”
155
34
att det som ska maximeras är uppfyllandet av önskningar/intressen/preferenser157. Det är alltså
önskningar/intressen från alla de varelser som vandrar på vår jord.
I en kritisk artikel anklagar Roger Fjellström Singer för att vara just det som Singer själv
påstår sig ta tydligt avstånd ifrån att vara, nämligen speciecist158. Med speciecist menas en
person som särbehandlar andra arter djur på grund av att de är andra arter. Då Singer lite gjort
det till sitt eget signum att värdera andra arters, ickemänskliga djurs, liv jämlikt mänskliga liv
får det anses vara anmärkningsvärt om en anklagelse som den som Fjellström lagt fram, att
Singer skulle vara speciecist, skulle stämma. Att Singer skulle värdera andra arters liv jämlikt
med mänskligt liv är dock en sanning med modifikation.
Även om Singer menar att alla jordens varelser ska räknas in i beräknandet av maximerandet
av uppfyllandet av önskningar finns det dock en avgörande skiljelinje i hans teori. Singer
menar nämligen att det är beroende av om huruvida individen kan klassas som ”person” eller
ej. Med person menar Singer de individer som är självmedvetna och har ett tidsperspektiv
som sträcker sig över då-, nu- och framtid. En person ska med andra ord kunna se tillbaka på
sitt levda liv, begrunda sitt nuvarande liv och planera inför sitt framtida liv. Ickepersoner kan
däremot inte se sitt liv i dessa perspektiv utan lever endast utifrån det samtida ögonblicket.
Singer menar att i och med denna uppdelning så finner vi även en värdeskillnad i dessa olika
kategorier av individers liv då en person mister mycket mer om den skulle dödas än en
ickeperson. En person mister det redan samlade värde av det redan levda livet, det samtida
upplevda ögonblicket och den planerade framtiden. En ickeperson mister dock bara det
ögonblick som den dödas i. Med detta menar Singer att en person har större rätt till liv än en
ickeperson159.
Så om vi går tillbaka till den modifierade sanningen där Singer skulle värdera mänskligt liv
jämlikt med ickemänskligt liv en gång till. Singer säger att det finns mänskligt och
ickemänskligt liv som kan värderas lika, så länge de båda liven tillhör personer. Singer drar
alltså skiljelinjen mellan personer och ickepersoner, till skillnad mot Kant som drog
skiljelinjen mellan mänskligt och ickemänskligt liv. En ickeperson, låt oss ta ett av Singers
egna exempel nämligen en fisk, skulle enligt Singer kunna dödas utan moraliska dilemman så
157
Singer, Peter (1999), Practical ethics, 2:a uppl., CAMBRIDGE: Cambridge university press, 12-13
Fjellström, Roger (2003) ”Is Singer’s Ethics Speciesist?” Environmental Values, 12(1), 2003:91-106
159
Ahlenius, “Intervju med Peter Singer”
158
35
länge det skedde smärtfritt och att det livet, den fisken, ersattes med ett annat liv, en annan
fisk160.
Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i
rättighetshänseende enligt Singer?
I Singers resonemang angående fiskars, som ickepersoner, mindre rätt till liv motiverar Singer
detta med att dessa fiskar inte har förmågan att se tillbaka på sitt levda liv och planera inför
sitt framtida liv. På så sätt är avslutandet av en fisks liv, att döda den, i mängden lustfylld
upplevelse räknat, en mindre förlust för världen än om en person, låt oss säga en människa,
skulle dö eftersom alla tankar om då-, nu- och framtid inräknat resulterar i en större förlust
räknat till mängden lustfylld upplevelse än i fallet med fisken. Fisken kan ersättas på grund av
denna oförmåga att se tillbaka och planera i tiden, medan människans liv framställs som
oersättligt. Ser vi dock tillbaka till hur Singer resonerar kring vad han själv benämner som den
grundläggande jämlikhetsprincipen, nämligen ”principen om lika hänsyn till intressen”161, kan
vi finna vissa motsägelsefullheter i förhållande till ovanstående teori om personer och
ickepersoner. Skillnaden Singer gör mellan ickepersoner och personer bygger som sagt på
förmågan att se sig en som en individ ”som är medveten om att leva ett liv över tid”162. I hans
texter angående principen om lika hänsyn till intressen betonar han dock att principen är
oavhängig, med andra ord oberoende, av förmågor eller andra egenskaper förutom
egenskapen att besitta intressen163.
Därmed betonar Singer principen om lika hänsyn till intressen, som ska gälla oavsett vilka
förmågor individen innehar, samtidigt som han menar att personer har mer rätt till sitt liv än
ickepersoner. Eftersom Singer motiverar individers definition som ickepersoner med deras
oförmåga att se sig själv i mer än det flyktiga nuets ögonblick, vilar även deras mindre rätt till
liv på just denna oförmåga. Singer menar aldrig att det hos en fisk saknas intresse för att leva,
det enda som saknas är det tidsdimensionella perspektivet. I och med att intresset att leva hos
fisken finns och förmågan till tidsperspektiv saknas önskar jag belysa den svaga punkten i
Singers resonemang. Fisken mister således sin rätt till liv på grund av sin oförmåga att ha ett
större tidsperspektiv. Hans skiljelinje mellan personer och ickepersoner kan på många sätt ses
som rimlig medan hans motivering till att ge personer större rätt till liv känns mer godtycklig.
160
Singer, Practical ethics, 126
Ibid., 21
162
Ahlenius, “Intervju med Peter Singer”
163
Singer, Practical Ethics, 22
161
36
Singers svar på frågan skulle således bli att en varelse ej har rätt till liv utifrån att endast vara
en varelse med viljan att leva. Däremot finns det i det översiktliga målet att uppnå maximalt
välbehag i samhället en skyldighet att se till både personers och ickepersoners intressen.
Skillnaden är att personer ses som oersättliga medan ickepersoner kan ersättas av en
motsvarande varelse med samma upplevelseförmåga. Rätten till liv är således endast förunnat
personer. Eftersom Singer dock ej drar en gräns mellan mänskliga och ickemänskliga varelser
utan istället mellan varelser med tidsperspektiv och de utan går heller ej att säga att Singer
inte ställer sig bakom rätten till liv för ickemänskliga varelser. Däremot ställer han sig inte
bakom en rätt till liv som omfattar alla varelser. Det Singer gör är att han flyttar gränsen som
nu finns mellan mänskligt och ickemänskligt till någonstans mellan andra arter där de krav
som han ställer på en person uppfylls.
En särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende görs således
inte, men en särskiljning mellan person och ickeperson.
3.3 Martha C. Nussbaum
Nussbaum har tillsammans med ekonomen Amartya Sen utvecklat vad de själv kallar
”capabilities approach”. Medan Sen har använt sig av den inom både ekonomiska och
filosofiska164 områden har Nussbaum utnyttjat den inom moralfilosofin165. Nussbaum ser den
som ett alternativ till den traditionella kontraktsteorin som utvecklats av bland annat Rawls166.
I capability approach, som grovt översatt betyder ”infallsvinkel med utgångspunkt i individers
kapaciteter” medan jag själv benämner den som kapacitetsteorin, fokuserar Nussbaum på de
kapaciteter som varje individ har. Istället för att fråga vad människor har eller hur de mår är
vad människor har tillgång till att göra och att vara en central fråga i kapacitetsteorin167.
Genom att fokusera på detta menar Nussbaum sig kunna kartlägga människors sociala status
på ett bättre sätt än då det exempelvis utgås från ett lands bruttonationalprodukt. Att ett lands
ekonomiska situation är på topp säger till exempel ingenting om hur landets invånare mår168.
Detta menar Nussbaum vara något av capability approach styrka då det genom att fråga vad
människor har tillgång till att vara och göra mer objektivt kan avgöra folkets sociala status.
164
Sen, Amartya (2001), Development as freedom, OXFORD: Oxford University Press
Nussbaum, Martha C. (2007), Frontiers of justice disability nationality species membership, HARVARD:
Harvard University Press, 70
166
Ibid., 69
167
Ibid., 70
168
Ibid., 71-72
165
37
Nussbaum har konkretiserat sin teori genom att göra en lista på de möjligheter som en
människa ska ha tillgång till för att uppnå lägsta möjliga nivå för mänsklig värdighet169.
Denna lista består av tio punkter med vad Nussbaum menar vara grundläggande för ett värdigt
liv:
1. Att leva. Att få möjlighet att leva ett liv som inte avslutas innan det levats så länge att
det var värt att leva.
2. Kroppslig hälsa. Att få tillgång till god hälsa, vilket inkluderar reproduktiv hälsa,
fullgod uppfostran och logi.
3. Kroppslig integritet. Att få möjlighet att röra sig fritt; garanterad säkerhet från
övergrepp; ha tillgång till sexuell tillfredsställelse och möjlighet till reproduktion.
4. Sinnen, fantasi och tanke. Att få möjlighet att använda sina sinnen till att tänka,
fantisera och resonera på ett ”sant mänskligt” sätt där basal utbildning, inkluderande
skrivkunnighet, matematik och vetenskap, ska ligga till grund med inte som
förutsättning. Möjlighet ska även finnas till fritt val, religionsfrihet och yttrandefrihet.
5. Känslor. Att få möjlighet att känna tillgivenhet till saker och människor som existerar
utanför oss. Att få älska de som älskar oss och känna sorg då de saknas. Att rent
generellt få känna kärlek, sorg, längtan, tacksamhet och berättigad ilska utan att detta
skulle förhindras av rädsla och/eller ångest.
6. Praktiskt resonemang. Att ha möjlighet att forma en egen uppfattning om vad som
anses vara gott, och att kritiskt reflektera över planeringen av sitt eget liv.
7. Anslutning/anknytning.
a. Att få möjlighet att leva med och mot andra, att erkänna och känna för andra
människor, att delta i diverse sociala samspel och att ha förmågan att sätta sig
in i andras situation.
b. Att ha den sociala basen av självrespekt och ickeförnedring; att få möjlighet att
bli erkänd som en varelse med samma värde som andra. Detta inkluderar
ickediskriminering baserat på ras, kön, sexuell läggning, etnicitet, kast, religion
och nationalitet.
8. Andra arter. Att kunna leva deltagande och i samspel med djur, växter och världens
natur.
169
Nussbaum, Frontiers of justice…, 70
38
9. Lek. Att kunna skratta, leka och delta i fritidsaktiviteter.
10. Kontroll över ens miljö.
a. Politisk. Att kunna delta i de politiska val som styr ens liv. Ha rätt till politisk
delaktighet och yttrande- och föreningsfrihet.
b. Materiell. Att ha rätt till egendom (både land och annan) på samma villkor som
andra. Att ha rätt till arbete på samma villkor som andra. Att ej utsättas för
obefogad förföljelse och gripande. Att få tillgång till arbete som mänsklig
varelse där praktiskt resonemang och meningsfulla relationer till andra arbetare
ingår. 170
Nussbaum menar att det vid en föreställning av ett liv som ej innehåller alla dessa punkter
framgår att det livet ej kan ses vara fullvärdigt171. I liknelse med de mänskliga rättigheterna
som FN konstituerat menar Nussbaum att de ovanstående punkterna även de kan ses vara
universella i den meningen att de går att anpassa efter olika stater, kulturer och religioner172.
En av de styrkor som gör detta möjligt är att de tio punkterna är så pass generellt formulerade
men samtidigt med en detaljerad beskrivning av basala friheter som yttrandefrihet,
föreningsfrihet
och
samvetsfrihet
vilket
Nussbaum
menar
är
grunden
för
ett
mångfaldssamhälle173.
I kapacitetsteorin ingår tankarna om mänsklig värdighet, ömsesidig respekt och en persons
okränkbarhet i själva kärnan. Kapacitetsteorin motsätter sig en strävan som koncentreras kring
det gyllene genomsnittet samtidigt som underordnande grupper glöms bort eller bortses från.
Det går inte att kompensera en persons olycka genom en annan persons välbefinnande174.
Även om Nussbaum genom denna lista må framstå som rättfram och säker på sin sak i den
mening att hon verkligen formulerat de tio, enligt henne själv, viktigaste punkterna för att
avgöra om ett liv är värdigt eller ej, betonar hon vikten av att se denna lista med viss
ödmjukhet. Hon vill på inget sätt se den som färdigutvecklad, med vissa redan nämnda
undantag för de basala friheterna, utan menar att den är öppen för vidare utveckling där både
170
Nussbaum, Frontiers of justice…, 76-78, (Min översättning)
Ibid., 78
172
Ibid., 78-79
173
Ibid., 80
174
Ibid.
171
39
tillägg och reduktion kan förekomma175. I Frontiers of Justice är det just detta som hon gör.
Hon förändrar sin egen teori fast ändock inom de ramar som hon redan ritat upp. Den
avgörande skillnaden är att den första versionen exkluderat ickemänskliga djur från
huvudsakliga möjligheter som exempelvis möjligheten att få leva medan det i den senare
versionen går att finna resonemang för ett inkluderande av ickemänskliga djur.
Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i
rättighetshänseende enligt Nussbaum?
I Nussbaums lista finner vi tillgång till möjligheten att leva på första plats. I den reviderade
versionen införs även resonemanget kring ickemänskliga djurs rätt till liv. Nussbaum slår
snabbt fast att ickemänskliga djur är berättigade en rad olika möjligheter för att kunna leva ett
värdigt liv utifrån deras individuella behov. Hon konstaterar även att alla djur har rätt till att
fortsätta leva sitt liv oavsett om det är så att dessa djur har ett medvetet intresse för ett
framtida liv eller ej176. Så även om exempelvis fiskar, som Singer menar är omedvetna om sitt
förflutna och framtida liv, enbart lever i nuet utan reflektion över sitt förflutna eller sin
framtid är de enligt Nussbaum berättigade att fortsätta detta liv.
När Nussbaum konstaterar denna rätt till liv är hon väldigt tydlig med att det är svårt att sätta
direkta gränser mellan vad som är korrekt eller inte när olika djurs liv korsar varandra.
Exempelvis lägger hon fram förebyggande åtgärder för skada på gröda och/eller andra djur
som hållbart argument för att ändå avsluta dessa liv som hon tidigare berättigat ett fortsatt
liv177. Ett tydligt exempel då hon ger människan rätt att döda djur är skyddsjakt i
kontrollerade former. I en skog där älgar saknar motsvarande rovdjur som naturligt kan
”reglera” älgstammens storlek menar Nussbaum det berättigat av människan att använda sig
av skyddsjakt för att hålla älgstammen nere i storlek. Om människan istället för att jaga skulle
se till att öka vargstammen, för att på så sätt fastställa en naturlig fiende till älgen i skogen,
skulle möjligen människans samvete förbli rent men älgens sista stund i livet skulle bli desto
värre då en kula från ett gevär innebär en snabbare och på så sätt mindre smärtsam död än den
död som vargen skulle orsaka178.
175
Nussbaum, Frontiers of justice…, 78
Ibid., 392
177
Ibid., 393
178
Ibid., 380
176
40
Nussbaum gör således ett försök att sitta på två stolar samtidigt. Hon ger andra djur rätten till
liv, medan vi, människan, ges rätten att ta dessa liv i situationer då vi bedömer det vara bäst
för djuret ifråga. Därmed finns en särskiljning eftersom människan är det enda djur som kan
anses vara kapabel att avgöra vad som är bäst för ett annat djur. Alla djur ges rätten att leva ett
värdigt liv, inklusive människan utan särskiljning, medan människan ges rätten att dra in detta
rättighetsanspråk för andra djur i ovan nämnda situationer.
3.4 Sammanfattning
Efter genomgången granskning av de ovanstående parternas resonemang, agerande och
teoretiska ställningstaganden blir resultatet ett övervägande Ja som svar på frågan om en
särskiljning kan berättigas mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende.
JA
JA/NEJ
NEJ
Svensk lagstiftning
Singer
Indisk rättspraxis
Indisk lagstiftning
Nussbaum
Djurens Rätt
Svensk djurskyddspolitik
Bentham
Djurskyddet Sverige
Charity International
Kant
Mill
NEJ
De som ej särskiljer mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende är
Djurens Rätt, indisk rättspraxis, Charity International och Bentham. De första två är ense om
att det jämställt med mänskliga rättigheter ska finnas rättigheter för andra djur när det gäller
liv och värdiga sådana.
Charity International utgår från att en strävan efter det lyckliga samhället måste baseras på
summan av den totala lyckan och att därmed ”rättigheter” som begrepp försvinner helt
eftersom det lätt skulle kunna mista sin betydelse då det exempelvis för samhället i stort
ansågs berättigat att kränka dessa för att öka den totala summan av lycka. Det finns ingen rätt
till liv för ickemänskliga djur, men heller inte för mänskliga djur.
41
Bentham grundar sitt resonemang i att andra djur, precis som människan, har förmågan att
lida, vilket då ger oss en skyldighet att bidra till en värld där de precis som vi blir förskonad
från lidande.
JA/NEJ
De två som jag tvunget må placera någonstans mittemellan JA och NEJ är Singer och
Nussbaum. De går ut med ett resonemang som alldeles tydligt pekar åt ett rättighetsanspråk
för ickemänskliga djur, men som slutar i något som endast flyttat den gräns som jag i denna
uppsats ifrågasätter. Gränsen mellan mänskliga och ickemänskliga djur som är densamma
som avstampet för rätten till liv idag.
Nussbaum menar att det vid extrema fall går att rättfärdiga skyddsjakt på grund av att bespara
andra individer lidande. Att den skyddsjakten endast ska kunna bedrivas mot ickemänskliga
djur är något som tas för givet i hennes resonemang och som därför bekräftar den idag
rådande gränsdragningen mellan mänskliga och ickemänskliga djur. Den som hon
uttryckligen försöker att flytta eller ta bort då hon argumenterar för andra djurs rätt till liv.
Singers förflyttning av gränsdragningen blir minst lika tydlig då han menar att
tidsperspektivet är det som är väsentligt i avgörandet om en individ ska ses ha ett
rättighetsanspråk på livet eller ej.
JA
Av dem som tydligt säger Ja på frågan är det hos Kant och Mill som det går att skönja en
motivering till varför denna särskiljning är berättigad.
Kant och Mill baserar sina ställningstaganden på att andra djur på något sätt är lägre stående
vilket speglar den konventionella hållningen idag. Hos Kant beroende på andra djurs brist på
betydelse i egenskap av att vara levande varelser, och hos Mill på grund av saknaden av högt
intellekt.
Hos Svensk lagstiftning, Indisk lagstiftning, svensk djurskyddspolitik och Djurskyddet
Sverige saknas dock motivering för deras särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga
djur. Att det exempelvis förekommer slakt i samhället är något som tas för givet. Frågan är
42
inte om vi ska utöva slakt av andra djur, utan frågan är exempelvis hur. Hur och möjligtvis
var då hygienfrågor kommer in i bilden.
Är det då så att myndighetsutövarna och lagstiftarna i Sverige tar för givet att världen är
uppbyggd efter en Kantiansk modell där de huvudsakliga moraliska aktörerna är människor
medan andra levande varelser kan betraktas som ting? Den utilitaristiska tanken som utesluter
rättigheter som begrepp över huvud taget kan uteslutas då den svenska staten i ett flertal
internationella konventioner bekräftat sin tro på rättighetssystemet. Men skulle då Mills
tankar om en hierarki baserad på grad av intelligens vara grunden för svensk lagstiftning, eller
är det bakomliggande skälet till den världsbild som svensk lagstiftning speglar något helt
annat?
4 Slutdiskussion och slutsats
Det råder en hierarki i vårt samhälle idag där det anses vara bättre att vara vit heterosexuell
man än exempelvis svart homosexuell kvinna. Denna hierarki placerar även andra djur längst
ner i ordningen. En ko skulle med andra ord placeras längre ner än både den vita
heterosexuella mannen och den svarta homosexuella kvinnan. En stor skillnad i dessa
orättvisor är att det vid en uppdagning av att en särbehandling förekommit av den svarta
homosexuella kvinnan allt som oftast erkänns att en diskriminering begåtts, medan det i det
andra djurets fall ej ens reflekteras över att en särbehandling förekommit. Det görs med andra
ord en särskiljning mellan det mänskliga och ickemänskliga djurets placering i hierarkin. Den
svarta homosexuella kvinnan intalas att hon med rätta ska ses som jämlik med den vita
heterosexuella mannen, även om det väldigt sällan sker, medan kons placering längst ner i
hierarkin tas för given och cementeras. Förtrycket är således osynligt och görs sådant med
hjälp av den särskiljning som sker mellan mänskliga och ickemänskliga djur.
Utilitaristerna har fått genomslag på den djurrättsliga arenan mycket på grund av vad som
menas vara ett jämställande av människa och det andra djuret genom att fokusera på
individers förmåga att lida och uppleva lycka. Jag menar att ett mer betydande jämställande
skulle vara ett jämställande i rättighetshänseende. Djurens Rätt driver frågan om en resolution
i FN för andra djurs rättigheter. Det placerar kampen för andra djurs välbefinnande på den
mänskliga arenan. På samma sätt gör Nussbaum när hon först ritar upp tio huvudsakliga
ingredienser för att ett mänskligt liv ska anses vara värdigt. När hon sedan ska anpassa dessa
efter att de även ska gälla ickemänskliga djur gör hon inget annat än att formulera dem på det
43
sättet att de även inkluderar ickemänskligt liv. Det gör att inte bara de tio punkterna i sig är
inkluderande av andra djur utan även att processen att skapa dessa tio punkter är inkluderande
och jämställande av mänskligt och ickemänskligt liv.
Djurens Rätt kämpar för att ta upp kampen för andra djurs rätt i FNs korridorer, Nussbaum
likställer andra djurs behov av ett värdigt liv med människans och Gålmark och Adams
likställer det förtryck som utövas mot kvinnor med det som vi utövar mot andra djur. Dessa
moment är alla bidragande till ett jämställande mellan mänskligt och ickemänskligt liv. De
bidrar till att först synliggöra den särkskiljning som sker för att sedan utplåna den, och det
inom den människorättsliga diskursen.
Om det nu är så att vi lever i en världsordning med orättvisa hierarkier som baseras på
dualistiska strukturer är en självklar del av kampen för mänskliga rättigheter att kämpa mot
dessa strukturer. En sådan kamp skulle oavsett hur vi förhåller oss till andra djurs rättigheter
innefatta ett synliggörande av andra djurs ojämställda placering i samhället. Kämpar vi mot
diskrimineringen av svarta homosexuella kvinnor skulle det efter ett erkännande av dessa
strukturer framstå som att försöka råda bot på sjukdomen genom att endast bearbeta
symtomen om vi inte såg längre än diskriminering mot svarta, eller diskriminering mot
kvinnor. Ett erkännande av den dualistiska hierarkin skulle automatiskt innebära att för att
råda bot på sjukdomen, diskriminering på grund av sexuell läggning, hudfärg, etnicitet, kön,
klass, utseende, handikapp, art m m, skulle vi vara tvungna att angripa roten till problemet.
Min slutsats är att för att nästa steg ska kunnas ta i kampen för en rättvisare värld behövs ett
erkännande. Vi behöver erkänna att vi är en del av djurlivet på denna planet. När vi tagit det
steget när det inte långt till nästa där vi ser att kampen för andra djurs rättigheter inte är ett
sidospår utan tvärtom det övergripande spektrum som innefattar de mänskliga rättigheterna.
44
Källförteckning
Adams, Carol J, (2004), The pornography of meat, NEW YORK: The continuum
international publishing group inc.
Ahlenius, Henrik (1997) ”Intervju med Peter Singer” Filosofisk tidskrift 3
Bentham, Jeremy (2007) An Introduction to the Principles of Morals and Legislation
MINEOLA: Dover Publications
Fjellström, Roger (2003) ”Is Singer’s Ethics Speciesist?” Environmental Values, 12(1),
2003:91-106
Gålmark, Lisa (2005) Skönheter och odjur en feministisk kritik av djur-människa-relationen
GÖTEBORG & STOCKHOLM: Makadam förlag
Kant, Immanuel (1997) Grundläggning av sedernas metafysik GÖTEBORG: Daidalos
Mill, John Stuart (2003) Utilitarism GÖTEBORG: Daidalos
Nussbaum, Martha C. (2007) Frontiers of Justice. Disability, Nationality, Species
Membership HARVARD: Harvard University Press
Regan, Tom (1999) Djurens rättigheter. En filosofisk argumentation NORA: Nya Doxa
Sen, Amartya (2001) Development as Freedom OXFORD: Oxford University Press
Singer, Peter (1999) Djurens frigörelse 2:a uppl., NORA: Nya Doxa
Singer, Peter (1999) Practical Ethics 2:a uppl., CAMBRIDGE: Cambridge university press
Offentligt tryck
Djurskyddslag 1988:534
Proposition 1987/88:93
45
Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Statens jordbruksverk
Indiska djurskyddslagen, 2008-05-25, http://envfor.nic.in/legis/awbi/awbi01.pdf, The
prevention of cruelty to animals act, 1960 (59 of 1960) As amended by Central Act 25 of
1982.
Indiska konstitutionen, 2008-05-25, http://lawmin.nic.in/coi.htm
Indiskt rättsfall, 2008-05-25 http://www.elaw.org/node/1831, BALAKRISHNAN Vs. Union
of India, O.P.Nos.155, 1066, 2187, 1141, 5086, 6378, 6148, 6032, 2029, 5616, 486, 2636,
6229, 8173, 9483, 3845, 430, 6352, 2460 & 11729 of 1999, Dated this the 6th June, 2000.
Hemsidor
Regeringens hemsida, http://www.regeringen.se
Charity International, http://www.charity.se/
Djurens Rätts hemsida, http://www.djurensratt.se/
Djurskyddet Sveriges hemsida, http://www.djurskyddet.se/
Mail
Mailkorrespondens med Ludvig Lindström, grundare och ordförande i Charity International,
Bilaga 1
Bilaga
Mailkorrespondens mellan mig och Ludvig Lindström, grundare och ordförande i Charity
International.
[email protected]
Från:
Till:
[email protected]
Datum:
den 4 december 2007 12:22
Ämne:
ang värdegrund
Skickat från:gmail.com
”Hej.
Jag heter Robert Olsson och studerar just nu Mänskliga Rättigheter på Malmö Högskola. Jag
försöker just nu skriva min C-uppsats. Den handlar om rättighetsanspråket och varför det
endast är förunnat mänskliga djur.
Jag ska använda mig av utilitarismen i min uppsats och undrar om ni skulle kunna hjälpa mig
med lite material. Jag vill gärna ha er värdegrund om det finns mer än det som är upplagt på
nätet.
Jag har några frågor också:
Med tanke på ert resonemang kring AIDS-frågan på er hemsida så undrar jag hur ni ställer er
till djurförsök.
Ni nämner att kravmärkta ägg är ett bra val för att öka välbefinnandet för hönorna. Tycker ni
att utilitarismen går att förena med utnyttjandet av djur, som tex när det gäller att ha höns för
att få deras ägg? Om inte, var tycker ni gränsen går, eftersom ni tycker att man kan ha höns
för att få deras ägg?
Ser fram emot ert svar.
Mvh
Robert Olsson”
Från:
Till:
Datum:
Ämne:
Ludvig Lindström [email protected]
Olsson Robert <[email protected]>
den 7 december 2007 17:34
SV: ang värdegrund
”Hej Robert!
Tack för ditt mail. Svaren följer nedan. Har du fler frågor är det bara att höra av dig.
Mvh,
Ludvig Lindström
Ordförande Charity International
>Jag ska använda mig av utilitarismen i min uppsats och undrar om ni skulle kunna hjälpa
mig med lite material. Jag vill gärna ha er värdegrund om det finns mer än det som är upplagt
på nätet.
Vår värdegrund är klassisk hedonistisk handlingsutilitarism. Vi vill
maximera överskottet av lycka över lidande i världen under så lång tid som
möjligt. Hur detta görs rent praktiskt är vi mycket öppna för olika åsikter
om. Vi uppmuntrar till diskussion och framläggande av vitt skilda åsikter
och teorier om vad som är utilitaristiskt att göra. Mycket mer specificerad
värdegrund än så har vi inte, och tror jag inte vi bör ha tills vidare.
>Med tanke på ert resonemang kring AIDS-frågan på er hemsida så undrar jag hur ni ställer er
till djurförsök.
Samma resonemang som vi tar upp på vår hemsida kan förstås även
tillämpas för djur. Problemet med att utföra djurförsök, eller att
utnyttja djur på andra sätt för andras vinning, är just att vi tenderar
att nedvärdera djur i allmänhet och detta kan få till följd ett ännu
större djurutnyttjande. Denna konsekvens måste vi givetvis även beakta,
men det är givetvis inte lätt.
En första fråga som kan vara utilitaristiskt att fundera över är om det
alls är utilitaristiskt att ens ägna tid åt att diskutera
djurförsöksfrågan. Det kan hända att det i någon mening finns ett "rätt"
svar på den, men att det tar så lång tid att få tillräckligt många att inse
det svaret, att det är utilitaristiskt bättre att ägna den tiden åt att
fästa folks
uppmärksamhet mer på andra frågor istället (frågor som är mer avgörande för
världens långsiktiga framtid och/eller är lättare att få många människor
med sig i).
Världen är på tok för komplex för att en enda organisation skulle kunna
veta tillräckligt om alla frågor för att kunna undervisa hela resten av
mänskligheten i vilka konkreta handlingar man utilitaristiskt bör utföra i
någon av dem. Hur man idag praktiskt ska bete sig för att kunna anses
"tillämpa utilitarismen" är något vi tillsammans får komma fram till, alla
vi som är intresserade av det.
Det viktiga är dock att vi fokuserar på de absolut mest kritiska frågorna
när det gäller att maximera överskottet av lycka över lidande i världen
under så lång tid som möjligt.
>Ni nämner att kravmärkta ägg är ett bra val för att öka välbefinnandet för hönorna. Tycker ni
att utilitarismen går att förena med utnyttjandet av djur, som tex när det gäller att ha höns för
att få deras ägg? >Om inte, var tycker ni gränsen går, eftersom ni tycker att man kan ha höns
för att få deras ägg?
Det är ytterst tveksamt att få ihop ekvationen att utnyttja djur och att
maximera lyckan.
Men det finns saker som talar både för att konsumtion av kravägg kan vara
utilitaristiskt (av djuretiska kombinerat med hälsoskäl), att konsumtion
av konventionella ägg - åtminstone ibland - kan vara utilitaristiskt (t.ex.
av ekonomiska kombinerat med hälsoskäl, eller av taktiska skäl vid t.ex.
lobbymiddagar med mäktiga personer), och att bojkott av alla sorters ägg
kan vara utilitaristiskt (av djuretiska skäl, miljöskäl m.m.). Alla dessa
tre beteenden finns representerade bland Charity Internationals medlemmar.
Det är helt naturligt, eftersom frågan öppnar för många skilda synvinklar.
Charity International har inte någon enhetlig ståndpunkt i frågor i vilka
ett stort antal olika utilitarister tenderar komma fram till olika
slutsatser, beroende på vilken synvinkel de tenderar se världen från,
vilken erfarenhet de har, vilken personlighet de har (optimistisk,
pessimistisk, riskfokuserande, möjlighetsfokuserande, principfokuserande,
taktikfokuserande etc) etc.
Vilka vägar som är utilitaristiska av ovanstående exempel har vi alltså
inget klart svar på idag, men om vi anser att frågan är viktig kommer vi
givetvis att utreda detta, troligtvis i samarbete med personer och
organisationer som är insatta i ämnet i fråga. Vi vill också föra en aktiv
diskussion inom Charity International om olika frågor för att komma fram
till lämpliga slutsatser.
Charity International utgår från vetenskap som underlag för sina beslut.
Med vetenskap avses här sådant som allmänt anses vara vetenskap, förutom i
de fall då Charity International misstänker att det är alltför partiskt
eller vinklat för att vara tillförlitligt.”