Aktuell forskning och behandling
av AAT-brist
Eeva Piitulainen
Adj professor/överläkare
Lung-och allergisektionen
Skånes universitetssjukhus Malmö
Agenda
• AAT-brist och risk för lungsjukdom
• Aktuell forskning
– AAT-registret
– Uppföljning av personer med svår (PiZZ) och måttlig
(PiSZ) AAT-brist som upptäcktes vid födelsen under
1972-74
• Behandling av AAT-brist
– Tidigare behandlingsstudier av AAT-brist
– Ny behandlingsstudie
Hur bildas AAT?
• AAT bildas huvudsakligen
i levern, utsöndras i blodet
och cirkulerar till alla organ,
bland annat till lungvävnad.
• Det finns >100 olika
ärftliga varianter av AAT
• AAT:s viktigaste uppgift är
att skydda lungvävnad mot
nedbrytning
AAT
AAT-halt och risk för emfysem vid de viktigaste
AAT-anlagen
Anlag
AAT-halt
(% av normal nivå)
Risk för
KOL/emfysem
MM
100%
Normal
MZ
70 – 90%
Osäker
SZ
40 – 60%
Lätt ökad
ZZ
10 – 30%
Kraftigt ökad
00 (null null)
0%
Mycket kraftigt ökad
0 (”null”) - anlaget kan förekomma i kombination med de andra
anlagen, t.ex. M0, S0, Z0.
Då är AAT-halten lägre än vid vid MM, SS och ZZ
Varför AAT-brist, emfysemrisk
och risk för leversjukdom?
• Vid Z variant utsöndras endast 10-15% av AAT
från levern ut i blodet
→ AAT-brist
→ försämrat skydd i lungvävnad
→ ökad risk för emfysemutveckling
Det svenska
AAT-registret
• Startades 1991
• Alla vuxna (>18 år) med svår AAT-brist (PiZZ) från hela
Sverige tillfrågas om deltagande
• Registret kontaktar den behandlande läkaren som frågar
patienten om han/hon vill delta
• Rökvanor, yrke, symtom, diagnoser, lung- och leverfunktion
rapporteras vid anmälan
• Uppföljning vartannat år
AAT-registret
Antal patienter per uppföljning
1800
1600
1553
1400
1227
1200
1032
1000
815
800
611 606
600
356 311
400
230
200
166
102
46
25
8
1
11
12
13
14
0
Incl
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Överlevnad vid AAT-brist
• Om man aldrig röker och får diagnosen vid
hälsoundersökning är livslängden samma som
hos svensk befolkning i genomsnitt
• Lungtransplantation förbättrar överlevnaden
hos svårt lungsjuka
AAT-registret
toppen av ett isberg
20% av all vuxna PiZZindivider i Sverige
80%
Symtom?
Hälsotillstånd?
Uppföljning av personer med AATbrist som upptäcktes vid födelsen
1972-74
Hur startade studien?
• Blodprov för AAT-analys på
alla nyfödda barn i Sverige
mellan november 1972 och
september 1974.
• Sverige är det enda landet i
världen som har undersökt
alla nyfödda barn avseende
AAT-brist.
Resultat av provtagningen
200 000 barn undersöktes med följande resultat
• 129 barn med svår AAT-brist (PiZZ):
Cirka 1 av 1600 personer i Sverige har svår brist
(PiZZ)
• 55 barn med måttlig AAT-brist (PiSZ)
Gruppen följs upp regelbundet
Resultat från 34-årskontrollen
• Leverproverna (blodprov) väsentligen normala
• De som har rökt har tidiga tecken på emfysem
på datortomografi
• Sämre livskvalitet hos rökare jämfört med icke
rökare (både hos bristindivider och friska
kontroller)
Resultat från 38-årskontrollen
• Leverproverna (blodprov) väsentligen normala
• Resultat av lungfunktion är under analys
Uppföljning vid 42 års ålder
startar våren 2015
• Alla personer med svår (PiZZ)
och måttlig (PiSZ) brist tillfrågas
om deltagande:
Haparanda
– att besvara frågeformulär
– att komma till läkarbesök till
Malmö med spirometri,
blodprov (leverfunktion) och
datortomografi
– eller göra spirometri och lämna
blodprov på hemsjukhuset
Stockholm
Malmö
Behandlingsstudier av svår AAT-brist (PiZZ)
För att visa effekt av ett läkemedel måste studien vara
randomiserad och dubbelblind:
• Randomiserad studie: patienten lottas till behandling med
antingen aktivt läkemedel (AAT) eller placebo (overksamt
läkemedel)
• Dubbelblind: varken patienten eller läkaren vet vilken
behandling patienten får
• Sverige har deltagit i fyra dubbelblinda randomiserade
behandlingsstudier
Fyra randomiserade, dubbelblinda studier
om behandling av lungsjukdomen vid AATbrist
• ”A-vitamin-studie”
– ”A-vitamin” eller placebo
• KAMADA-studien
– Inhalerat AAT eller placebo
• Exactle-studien
– Prolastina® eller placebo
• RAPID-studien
– Zemaira eller placebo
”A-vitamin-studien”
• Tablett som liknar A-vitamin eller placebo
• Syfte: att bilda ny lungvävnad hos patienter med emfysem
• Behandling under ett år
• Ingen effekt kunde påvisas
”KAMADA-studien”
• Inhalerat AAT eller placebo
• Behandling två gånger dagligen under ett år
• Syfte: att minska antalet försämringsperioder
• Ingen effekt kunde påvisas
Exactle-studie
• Prolastina® eller Placebo
• Behandling som intravenöst dropp en gång i veckan i 2 år
• Viss effekt på förlust av lungvävnad på datortomografi
• Ingen effekt på någon annan parameter (lungfunktion,
antalet försämringsperioder, livskvalitet)
RAPID-studien
• Zemaira® eller placebo
• Behandling som intravenöst dropp en gång i veckan i 2 år
• Viss effekt på förlust av lungvävnad på datortomografi
• Ingen effekt på någon annan parameter (lungfunktion,
antalet försämringsperioder, livskvalitet)
Förlust av lungvävnad i RAPID-studien
Ny studie: SPARTA-studie
Två olika doseringar av AAT eller placebo
• Syfte
– Att jämföra effekten på emfysemutveckling av två olika
doseringar av ”Prolastin C” och placebo
• Effektmått: Förlust av lungvävnad på datortomografi
• Behandling:
– Intravenöst dropp en gång i veckan i tre år
– Tillåtet att hoppa över behandling högst 10 gånger per
år, max 4 veckor i sträck
• Efter tre år: Behandling med aktivt läkemedel i två år
(ordinarie dos)
SPARTA-studie
• Två studiecentra i Sverige:
– Stockholm
– Malmö med behandling i Malmö eller Göteborg
• Intresserad?
– Kontakta AAT-registret eller studieansvariga i
Stockholm
SPARTA-studie
Hur går studien till?
Screening = första besöket på sjukhuset (Malmö eller
Stockholm):
• Patienten och läkaren skriver under samtycket
• Läkarbesök med genomgång av sjukhistoria, för att
bedöma om patienter uppfyller kriterierna för att delta
• Andningsprov (spirometri)
• Blodprover
• Datortomografi
SPARTA-studie
Randomiseringsbesök (lottning)
• Malmö eller Stockholm
• 2-3 veckor efter screening
• Tre alternativ:
– Normal dos (60 mg/kg)
– Dubbel dos (120 mg/kg)
– Placebo (overksamt läkemdel)
• Dubbelblint: varken patienten eller de
studieansvariga vet vilken behandling patienten
får
SPARTA-studie
Vem kan delta i studien?
Patienter med svår AAT-brist (PiZZ) med
• nedsatt lungfunktion (FEV1) 30 - 80% av
förväntat värde
• Emfysem på datortomografi
SPARTA-studie
Vem kan inte vara med?
• Rökare (rökstopp för minst ett år före
deltagande)
• Lungtransplantation eller väntelista till
transplantation
• Lungoperation under de senaste två åren
• Kvinnor som är gravida eller ammar
• Kvinnor (män med partner) före övergångsåldern
utan adekvat preventivmedel
Kontakt med AAT-registret och studierna
Kontakt för deltagande
• Telefon till studiesköterskorna:
040-33 75 74
•
Telefon till AAT-registret:
040-33 30 63
•
E-post:
[email protected]
Behandling av AAT-brist
• Den viktigaste
behandlingen av
AAT-brist är att
aldrig (börja) röka!
• De flesta icke rökare
blir aldrig sjuka
Behandling av AAT-brist
•
•
•
•
•
Sedvanlig behandling för KOL
Vaccination mot influensa och lunginflammation
Antibiotika vid luftvägsinfektioner
Kontinuerligt O2 vid kronisk syrebrist
Endobronkiella ventiler hos noga utvalda patienter
Datortomografi före endobronkiella
ventiler
Datortomografi efter endobronkiella
ventiler
Behandling av AAT-brist
• Lungtransplantation vid svår sjukdom
• Levertransplantation vid leversvikt
Tack för uppmärksamheten!
