1. f o r s k a r e : e e va p i i t u l a i n e n , h a na n ta na s h , l au r a c a n o m o n t e r o , m e l t e m dû z a k i n k l i n i k / i n s t i t u t i o n : lu n g - o c h a l l e r g i k l i n i k e n , s k å n e s u n i v e r s i t e t s s j u k h u s ; l u n g m e d i c i n o c h a l l e rg o l o g i , l u n d s u n i v e r s i t e t e - p o s t : e e va . p i i t u l a i n e n @ m e d. lu. s e ÄRFTLIGHET OCH KOL Bakgrund Alfa-1-antitrypsin (AAT) är ett skyddsprotein som bildas i levern, utsöndras i blodet och cirkulerar till kroppens alla organ. Dess viktigaste uppgift är att skydda lungvävnad mot nedbrytande enzymer som finns i överskott hos rökare och kan orsaka kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och emfysem. Vid ärftlig brist på AAT försämras skyddet vilket ökar risken att utveckla KOL särskilt hos rökare, men även icke rökare med svår AAT-brist kan utveckla sjukdomen. AAT-halten i blodet styrs av två anlag. Ju lägre halt av AAT desto större risk för utveckling av KOL. Tabell 1 visar AAT-halt, risken att utveckla KOL och förekomst i svensk befolkning vid de viktigaste anlagen (så kallade fenotyperna). Diagnos av AAT-brist AAT-halten i blodet analyseras på alla sjukhus i Sverige. Den slutgiltiga analysen av anlag som en person har (så kallad Pi-typning) sker vid Klinisk kemiska avdelningen på Skånes universitetssjukhus, Malmö, som fungerar som centralt referenslaboratorium i Sverige. Syfte och metod Syftet med vår forskning är att studera hälsotillstånd hos personer med svår AAT-brist och riskfaktorer för lungsjukdom vid bristen. Metoden är att analysera resultat från ett nationellt register över personer med svår AAT-brist och att följa upp en grupp av bristindivider som identifierades vid födelsen under 1972 till 1974 då alla nyfödda barn i Sverige undersöktes avseende AAT-brist. Fenotyp AAT-halt i blodet Förekomst i (% av normal halt) Sverige Risk för KOL PiMM 70–130 93/100 Normal PiMZ 48–66 1/22 Osäker PiSS 51–69 1/1600 Osäker PiSZ 31–43 1/750 Måttligt ökad PiZZ 13–17 1/1600 Kraftigt ökad ta b e l l 1 . De viktigaste anlagen av AAT (fenotyperna), AAT­halt, förekomst i Sverige och risk för KOL Tillväxt av AAT-registret Pi = Proteas inhibitor 1600 1500 Vid liv 1400 Avlidna 1300 1200 1100 1000 900 800 700 Det svenska AAT-registret Sedan år 1991 tillfrågas alla vuxna personer med svår AAT-brist (PiZZ) i Sverige om de vill delta i ett nationellt register. Registrets tillväxt visas i figur 1. Fram till juni år 2011 har 1466 bristindivider införlivats i registret, vilket är cirka 30 % av alla vuxna bristindivider i Sverige. Majoriteten (70 %) har dock inte identifierats och deras hälsotillstånd är okänt. Analys av registerdata har bekräftat att rökning är den viktigaste riskfaktorn för lungsjukdom och för tidig död vid svår AAT-brist. Exponering för luftvägsirriterande ämnen ökar också risken för lungsjukdom. Icke rökare som har identifierats vid en hälsoundersökning har samma överlevnad som svensk befolkning i genomsnitt. Undersökning av alla nyfödda barn under 1972–74 Som det enda landet i världen genomförde Sverige under åren 1972 till 1974 undersökning av alla nyfödda barn avseende AAT-brist. Bland 200 000 barn upptäcktes 129 med svår brist (PiZZ). Gruppen följs upp regelbundet. Vid 34 års ålder hade icke rökare normal lungfunktion, men rökare uppvisade tidiga tecken på emfysem (KOL) vid datortomografi (skiktröntgen) och noggrann undersökning av lungfunktion. 600 500 400 300 200 100 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 f i g u r 1. AAT­registrets tillväxt www.med.lu.se/klinvetlund/aat_registret Slutsatser Svår AAT-brist (PiZZ) är en ärftlig riskfaktor för utveckling av KOL. Rökare utvecklar tidiga tecken på KOL redan vid 34 års ålder. f o r s k n i n g e n s dag 2 0 1 1 a n d n i n g e n o c h l i v e t – f r å n f ö r s ta t i l l s i s ta a n d e tag e t