VÄGLEDNING
Börs- och MTF-bolag
2016-10-03
[email protected]
3 oktober 2016
Dnr 16-14637
INNEHÅLL
Förkortningar och begrepp
5 Offentliggörande av insiderinformation
8 Börsinformation
9 Reglerad marknad
9 Hemmedlemsstat
9 Börsinfodatabasen
10 Sanktioner
11 Flaggning
12 Flaggningsskyldighet
12 Passiv flaggningsskyldighet
13 Tidsfrister och anmälan
14 Sanktioner
14 Insiderförteckning
15 Förteckning över personer med insiderinformation
15 Sanktioner
16 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
18 Emittentens ansvar
19 Personer i ledande ställnings ansvar
19 Närstående personers ansvar
20 Rapportering av transaktioner
20 Handelsförbudet
21 Sanktioner
21 Redovisningstillsyn
22 Tillsynens innehåll, organisation och syfte
22 Sanktioner
22 Rapport om betalningar till myndigheter
23 Esma – riktlinjer om alternativa nyckeltal
24 Prospekt och offentliga uppköpserbjudanden
25 Prospekt
25 Offentliga uppköpserbjudanden
25 Sanktioner
26 Återköp och stabiliseringshandel
27 Förvärv och överlåtelse av egna aktier
27 Stabilisering
28 Påföljder
29
OM VÄGLEDNINGEN
Denna vägledning är främst avsedd som ett stöd för personer verksamma i
börs- och MTF-bolag samt deras rådgivare. Vägledningen ska informera
om gällande regler, tydliggöra Finansinspektionens (FI) arbetssätt och
överväganden vid handläggning av bolagsärenden, bidra till en effektiv
handläggning samt en enhetlig tillämpning av regelverket. Vägledningen är
inte rättsligt bindande och FI:s kommentarer om tolkning och tillämpning
av gällande regler ska därför inte ges normerande betydelse. Det innebär
bl.a. att FI:s bedömning i det enskilda fallet kan avvika från vägledningen.
Prospektfrågor behandlas endast översiktligt i vägledningen. En särskild
prospektvägledning finns på FI:s webbplats, www.fi.se.
Vägledningen uppdateras fortlöpande och finns tillgänglig på FI:s
webbplats. Frågor om innehållet i vägledningen kan ställas till enheten
Handelstillsyn, 08-408 981 44, e-post: [email protected].
Förkortningar och begrepp
ABL
AMN
AnmL
Börsbolag
Esma
EES
FFFS
FI
IFRS
Insiderinformation
LHF
LUA
LV
MAD
Mar
Marknadsplatsföreskrifterna
Mifid
Mifid 2
Aktiebolagslagen (2005:551)
Aktiemarknadsnämnden
Lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för
vissa innehav av finansiella instrument
Bolag vars värdepapper är upptagna till handel på
en reglerad marknad
The European Securities and Markets Authority
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
Finansinspektionens författningssamling
Finansinspektionen
International Financial Reporting Standards
Information av specifik natur som inte har
offentliggjorts, som direkt eller indirekt rör ett
eller flera finansiella instrument och som, om den
offentliggjordes, sannolikt skulle ha en väsentlig
inverkan på priset på dessa finansiella instrument
eller på priset på relaterade finansiella
derivatinstrument. För vidare definition av
begreppet, se artikel 7 i MAR. MAR definieras
nedan.
Lagen (1991:980) om handel med finansiella
instrument
Lagen (2006:451) om offentliga
uppköpserbjudanden på aktiemarknaden
Lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
Marknadsmissbruksdirektivet.
Europaparlamentets och rådets direktiv nr
2014/57/EU om straffrättsliga påföljder för
marknadsmissbruk.
Marknadsmissbruksförordningen.
Europaparlamentets och rådets förordning nr
596/2014 om marknadsmissbruk och om
upphävande av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv
2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.
Finansinspektionens föreskrifter (2007:17) om
verksamhet på marknadsplatser
Europaparlamentets och rådets direktiv om
marknader för finansiella instrument och om
ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och
93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets
direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets
direktiv 93/22/EEG
Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/65/EU om marknader för finansiella
instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG
och av direktiv 2011/61/EU (lagstiftning för
anpassning till Mifid 2 beräknas träda i kraft den 3
januari 2018, enligt förslag från kommissionen).
MmL
MTF-bolag
Prospektdirektivet
Prospektförordningen
Takeover-direktivet
ÅRL
Öppenhetsdirektivet
Lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk
vid handel med finansiella instrument
Bolag vars värdepapper är upptagna till handel på
en MTF – multilateral handelsplattform.
Europaparlamentets och rådets direktiv
2010/73/EU om ändring av 2003/71/EG av den 4
november 2003 om de prospekt som skall
offentliggöras när värdepapper erbjuds till
allmänheten eller tas upp till handel och om
ändring av direktiv 2001/43/EG
Kommissionens förordning (EG) nr 809/204 av
den 29 april 2004 om genomförande av
Europaparlamentets och rådets direktiv
2003/71/EG i fråga om information i prospekt,
dessas format, införlivande genom hänvisning
samt offentliggörande av prospekt och
annonsering
Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/25/EG om uppköpserbjudanden
Årsredovisningslagen (1995:1554)
Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/109/EG om harmonisering av insynskraven
angående upplysningar om emittenter vars
värdepapper är upptagna till handel på en reglerad
marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG.
Senast ändrat genom direktiv 2013/50/EU.
INLEDNING
Denna vägledning ersätter Vägledningen för börsbolag (dnr 11-1971).
Vissa avsnitt i den gamla vägledningen har arbetats om väsentligt till följd
av EU:s nya marknadsmissbruksförordning 596/2014/EU (MAR) och
marknadsmissbruksdirektiv 2014/57/EU. De nya reglerna innebär
betydande förändringar för bolag med noterade finansiella instrument,
främst avseende insynsrapportering (numera transaktioner av personer i
ledande ställning), loggbok (numera insiderförteckning) och
offentliggörande av insiderinformation. Förändringarna inom dessa
områden berör såväl bolag på reglerad marknad som bolag vars
värdepapper är upptagna till handel på multilaterala handelsplattformar,
hädanefter benämnda MTF-bolag. I Sverige finns två reglerade marknader
för handel med aktier, som drivs av Nasdaq Stockholm AB och Nordic
Growth Market NGM AB samt tre MTF-plattformar First North, Nordic
MTF och Aktietorget.
Bestämmelserna i Mar syftar bland annat till att motverka
marknadsmissbruk samt se till att investerarna får tillgång till snabb,
relevant och tydlig information för att kunna bedöma priset på aktier och
andra finansiella instrument. Genom en god genomlysning av marknaden
upprätthålls förtroendet för värdepappershandeln.
Offentliggörande av insiderinformation
Enligt artikel 17 i Mar ska utgivare av finansiella instrument (emittenter) så snart
som möjligt informera allmänheten om insiderinformation som direkt berör den
emittenten. Syftet med bestämmelsen är att undvika att kurspåverkande
information enbart finns tillgänglig för ett fåtal personer som kan utnyttja den för
insiderhandel.
Offentliggörandet ska göras på ett sätt som ger allmänheten snabb tillgång till
informationen och möjlighet till en fullständig och korrekt bedömning av
innehållet. Ett ytterligare krav är att informationen ska hållas tillgänglig på
emittentens webbplats i minst fem år.
Skyldigheten att offentliggöra information vilar från och med den 3 juli 2016 på
emittenter som själva har begärt eller godkänt att deras finansiella instrument tas
upp till handel eller i övrigt handlas på en reglerad marknad eller en MTFplattform.
Emittenten får på eget ansvar skjuta upp offentliggörande av insiderinformation
om samtliga villkor som anges i artikel 17.4 Mar är uppfyllda. Villkoren är som
följer:
Ett omedelbart offentliggörande skadar sannolikt legitima intressen för
emittenten.
Det är inte sannolikt att ett uppskjutet offentliggörande vilseleder
allmänheten.
Emittenten kan säkerställa att informationen förblir konfidentiell.
Riktlinjer om vad som kan anses vara legitima intressen och vilseledande
information när det gäller uppskjutande av offentliggörande finns i riktlinjer från
Esma1.
När informationen väl offentliggörs för allmänheten är emittenten skyldig att
omedelbart efter offentliggörandet informera FI om att offentliggörandet hade
skjutits upp. På begäran från FI ska emittenten dessutom lämna en skriftlig
förklaring till hur villkoren för att skjuta upp offentliggörandet uppfylldes.
Begäran ska då följa formkraven i (EU) 2016/1055.
Information om att offentliggörande av insiderinformation varit uppskjutet ska
lämnas till FI via mejl till [email protected]. Mejlet ska inkludera
uppgifter om namn och kontaktuppgifter på personen som skickar informationen
(mejl och telefonnummer), rubrik på offentliggörandet och eventuellt
referensnummer. Datum och tid för offentliggörandet och beslutet att skjuta upp
offentliggörandet ska ingå liksom identiteten på alla de personer som är
ansvariga beslutet att skjuta upp offentliggörandet. I mejlets rubrik anges artikel
17 och emittentens fullständiga officiella namn. FI föreslår att mejlet skickas
krypterat.
1 Guidelines on the Market Abuse Regulation - market soundings and delay of disclosure of inside
information (Esma/2016/1130),
Börsinformation
REGLERAD MARKNAD
Detta avsnitt berör endast bolag med instrument noterade på en reglerad
marknad. Begreppet reglerad marknad definieras i 1 kap. 5 § 20 LV. För
närvarande finns det två börser i Sverige med möjlighet att ta upp aktier till
handel: Nasdaq Stockholm AB och Nordic Growth Market NGM AB.
Även utländska börser inom EES omfattas av begreppet reglerad marknad.
Däremot omfattas inte börser utanför EES. En börs är ett svenskt
aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd från FI
att driva en eller flera reglerade marknader för handel med finansiella
instrument.
Inledningsvis ska noteras att det är börsen som beslutar om ett bolags
finansiella instrument ska tas upp till handel på en reglerad marknad. FI
handlägger inte ärenden om upptagande till handel. Ett börsbolag ingår ett
avtal med börsen, och omfattas därmed inte bara av offentliga regler i
lagstiftning och föreskrifter, utan även av börsens regelverk.
Handel på en reglerad marknad
Det ställs högre krav på bolag vars aktier handlas på en reglerad marknad
än bolag vars aktier handlas på en annan marknadsplats. Några av de krav
som ställs på bolag vars aktier handlas på en reglerad marknad är att:
koncernredovisningen måste vara upprättad enligt IFRS,
kurspåverkande information och regelbunden finansiell information ska
lämnas till FI,
offentliggöra ändringar i antalet aktier eller röster den sista
handelsdagen i månaden.
HEMMEDLEMSSTAT
Ett börsbolag som har säte i Sverige med värdepapper upptagna till handel
på en reglerad marknad har i regel Sverige som hemmedlemsstat. Om
bolaget har värdepapper upptagna till handel på en eller flera utländska
reglerade marknader så är bolaget även underkastat de regler som gäller i
det landet – den s.k. värdmedlemsstaten.
Ett land får föreskriva strängare regler än vad öppenhetsdirektivet
föreskriver för bolag som har landet som hemmedlemsstat, men inte för
bolag som har landet som värdmedlemsstat.
Även börsbolag som inte har säte i Sverige kan ha Sverige som
hemmedlemsstat. Reglerna om bolagens hem- och värdmedlemsstat finns i
1 kap. 7–10 §§ LV (notera ändrad lydelse av 8 och 9 §§ och två nya
paragrafer 9 a och 9 b §§) med ikraftträdande den 1 februari 2016. Om ett
bolag får välja hemmedlemsstat så ska bolaget offentliggöra valet samt
rapportera det till FI.
Det finns också regler om hemmedlemsstat i 2 kap. 37–40 §§ LHF. De
reglerna aktualiseras i specifika situationer, till exempel anges där vilket
land som är behörigt att handlägga en ansökan om godkännande av ett
prospekt. Det reviderade öppenhetsdirektivet (2013/50/EU) har delvis haft
som syfte att närmare integrera de separata lydelserna om hemmedlemsstat
i LV och LHF.
BÖRSINFODATABASEN
Börsbolag är skyldiga att offentliggöra den information om verksamheten
och värdepapperen som är av betydelse för bedömningen av värdet på
värdepapperen. Informationen ska även lämnas till FI, där den lagras och
finns tillgänglig i FI:s börsinfodatabas.
Vad ska offentliggöras?
Exempel på information som ska offentliggöras är:
regelbunden finansiell information (16 kap. LV):
- års- och koncernredovisning
- halvårsrapporter
- rapport om betalningar till myndigheter
övrig kurspåverkande information (15 kap. 6 § LV)
Ytterligare krav på offentliggörande av information kan följa av de
regelverk som börserna fastställt och som börsbolagen åtar sig att följa i
samband med att dess värdepapper tas upp till handel.
Hur ska informationen offentliggöras?
Informationen ska offentliggöras så att den snabbt och på ett ickediskriminerande sätt blir tillgänglig för allmänheten i EES.
Lagring av informationen hos FI
Information som offentliggörs ska samtidigt ges in till FI för att lagras och
vara tillgänglig på FI:s webbplats. Informationen ska enligt 10 kap. 16 §
marknadsplatsföreskrifterna lämnas till FI i elektronisk form. Det
rekommenderas att ha med en beskrivande rubrik för att göra
informationen mer överskådlig. Ofta använder sig börsbolagen av
nyhetsdistributörer för att offentliggöra information. Dessa distributörer
kan även åta sig att lämna den offentliggjorda informationen till FI.
Ansvaret för att informationen kommer in till FI vilar dock alltid ytterst på
börsbolaget. Närmare anvisningar om det praktiska förfarandet för att ge in
informationen till FI finns på FI:s webbplats. Lagringen hos FI säkerställer
de krav som anges i Öppenhetsdirektivet om att informationen ska hållas
tillgänglig för allmänheten i minst tio år.
Språk
I 10 kap. 13 § marknadsplatsföreskrifterna finns bestämmelser om vilket
språk offentliggörandet av informationen ska ske på. Om bolagets
värdepapper är upptagna till handel endast i Sverige, och bolaget har
Sverige som hemmedlemsstat, ska informationen offentliggöras på
svenska. Om bolagets värdepapper är upptagna till handel både i Sverige
och i ett eller flera andra EES-länder (med Sverige som hemmedlemsstat),
ska informationen offentliggöras dels på svenska, dels på engelska eller
något av de språk som godtas av de behöriga myndigheterna i de länderna.
Bolag vars värdepapper är upptagna till handel i Sverige men som har ett
annat EES-land som hemmedlemsstat, ska offentliggöra informationen på
svenska eller engelska.
FI kan efter ansökan medge undantag från språkbestämmelserna. Undantag
har hittills i vissa fall meddelats för bolag som önskat offentliggöra
prospekt och löpande information på engelska. Det har då rört sig om
utländska bolag där aktieägarkretsens sammansättning är sådan att de kan
förväntas tillgodogöra sig informationen på engelska.
SANKTIONER
Det är börserna som övervakar att börsbolagen följer de regler som gäller
för offentliggörande av finansiell information och övrig kurspåverkande
information, och FI övervakar i sin tur att börserna sköter denna
övervakning.
FI kan begära rättelse, förenat med vite, av börsbolag som låter bli att
offentliggöra regelbunden finansiell information eller förändringar i de
rättigheter som är knutna till värdepapper, eller som inte lämnar informationen
till FI. Detta kan ske även om börsbolaget har anlitat en nyhetsdistributör för att
fullgöra sina skyldigheter. Vidare följer det av bestämmelserna i 25 kap. LV att
FI ska besluta att en sanktionsavgift tas ut av en emittent som inte offentliggör
informationen.
Flaggning
FLAGGNINGSSKYLDIGHET
Reglerna kring flaggningsskyldighet berör bolag som emitterat aktier
upptagna till handel på reglerad marknad. Med flaggning avses
offentliggörande av ändringar i större aktieposter i börsbolag när innehavet
uppnått eller passerat vissa gränsvärden. Skyldigheten att flagga gäller
såväl fysiska som juridiska personer. Flaggningsanmälan ska skickas både
till börsbolaget och till FI. Det är FI som offentliggör flaggningen. Därefter
lagras flaggningarna i FI:s börsinfodatabas och finns tillgängliga där.
Syftet med reglerna är att ge en god genomlysning av börsbolagets
ägarförhållanden och därmed öka allmänhetens förtroende för
värdepappersmarknaden.
Bestämmelserna om flaggning finns i 4 kap. LHF. Lagen kompletteras av
bestämmelser i 12 kap. marknadsplatsföreskrifterna, bland annat om vilka
uppgifter flaggningsanmälan ska innehålla.
Gränsvärden
Av 4 kap. 5 § LHF framgår att en ändring av ett innehav ska anmälas om
ändringen medför att den andel av samtliga aktier i börsbolaget eller av
röstetalet för samtliga aktier i börsbolaget som innehavet motsvarar uppnår
eller överstiger någon av gränserna 5, 10, 15, 20, 25, 30, 50, 66 (2/3) och
90 procent, eller går ned under någon av dessa gränser. Notera att
bestämmelserna gäller samtliga aktier i börsbolaget. Det innebär att
samtliga aktieslag, om minst ett av dem är upptaget till handel på en
reglerad marknad, ska inkluderas. Även börsbolagets återköpta aktier ska
inkluderas.
Flaggningspliktigt innehav
Enligt huvudregeln omfattar en persons aktieinnehav de aktier som denne
har i eget namn - dels för egen räkning, dels för annans räkning (4 kap. 4 §
LHF). Det finns dock flera bestämmelser i 4 kap. LHF som anger
situationer då aktier ska räknas in i en persons innehav trots att de formellt
innehas av någon annan (s.k. sammanläggningsregler). En förändring i en
persons innehav kan alltså utlösa flaggningsskyldighet för en annan person.
Flaggningsskyldighet beträffande andra finansiella instrument än
aktier
Flaggningsbestämmelserna tillämpas inte bara på aktieinnehav utan också
på innehav av depåbevis som medför rösträtt för de aktier som depåbevisen
avser. Dessutom inkluderas finansiella derivatinstrument som ger rätt att
förvärva redan utgivna aktier, samt övriga derivatinstrument som hänför
sig till samma underliggande aktier och som har en liknande ekonomisk
effekt som att inneha de derivatinstrument som ger rätt att förvärva redan
utgivna aktier, vare sig dessa ger rätt till fysisk eller kontant avveckling.
De instrument som omfattas av flaggningsskyldigheten framgår av 4 kap.
2 § LHF.
Flaggningsskyldighet vid förvärv och överlåtelse av egna aktier
Ett börsbolag som förvärvar eller överlåter egna aktier och som därigenom
uppnår, överstiger eller går ner under någon av de gränser som anges i
4 kap. 5 § LHF, ska offentliggöra detta så snart som möjligt, men senast kl.
12.00 tre handelsdagar efter förvärvet eller överlåtelsen. 2 Det ska inte
lämnas någon flaggningsanmälan till FI. Offentliggörande ska istället ske
på vanligt sätt genom ett pressmeddelande som publiceras på börsbolagets
webbsida och pressmeddelandet ska också lämnas till FI:s börsinfodatabas.
Se även under Återköp och Stabiliseringshandel avseende rapportering till
börsen.
Från och med den 1 februari införs i 3 § och 9 § LHF ett undantag för
aktier som förvärvats inom ramen för återköpsprogram och stabilisering av
finansiella instrument. Förutsättningarna är att förfarandet följer det som
anges i genomförandeförordningen (EG) nr 2273/2003 till MAD när det
gäller undantag för återköpsprogram och stabilisering av finansiella
instrument. Det krävs också att rösträtterna för dessa aktier inte utnyttjas
eller på annat sätt används för att ingripa i förvaltningen av emittenten.
PASSIV FLAGGNINGSSKYLDIGHET
Börsbolagets skyldighet
Ett börsbolag är enligt 4 kap. 9 § första stycket LHF skyldigt att
offentliggöra bolagshändelser som resulterat i en ändring i antalet aktier
eller röster. Offentliggörandet ska ske den sista handelsdagen i månaden.
Det räcker med andra ord inte med att offentliggöra ändringen direkt.
Offentliggörandet av informationen ska ske på samma sätt som beskrivits
under avsnittet Börsinformation.
Aktieägarens skyldighet
En aktieägare som till exempel vid en aktieemission väljer att inte teckna
nya aktier och vars aktieinnehav därmed blir utspätt, kan passera en
flaggningsgräns.
Flaggningsskyldigheten för en aktieägare vars innehav passerat ett
gränsvärde på grund av en liknande bolagshändelse inträffar först efter att
börsbolaget offentliggjort förändringen av det totala antalet aktier eller
röster den sista handelsdagen i månaden. Aktieägaren behöver därför bara
kontrollera om det skett en ändring av antalet aktier i börsbolaget en gång
per månad (4 kap. 5 § andra stycket och 9 § LHF).
2 Enligt ABL är det dock inte möjligt för bolaget att förvärva mer än 10 % av de egna aktierna
TIDSFRISTER OCH ANMÄLAN
De tidsfrister som gäller för flaggningsanmälningar är korta. Information
om förvärv eller överlåtelse av större aktieinnehav är typiskt sett av stort
intresse för marknaden och bör därför spridas så snart som möjligt.
Enligt 4 kap. 10 § LHF ska en flaggningsanmälan ha kommit in till såväl
börsbolaget som FI så snart som möjligt, men senast tre handelsdagar efter
den dag då flaggningsskyldigheten uppkom. Om transaktionen genomförs
på en reglerad marknad ska anmälan komma in så snart som möjligt, men
senast tre handelsdagar efter affärsdagen. Om transaktionen genomförts
utanför en reglerad marknad ska anmälan komma in så snart som möjligt,
dock senast tre handelsdagar efter avtalsdagen. Om skyldigheten att flagga
uppstår genom en förändring av antalet aktier i börsbolaget ska anmälan
komma in så snart som möjligt, men senast tre handelsdagar efter att
börsbolaget offentliggjort ändringen av det totala antalet aktier eller röster
den sista handelsdagen i månaden.
Det är FI som offentliggör uppgifterna i en flaggningsanmälan. Detta ska
ske senast kl. 12.00 handelsdagen efter den dag då anmälan kom in till FI.
Den som lämnar flaggningsanmälan ansvarar för att dess innehåll är
korrekt samt för att anmälan kommer in till FI i tid. Det ingår inte i FI:s
uppgift att kontrollera innehållet i en anmälan och FI ansvarar inte för om
en flaggningsanmälan skulle visa sig vara felaktig trots att det är FI som
offentliggör uppgifterna. Vilka uppgifter som en anmälan ska innehålla
framgår i 12 kap. 10 § i marknadsplatsföreskrifterna.
Flaggningarna lagras efter att de har offentliggjorts och är sökbara i
börsinfodatabasen på FI:s webbplats. Där finns också information om hur
man flaggningsanmäler direkt på FI:s webbplats med hjälp av
e-legitimation.3
SANKTIONER
FI ska besluta att en särskild avgift tas ut av den som inte inom föreskriven
tid fullgör sina skyldigheter enligt 4 kap. 3 § eller 9 § första och andra
stycket LHF.
Avgiften ska vara lägst 15 000 kronor. Högsta möjliga avgift beror på en
rad omständigheter, och skiljer sig dessutom åt beroende på om ärendet
gäller fysisk eller juridisk person. Närmare detaljer kring vad som tas i
beräkning vid fastställande av detta maxbelopp går att finna i 6 kap. 3 b §
LHF. FI kan helt eller delvis efterge avgiften om överträdelsen är ringa,
ursäktlig eller om det finns andra särskilda skäl. FI har beslutat om
riktlinjer för bestämmande av sanktionsavgift för överträdelser av
flaggningsreglerna. Riktlinjerna finns på FI:s webbplats.4
3 Notera att en flaggningsanmälan som görs med e-legitimation på FI:s webbplats inte automatiskt skickas till
börsbolaget, utan det måste anmälas separat
4 FI dnr 16-2956.
Insiderförteckning
FÖRTECKNING ÖVER PERSONER MED INSIDERINFORMATION
Emittenter som ansökt eller godkänt att deras finansiella instrument upptas till
handel på en reglerad marknad, eller en MTF-plattform ska fortlöpande föra en
förteckning över personer som har tillgång till insiderinformation, och som
arbetar för dem, genom anställningskontrakt eller på annat vis utför uppgifter
genom vilka de har tillgång till insiderinformation, såsom rådgivare, revisorer
eller kreditvärderingsinstitut. Förteckningen kallas för insiderförteckning.
Bestämmelser om insiderförteckning finns i artikel 18 Mar. Syftet med
bestämmelserna är dels att underlätta utredningar av otillåten
insiderhandel, dels att motverka att personer med insiderinformation
utnyttjar informationen för egen eller annans vinning. Insiderförteckningen
utgör även ett instrument för emittenten att få kontroll över vilka personer
som innehar specifik insiderinformation.
Om en annan person som handlar på emittentens vägnar eller för emittentens räkning tar på sig uppgiften att utarbeta och uppdatera förteckningen,
förblir emittenten till fullo ansvarig för efterlevnaden av bestämmelserna.
Förteckningen ska sparas i minst fem år efter det att den upprättades eller
efter det datum då den senast uppdaterades.
Insiderförteckningens innehåll
Insiderförteckningen ska lista de personer som har tillgång till
insiderinformation. Uppdatering ska ske utan dröjsmål. Eftersom åtskillig
insiderinformation kan förekomma inom ett företag samtidigt ska
förteckningen vara uppdelad i separata avsnitt för varje insiderinformation.
Exempel på olika typer av insiderhändelser är en affär, ett projekt, en
företagshändelse, en ekonomisk händelse, offentliggörande av
årsredovisning eller vinstvarning.5
Krav kring format och mallar för insiderförteckningen finns i
kommissionens genomförandeförordning (EU) 347/2016.
För att undvika att flera poster rör samma personer i olika avsnitt i
insiderförteckningarna får emittenten besluta om att upprätta och uppdatera
ett tilläggsavsnitt i insiderförteckningen, som kallas för avsnitt med
personer som har permanent tillgång till insiderinformation. Avsnittet ska
innehålla uppgifter om vilka personer som alltid har tillgång till all
insiderinformation (art 2.2) i ovan nämnda genomförandeförordning.
Avsnittet är av ett annat slag än resten av avsnitten i insiderförteckningen
eftersom det inte upprättas på grund av förekomsten av specifik
insiderinformation. I ett sådant fall bör avsnittet med personer som har
permanent tillgång till insiderinformation endast innehålla de personer som
5 Skäl 3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/347.
på grund av karaktären hos deras funktion eller befattning, alltid har
tillgång till all insiderinformation hos emittenten.6
I insiderförteckningen ska enligt artikel 18. 3 Mar åtminstone följande i
kursiv stil ingå (övriga uppgifter krävs enligt genomförandeförordningen:
Identiteten på de personer som har tillgång till insiderinformation. För
identifikation behövs fler uppgifter än för- och efternamn, till exempel
adress samt befattning eller personnummer.
Skälen till att en person förts upp på insiderförteckningen. Dels ska det
för varje befattningshavare anges vilken roll denne har i den pågående
processen. Dels ska det anges vilken specifik insiderinformation
personen har.
Datum och klockslag för när den personen fick tillgång till
insiderinformation.
Datum då insiderförteckningen upprättades.
Uppdatering av insiderförteckningen ska ske när anledningen till att en
person förekommer på förteckningen ändras, när en ny person har tillgång
till insiderinformation och därför behöver läggas till i insiderförteckningen
eller när en person som redan finns upptagen på förteckningen inte längre
har tillgång till insiderinformation. Förteckningen ska utan dröjsmål.
Varje uppdatering ska specificera datum och klockslag för den ändring som
föranledde uppdateringen.
Underrättelse om innebörden av att bli upptagen i
insiderförteckningen
De personer som tas upp på insiderförteckningen ska informeras om vad detta
innebär och emittenten ska vidta alla rimliga åtgärder för att se till att alla
personer som förekommer på förteckningen skriftligen bekräftar att de är
medvetna om de rättsliga skyldigheter som detta medför och de sanktioner som
är tillämpliga vid överträdelser av förbuden mot marknadsmissbruk (18.2).
Insiderförteckningens format
Förteckningen över personer med insiderinformation ska upprättas i ett
elektroniskt format som säkerställer konfidentialitet för innehållet genom
att insiderförteckningen är begränsad till tydligt identifierade personer.
Detta är för att säkerställa att insiderförteckningen kan göras tillgänglig för
FI så snart som möjligt på begäran och för att inte äventyra en utredning
genom att behöva efterfråga information från personerna i
insiderförteckningen.7
SANKTIONER
FI kommer inte att kunna besluta om administrativa sanktioner enligt Mar från
den 3 juli 2016. För detta krävs särskilda lagstiftningsåtgärder. Istället får FI
6 Skäl 4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/347.
7 Skäl 7 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/347.
besluta om särskild avgift enligt AnmL vid överträdelse av vissa bestämmelser i
förordningen.
FI får därmed möjlighet att ingripa och besluta om särskild avgift mot den som
åsidosatt förordningens bestämmelser om insiderförteckningar i artikel 18 Mar.
Det innebär att den som åsidosätter sin skyldighet att upprätta, uppdatera eller till
FI överlämna en insiderförteckning (artikel 18.1 och 18.3–18.6), och den som
åsidosätter sin skyldighet att se till att alla personer som förekommer i en
insiderförteckning skriftligen bekräftar att de är medvetna om sina skyldigheter
(artikel 18.2) riskerar att få en särskild avgift.
De särskilda avgifter som FI ska besluta om vid överträdelser av förordningen
motsvarar de beloppsnivåer som sedan tidigare finns i AnmL.
Transaktioner utförda av personer i
ledande ställning
Ikraftträdandet av artikel 19 i Mar innebär nya regler för rapportering av
insynshandel från och med den 3 juli 2016. Tillämpningsområdet omfattar
både börsbolagen och MTF-bolagen, men kommer att utvidgas ytterligare i
samband med att Mifid 2-regelverket träder i kraft.
Enligt artikel 19 ska personer i ledande ställning, samt till dem närstående
personer, underrätta bolaget (emittenten) och FI om varje transaktion som
genomförts för deras egen räkning avseende aktier eller skuldinstrument
som emitteras av den emittenten eller derivat eller andra finansiella
instrument kopplade till dem. Skyldigheten att anmäla transaktioner
uppkommer så snart som transaktionernas totala belopp under ett
kalenderår uppnått 5 000 euro. I det totala beloppet ingår även den
transaktion som innebär att tröskelvärdet uppnås eller passeras8.
Bestämmelsen gäller inte retroaktivt, vilket innebär att transaktioner innan
den 3 juli inte ska tas med i beräkningen.
Beräkning av transaktionernas totala belopp sker utan så kallad ”nettning”,
vilket innebär att vederlag för köp och försäljning inte kvittas utan
summeras till ett totalbelopp. Med anledning av att tröskelvärdet anges i
euro krävs en konvertering av transaktion i svenska kronor till euro. Här
anser FI att den dagsaktuella konverteringskursen som finns tillgänglig på
Riksbankens webbplats9 kan utgöra en lämplig valutakurs. Ett alternativ till
Riksbanken är ECB:s dagliga referensvalutakurser10. Dessa bör alltså
användas tillsvidare för beräkning av om anmälningsskyldighet har
uppkommit.
Personerna i ledande ställning, samt deras närstående, ska följa de
anmälningsregler som gäller i den medlemsstat inom EU där emittenten är
registrerad. Om emittenten inte är registrerad i en medlemsstat, ska
anmälan istället göras till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten.
Hemmedlemsstat är dock ett begrepp som endast är tillämpligt för
emittenter på reglerade marknader. För berörda MTF-bolag som saknar
hemmedlemsstat görs anmälan i dessa fall till den behöriga myndigheten
för handelsplatsen. FI vill därför uppmärksamma anmälningsskyldiga på
att de bör säkerställa till vilken behörig myndighet anmälan ska göras.
8 Denna tolkning framgår i ett feedback statement från Esma i dokumentet Final Report – Draft TS on the Market
Abuse Regulation (s. 181, punkt 328): https://www.esma.europa.eu/sites/default/files/library/2015/11/2015-esma1455_-_final_report_mar_ts.pdf
9 http://www.riksbank.se/
10 https://www.ecb.europa.eu/stats/exchange/eurofxref/html/index.en.html
EMITTENTENS ANSVAR
Emittenten är skyldig att skriftligen (e-mejl räcker) underrätta personer i
ledande ställning hos emittenten om deras skyldigheter enligt artikel 19.
För att vid behov kunna styrka att denna skyldighet har fullgjorts anser FI
det önskvärt att emittenten även ser till att få en skriftlig bekräftelse på att
denna underrättelse mottagits. Utöver detta ska emittenten upprätta en
förteckning över alla personer i ledande ställning hos emittenten, samt till
dem närstående personer (förväxla inte med insiderförteckning som
behandlas i tidigare avsnitt). Förteckningen ska inte regelbundet skickas in
till FI. Däremot har FI befogenhet att begära in förteckningen om behov
skulle uppstå (artikel 23.2 a Mar).
Eftersom transaktionerna ska anmälas till såväl FI som till emittenten,
rekommenderar FI berörda emittenter att säkerställa att det finns kapacitet
att ta emot dessa anmälningar. Ett sätt för rapportörer att anmäla
transaktionen till emittenten är att använda det kvitto som erhålls vid
rapporteringen i FI:s elektroniska rapporteringssystem och skicka detta per
mejl eller post till bolaget.
Emittenten får rätten att tillåta eller ge tillstånd för undantag från det
handelsförbud som gäller för personer i ledande ställning (artikel 19.12).
Mer information om under vilka omständigheter som undantag kan beviljas
finns i en delegerad förordning.11
PERSONER I LEDANDE STÄLLNINGS ANSVAR
Person i ledande ställning definieras på följande sätt (artikel 3.25 i Mar):
”en person hos en emittent […] som är:
a) medlem av det företagets administrations-, lednings-, eller
kontrollorgan,
b) en ledande befattningshavare, som inte är medlem av de organ som
anges i led a, som har regelbunden tillgång till insiderinformation
som direkt eller indirekt hänför sig till det företaget och befogenhet
att fatta beslut på ledningsnivå som påverkar det företagets
framtida utveckling och affärsutsikter.
De personer som anses ingå i kretsen under punkten a) ovan utgörs av vd,
styrelseledamöter samt ersättare till dessa12. Dessa personer är skyldiga att
skriftligen underrätta sina närstående om deras skyldigheter enligt artikel
19, och att bevara en skriftlig kopia av underrättelsen (artikel 19.5). Med
skriftligen anser FI även i detta avseende ett mejl vara tillräckligt.
Som nämnts i inledningen av detta kapitel uppkommer även en skyldighet
för dessa personer att rapportera samtliga förändringar i innehavet i
11 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/522, tillgänglig på: http://eur-lex.europa.eu/legalcontent/SV/TXT/?qid=1467635514791&uri=CELEX:32016R0522
12 Se även information på FI:s webbplats under Frågor och svar: http://www.fi.se/Regler/MarknadsmissbrukMar/Fragor-och-svar/Insynsrapportering---vem/
emittenten, så snart transaktionernas totala belopp uppnått 5 000 euro
under kalenderåret.
NÄRSTÅENDE PERSONERS ANSVAR
Närstående personer är själva ansvariga för att rapportera samtliga
transaktioner som genomförs för deras egen räkning i emittenten så snart
transaktionsbeloppet om 5 000 euro uppnåtts under kalenderåret. Det
framgår av artikel 19.1 i Mar.
Närstående till personer i ledande ställning kan vara både fysiska och
juridiska personer och definieras i Mar enligt följande (artikel 3.1.26):
a) en maka/make eller person som betraktas som likställd med
maka/make i enlighet med nationell rätt,
b) ett barn som personen i ledande ställning har vårdnaden om i
enlighet med nationell rätt,
c) en släkting, som har delat samma hushåll under åtminstone ett år
vid det datum då transaktionen ägde rum, eller
d) juridiska personer, stiftelser eller handelsbolag,
(i)
vilkas ledningsuppgifter utförs av en person i
ledande ställning eller en person som avses i leden
a, b eller c, eller
(ii)
som direkt eller indirekt kontrolleras av en sådan
person,
(iii)
som upprättats till förmån för en sådan person eller
(iv)
ekonomiska intressen som huvudsakligen motsvarar
intresset hos en sådan person.
Vänligen notera FI:s information om rådande osäkerhet kring definitionen
av närstående juridiska personer (punkten d ovan).13
RAPPORTERING AV TRANSAKTIONER
Transaktioner som ska rapporteras behöver anmälas både till emittenten
och till FI. Detta ska göras utan dröjsmål och senast tre affärsdagar efter att
transaktionen gjorts (artikel 19.1 första stycket).
Rapportering sker via FI:s webbplats. Observera att en ny användare först
måste registrera sig på FI:s webbplats och lägga upp en användarprofil
innan personen kan logga in i rapporteringssystemet. Efter att rapportören
fyllt i det elektroniska formuläret och godkänt rapporten skickas den till FI
och publiceras direkt på webbplatsen. Den kvittens som rapportören får
kan skickas till emittenten.
Viktigt att notera i detta sammanhang är att fler typer av transaktioner
omfattas av anmälningsskyldigheten. Exempel på detta är att transaktioner
som utförs inom ramen för en livförsäkring (exempelvis kapitalförsäkring)
13 Mer om detta på följande länk: http://www.fi.se/Regler/Marknadsmissbruk-Mar/Listan/Information-omdefinitionen-av-narstaende-artikel-3126-Mar/
ska anmälas, givet att tröskelvärdet uppnåtts eller passerats. Detta gäller för
personer i ledande ställning eller närstående till dessa, om personen i fråga
bär investeringsrisken och har befogenhet att fatta investeringsbeslut inom
ramen för försäkringen.
HANDELSFÖRBUDET
I Artikel 19.11 i Mar finns ett generellt förbud för personer i ledande
ställning hos en emittent att handla i aktier eller skuldinstrument som
emitterats av den emittenten, samt i derivatinstrument eller andra
finansiella instrument som är kopplade till dessa. Förbudet gäller
transaktioner som utförs direkt eller indirekt, för egen eller tredje persons
räkning, under en period på 30 kalenderdagar före offentliggörandet av en
delårsrapport eller en bokslutskommuniké som emittenten är skyldig att
offentliggöra enligt svensk lag, eller enligt bestämmelserna på den
handelsplats där emittentens aktier är upptagna till handel.
I artikel 19.12 anges under vilka omständigheter undantag kan medges från
förbudet. Undantag från förbudet medges av emittenten, och kan komma i
fråga antingen från fall till fall på grundval av exceptionella
omständigheter, såsom allvarliga finansiella svårigheter som kräver
omedelbar försäljning av aktier, eller på grund av särdragen för den handel
som sker med anledning av transaktioner som utförs inom ramen för eller
är relaterade till aktieoptions- eller sparprogram för anställda,
aktierelaterade villkor eller rätter eller transaktioner där det underliggande
intresset i det berörda värdepappret inte ändras.
SANKTIONER
FI kommer inte att kunna besluta om administrativa sanktioner enligt Mar från
den 3 juli 2016. För detta krävs särskilda lagstiftningsåtgärder. Istället får FI
besluta om särskild avgift enligt AnmL vid överträdelse av vissa bestämmelser i
förordningen. FI får därmed möjlighet att ingripa och besluta om särskild avgift
mot den som åsidosatt förordningens bestämmelser om anmälningsskyldighet för
vissa transaktioner (artikel 19) och handelsförbudet (artikel 19.11).
Det innebär att FI ska besluta om särskild avgift för den som åsidosätter sin
skyldighet att till FI samt berörda företag eller organ göra en anmälan om egna
transaktioner (artikel 19.1, 19.2, 19.6 och 19.7), och den som åsidosätter sin
skyldighet att upprätta en förteckning över personer i ledande ställning och dem
närstående eller att skriftligen underrätta personer i ledande ställning eller
närstående om deras skyldigheter enligt artikel 19 i Mar (artikel 19.5). FI ska
även besluta om särskild avgift för den som genomför transaktioner i strid mot
förbudet i artikel 19.11 i Mar.
De särskilda avgifter som FI ska besluta om vid överträdelser av förordningen
motsvarar de beloppsnivåer som sedan tidigare finns i AnmL.
Redovisningstillsyn
TILLSYNENS INNEHÅLL, ORGANISATION OCH SYFTE
Regelbunden finansiell information (årsredovisningar, halvårsrapporter)
som offentliggörs av börsbolag vid någon av de svenska reglerade
marknaderna ska enligt 16 kap. 13 § LV övervakas av den börs som driver
marknaden.14 FI är behörig myndighet för redovisningstillsynen och har
meddelat föreskrifter i 5 kap. marknadsplatsföreskrifterna om hur
övervakningen ska bedrivas. FI ska övervaka att börserna uppfyller sin
skyldighet att ha en väl fungerande övervakningsfunktion. Svenska bolag
vars värdepapper handlas på en börs inom EES men inte i Sverige
övervakas direkt av FI.
Börsernas övervakningsfunktion ska organiseras så att den är självständig
från den direkt affärsdrivande verksamheten (13 kap. 2 § LV).
Övervakningsuppgifterna består i att kontrollera att den regelbundna
finansiella informationen upprättas i tid och att den är i enlighet med de
bestämmelser som gäller, såsom IFRS och ÅRL (16 kap. 13 § LV). Syftet
med övervakningen är att skydda investerare och främja allmänhetens
förtroende för värdepappersmarknaden, genom att bidra till en ökad
öppenhet i den finansiella informationen.
Börsernas övervakning ska också beakta och bidra till att IFRS tillämpas
på ett enhetligt sätt inom EES. De ska vidare biträda FI i det europeiska
tillsynsarbetet.
SANKTIONER
Om börserna upptäcker överträdelser i innehållet i den finansiella
informationen är det i första hand börsernas uppgift att se till att
börsbolagen åtgärdar detta. Åtgärderna ska vara effektiva, skyndsamma
och stå i proportion till överträdelsen. Överträdelser kan leda till sanktioner
från börsens sida för börsbolagen.
Om ett börsbolag inte rättar sin finansiella information efter uppmaning av
börsen, är börsen skyldig att anmäla detta till FI. Det är sedan FI:s uppgift
att självständigt utreda dessa ärenden och besluta om åtgärd.
Bestämmelser om FI:s möjligheter att ingripa mot emittenter finns i 25 kap.
18–24 §§ LV. FI kan förelägga en emittent att göra rättelse. FI kan också
besluta om en erinran i kombination med straffavgift.
14 Börsbolag som har annan hemmedlemsstat inom EES granskas av organ i den staten, i stället för av dess
svenska börs.
Rapport om betalningar till myndigheter
Börsbolag som bedriver verksamhet inom utvinningindustrin eller inom
avverkning av naturskog ska senast sex månader efter utgången av varje
räkenskapsår offentliggöra en rapport om betalningar till myndigheter (16
kap. 6 § LV). Rapporten ska upprättas i enlighet med 4–7 och 10 §§ lagen
(2015:812) om rapportering av betalningar till myndigheter.
Betalningar till regeringar ska rapporteras på konsoliderad nivå, dvs. för
koncernen som helhet.
Rapporten utgör, liksom årsredovisningar och halvårsrapporter, så kallad
regelbunden finansiell information, vilket innebär att FI kan ingripa mot
emittenten enligt bestämmelserna i 25 kap. 18–24 §§ LV.
Esma – riktlinjer om alternativa nyckeltal
Den 3 juli 2016 införs nya riktlinjer i EU om alternativa nyckeltal. FI
kommer att tillämpa riktlinjerna från och med att de träder i kraft.
Riktlinjerna gäller alternativa nyckeltal som offentliggörs av emittenter
eller av personer som är ansvariga för prospektet då de offentliggör
obligatorisk information och prospekt (samt tillägg). Riktlinjerna syftar till
att göra alternativa nyckeltal i prospekt och obligatorisk information mer
begripliga, tillförlitliga och jämförbara och därmed främja deras
användbarhet.
Genom att följa riktlinjerna ska emittenter och personer som har ansvar för
att upprätta prospekt kunna ge en korrekt bild av de finansiella
förutsättningarna till marknaden.
I redovisningstillsynen kommer FI kontrollera att de noterade företagen
följer riktlinjerna, och FI utgår från att börserna i sin redovisningstillsyn
gör detsamma.
Mer information finns på http://www.fi.se/Regler/Internationellt/EUsamordning/Vardepapper-Esma/Listan/FI-tillampar-nya-Esma-riktlinjerom-alternativa-nyckeltal/.
Prospekt och offentliga
uppköpserbjudanden
PROSPEKT
Ett prospekt ska upprättas när överlåtbara värdepapper erbjuds till
allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, om inget
undantag är tillämpligt. FI granskar och godkänner prospekten. Reglerna
om prospekt träffar inte endast börsbolag, utan varje publikt bolag som
avser att lämna ett erbjudande till allmänheten om att förvärva överlåtbara
värdepapper kan träffas av prospektreglerna.
Mer information om regelverket kring prospekt, innehållet i prospekt samt
hur man ansöker om godkännande av ett prospekt finns på FI:s webbplats.
På webbplatsen finns även dokumentet: Granskning av prospekt – en
vägledning som är avsedd som ett stöd för emittenter och rådgivare vid
upprättande av prospekt.
OFFENTLIGA UPPKÖPSERBJUDANDEN
Ett offentligt uppköpserbjudande är ett publikt erbjudande om att köpa ett
börsbolags aktier. Erbjudandet kan gälla samtliga eller en del av aktierna,
och vara frivilligt eller obligatoriskt (budplikt). Budplikt gäller när
köparens innehav uppnår eller överstiger 30 procent av röstetalet för
samtliga aktier, ensam eller tillsammans med någon närstående. Då måste
köparen även erbjuda sig att köpa resterande aktier i det bolag som
erbjudandet avser (målbolaget).
Regler om offentliga uppköpserbjudanden finns i LUA, som i sin tur
bygger på takeover-direktivet. LUA är endast tillämplig i fråga om aktier
som är upptagna till handel på en reglerad marknad. Vidare föreskrivs i 13
kap. 8 § LV att en börs ska ha regler om offentliga uppköpserbjudanden
som ska uppfylla takeover-direktivets krav. Takeover-direktivet har således
implementerats genom både självreglering och offentlig reglering.
FI är tillsynsmyndighet och övervakar att de centrala bestämmelserna i
LUA följs medan börserna övervakar efterlevnaden av sina regler.
I LUA finns bestämmelser om att en budgivare ska åta sig att följa de
regler som börsen har fastställt för offentliga uppköpserbjudanden och
underkasta sig de sanktioner som börsen beslutar om vid överträdelser av
reglerna. LUA anger även när budplikt uppkommer, när anställda ska
informeras om erbjudandet och att försvarsåtgärder får vidtas av styrelsen i
målbolaget endast efter bolagsstämmans godkännande. Budgivaren ska
informera FI om erbjudandet och åtagandet gentemot börsen.
Börsernas regler innehåller huvudsakligen bestämmelser om själva
förfarandet vid lämnandet av ett erbjudande och om utformningen av
erbjudandet. Bland annat anges vilka villkor som får uppställas för ett buds
genomförande, vilka tidsfrister som gäller, vad som gäller för förvärv vid
sidan av erbjudandet och vilka skyldigheter målbolaget har.
Vissa uppgifter rörande offentliga uppköpserbjudanden har FI och börserna
delegerat till AMN att hantera. Delegationen har för FI:s del skett genom
bestämmelser i marknadsplatsföreskrifterna. Börsernas delegation framgår
av börsernas egna regler. Delegationen från FI omfattar bland annat
tolkningsbesked om huruvida budplikt föreligger och om dispens från
budplikt. AMN kan även medge förlängd frist för att upprätta och ansöka
om godkännande av en erbjudandehandling. AMN:s beslut kan överklagas
till FI. AMN ansvarar på motsvarande sätt för tolkningsbesked och beslut
om undantag avseende börsernas regler.
En budgivare ska inom fyra veckor från erbjudandet upprätta och hos FI
ansöka om godkännande av en erbjudandehandling. FI granskar, godkänner
och registrerar erbjudandehandlingen. Ytterligare information om
godkännande av erbjudandehandlingar finns på FI:s webbplats.
SANKTIONER
Om det finns skälig anledning att anta att ett erbjudande av överlåtbara
värdepapper eller ett upptagande av överlåtbara värdepapper till handel på
en reglerad marknad strider mot bestämmelserna i LHF eller
prospektförordningen får FI enligt 6 kap.1 c § LHF tillfälligt förbjuda
erbjudandet eller upptagandet till handeln. Regeln tillämpas även på
offentliga uppköpserbjudanden. Ett sådant förbud får gälla under högst tio
dagar. Har en bestämmelse i lagen eller prospektförordningen överträtts får
ett erbjudande av överlåtbara värdepapper till allmänheten förbjudas
permanent.
Även reklam för ett erbjudande av överlåtbara värdepapper till
allmänheten, ett upptagande av överlåtbara värdepapper till handel på en
reglerad marknad eller ett offentligt uppköpserbjudande får förbjudas
permanent på de grunderna som närmare anges i LHF.
Enligt 6 kap. 3a § LHF ska FI besluta om att ta ut en sanktionsavgift för
överträdelser av lagen. En sanktionsavgift ska tas ut av den som inte
ansöker om godkännande av ett prospekt eller ett tillägg när en sådan
skyldighet föreligger (s.k. underlåtelseärenden). Likaså ska en
sanktionsavgift tas ut för underlåtelse att upprätta en erbjudandehandling.
En sanktionsavgift ska även tas ut när ett bolag upprättat ett prospekt eller
ett tillägg till prospekt men inte följt regelverket i samband med
prospektets, tilläggets eller erbjudandehandlingens offentliggörande (s.k.
offentlighetsärenden).
Avgiften ska vara lägst 15 000 kronor. Högsta möjliga avgift beror på en
rad omständigheter, och skiljer sig dessutom åt beroende på om ärendet
gäller en fysisk eller en juridisk person. Närmare detaljer kring vad som tas
i beräkning vid fastställande av detta maxbelopp finns i 6 kap. 3 b § LHF.
FI kan helt eller delvis efterge avgiften om överträdelsen är ringa, ursäktlig
eller om det finns andra särskilda skäl.
Återköp och stabiliseringshandel
FÖRVÄRV OCH ÖVERLÅTELSE AV EGNA AKTIER
Handel med egna aktier enligt börsens regler
Det är tillåtet för börsbolag att under vissa förutsättningar förvärva och
överlåta egna aktier. De börsrättsliga reglerna om överlåtelse och förvärv
av egna aktier innehåller bestämmelser om offentliggörande av beslut om
återköp samt mängdbegränsningar och kursbegränsningar för handeln.
Slutligen finns en skyldighet för börsbolagen att rapportera handeln till
börsen.
Rapportering om förvärv av egna aktier ska ske till den börs som driver
den reglerade marknad där bolagets aktier är upptagna till handel. Handlas
aktierna på mer än en marknad krävs således rapportering till flera börser.
Rapporteringsskyldigheten framgår av 4 kap. 19 § LHF. I FI:s
marknadsplatsföreskrifter finns regler om rapportering som
överensstämmer med marknadsplatsernas egna regler om rapportering av
handel med egna aktier.
Om börsbolagets handel med egna aktier medför att någon flaggningsgräns
passeras, ska börsbolaget offentliggöra detta. Se mer om detta i avsnittet
Flaggning.
Handel med egna aktier i enlighet med Mar
Handel med egna aktier kan – förutom enligt börsernas regler – även ske i
enlighet med Mar. Även om tillämpningsområdet för artikel 5 i Mar
omfattar MTF-plattformar tillåter inte svensk lag handel med egna aktier
på annat än reglerad marknad. Undantaget från marknadsmissbruksreglerna
för handel med egna aktier i ett återköpsprogram kan därför endast bli
aktuellt vid återköp av aktier i börsbolag. Mar anger att rapporter om
handel med egna aktier i enlighet med artikel 5 ska skickas till de behöriga
myndigheterna för de handelsplatser där bolagets aktier är upptagna till
handel. I Sverige gäller dock att även dessa rapporter skickas till den börs
där bolagets aktier är upptagna till handel. Delegeringen av detta ansvar
framgår av 13 kap. i marknadsplatsföreskrifterna.
Som framgår av 9 § MmL är reglerna i MmL om insiderhandel och
otillbörlig handel inte tillämpliga på handel med egna aktier som sker
enligt artikel 5 i Mar. Bolagen sägs uppnå en ”safe harbour” och
transaktioner som sker enligt artikel 5 i förordningen kan inte anses utgöra
någon form av marknadsmissbruk.
Endast återköpsprogram som har direkt samband med ett av följande tre
syften omfattas av Mar:
att minska kapital hos en emittent,
att uppfylla de skyldigheter som uppstår till följd av konvertibla
skuldinstrument, eller
att uppfylla de skyldigheter som uppstår till följd av
aktieoptionsprogram för anställda och andra tilldelningar av aktier till
anställda eller medlemmar av administrations-, lednings- eller
kontrollorgan hos emittenten eller närstående företag.
Ytterligare detaljer kring regler om rapportering, offentliggörande, prisoch tidsbegränsningar samt maximalt antal aktier som får förvärvas inom
ramen för återköpsprogrammen anges i en delegerad förordning15. Notera
att undantaget endast är tillämpligt vid handel med egna aktier, och
omfattar därmed inte relaterade instrument.
Har återköpsprogrammet ett annat syfte än de tre som angetts ovan kan inte
undantaget om ”safe harbour” i MmL åberopas. Detta ses i sådant fall som
vilken annan transaktion som helst, som alltså kan bli föremål för utredning
och eventuellt leda till sanktion enligt MmL.
STABILISERING
Det är förbjudet att medvetet agera på ett sätt som är ägnat att otillbörligen
påverka marknadspriset eller andra villkor för handeln med finansiella
instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana
instrument. Som framgår av 9 § MmL och följaktligen artikel 5.4 i Mar har
dock undantag gjorts för vissa former av kurspåverkan, bland annat för s.k.
stabilisering.
Stabilisering kan beskrivas som stödköp i syfte att förhindra ett prisfall vid
handel med värdepapper. Detta kan göras under en tidsbestämd period av
värdepappersföretag eller kreditinstitut i samband med en betydande
spridning av värdepapper, till exempel när ett bolag tas upp till handel på
en reglerad marknad eller vid större nyemissioner. Det kan då finnas risk
för ett tillfälligt säljtryck som pressar ned kursen till en lägre nivå än vad
som borde gälla vid en mer normal utbuds- eller efterfrågerelation.
Stabilisering är inte ovanlig på den svenska marknaden. Handel som utförs
i enlighet med reglerna om stabilisering i artikel 5.4 i Mar omfattas inte av
bestämmelserna i MmL om marknadsmissbruk och otillbörlig
marknadspåverkan. Detta undantag gäller från och med den 3 juli 2016
även för stabiliseringshandel i värdepapper på en MTF-plattform.
Innan stabiliseringen kan påbörjas ska information om stabiliseringen
offentliggöras. Informationen ska innehålla bland annat följande16:
att stabilisering kan komma att genomföras och att den kan upphöra
när som helst
att stabiliseringstransaktioner syftar till att stödja marknadspriset på
värdepapperen i fråga
15 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1052: http://eur-lex.europa.eu/legalcontent/SV/TXT/?qid=1467642150246&uri=CELEX:32016R1052
16 För vidare information kring villkoren för offentliggörande, rapportering, priser samt kompletterande stabilisering,
se länk till delegerad förordning under fotnot 12 ovan.
början och slutet på den period – högst 30 kalenderdagar – under
vilken stabilisering kan äga rum.
Om stabiliseringshandeln sker i samband med en nyemission ska
information om detta framgå i prospektet.
Senast en vecka efter stabiliseringsperiodens slut ska information om
stabiliseringen offentliggöras. Informationen ska omfatta besked om
stabilisering utförts eller inte, datum för när stabiliseringen inleddes och
när den senast genomfördes samt det prisintervall inom vilket
stabiliseringen genomfördes för vart och ett av de datum under vilka
stabiliseringstransaktioner genomfördes.
Rapportering till FI (behörig myndighet)
I artikel 5.5 Mar anges att uppgifter om alla stabiliseringstransaktioner ska
anmälas till behörig myndighet för handelsplatsen, senast vid slutet av den
sjunde handelsdagen efter det att transaktionen utfördes. För
stabiliseringstransaktioner som utförs på svenska handelsplatser sker
rapporteringen därför till FI.
För att underlätta tillsynen är det lämpligt att informationen sammanställs
så att totalt antal stabiliseringstransaktioner samt högsta och lägsta pris
framgår per dag. Slutligen är det önskvärt att även introduktionskursen
eller emissionskursen framgår av anmälan.
Rapportering sker till [email protected] med rubrik
Stabiliseringshandel enligt MAR (596/2014).
PÅFÖLJDER
Stabilisering och återköpsprogram som faller utanför det undantag som
finns i artikel 5.4 i Mar ska inte i sig betraktas som marknadsmissbruk. Om
den aktivitet som skett utanför undantaget är marknadsmissbruk eller inte
bedöms enligt MmL. Marknadsmissbruk är ett brott med straffrättsliga
påföljder som böter eller fängelse i högst fyra år beroende på om
överträdelsens allvarlighet.
