Könskromosomer ger ledtrådar till artbildning hos
flugsnappare (Ficedula)
Gunilla Andersson
För att finna ledtrådar till hur arter bildas, kan man studera gener och de evolutionära
variationer i generna som driver utvecklingen. Syftet med detta examensarbete inom
evolutionsbiologi var att sekvensera gener på könskromosomer hos flugsnappare för att finna
ledtrådar till hur artbildning sker. De två studerade arterna svartvit flugsnappare (Ficedula
hypoleuca) och halsbandsflugsnappare (F. albicollis) är vanliga i Europa. I vissa områden i
central- och östeuropa finns de i en hybridzon, det vill säga ett område där de två arterna
överlappar i sitt utbredningsområde och parar sig med varandra. Det finns tydliga skillnader i
utseende hos hanarna när de lever utanför, eller inom denna hybridzon. Utanför området är de
båda svartvita, men har den uppenbara skillnaden att hanen av halsbandsflugsnappare har ett
tydligt vitt halsband, vilket saknas hos svartvit flugsnappare. I hybridzonen har utseendet
förändrats så att den svartvita flugsnapparen är gråbrun och halsbandsflugsnapparen har ett
bredare vitt halsband. Det är alltså en större skillnad mellan arterna inom jämfört med utanför
hybridzonen.
För att påvisa genetiska skillnader mellan de två arterna och finna ledtrådar till hur
artbildningen ser ut, utförde jag omfattande analyser av gensekvenser på Z-kromosomen
(fåglars motsvarighet till människans X-kromosom) hos hanfåglar som lever skilda från
varandra i Italien, respektive Spanien. Tidigare studier har visat att
den genetiska skillnaden mellan arterna är tydligare i gener på
könskromosomer, jämfört med gener på andra kromosomer och
mitokondrie DNA.
Selektion är en grundläggande process inom evolution som
påverkar hur den genetiska variationen utvecklas inom och mellan
arter. Det finns flera former av selektion som påverkar artbildning.
Selektiva svep är en form av positiv selektion som innebär
att en viss gensekvens som innehåller en fördelaktig mutation, fixeras
och blir en del av en arts genuppsättning.
Z-kromosomen och de
undersökta generna.
Den genetiska variationen på Z-kromosomen som mina resultat visar, har ett utseende som
tyder på positiv selektion och att det sker artspecifika selektiva svep. Detta ger således stöd för
tidigare studiers resultat som gett indikation på att det är just selektiva svep som sker på
flugsnapparnas könskromosomer. Det är dock nödvändigt med fördjupade analyser för att
avslöja hur mönstret för selektion och artbildning ser ut på gennivå. En intressant undersökning
vore till exempel att göra en liknande analys av gener hos de till utseendet förändrade
flugsnapparna som lever i hybridzonen i central- och östeuropa.
Examensarbete i biologi 20p, vårterminen 2003
Avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet
Handledare: Glenn-Peter Saetre, Thomas Borge
