SOCIALFÖRVALTNINGEN
Ansvarig för rutin
Verksamhetschef HSL
Beslutad (av vem och datum)
Upprättad (av vem och datum)
MAS/Utvecklingledare
Reviderad (av vem och datum)
Socialförvaltningens ledningsgrupp,
2014-11-20
Process
Verkställighet
Giltig till och med
2015-12-31
Riktlinje skydds- och
begränsningsåtgärder för
personer med nedsatt
kognitiv förmåga
Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder
för personer med nedsatt kognitiv förmåga
SOCIALFÖRVALTNINGEN
2014-11-20
1 Inledning
Som ett led i att säkerställa insatser inom vård- och omsorg har styrdokumentet upprättats. I
förvaltningens ledningssystem för kvalitet skall verktyg finnas att hantera de skydds- och
begränsningsåtgärder som finns i socialförvaltningens verksamheter.
Dokumentet är framtaget i samarbete mellan medicinskt ansvarig sjuksköterska och
enhetschefer inom socialförvaltningen.
Som underlag till dokumentet har bl. a Socialdepartementets remiss Regler för skydd och
rättsäkerhet inom demensvården (SOU 2006:110), Socialstyrelsens meddelandeblad och
förtydligande om lås, larm och bälte, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid
demenssjukdom 2010 samt Svenskt demenscentrums rapport För vems skull? Om tvång och
skydd i demensvården legat till grund.
Detta styrdokument omfattas endast för personer över 18 år. Största gruppen berörda personer
är de med måttlig eller allvarlig demens. Även människor med en kognitiv nedsättning av
andra orsaker t.ex. en traumatisk hjärnskada och vuxna med utvecklingsstörning omfattas av
styrdokumentet.
1.1 Definitioner av begrepp
Beslutsoförmögen- en person som som pga. sjukdomstillstånd eller motsvarande ej är i stånd
att fatta samtyckesbeslut
Kognitiv nedsatt förmåga- Med kognition menas förmågan att minnas, orientera sig i tid och
rum, problemlösningsförmåga, numerisk förmåga, språklig förmåga med mera. För personer
med nedsatt kognitiv förmåga blir dessa förmågor inskränkta och ger konsekvenser i det
dagliga livet.
1.2 Syfte
Syftet med styrdokumentet är att förtydliga de regler och ramar som styr skydds- och
begränsningsåtgärder inom socialtjänstens område.
1.3 Mål
Målet med rutinen är att säkerställa arbetssättet för bedömning, åtgärder, planering och
dokumentation av skydds- och begränsningsåtgärder.
Sid 1
Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder
för personer med nedsatt kognitiv förmåga
SOCIALFÖRVALTNINGEN
2014-11-20
2 Bakgrund
Enligt 3 kap.3§ SoL skall insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Detta förutsätter
enligt förarbetena (prop.1996/97:124 s 53) bl.a. att omsorgs-och vårdinsatser utformas utifrån
den enskildes individuella behov, förutsättningar och önskemål. Det ska finnas personal med
lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande
utvecklas och säkras (3 kap.3§SoL).
Både hälso-och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet, och innebär att man
inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Det innebär att den enskildes säkerhet måste
tillgodoses utifrån de bestämmelser som gäller för hälso-och sjukvården och socialtjänsten.
Hälso-och sjukvården och Socialtjänsten ska bl.a. bygga på respekt för patientens
självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso-och
sjukvårdspersonalen och tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården.
Insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne.
Enligt patient lagen 2014:821, 7 kap § 2 ska den enskilde ges möjlighet att välja hjälpmedel
om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen
framstår som befogat.
2.1 Skydds- och begränsningsåtgärder kräver lagstöd
Varje medborgare är enligt Sveriges grundlag skyddad mot frihetsberövande och påtvingat
ingrepp. Med frihetsberövande menas att en person är förhindrad att förflytta sig utanför ett
rum eller annat begränsat utrymme. Tvång får endast utövas på laglig grund och avsteg kan
göras från grundlagens skydd genom att föreskriva det i annan lag som t. ex har skett i lag om
psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lag om rättspsykiatrisk vård (LRV).
Med tvångs- och skyddsåtgärder menas bl.a. lås, larm, bälte, sele, bord och sänggrindar. Dessa
medel får aldrig användas för att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller
hjälpmedel om den enskilde samtycker. (se bilaga 1) Då man i idag saknar stöd av befintliga
lagar och förordningar för användning av tvångs- och skyddsåtgärder inom demensvården är
många personer utlämnade till personalens egen bedömning av behovet av skyddsåtgärder.
2.2 Nödrätt
Nödrätten regleras i 24 kap Brottsbalken och är en åtgärd som personal endast i undantagsfall
kan åberopa. Nödrätten innebär att man i särskilda fall kan använda tvång eller begränsning
med våld (utan straffansvar) för att hindra någon att med fara för liv och hälsa till exempel gå
ut på en starkt trafikerad gata, eller att gå ut i tunna kläder med risk för att frysa ihjäl. Det är
däremot inte möjligt att använda sig av nödrätten som en del i det dagliga arbetet inom vård
och omsorg om personer med demenssjukdom. Handlingen måste stå i proportion till den fara
som föreligger vid varje given stund. Avvägning mellan å ena sidan skyddet för liv och hälsa
och å andra sidan kränkningen av den enskildes rättigheter, ska göras i varje enskilt fall.
Sid 2
Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder
för personer med nedsatt kognitiv förmåga
SOCIALFÖRVALTNINGEN
2014-11-20
2.3 Samtycke
Den enskildes samtycke för användning av skyddsåtgärder krävs alltid. Samtycket ska
inhämtas och resultatet ska dokumenteras i individens omvårdnadsjournal.
I patientlagen 4 kap 1 - 4 §§ framgår att patientens självbestämmande och integritet ska
respekteras.
I 2 § anges att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke om inte annat följer av
denna eller någon annan lag. Innan samtycke inhämtas ska patienten få information.
Patienten kan, om inte annat särskilt följer av lag, lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller
genom att på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden.
Patienten får när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård eller
behandling, ska han eller hon få information om vilka konsekvenser detta kan medföra. Om
samtycke finns kan en viss åtgärd eller insats utföras. Om samtycke inte kan lämnas (personen
är besluts oförmögen) är utgångspunkten att vidtagna åtgärder är att betrakta som tvång
Vid kognitiv nedsättning kan det ibland vara svårt få klart uttryckligt samtycke. Samtycke kan
uttryckas på olika sätt. Samtycke kan t.ex. visas genom hur man agerar vid en viss åtgärd eller
inte. Det är viktigt med etiskt förhållningssätt och att försöka hitta rätt sätt att få samtycke till
en åtgärd. Det är också viktigt att väga åtgärden mot frånvaro av åtgärd. Målet bör vara
bevarande av optimal självkänsla och hälsa.
En person med demenssjukdom kan ibland ha och ibland sakna beslutsförmåga. Den person
som har beslutsförmåga ska inte förhindras att själv ta ställning samtidigt som det är viktigt att
en person med demenssjukdom inte ska behöva fatta beslut där detta skulle ha blivit annorlunda om personen varit frisk och haft bibehållen tankeförmåga. (Svenskt demenscentrum 2010)
Anhöriga, god man eller förvaltare kan inte samtycka istället för personen själv eller kräva
att socialtjänsten eller hälso-sjukvården ska använda tvångsåtgärder. Det kan däremot
vara nödvändigt att fråga dessa personer, lyssna in och samråda, vad personen själv skulle
ha samtyckt till om han/hon kunde ge sitt samtycke.
Utan någon form av samtycke från personen får inga tvångsåtgärder tillämpas. Observera att
det inte är tillåtet att använda bälte, brickbord, mattlarm och rörelsedetektorer trots samtycke
från personen om syftet är att begränsa en enskilds rörelsefrihet, bristande bemanning eller
hålla fast någon som är orolig.
3 Ansvarsfördelning
Styrdokumentet gäller för alla medarbetare inom socialförvaltningen i Tjörns kommun
3.1 Vårdgivaren
Vårdgivaren har enligt 28 § HSL ansvar för att ledningen av verksamheten organiseras så att
den tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar
kostnadseffektivitet. De verksamhetsområden som kräver ledning av verksamhetschefer skall
ha en sådan struktur och omfattning att det med hänsyn till verksamhetens inriktning är möjligt
för verksamhetschefen att upprätthålla dessa krav.
Sid 3
Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder
för personer med nedsatt kognitiv förmåga
SOCIALFÖRVALTNINGEN
2014-11-20
Vårdgivaren bör indela hälso- och sjukvårdsverksamheten så att verksamhetschefens
ledningsfunktion blir tydlig och kontrollen av verksamheten effektiv. Vårdgivaren ansvarar för
att verksamhetschefen har tillräcklig kompetens för uppgiften samt att verksamhetschefen ges
möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter så att patientsäkerheten är tillfredsställande och vården
vid enheten har god kvalitet.
3.2 Verksamhetschef/Avdelningschef
Det skall inom all hälso- och sjukvård finnas en utsedd verksamhetschef som svarar för
verksamhetens hälso- och sjukvårdsarbete.
En verksamhetschefs ansvarsområde bör inte vara större än att patienter, anhöriga och personal
rent faktiskt har möjlighet att vända sig till verksamhetschefen i olika frågor som rör
verksamheten.
Verksamhetschefen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten
tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet.
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem inom i hälso- och
sjukvården, ansvarar verksamhetschefen för att det för enheten finns ett ändamålsenligt
kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i
verksamheten för att nå kvalitetsmålen och främja kostnadseffektivitet.
Verksamhetschefen ansvarar för den löpande verksamheten inom sitt område och ser till att
den fungerar på ett tillfredsställande sätt. Till verksamhetschefens uppgifter hör, förutom att
tillse att det medicinska omhändertagandet av patienten uppfyller kraven på hög
patientsäkerhet och god vård, att samverkan och samordning med andra enheter fungerar på ett
för patienten tillfredsställande sätt, att det finns styrdokument, riktlinjer och rutiner som
verksamheten kräver samt att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata
vidareutbildningsinsatser m.m.
Verksamhetschefen ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet sker fortlöpande på
verksamheten samt att aktivt bidra i utredningar vid allvarliga händelser och brister.
3.3 Medicinskt ansvarig sjuksköterska
MAS ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god
kvalitet genom att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i
verksamheten. I ansvaret ingår att upprätta och revidera riktlinjer och rutiner utifrån aktuell
lagstiftning, samt implementera dem och göra de väl kända inom organisationen.
Vid allvarliga händelser utreder, bedömer och beslutar MAS om anmälan ska göras enligt Lex
Maria till IVO samt informerar nämnden om anmälan samt inkommet beslut av anmälan.
3.4 Enhetschef
Enhetschefen ansvarar för att ha god kännedom om ledningssystemet för kvalitet samt upprätta
lokala rutiner för verksamheten utifrån de styrdokument som finns i ledningssystemet.
Den lokala rutinen skall vara väl känd på verksamheten och tillämpbar i det dagliga arbetet. I
det systematiska kvalitetsarbetet skall brister och avsteg från rutinen identifieras och
enhetschef är ansvarig att vidta de förbättringsåtgärder som krävs för att verksamheten
uppfyller kraven i riktlinjen.
Sid 4
Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder
för personer med nedsatt kognitiv förmåga
SOCIALFÖRVALTNINGEN
2014-11-20
Enhetschefen ansvarar för att det finns personal med rätt kompetens, samt att lokaler och
utrustning är anpassade utifrån verksamhetens inriktning och behov. Enhetschefen ska
tillgodose hög patientsäkerhet och god kvalitet av vård och omsorg och planera verksamheten
utifrån de behov som verksamheten har.
Enhetschefen ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet sker fortlöpande på
verksamheten samt att aktivt bidra i utredningar vid allvarliga händelser och brister.
3.5 Legitimerad personal
Sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster ansvarar för att:
Utföra riskbedömningar och planera för åtgärder vid behov av skydds- och
begränsningsåtgärder
Inhämta och dokumentera samtycke
Upprätta vårdplan i omvårdnadsjournalen.
Ansvara för att uppföljning av vårdplanen sker kontinuerlig
Delta och bidra i teamarbetet runt patienten och utifrån sin profession bidra till att ge en
god och säker vård
Handleda omsorgspersonal i arbetet med skydds- och begränsningsåtgärder.
Delta och bidra i det systematiska kvalitetsarbetet
3.6 Omsorgspersonal
Omvårdnadspersonal, omsorgspersonal, kontaktpersoner och personliga assistenter ansvarar
för att:
Identifiera behov av skydds- och begränsningsåtgärder och rapportera till legitimerad
personal
Dokumentera i social journal
Uppdatera genomförandeplan vid behov
Delta och bidrar i teamarbetet runt patienten och utifrån sin profession bidra till att ge
en god och säker vård
Delta och bidra i det systematiska kvalitetsarbetet
Sid 5
Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder
för personer med nedsatt kognitiv förmåga
SOCIALFÖRVALTNINGEN
2014-11-20
4 Hur
4.1 Inhämta samtycke
Den enskildes samtycke för användning av skyddsåtgärder ska alltid inhämtas. Att frågan
ställts och vad resultatet blev ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Uttrycks ett samtycke
kan en viss åtgärd eller insats utföras. Om samtycke inte kan lämnas (personen är besluts
oförmögen) skapas risken att kan åtgärden tolkas som en tvångsåtgärd.
För personer mer kognitiv svikt kan det vara svårt att få ett klart uttryckligt samtycke. Det ska
då ges möjlighet att ge uttryck på olika sätt. Ett exempel är att samtycke kan visas genom hur
personen agerar och talar med sitt kroppsspråk. Det är viktigt med etiskt förhållningssätt och
att försöka hitta rätt sätt att inhämta samtycket till stödet som en skydds- och
begränsningsåtgärd kan ge.
4.2 Teamarbete
För att uppnå ett arbetssätt där alla olika yrkeskategorier gör bedömningar utifrån sitt område,
är det viktigt att ha teamträffar. Teamet blir viktigt för att göra bedömningar och gemensamt
planera åtgärder för att nå målet med det skydds- eller begränsningsåtgärd som blir aktuellt.
Varje profession bidrar med sin kunskap för att nå optimalt resultat för patienten/brukare.
I teamet ges även tillfälle att gemensamt lyfta och diskutera eventuella etiska dilemman i
ärenden, för att säkerställa att insatser inte riskerar att bli tvångsåtgärder.
4.2 Dokumentation
Innan en skydds- och begränsningsåtgärd kan bli aktuell eller tas bort bör följande göras:
• utföra riskbedömning för de individer som har behov av skydds-och
begränsningsåtgärder. Ta hjälp av lathunden för riskanalys bil. 2, för vägledning och stöd i
arbetet med riskbedömningen.
• inhämta samtycke och dokumentera i omvårdnadsjournalen
• upprätta en vårdplan och dokumentera i individens omvårdnadsjournal. I vårdplanen skall det
finnas information om resultatet av riskbedömningen, planerade och vidtagna åtgärder, målet
med åtgärden samt när uppföljning ska ske. Även ställningstagande att inte vidta någon åtgärd
är viktig att dokumentera.
• säkerställa att dokumentation sker i resp. journal, dvs SoL och HSL. Det är viktigt att komma
ihåg att anteckningar om bedömning, åtgärd och mål skall finnas i båda journalerna. I
vårdplanen skall information om riskbedömning, åtgärder, mål och uppföljning finnas.
Information av hur stödet och insatsen för skydds- och begränsningsåtgärden skall ges skall gå
att läsa i genomförandeplanen.
Sid 6
Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder
för personer med nedsatt kognitiv förmåga
SOCIALFÖRVALTNINGEN
2014-11-20
4.3 Kvalitetsarbete inom vård och omsorg
Enligt Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen samt Socialstyrelsens föreskrifter om
ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt bl. a SoL och hälso- och sjukvård (SOSFS
2006:12, SOSFS 2005:12) ska vård- och omsorgsinsatser utformas utifrån den enskildes individuella behov, förutsättningar och önskemål. Insatser inom socialtjänst och hälso- och sjukvård ska vara av god kvalitet och kvaliteten ska fortlöpande utvecklas och säkras i verksamheten. Det ska finnas den bemanning som behövs för god och säker vård och personal ska ha
den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. I socialförvaltningens
ledningssystem för kvalitet beskrivs hur det systematiska förbättringsarbetet skall gå till genom
bl. a avvikelsehantering och systematiskt kvalitetsarbete.
4.4 Bemanning
För många personer med kognitiv funktionsnedsättning är närheten till personal dygnet runt av
avgörande betydelse för känslan av trygghet. Bemanningen på en enhet för personer med t. ex
demenssjukdom ska under dygnets alla timmar vara sådan att de som bor där inte lämnas utan
uppsikt eller blir inlåsta. Den ska vara sådan att om en person som uppvisar behov på
uppmärksamhet, stöd eller utevistelse ska kunna få det.
5 Uppföljning
Uppföljning av rutinen sker kontinuerligt genom att arbeta med det systematiska
kvalitetsarbetet. Att identifiera och rapportera avvikelser säkerställer att rutiner efterlevs och
tillämpas i verksamheterna.
KVoA ansvarar för att kontinuerligt uppdatera styrdokumentet.
Sid 7
