Jämförande politik och förvaltning - IEI

Jämförande politik och
förvaltning (Statskunskap 2)
LARS NIKLASSON,
LINKÖPINGS UNIVERSITET
VT 2010
Kursen består av sju seminarier
 Intro: Frågor och metoder i jämförande politik
 Värden och konfliktlinjer (I&W del 1)
 Demokratins framväxt (I&W del 2, Kjaer 6)
 Makt och policyprocesser (Hill 1-6)
 Governance (Kjaer, utom 2 och 6)
 Implementering (Hill 7-13, Kjaer 2)
 Slutseminarium om inlämningsuppgifterna
Frågor och metoder inom
jämförande politik
SEMINARIUM 1
Vad handlar kursen om?
 Tre ödesfrågor
 Värderingarnas betydelse för politiken:


Politiken formas inte bara i riksdagen:


Sverige ligger i topp vad gäller individualism och sekularisering
Från ”government” till ”governance”
Varför blir det inte som det var tänkt?

Implementering och gräsrotsperspektiv
 Vad kan vi redan?
 Är ideologierna och religionerna döda? Andra frågor viktigare?
 Kommuner, intressegrupper och EU påverkar: bra eller dåligt?
 Andra länder ger perspektiv på Sverige
Värderingarnas betydelse för politiken
Var formas politiken? Vem bestämmer?
Vad händer från beslut till genomförande?
Innehållet i introduktionen
 Kursens mål
 Från Hague & Harrops beskrivande perspektiv till
förklarande, teoriskapande perspektiv
 Länder som case: ett, få eller många

Kvalitativ eller kvantitativ strategi
 Fokus (ofta) på processer
 Politikens uppkomst, utövande, effekter
 Kursens teman
 Politisk kultur, governance, policyprocess
 Kursens uppläggning
Kursens mål
 Statsvetenskap 2, 30hp




Kritiskt och analytiskt förhållningssätt. Visa förståelse för den vetenskapliga
kunskapsprocessen. Kunskaper om teoretiska analysperspektiv, normativa
förhållningssätt samt empiriska förhållanden
Reflektera och kritiskt förhålla sig till aktuell vetenskaplig litteratur samt förstå
både dess praktiska relevans och dess inomvetenskapliga betydelse
Argumentera för och mot samt jämföra, tillämpa och kontrastera olika teorier
och analysansatser
Inta ett kritiskt förhållningssätt till argument och tolkning utifrån såväl
kunskapsteoretiska som etiska och demokratiska perspektiv
 Jämförande politik och förvaltning, 7,5 hp


Olika analysperspektiv. Processorienterat perspektiv kring policy, makt och
styrning. Explicit kritik mot policyanalysen t ex utifrån genus-, klass- och
etnicitetsperspektiv
Särskild vikt läggs vid studenternas förmågor och färdigheter att självständigt
applicera och kritiskt förhålla sig till analyser av politik och förvaltning.
Vad är jämförande politik?
 (a) Beskrivande perspektiv
 Hague & Harrops bok har en tematisk struktur:
Valsystem
 Parlament
 Regeringar etc.


Lindahls bok beskriver länder:
Tyskland
 USA etc

 (b) Förklarande, teoriskapande perspektiv
 Forskare använder länder som data för att bygga teorier:
Vad krävs för att demokrati ska växa fram? (I&W)
 Vad krävs för att politiken ska fungera effektivt? (Kjaer, Hill)

Länder som case: ett, få eller många
 Kvalitativ strategi: ett land
 En fyllig beskrivning för att förstå omständigheterna. Men se landet
som ett exempel på något, dvs en underförstådd jämförelse. Undvik
att se länder som helt unika.
 Varför förändras Frankrike? (Alistair Cole: Governing and
governance in France, 2008)
 Kvalitativ strategi: några länder
 Skillnader i bakgrundsfaktorer kan förklara skillnader i utfall. Kräver
en genomtänkt jämförelse och en argumentation för att bevisa.
 Varför så stora likheter mellan Thatcher och Mitterand? (Peter Hall:
Governing the economy, 1986)
 Kvantitativ strategi: många länder
 Statistisk signifikansprövning, matematiska samband. Metoden är
enkel men tillämpningen är komplicerad: ”vad bevisar detta?”
 Varför ändras värderingar? (Inglehart & Welzel)
En användbar metod
 Hjälper oss att förstå orsaker och effekter
 Man kan jämföra annat än länder…
 …eller ett land vid flera tidpunkter (”före-efter”)
 Många användningsområden:
 Jämförelser är en kärna i samhällsvetenskaperna
 Utvärdering bygger på jämförelser
 En enkel metod för uppsatser
 Ett särdrag för jämförande politik är att det krävs en
viss förståelse av länderna för att ställa bra frågor
och för att inte missa alternativa förklaringar
Den bästa metoden? Den enda metoden?
 ”Jämförelser är den metodiska kärnan i det
vetenskapliga studiet av politik.”
 (Almond m fl citerade i Hill, sid 109)
Teman som studeras
 Fokus (ofta) på processer
 Politikens uppkomst
 Politikens utövande, implementering
 Politikens effekter (vad beror på andra aktörer?)
 Kursens teman
 Politikens värderingar: Inglehart & Welzel
 Politiska beslut och genomförande: Hill
 Styrning mm: Kjaer
Krav och examination
 Litteraturseminarierna är frivilliga men viktiga
 Obligatoriskt slutseminarium
 Aktivt deltagande, bl a som ”discussant”
 Författande av självständig analysuppgift
 Diskuteras på slutseminariet
 Hemtentamen
 Betyg: G-VG
 Kursvärdering
Resten av kursen
 Värden och konfliktlinjer (I&W del 1)
 Demokratins framväxt (I&W del 2, Kjaer 6)
 Makt och policyprocesser (Hill 1-6)
 Governance (Kjaer, utom 2 och 6)
 Implementering (Hill 7-13, Kjaer 2)
 Slutseminarium om inlämningsuppgifterna
Tidsplanering
Seminarium
Litteratur
 Måndag 22 mars, 15-17
 Introduktion, översikt
 Tisdag 23 mars, 10-12
 I&W del 1
 Måndag 29 mars, 13-15
 I&W del 2, Kjaer 6
 Tisdag 30 mars, 13-15
 Hill 1-6
 Påsk
 Tisdag 6 april, 13-15
 Kjaer, utom 2 och 6
 Onsdag 7 april 10-12
 Hill 7-12, Kjaer 2
 Tisdag 13 april, 13-17
 Sem om inlämnuppg.
Värden och konfliktlinjer
SEMINARIUM 2
(INGLEHART & WELZEL DEL 1)
Översikt över seminariet
 Medborgarnas värderingar förändras (kap 2)
 Orsaker (kap 1, 3-6)
 I&W kap 1 ger en översikt över
orsaker (bl a alternativa förklaringar till fattigdom)
 effekter (bl a gröna partier)

 (Effekter på nästa seminarium)
 Metodproblem
Medborgarnas värderingar förändras
 Value Surveys: vilka mått funkar i alla länder?
 Leder till en karta med två dimensioner:
 Traditional vs secular-rational values
 Survival vs self-expression values
 Cultural map, fig 2.4
 Kan ritas på olika sätt, tänk även osäkerhetsmarginal
 Samband med ekonomisk utveckling
 Men kulturella faktorer påverkar också. Jfr religiös splittring.
 Samband mellan religion och förtroende (”trust”)
 Större skillnad mellan rika och fattiga länder (kap 5)
Moderniseringen som orsak
 En reviderad moderniseringsteori
 Vad påverkar vad?
 Kan moderna värderingar leda till ekonomisk utveckling? (17)
 Tre länkar: materiell, kognitiv och social (25)
 En modell för att förutsäga värderingsförskjutningar
 Generationseffekt? Periodeffekt?
 Hur förändras värderingar?
 ”Elite-challenging civic action”. Annat, t ex valmöjligheter?
 ”Global village” eller större skillnader?
 Psykologisk grund
Diskussion: Metodproblem
 Proxy-data: ”Man tager vad man haver”
 Slutsatser om processer i enskilda länder, men
 …data om många länder vid samma tidpunkt
 Förutsätter likformig utveckling, dvs frånvaro av partikulära
omständigheter
 Har författarna valt kvantitet istället för djup?
 Hur skulle en processanalys se ut?
 Slutsatserna gäller inte för individer
 ”Probabalistic” är sanna på populationsnivå (20)
 Hur skulle förklaringar på individnivå se ut?
 Positivismens styrkor och svagheter
 En stark deduktiv teori bygger på få antaganden, gör förutsägelser
 Finns det några alternativ?
Värderingarnas effekter:
Demokratins framväxt
SEMINARIUM 3
(INGLEHART & WELZEL DEL 1, KJAER 6)
Översikt över seminariet
 Effekter av ”modernisering”
 Politisk kultur
 Dess betydelse för demokratins framväxt
 Annat som har betydelse för demokratins utveckling
 Får vi en mognare demokrati?
 Är demokratin mål eller medel?
Effekter av ”moderniserade” värderingar
 From democratic (self-expression) values
 …to democratic (liberal) institutions
 Mekanismer och strukturella förklaringar
 Externa och interna faktorer
 Från data om individer till slutsats om samhället?
 Tre typer av demokratisk kultur
 Varför får vi mer jämställdhet?
 För mycket individualism?
Diskussion: Metodproblem
 Outtalade antaganden
 Vilka alternativ finns?
Annat som påverkar demokratins framväxt
 Modernization and transition scholars (Kjaer)
 Institutional approaches
 Governance and regime transitions
 (Governance in the World Bank; Kjaer kap 7)
Diskussion: Får vi en mognare demokrati?
 Olika varianter
 Mål eller medel?
Vem bestämmer?
Makt och policyprocesser
SEMINARIUM 4
(HILL 1-6)
Översikt över seminariet
 Vem bestämmer?
 Teorier om makten och policyprocessen
Policyanalys
 Policyanalys ”av” och ”för”
 Policy är politikens output
 Policyprocessen som ett system?
Pluralism och marxism
 Teorier om makt och policyprocess
 Pluralism och elitism
 Marxism och annan ekonomisk determinism
 Feminism
Rational choice theory
 Ett ”ekonomiskt” perspektiv på politiken
 Spelteori
 Teorier om byråkratin
 Principaler och agenter
 Begränsningar
Pluralism och nätverk
 Från korporatism
 …till policynätverk
 Policygemenskaper och sakfrågenätverk
 Jfr epistemic communities
 Koalitioner
 Problem
Institutionell teori
 Kan vara många olika saker
 March & Olsen
 Hall & Soskice
 Problem
 Soptunnor
Komparativa perspektiv
 Typologier
 Generaliseringar
 Studier av skillnader i institutioner
Hills sammanfattning
 Modeller för policyprocessen
 Induktiva och deduktiva teorier
Diskussion
Maktens nya form: från
”government” till ”governance”
SEMINARIUM 5
(KJAER, UTOM 2 OCH 6)
Översikt över seminariet
 Vad menas med governance?
 Samverkan i nätverk
 Det internationella systemet
 EU
 Staten och ekonomin
Vad menas med governance?
 Flera tillämpningar i litteraturen
 Governance är institutioner?!
 Politikens output: offentliga sektorn
Samverkan i nätverk
 Den traditionella modellen
 New Public Management
 Privatisering, agencification etc.
 Samverkan mellan organisationer = nätverk
 Vad är annorlunda?
 Hur utkrävs ansvar?
Det internationella systemet
 Governance av systemet
 Neo-realismen
 Globalisering
 Statens roll
 Democratic global governance
Governance i EU
 Förklara integrationen:
 Neofunktionalism
 Intergovernmentalism
 Multi-level governance
 Demokratin
Staten och ekonomin
 Fokus på samhället eller staten
 Olika modeller
 Developmental state
 Weak states
Diskussion
Implementering: varför blir det
inte som det var tänkt?
SEMINARIUM 6
(HILL 7-13, KJAER 2)
Översikt över seminariet
 Typer, stadier och instrument
 Utformning av policy
 Implementering
 Inom organisationer
 Mellan organisationer
 Gräsrotsnivån
 Ansvarsutkrävande
Typer, stadier och instrument
 Hur kan man förklara Kubakrisen?
 Hur kan man förklara ekonomisk politik?
 Olika stadier
 Olika typer av policy
 Val av instrument
Utformning av policy
 Rationella beslut?
 Inkrementella beslut?
 Andra perspektiv
 Kingdon om agendan
 Dagordningen
 Tjänstemännens roll
Implementering
 Analys top-down
 …eller Bottom-up
 Därutöver
 Regelverkens betydelse
 De administrativa systemens betydelse
Inom organisationer
 Byråkratin
 Max Weber
 Organisationssociologin
 Regler och handlingsfrihet
Mellan organisationer
 Komplexa system
 Vertikal (lodrät) dimension
 Horisontell (vågrät) dimension
 Nätverk (jfr governance!)
Gräsrotsnivån
 Byråkratisk personlighet
 Street-level bureaucracy
 Professionalism
 Autonomi
Ansvarsutkrävande
 Den politiska modellen
 Den juridiska modellen
 Professionalism
 New Public Management
 Brukarkontroll som alternativ
 Tre slags governance
Diskussion
Diskussion av
inlämningsuppgifter
SLUTSEMINARIUM
Inlämningsuppgifterna
 Diskutera en valfri fråga
 Antingen en jämförelse eller kommentar till litteraturen
Jämför I&W med annat material. Bland annat finns det en särskild
I&W-studie av värderingar hos ungdomar i Södermanland
 Artiklar om att tillämpa modellerna i Östeuropa
 Kjaer berör många områden, från demokrati i U-länder till
samverkan mellan myndigheter
 Annan litteratur om governance
 Hill berör teorier och forskningsområden


Eller en annan fråga som analyseras med hjälp av litteraturen

Hill visar metoder att analysera policy
Inlämningsuppgifterna, forts
 Uppgiften ska vara en ”mini-uppsats”
 Omfång 1000-1500 ord
 Lämnas in per epost till läraren och kurskamraterna
måndagen den 12 april kl 14
 Schema och ”discussants” meddelas per epost
 Diskuteras på seminarium 13 april kl 13-15