Ulf Hannerz, Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet
Kosmopolit: Kultur och politik I det globala samhället
Projektgruppen har haft sju medlemmar: Ulf Hannerz, Katja Sarajeva, Ioannis Tsoukalas,
Mattias Viktorin (samtliga Socialantropologiska institutionen, Stockholms Universitet),
Alexa Robertson (Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet), Annika
Björkdahl (Statsvetenskapliga institutionen, Lunds Universitet) och Ronald Stade
(Institutionen för internationell migration och etniska relationer, Malmö Högskola).
Hannerz har varit projektledare; Sarajeva, Tsoukalas och Viktorin har utfört sina
delprojekt som forskarstuderande i socialantropologi.
Projektgruppen har hållit ett antal interna sammanträden i Stockholm och Lund. Den
bidrog med kärnan i programmet för en internationell konferens om “Cosmopolitan
scenarios: cultural and political processes” i Falsterbo, 3-5 december 2004, organiserad av
Ronald Stade för Malmö Högskola. Ett temanummer av Statsvetenskaplig Tidskrift
(2005/3) om kosmopolitanism, redigerat av Annika Björkdahl, ägnades i huvudsak åt
artiklar av projektets medlemmar.
Varje projektmedlem har ansvarat för sitt individuella delprojekt under det större
projektparaplyet:
Annika Björkdahl: A Cosmopolitan Approach to the Governance of Peace. The
Case of Macedonia
Denna studie har gällt den roll spridningen av kosmopolitiska idéer haft för
fredsbevarande i den före detta jugoslaviska republiken Makedonien. Medan etnicitet och
religion bidragit till splittring, här som i många balkanstater, har landet i huvudsak undgått
större konflikter.
Studiet har anlagt ett uppifrån-nerperspektiv med fokus på
elitnivåmekanismer som bidragit till att sprida kosmopolitiska värderingar inom det
makedoniska samhället.
Närvaron av fredsbevarare från FN och varierande personal från EU,
internationella organisationer och frivilligorganisationer (NGOs) har medverkat till att
avskräcka extern aggression, och deras interaktioner med lokala eliter har varit
betydelsefulla i påverkan på det politiska klimatet. En monografi från studien, EU as a
Normative Power in the Western Balkans: The Dynamics of Norm Diffusion and Socialization,
beräknas utkomma 2010.
Ulf Hannerz: The Construction of World Images
Studiens centrala fokus är på de uppmärksammade globala framtidsscenarier som
utkommit i flera vågor sedan det kalla krigets slut, med olika betoningar och med
1
författare som Francis Fukuyama, Samuel Huntington, Joseph Nye, Benjamin Barber,
Timothy Garton Ash, Robert Kaplan, och Thomas Friedman.
Scenarierna, framställda av akademiker eller journalister, omfattar ofta en
kulturell dimension, och denna har getts särskild uppmärksamhet. Scenarierna har dock
inte bara granskats som texter, utan också som en källa till kollektiva föreställningar som
nått alltmer global spridning. Kulturkomplexets sociala strukturering har följaktligen
också analyserats. Medan det är klart att även om scenarierna till stor del haft ett
euroamerikanskt ursprung, kan det också märkas att en senare våg av scenarier med
starkare anknytningar till andra ställen i världen, särskilt i Asien, börjar vinna mer
uppmärksamhet. Denna studie är ännu inte färdigställd; den både kompliceras och berikas
av att förändringar i världen (11-septemberhändelserna, Indiens och Kinas växande
betydelse, klimatförändringar – och snart antagligen också 2008 års finanskaos)
fortlöpande alstrar nya bidrag till genren.
Detta bidrar dock också till möjligheterna att bygga in en tidsdimension i
analysen.
Längre uppehåll vid University of Tokyo, Tel Aviv University, och
Internationales Forschungszentrum Kulturwissenchaften, Wien, (på inbjudan, och alltså
utan kostnad för projektet) har varit till stor nytta i utvecklingen av
forskningsperspektivet.
Den planerade avslutande volymen har arbetstiteln The Geocultural Imagination:
Scenarios and Debates in the Global Ecumene.
Alexa Robertson: Media Narratives and Cosmopolitan Commitments
Medierna ses allmänt som ytterst inflytelserika på det samtida globala medvetandet, och
således på kosmopolitiska inställningar. Sådana resonemang är dock ofta mycket allmänna
och ganska impressionistiska till sin natur, och kan leda till rätt motsägelsefulla slutsatser.
Denna studie har omfattat en detaljerad jämförande analys av nyhetsprogram på tv, i tre
internationella kanaler (BBC World, Deutsche Welle och EuroNews) och i tre större
program i Sverige (Rapport), Tyskland (Heute) och Storbritannien (News at Ten).
Typer och omfattning av utrikesinslag i programmen har jämförts, liksom
rapporteringsstilar. Där gick det att urskilja viktiga skillnader som kunde påverka tittarnas
gensvar i riktning mot mer eller mindre kosmopolitiska förhållningssätt. De särskilda
material som analyserades omfattade rapportering kring 2004 års sydostasiatiska tsunami,
och tidigare samma år kring 60-årsdagen av ”D-Day”, invasionen i Normandie som blev
början till slutet för andra världskriget.
Analysen av programinnehåll har kombinerats med fokusgruppintervjuer i
svenska grupper med varierande sociala kännetecken.
Ett bokmanuskript, Cosmopolitan Narratives, har färdigställts och bör
publiceras inom en nära framtid. Andra publikationer i artikelform beräknas också följa.
Katja Sarajeva: Cosmopolitanism and Global Lesbian Culture in Russia
2
Studien har fokuserat på kulturella och erfarenhetsmässiga aspekter av globalisering och
kosmopolitism. Hur påverkar den alltmer globala Gay&Lesbian-rörelsen den ryska
scenen? Bidrar denna kultur till en kosmopolitisk identitet? Homosexualitetens
avkriminalisering i Ryssland 1993 var ett resultat av en större öppenhet gentemot väst,
och utgjorde början till en mera direkt relation mellan ryska homosexuella och den
motsvarande globala kulturen. Men ett fortlöpande, komplicerat förhandlande mellan
kosmopolitiska och nationella identiteter låter sig också märkas.
Fältarbete för studien har i huvudsak utförts i Moskva, under en längre
period 2005-2006 och flera senare vistelser. ”The Moscow Pride Parade” i maj 2006 var
en särskilt betydelsefull händelse. Studien bygger på deltagande observation och intervjuer
men också på studier av film och litteratur. Sarajevas avhandlingsskrivande är väl
framskridet.
Ronald Stade: Envisaging Global Governance
Sedan slutet av 1900-talet har ”global governance”, global styrning, utvecklats som ett
nyckelbegrepp för ”utvecklingen av mänskliga strävanden att organisera planetens liv”,
eller för ”den mänskliga gemenskapens sätt att hantera sina angelägenheter”. Medan detta
syftar på en politisk reglering av globaliseringsprocessen, och alltså ett slag uppifrån-ochnerkosmopolitism, undviker det i stort sett idén om en centraliserad världsregering. Detta
delprojekt har ägnats åt organisationsbildning och kulturell produktion inom den globala
styrningens aktivitetsområde. Det bygger empiriskt på textanalys såväl som direkt
datainsamling, den senare främst genom intervjuer med offentliga personer och experter
som verkar inom området. Bland annat har intervjuer utförts med personer som
representerar eller på annat sätt är länkade till the Commission on Global Governance;
the World Economic Forum; Världsbanken i Washingto, D.C.; Brookings institutet,; the
Development and Peace Foundation, Bonn, Germany; the Progressive Policy Institute,
Washington, D.C.; the Elliott School of International Affairs, George Washington
University.
I ett bokmanus under utarbetande kommer intervjumaterialet att användas i
en bredare analys av begreppsbildning kring global styrning och kosmopolitism.
Delprojektet har också resulterat i nya länkar till etablerade och framväxande
internationella forskningsnätverk inom globaliseringens och kosmopolitismens områden.
Ioannis Tsoukalas: ERASMUS Students as Apprentice Cosmopolitans
Delstudiens mål har varit att granska kulturella processer inom EU som kan ses som
relevanta för utvecklingen av kosmopolitiska uppfattningar och livsstilar. Mera specifikt
har det inriktats på studentutbytesprogrammet ERASMUS, som under senare år
dramatiskt förändrat studentlivet vid många europeiska universitet. Ett stort antal
studenter cirkulerar inom EUs gränser, med långvariga uppehåll i olika länder innan de
återvänder till sina hemuniversitet.
3
Det etnografiska materialet för studien består av deltagande observation och
intervjuer med utbytesstudenter i Stockholm och Aten. Fältstudierna är avslutade, och
Tsoukalas skriver nu sin doktorsavhandling.
Mattias Viktorin: ”Conflict Preventionism” and the New Military
Studien har ägnats åt militärens förändrade roll i riktning mot fredshantering och
“konfliktpreventionism” (ett nyckelbegrepp här).
Humanitära insatser sätter militären i nära kontakt med företrädare för en rad
civila instanser: statliga myndigheter, internationella organisationer, frivilligorganisationer
(NGOs). Detta delprojekt, med fokus i en fältstudie av ett stort multinationellt
övningsprojekt för miltärt-civilt samarbete, har granskat den framväxande diskursen kring
konfliktpreventionism, dess grundvalar i explicita och underförstådda antaganden och
föreställningar kring världsomgivningen, och dess prövande i praktiken.
Detta har belyst uppfattningar om såväl kosmopolitism som nationalism och
globalisering. Delprojektet avslutades genom Viktorins doktorsavhandling, Exercising
Peace: Conflict Preventionism, Neoliberalism, and the New Military (2008).
Viktorin har också under projektarbetet tillbringat ett år som Fulbright
Fellow vid Department of Anthropology, University of California, Berkeley.
4
