n
ö
j
s
r
e
t
s
Ö
m
o
t
t
y
n
s
g
n
i
n
Forsk
från forskningsprogrammet
Klimatförändringarna kan minska övergödningen
En etablerad uppfattning är att ökat inflöde av näringsämnen till havet, till exempel
genom älvtillrinning, orsakar övergödning och växtplanktonblomningar i kustområdena. Nya upptäckter gjorda av Ecochangeforskare tyder dock på att det
faktiskt kan vara precis tvärtom.
Klimatförändringarna förutsägs orsaka ökat inflöde av sötvatten till kustområdena i norra Europa, till exempel i Bottniska viken. Älvvattnet i dessa
områden är ofta brunfärgat och innehåller, förutom kväve och fosfor, höga
halter av organiskt kol. Brunfärgen verkar också vara kopplad till salthalten i
vattnet. Ju lägre salthalt, desto brunare blir vattnet. Särskilt vid mycket låga salthalter ökar den bruna färgen kraftigt. Brunfärgat vatten med mycket organiskt
kol släpper igenom mindre solljus.
Det är alltså troligt att en utsötning av Bottniska viken, till exempel på grund
av klimatförändringar, kommer att orsaka sämre ljusförhållanden i havet, något
som försämrar förutsättningarna för växtplankton. Det skulle snarare leda till
minskad växtplanktontillväxt än orsaka blomningar.
Studien ingår i Ecochanges delprojekt 1 och leddes av Agneta Andersson, Umeå universitet, och Catherine Legrand, Linnéuniversitetet. Foto: Mikael Molin/UMF
Våtmarksrestaurering ger fler gäddor och mindre övergödning
Gäddrekryteringen i Östersjöns kustvatten förbättras om man restaurerar
lekområden, som våtmarker. Insatserna för att förstärka gäddbestånden kan
fokuseras till specifika kustområden eftersom gäddan återvänder till sin födelseplats för att leka, ett så kallat hembeteende. Samtidigt som kustnära våtmarker
optimeras för gäddlek minskar övergödningen i området. Detta beror på att
näringsämnet fosfor binds i våtmarken samtidigt som näringsämnet kväve omvandlas till kvävgas av bakterier. Både gäddrekryteringen och minskningen av
näringsämnen styrs av samma nyckelfaktorer: typ av växtlighet, fläckvis växtlighet, grunt vatten, hög vattentemperatur och stor våtmarksareal.
Studien ingår i Ecochanges delprojekt 2 och leddes av Per Larsson, Linnéuniversitetet, och Pär Byström, Umeå universitet. Foto: Olof Engstedt/LnU
Storspigg orsaken bakom färre abborrar
Storspiggen kan äta upp stora mängder av abborrens larver. Det har vi visat
genom studier av resursdynamik och täthetsvariation av abborrlarver och
storspigg i kustnära lekområden, och genom storskaliga dammexperiment.
Det innebär att storspiggen kan ha en kraftig, negativ inverkan på abborrrekryteringen och sannolikt även på abborrbestånden. Vi har därmed identifierat
den sannolikt huvudsakliga mekanismen bakom sambandet mellan minskande
abborrekrytering och ökad storspiggstäthet i kustområden.
Studien ingår i Ecochanges delprojekt 2 och leddes av Pär Byström, Umeå universitet, och Per Larsson, Linnéuniversitetet. Foto: Magnus Persson
Vad är Ecochange?
Ecochange undersöker:
Ecochange är ett femårigt forskningsprogram (2010-2014) med
fokus på att försöka upptäcka och förutsäga vilka ekologiska
konsekvenser klimatförändringar, till exempel ökad temperatur
och nederbörd, kommer att få i Östersjön, och hur Östersjön
kommer att reagera på dessa konsekvenser.
• klimatförändringarnas effekter på bioackumulering och
transport av nya och traditionella miljögifter genom näringsväven i Östersjön, med fokus på organismerna i näringsvävens bas som har stor betydelse för halterna av miljögifter i
konsumtionsfisk,
Programmet är ett samarbete mellan Umeå universitet (UmU),
Linnéuniversitetet i Kalmar (LnU), Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU) och Naturhistoriska riksmuseet. UmU är programvärd.
• effekterna av ökad temperatur, minskad salthalt och ökat inflöde
av humus för näringsvävar i det fria vattnet i Östersjöns olika
bassänger, genom experiment och fältstudier,
• klimatförändringars effekter på produktivitet och kolflöden
genom primärproduktion, djurplankton och återkopplingsmekanismer för fisk som äter djurplankton och annan fisk, samt
• nya metoder för marin miljöövervakning: övervakningsbojar,
molekylär identifikation och räkning av giftiga alger och sjukdomsalstrande bakterier, samt optimering av statistiska metoder för
utformning av övervakningsprogrammen.
Forskningen är indelad i fem delprojekt.
Östersjön har under många år påverkats av övergödning och
överfiske, problem som skapats av människan. Nu hotar klimatförändringarna att framhäva problemen, något som kommer att
leda till förändringar i ekosystemen vars omfattning vi hitintills
aldrig skådat.
Det huvudsakliga målet för Ecochange är att beskriva och
analysera nyckelprocesser och viktiga faktorer som i framtiden
kommer att prägla strukturen och funktionerna i Östersjöns
ekosystem. Faktorer orsakade av människan är viktiga delar i
den komplexa bilden.
Kontakta oss!
Ecochange finansieras av Sveriges regering, via Formas, och är
en del av dess strategiska satsning inom marin miljöforskning.
Programmet har tilldelats 35,4 MSEK för 2010-2014.
Delprojekt 1
Delprojekt 2
Agneta Andersson
Professor i marin ekologi, Umeå universitet
Telefon: 090-786 98 45
E-post: [email protected]
Pär Byström
Docent i ekologi, Umeå universitet
Telefon: 090-786 94 93
E-post: [email protected]
Catherine Legrand
Professor i marin ekologi, Linnéuniversitetet
Telefon: 0480-44 73 09
E-post: [email protected]
Per Larsson
Professor i akvatisk ekologi, Linnéuniversitetet
Telefon: 0480-44 73 11
E-post: [email protected]
Östersjöns ekosystemdynamik i ett klimatförändringsperspektiv
www.umf.umu.se/english/ecochange
