Kriminalteknik 4-2008
Sexualbrottsärenden
Den forensiska analysen och utvärderingen av erhållna
resultat i sexualbrottsärenden är ofta såväl tidsödande
som komplicerad vilket tillsammans med ett högt ärendetryck leder till relativt långa handläggningstider.
Information om möjligheter och begränsningar,
tydligare riktlinjer och prioriteringsgrunder kan
underlätta för en snabbare hantering av dessa ärenden
på SKL.
Text: Ricky Ansell, chef Grova brott/DNA/Sexualbrott SKL. Foto: Marcus Andrae
Antalet sexualbrottsärenden på SKL ökar och har ökat kontinuerligt de senaste
åren, med en kraftfull ökning under 2005 som en direkt effekt av den
skärpta sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft i april det året. För
2008 bedöms antalet inskickade sexualbrottsärenden passera 1 200.
Den stora merparten av de sexualbrottsärenden som skickas för undersökning och analys avser fullbordad våldtäkt eller försök till våldtäkt. Av
drygt 1 100 ärenden under 2007 rörde merparten primärt undersökningar
avseende biologiska spår och DNA medan endast tjugotalet ärenden
enbart rörde andra tekniska undersökningar (exempelvis misstänkt ”drug
spiking”, fiberundersökningar eller IT-relaterat). Den stora majoriteten av
de begärda tekniska undersökningarna i sexualbrottsärendena berör således enbart SKL:s Biologienhet.
Tidsödande undersökningar
Eftersökningar av framför allt sperma, vaginalsekret och saliv i dessa
ärenden hör till de mest tidsödande undersökningarna och i många lägen
måste prioriteringar av de inskickade undersökningsmaterialen göras. De
prioriteringar som genomförs baseras bland annat på uppgifter om vad
som ska ha hänt och som framkommit i utredningen samt vad den begärda
undersökningen syftar till att (be)visa.
Andra faktorer som inverkar i prioriteringsgrunderna är givetvis vilka
material och spår som finns att tillgå i utredningen samt vilken tid som
gått mellan övergreppet och läkarundersökningen då spårprover säkrats. Antalet förövare och eventuella legala samlag i nära anslutning till
övergreppet eller andra omständigheter för det enskilda ärendet kan också
komma att inverka i de prioriteringar och undersökningar som görs.
”Tre brottsplatser”
Med teknisk bevisning och DNA-bärande spår i fokus kan man tala om
att det finns tre ”brottsplatser” efter ett sexualbrott som är av intresse att
undersöka avseende biologiska eller andra spår. Dessa tre är den fysiska
brottsplatsen, målsägaren och gärningsmannen. Var och en med sina möjligheter och begränsningar i att kunna bidra till att klargöra vad som hänt.
Av naturliga skäl är det oftast spårprover och andra material från målsägaren som finns att tillgå och som begärs undersökta, mer sällan inkommer
material från brottsplats.
När det gäller misstänkt gärningsman inkommer dessa prover än mer
sällan vilket sannolikt beror på att denne blivit aktuell så pass sent i utredningen att någon spårsäkring eller tillvaratagande av annat material inte
bedömts som meningsfullt. De olika ”brottsplatserna” behandlas också
olika sett från det juridiska perspektivet, med frivillighet (målsägande), eller tvångsmedel genom beslut om kroppsbesiktning (misstänkt) och beslut
om husrannsakan (brottsplatsen).
12
Kriminalteknik 4-2008
på SKL
Handläggningstider
Idag beräknas handläggningstiden för DNA-ärenden antingen som ”volymbrott” eller som ”grova brott” dit sexualbrotten räknas. För just grova brott (DNA) där en uppsjö av olika
brottstyper med olika komplexitet och omfattning ingår ger
handläggningstiden en relativt otydlig bild av hanteringen.
En förändrad syn på hur handläggningstider ska anges med
bland annat differentierade tidsangivelser för olika brottstyper eller undersökningstyper ger möjlighet att visa en
tydligare bild som är mer användbar för både den interna
uppföljningen och för våra mottagare.
Tittar man specifikt på handläggningstiden för sexualbrottsärenden där biologiska spår eftersöks har den legat
relativt stabilt de senaste åren (se tabell s 14). Det är svårt att
ange en rimlig mediantid (50 %) för hanteringen av sexualbrottsärendena eftersom också de varierar mycket sinsemellan. Oavsett detta behöver genomströmningstiderna kortas för
att möta såväl häktningstider och andra förtursskäl som ett
övergripande behov att inte i onödan fördröja utredningarna.
Inte minst bör den så kallade 80 %-nivån (den tid det tar att
undersöka och svara ut 80 % av ärendena) kortas betydligt
och komma närmare mediantiden.
Vi har sedan tidigare insett att en smidigare och snabbare
hantering av sexualbrottsärendena inte kan uppnås genom
någon enskild förändring. Det är flera olika faktorer, mer
eller mindre beroende av varandra, som inverkar i genomströmningstiden och som måste ändras för att hanteringen
ska kunna bli effektivare. Det är med andra ord en kombination av faktorer internt och externt som måste till för att få
till stånd en rationalisering som ger en varaktig sänkning av
handläggningstiden.
Klassificering av DNA-ärenden
Sedan 2007 använder sig SKL av ett klassificeringssystem av
DNA-ärenden för att de ska sorteras till rätt sektion; grova
brott eller volymbrott, men också för att de inom respektive
Aktuell litteratur och information
Best Practice Kriminalteknik, Promemoria RättsPM 2008:07,
Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg (åtkomst via Intrapolis).
Handbok. Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande
av offer för sexuella övergrepp.
NCK, Nationellt centrum för kvinnofrid 2008 (www.nck.uu.se).
Läkares säkring av bevis efter sexualbrott viktig del i rättsprocessen,
Läkartidningen, 2008;105(9):634-637 (www.lakartidningen.se).
Nytt Rape-kit.
Uppdaterad och modifierad version av ”Provtagningssats vid sexualbrott”.
Kriminalteknik, 2007;3:10-12 (åtkomst via Intrapolis).
Provtagningssats efter sexualbrott,
Ur kapitlet Våldsbrott i teknikerkompendiet (åtkomst via Intrapolis).
De ljuskällor som används vid spårsökning ger ljus inom
ett bestämt våglängdsområde. Vilket våglängdsområde
man använder sig av beror på vilken typ av spår man söker
och på vilket underlag.
Provtagningssats efter sexualbrott (Rape-kit),
hantering, administration och dokumentation.
Rapport, projektarbete kriminalteknisk grundutbildning 2007/2008
(åtkomst via Intrapolis).
Brott i nära relationer, Handbok, RPS 2009
13
Kriminalteknik 4-2008
Antal sexualbrottsärenden (DNA) på SKL 2003-2008
Antal begärda sexualbrottsundersökningar har ökat stadigt under de senaste åren
sektion ska kunna sorteras vidare beroende på bedömd
resurs eller tidsinsats. Detta gäller även för sexualbrottsärenden som i dagsläget fördelas efter tre kategorier beroende på hur mycket undersökningsmaterial som ingår
eller hur komplex frågeställningen är. Klassificeringen
stöds till del av SKL:s ärendehanteringssystem Forum.
Bortsett denna sortering grupperas sexualbrottsärendena även efter om de är belagda med förtur eller inte.
Förtursbegäran
* För 2008 visas årsprognos per den första oktober (på tre kvartal).
Handläggningstider för sexualbrott
Handläggningstiden för sexualbrotttsärenden (DNA) räknat i
antal arbetsdagar för att få igenom 50 respektive 80 procent av ärendena.
50 %
80 %
2006
37
69
2007
31
60
2008*
33
59
* Handläggningstiden för 2008 avser bara årets tio första månader
Levererade provtagningssatser 1997 - 2008
Antalet levererade provtagningssatser från Nordkrim under ett drygt decennium.
Cirka 95 procent levereras till polismyndigheterna, resten direkt till sjukvården.
År 1998 kom en modifierad provtagninssats ut och en informationskampanj följde.
År 2005 trädde en skärpt sexualbrottslagstiftning i kraft i april.
14
* För 2008 visas årsprognos per den första november.
Data tillhandahållna av Nordkrim.
För att snabba på ett ärendes handläggning på SKL
anges ofta olika förtursskäl. Detta gäller inte minst
sexualbrottsärenden där vanliga förtursskäl är häktning, minderårig målsägare, minderårig misstänkt eller
spaningsskäl.
Eftersom förtursbegäran för ett ärende kan innebära
en fördröjning för ett annat ärende är det väsentligt att
alla förturer är korrekta och uppdaterade. Det är viktigt
att så fort som möjligt meddela ärendeansvarig på SKL
om förtursskälet förändrats, oavsett om förtursskälet
inte längre gäller eller om ärendet blivit brådskande.
I ärenden utan känd misstänkt men med så kallad spaningsförtur måste förturen tydligt anges i
uppdragsbegäran eftersom ärenden utan misstänkt
gärningsman i många fall hanteras som icke förturer. I
grova brottsgrupperna på Biologienheten är merparten
av alla pågående ärenden belagda med någon form av
förtur vilket vid hårt tryck påverkar handläggningen av
ickeförtursärenden.
Ny digitalbegäran för viktig ärendeinformation
Möjligheten att påvisa spår och utvärdera erhållna
analysresultat påverkas av flera olika faktorer som kan
vara viktiga att känna till då man bedömer vad som ska
undersökas och hur. För att underlätta hanteringen av
sexualbrottsärenden kommer under vintern en sida att
tillföras den digitala uppdragsbegäran för alla sexualbrott med kodning i 06-serien. En av uppgifter som
tillförs begäran är om personen haft frivilligt samlag i
närtid.
I de fallen bör salivprov från den personen man haft
samlag med komplettera ärendet, bland annat för att
Kriminalteknik 4-2008
klargöra eventuella fynd men även för att inte lägga in
irrelevanta DNA-profiler i spårregistret. (För fler exempel
på tilläggsinformation se bild s 16.)
Syftet med själva undersökningen är central
Det går givetvis även i fortsättningen att skicka med viktig ärendeinformation eller hela anmälan som ett bifogat
dokument eller att med fritext skriva in information i den
digitala begäran. I vissa fall kan det vara aktuellt att ange
tillvägagångssätt eller annan information om ärendet
som kan vara viktigt för att tydliggöra vad den begärda
undersökningen syftar till och underlätta bedömningen
i vad som behöver göras. Syftet med själva undersökningen är central. Vad är det som ska styrkas genom den
begärda undersökningen?
I många fall är detta otydligt i de frågeställningar
som anges i uppdragsbegäran. När det gäller just sexualbrott har tidigare genomgångar, som exempelvis Åklagarpromemorian Best Practice – Kriminalteknik (2008),
visat att undersökningar både begärs och genomförs
utan att analyssvaren tillför förundersökningen något
ytterligare underlag. Undersökningar som inte tillför
utredningen något, exempelvis då samlag vitsordats av
båda parter, ska undvikas för att laboratoriets resurser
ska komma till bättre nytta. Givetvis är undersökningar
relevanta, om parternas berättelser går isär och undersökningen syftar till att klargöra om något av två
angivna händelseförlopp stämmer eller inte.
Om uppgifterna från de inblandade parterna förändras under utredningens gång kan alltid undersökningen
på SKL kompletteras med nytillkommen information eller med de material som kan bidra till att tydliggöra vad
som skett. Givetvis påverkar ett sådant arbetssätt handläggningstiden negativt för det enskilda ärendet, men
å andra sidan att fortsätta med ospecifika och generella
undersökningsbegäran påverkar handläggningstiden
negativt för den stora merparten av ärenden.
Provtagningssats efter sexualbrott
En stor andel av de undersökningar SKL genomför rör
spår och prov tillvaratagna med företaget Nordkrims
”Provtagningssats efter sexualbrott”. Provtagningssatsen
Sexualbrottsärenden (DNA) per län 2006-2008**
Blekinge
Dalarna
Gotland
Gävleborg
Halland
Jämtland
Jönköping
Kalmar
Kronoberg
Norrbotten
Skåne
Stockholms län
Södermanland
Uppsala
Värmland
Västerbotten
Västernorrland
Västmanland
Västra Götaland
Örebro
Östergötland
2008*
14
34
6
56
36
22
30
28
20
27
152
348
24
32
20
19
30
24
211
24
55
1212
2007
12
57
10
37
28
11
32
20
28
15
137
290
34
27
20
25
20
23
191
25
54
1096
2006
12
40
6
37
27
14
28
20
15
20
127
303
38
41
27
25
29
24
167
14
36
1050
* För 2008 visas årsprognos per den första oktober 2008 (på tre kvartal).
** Antalet ärenden baseras på antalet uppdragsbegäran där uppdragsgivaren angett
brottskod i 06-serien.
15
Kriminalteknik 4-2008
som nyligen modifierades (se Kriminalteknik 3/2007)
utgör ett standardiserat stöd för undersökande läkare att
tillvarata spår på bästa möjliga sätt för den efterföljande
kriminaltekniska undersökningen.
Eftersom merparten av alla läkarundersökningar
i samband med sexuella övergrepp idag genomförs
med provtagningssatsen underlättas även den fortsatta
hanteringen inom polisen och SKL eftersom alla mottagare är bekanta med den och utgångsunderlaget alltid
är detsamma. Vissa förändringar av provtagningssatsens
utformning skulle kunna underlätta hanteringen ytterligare för polisen, men en större effekt skulle sannolikt
nås genom en mer likriktad och gemensam syn mellan
olika polismyndigheter i hur den ska hanteras. Detta
har efterfrågats från olika håll exempelvis i rapporten
”Provtagningssats efter sexualbrott (Rape-kit), hantering,
administration och dokumentation” som presenterades
som specialarbete vid kriminalteknisk grundutbildning
under våren 2008.
Skicka inte in allt!
Det är inte ovanligt att spår säkras vid läkarundersökningen, som en del i den generella spårsäkringsrutinen,
men som sedan inte är aktuella att undersöka utifrån den
information som föreligger i utredningen. ”Provtagningssats efter sexualbrott” är inte ett undersökningsmaterial
som måste hållas samman och den ska inte skickas in
till SKL i sin helhet. Endast de spår som ska undersökas
skickas in till SKL, övriga spår eller prov ska förvaras i
provtagningssatsen på
roteln. Genom att endast
skicka in det som ska analyseras undviks onödiga
kontakter om prioriteringar och en rent administrativ hantering av materialet. Detta urvalsförfarande
har blivit allt vanligare
det senaste året och ger en
snabbare och mer målinriktad undersökning.
Provtagningssatsens
”Åtgärdskalendrar” ska
följa utredningen, och
en kopia på dem skickas
tillsammans med spåren
till SKL. Urin och blod för
droganalys ska skickas
direkt till Rättsmedicinalverket i Linköping för
rättskemisk analys. Drogprov som felaktigt skickas
till SKL riskerar att inte bli
analyserade. Ytterligare
information kring hanteringen av materialet i
provtagningssatsen finns
beskriven i en ny version
av kapitlet ”Provtagningssats efter sexualbrott” i
Kriminalteknikkompendiet som finns tillgängligt
på Intrapolis.
Namnet ”Rape-kit” på
provtagningssatsen byttes
ut för tio år sedan, men
namnet lever fortfarande
16
kvar som ett begrepp. Namnet ”Provtagningssats efter
sexualbrott” kommer att ändras till ”Spårsäkringssats
efter sexuella övergrepp”. Namnbytet görs för att mer
korrekt återspegla vad den används till, och förändringen
kommer troligtvis att genomföras under 2009. Även
åtgärdskalendrarna avseende målsägare kommer att ses
över inom ramen för det projekt som drivs av Nationellt
centrum för kvinnofrid (NCK) i Uppsala, som en del i
deras pågående regeringsuppdrag att förbättra och samordna sjukvårdens insats i omhändertagandet av offer för
sexuella övergrepp.
Undersökning på teknisk rotel
Ett sätt att underlätta för SKL är att personal på tekniska
roteln går igenom och sållar vissa material i sexualbrottsärendena innan de skickas in för vidare undersökning
och analys. Exempelvis kan mer omfattande material
som sängkläder, soffplymåer och ytterkläder screenas efter potentiella spermabesudlingar med hjälp av ljuskälla
och förprövning för sperma med Phosphatesmo KM eller
Kinds reagens.
Vissa avgränsade eller speciella material i sexualbrottsärendena ska av kvalitativa skäl inte undersökas
innan de skickas in till SKL. Hit hör exempelvis alla
typer av spår tillvaratagna på tops dvs. prov från kroppshåligheterna och kroppsytan eller från brottsplats. Detta
gäller även för underkläder, sexleksaker och kondomer.
Det förarbete som idag görs på de olika tekniska rotlarna
varierar och en likriktning i det som görs skulle vara av
stort värde.
Kriminalteknik 4-2008
Återkallande av undersökning eller ärende
Det är inte ovanligt att just undersökningar i sexualbrottsärenden återkallas av uppdragsgivaren. Sannolikt
hör de till de ärendetyper på SKL som oftast blir återkallade. Skälen bakom återkallandet varierar givetvis, men
i de flesta fall framkommer det först då SKL av någon
anledning tar kontakt med uppdragsgivaren.
Detta beskrevs även i Best Practice promemorian där
det samtidigt konstaterades att den resurs som frigörs
vid ett återkallande kan användas till klart bättre ändamål. Självklart åligger det begärande polismyndighet att
snarast återkalla ärenden och undersökningar som inte
längre är aktuella att genomföra.
Pågående förändringar
Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra hanteringen
av sexualbrottsärendena. Bland annat har de kvalitetsdokument som styr vad som görs i sexualbrottsundersökningar omarbetats. Analysmetoden för prov med
både epitelceller och spermier har bytts ut och metoden
kommer att modifieras ytterligare för att öka utbytet av
DNA från spermierna i proven.
Under hösten kommer alternativa metoder för
spermaförprövning att studeras. Detta då den befintliga
metoden i vissa fall inte har den önskade känsligheten.
Handläggning av ett sexualbrottsärende på SKL:s Biologienhet
Ärendet upprättas och diarieförs och lämnas över till enheten där det bemannas med en ärendeansvarig och en
handläggare. Bedömning av förturshantering av ärendet - i förhållande till andra förtursärenden. Begäran gås
igenom och vid eventuella oklarheter i uppdraget eller behov av information eller hjälp med prioriteringar
kontaktas uppdragsgivaren.
Materialet kontrolleras mot begäran, märks upp och undersöks sedan avseende aktuella biologiska spår. Vanligaste spårtyper är sperma och sekret (saliv eller vaginal sekret). Textila material gås som regel igenom med
ljuskälla för att synliggöra eventuella besudlingar som inte syns för blotta ögat. Funna besudlingar och spårprover på tops förprövas därefter för enzymet surt fosfatas med syftet att undersöka förekomst av sperma. Del
av prov som indikerar närvaro av sperma används för att med hjälp av infärgade mikroskoppreparat undersöka om det finns spermier i provet.
Spåren skickas därefter vidare till DNA-analys där första steget är att utvinna DNA:t. Om det finns både epitelceller och spermier i provet separeras under detta steg de två celltyperna åt så att DNA-innehållet från dem kan
typbestämmas var för sig. Nästa steg är en bestämning av mängden DNA i spårprovet (en del prover har inget
eller väldigt litet DNA-innehåll och då avslutas analysen). Sedan följer själva typbestämningen, kopieringsförfarandet med PCR, som ger ett DNA-resultat. DNA-resultatet kan vara en fullständig eller icke fullständig
DNA-profil med DNA från en person, eller så kan det vara en så kallad blandbild med DNA från två eller fler
personer. I vissa fall kan inte resultaten användas för jämförelse mot person, på grund av komplexiteten eller
att resultaten är för svaga.
Jämförelseprov från personer i ärendet analyseras separat från spårmaterialet och de framtagna DNA-profilerna
används sedan för jämförelse mot de resultat som erhållits för spåren. Resultatet av jämförelserna, med
antingen uteslutning eller överensstämmelse, redovisas i ett sakkunnigutlåtande där de slutsatsgrader som
används beror på de resultatvärden som spåren gett.
Om ärendet saknar misstänkt eller att den i ärendet utpekade personen kan uteslutas ha avsatt ett visst DNA-spår
kan DNA-profilen läggas in i Spårregistret och sökas mot Spår, Utrednings- och DNA-registren. DNA-profiler i
Spårregistret ligger kvar som längst i 30 år men gallras på polismyndighets begäran eller vid träff mot person.
17
