Diagnoskännedom
KUR-projektet Umeå
121113
Christian Johansson
Specialist i psykiatri
Diagnostik

Kommunikativt redskap

Begrepp innehåller stor mängd information som inte
behöver formuleras


Inom forskningen för att veta att man undersöker
samma sak


Appendicit
Schizofreni och autism skillnader mellan USA och Europa
under första hälften av 1900 talet
Kliniskt
Styr behandling. Rätt behandling till rätt tillstånd
 Bedöma prognos. Viktigt för patient, anhöriga och
samhälle. Styr resursfördelning

Affektiva tillstånd

Depression:
Nedstämdhet
 Minskat intresse, engagemang, lust, anhedoni



Svårighet att motivera sig till aktivitet, tomhetskänsla
Sömnstörning; hypersomni eller sömnsvårigheter

dygnsrytmstörning
Matproblem; viktuppgång, viktnedgång
 Psykomotorisk agitation eller hämning


Koncentrationsproblem, irritabilitet, tanketröghet
Affektiva tillstånd

Depression forts…

Energibrist, svaghetskänsla


Minskad koncentrations eller tankeförmåga


Ambivalens, ältande
Värdelöshets eller skuldkänsla


Blytyngdkänsla
Överdriven självanklagelse till vanföreställning
Dödstankar

Vill försvinna, dödstankar, s-tankar, s-planer, s-försök
Affektiva tillstånd

Depression forts…

Egentlig depression;
5 av 9 kriterier varierande svårighetsgrad.
 Naturalförlopp veckor till år.
 Samverkan mellan biologisk sårbarhet och miljö
 50% förhöjda stresshormoner; ffa kortisol
 Prefrontalcortex, amygdala, hippocampus


Dystymi;

Nedstämdhet och minst 2 ytterligare symtom


Sänkt livskvalitet, plikt, meningslöshetskänslor
>2år endast någon månad utan symtom
Affektiva tillstånd

Depression, svårigheter
Stresskänslighet
 Nedsatt kognitiv förmåga

Problemlösningsförmåga
 Beslutsförmåga
 Tanketempo
 Minne, bära information
 koncentration

Minskad ork fysiskt och psykiskt
 Självklander, nedsatt självkänsla

Affektiva tillstånd
Affektiva tillstånd

Behandling depression
Läkemedel
 ECT
 Psykologisk behandling

Beteendeaktivering, dygnsrytm, FaR, anpassat arbete
 Kognitivt arbete med depressiva tankebanor
 Identifiera tidiga symtom


Bemötande
Beakta personens negativa självuppfattning, bekräfta
förmågor, korrigera självförnekelse. Klargör att
funktionsnedsättningen är övergående
 Anpassa information, tempo och förväntningar utifrån de
kognitiva svårigheterna

Affektiva tillstånd

Bipolär sjukdom typ I och typ II

Förhöjd sinnesstämning eller irritabilitet under flera
dagar. Kraftig förändring vid typ I


Förhöjd självkänsla eller grandiositet


Jag centrerad, utvald, särskild uppgift, vanföreställning
Minskat sömnbehov


Ökad energi, ” hög”, ansätta främmande personer
0-4h/natt utan att uppleva sig uttröttad
Ökad pratsamhet

Faller folk i talet, avbryter, talar högt och snabbt
Affektiva tillstånd

Bipolär sjukdom forts…

Rusande tankar


Lättdistraherad


Svårigheter att avskärma inre och yttre stimuli
Ökad målinriktad aktivitet arbete, socialt, sexuellt


Tankeflod, tankeregn
Mer drivande på flera plan, svårt med anpassning
Lustdriven med nedsatt konsekvenstänkande

Här och nu. Ökad risk i beslut, köp, sexuella kontakter,
trafik m.m.
Affektiva tillstånd

Bipolär sjukdom
 3-4
kriterier av 7 utöver förhöjd sinnesstämning
eller irritabilitet
 Växlar mellan mani resp. hypomani och
depression
 Blandtillstånd kan förekomma typ I
 Kroniskt tillstånd, går i skov med fria intervall
 Tung biologisk sårbarhet
 Hög ärftlighet
Affektiva tillstånd

Bipolär sjukdom

Cyklotymi
Hypomana symtom växlande med depressionssymtom
motsvarande dystymi.
 >2år med endast någon månad utan symtom.


Hjärnstrukturer

Prefrontalcortex och amygdala
Affektiva tillstånd

Bipolär sjukdom, svårigheter
Vid depression typiska svårigheter
 Vid mani/hypomani

Affektlabilitet
 Svårigheter att hålla röd tråd i samtal
 Svårigheter att påbörja och avsluta aktiviteter
 Motorisk oro
 Koncentrationsproblem
 impulsivitet
 omdömespåverkan

Affektiva tillstånd

Behandling bipolär sjukdom




Läkemedel, som regel nödvändigt
ECT
Psykologisk behandling ffa mot depression och identifiera
tidiga symtom på uppvarvning och depression.
dygnsrytmreglering
Bemötande



Depression v.g. se depressionsavsnitt
Mani/hypomani motivera till specialistpsykiatrisk kontakt,
stimulireduktion och sömn
Mellan episoderna är personerna idealt symtomfria men kan
ha ökad stresskänslighet som kan kräva anpassning av
arbetstid och arbetsmängd
Ångestsyndrom

Ångest och oro
Nödvändiga normala känslomässiga och fysiska
reaktioner.
 Den mänskliga hjärnan prioriterar identifiering av
hot framför lust
 Generalisering
 Säkerhetsbeteende och undvikande

Ångestsyndrom
Ångestsyndrom
100
Ångest
90
80
Exponering 1
70
Exponering 2
60
Exponering 3
50
Exponering 4
40
30
20
10
0
1
2
3
4
Tid
5
6
7
Ångestsyndrom

Ångest forts…

Ångestsyndrom
Biologisk sårbarhet
 Miljömässigt inlärt beteende


Personlighetsmässig ångestutveckling
Biologisk sårbarhet
 Miljömässigt inlärt beteende
 Rigida reaktionsmönster, uppfattning om sig själv och
omvärlden som kolliderar med livsförutsättningar

Ångestsyndrom

Ångestsyndrom

Paniksyndrom med eller utan agorafobi


Specifik fobi


Fysiska symtom, rädsla för allvarliga konsekvenser, rädsla
för panikattack i olika situationer
Höjdfobi, djurfobi, sprutfobi m.m.
Social fobi
Rädsla för kritisk granskning i sociala situationer, ofta
prestationer med rädsla för genans eller kritik
 Prospektiv och retrospektiv genomgång

Ångestsyndrom

Ångestsyndrom forts…

Tvångssyndrom


Generaliserat ångestsyndrom, GAD


Förväntansångest, katastrofiering av framtida händelser,
kognitiv och känslomässig påverkan. Smärtutveckling
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD


Tvångstankar och neutraliserande tvångshandlingar
Allvarligt trauma, Stark ångestreaktion, flashbacks,
mardrömmar, isolering, känslomässig avtrubbning
Akut stressyndrom

Liknar PTSD ej lika genomgripande, tidsbegränsat
Ångestsyndrom

Ångestsyndrom, behandling
Läkemedel
 Psykologisk behandling;

Exponering, kognitivt arbete, avslappning, mindfulness,
acceptans
 Personlighetsstörning; behandlingsprogram


Bemötande
Respekt för de svårigheter ångestsyndromet ger
 Undvika att kompensera för svårigheterna oreflekterat

Psykotiska syndrom

Schizofreni
Positiva symtom: Vanföreställningar, hallucinationer,
desorganiserat beteende
 Negativa symtom: Affektiv avflackning, utarmat tankeliv,
nedsatt initiativförmåga
 Tydligt sämre fungerande i arbetsliv, relationer, egen
omvårdnad


Schizoaffektivt syndrom


Psykotisk symtom som föregår stämningslägessvängning
Vanföreställningssyndrom

Avgränsade vanföreställningar utan hallucinos eller
negativa symtom( erotomani, grandiositet, förföljelse,
sjukdom
Psykotiska syndrom

Drogmissbruk


Mani eller depression


Stämningslägeskongruenta/inkongruenta
Organisk sjukdom


Amfetamin, LSD, alkohol…
Demens, hjärnmetastaser, grav katabolism
Medicinering

Kortison, dopaminagonister, morfin
Trauma eller svår stress
 Oklara skäl

Psykotiska syndrom

Schizofreni

Orsaker
Neuro-developmental disorder
 Familjär schizofreni
 Icke-familjär schizofreni




förlossningsskada
prematuritet
Influensa A?
Psykotiska syndrom

Behandling

Läkemedel


Genomgång av kognitiva funktionshinder


Initiativförmåga, problemlösning, organisation och
planering
Funktionsbedömning av arbetsterapeut


Neuroleptika, effekt mot vanföreställningar och
hallucinationer 2/3 av patienterna får god effekt.
Tillämpningsförmågan av kognitiva förmågor i vardagen
Stöd från kommunal och annan verksamhet för
sysselsättning och boende
Psykotisk symtom

Bemötande

Varierande grad av kognitiva funktionshinder
Nedsatt koncentrations och uppfattningsförmåga
 Rigida tankemönster
 Nedsatt abstrakt tänkande
 Nedsatt problemlösningsförmåga
 Nedsatt initiativförmåga


Informationen bör vara
Avgränsad
 Konkret
 Skriftlig
 Lämpligt med anhörig eller annan med vid samtal

Tack