LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
FN i världspolitiken, del 2
Vårterminen 2012
Sverige och de mänskliga
rättigheterna
En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till
de mänskliga rättigheterna
Författare
Erik Henriksson
Anna Nilsson
2012-05-22
Innehållsförteckning
1. Inledning ......................................................................................................... 1
1.1 Syfte ............................................................................................................ 1
1.2 Avgränsning ................................................................................................. 2
2. Mänskliga rättigheter ....................................................................................... 2
3. Mänskliga rättigheter i svensk belysning ....................................................... 4
4. Internationell granskning av Sverige .............................................................. 6
4.1 Sveriges nationella rapport (2010) .............................................................. 6
4.2 FN:s rekommendationer .............................................................................. 8
5. Slutdiskussion .................................................................................................... 9
Källförteckning
1. Inledning
Europa har i jämförelse med andra regioner i världen en stark politisk ställning när det gäller
mänskliga rättigheter. Eftersom Sverige har en hög levnadsstandard underlättas efterlevnaden av
de mänskliga rättigheter (MR). Sverige är många gånger ett föregångsland när det exempelvis
kommer till jämställdhet på arbetsmarknaden eller förbud mot barnaga. Men det finns även
områden som Sverige har blivit kritiserat för, exempelvis när det kommer till diskriminering. Då
rättighetskonventioner anser att Sverige ligger i framkant när det gäller de mänskliga rättigheter
använder de sig av den svenska samhällsstrukturen som en förebild. Detta kanske har renderat i
att Sverige inte behövt anstränga sig lika mycket som andra länder för att efterfölja ändringarna i
de mänskliga rättigheterna.
Sverige har ratificerat de flesta internationella människorättskonventioner. Den svenska lagen ska
vara utformad så att den aktuella konventionen kan implementeras och skyddas angående de
mänskliga rättigheterna.
I samband med Utrikespolitisk debatt, onsdag 15 februari 2012 säger Carl Bildt ”Sverige och
Europeiska unionen har en viktig uppgift i att värna de mänskliga rättigheterna, folkrätten och
rättsstatens principer. Sverige kandiderar till FN:s råd för mänskliga rättigheter under perioden
2013-2015. Ett medlemskap skulle ge oss ytterligare kraft att driva angelägna rättighetsfrågor
globalt och att konstruktivt bidra till att stärka rådets roll.”1
FN:s råd för de mänskliga rättigheterna granskade Sverige för första gången i maj 2010. I
samband med detta sa kabinettssekreterare Frank Belfrage som ledde den svenska delegationen,
”Om vi vill kunna ha synpunkter på MR-situationer i andra länder, måste vi också finna oss i att
1
http://www.riksdagen.se/sv/Debatter--beslut/Ovriga-debatter/Ovrigdebatt/?did=GZC120120215ud&doctype=kammakt
1
själva bli granskade.”2 Det vi har valt att fokusera på i denna studie är främst hur Sverige
framställer sig själva i den rapport som skickades in till FN:s råd för de mänskliga rättigheterna
inför granskningen. Istället för att använda oss av en renodlad teori valde vi att använda oss av
boken mänskliga rättigheter i svensk belysning för att på så sätt kunna styrka vår tes huruvida
Sverige är motsägelsefullt när det kommer till de mänskliga rättigheterna.
Vi vill inte på något sätt underminera det Sverige åstadkommit nationellt eller internationellt när
det kommer till de mänskliga rättigheterna. Vi tror att Sverige kan vara motsägelsefulla eftersom
Sverige driver en radikal agenda när det kommer till de mänskliga rättigheterna internationellt. På
det nationella planet finner vi det intressant att studera Sveriges medvetenhet i frågor kring de
mänskliga rättigheterna. De mänskliga rättigheterna är ett kontroversiellt ämne, och vi anser det
relevant och intressant att undersöka hur dessa efterföljs i Sverige
1.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka om vår tes att Sverige är motsägelsefulla i frågan om de
mänskliga rättigheterna har empiriskt stöd.
2
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=53&module_instance=5&action=pod_show&navid=1&sub
navid=53&subnavinstance=5
1
1.2 Avgränsning
Vi har valt att avgränsa oss till ett kapitel i Sveriges nationella rapport (2010) till FN:s råd för
mänskliga rättigheter. Kapitlet vi kommer att behandla är, ”Att minska diskrimineringen och
främja lika rättigheter i samhället”. Vi är väl medvetna om att det förekommer andra kapitel som
behandlar liknande ämnen. Men eftersom det inte finns utrymme i denna studie att fördjupa oss i
hela rapporten så har vi valt att lyfta fram och studera diskrimineringskapitlet. Kapitlet innefattar
punkterna 37-44. Det vi vill göra utifrån det inhämtade materialet är att undersöka om det finns
punkter att lyfta fram punkter som Sverige inte efterlever när det kommer till de mänskliga
rättigheterna. Vi har även valt att använda oss av boken mänskliga rättigheter i svensk belysning
andra upplagan, där vi främst fokuserar på kapitel 4. Detta kapitel är författat av
universitetslektor i statsvetenskap Daniel Silander där han skriver om respekten för de mänskliga
rättigheterna i Sverige mellan åren 1995-2010.
2. Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter är sådana grundläggande rättigheter som varje enskild anses kunna hävda
gentemot det allmänna.3 Rättigheterna inom de mänskliga rättigheterna är individuella och det är
statens ansvar att skydda och se till att rättigheterna följs. 4 För att de mänskliga rättigheterna ska
följas och människor få möjlighet att leva ett någorlunda normalt liv finns det regler om
människors möjlighet till överleva, några av dessa områden inkluderar mat och tak över huvudet,
skydd för familjen, frihet från tortyr och slaveri, rätt till utbildning samt yttrandefrihet.5
Mänskliga rättigheter i västvärlden har sitt ursprung från ”naturlagar” det vill säga naturrätten.
Sedan 1700-talet har dessa lagar ansetts grundläggande för människans fria natur och behov av
3
Fisher, David I. (2008) Mänskliga rättigheter, En introduktion, fjärde upplagan. Stockholm: Norstedts juridik AB. S.
13
4
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=3&module_instance=3&action=pod_show&
5
Staaf, A., Zanderin, L., (2011) Mänskliga rättigheter i svensk belysning, andra upplagan. Malmö: Liber AB. S. 41
2
att leva i en trygg miljö. Kända filosofer som har haft en betydande roll för utvecklingen av de
mänskliga rättigheterna är Locke, Rousseau och Jefferson.6 Dessa filosofer lyfte bland annat fram
rätten att leva, religionsfrihet och respekt för enskild egendom. Vid slutet av 1700-talet ansågs
dessa grundläggande rättigheterna ligga över kungens lagar. Detta blev ett av startskotten till
revolutionen i Frankrike och USA under slutet av 1700-talet. Fram till slutet av andra världskriget
var det varje stats angelägenhet att behandla människan. Det var inte förrän efter Hitlers
obegripliga elakheter, som man insåg att det inte gick att lita på att varje stat följde de
grundläggande rättigheterna. Detta ledde till införandet av ett mellanstatligt skydd år 1945, där
grundläggande rättigheter idag ligger på folkrättslig grund. Tanken med detta är att om ett brott
begås av staten mot de enskilda mänskliga rättigheterna skall ansvar på internationell nivå tas.
FN-stadgan
skapades
år
1945
och
den
allmänna
förklaringen
röstades
igenom
i
generalförsamlingen år 1948. Det var ingen stat som röstade emot denna resolution, däremot
valde åtta länder att lägga ner sin röst.7 FN-stadgan innehåller ett antal resolutioner som är
relaterade till mänskliga rättigheterna. Det förekommer tre rättighetsgenerationer i FN:s allmänna
deklaration som visar på människans rätt i samhället. Den första handlar om individens relation
till staten, den andra om individens rätt att ställa krav på offentliga resurser och den tredje handlar
om folkets rätt till självbestämmande.8 I artikel 1.3 står det bland annat att ett av FN:s ändamål är
att genom internationellt samarbete främja mänskliga rättigheterna oavsett kön, ras religion eller
språk. Förbud mot diskriminering finns i artikel 2 och 3-5 rätt att betraktas som rättssubjekt.
Andra artiklar som mänskliga rättigheter berör är 7, 9–10, 12, 14, 15, 16–21, 23-27 samt artikel
29.9 I FN-stadgan artikel 55c står det att FN icke skall främja mänskliga rättigheter på ett
diskriminerande sätt utan respektera de mänskliga rättigheterna. Andra artiklar är 56 och 62.2.
För att få ett fungerande MR-samarbete inom FN skapades artikel 13.1b där generalförsamlingen
ger rekommendationer om hur man ska förbättra skyddet mot mänskliga rättigheter. FN-stadgan
lägger stor vikt på att medlemsstater ska främja de mänskliga rättigheterna genom samarbete med
6
Fisher, David I. (2008) Mänskliga rättigheter, En introduktion, fjärde upplagan. Stockholm: Norstedts juridik AB.
S. 13
7
Spång, Mikael. (2009) Mänskliga rättigheter, Ett ofullbordat uppdrag, första upplagan. Malmö: Liber AB.
S. 71
8
Ibid. 14
9
Ibid. 72
3
FN.10 Genom generalförsamlingen inrättades år 2006 ett råd för mänskliga rättigheter (human
rights council). Syftet med bildandet av rådet är att övervaka den globala respekten för mänskliga
rättigheter. En av rådets viktigaste uppgifter är att agera när man misstänker att allvarliga brott
mot de mänskliga rättigheterna begås11
3. Mänskliga rättigheter i svensk belysning
Boken, mänskliga rättigheter i svensk belysning andra upplagan använder vi för att styrka vår tes
om att Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna. Boken granskar
hur de mänskliga rättigheterna efterföljs i Sverige. Inledningsvis skriver författarna, ”Oftast
behandlas, diskuteras och föreslås lösningar på problem avseende mänskliga rättigheter och
diskriminering ute i vår omvärld, precis som om inte motsvarande problem och svårigheter
existerar i vårt land.”12.
Silander skriver att övertygelsen om att värna och främja de mänskliga rättigheterna ute i världen
gör att vi misslyckas med att identifiera brott mot mänskliga rättigheter som begås på vår
hemmaplan.13 Sverige och många andra länder i västvärlden är föregångsländer i frågan om de
mänskliga rättigheterna. Det har förts en debatt om att ett antal rättigheter blivit begränsat i
frågor, bland annat diskrimineringen av asylsökanden och migranter. Silanders gör sin
framställning genom att undersöka hur Sveriges riksdags och regering, förvaltningar och olika
ombudsmannainstitutioner har agerat i frågan om de mänskliga rättigheterna och diskriminering.
En granskning av vetenskapsrådet 2005 inom forskning om mänskliga rättigheter i Sverige visade
ett antal brister, exempelvis begränsad forskning och svag finansiering. 14 Silander skriver att
Sverige har kritiseras av FN i frågan om skyddet av mänskliga rättigheter, bland annat saknad av
10
Fisher, David I. (2008) Mänskliga rättigheter, En introduktion, fjärde upplagan. Stockholm: Norstedts juridik AB. S.
15
11
Weiss, Thomas G., Daws, Sam. (2007), The Oxford Handbook on the United Nations. Oxford: Oxford University
Press. S. 448
12
Staaf, A., Zanderin, L., (2011) Mänskliga rättigheter i svensk belysning, andra upplagan. Malmö: Liber AB. S. 5
13
Ibid. 80
14
Ibid. 81
4
ålder på könsmognad vilket gör att barn utnyttjas inom pornografi, människor som utlämnas
löper stor risk att behandlas illa, vilket bryter mot FN:s konvention mot tortyr, samt
polisbrutaliteten.15
FN:s kommitté har haft synpunkter på att Sverige ska avskaffa rasdiskrimineringen. Enligt en
rapport 2004 saknar Sverige statistisk kunskap om bl.a. den etniska sammansättningen, att
hatbrott existerar, att etnisk diskriminering är förekommande, att rasistiska organisationer är
verksamma och samernas landrättigheter. Dessutom är oron stor i frågan om romernas rättigheter
när det gäller arbete och utbildning16. Trots att konventionen trädde i kraft 1991 och samernas
rättigheter har förbättras så har inte Sverige godkänt resolutionen International Labour
Organization (ILO) som är en viktig resolution för ursprungsbefolkningar.17
Under 2009 fick Sverige kritik av FN-kommittén för arresterande av asylsökanden innan de
utvisades från landet. Kritiken baserar på att arresteringen inte tidsmässigt var reglerad i den
svenska lagen.18
Diskriminering i Sverige har bland annat handlat om att invandrare mer eller mindre blivit
tvingande att byta namn för att ens få en möjlighet till anställningsintervjuer, hatbrott mot
homosexuella, övergrepp inom äldreomsorgen samt löneskillnaden mellan kvinnan och
mannen.19
Även om Sverige har etablerade rättigheter, förekommer brister som måste förbättras inom
mänskliga rättigheter. Ett problem är människor som inte kan förvaltar sina rättigheter själv oftast
har svårt att komma i kontakt med myndigheter som exempelvis migrationsverket,
äldreomsorgen och socialtjänsten.20 Avslutningsvis visar Silander att Sverige inte motsvarar de
löften och krav som internationella och svenska regelsystemet har för mänskliga rättigheter.
15
Staaf, A., Zanderin, L., (2011) Mänskliga rättigheter i svensk belysning, andra upplagan. Malmö: Liber AB. S. 93
Ibid. 94
17
Ibid. 95
18
Ibid. 93
19
Ibid. 96
20
Ibid. 229
16
5
4. Internationell granskning av Sverige
Varje land granskas vart fjärde år och år 2010 var det Sveriges tur att bli granskade för första
gången av MR-rådets allmänna granskning av länder Universal Periodic Review (UPR).
Granskningen ger ett tillfälle att redogöra för vad Sveriges regering har gjort för mänskliga
rättigheterna i Sverige, samt ger möjlighet till dialog med andra länder. 21 UPR-granskning utförs
inte av opolitiska MR-experter utan av FN:s medlemsstater. Vid en UPR-granskning får det
granskade landet frågor och rekommendationer från de övriga länderna. De rekommendationer
som sedan accepteras av Sverige, följs sedan upp vid nästa tillfälle för granskning. Inför
granskningen sänder det granskade landet in en rapport som ska syfta till att ge det granskade
landets bild av hur mänskliga rättigheterna skyddas, vilka problem som kan tänkas finnas samt
hur landets regering agerat för att komma till rätta med dessa.22
4.1 Sveriges nationella rapport (2010)
Sveriges nationella rapport (2010) grundar sig på FN:s råd för mänskliga rättigheter och syftet är
att visa hur mänskliga rättigheter skyddas i Sverige.23 Regeringen har valt att använda sig av en
öppen process, där de involverade intressenter har blivit delaktiga i ett tidigt utvecklingsskede.
I Sverige har mänskliga rättigheter och demokrati grundläggande värden. Utgångspunkten är att
regeringen har förbundit sig till att ha full respekt för mänskliga rättigheter. Grunden för att följa
rättigheterna är grundlagarnas regelverk och det demokratiska styrelseskicket. I rapporten visar
Sverige medvetenhet om att det finns många problem och utmaningar inom mänskliga
rättigheterna i samhället. Sverige understryker att det behövs många åtgärder för att motarbeta
diskriminering och de personliga rättigheterna. Sverige erkänner att diskriminering förekommer
21
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=53&module_instance=5&action=pod_show&navid=1&su
bnavid=53&subnavinstance=5
22
Ibid.
23
http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/100505/71a3f4a577a9066370e29121cd75876
8/UPR%20rapport%20svenska%202010.pdf
6
nationellt, bland annat av samer och romer. Diskrimineringsombudsmannen och oberoende
forskning menar på att i svenska samhället är det vanligt med diskriminering. Regeringen vill
försöka motverka detta genom att höja medvetenheten samt öka kunskapen om vad som ligger
bakom diskrimineringen. En åtgärdsplan som har tagits fram för att motarbeta diskrimineringen
är bland annat en nationell handlingsplans som syftar till att utföra en generell granskning av
läget för de mänskliga rättigheterna. Denna handlingsplan antogs av riksdagen och utarbetades
under åren 2006-2009.24 Regeringen tillsatte även en delegation för mänskliga rättigheter.
Delegationens huvuduppgift var att på lång sikt garantera full respekt för mänskliga rättigheter.
Den kanske mest relevanta åtgärd som regeringen har gjort för att minska diskriminering är
införandet av diskrimineringslagen 2009.25 Lagen ska skydda mot diskriminering av kön, etniskt
ursprung, religion, funktionshinder och sexuell läggning, samt två nya variabler, ålder och
könöverskridandes identitet. Enligt denna lag förbjuds diskriminering i alla sektorer inom
samhället. När den nya diskrimineringslagen trädde i kraft inrättades även en ny myndighet där
de tidigare fyra diskrimineringsombudsmännen (DO) slogs ihop till en. Tanken med denna
reform är att effektivisera övervakningen av lagen. DO:s huvuduppgift är att övervaka att
antidiskrimineringslagen efterföljs samt försöka klara upp klagomål om diskriminering i
samhället.26 Ytterligare en viktig del att minska diskrimineringen är regeringens ekonomiska
bidrag till enskilda föreningar och organisationer. Syftet med det ekonomiska bidraget är att alla
organisationer har rättigheterna att ansöka om bidrag. Utifrån tre förordningar som syftar till att
främja lika rättigheter finns det en myndighet som tar emot ansökningarna och utreder om de ska
erhålla något statligt bidrag. Vidare har även regeringen ratificerat en FN:s konvention om lika
rättigheter för personer med funktionsnedsättning som gjordes 2008. En rad utmaningar återstår
inom detta område, bland annat att minska arbetslösheten bland funktionshinder. Ett stort
problem för de personerna med funktionshinder är att det ofta saknas ramper för rullstolsbundna,
samt kommunikationsmedel som exempelvis blindskrift för det blinda.27
24
http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/100505/71a3f4a577a9066370e29121cd75876
8/UPR%20rapport%20svenska%202010.pdf
25
Ibid.
26
Ibid.
27
Ibid.
7
Avslutningsvis i rapporten lyfter Sverige åter upp betydelsen av att bekämpa diskriminering.
”Att bekämpa diskriminering och främja mänskliga rättigheter i samhället förblir en övergripande
prioritering”.28 Områden som Sverige kommer att fokusera på är våld mot kvinnor,
homosexualitet, åtnjutande funktionshindrade person rättigheter, skyldighet att respektera
minoritetsgrupper som samer, invandrare, asylsökande och flyktingar.29
4.2 FN:s rekommendationer
Den 22 september 2010, tog Sverige ställning till den lista av FN-rekommendationer som var
sammanställd av MR-rådets universella granskningssystem (Universal Periodic Review). I FN:s
rekommendationer berörs bland annat kampen mot Rasism och främlingsfientlighet, barns och
kvinnors rättigheter samt hur situationen ser ut för flyktingar och asylsökande i Sverige.
Rekommendationerna berör även personer med funktionshinder och deras rättigheter. Andra
områden är frågan om regeringens förhållande till ILO-konventionen 169 som är en konvention
om ursprungsfolk och stamfolk30 (ILO:s konvention nr 169, Indigenous and Tribal Peoples
Convention).31 Detta är en konvention som Sverige inte har ratificerat ännu då det pågår en
utredning om Samernas rätt till bland annat mark och vatten. Det fanns även rekommendationer
som Sverige förkastade, däribland uppmaningar att stärka traditionella familjevärderingar,
förbjuda rasistiska organisationer och att tillträda konventionen om migrantarbetares rättigheter. 32
28
http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/100505/71a3f4a577a9066370e29121cd75876
8/UPR%20rapport%20svenska%202010.pdf
29
Ibid.
30
http://www.fn.se/press/arkiv/arkiv-2007-2010/nyheter-fran-fn-forbundet/2010/sverige-ger-besked-om-mrradets-rekommendationer/
31
Weiss, Thomas G., Daws, Sam. (2007), The Oxford Handbook on the United Nations. Oxford: Oxford University
Press. S. 534
32
http://www.fn.se/press/arkiv/arkiv-2007-2010/nyheter-fran-fn-forbundet/2010/sverige-ger-besked-om-mrradets-rekommendationer/
8
5. Slutdiskussion
Det vi kan lyfta fram i studien är att det påträffas vissa segment i materialet som talar emot
Sverige när det kommer till skyddet av mänskliga rättigheter. Sverige erkänner själva att det finns
områden inom mänskliga rättigheterna som måste förbättras. Vi blev konfunderade när vi
undersökte kapitlet i svenska nationella rapporten, i rapporten understryker de hur signifikant det
är att ha fullständig respekt för mänskliga rättigheter. Samtidigt erkänner Sverige att det påträffas
områden där det förekommer diskriminering av bland annat romer och samer. I FN:s
granskningsrapport framkommer det att Sverige inte har ratificerat konventionen ILO. Det vill
säga, konventionen som handlar om ursprungsfolket och stamfolkets rättigheter i samhället.
Sverige är medvetet om diskrimineringen av samer och romer, dock har regeringen inte ratificerat
konventionen om ursprungsfolkets rättigheter. Diskrimineringen av romer och samer återfinns
även i materialet från boken mänskliga rättigheter i svensk belysning samt i FN:s
granskningsrapport. Detta bekräftar att rättigheterna för urbefolkningen samt minoritetsgrupper
inte efterlevs i Sverige. Det är dock häpnadsväckande med tanke på den hårda kritiken Sverige
har
erhållit
från
bland
annat
MR-rådet
för
hanteringen
av
urbefolkningen
samt
minoritetsgrupperna att Sverige ännu inte har ratificerat konventionen ILO. Visserligen har
Sverige framtagit vissa åtgärdsplaner för att bekämpa diskrimineringen, exempelvis genom en
handlingsplan som granskade mänskliga rättigheter i Sverige mellan åren 2006-2009 samt
införandet av diskrimineringslagen, dock kvarstår problem.
Ett problem som Sverige ”erkänner” är att de har mycket kvar att jobba med är när det kommer
till handikapps frågor. Det de syftar på är bland annat, att minska arbetslösheten bland de med
funktionshinder samt att det saknas ramper för rullstolsbundna. Detta är problem som kvartstår
trots att regeringen har ratificerat FN:s konvention om lika rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. FN:s MR-råd påpekar även detta i sin granskning.
Boken mänskliga rättigheter i svensk belysning samt FN:s granskningsrapport belyser och
kritiserar Sveriges hantering av asylsökanden och invandrare. Problemet är att Sverige har
9
arresterat asylsökanden medan lagen inte var reglerad. Om vi associera hanterande av
asylsökanden på Sveriges utgångspunkt att man ska ha full respekt för mänskliga rättigheter kan
det enkelt bli lite vilseledande. I detta fall kan det upplevas att Sverige inte respekterar mänskliga
rättigheter då det går emot lagen och diskriminerar asylsökande. Det framkommer i både boken
samt i FN:s rapportgranskning att invandrare diskrimineras i Sverige. Silander skriver i boken att
invandrare mer eller mindre måste byta namn för att ens få en möjlighet att bli anställd på ett
företag. Vilket gör att rättigheterna på arbetsmarknaden inte är på lika villkor. I FN:s
granskningsrapport innehöll det rekommendationer om bland annat att Sverige skulle förbjuda
rasistiska organisationer, en rekommendation som Sverige valde att förkasta.
Det är svårt att komma till någon konkret slutsats av denna undersökning, dock anser vi att det
finns vissa punkter inom mänskliga rättigheter som Sverige måste förbättras på. För att återknyta
syftet i studien så kan vi göra den bedömningen att Sverige har problem på vissa områden. Vilket
gör att det kan upplevas motsägelsefullt att Sverige går ut och tillrättavisar länder om hur
mänskliga rättigheter ska eftersträvas, när Sverige själva inte uppnår vissa bedömningsgrunder
när det kommer till de mänskliga rättigheterna inom bland annat diskriminering.
10
Källförteckning
Fisher, David I. (2008) Mänskliga rättigheter, En introduktion, fjärde upplagan. Stockholm:
Norstedts juridik AB.
FN:s råd för mänskliga rättigheter,
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=53&module_instance=5&action=pod_sho
w&navid=1&subnavid=53&subnavinstance=5
(2012-05-14)
MR-rådets rekommendationer
http://www.fn.se/press/arkiv/arkiv-2007-2010/nyheter-fran-fn-forbundet/2010/sverige-gerbesked-om-mr-radets-rekommendationer/
(2012-05-14)
På lätt svenska: Vad är mänskliga rättigheter?
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=3&module_instance=3&action=pod_show
&
(2012-05-14)
Spång, Mikael. (2009) Mänskliga rättigheter, Ett ofullbordat uppdrag, första upplagan. Malmö:
Liber AB.
Sveriges nationella rapport inför MR-Rådets granskning,
http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/100505/71a3f4a577a9066370e2
9121cd758768/UPR%20rapport%20svenska%202010.pdf
(2012-05-14)
Staaf, A., Zanderin, L., (2011) Mänskliga rättigheter i svensk belysning, andra upplagan.
Malmö: Liber AB.
Utrikespolitisk debatt, onsdagen den 15 februari 2012,
http://www.riksdagen.se/sv/Debatter--beslut/Ovriga-debatter/Ovrigdebatt/?did=GZC120120215ud&doctype=kammakt
(2012-05-16)
Weiss, Thomas G., Daws, Sam. (2007), The Oxford Handbook on the United Nations. Oxford:
Oxford University Press.
