NeuroOptimisten Nummer 4 - 2015 - Årgång 7 NeuroOptima önskar god jul och gott nytt år! I detta nummer: Forskning: Neurogenes – hjärnans förmåga till nya celler och läkning Jörgen – planerare med intresse för kropp och hälsa Rehabiliteringsprogram våren 2016 Neurogenes – hjärnans förmåga till nya celler och läkning De medicinska initiativtagarna till NeuroOptima, år 2003, var framlidne professor Peter Eriksson och professor Michael Nilsson. Peter var den första forskaren i världen som fann evidens för att den vuxna människans hjärna bildar nya celler. Detta skedde så sent som år 1998, se referens i slutet av denna artikel. Innan dess trodde de flesta av oss fortfarande att hjärnan var ett organ som aldrig kunde förändras när den en gång var färdigbildad hos en vuxen människa. Nu vet vi att hjärnan är ett relativt anpassningsvilligt organ med förmåga att förändras hela livet. Men vad har då hänt sedan 1998 när det gäller den forskning som Peter med flera startade upp? Dr. Sandrine Thuret, Ph.D. (filosofie doktor) arbetar med stamcellsforskning på King's College i London. Hon fokuserar i sitt forskningslaboratorium på en väldigt speciell liten del av hjärnan som ligger djupt därinne och som kallas ”hippocampus”. Den är bland annat viktig för minnesfunktionen, sinnesstämningen och inlärningsförmågan. Peter Eriksson föreläser på ett av NeuroOptimas program i Marbella år 2006 Havets hippocampus Människohjärnans hippocampus Namnet hippocampus kommer från grekiskans hippos, ‘häst’ och kampos, ‘sjömonster’, vilket tillsammans blir “sjöhäst”, och syftar på organets/ strukturens form och utseende som just liknar en sjöhästs. Hippocampus spelar en stor roll för korttidsminnet samt för bildandet av nya minnen. Hippocampus möjliggör till exempel vår förmåga att orientera oss rumsligen, särskilt när det gäller att ta sig fram och tillbaka i ett tidigare okänt område, så att man hittar hem igen. Inga minnen lagras däremot i hippocampus, den agerar snarare som en kopplingsstation som förbinder associationsbanor mellan de olika delarna av hjärnan. Men vad som är fantastiskt med hippocampus är att i den bildas hela tiden nya hjärnceller/neuron, även hos vuxna personer. Om man då ger läkemedel mot depression ökar man neurogenesen och depressionen minskar. Enligt professor Jonas Frisén på Karolinska Institutet i Stockholm kan hjärnan producera upp till 700 nya celler/dag i hippocampus. Det verkar kanske inte vara så många med tanke på att hjärnan som helhet består av runt hundra miljarder celler, men det betyder att vi i 50-årsåldern kommer att ha bytt ut alla de neuron som vi föddes med i hippocampus, mot nya. Man har alltså nu kommit så långt i forskningen att det är just neurogenesen som måste vara måltavlan om vi vill förbättra bildandet av minnen eller sinnesstämningen, eller om vi vill förhindra den försämring som sker under åldrandet eller vid långvarig stress. Kan vi då själva påverka vår neurogenes? Svaret är: ja! Hur sätter man då fart på sin egen neurogenes? Inlärning är bra, gärna ett språk, eller kanske bara en inköpslista? Fysisk aktivitet – här nämns sex som mycket stimulerande, dock inte så mycket att det orsakar sömnlöshet för det har en negativ effekt på neurogenesen, precis som långvarig stress. Åldrandet gör tyvärr att neurogenesen minskar, men den pågår fortfarande och kan påverkas i positiv riktning. Och hur är det med löpning? I början på 2000-talet gjordes försök med möss i burar. En del möss fick ekorrhjul i sina burar och sprang ivrigt och en del fick bara ha det lite trist och vilsamt. När man avlivat mössen och undersökte deras hippocampi i mikroskop så såg man Varför är då de här nya neuronen så viktiga? För det första vet vi att de är viktiga för inlärning tydliga skillnader. De som inte sprungit hade lite nya neuron men de som sprungit hade många och minne. Och i laboratoriet har man visat att fler. Skillnaden var tydlig, den fysiska aktiviteten om man blockerar produktionen av nya celler så blockeras även vissa minnesfunktioner. Vi lär hade påverkat och stärkt neurogenesen. Och Sandrine Thuret säger att det inte måste vara oss fortfarande nytt hela tiden och neuronen löpning men däremot något som sätter fart på är inte bara viktiga för minneskapaciteten utan blodcirkulationen och gör oss andfådda och även för minneskvaliteten och hur man skiljer svettiga. Men det är inte allt. på väldigt likartade minnen. Sandrine Thuret har också tittat på neurogenes och depression/nedstämdhet. I djurmodeller har man sett att nivån på neurogenesen är lägre vid depression. Även vad vi äter gör skillnad. Att minska kaloriintaget med 20-30 procent är positivt för cellnybildningen. Att ha ordentliga pauser mellan måltiderna och undvika småätande – bra. Flavonoider som finns i blåbär och mörk choklad är bra för nybildning av nervceller. Omega3-fettsyror i till exempel fet fisk – bra. I motsats till detta har ett högt fettintag negativ effekt, liksom alkohol. Rödvin, som innehåller resveratrol, gör däremot varken till eller från. Slutligen är japanska forskare mycket intresserade av betydelsen av matens konsistens och de har visat att mjuk mat försämrar neurogenesen i motsats till mat med tuggmotstånd. Detta har visats i djurmodeller men även testats på människor och då kunde man se att kosten påverkar minnet och sinnesstämningen på samma sätt som neurogenesen gör det. Mindre mängd mat förbättrar minnesförmågan, fet mat gör depressionen värre – i motsats till omega-3-fettsyror som ökar neurogenesen och minskar depressionen. Och det är inte bara vad du äter, det är också konsistensen, när du äter och hur mycket. Sandrine Thuret avslutar med att hon och hennes kollegor har mycket arbete kvar med att bättre förstå hur dessa nya neuron fungerar och hur man kan kontrollera deras överlevnad och produktion. Och med detta överlämnar hon ansvaret för vår egen neurogenes till oss själva. Källa: www.TED.com You can grow new brain cells. Here's how. Sandrine Thuret Översatt och sammanställt av Bodil Carle Smedley, leg. sjukgymnast, NeuroOptima Peter Erikssons och kollegors forskning: http://www.nature.com/nm/journal/v4/n11/ full/nm1198_1313.html Jörgen – planerare med intresse för kropp och hälsa Jörgen Rosberg har arbetat hos NeuroOptima sedan september 2011. Han är utbildad servicetekniker och har tidigare arbetat som projektkoordinator inom dörrautomatik, men sökte sig till en ny bransch. – Jag är allmänt intresserad av kropp och hälsa och var arbetslös för tillfället, så det kunde inte bli bättre. På NeuroOptimas kontor i Svedala ansvarar han för programplaneringsfrågor. – Jag håller i den praktiska planeringen för programmen såväl i Spanien som i Sverige. Jag ansvarar också för att rätt bokningslistor samt transferlistor skickas till anläggningens reception och jag håller kontakt med anläggningens personal och vår egen personal under programmets gång för att vara till hjälp om något behöver ändras eller diskuteras. Jag hjälper därmed vårt personalteam på plats med att få så bra förutsättningar som möjligt för ett program med hög kvalitet. Utöver planeringen arbetar han tillsammans med Maria Rosengren med NeuroOptimas kundservice. Det viktigaste för Jörgen i hans arbete är att både deltagare och anhöriga känner att de får hjälp och stöd av NeuroOptima med sin rehabilitering. – Mina arbetsuppgifter är ansvarsfulla och intressanta. Jag har förmånen att dels få samarbeta med positiva och engagerade läkare, fysioterapeuter och logopeder för att göra deltagarupplevelsen av våra program så bra som möjligt, dels att få arbeta med kundservice där jag och Maria gör allt vad vi kan för att de som hör av sig till oss ska få ett bra mottagande och känna sig välkomna. På fritiden umgås Jörgen mycket med sin fru och sina två söner som är sju och åtta år gamla. Han är också noga med att hitta tid för i alla fall två besök på gymmet varje vecka. Jörgen växte upp i småländska Tingsryd och flyttade till Skåne vid 18 års ålder. Han har sedan dess bott i Landskrona och Malmö och nu har han sitt hem i ett radhus som ligger ett stenkast från kontoret i Svedala. Rehabiliteringsprogram våren 2016 Sverige Spanien Rehab Stroke och traumatisk hjärnskada Bas 6-11 dagars program, Visingsö 25 april – 5 maj Rehab Stroke och traumatisk hjärnskada Fysio. 6 dagars program, Visingsö Nya program är under planering Rehab Helgprogram Fysio 2 dagars program. För tidigare deltagare 6 februari – 7 februari, Göteborg 27 februari – 28 februari, Stockholm 7 maj – 8 maj, Stockholm Rehab Stroke och traumatisk hjärnskada Bas 21 dagars program, möjlighet till kortare program, Marbella 13 februari – 5 mars, Sanyres Puente Romano 5 mars – 26 mars, Aldea La Quinta 9 april – 30 april, Sanyres Puente Romano 30 april – 21 maj, Sanyres Puente Romano 21 maj – 11 juni, Sanyres Puente Romano Rehab Stroke och traumatisk hjärnskada Fokus Afasi. 14 dagars program, Marbella 26 mars – 9 april, Sanyres Puente Romano Med reservation för ändringar. Fler program är under planering. Välkommen att höra av dig till kundservice med dina önskemål. Följ aktuella datum på vår webbplats: www.neurooptima.com/se NeuroOptimisten är ett nyhetsblad utgivet av NeuroOptima Forsk Rehab AB. NeuroOptimisten vänder sig till deltagare, anhöriga och andra som är intresserade av stroke- och hjärnskaderehabilitering. Genom nyhetsbladet vill vi ge information om vad som händer inom vårt område; rehabilitering efter neurologiska skador. NeuroOptimisten ska spegla såväl forskningens framsteg som NeuroOptimas utveckling. OFVSPPPTIMA NeuroOptima Forsk Rehab AB Tel. 040-400 950 AB NeuroOptima Forsk Rehab Tel. 040-400 950 [email protected] [email protected] www.neurooptima.com/se www.neurooptima.com/se