Regeringskansliet
Faktapromemoria 2006/07:FPM93
Grönbok om marknadsbaserade
styrmedel
Finansdepartementet
2007-06-15
Dokumentbeteckning
KOM (2007) 140 slutlig
Grönbok om marknadsbaserade styrmedel för miljöpolitiken och näraliggande
politikområden
Sammanfattning
Kommissionen presenterade den 28 mars 2007 en grönbok om
marknadsbaserade styrmedel för miljöpolitiken och näraliggande
politikområden.
Syftet med grönboken är att stimulera till en debatt om hur användningen av
marknadsbaserade styrmedel kan utvecklas för att bidra till att uppnå olika
mål på miljö- och energiområdet. I grönboken går kommissionen igenom ett
antal områden där marknadsbaserade styrmedel, då främst skatter,
subventioner och handelssystem, skulle kunna spela en större roll.
Kommissionen ställer också ett antal frågor i grönboken.
Regeringen välkomnar att kommissionen tagit initiativ till grönboken.
Medlemsstaterna och andra intresserade ges möjlighet att komma med
synpunkter på grönboken senast den 31 juli 2007. Regeringen har för avsikt
att svara på de frågor kommissionen ställer i grönboken.
1
Förslaget
Tanken med grönboken är att inleda en diskussion om hur användningen av
marknadsbaserade styrmedel kan främjas i gemenskapen. I enlighet med vad
som angetts i handlingsplanen för energieffektivitet (KOM(2006) 545)
undersöks tänkbara sätt att vidareutveckla direktivet om energibeskattning
med sikte på den planerade översynen av det. Därmed passar grönboken in i
den nya energi- och klimatförändringsagendan, som innebär att
1
marknadsbaserade styrmedel och finanspolitiken i stort skall ha en
framträdande roll i arbetet mot EU:s politiska mål. Detta underströks av
Europeiska rådet den 8–9 mars 2007. I grönboken undersöks också olika sätt
att öka användningen av marknadsbaserade styrmedel inom olika
miljöpolitiska områden, både på gemenskapsnivå och på nationell nivå.
2006/07:FPM93
Innehåll
1.1
Översyn av energiskattedirektivet
I grönboken ifrågasätter kommissionen om inte energiskattedirektivet bör ses
över i syfte att skapa en klarare koppling till olika mål inom gemenskapen.
Kommissionen diskuterar, och önskar synpunkter på, ett antal möjliga vägar
för att gå vidare:
dela upp minimiskattesatserna i dels en energidel (baserad på
enhetlig grund efter energiinnehåll), dels en miljödel,
differentiera miljödelen mellan utsläpp av växthusgaser och andra
utsläpp,
befria sektorer inom EU ETS från växthusgasdelen för att lösa
problemet med överlappande styrmedel,
införa en mekanism
minimiskattenivåerna,
tillhandahålla incitament som uppmuntrar EU:s handelspartner att
vidta effektiva åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser.
Här refereras till debatten om möjligheten att införa mekanismer för
kolutjämning, som gränsskattejusteringar eller utjämningstullar
(Border Tax Adjustments) vid införsel till EU.
för
automatisk
indexuppräkning
av
Kommissionen föreslog redan i mars 1997 ett ramdirektiv om
energibeskattning, det som senare skulle blir energiskattedirektivet. Syftet
var att skapa en samlad ram för beskattning av alla energiprodukter.
Därigenom skulle även el, kol och naturgas beskattas något som inte skett i
den då gällande mineraloljedirektivet som endast avsåg mineraloljor.
Det visade sig dock svårt att nå den nödvändiga enigheten om ett
energiskattedirektiv och frågan var föremål för ett stort antal diskussioner i
rådets arbetsgrupp för skattefrågor och i Ekofin-rådet. Den största
stötestenen var frågan om beskattning av dieselolja för yrkestrafiken.
Sverige intog under diskussionerna hållningen att det var viktigt att få till
stånd en ökad harmonisering av energiskatterna inom EU varför Sverige
aktivt och kraftfullt stödde arbete med att ta fram direktivet.
Det stod dock snart klart för Sverige och andra medlemsländer att
energiskattedirektivet, för att accepteras av alla medlemsstater, skulle bli en
relativt sett urvattnad produkt. Det gällde både utifrån kommissionens
11
ursprungliga förslag som den ambitionsnivå för en harmoniserad
energibeskattning som Sverige och andra föregångsländer på
miljöskatteområdet hade vid tiden för förhandlingen. Direktivets utformning
ansågs dock inte stå i strid med svenska intressen.
2006/07:FPM93
Skatteväxling
Kommissionen menar att växling från skatt på arbete till skatt på miljö kan
leda till en ”win-win” situation vad gäller sysselsättning och miljö. Samtidigt
betonas vikten av stabila skattebaser när miljöförstörande aktiviteter
beskattas högre i skatteväxlingssammanhang. Kommissionen efterlyser
medlemsstaternas synpunkter på:
Om EU mer aktivt bör främja miljöskattereformer på nationell nivå,
om kommissionen i högre utsträckning kan stödja kunskapsutbytet
mellan länder, t.ex. genom att inrätta ett forum för
marknadsbaserade styrmedel.
Reformering av subventioner som är skadliga för miljön
Kommissionen konstaterar att många subventioner inte bara är ekonomiskt
och socialt ineffektiva utan också kan ha negativa effekter på miljön och
människors hälsa. De kan även många gånger motverka effekterna av
marknadsbaserade styrmedel som tillämpas av miljö- eller hälsoskäl och
hämma konkurrensen.
Kommissionen avser att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att
reformera miljöskadliga subventioner, både på gemenskapsnivå och i
medlemsstaterna. I grönboken ställs frågan om det bästa sättet att främja en
sådan reformering.
Transportsektorn
Kommissionen konstaterar i grönboken att transporter står för en stor del av
luftföroreningarna och koldioxidutsläppen och att dessa utsläpp ökar. På
nationell och lokal nivå har flera medlemsstater redan infört ett antal
marknadsbaserade styrmedel för att göra något åt utsläppen från transporter.
På EU-nivå har det dock varit mer tunnsått, varför kommissionen under
senare tid ökat sina ansträngningar att söka införa marknadsbaserade
styrmedel inom sektorn. Som exempel nämns förslaget om att införa en
koldioxidbaserad del i skattebasen för både vägtrafikskatter och
registreringsskatter för personbilar samt en möjlig utvidgning av EU:s
system med handel med utsläppsrätter till transport- och luftfartssektorn.
Kommissionen vill även initiera en diskussion om hur utsläppen från
sjöfarten skall hanteras utan att eventuella åtgärder kommer i konflikt med de
internationella regler som gäller på området.
11
Kommissionen avser även att ta fram uppgifter om andra miljöstörningar
som transportsektorn orsakar. Man nämner bland annat utsläpp av
svaveldioxid, kväveoxider och partiklar samt bullerstörningar och trängsel.
Kommissionen avser att, mot bakgrund av dessa uppgifter, ta fram en modell
för att beräkna de kostnader som uppstår till följd av sektorns aktiviteter.
Denna modell skall sedan ligga till grund för att beräkna kommande
infrastrukturavgifter.
2006/07:FPM93
Kommissionen avser även att bidra till att sprida information om
trängselskatter som bland annat införts i London och Stockholm och
undersöka ett eventuellt behov av kompletterande åtgärder från EU för att
stödja denna typ av initiativ.
Vatten, avfall och biologisk mångfald
Kommissionen beskriver tänkbara alternativa sätt för att genom
marknadsbaserade styrmedel minska föroreningar och skydda resurser på
områden såsom vatten, avfallshantering och biologisk mångfald.
Kommissionen noterar att det kan bli nödvändigt med harmonisering på EUnivå i de fall där det finns en gränsöverskridande dimension och den inre
marknaden kan komma påverkas av olika nationella marknadsbaserade
styrmedel.
Vad avser vatten understryker kommissionen vikten av att principen om att
förorenaren skall betala skall tillämpas fullt ut, något som inte sker i alla
medlemsstater i dag. Flera medlemsstater beskattar redan i dag grundvatteneller ytvattenuttag eller vattenförbrukning, men kommissionen gör
bedömningen att ytterligare marknadsbaserade styrmedel måste till för att
bl.a. uppnå de krav som EU:s ramdirektiv om vatten (2000/60/EG) ställer
upp.
Vad avser avfallshanteringen understryker kommissionen att marknaden ofta
styr mot att avfall skall deponeras, något som är olyckligt ur ett
miljöperspektiv och att marknadsbaserade styrmedel, ofta i form av
deponiskatter, kan styra mot alternativ till deponi som t.ex. återvinning.
Kommissionen menar dock att nationella styrmedel kan leda till
skatterelaterad export av avfallet och att konkurrensen mellan aktörer som
hanterar avfall störs. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att föra en
dialog kring deponiskatter och aviserar att en harmoniserad deponiskatt med
EU-täckande minimiskattenivåer kan bli aktuell om man inte i tillräcklig
grad lyckas styra bort avfallet från deponering.
Även förpackningar eller varors miljöpåverkande egenskaper kan vara en
grund för marknadsbaserade styrmedel. Kommissionen nämner som exempel
att olika typer av förpackningar kan beskattas olika allt utifrån deras
respektive miljöpåverkan. Kommissionen uppmuntrar den typen av åtgärder
under förutsättning att de kan accepteras utifrån de regler som fördraget
ställer upp, då främst de artiklar som avser den inre marknadens funktion och
11
principen om icke diskriminering.
erfarenhetsutbyte mellan medlemsstater.
Kommissionen
uppmanar
till
2006/07:FPM93
Kommissionen noterar i grönboken att marknadsbaserade styrmedel
accepteras allt mer för att bevara den biologiska mångfalden (biodiversitet).
Det kan vara fråga om skatter eller avgifter för nyttjande av naturresurser,
jakt- eller fiskerätter, subventioner för att bevara ekosystem och livsmiljöer
m.m.
Kommissionen nämner även att marknadsbaserade styrmedel nyttjas i flera
medlemsstater för att komma till rätta med luftföroreningar som t.ex.
kvävedioxid och svaveloxid. Kommissionen vill bl.a. ha en diskussion
rörande gränsöverskridande handel med utsläppsrätter avseende kvävedioxid
och svaveloxid och hur ett sådant system skulle utformas för att passa redan
existerande nationella system.
1.2
Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Det nuvarande energiskattedirektivet antogs av rådet 2003 och har fullt ut
genomförts i svensk lagstiftning, närmare bestämt i lagen (1994:1776) om
skatt på energi. Skatter på energi har sedan länge använts i Sverige som ett
kostnadseffektivt styrmedel för att bidra till uppfyllandet av olika miljömål
och de svenska skattenivåerna på energi ligger genomgående långt över
nuvarande minimiskattenivåer som ställs upp i energiskattedirektivet.
Utformningen av det EG-rättsliga ramverket för sådan beskattning är därför
av stor betydelse för svensk del och det är angeläget att Sverige aktivt söker
påverka utformningen av kommande direktivändringar så att svenska
intressen väl tillgodoses.
Flera av de möjliga ändringarna av energiskattedirektivet, som diskuteras av
kommissionen i grönboken, är sådana som Sverige redan genomfört inom
ramen för befintliga regler i direktivet. Exempelvis finns en liknande
uppdelning av skatterna på bränsle i olika komponenter som diskuteras i
grönboken.
Sverige har skickat in en statsstödsanmälan till kommissionen där Sverige
begärt att koldioxidskatten på de anläggningar som deltar i EU:s handel med
utsläppsrätter skall kunna slopas. Sverige har hävdat att de anläggningar som
omfattas av utsläppshandelssystemet och samtidigt betalar koldioxidskatt
drabbas av dubbla styrmedel, något som strider mot grundläggande
nationalekonomiska principer.
Kommissionen har efter ett första påseende kommit till slutsatsen att den
planerade ordningen inte är förenlig med gemenskapens riktlinjer för statligt
stöd till skydd för miljön. Man har dock inte fattat något slutgiltigt beslut i
frågan.
Det förslag som presenteras i grönboken innebär, om det skulle omsättas i
lag, att Sverige och andra medlemsstater endast kommer att kunna befria
anläggningar som omfattas av utsläppshandelssystemet från växthusgasdelen
11
och inte, som Sverige begärt, från hela den ifrågavarande skatten. Detta
förslag har med andra ord en negativ påverkan på sedan tidigare föreslagna
ändringar i den svenska energibeskattningen.
2006/07:FPM93
Kommissionens förslag att införa en mekanism för automatisk
indexuppräkning av minimiskattenivåerna kommer inte att påverka svensk
gällande rätt nämnvärt eftersom de svenska energiskatterna redan i dag är
föremål för indexuppräkning. Indexering har införts i Sverige för att inte
energiskatterna skall urholkas på sikt.
Det saknas i dag svenska regler om gränsskattejusteringar varför en
diskussion om dessa inte påverkar gällande svensk rätt.
Kommissionens tankar om informationsutbyte och spridning av goda
exempel på miljöskattereformer, med sänkt skatt på arbetskraft och höjd
skatt på miljöskadlig verksamhet, kan inte direkt sägas påverka svenska
regler på området.
Sverige kan sägas tillhöra de länder inom EU som tillämpar en restriktiv
politik när det gäller statligt stöd till näringslivet. De återkommande
undersökningar som görs av kommissionen visar att Sverige tillhör de länder
som ger minst statligt stöd. Vid Europeiska rådets toppmöte i Lissabon 2000
uppmanades såväl kommissionen som medlemsstaterna att minska det
statliga stödet i stort inom EU. Vidare uppmanades kommissionen och
medlemsstaterna att ändra inriktningen på det stöd som trots det betalas ut
från stöd till enskilda företag och sektorer till att inriktas på att stödja
ändamål som ligger i hela EU:s intresse, däribland miljöskydd.
Kommissionens förslag om reformering av subventioner som är skadliga för
miljön kan bland annat komma att påverka svenska miljörelaterade skatter
och då främst den svenska lagen om skatt på energi. Då Sverige har en
historia med höga miljörelaterade skatter, såsom skatten på energi, har
behovet av undantag från och nedsättningar av de miljörelaterade skatterna
tidigare ansetts vara en förutsättning för skatternas, om inte existens, så i vart
fall dess nivåer. Genom en hög allmän skattenivå och undantag därifrån har
en miljöstyrning kunnat upprätthållas i hela samhället utan att mer
energikrävande verksamheter tvingats lägga ned eller flytta sin verksamhet
till ett land med lägre eller obefintliga miljöstyrande skatter.
Kommissionens förslag kommer med all sannolikhet att påverka svensk
lagstiftning som innehåller inslag av subventioner men det är först efter en
genomlysning av regelverken som den faktiska påverkan kan beskrivas.
De förslag kommissionen önskar diskutera rörande transportsektorn kommer
att påverka svenska regler men för dagen går det inte att säga hur.
1.3
Budgetära konsekvenser
I dagsläget går det inte att bedöma vilka budgetära effekter som de i
grönboken föreslagna diskussionspunkterna kan komma att medföra.
11
2
Ståndpunkter
2.1
Svensk ståndpunkt
2006/07:FPM93
Översyn av energiskattedirektivet
2003 års energiskattedirektiv, som innehåller minimiskattenivåer och andra
regler för beskattning av bränslen och el, var en politisk kompromiss som
Sverige, inte minst under det svenska ordförandeskapet 2001, mycket aktivt
verkade för att få till stånd. Antagandet av energiskattedirektivet var ett steg
framåt i harmoniseringen inom EU, men dess begränsningar är uppenbara.
Många gånger är det fråga om mycket låga minimiskattenivåer och
energiskattedirektivets ramverk ger medlemsstaterna stora möjligheter att ge
skattelättnader på olika områden. En svensk ståndpunkt är att regeringen är
generellt positiv till att arbete bedrivs med inriktning att på EU-planet söka
minska konkurrenssnedvridningar till följd av energiskattereglerna samt att
en ökad miljörelatering görs av det ramverk som där gäller för beskattningen
av energi.
Regeringen välkomnar med andra ord kommissionens förslag att inleda en
diskussion om revideringar av direktivet och en bättre samordning mellan
olika marknadsbaserade styrmedel som t.ex. beskattning och utsläppshandel.
Revideringen skall dock ske i nära samarbete med de översyner som redan
aviseras i det befintliga direktivet, bland annat aviseras en översyn av
möjligheterna för skattefrihet för bränslen och el inom jordbruket.
De tankar som kommissionen för fram om att dela upp minimiskattesatserna
i en energidel och en miljödel som i sin tur delas upp i dels en växthusgasdel,
dels en del baserat på övriga utsläpp måste analysers vidare. Rent principiellt
ter sig dock idén som god och det kan också noteras att en liknande
uppdelning redan i dag finns av de svenska punktskatterna på bränslen.
Kommissionens förslag att vissa sektorer inom EU ETS kan befrias från
växthusgasdelen för att lösa problemet med överlappande styrmedel bör i
vart fall kunna betraktas som ett steg i rätt riktning även om det inte slutligt
löser det problem med överlappande styrmedel som Sverige har avseende de
anläggningar som omfattas av utsläppshandelssystemet samtidigt som de
erlägger koldioxidskatt.
Vidare kan kommissionens förslag om att införa en mekanism för automatisk
indexuppräkning av minimiskattenivåerna accepteras då det redan sker i
Sverige.
Då Sverige har en lång erfarenhet av växling från skatt på arbete till skatt på
miljö kommer regeringen att uppmuntra kommissionens förslag om
informationsutbyte.
Regeringen ställer sig även bakom kommissionens förslag om att identifiera
och, när möjligt, eliminera miljöskadliga subventioner.
11
Vad avser transportsektorn är regeringen positiv till införandet av
harmoniserade regler för koldioxidbaserad fordonsskatt och en möjlig
utvidgning av EU:s utsläpphandelssystem till transport- och luftfartssektorn.
Regeringen kan ställa sig positiv till att kommissionen även vill initiera en
diskussion om hur utsläppen från sjöfarten skall hanteras utan att eventuella
åtgärder kommer i konflikt med de internationella regler som gäller på
området.
2006/07:FPM93
Kommissionens förslag att fortsätta debatten om möjligheten att, i enlighet
med WTO:s regelverk, införa gränsskattejusteringar eller utjämningstullar
vid införsel till EU i syfte att tvinga fram miljövänligare produktion i tredje
land, bör avvisas. Kommissionen nämner att bristen på klimatåtgärder i
tredje land skulle kunna ses som en subventionering av landets produktion
varför införandet av gränsskattejusteringar eller utjämningstullar i enlighet
med WTO:s regelverk kan vara befogat. Regeringen vill framhålla att det
inte är givet att det går att använda WTO:s regler om gränsskattejusteringar
eller utjämningstullar för sådana åtgärder när syftet är att påverka ett annat
lands ställningstagande i klimatfrågan. Vidare skulle det i praktiken vara i
princip omöjligt att få ett dylikt system att fungera då det skulle vara förenat
med stora svårigheter att erhålla och kontrollera uppgifter från
tillverkningslandet i fråga. En sådan åtgärd kan dessutom riskera utlösa
motåtgärder i form av höjda tullar på europeiska varor med negativa
ekonomiska effekter som följd. Kommissionens förslag att frågan skall
diskuteras bör avvisas då ett internationellt samarbete på klimatområdet är att
föredra framför införandet åtgärder som kan uppfattas som handelspolitiska
stridsåtgärder.
Vatten, avfall och biologisk mångfald
Regeringen
delar
kommissionens
uppfattning
att
ytterligare
marknadsbaserade styrmedel utöver de skatter och avgifter som används
inom vattenområdet i dag behövs för att uppnå de krav som EU:s ramdirektiv
för vatten ställer. De VA-avgifter som används i Sverige i dag innebär att
finansiella såväl som åtgärdskostnader för rening överförs till
konsumenterna. Det vatten som lämnar reningsverket har dock även efter
rening en miljöeffekt. De svenska reningsverken har dock relativt låg
potential för ytterligare rening. För att uppnå miljökvalitetsnormerna till
2015 kommer sannolikt åtgärder inom andra vattenanvändningsområden att
krävas. Det råder stora skillnader i marginalkostnaden av de åtgärder
gentemot kväve och fosfor som dagens styrmedel riktar sig mot. Graden av
kostnadstäckning, vad gäller vattenanvändningens miljökostnader, är
förhållandevis låg eftersom ett fåtal av dagens styrmedel uppfyller principen
förorenaren betalar.
För att uppnå kostnadseffektivitet så krävs det ett styrmedel som inte är
sektorsbegränsat utan fångar samtliga källor samt möjliga åtgärder för att
uppnå målet. För att uppnå kostnadseffektivitet måste styrmedlet även ta
hänsyn till geografiska skillnader i effekten av åtgärder, vilket innebär att
11
styrningen varierar beroende på områdets effekt på vattenförekomsten ifråga.
Även Jordbruksverket pekar på behovet av en ökad geografisk differentiering
av styrmedlen i sin kommande miljööversynsrapport.
2006/07:FPM93
Marknadsbaserade styrmedel, såsom handel med utsläppsrätter eller skatter,
besitter hög potential för att uppnå de satta miljökvalitetskraven genom en
kostnadseffektiv fördelning av åtgärder och uppfyller även ambitionerna
rörande kostnadstäckning av vattenanvändningens miljökostnader.
Regeringen stödjer därför kommissionens syn att användningen av
marknadsbaserade styrmedel är en förutsättning för att kraven i ramdirektivet
skall kunna uppfyllas och uppmuntrar till ett fortsatt arbete kring detta.
Vad gäller avfall så används i Sverige ett flertal avfallsinriktade
marknadsbaserade styrmedel såsom skatt på deponering och förbränning av
avfall, pant på flaskor och burkar för konsumtionsfärdig dryck samt
producentansvar för ett flertal olika produkttyper. Sverige har goda
erfarenheter av att styra avfallet bort från deponering genom ekonomiska
styrmedel. En minskad deponering och då huvudsakligen av organiskt
material ger bl. a. en minskad klimatpåverkan.
En harmonisering av minimiskatt på deponering av avfall kan vara ett bra
sätt att minska deponeringen av avfall inom hela EU och därmed minskad
EU:s totala utsläpp av klimatpåverkande gaser. Samtidigt finns det risker att
problem kommer att uppstå vid genomförandet i nationell lagstiftning,
framför allt i de nya medlemsstaterna då en miniminivå som skulle ha någon
reell effekt för EU-15 skulle vara alldeles för hög för de nya
medlemsstaterna. De nya medlemsstaterna har i princip byggt upp sina
avfallssystem från grunden och deras problem är att få medborgarna att
acceptera en avfallsavgift överhuvudtaget och minska det utbredda olagliga
dumpandet av sopor. Vidare kan stora problem uppstå när skattebasen skall
definieras eftersom vissa material definieras som avfall i EU:s
avfallsnomenklatur men där alternativ till deponering saknas.
Om en harmonisering blir aktuell bör skatten framför allt inriktas på att
minska deponeringen av organiskt material. Vid en generell skatt kan
regeringen vilja verka för att undantag görs för vissa avfallsslag där
deponering anses miljömässigt motiverat och annan hantering saknas enligt
den utformning som finns i Sverige i dag.
Regeringen uppmuntrar kommissionens uppmaning till erfarenhetsutbyte
mellan medlemsländerna vad gäller marknadsbaserade styrmedel för
förpackningar eller varors miljöpåverkande egenskaper. Det finns i dag ett
behov inom EU av att samordna och harmonisera hantering av och
styrmedel för förpackningar. Regeringen ser behov av att en samordning sker
av pant- och återvinningssystemen i de olika medlemsstaterna. Framför allt
bör befintliga marknadskrafter nyttjas och långsiktiga incitament skapas för
marknaden att själv samordna de olika systemen. En uppsplittring av
marknaden för drycker är varken gynnsam för miljön, den fria rörligheten för
varor eller konsumenterna. Ett exempel på behovet av samordning är att
11
Sverige får hantera stora mängder privatimporterade glasförpackningar och
når därmed en återvinningsnivå för glas på över 100 procent, medan andra
medlemsländer inte når upp till återvinningsmålen i förpackningsdirektivet.
Ett annat exempel är pant på förpackningar. Utformningen av pantsystemen i
medlemsstaterna ser olika ut och innebär i dag ett hinder för handel på den
inre marknaden med varor inneslutna i sådana förpackningar.
Kommerskollegium menar i en rapport från 2004 att miljö, konsumenter och
företag på den inre marknaden skulle gynnas genom en samordning av
medlemsstaternas pant- och återvinningssystem eller genom att ett enda EUgemensamt system skapas.
2006/07:FPM93
Regeringen är generellt positiv till handel med utsläppsrätter men anser att
frågan om ett gränsöverskridande system för handel med utsläppsrätter för
luftföroreningar som svaveldioxid och kväveoxider kräver mer analys.
Sammantaget välkomnar regeringen kommissionens grönbok och gör den
sammantagna bedömningen att de åtgärder som diskuteras i den kommer att
påverka svenska regler men samtidigt, att det är för tidigt att uttala sig om
hur svenska regler i detalj kommer att påverkas av grönboken.
2.2
Medlemsstaternas ståndpunkter
Det är i dagsläget oklart vilka ändringar i energiskattedirektivet som
kommissionen mer exakt kommer att föreslå. Nuvarande direktiv var en
politisk kompromiss, som bl.a. innebar låga minimiskattenivåer och en
förhållandevis hög grad av möjligheter för medlemsstaterna att ge
skattelättnader. Frågan om höjda minimiskattenivåer är känslig för många
medlemsstater; detsamma gäller även att slopa möjligheter till
skattelättnader. Särskilt gäller detta om kommissionen skulle föreslå
inskränkningar i möjligheterna till skattelättnader för energiintensiv industri.
Sverige är inte ensamt om att ha genomfört en skatteväxling. Även länder
som
Danmark,
Storbritannien
och
Tyskland
har
genomfört
skatteväxlingssteg. Även i andra länder som tidigare inte visat något större
intresse för en skatteväxling har en diskussion startat. Av den anledningen
finns det anledning att tro att kommissionens förslag om ett forum för
diskussioner kommer att mötas med en generell acceptans.
Den av kommissionen förordade revisionen av miljöskadliga subventioner är
på samma sätt som frågan om höjda minimiskattenivåer sannolikt känslig för
vissa medlemsstater. Sannolikt kommer röster att höjas för att skydda den
inhemska industrins konkurrenskraft.
Även de föreslagna diskussionspunkterna avseende transportsektorn kommer
sannolikt att mötas med viss skepsis från många medlemsstater. Frågan om
beskattningen av kommersiell diesel har varit föremål för många
diskussioner inom EU.
11
2.3
Institutionernas ståndpunkter
2006/07:FPM93
Vid Europeiska rådet den 8-9 mars 2007 betonade rådet att de utmaningar
som klimatförändringarna medför måste tacklas effektivt och utan dröjsmål.
Rådet underströk vikten av att kommissionen tagit fram ett energi- och
klimatpaket där EU tydligt markerar viljan att göra något åt
klimatförändringarna såväl inom EU som internationellt.
2.4
Remissinstansernas ståndpunkter
–
3
Övrigt
3.1
Fortsatt behandling av ärendet
Synpunkter på kommissionens grönbok skall vara kommissionen tillhanda
senast den 31 juli 2007. Regeringen avser att yttra sig över grönboken.
Kommissionens generaldirektorat för skatter och tullar anordnade den 8 juni
2007 ett möte på tjänstemannanivå för att diskutera de skatterelaterade
aspekterna på grönboken.
Miljödepartementet avser att tillsammans med DG Miljö anordna en
workshop där frågan om marknadsbaserade styrmedel kommer att diskuteras.
3.2
Rättslig grund och beslutsförfarande
Kommissionen avser att, mot bakgrund av inkomna synpunkter vid mötet
samt inom ramen för det remissförfarande som avslutas den 31 juli 2007, att
följa upp grönboken med förslag till ändringar av energiskattedirektivet.
Sådana ändringar beslutas enhälligt av rådet efter att ha hört
Europaparlamentet samt Ekonomiska och sociala kommittén med stöd av
artikel 93 i EG-fördraget.
3.3
Fackuttryck/termer
–
11
