fakta om magsäckskirurgi

FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI
Information om dina
behandlingsalternativ
≥ Patientinformation
INNEHÅLL
InleDnInG............................................................................................. 3
DITT BMI (BODY MASS INDEX)................................................................ 4
VAD ÄR FETMA?...................................................................................... 6
VAD ÄR SJUKLIG FETMA?....................................................................... 8
FÖlJDERNA AV FETMA OCH SJUKlIG FETMA ...................................... 10
FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI . .......................................................... 12
FAKTA OM ICKE-KIRURGISKA BEHANDLINGAR................................... 18
INLEDNING
Det multidisciplinära teamet....................................................... 21
SÅ HÄR FUNGERAR MAG-TARMKANALEN........................................... 24
Om du läser den här broschyren funderar du sannolikt på magsäckskirurgi,
SÅ HÄR KAN MAGSÄCKSKIRURGI MINSKA ÖVERVIKT............................. 26
eller så känner du någon som gör det. Du har troligen flera gånger försökt gå ner
• Justerbart Gastric band............................................................... 27
• Gastric bypass.............................................................................. 31
i vikt genom diet, träning, läkemedelsbehandling, psykoterapi eller gruppterapi.
Du kanske har gått ner i vikt, men sedan har du gått upp igen. Och nu har
du beslutat dig för att besegra fetman och återfå din hälsa. Magsäckskirurgi
• Biliopankreatisk avledning med Duodenalomkoppling................ 33
är en effektiv behandling för svår fetma, med utmärkta långsiktiga resultat.
DIn nYA lIVSSTIl eFTeR OPeRATIOnen ............................................ 40
Men när du gör ditt val måste du ta hänsyn till alla tänkbara faktorer. Den här
PRAKTISK INFORMATION..................................................................... 43
• Laparoskopisk kirurgi (titthålskirurgi) jämfört med
öppen kirurgi ............................................................................... 43
broschyren är den första i serien ”Ditt nya liv kan börja idag!” som är uppdelad
i två delar:
• Fakta om magsäckskirurgi
• Din framtid nu
• Före och efter operationen .......................................................... 44
• Sjukhusvistelsen.......................................................................... 45
DeT FÖRSTA STeGeT PÅ en VIKTIG ReSA............................................ 46
• Frågor till din kirurg . .................................................................. 47
• Vikten av stöd............................................................................... 48
Den här broschyren, ”Fakta om magsäckskirurgi”, ger dig en helhetsbild av
fördelarna, nackdelarna och riskerna i samband med magsäckskirurgi.
Kom ihåg att informationen i den här broschyren inte är avsedd att vara en ersättning
för en läkares och en dietists råd. Din bästa informationskälla är en kirurg som
har erfarenhet av magsäckskirurgi och hans eller hennes team.
BIlAGA 1 – RISKeR OCH KOMPlIKATIOneR VID MAGSÄCKSKIRURGI... 49
BIlAGA 2 – ORDlISTA........................................................................... 50
ReFeRenSeR....................................................................................... 52
FÖRSLAG TILL YTTERLIGARE LÄSNING................................................ 54
2
3
lÄR KÄnnA DIG SJÄlV BÄTTRe – BÖRJA
MeD DITT BMI (BODY MASS InDeX)
UNDERVIKT
NORMALVIKT
ÖVERVIKT
FETMA
SJUKLIG FETMA
LÄNGD (METER)
VIKT
(KG)
1.47
1.52
1.57
1.63
1.68
1.73
1.78
1.83
1.88
1.93
1.98
65
30.1
28.1
26.4
24.5
23.0
21.7
20.5
19.4
18.4
17.5
16.6
15.8
68
31.5
29.4
27.6
25.6
24.1
22.7
21.5
20.3
19.2
18.3
17.3
16.5
71
32.9
30.7
28.8
26.7
25.2
23.7
22.4
21.2
20.1
19.1
18.1
17.2
74
34.2
32.0
30.0
27.9
26.2
24.7
23.4
22.1
20.9
19.9
18.9
18.0
77
35.6
33.3
31.2
29.0
27.3
25.7
24.3
23.0
21.8
20.7
19.6
18.7
om du är det, med hur mycket. Det finns en beprövad metod för att göra detta:
80
37.0
34.6
32.5
30.1
28.3
26.7
25.2
23.9
22.6
21.5
20.4
19.4
BMI (Body Mass Index), som visar förhållandet mellan en persons kroppsvikt
83
38.4
35.9
33.7
31.2
29.4
27.7
26.2
24.8
23.5
22.3
21.2
20.1
86
39.8
37.2
34.9
32.4
30.5
28.7
27.1
25.7
24.3
23.1
21.9
20.9
89
41.2
38.5
36.1
33.5
31.5
29.7
28.1
26.6
25.2
23.9
22.7
21.6
92
42.6
39.8
37.3
34.6
32.6
30.7
29.0
27.5
26.0
24.7
23.5
22.3
95
44.0
41.1
38.5
35.8
33.7
31.7
30.0
28.4
26.9
25.5
24.2
23.1
99
45.8
42.8
40.2
37.3
35.1
33.1
31.2
29.6
28.0
26.6
25.3
24.0
102
47.2
44.1
41.4
38.4
36.1
34.1
32.2
30.5
28.9
27.4
26.0
24.8
105
48.6
45.4
42.6
39.5
37.2
35.1
33.1
31.4
29.7
28.2
26.8
25.5
108
50.0
46.7
43.8
40.6
38.3
36.1
34.1
32.2
30.6
29.0
27.5
26.2
111
51.4
48.0
45.0
41.8
39.3
37.1
35.0
33.1
31.4
29.8
28.3
26.9
114
52.8
49.3
46.2
42.9
40.4
38.1
36.0
34.0
32.3
30.6
29.1
27.7
117
54.1
50.6
47.5
44.0
41.5
39.1
36.9
34.9
33.1
31.4
29.8
28.4
120
55.5
51.9
48.7
45.2
42.5
40.1
37.9
35.8
34.0
32.2
30.6
29.1
123
56.9
53.2
49.9
46.3
43.6
41.1
38.8
36.7
34.8
33.0
31.4
29.8
126
58.3
54.5
51.1
47.4
44.6
42.1
39.8
37.6
35.6
33.8
32.1
30.6
129
59.7
54.8
52.3
48.6
45.7
43.1
40.7
38.5
36.5
34.6
32.9
31.3
132
61.1
57.1
53.6
49.7
46.8
44.1
41.7
39.4
37.3
35.4
33.7
32.0
135
62.5
58.4
54.8
50.8
47.8
45.1
42.6
40.3
38.2
36.2
34.4
32.8
138
63.9
59.7
56.0
51.9
48.9
46.1
43.6
41.2
39.0
37.0
35.2
33.5
141
65.3
61.0
57.2
53.1
50.0
47.1
44.5
42.1
39.9
37.9
36.0
34.2
144
66.6
62.3
58.4
54.2
51.0
48.1
45.4
43.0
40.7
38.7
36.7
34.9
147
68.0
63.6
59.6
55.3
52.1
49.1
46.4
43.9
41.6
39.5
37.5
35.7
150
69.4
64.9
60.9
56.5
53.1
50.1
47.3
44.8
42.4
40.3
38.3
35.7
153
70.8
66.2
62.1
57.6
54.2
51.1
48.3
45.7
43.3
41.1
39.0
37.1
156
72.2
67.5
63.3
58.7
55.3
52.1
49.2
46.6
44.1
41.9
39.8
37.9
159
73.6
68.8
64.5
59.8
56.3
53.1
50.2
47.5
45.0
42.7
40.6
38.6
162
75.0
70.1
65.7
61.0
57.4
54.1
51.1
48.4
45.8
43.5
41.3
39.3
165
76.4
71.4
66.9
62.1
58.5
55.1
52.1
49.3
46.7
44.3
42.1
40.0
169
78.2
73.1
68.6
63.6
59.9
56.5
53.3
50.5
47.8
45.4
43.1
41.0
172
79.6
74.4
69.8
64.7
60.9
57.5
54.3
51.4
48.7
46.2
43.9
41.7
175
81.0
75.7
71.0
65.9
62.0
58.5
55.2
52.3
49.5
47.0
44.6
42.5
178
82.4
77.0
72.2
67.0
63.1
59.5
56.2
53.2
50.4
47.8
45.4
43.2
181
83.8
78.3
73.4
68.1
64.1
60.5
57.1
54.0
51.2
48.6
46.2
43.9
184
85.1
79.6
74.6
69.3
65.2
61.5
58.1
54.9
52.1
49.4
46.9
44.7
187
86.5
80.9
75.9
70.4
66.3
62.5
59.0
55.8
52.9
50.2
47.7
45.4
190
87.9
82.2
77.1
71.5
67.3
63.5
60.0
56.7
53.8
51.0
48.5
46.1
193
89.3
83.5
78.3
72.6
68.4
64.5
60.9
57.6
54.6
51.8
49.2
46.8
196
90.7
84.8
79.5
73.8
69.4
65.5
61.9
58.5
55.5
52.6
50.0
47.6
199
92.1
86.1
80.7
74.9
70.5
66.5
62.8
59.4
56.3
53.4
50.8
48.3
202
93.5
87.4
82.0
76.0
71.6
67.5
63.8
60.3
57.2
54.2
51.5
49.0
205
94.9
88.7
83.2
77.2
72.6
68.5
64.7
61.2
58.0
55.0
52.3
49.7
208
96.3
90.0
84.4
78.3
73.7
69.5
65.6
62.1
58.9
55.8
53.1
50.5
211
97.6
91.3
85.6
79.4
74.8
70.5
66.6
63.0
59.7
56.6
53.8
51.2
214
99.0
92.6
86.8
80.5
75.8
71.5
67.5
63.9
60.5
57.5
54.6
51.9
217
100.4
93.9
88.0
81.7
76.9
72.5
68.5
64.8
61.4
58.3
55.4
52.7
220
101.8
95.2
89.3
82.8
77.9
73.5
69.4
65.7
62.2
59.1
56.1
53.4
Det första du måste göra är att ta reda på om du är överviktig eller inte, och
och längd (vikt/längd ). Räkna ut ditt BMI:
2
BMI = (Kg/m )
2
Klassificering
BMI
4
BMI Översikt
Övervikt
= 25-29,9
Fetma
= 30-39.9
Sjuklig fetma
≥ 40
2.03
VAD ÄR FeTMA?
Orsakerna till fetma omfattar:
Genetiska faktorer
Fetma tenderar att gå i arv, vilket tyder på att det finns en genetisk orsak. Men
Fetma är en kronisk sjukdom som innebär en ansamling av överskottsfett
familjer delar också kost- och livsstilsvanor som kan bidra till fetma. Att skilja
som kan skada hälsan. Personer med ett BMI som är 30 eller högre betraktas
dessa från genetiska faktorer är inte enkelt. Likväl visar forskningen att genetiska
som feta. Fetma är följden när storleken på fettcellerna eller andelen fettceller i
faktorer svarar för cirka 80% av en persons anlag för att utveckla fetma4 vilket
kroppen­ ökar. När en person går upp i vikt ökar dessa fettceller först i storlek
direkt kan leda till fetma vid flera sjukdomar. Tyvärr så vet vi inte hur gener gör
och därefter i antal.
oss feta eller smala. Vissa gener kan påverka delar av hjärnan som kontrollerar
aptit och känslan av att ha ätit tillräckligt. Andra kan bestämma hur kroppen
Fetma är mer än ett kosmetiskt problem.
sparar eller förbränner kalorier.
Fetma är en sjukdom och ett allvarligt hot mot hälsan.
1
Miljöfaktorer
Att vara fet missförstår många som en enkel fråga om självkontroll. Likaledes
Miljön har en kraftig påverkan på fetma. Detta inkluderar livsstilsbeteende
förväxlas fetma ofta med att vara överviktig. I kliniska termer är skillnaden
såsom vad en person äter och hans eller hennes fysiska aktivitet. Den ökande
viktig och ofta livshotande. Flera medicinska organisationer, inklusive WHO
utbredningen av övervikt och fetma speglar flera förändringar under de senaste
(World Health Organization), klassificerar fetma som en sjukdom och ett
20 till 30 åren när det gäller matvanor, motion etc.5 Även om du inte kan
allvarligt hot mot hälsan.2
förändra dina genetiska egenskaper, kan du förändra dina matvanor och din
fysiska aktivitet.
Fetma är inte bara en enkel fråga om självkontroll. Det är en komplex
sjukdom som omfattar aptitreglering och energimetabolism.
Psykologiska faktorer
Även psykologiska faktorer påverkar matvanorna. Många människor äter
Det sker en alarmerande ökning av övervikt och fetma över hela världen. I
som en reaktion på negativa känslor som leda, nedstämdhet eller ilska. Fetma
europa finns idag minst 135 miljoner feta personer och cirka 6 miljoner som är
betraktas också ofta som en följd av bristande viljestyrka, svaghet eller ett
sjukligt feta. Och sjukdomens utbredning tros fördubblas under de närmaste 20
”livsstilsval” – valet att äta för mycket och motionera för lite. Det är emellertid
åren. Ökningstakten varierar mellan olika länder i europa. England är det land
mer lämpligt att betrakta fetma som en kronisk sjukdom än ett livsstilsval.
som har en av de snabbaste ökningarna. Där rapporteras förekomsten av fetma
vara över 20%.3
Fysiska sjukdomar
Vissa sjukdomar kan leda till fetma eller viktökning. Dessa är bland annat
hypothyreoidism, depression, flera syndrom och vissa neurologiska besvär som
kan leda till att man äter för mycket. Även läkemedel som steroider och vissa
antidepressiva medel kan leda till viktökning. En läkare kan berätta om det
finns underliggande medicinska sjukdomar som orsakar viktökning eller gör
det svårt att gå ner i vikt.
6
7
VAD ÄR SJUKlIG FeTMA?
Sjuklig fetma är en kronisk, livslång och genetiskt relaterad sjukdom. Den defineras
som ett BMI på 40 eller högre. När fetman blir sjuklig innebär övervikten en
livsfara. Sjuklig fetma associeras med ett stort antal tärande och livshotande
sjukdomar som påverkar hälsan och livskvaliteten och samtidigt förkortar
medellivslängden.
När fetman blir sjuklig innebär övervikten en livsfara.
Eftersom fetma är en kronisk sjukdom utvecklas dess symtom successivt. I dess
tidiga stadier kan fetma göra det svårt att gå, ge ryggvärk och trötthet, hudsjukdomar och andfåddhet. Men obehandlad fetma har en tendens att försämras.
När fetman blir sjuklig kan den leda till livshotande sjukdomar, s.k. komorbiditeter, såsom typ 2-diabetes, högt blodtryck, vissa cancerformer, höga
kolesterolvärden och sömnapné.6
Studier visar att när sjuklig fetma väl fått fäste, har ansträngningar som kostoch motionsprogram liten chans att ge någon betydande viktminskning som
kan bibehållas under en längre period.7
När sjuklig fetma konstaterats är det enda sättet att behandla aktuella
symtom, samt förhindra debut av nya symtom, genom att uppnå en långvarig viktminskning.
Det enda sättet att förhindra ytterligare utveckling av symtomen är att uppnå
en långvarig viktminskning. Faktum är att så snart man gått upp i vikt igen, så
kommer komorbiditeten tillbaka.
8
FÖlJDeRnA AV FeTMA OCH
SJUKlIG FeTMA
2. Dödlighet
Risken att dö i förtid av en rad sjukdomar ökar i takt med att BMI-värdet ökar.8
Dessutom är risken för tidig död högre ju längre en person varit fet.
1. Hälsorisker
I europa dör varje år 320 000 människor av orsaker som är direkt kopplade
Fetma är mer än ett kosmetiskt problem, det är en allvarlig hälsorisk. Fetma är
till fetma.3
kopplad till en rad kroniska och tärande sjukdomar, även så kallade komorbiditeter såsom typ 2-diabetes, hjärtsjukdom, högt blodtryck, vissa typer av
Den ökade dödlighetsfrekvensen är direkt kopplad till viktökning. För personer
cancer, sömnapné samt rygg- och ledvärk.7 I takt med att BMI-värdet ökar,
vars vikt är 50% över genomsnittsvikten är risken för en för tidig död dubbelt
ökar även risken att utveckla komorbiditeter. När fetman blir sjuklig (BMI ≥
så stor jämfört med personer som inte är feta.7
40) kan de medicinska problemen bli livshotande.
3. Lägre livskvalitet
Hälsorisker vid fetma:
En tidig död är inte den enda eventuella följden av fetma och sjuklig fetma.
Sociala, psykologiska och ekonomiska effekter är verklighet och kan vara särskilt
förödande.9 Fetma förknippas med en nedsatt livskvalitet. Fysisk, känslomässig
och social funktion försämras vid fetma. Många feta personer möter ofta födomar
Gallsten
Högt
kolesterolvärde
Hypertoni
och diskriminering, de blir deprimerade, intar försvarsställning och kan inte
leva livet fullt ut.10 Feta personer måste anpassa sig till dagliga problem, från
att hitta kläder som passar och ser bra ut, till att hitta bekväma sätt att resa
och bo på. Dessutom blir vardagsaktiviteterna tröttande och svåra att utföra.
Typ 2diabetes
Feta personer möter också ett socialt stigma när de söker arbete och utbildning.
Depression
FETMA
De betraktas vanemässigt som mindre kvalificerade för arbeten, att ha sämre
arbetsmoral samt att ha känslomässiga problem i sina relationer till sig själva
och andra.11
Infertilitet
Sömnapné
Hjärtsvikt
Gastroesofageal
refluxsjukdom
Bearbetad från:
IASO – Diabetes and obesity: time to act
10
11
FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI
Studier visar att magsäckskirurgi är det enda sättet för patienter med sjuklig
fetma att få en långsiktig viktminskning och att förhindra debut av nya fetmarelaterade sjukdomar.12 En studie med mer än 22 000 patienter visade att de
gick ner i genomsnitt cirka 61,2% av sin övervikt efter magsäckskirurgi.13 Icke-
För sjukligt feta personer är magsäckskirurgi den enda vetenskapligt
kirugisk behandling däremot fungerar bara hos 1 av 20 personer med sjuklig
dokumenterade metoden för att minska i vikt och långsiktigt bevara vikt-
fetma. Färre än 5% av deltagarna i ett icke-kirurgiskt viktminskningsprogram
minskningen, när alla andra behandlingar har misslyckats.
uppvisar någon betydande viktminskning och bibehåller den långsiktigt.7
Magsäckskirurgi vid sjuklig fetma är förenat med långsiktig viktnedgång
och minskad risk för dödsfall.14
50
TRADITIONELL BEHANDLING
KIRURGISK BEHANDLING
Även om magsäckskirurgi ofta anses vara riskabel, är risken att förbli sjukligt fet
mycket högre än risken vid operation för många patienter.
Magsäckskirurgi minskar dödlighetsfrekvenserna betydligt och förhindrar
utvecklingen av nya fetmarelaterade hälsotillstånd hos patienter med sjuklig
fetma. Vetenskaplig forskning visar att magsäckskirurgi minskar risken för
BMI
dödsfall med 30%.14
Magsäckskirurgi är en säker behandling.
40
Under det senaste årtiondet har antalet magsäcksoperationer ökat signifikant.
Således har dessa ingrepp blivit säkrare och mer effektiva.15 I nuläget är
dödlighetsfrekvenserna vid magsäckskirurgi jämförbara med dödsfallen
för ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen – borttagande av gallblåsan
med titthålsoperation. 13, 16
30
0
1
2
3
4
5
6
7
År
Viktminskningskurvor för patienter behandlade traditionellt och kirurgiskt (bearbetade från
Martin LF et al. Comparison of the costs associated with medical and surgical treatment of
obesity. Surgery 1995; 118: 599-607).
12
13
Magsäckskirurgi leder till att fetmarelaterade medicinska problem;
En studie som jämförde långvarig effekt av magsäckskirurgi med icke-kirurgisk
komorbiditeter försvinner helt eller förbättras.
behandling visade att:17
13
En studie med fler än 22 000 patienter visade att magsäckskirurgi ledde till
att medicinska problem, däribland typ 2-diabetes, höga kolesterolvärden,
högt blodtryck och obstruktiv sömnapné, helt försvann eller förbättrades.13
• Efter 2 år hade den totala kroppsvikten minskat med 23% i kirurgigruppen
och ökat med 0,1% i icke-kirurgigruppen.
• Efter 10 år hade den totala kroppsvikten minskat med 16% i
kirurgigruppen och ökat med 1,6% i icke-kirurgigruppen.
100 %
86%
90 %
80 %
77%
70 %
5
-5
62%
Viktförändring (%)
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0
Kontroll
0
71%
-10
Banding
-15
Vertical banded
gastroplasty
-20
-25
Gastric
bypass
-30
-35
Diabetes
Hypertoni
Sömnapné
-40
Högt kolesterolvärde
-45
0,0 0,5 1,0
2,0
3,0
Andel opererade som blir fria från eller förbättras beträffande komorbiditeter.
Magsäckskirurgi gör det möjligt att minska i vikt och behålla viktminskningen
länge.
Kontroll
627 585 594
Gastric banding
156 150 154
Vertical banded gastroplasty 451 438 438
Gastric bypass
34 34 34
4,0
6,0
8,0
10,0
535
144
401
29
627
156
451
34
Uppföljning antal år
Antal deltagare
587
153
438
34
577
149
429
33
563
150
417
32
542
147
412
32
Bild 1. Viktförändringar hos deltagare i SOS-studien under en 10-årsperiod. Alla data avser deltagare som
fullföljde 10 år av studien. Medelviktförändringen för hela gruppen av deltagare som fick kirurgisk behandling
var närmast identisk med den i undergruppen av deltagare som genomgick vertical banded gastroplasty.17
Efter magsäckskirurgi kan minst två tredjedelar av patienterna bibehålla minst
50% av sin viktminskning i 10 år eller mer.15
SOS-studien har visat att viktnedgång efter kirurgi är bestående över
en 10–15-årsperiod. Viktreducerande kirurgi har även lett till minskad
dödlighet.14
14
15
ÄR JAG en KAnDIDAT FÖR MAGSÄCKSKIRURGI?
HUR STOR VIKTMInSKnInG KAn JAG FÖRVÄnTA MIG?
Endast en kirurg som är specialiserad på magsäckskirurgi kan fastställa om du
Hur mycket du går ner i vikt efter operationen beror på flera faktorer.
är en kandidat för magsäckskirurgi. De allmänna kraven är:18
Dessa omfattar:
• Ditt BMI är 40 eller högre.
• Din ålder
• Ditt BMI är 35 eller högre och du har ett eller flera fetmarelaterade
hälsoproblem (t ex typ 2-diabetes, hjärtbesvär, ledbesvär, sömnapné etc).
• Din vikt före operationen
• Du har tidigare försökt gå ner i vikt med medicinsk övervakning – t ex med
kost, motion, läkemedel – men har inte lyckats bibehålla viktminskningen.
• Vilken typ av operation du går igenom
• Du har inga andra sjukdomar som orsakar övervikten
(t ex hormonsjukdomar).
• Ditt engagemang för att följa kostanvisningar och annan uppföljning
• Du är villig att göra ett livslångt åtagande för uppföljning och att följa
omfattande kost- och motionsanvisningar samt medicinska anvisningar.
• Det finns inga medicinska eller psykologiska hinder för narkos eller
operation.
• Inget alkohol- eller narkotikamissbruk.
• Rökstopp minst 6 veckor före operationen.
• Din allmänna hälsa
• Din förmåga att motionera
• Din egen motivation och samverkan från din familj och dina vänner
En ny studie fastställde att en magsäcksoperation anses som framgångsrik när
den lyckas uppnå och bibehålla minst 50% av viktminskningen utan betydande biverkningar.19 Patienterna tappar i genomsnitt 61,2% av sin övervikt
efter en operation.13 Hur snabbt du når detta beror på de faktorer som angetts
ovan. Detta kommer att klarna vid samtal med din kirurg.
Efter magsäckskirurgi kan patienterna långsiktigt bibehålla 50 till 60%
av sin viktminskning. En genomförd långsiktig studie under 14 år visade
varaktig viktkontroll.20
Efter operationen minskar de flesta patienterna snabbt i vikt och fortsätter att
göra så 18 till 24 månader efter operationen.7
Patienter med ett högre initialt BMI har benägenhet att tappa mer i vikt. Men
patienter med ett lägre initialt BMI kan tappa en större procentandel av sin
övervikt och har lättare att närma sig sin idealvikt.
Men det som är ännu viktigare är att du efter operationen kommer
att återfå din hälsa. Du kommer att kunna röra dig lättare, andas
lättare, sitta bekvämt och ta bort många av de läkemedel du kanske måste ta
idag. Nu kan du leva livet till fullo igen.
16
17
FAKTA OM ICKe-KIRURGISKA
BeHAnDlInGAR
KOST
Behandlingar mot fetma
Icke-kirurgiska behandlingar fungerar bara hos 1 av 20 sjukligt feta
Lågkalorikost
Ändrad kost och beteendeterapi
Lågkalorikost och beteendeterapi
+5
personer.7
av kost, läkemedel, beteendeförändring och regelbunden motion. Tyvärr så
fungerar dessa program bara för 1 av 20 personer med sjuklig fetma. Färre än 5%
av deltagarna i icke-kirurgiska viktminskningsprogram visar någon betydande
viktminskning och bibehåller den långsiktigt.7 De flesta som deltar i dessa
program återfår sin vikt inom ett år och löper allvarliga hälsorisker i samband
5
med en oavbruten cykel av viktminskning och viktökning.
Viktförändring (kg)
0
De flesta icke-kirurgiska viktminskningsprogram är baserade på en kombination
-5
-10
-15
-20
Intervention
-12
Månader efter behandling
12
24
36
48
60
Källa: Wadden TA. Ann Intern Med 1993;
119:688-93.
Under de kommande fem åren efter behandling kommer majoriteten av de
patienter som kostbehandlats att gå upp ännu mer i vikt än vad de minskat.21
En viktminskning på 5 till 10% har visat sig vara till fördel för flera fetmarelaterade
medicinska problem. Därför är kosthållning tillrådligt vid övervikt och fetma (BMI
25–40 utan komorbiditet) men inte vid sjuklig fetma (BMI ≥ 40).
18
19
MOTIOn
Det multidisciplinära
teamet
Bland patienter som har gått ner i vikt och inte går upp igen är motion den
gemensamma nämnaren för att bibehålla vikten.
Magsäckskirurgi utförs av kirurger, både på privata och offentliga sjukhus
Nyckelfaktorn för att bibehålla vikten är motion i kombination med rätt kost.
specialiserade på magsäckskirurgi.
Du får kostbehandling allt du behöver göra är att följa den.
Eftersom sjuklig fetma är en komplex sjukdom måste den behandlas ur flera
lÄKeMeDelSBeHAnDlInG
perspektiv. De flesta enheter för magsäckskirurgi använder en multidisciplinär
Läkemedelsbehandling måste åtföljas av kosthållning, beteendeförändring och
och som är lyhörda för de specifika behoven hos patienter med sjuklig fetma:
fysisk aktivitet. Läkemedelsbehandling kan övervägas för:
• Patienter med ett BMI > 30 utan komorbiditet.
• Utvärderar patienten före operation, bedömer både kirurgiska alternativ
och alternativa behandlingar
• Patienter med ett BMI > 27 med komorbiditet.22
• Ger utbildning och behandling före och efter operation
metod. Ett team bestående av flera yrkeskategorier som är experter på fetma
• Rådgivning om kost och ätbeteende
Läkemedel ger 6 till 10% viktminskning efter ett år, med stor viktökning när
behandlingen avslutas.23
• Postoperativt konditionsprogram
• Långsiktig uppföljning och stöd som krävs för att bibehålla
viktminskningen
Läkemedlet Xenical® kan ordineras för viktminskning, vilket generellt ger en viktminskning på ca 6-10% av den ursprungliga kroppsvikten efter 1 år, men kan sedan
efter att behandlingen är avslutad ge en högre viktökning.
Kost
Beteendeförändring
Patient
Fysisk
aktivitet
Magsäckskirurgi
20
21
exempel på multidisciplinärt team (MDT):
Nedan följer korta beskrivningar på hur ett MDT arbetar och hur de kan hjälpa dig.
• En narkosläkare med långvarig erfarenhet och intresse av magsäckskirurgi
• Preoperativ förberedelse:
>> noggrann medicinsk bedömning
>> uppnå optimal kontroll av alla fetmarelaterade medicinska
Läkare: invärtesmedicinare, endokrinolog/diabetolog,
primärvårdsläkare, gastroenterolog eller kardiolog
• Koordinering av patientvård
• Kontroll och behandling av fetmarelaterade medicinska problem
• Noggrann läkarundersökning och sjukdomsspecifik testning
Dietist:
• Bedömning av kostintaget och patientens förutsättning att klara av
kostförändringar
sjukdomar
• Operationsdagen:
>> intervju och undersökning av patienten
>> alla magsäcksoperationer utförs under narkos
Det är framför allt din motivation som är nyckeln till framgång.
Magsäckskirurgi blir bara framgångsrik när du engagerar dig i den långsiktigt d v s
• Preoperativ behandling med lågkaloripulver för att minska
leverförfettning24
resten av ditt liv genom att ändra ditt beteende. Operationen är bara ett verktyg,
• Utbildning angående kost- och näringsbehandling efter operationen
(konsistens, livsmedelsval, portionsstorlek, måltidsordning, proteintillskott,
kosttillskott) samt beteendeförändringar (tugga väl, äta långsamt, inte
dricka till måltiderna)
derade anvisningarna när det gäller kost, motion och livsstilsförändringar. Du bör
inte en magisk kur – slutresultatet beror på hur strikt du följer de rekommenbetrakta operationen som början på en helt ny fas i livet.
• Uppföljning av kost- och näringsbehandling samt beteendeförändring efter
operationen
Psykolog eller rådgivare:
• Preoperativ psykologisk utvärdering med bedömning av realistiska
förväntningar och inblick i de livslånga beteendeförändringar som krävs
• Tidig och fortgående postoperativ uppföljning:
• Stöd och uppmuntran
• Bedömning av emotionell status
• Livsstilsförändringar
• Diskutera reaktion på operationen
Kirurg:
• Preoperativ bedömning av patientens motivation och förväntningar
• Diskussion av fördelar och risker med de olika typerna av magsäckskirurgi
• Val av den operation som är bäst för varje individuell patient
• Postoperativ uppföljning av det utförda ingreppet
22
23
SÅ HÄR FUNGERAR
MAG-TARMKANALEN
MÄTTnADSMeKAnISMen
Den mat vi äter innehåller näringsämnen som våra kroppar använder som bränsle.
För att den mat vi äter ska passa våra energibehov har hjärnan flera roller när det
gäller maten. En av dem är mättnad – en känsla av att vara mätt efter en måltid.
Det är viktigt att du vet hur mag-tarmkanalen fungerar för att få en bättre
Mättnad är en mage-till-hjärna-reflex som påverkas av receptorer i övre delen
förståelse för magsäckskirurgi. När maten du äter går genom mag-tarmkanalen
av magsäcken. Vi måste därför fylla magsäcken nästan helt innan vi känner att
förs olika matspjälkningssafter och enzymer in vid specifika stadier och
vi har ätit tillräckligt. När vi har ätit så mycket mat att magsäcken tänjs ut,
möjliggör absorption av näringsämnen. Livsmedel som inte absorberas
signalerar receptorerna mättnad till hjärnans mättnadscentrum – hypothalamus,
förbereds därefter för att föras ut ur mag-tarmkanalen.
som reglerar den varaktighet och frekvens med vilken vi känner att vi vill äta.
1.
1. Maten blandas i munnen med saliv och mosas sönder
när du tuggar.
2. Maten går från munnen till magsäcken genom ett
långt muskulärt rör (esofagus eller matstrupen).
5. Magsäcken är en säck som sitter högst upp i buken
och som lagrar och smälter maten. I magsäcken
blandas maten med syra, som kroppen producerar
för att underlätta nedbrytningen av proteiner, fetter
och komplexa kolhydrater till små mer absorberbara
enheter. Magsäcken kan normalt rymma upp till 1,5
liter mat och/eller vätska.
Om man upprepade gånger äter för mycket kan de glatta muskelfibrerna i
4
3. Buken innehåller alla matspjälkningsorgan.
4. Maten passerar till magsäcken genom en klaff som
förhindrar att maten ”rinner tillbaka” till matstrupen
efter att den blandats med syra, vilket skulle kunna
leda till skada och smärta.
Hos vissa personer är de roller som hjärnan använder för matintag dåligt reglerade.
2.
magsäcken förlora sin elasticitet. Då krävs större och större mängder mat för
att ge samma receptorsvar. Detta skulle förklara varför extremt feta personer
5.
inte känner sig nöjda med den mat de äter och kan konsumera mycket stora
8.
3.
7.
9.
11.
mängder mat under en måltid.
Förutom detta finns det även andra
Jag är mätt!
faktorer som kan påverka.
10.
6. När maten har smält ordentligt går den in i den första 12.
delen av tunntarmen genom en liten rund muskel som
kallas pylorus. Matsmältningsvätskor i form av bukspott och galla tillförs tarminnehållet
så att ytterligare en nedbrytning åstadkoms.
7. I tunntarmen absorberas de flesta näringsämnena. Tunntarmen består av tre delar:
duodenum, jejunum och ileum och är cirka 4,5 till 6 meter lång.
8. Duodenum, eller tolvfingertarmen, är den första delen av tunntarmen. Här blandas maten
med galla som produceras av levern och med matsmältningsvätskor från bukspottkörteln.
Här absorberas mycket järn och kalcium.
9. Jejunum är tunntarmens mittersta del och den ansvarar för matspjälkning.
10. Den sista delen av tunntarmen är ileum, där de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K samt
vitamin B12 absorberas.
11. Ileocekalklaffen skiljer tunntarmen från tjocktarmen (colon) för att förhindra det
bakteriefyllda coloninnehållet att rinna tillbaka till tunntarmen.
12. Material som inte spjälkats passerar över till colon, där det förvaras tillfälligt och
koncentreras genom återupptag av salter och vatten. Slutligen töms avföringen ut.
24
25
SÅ HÄR KAn MAGSÄCKSKIRURGI
MInSKA ÖVeRVIKT
Justerbart Gastric band
Så här fungerar det
Magsäckskirurgi med justerbart gastric band leder till att den mängd mat du
ÄnDRA eneRGIBAlAnSen – nYCKeln TIll
VIKTMInSKnInG
kan äta vid ett tillfälle minskar. Bandet gör att du känner dig mätt tidigare
och längre. Följaktligen äter du mindre och går ner i vikt.
Vid det här ingreppet placerar kirurgen ett mjukt band med lågt tryck runt den
Energibalans är förhållandet mellan hur mycket mat som absorberas och
övre delen av magsäcken och formar den till ett timglas. En smal passage mellan
hur mycket energi som kroppen förbrukar.
den lilla övre fickan (ca 30 ml) och resten av magsäcken gör det möjligt för mat
ENERGIBALANS =
energiintag
energiåtgång
och vätska att passera igenom. När du äter samlas maten snabbt i den lilla övre
fickan och passerar sakta ned till den nedre delen av magsäcken. Det behövs
bara en liten mängd mat för att fylla den lilla magsäcksfickan. Övre delen av
magsäcken signalerar en mättnadskänsla till hjärnan, som om hela magsäcken
vore fylld. Därför känner du dig mätt snabbare och under en längre tid, och
Överskottsenergi i form av fett lagras i kroppen och sparas som reserv tills
slutligen äter du mindre.
den förbränns som energi. När energin som förbrukas under fysisk aktivitet
är högre än energin i maten du äter, används fettreserverna och överskottsfett förbränns för att möta kroppens behov.
Minskat matintag eller ökad fysisk aktivitet leder således till viktminskning.
MAGSÄCKSKIRURGI MInSKAR ÖVeRVIKTen
GenOM ATT:
• Minska matintaget
• Minska matintaget och göra så att du absorberar mindre av den mat du
äter
• Minska matintaget till viss del och göra så att du bara absorberar en del av
den mat och näring du äter
26
27
Anatomin förändras inte vid operationen. Operationen är således helt reversibel.
Bandet är justerbart
Bandet går att avlägsna. Dessutom sker matspjälkning och absorption på helt
Den inre sidan av bandet är uppblåsbar och innehåller en vätska. Det finns en
vanligt sätt i mag-tarmkanalen.
direkt koppling mellan hur trång eller hur vid öppningen mellan magsäckens
två delar är och hur mycket vikt du kommer att tappa. Passagens storlek beror
Patientsamarbete är mycket viktigt vid restriktiva ingrepp. Efter ingreppet måste
på hur mycket vätska som finns i ditt band. Den uppblåsbara ballongen fylls via
du följa de specifika kostanvisningar och beteendeförändringar som ditt multi-
en liten ingångsport, som placeras under huden vid operationen och är ansluten
disciplinära team ordinerar och anpassa dig till nya matvanor. Om du inte följer
till bandet med en slang.
anvisningarna kan du tänja ut magsäcksfickan och/eller den smala öppningen
Bandet är tomt när det placeras runt magsäcken. Efter cirka 4 veckor sker
mellan magsäckens två delar och omintetgöra syftet med operationen.
den första justeringen med vätska. Detta är en del av uppföljningen och sker
polikliniskt och kräver ingen smärtlindring eller bedövning. Det utförs normalt
på kirurgens eller läkarens mottagning eller på röntgenavdelningen om läkaren
ENERGIBALANS =
vill se hur vätskan når bandet med hjälp av en speciell röntgenundersökning.
energiintag
Då ombeds du svälja ett ämne (barium) som visar om maten på ett tillfreds-
energiåtgång
ställande sätt kan passera genom passagen. Beroende på hur din viktminskning
fortskrider kommer läkaren och hans eller hennes team att ange när det krävs
en justering av bandet.
Det kan krävas en operation för att ändra eller placera om magbandet och
4.
1. Liten magsäcksficka
2. Mjukt band - Swedish Adjustable
Gastric Band (SAGB)
3. Större del av magsäcken
4. Ingångsport
eller injektionsporten.
1.
2.
3.
Mjukt band med
Gastric banding
28
ingångsport/SAGB
29
Fördelar:
Bandet kan enkelt tas bort och magsäckens originalform och struktur
återställas.
• Eftersom ingreppet normalt är minimalinvasivt (titthålsoperation)
återhämtar sig patienterna snabbt från operationen och behöver bara
stanna kvar en kort tid på sjukhuset (normalt 48 timmar).
• Volymen på bandet är justerbar, vilket innebär att den takt med vilken
magsäcksfickan töms kan ökas eller minskas enligt patientens situation och
behov.
Gastric Bypass
Så här fungerar det
Gastric bypass är ett kirurgiskt ingrepp som leder till att du:
• minskar den mängd mat du äter vid en måltid
• absorberar något mindre av den mat du äter
• kan bli intolerant mot livsmedel du ändå bör undvika såsom koncentrerat socker och fett
Nackdelar:
Operationen kan omintetgöras om patienten hela tiden äter eller dricker
vätska med högt kalori- eller fettinnehåll.
• Viktminskningen är lägre och långsammare än vid andra ingrepp. Men
andra typer av magsäckskirurgi förknippas med högre risker och mer
komplikationer.
Vid gastric bypass skapar kirurgen en liten magsäcksficka (20-30 ml). Fickan
• Postoperativa komplikationer till följd av magsäckens utvidgning eller
rörelse kan inträffa.
lättare­att öka portionsstorleken.
Resultat:
Med gastric banding tappar patienterna i genomsnitt 50–60% av sin övervikt.
Patienterna tappar omkring 30% av sin övervikt inom de första 12 till 18
månaderna efter operationen. Europeiska studier har visat att patienterna
tappade 49, 55 och 57% av sin övervikt tre, fyra respektive fem år efter
operationerna.25
• Efter magsäckskirurgi kan patienterna bibehålla större delen av sin viktminskning under 10 år.17
• Den stora majoriteten av medicinska problem som associeras med fetma
(typ 2-diabetes, högt blodtryck, sömnapné, depression och ryggvärk)
antingen förbättras eller försvinner efter operation.13
fungerar som en liten kanal mellan matstrupe och tarm. En viss restriktion
finns då man är nyopererad eftersom det är relativt trångt i kopplingen mellan
den lilla magsäcksfickan och tarmen. Så småningom vidgas denna och det blir
En av anledningarna till att portionsstorleken efter gastric bypass till en början
är liten är att tarmen måste anpassa sig till kaloritillförsel direkt till tarmslemhinnan. Om man äter för fort, för mycket eller alltför energität mat (fett och
socker) kommer man att känna av det i form av s k dumping. Dumping är ett
fysiologiskt fenomen där vätska dras från blodbanan in i tarmen för att ”späda
ut” energitäta livsmedel. Dumping som uppträder hos ca 75% av patienter
­opererade med gastric bypass tenderar att avta i styrka med tiden.
En annan anledning till att man minskar portionsstorleken efter gastric bypass
är att signalsystemet för hunger och mättnad ändrar sig. Detta kan yttra sig
genom att aptiten kan vara nedsatt och man måste då påminna sig själv om att
behöva äta. Även smaken kan förändras på så vis att man får ändrade smakpreferenser, det kan t ex vara så att man blir mindre sugen på fet mat och att
man blir känslig för matdoft.
30
31
Något mindre mängd kalorier kan tas upp speciellt om man äter en fet måltid.
Detta märks av genom att avföringen blir ljus, är svår att spola ner och luktar
Biliopankreatisk avledning med
Duodenalomkoppling (Duodenal switch)
illa. Att kroppen absorberar mindre mängd energi (kalorier) är dock inte den
största anledningen till viktnedgången. Tarmen har en stor reservkapacitet och
Så här fungerar det
huvuddelen av kalorierna kommer att absorberas längre ner i tarmen.
Duodenal switch innebär att man minskar magsäckens storlek och att matspjälkningsprocessen påtagligt förändras så att du:
Fördelar:
• minskar den mängd mat du äter vid en måltid.
• En större total viktminskning jämfört med gastric band uppnås.
• absorberar betydligt mindre av den mat du äter.
Nackdelar:
Ingreppet minskar också storleken på magsäcken, men den magsäcksficka som
• Eftersom gastric bypass förändrar anatomin och matspjälkningsprocessen är
riskerna för komplikationer och biverkningar större.7
­skapas är mycket större än vid andra kirurgiska ingrepp. Anatomin i tunntarmen
­förändras så att matspjälkningen försenas (galla och pankreassaft avleds så att de
• Eftersom det sker en malabsorption av näringsämnen, kan mineral- och
vitaminbrister uppkomma.
möter den intagna maten närmare mitten och slutet av tunntarmen). Absorption av
­näringsämnen och kalorier minskar således i betydligt större omfattning än
vid gastric bypass. Resultatet blir inte bara att du äter mindre, utan även att du
Resultat:
absorberar färre kalorier.
• Ett år efter operationen har patienterna tappat cirka 77% av sin övervikt.
26
• Vetenskaplig forskning visar att efter 10 till 14 år har patienterna kvar 60%
av sin viktminskning.20
• Den stora majoriteten av medicinska problem som associeras med fetma
(typ 2-diabetes, högt blodtryck, sömnapné, depression och ryggvärk)
antingen förbättras eller försvinner efter operation.13
• I de flesta fall rapporterar patienterna en tidig mättnadskänsla, kombinerad
med en känsla av tillfredsställelse som minskar önskan att äta.
1.
3.
ENERGIBALANS =
energiintag
energiåtgång
1. Matstrupe
2. Magsäck
3. Magsäcksficka
4. Jejunum
2.
4.
Gastric bypass
32
33
Duodenal switch innebär att en del av magsäcken blir kvar, med pylorus och
början av tunntarmen (duodenum) vid dess ände. Tunntarmen delas med en ände
fäst vid duodenum för att skapa vad som kallas en ”näringsgren”. All mat går
igenom, men det är inte mycket som absorberas. Gallan och ­pankreassafterna
som krävs för matspjälkning går genom den ”biliopankreatiska grenen” som
är kopplad till den del av tarmen som ligger nära slutet. Denna förser den del
av tarmen som nu kallas den ”gemensamma grenen” med matspjälkningssafter.
Eftersom maten bara blandas med de biliopankreatiska safter som krävs för matspjälkning i ett senare skede, malabsorberas fetter och kolhydrater ­permanent.
Kirurgen kan variera längden på den ”gemensamma grenen” för att reglera
absorptionsmängden av protein, fett och fettlösliga vitaminer.
ENERGIBALANS =
energiintag
1.
energiåtgång
2.
4.
1. Matstrupe
2. Magsäcksficka
3. Näringsgren
4. Gallgång
5. Biliopankreatisk gren
6. Gemensam gren
3.
5.
Biliopankreatisk
avledning med
Duodenalomkoppling
(Duodenal switch)
6.
35
Fördelar:
• Duodenal switch leder till större total viktminskning jämfört med rent
restriktiva ingrepp. Men ju mer matspjälkningsprocessen rubbas, desto
större är risken för komplikationer och biverkningar.7
• Patienterna kan äta något större måltider än vid andra ingrepp.
Nackdelar:
• Mycket stor risk för närings- och vitaminbrister.
• Livslångt vitamin- och mineraltillskott krävs. Om riktlinjerna för kost- och
vitamintillskott inte följs rigoröst kommer minst 25% av patienterna att
utveckla mag-tarmproblem eller näringsbrister som kräver behandling.
• Noggrann livslång kontroll avseende proteinbrist, anemi och benskörhet eller
brist på vitamin D.
• Diarréer är vanliga och ju mer fett Du äter desto större risk för diarréer.
Resultat:
• Patientstudier har visat på en minskning av deras övervikt med 74% efter
ett år, 78% efter två år, 81% efter tre år, 84% efter fyra år och 91% efter
fem år.27
• Vetenskaplig forskning visar att patienterna bibehåller större delen av sin
viktminskning under 5 år.27
• Den stora majoriteten av medicinska problem som associeras med fetma
(typ 2-diabetes, högt blodtryck, sömnapné, depression och ryggvärk)
antingen förbättras eller försvinner efter operation.13
36
KOMPlIKATIOneR OCH BIVeRKnInGAR
Justerbar gastric
banding
Gastric bypass
Duodenal switch
Beskrivning
Illamående och kräkningar
Att äta för snabbt eller för mycket, eller att inte tugga ordentligt, kan leda till
kräkningar.
Förstoppning
Förstoppning är vanligt med tanke på det låga fiberintaget och narkotiska
smärtlindrande medel i den tidiga postoperativa perioden. Tarmreglerande
medel som sväller i magsäcksfickan bör inte användas. Lactulos som är ett
bulkmedel i flytande form fungerar bra.
Dilatation av fickan
Magsäcksfickan kan utvidgas.
Bandet glider
Bandet kan glida bort från avsedd placering.
Obstruktion av utgång
Passagen för mat och vätska kan bli för smal som en följd av att bandet glider
eller för att mat fastnar.
Erosion av bandet
Bandet kan erodera magsäcksväggen.
Läckage vid bandet
Infektion eller dislokation av port
Problem runt injektionsporten och slangen kan uppkomma.
Mineral- och
vitaminbrister
Diarré
Direkt efter operationen sker en period av tarmanpassning med återkommande diarré. Detta tillstånd kan minska med tiden, men kan vara ett permanent
och livslångt tillstånd som försämrar livskvaliteten.
Uppsvälld buk och illaluktande avföring
eller gas
Ökad risk för gallstenar
Snabb viktnedgång kan leda till ökad risk för gallstenar och behov av att ta
bort gallblåsan.
Magsår
Omdirigering av galla, pankreassafter och andra matspjälkningssafter utanför
magsäcken kan leda till tarmirritation och sår.
Lungemboli eller andningssvikt
Anastomosläckage
Ett anastomosläckage kan uppkomma som en följd av delning och sammanfogning av tarmen.
Tarmvred
Tarmen kan komma i kläm eller knickas med passagehinder som följd.
Riskerna i samband med magsäckskirurgi
38
Precis som vid alla kirurgiska ingrepp finns risker vid magsäckskirurgi. Patienterna bör tala
med sina kirurger för att diskutera vilken typ av ingrepp som passar bäst. I bilaga 1 (se sid
49) anges några av de risker och komplikationer som kan inträffa efter magsäckskirurgi.
Det är viktigt att du diskuterar de risker som är specifika för en person med dina sjukdomar
som genomgår ditt specifika ingrepp med din kirurg.
39
DIn nYA lIVSSTIl eFTeR
OPeRATIOnen
Motion
Efter magsäckskirurgi är det inte bara viktigt att du förändrar dina matvanor,
utan även din fysiska aktivitet. I allmänhet rekommenderas patienterna att börja
Kost
motionera i långsam takt. Innan du ökar din fysiska aktivitet är det viktigt att
du rådfrågar din kirurg, som kommer att ge dig ett individuellt motionsprogram
Även om postoperativa kostanvisningar skiljer sig mellan olika kirurger och
som passar dina individuella behov. När du går ner i vikt blir de fysiska
olika typer av ingrepp måste du äta annorlunda, ha en sundare livsstil och
aktiviteterna successivt lättare.
engagera dig för att följa dokumenterade anvisningar för långsiktig framgång.
Medan det till en början kan vara en utmaning kommer det att hjälpa dig att
dra maximal nytta av din operation. Det som är viktigast är att du följer de strikta
anvisningar du får av din dietist, kirurg eller sjuksköterska.
Preventivmedel och graviditet
Justerbar gastric banding
Graviditet innebär ingen ökad risk jämfört med hos icke-feta personer. Det är
Efter ingreppet kommer du med största sannolikhet först att stå på en flytande
inte tillrådligt att bli gravid omedelbart efter ett ingrepp med justerbar gastric
kost, följt av mat med mjuk konsistens, eventuellt mos-/purékonsistens. Därefter
banding eftersom fostret behöver en bra näringstillförsel. Men om patienten
kan du långsamt återgå till en mer vanlig kost med sunda, magra livsmedel
ändå blir gravid bör all vätska tas bort från bandet. Uppföljningar och kontroller
med lågt kaloriinnehåll. Att du följer kostanvisningarna betyder inte att du inte
är nödvändiga.
längre­kan njuta av maten.
Gastric bypass och malabsorptiva ingrepp
Du kommer fortfarande att kunna gå ut och äta med familj och vänner. Du behöver
Eftersom gastric bypass och malabsorptiva ingrepp ger en förändrad absorption
dock lära dig nya matvanor som kommer att hjälpa dig att inte äta för mycket och
av flera näringsämnen och snabb viktminskning, bör graviditet undvikas minst
få obehagliga biverkningar. Ta tid på dig och fokusera på konversationen och på
12 till 18 månader efter ingreppet. Vid användning av p-piller bör även ytterligare
att använda dessa tillfällen som möjligheter att slappna av istället för att fokusera
preventivmetoder användas.
på maten.
Två studier med 111 graviditeter efter gastric bypass visade dock minimala
biverk­ningar med noggrann medicinsk kontroll och lämpliga vitamin- och
näringstillskott.15 Folsyratillskott är viktigt att inta inför och under den första
delen av graviditeten.
40
41
Stödgrupper
PRAKTISK INFORMATION
Stödgrupper kan vara ett utmärkt forum för patienter som genomgått magsäcks­
kirurgi att diskutera olika personliga frågor och yrkesfrågor. Tillgången till
stödgrupper kan variera beroende på var du bor.
Regelbundna kontroller och långsiktig uppföljning
lAPAROSKOPISK KIRURGI (TITTHÅlSKIRURGI)
JÄMFÖRT MeD ÖPPen KIRURGI
Laparoskopisk magsäckskirurgi är ett minimalinvasivt ingrepp. Ett par små
Det är mycket viktigt att du kontrollerar din hälsa regelbundet efter operationen.
snitt görs i bukväggen för att föra in små “rör,” s.k. troakarer, för passage av
Detta sker polikliniskt. Din kirurg och hans eller hennes team kommer att
de kirurgiska instrument som krävs för operationen. Placeringen, antalet och
diskutera detta med dig och du kommer att få ett individuellt besöksschema.
storleken på dessa snitt kan variera från kirurg till kirurg. Därefter förs en liten
Till en början görs relativt täta kontroller, men med tiden blir det längre mellan
kamera in i buken, genom vilken kirurgen kan se vad han/hon gör på en separat
kontrollerna. När din vikt har stabiliserats behöver du normalt bara undersökas
monitor. Detta ger en bättre visualisering och bättre åtkomst till viktiga anatom-
en gång om året.
iska strukturer.
Justerbar gastric banding
Laparoskopi är mindre invasivt än öppen kirurgi.
Under de första 18 månaderna efter operationen kan ditt band successivt fyllas
med vätska. Under denna period kan du behöva gå på täta kontroller. När din
Jämfört med öppen kirurgi är fördelarna med laparoskopi:7
vikt har stabiliserats behöver du normalt bara undersökas en gång om året.
• Mindre postoperativ smärta
42
Gastric bypass och malabsorptiva ingrepp
• Bättre kosmetiska resultat
Första kontrollen sker efter några veckor. Med tiden blir det längre mellan
• Färre sårinfektioner
kontrollerna. När din vikt har stabiliserats behöver du normalt bara undersökas
• Färre ärrbråck
en gång om året.
• Snabbare återhämtning och återgång till aktivitetsnivåerna före operationen
43
FÖRe OCH eFTeR OPeRATIOnen
SJUKHUSVISTELSEN
Före operationen
De flesta patienter stannar 3–4 dagar på sjukhus efter öppen kirurgi och 1–3
• Sluta röka minst 6 veckor innan operation.
• Du kommer troligen att behandlas med lågkaloripulver 2–4 veckor före
operationen. Detta för att minska storleken på levern så att kirurgen lättare
kommer åt vid operationen.
• Kvinnor kan behöva sluta med östrogenläkemedel (p-piller eller hormonersättning) en månad före operationen för att minska operationsrisken.
• Kvällen före operationen kommer läkaren att be dig att inte svälja någonting
via munnen från midnatt och framåt, så att din mage är tom inför operationen.
• Tala om för kirurgen eller någon i hans eller hennes team om du dagligen tar
läkemedel. Tala också om för läkaren om du tar acetylsalicylsyra eller läkemedel
som hämmar blodkoagulation eller antiinflammatoriska läkemedel (för artrit,
artros etc). Detta är viktigt eftersom ett beslut måste fattas om när exakt du
måste sluta (tillfälligt) att ta dessa inför operationen.
• Operationen utförs under narkos som ges av en legitimerad narkosläkare med
omfattande erfarenhet av behandling av patienter med sjuklig fetma.
• Inget alkohol- eller drogmissbruk.
Efter operationen
• Efter laparoskopi kan du få lite ont i axlarna. Detta beror på att buken blåsts upp
med koldioxid för att skapa ett arbetsutrymme. Det är sällan möjligt att ta bort all
koldioxid i slutet av operationen, men det som blir kvar absorberas snabbt och är
ofarligt för kroppen. Smärtan i axlarna är bara tillfällig och försvinner snabbt, dvs
inom ett par dagar efter operationen.
• Normalt rapporterar patienterna bara begränsad smärta efter operationen,
men vissa patienter kommer att behöva smärtstillande medel. Inga ytterligare
läkemedel krävs efter operationen. Du uppmuntras att återuppta dina normala
aktiviteter successivt när du skrivits ut från sjukhuset. Din läkare och hans
eller hennes team kommer att berätta när du kan återgå till dina normala
vardagsaktiviteter och vilken typ av aktiviteter du bör undvika.
dagar efter laparoskopi (cirka 2 dagar efter justerbar gastric banding, cirka 3–5
dagar efter andra ingrepp), men den verkliga längden på din vistelse bestämmer
din kirurg.
Du skrivs ut när:
• Du kan inta tillräckligt med näringsrik flytande kost för att förhindra
uttorkning.
• Du inte har feber.
• Du har adekvat smärtkontroll med läkemedel.
För att förhindra blodproppar kan antiembolistrumpor eller andra ­­­­kompressionshjälpmedel användas för benen. Din kirurg kommer att begära att du
försöker stå upp och röra dig så snart som möjligt, normalt inom det första
dygnet.
Beroende på ditt medicinska tillstånd kan du bli inlagd på intensivvårdsavdelningen för noggrann kontroll av hjärta och lungor. Sjukhuset kan besluta
att patienter som använder CPAP (Continuous Positive Airway Pressure)
eller BiPAP (Bilevel Positive Airway Pressure) för sömnapné ska ta med sig sina
maskiner för att kunna använda dem omedelbart efter operation.
• Som nämnts tidigare måste du hålla dig till en strikt kost efter operationen. Se
broschyren ”Din framtid nu” i samma serie, ”Ditt nya liv börjar idag!”, och
säkerställ att du noggrant följer råden du får av ditt multidisciplinära team.
Operationen kräver en stark disciplin från din sida eftersom du tvingas att
ändra dina matvanor.
• Din förmåga att återgå till samma aktivitetsnivå som före operationen varierar
beroende på ditt fysiska tillstånd, aktivitetens karaktär och vilken typ av
magsäckskirurgi du har genomgått. Många patienter återgår till sina normala
aktiviteter inom sex veckor efter operationen. Patienter som har genomgått
minimalinvasiv laparoskopi kan återgå till sina aktiviteter inom några veckor.
44
45
DeT FÖRSTA STeGeT PÅ en
VIKTIG ReSA
FRÅGOR TIll DIn KIRURG
Här följer några av de frågor du bör ställa innan du beslutar dig
för kirurgi:
För att förstå riskerna och fördelarna med de olika typerna av magsäckskirurgi
• Vilka olika typer av magsäckskirurgi har du utfört?
kan det vara till hjälp att prata med personer som redan tagit detta steg, för att
• Hur många av varje ingrepp har du utfört?
du ska kunna fatta ett beslut som du är nöjd med. Slutligen är din bästa infor-
• Kan ingreppet göras med minimalinvasiv teknik?
ma­tionskälla en erfaren kirurg och hans eller hennes team, som vet hur man
• Är jag en kandidat för kirurgi även om jag har ett eller flera hälsotillstånd
kopplade till min fetma?
hanterar dina specifika behov före, under och efter operationen.
• Vilket ingrepp är bäst för mig? Varför? Vad finns det för risker?
Om du vill ha mer information kan du besöka:
www.weightlosssurgeryinfo.com
www.weightlosssurgery.com.au
www.bospa.org
www.bariatricedge.eu
• Hur länge pågår operationen?
• Hur länge förväntas jag få stanna på sjukhuset?
• Hur lång tid tar det innan jag kan återgå till den aktivitetsnivå jag hade
före operationen?
• Hur kommer mina matvanor att förändras?
• Vilken är den normala viktminskningen och förbättringen av associerade
hälsotillstånd för dina övriga patienter?
• Har du patienter som vill dela med sig av sina erfarenheter, både positiva
och negativa?
• Vad kan du lämna för information för att hjälpa familj och vänner att få en
bättre förståelse för den här operationen?
• Vilken typ av långsiktig eftervård kan du ge mig?
• Vad förväntar du dig av mig om jag väljer att genomgå en operation?
46
47
VIKTen AV STÖD
BIlAGA 1 – RISKeR OCH KOMPlIKATIOneR
VID MAGSÄCKSKIRURGI
Förändringarna av din kost och livsstil efter magsäckskirurgi varar livet ut. Du
har en större chans till livslång framgång om du omger dig med människor som
förstår och stöder dina mål. Saker du kan göra:
Precis som vid alla operationer finns operationskomplikationer, långsiktiga
komplikationer och risker i samband med magsäckskirurgi som du bör diskutera
• Hjälp dina vänner och familj att förstå varför du har valt en kirurgisk
viktminskningslösning. Många människor tror att magsäckskirurgi är en
experimentell fetmabehandling snarare än ett alternativ som har funnits i
mer än 40 år. Det är viktigt att de förstår att sjuklig fetma är en sjukdom
och att kosthållning inte fungerar för dig.
med din läkare. Rapporterade risker omfattar, men är inte begränsade till:
• Människor med sjuklig fetma rapporterar ofta att deras make/maka,
eller andra närstående, inte tycks uppmuntra viktminskning. Dessa
människor betraktar din vikt som en del av din identitet. Du måste förstå
att detta är en rädsla för förändring. Diskutera dina skäl för att genomgå
magsäckskirurgi. De behöver få veta att din hälsa står på spel och att du
räknar med deras hjälp före, under och efter operationen.
Perforation av buk/tarmar eller läckage som leder till peritonit (bukhinneinflammation)
eller abscess (varhåla). Inre blödning som kräver transfusion. Svår sårinfektion –
öppning av såret – ärrbråck. Mjältskada som kräver borttagande/annan organskada.
Obstruktion av mag- eller tarmtömning (tarmvred).
• Gå med i stödgrupper nära dig eller besök dem online. Här kan du få hjälp
på kirurgens mottagning. Omge dig med människor som befinner sig i
samma situation. Ställ frågor och få svar i en stödmiljö. Bilda ett nätverk
för att dela erfarenheter. Det är viktigt att veta att du inte är ensam. Det
finns kunniga, vänliga människor som kan stödja och hjälpa dig.
eVenTUellA AllVARlIGA KOMPlIKATIOneR:
Kirurgiska
Lungor
Pneumoni (lunginflammation) – atelektas (kollaps av lungvävnad) – vätska i
bröstkorgen. Respiratorisk insufficiens (andningssvårigheter) – lungödem (vätska i
lungorna). Trombos (blodpropp) i benen – emboli (blodpropp) i lungorna.
Kardiovaskulära
Myokardinfarkt (hjärtattack) – kronisk hjärtinsufficiens. Arytmier (oregelbundna
hjärtslag). Stroke (cerebrovaskulär insult, CVA).
Njurar och lever
Akut njursvikt. Leversvikt – hepatit (kan utvecklas till cirros).
Psykosocialt
Postoperativ depression – dysfunktionella sociala problem. Psykos.
Dödsfall
Övriga komplikationer (kan bli allvarliga)
• Mindre sår- eller hudinfektion/ärrbildning, deformitet och hängande hud.
Urinvägsinfektion. Allergiska reaktioner mot läkemedel. Kräkningar eller illamående/
oförmåga att äta vissa livsmedel/felaktiga matvanor. Inflammation i esofagus
(esofagit) – syrareflux (halsbränna). Låga nivåer av natrium, kalium eller blodsocker
– lågt blodtryck. Problem med tömning av magsäcken (smal eller uttänjd).
Anemi – metabolisk brist (järn, vitaminer, mineraler) – tillfälligt håravfall.
Förstoppning – diarré – uppsvälldhet – kramp – illaluktande avföring eller gas.
Gallstenar eller gall- blåsesjukdom.
• Magsäcks- eller tömningssår (peptiskt magsår). Rubbning av märlor – viktökning –
misslyckas med att nå tillfredsställande viktminskning. Penetration av främmande
material (t.ex. band) i magsäcken. Dumping kan framkallas av söta och feta
måltider, om man äter för stor portion eller om man äter för snabbt. Exempel på
dumpingsymtom är illamående, matthet/trötthet, hjärtklappning och svettning efter
måltid. Dumpingsymtomen är inte farliga och sitter i ca 30 minuter efter måltid.
Med tiden lär sig gastric bypass opererade patienter hur mycket de tål för att undvika
dumpingsymtoment.
48
• Minskad bentäthet.
49
BIlAGA 2 – ORDlISTA
50
Jejunum Ca tre meter lång del av tunntarmen, svarar för spjälkning
av maten.
Kardiovaskulär Hör till hjärta och blodkärl.
Klinisk svår fetma Ett BMI på 40 eller mer, en viktnivå som är livshotande.
Kallas även sjuklig fetma.
Komorbiditet Tärande tillstånd eller sjukdom (såsom artrit, högt
blodtryck) i samband med klinisk svår fetma eller
fetmarelaterade hälsotillstånd.
Kontraindikation Symtom eller situation som indikerar att en behandling som
annars kan rekommenderas är olämplig.
Kriterier Används för att fastställa lämpliga kandidater för operation.
Laparoskopi Metod för visualisering och behandling av intraabdominella
problem med långa fiberoptiska instrument, utan att göra
ett stort snitt.
Absorption Den process varvid spjälkad mat absorberas i nedre
delen av tunntarmen och passerar ut i blodomloppet.
Adipös Fettrik, hör till fet.
Anastomos Kirurgisk koppling mellan två strukturer.
Anastomos med gastrojejunostomi
Övre anslutning mellan magsäck och tunntarm vid en
gastric bypass.
Bariatrisk kirurgi
Annat namn för magsäckskirurgi.
BMI (Body Mass Index) Metod för att beräkna graden av övervikt utifrån
kroppsvikt och kroppsyta.
Bråck En svaghet i bukväggen som leder till en synlig utbuktning.
Matspjälkning Colon Tjocktarmen, börjar där tunntarmen slutar och slutar i
rektum (ändtarmen).
Den process där mat bryts ned av magsäcken och den övre
delen av tunntarmen till delar som kan absorberas.
Mortalitet I samband med sjukdom en ökad risk för dödsfall.
Dilation Vidgning av en passage eller anastomos.
Multidisciplinär Dumpingsyndrom Obehaglig känsla av illamående, yrsel, hjärtklappning,
svettning/kallsvettning, matthet/trötthet och diarré
förknippas med intag av söta och ibland även feta livsmedel.
Team för att utvärdera och behandla klinisk svår fetma.
Inkluderar utvärdering och behandling inom följande
områden: kirurgi, internmedicin, nutrition, psykiatri och
sjukgymnastik.
Duodenum De första 30 cm av tunntarmen omedelbart efter magsäcken.
Galla och pankreassafter går in i duodenum via gångar från
levern respektive pankreas.
Obstruktion Avsmalning av en anastomos eller del i mag-tarmkanalen
som fördröjer den normala passagen av mat och
avfallsprodukter.
Fetma Hör till kraftig övervikt eller adipös vävnad.
Psykoterapi Gastrisk Hör till magen.
Utvärdering och behandling av psykiskt relaterade
sjukdomar.
Gastric bypass Operation avsedd att göra en del av magsäcken
ickefunktionell.
Roux-en-Y gastric bypass
En kirurgisk metod för att återkoppla magsäcken och övre
delen av tunntarmen i en grov Y-form.
Gastrointestinal Hör till magsäck och tarmar.
Sjukdom En process som skadar hälsan och/eller medellivslängden.
Gastroplastik Operation för sjuklig fetma för att forma om magsäcken.
Sjuklig fetma Ett BMI på 40 eller mer, en viktnivå som är livshotande.
Kallas även klinisk svår fetma.
Genetik Hör till ärftliga egenskaper.
Strikturer Herniering Bråckbildning.
Avsmalning av anastomos eller del av tarmen, ofta som en
följd av ärrbildning eller sår.
Hypertension Högt blodtryck.
Terapi Behandling.
Ileum Ca tre meter lång del av tunntarmen, svarar för absorption
av maten.
Typ 2-diabetes Störning av glukos- och insulinmetabolism.
51
ReFeRenSeR
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
52
http://www.obesity-online.com/ifso/ifso-statement.htm
WHO – http://www.who.int/topics/obesity/en/
http://www.iotf.org/media/iotfmar17.pdf
Kaplan L. Body weight regulation and obesity. J Gastrointest Surg 2003; 7(4):443-51.
Lyznicki J et al. Obesity: Assessment and Management in Primary Care.
Am Fam Physician 2001; 63(11):2185-96.
Gastrointestinal Surgery for Severe Obesity. NIH Consens Statement Online
1991 Mar 25-27;9(1):1-20.
http://consensus.nih.gov/cons/084/084_statement.htm
American Society for Bariatric Surgery. Rationale for the surgical treatment of morbid
obesity. (online) 8 april 1998. http://www.asbs.org/html/ration.html
NSW Childhood Obesity Secretariat, Centre for Health Promotion – NSW
Department of Health, Childhood Obesity NSW Summit Background Paper.
August 28, 2002
http://www.health.nsw.gov.au/obesity/adult/summit/bgpaper_final.pdf
ASO (Association for the Study of Obesity)
http://www.aso.org.uk/mlw/nfdefault.asp?menuid=160&header=yes
NICE “Guidance on the use of surgery to aid weight reduction for people with
morbid obesity”, Technology Appraisal Guidance n°46, july 2002.
Klesges RC et al. The effects of applicant’s health status and qualifications on
simulated hiring decisions. Int J Obes 1990; 14(6):527-35.
Martin LF et al. Comparison of the costs associated with medical and surgical
treatment of obesity. Surgery 1995; 118(4):599-607.
Buchwald H et al. Bariatric surgery: a systematic review and meta-analysis.
JAMA 2004; 292(14):1724-37.
Sjöström L et al. Effects of bariatric surgery on mortality in Swedish obese subjects.
N Engl J Med 2007; 357(8):741-52.
Presutti R, Gorman R, Swain J. Concise Review for Clinicians. Primary care
perspective on bariatric surgery. Mayo Clin Proc 2004; 79(9):1158-66.
Müller BP, Holzinger F, Leepin H, Klaiber C. Laparoscopic cholecystectomy: Quality
of care and benchmarking. Results of a single-institution specialized in laparoscopy
compared with those of a nationwide study in Switzerland. Surg Endosc 2003;
17(2):300-5.
Sjöström L et al. Lifestyle, diabetes, and cardiovascular risk factors in 10 years after
bariatric surgery. N Engl J Med 2004; 351(26):2683-93.
http://www.obesity-online.com/ifso/ifso-selection.htmz
Balsiger BM et al. Prospective evaluation of Roux-en-Y gastric bypass as primary
operation for medically complicated obesity. Mayo Clin Proc 2000; 75(7): 673-80.
Pories WJ et al. Who would have thought it? An operation proves to be the most
effective therapy for adult-onset diabetes mellitus. Ann Surg 1995; 222(3):339-52.
21. Wadden TA. Treatment of obesity by moderate and severe caloric restriction.
Results of clinical research trials. Ann Intern Med 1993; 119:688-93.
22. http://www.nhlbi.nih.gov/guidelines/obesity/ob_gdlns.pdf
23. Bray GA. Drug treatment of obesity. Rev Endocr Metab Disord
2001; 2(4):403-18.
24. Colles SL et al. Pre-operative weight loss with a very-low-energy diet: quantitation
of changes in liver and abdominal fat by serial imaging. Am J Clin Nutr 2006;
84(2):304-11.
25. Steffen R et al. Laparoscopic Swedish adjustable gastric banding: a five-year
prospective study. Obes Surg 2003; 13(3):404-11.
26. Wittgrove AC, Clark GW. Laparoscopic gastric bypass, Roux-en-Y 500 patients:
technique and results, with 3-60 month follow-up. Obes Surg 2000; 10(3):233-9.
27. Baltasar A et al. Duodenal switch: an effective therapy for morbid obesity
– intermediate results. Obes Surg 2001; 11(1): 54-8.
FÖRSLAG TILL
YTTERLIGARE LÄSNING
le Roux CW, Welbourn R, Werling M, et al. Gut hormones as mediators of appetite and
weight loss after Roux-en-Y gastric bypass. Ann Surg. 2007 Nov;246(5):780-5.
Tarnoff M, Kaplan LM, Shikora S. An Evidenced-based assessment of Preoperative
Weight Loss in Bariatric Surgery. Obes Surg 2008;18:1059-1061.
American Association of Clinical Endocrinologists, The Obesity Society, and American
Society for Metabolic & Bariatric Surgery medical guidelines for clinical practice for the
perioperative, nutritional, metabolic, and nonsurgical support of the bariatric surgery
patient. Endocrine Practice 2008;14(Suppl 1):1-83.
Sarwer DB, Wadden TA, Moore RH, et al. Preoperative eating behaviour, postoperative
dietary adherence, and weight loss after gastric bypass surgery. Surg Obes Relat Dis. 2008
Sep-Oct;4(5):640-6. Epub 2008 Jun 30.
Sjöström L, Gummesson A, Sjöström CD, et al. Effects of bariatric surgery on cancer
incidence in obese patients in Sweden (Swedish Obese Subjects Study): a prospective,
controlled intervention trial. Lancet Oncol. 2009 Jul;10(7):653-62.
Aasheim ET, Björkman S, Søvik TT, et al. Vitamin status after bariatric surgery: a randomized study of gastric bypass and duodenal switch. Am J Clin Nutr. 2009 Jul;90(1):1522.
Livhits M, Mercado C, Yermilov I, et al. Does weight loss immediately before surgery
improve outcomes: a systematic review. Surg Obes Rel Dis 2009;5:713-721.
54
© 20010, Ethicon Endo-Surgery BariatricEdgeSM
Kontakta en specialist:
BR 215.1-SE
Kom ihåg att informationen i den här broschyren inte är avsedd att vara en
ersättning för en läkares råd. Den informationen måste ges av professionell
sjukvårdspersonal till patienter.
Denna broschyr är framtagen av EES BariatricEdgeSM, Johnson & Johnson AB,
i samarbete med: Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Danderyds
Sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Carlanderska sjukhuset i
Göteborg.