Vittna grundligt – stor stil
Vittna grundligt
om Guds kungarike
˚
Utgava med stor stil
btlp-Z
Vittna grundligt
om Guds kungarike
˚
Utgava med stor stil
¨
¨
Den har boken tillhor
5 2010
WATCH TOWER BIBLE AND TRACT SOCIETY OF PENNSYLVANIA
“Bearing Thorough Witness” About God’s Kingdom—Large Print
¨
¨
˚
Alla rattigheter forbehallna
5 2010
WACHTTURM BIBEL- UND TRAKTAT-GESELLSCHAFT DER ZEUGEN
JEHOVAS, E. V., SELTERS/TAUNUS
Vittna grundligt om Guds kungarike – stor stil
Alle Rechte vorbehalten
Utgivare
Jehovas vittnen, Arboga
˚
2012 ars tryckning (november)
¨
˚
¨
Den har publikationen far inte saljas. Den ges ut som en del av
¨
¨
ett varldsvitt bibliskt undervisningsarbete som understods
genom frivilliga bidrag (plusgiro 17 07-9)
¨
¨
˚
Om inget ¨ annat anges
¨
¨ ar bibelcitaten hamtade fran
Nya varldens
oversattning av Den heliga¨ skrift
˚
– studieutgava med fotnoter och parallellhanvisningar
¨
¨
¨
Forkortningen f.v.t. betyder ”fore den vanliga tiderakningen”
¨
¨
(fore ”Kristi fodelse”), och v.t. betyder
¨
”enligt den vanliga tiderakningen”
“Bearing Thorough Witness” About God’s Kingdom—Large Print
Swedish (btlp-Z)
Made in Germany
Druck und Verlag: Wachtturm-Gesellschaft, Selters/Taunus
Tryckt i Tyskland
¨
¨
Kara forkunnare av Guds kungarike!
¨
¨
Tank dig att du ar en av apostlarna. Ni befinner
˚
¨
er pa Olivberget, och Jesus visar sig for er. Alldeles
¨
innan han far upp till himlen sager han till er: ”Ni
˚
¨
¨
skall fa kraft nar den heliga anden kommer over er,
˚
och ni skall vara vittnen om mig bade i Jerusalem
och i hela Judeen och Samarien och till jordens mest
¨
avlagsna del.” (Apg. 1:8) Hur skulle du ha reagerat?
¨
Du kanske skulle ha kant att uppdraget var alldeles
¨
¨
˚
¨
for stort och for svart for er. Du kanske skulle ha
¨
¨
˚ ˚
¨
tankt: ”Hur ska vi, som ar sa fa, kunna vittna anda
¨
¨
¨
’till jordens mest avlagsna del’? Det ar ju omoj˚
ligt!” Kanske hade du pamint dig de varnande ord
¨
som Jesus hade sagt kvallen innan han dog: ”En slav
¨
¨
¨
¨ ¨
ar inte storre an sin herre. Om de har forfoljt mig,
¨ ¨
˚
˚
skall de forfolja er ocksa; om de har hallit mitt ord,
˚
˚
¨
skall de halla ert ocksa. Men allt detta skall de gora
¨
¨ ¨
¨
mot er for mitt namns skull, darfor att de inte kan¨
ner honom som har sant mig.” (Joh. 15:20, 21) Efter
¨
¨
att ha funderat over de har orden kanske du skulle ha
˚
fragat dig: ”Hur ska jag kunna vittna grundligt om
¨ ¨
jag blir motarbetad och forfoljd?”
¨
¨
˚
˚
Vi stalls infor liknande fragor i var tid. Det upp˚
¨
drag vi har fatt som Jehovas vittnen innebar att
¨
¨
vi ska fora ut budskapet till ”jordens mest avlagsna
¨
¨
del” och vittna for ”manniskor av alla nationerna”.
¨
¨
¨
¨
(Matt. 28:19, 20) Hur ar det mojligt for oss att utfora
¨
˚
det arbetet, sarskilt med tanke pa att vi blir mot¨
¨
arbetade, precis som det ar forutsagt?
¨
¨
Apostlagarningarna ger oss en spannande skildring
av hur apostlarna och deras medtroende kunde ut¨
¨
fora sitt uppdrag med Jehovas hjalp. Den bok som
¨
¨
¨
¨
¨
du nu laser ar tankt att hjalpa dig att undersoka den
¨
¨
skildringen och uppleva spanningen i de handelser
¨
¨ ˚
som den berattar om. Du kommer att bli forvanad
¨
˚
˚
over att det finns sa manga likheter mellan Guds
¨
˚
folk i det forsta arhundradet och i dag. Du kommer
¨
˚
att se att likheterna inte bara galler vart arbete utan
˚
¨
¨
¨
ocksa hur vi ar organiserade for att utfora det ar¨
¨
¨
betet. Nar du reflekterar over de har likheterna blir
¨
¨
¨
du sakert annu mer overtygad om att Jehova Gud
fortfarande leder den jordiska delen av sin organisation.
¨
˚
¨
¨
¨
Var forhoppning och onskan ar att den har genom˚
¨
¨
˚
gangen av Apostlagarningarna ska starka din tro pa
¨
att Jehova hjalper dig och att hans heliga andes kraft
˚
¨
uppehaller dig. Vi hoppas att du darigenom blir upp¨
muntrad att fortsatta att vittna grundligt om Guds
¨
˚
˚
¨
kungarike och hjalpa andra att sla in pa vagen till
¨
raddning. (Apg. 28:23; 1 Tim. 4:16)
¨
Dina broder
Jehovas vittnens
styrande krets
˚
INNEHALL
KAPITEL
SIDA
INLEDNING
˚
¨
¨
1. ”Ga ... och gor larjungar” 7
DEL 1
”Ni har uppfyllt Jerusalem med er
undervisning”
2. ”Ni skall vara vittnen om mig” 21
3. ”Uppfyllda av helig ande” 33
¨
¨
4. ”Olarda och helt vanliga manniskor” 49
˚
˚
¨
5. ”Vi maste lyda Gud som var harskare” 67
DEL 2
˚
¨
¨ ¨
”Pa den dagen brot stor forfoljelse ut
¨
mot forsamlingen”
6. Stefanus – en man med ”ett mycket
¨
vinnande satt” och ”fylld av kraft” 84
¨
7. Forkunna ”de goda nyheterna om Jesus” 98
¨
8. Forsamlingen kom in i ”en period
av frid” 113
KAPITEL
SIDA
DEL 3
”Folk av nationerna hade
tagit emot Guds ord”
¨
9. Gud ar inte partisk 132
10. ”Jehovas ord fortsatte att ha
˚
framgang” 147
¨
”Utsanda av den heliga anden”
¨
11. Uppfyllda av ”gladje och helig ande” 161
12. De talade ”frimodigt med bemyndigande
˚
fran Jehova” 177
DEL 4
DEL 5
¨
”Apostlarna och de aldste samlades”
13. ”Det uppstod stor oenighet” 193
14. Vi har ”blivit eniga” 208
˚
¨
”Lat oss nu
v
anda
¨
¨ tillbaka
och besoka broderna”
¨
15. De ”styrkte forsamlingarna” 226
¨
16. ”Ta steget over till Makedonien” 243
17. Han ”resonerade ... med dem och
˚
˚
utgick da fran Skrifterna” 260
DEL 6
KAPITEL
SIDA
¨
18. Vi kan ”soka Gud ... och verkligen
finna honom” 274
˚
19. ”Hall i med att tala och tig inte” 292
˚
”Undervisa ... offentligt och fran hus till hus”
˚
˚
20. ”Stor framgang” trots motstand 310
¨
˚
21. ”Jag ar ren fran allas blod” 325
˚
22. ”Ma Jehovas vilja ske” 341
DEL 7
DEL 8
Han ”predikade Guds kungarike ...
utan att bli hindrad”
¨
¨
23. ”Hor mitt forsvar” 24. ”Var vid gott mod!” ¨
25. ”Jag vadjar till kejsaren!” ¨
˚ ¨
26. ”Inte en sj al av er skall ga forlorad” ¨
27. ”Han forklarade ... genom att grundligt
vittna” 356
373
386
401
418
AVSLUTNING
¨
28. ”Till jordens mest avlagsna del” 435
KAPITEL 1
˚
¨ ¨
”G a ... och gor larjungar”
¨
¨
¨
Overblick over Apostlag arningarna,
¨
˚
o ch bokens betydelse f or v ar tid
¨
REBECCA, ett ungt vittne for Jehova i Ghana, ser
sin skola som sitt distrikt. Hon har alltid biblisk litte¨
¨
ratur med sig i skolvaskan. Under rasterna soker hon
¨
¨
efter mojligheter att vittna for de andra eleverna. Hon
˚
har satt i gang bibelstudier med flera av sina klasskamrater.
˚ ¨
˚
¨
¨
2 Pa on
Madagaskar, utanfor Afrikas ostkust, gar
˚
¨
˚
tva pionj arer regelbundet tva och en halv mil i tro¨
¨
¨
¨
pisk hetta for att besoka en avlagsen by. Dar leder de
flera bibelstudier med intresserade bybor.
˚
3 Nagra Jehovas vittnen i Paraguay har tillsammans
˚
¨
˚
¨
med vittnen fran 15 olika lander byggt en flodbat for
¨
¨
att kunna besoka manniskor som bor utmed floder´
˚
˚
na Paraguay och Parana. B aten, som har en volym p a
omkring 130 kubikmeter, kan rymma 12 personer.
¨
¨
1–6. B er atta en erfarenhet som visar att Jehovas vittnen forkunnar de
˚
¨
goda nyheterna under m anga olika omst andigheter.
˚
¨
¨
”GA ... OCH GOR L ARJUNGAR”
7
¨
¨
˚
¨
Med hj alp av den har baten har ivriga forkunnare
¨
fort ut de goda nyheterna om Guds kungarike till om˚
˚
˚
¨
raden som inte kan nas p a annat satt.
˚
4 Jehovas vittnen i det nordliga Alaska tar vara p a
¨
¨
¨
en alldeles sarskild mojlighet att forkunna under som¨
¨
¨
marens turistsasong. Nar det varmare vadret lockar
˚
˚
till sig kryssningsfartyg med passagerare fran manga
¨
˚
olika lander gar vittnena ner till hamnen och erbju˚
¨
˚
der biblisk litteratur p a en mangd sprak. I samma
˚
omrade har man haft stor nytta av ett flygplan. Med
¨
¨
hj alp av det har man kunnat besoka isolerade byar
˚
¨
och fatt tillfalle att sprida de goda nyheterna till
aleuter, athapasker, tlingiter och tsimshianfolket.
¨
Larry i Texas i USA har ett speciellt distrikt, nam˚
¨
ligen det vardhem dar han bor. Larry sitter i rullstol
¨ ¨
˚
efter en olycka, men han ar anda fullt verksam. Han
¨
¨
berattar for andra om Guds kungarike och det hopp
5
som Bibeln ger honom om att han en dag ska kunna
˚
ga igen. (Jes. 35:5, 6)
¨
6 For
att kunna vara med vid en sammankomst i
¨
norra Burma fardades en grupp Jehovas vittnen i tre
8
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚
¨
¨
dagar med bat fran Mandalay. Eftersom de har for˚
¨
kunnarna sa garna ville predika de goda nyheterna,
¨
hade de med sig biblisk litteratur som de erbj od till
˚
˚
de andra passagerarna. Varje gang baten stannade till
˚
¨
vid en stad eller by gick de i land for att snabbt ga
¨
runt i samhallet och erbjuda litteratur. Under tiden
˚ ˚
˚
¨
¨
gick nya passagerare ombord p a baten, sa nar forkunnarna kom tillbaka hade de ett ”nytt distrikt” att bearbeta.
¨
¨
˚
˚
Det har ar bara nagra fa exempel som visar att
˚
det finns nitiska tillbedjare av Jehova runt om p a jor7
den som vittnar ”grundligt ... om Guds kungarike”.
˚
˚
(Apg. 28:23) De gar fran hus till hus, tar kontakt med
¨
˚
¨
manniskor p a gatan och forkunnar per telefon. Oav˚
sett om de aker buss, promenerar i en park eller har
˚
¨
¨
rast p a sin arbetsplats soker de ivrigt efter mojligheter att vittna om Guds kungarike. Metoderna
˚
¨
varierar, men malet ar detsamma – att predika de
¨
¨
¨
goda nyheterna overallt dar det finns manniskor.
(Matt. 10:11)
˚
¨
7. P a vilka s att vittnar Jehovas tillbedjare om Guds kungarike, och vad
¨
˚
ar deras m al?
˚
¨
¨
”GA ... OCH GOR L ARJUNGAR”
9
¨
¨
¨
¨
Ar du, kara lasare, en av alla de forkunnare som
¨
¨
¨
˚
nu ar verksamma i mer an 235 lander och omraden?
˚
¨
I sa fall deltar du i den sp annande utvidgningen av
¨
˚
¨
predikoarbetet! Det som har utrattats p a det varlds¨
¨
¨
¨
vida faltet ar inget mindre an ett underverk. Trots val˚
¨
diga hinder och svarigheter – till och med forbud och
¨
¨ ¨
oppen forfoljelse – vittnar Jehovas vittnen grundligt
¨
¨
om Guds kungarike for manniskor av alla nationer.
˚
¨
¨
9 En intressant fraga i det har sammanhanget ar:
˚
¨
Varfor har ingenting, inte ens sataniskt motstand,
˚
kunnat hindra den framgang som predikoarbetet har?
˚
˚
¨
¨
For att besvara den fragan behover vi ga tillbaka till
˚
¨
¨
det forsta arhundradet v.t. Nar allt kommer omkring
¨
¨
¨
fortsatter vi som nu ar vittnen for Jehova det arbete
˚
˚
som sattes i gang da.
8
Ett omfattande uppdrag
¨
10 Grundaren av den kristna forsamlingen,
Jesus
¨
˚
¨
Kristus, agnade sig helt at att forkunna de goda nyheterna om Guds kungarike. Det var hans livsuppgift.
¨ ¨
¨
8, 9. a) Varfor ar utvidgningen av predikoarbetet inget mindre an ett
˚
¨
¨
¨
¨
underverk? b) Vilken intressant fr aga vacks, och vad beh over vi g ora for
att hitta svaret?
¨
˚
10. Vilket arbete agnade sig Jesus at, och vad visste han om det arbetet?
10
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
¨
Han sade vid ett tillfalle: ”Jag [maste] forkunna de
¨
goda nyheterna om Guds kungarike, eftersom det ar
¨
¨
for detta jag har sants ut.” (Luk. 4:43) Jesus visste att
˚ ¨
¨
han p ab orjade ett arbete som han inte kunde slutfora
˚
¨
¨
¨
p a egen hand. En kort tid fore sin dod forutsade
han att budskapet om Riket skulle predikas ”i alla
¨
nationerna”. (Mark. 13:10) Men hur skulle det har
¨
¨
arbetet bli utfort, och vilka skulle utfora det?
˚
¨
11 Efter sin dod
och uppstandelse visade sig Jesus
¨
¨
¨
for sina larjungar och gav dem det har viktiga upp˚ ¨ ¨
¨
¨
¨
draget: ”Ga darfor och gor larjungar av manniskor av
¨
alla nationerna, dop dem i Faderns och Sonens och
¨
˚
den heliga andens namn och lar dem att halla allt
¨
som jag har befallt er. Och se, jag ar med er alla da˚
gar intill avslutningen p a tingens ordning.” (Matt. 28:
¨
¨
19, 20) Orden ”jag ar med er” visade att larjungarna
¨
¨
skulle ha hans stod i arbetet med att predika och gora
¨
¨
¨
¨
¨
larjungar. De skulle behova det har stodet, for Jesus
˚
¨
¨
¨
hade forutsagt att de skulle bli ”foremal for hat
˚
¨
fran alla nationerna”. (Matt. 24:9) Larjungarna kunde
¨
¨
11. Vilket viktigt uppdrag gav Jesus sina l arjungar, och vilket st od
˚
skulle de fa?
˚
¨
¨
”GA ... OCH GOR L ARJUNGAR”
11
˚ ¨
˚
˚
¨
¨
ocksa rakna med att fa stod fran ytterligare en kalla.
¨
Strax innan Jesus for upp till himlen berattade han
¨
for dem att den heliga anden skulle ge dem kraft att
¨
vara hans vittnen ”till jordens mest avlagsna del”.
(Apg. 1:8)
˚
˚
˚
Nu uppstar nagra viktiga fragor: Tog Jesu apost¨
˚
¨
lar och de andra larjungarna i det forsta arhundradet
˚
¨
uppdraget p a allvar? Vittnade den har relativt lilla
¨
gruppen kristna man och kvinnor grundligt om Guds
¨
¨
¨
¨ ¨
kungarike aven nar de utsattes for brutal forfoljelse?
¨
Fick de verkligen himmelskt stod och Jehovas heliga
¨
¨
¨
andes hj alp i arbetet med att gora larjungar? Svaren
˚
¨
¨
˚
p a dessa och narbeslaktade fragor finns i bibelboken
¨
¨
¨
Apostlagarningarna. Det ar viktigt att vi kanner till
¨
svaren. Varfor det? Jesus sade att det arbete han gav
¨
˚
befallning om skulle fortsatta ”intill avslutningen p a
¨
¨
˚
tingens ordning”. Det har uppdraget galler alltsa alla
¨
¨
¨
sanna kristna, aven oss som lever i andens tid. Vi ar
¨ ¨
darfor mycket intresserade av den historiska skild¨
ringen i Apostlagarningarna.
12
˚
˚
¨
¨
¨
12. Vilka viktiga fr agor uppst ar, och varfor beh over vi kanna till svaren?
12
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
13
¨
¨
¨
Overblick over Apostlag arningarna
¨
Vem skrev Apostlagarningarna? Skribenten namn-
ges inte i boken, men de inledande orden visar tydligt
¨
att Apostlagarningarna skrevs av samma person som
¨ ¨
skrev Lukasevangeliet. (Luk. 1:1–4; Apg. 1:1, 2) Darfor
¨
¨
har Lukas, en alskad lakare och noggrann historiker,
¨
sedan gammalt ansetts vara den som skrev Apostlagar¨
˚
¨
ningarna. (Kol. 4:14) Boken sp anner over en period p a
˚
˚
¨
˚
omkring 28 ar, fran Jesu himmelsfard ar 33 till apos˚
˚
teln Paulus fangenskap i Rom omkring ar 61. Att
¨
Lukas skiftar mellan ”de” och ”vi” i berattelsen ty˚
¨
˚
¨
der p a att han sj alv var med vid manga av de tillfallen han beskriver. (Apg. 16:8–10; 20:5; 27:1) Lukas,
¨
som var noggrann med att gora efterforskningar, fick
¨
˚
˚
sakert manga upplysningar direkt fran Paulus, Barna¨
bas, Filippus och andra som namns i skildringen.
¨
14 Vad handlar Apostlag arningarna om? Tidigare,
i sitt evangelium, skrev Lukas om det som Jesus
¨
¨
sade och gjorde. Men i Apostlagarningarna berattar
¨
han om det som Jesu efterfoljare sade och gjorde.
¨
˚
13, 14. a) Vem skrev Apostlag arningarna, och varifr an fick skribenten
¨
sina upplysningar? b) Vad handlar Apostlag arningarna om?
˚
¨
¨
”GA ... OCH GOR L ARJUNGAR”
13
¨
˚
¨
Apostlagarningarna handlar alltsa om man och kvin¨
¨
nor som utforde ett alldeles sarskilt arbete, trots att
˚
¨
manga av dem betraktades som ”olarda och helt van¨
¨
liga manniskor”. (Apg. 4:13) Kort sagt berattar den
¨
¨
har inspirerade skildringen hur den kristna forsam¨
lingen bildades och hur den vaxte. Den visar hur de
¨
¨
forsta kristna forkunnade – deras metoder och de¨
˚
ras installning. (Apg. 4:31; 5:42) Skildringen framhaller den heliga andens roll i arbetet med att sprida
de goda nyheterna. (Apg. 8:29, 39, 40; 13:1–3; 16:6;
18:24, 25) Den tar upp Bibelns tema, som handlar
om Guds kungarike under Kristi styre, och visar hur
˚
¨
framgangsrikt budskapet om Riket forkunnades trots
˚
˚
valdsamt motstand. (Apg. 8:12; 19:8; 28:30, 31)
¨
¨
¨
15 Det ar verkligen sp annande och trosstarkande att
¨
¨
¨
undersoka Apostlagarningarna. Om vi mediterar over
¨
¨
Kristi forsta efterfoljares mod och brinnande iver
˚
¨
¨
kommer vi att roras i vart hj arta. Vi kommer att
¨
sporras att efterlikna deras tro. Darigenom kommer
¨
¨
vi att bli battre rustade att fullgora uppdraget att
¨
¨
¨
¨
”gora larjungar”. Den bok som du nu laser ar avsedd
˚
¨
¨
¨
15. P a vilka s att har vi nytta av att unders oka Apostlag arningarna?
14
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
att hj alpa dig att studera Apostlagarningarna mer in˚
gaende.
¨
Ett bibelstudiehj alpmedel
¨
¨
16 Varfor
har den har boken getts ut? Syftet med bo¨
¨
˚ ¨
ken ar 1) att starka var overtygelse om att Jehova ge¨
nom sin heliga ande stoder arbetet med att predika
¨
¨
¨
¨
och gora larjungar, 2) att gora oss annu mer entusi¨
˚
¨
¨
astiska for forkunnartj ansten genom att vi far gran¨
¨
ska de forsta kristnas goda exempel och 3) att fordju˚
¨
¨
pa var respekt for Jehovas organisation och for dem
¨
som har ledningen i predikoarbetet och tillsynen over
¨
forsamlingarna.
¨
¨
17 Hur ar boken upplagd? Som du ser ar den in˚
delad i atta delar, som var och en behandlar ett av¨
snitt ur Apostlagarningarna. Tanken med de kapi¨
˚
¨
tel som foljer ar inte att ge oss en genomgang av
¨
˚
¨
Apostlagarningarna vers for vers, utan att framhalla
¨
¨
¨
vad vi kan lara av de handelser som skildras i den har
¨
bibelboken och hj alpa oss att se hur vi personligen
¨
¨
¨
kan tillampa lardomarna. I b orjan av varje kapitel
¨
¨
16. Vad ar syftet med den h ar boken?
¨
˚
17, 18. Hur ar boken upplagd, och vad inneh aller den som du har nytta
av i ditt personliga bibelstudium?
˚
¨
¨
”GA ... OCH GOR L ARJUNGAR”
15
¨
finns en mening som forklarar vad kapitlet handlar
¨
¨
om och en hanvisning till det avsnitt i Apostlagarningarna som behandlas.
18
¨
Det finns mer i den har boken som du har nytta
av i ditt personliga bibelstudium. I den vanliga upp¨
¨
lagan finns vackra bilder av sp annande handelser i
¨
¨
¨
Apostlagarningarna som hj alper dig att levandegora
¨
˚
¨
det som Bibeln berattar om. Till manga kapitel hor
¨
rutor med ytterligare anvandbart material. I vissa ru¨
tor portratteras bibliska personer som hade en tro
¨
¨
˚
som ar vard att efterlikna. En del rutor innehaller
¨
¨
upplysningar om platser, handelser, sedvanjor eller
¨
¨
vissa personer som namns i Apostlagarningarna. Bo¨
¨
ken har breda marginaler dar du har mojlighet att
¨
¨
gora anteckningar nar du studerar.
¨
¨
¨
¨
19 Den har boken kan hj alpa dig att gora
en arlig
¨
¨
¨
sj alvrannsakan. Oavsett hur lange du har varit forkunnare har du nytta av att stanna upp ibland och
˚
granska dina prioriteringar i livet och din syn p a den
¨
˚
¨
¨
kristna tj ansten. (2 Kor. 13:5) Fraga dig sj alv: Kanner
¨
¨
¨
˚
¨
jag att forkunnartj ansten ar angelagen och bradskan¨
¨
¨
19. Vilken sj alvrannsakan b or vi g ora ibland?
16
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
de? (1 Kor. 7:29–31) Forkunnar jag de goda nyheter¨
na med overtygelse och iver? (1 Thess. 1:5, 6) Tar jag
¨
˚
¨
del i arbetet med att predika och gora larjungar sa
mycket jag verkligen kan? (Kol. 3:23)
˚
˚
¨
20 Lat oss aldrig glomma
att vi har fatt i uppdrag
¨
¨
¨
att utfora ett viktigt arbete – att predika och gora lar˚
¨
jungar. For varje dag som gar blir det uppdraget bara
¨
¨
¨
¨
mer och mer angelaget. Slutet for den har varldsord¨
˚
ningen narmar sig snabbt. Aldrig tidigare har sa
˚
˚
˚
˚
manga liv statt p a spel. Vi vet inte hur manga fler
¨
¨
ratt sinnade manniskor som kommer att ta emot bud¨
˚
¨
skapet. (Apg. 13:48) Men det ar vart ansvar att hj alpa
˚
¨
¨
sadana personer innan det ar for sent. (1 Tim. 4:16)
¨
¨ ¨
21 Det ar darfor
mycket viktigt att vi efterliknar de
˚
¨
¨
¨
nitiska forkunnarna i det forsta arhundradet. Forhoppningsvis kommer ett noggrant studium av den
¨
¨
¨
¨
har boken att sporra dig att forkunna med annu stor¨
¨
re iver och frimodighet och att gora dig annu mer be¨
sluten att fortsatta att ”grundligt vittna om Guds
kungarike”. (Apg. 28:23)
¨ ¨
˚
˚
¨
¨
20, 21. Varfor ar vart uppdrag s a angel aget, och vad b or vi vara beslutna
¨
att g ora?
˚
¨
¨
”GA ... OCH GOR L ARJUNGAR”
17
˚
¨
VIKTIGA ARTAL FOR UTBREDNINGEN
AV KRISTENDOMEN
¨
˚
UNDER DET FORSTA ARHUNDRADET V.T.
33
¨
Jesus uppvacks
¨
Jesus ger sina efterfoljare
¨
¨
i uppdrag att gora larjungar
Helig ande utgjuts vid pingsten
¨
Den kristna forsamlingen bildas
ca 33–34
¨
Stefanus lider martyrdoden
¨
Den etiopiske eunucken dops
ca 34
˚ Tarsos blir omvand
¨
Saul fran
44
¨
Herodes Agrippa I dor
ca 46
¨
¨
Den forutsagda hungersnoden
¨
intraffar
¨
Paulus kommer med understod
¨
till broderna i Jerusalem
ca 47–48
¨
Paulus forsta missionsresa
ca 34–36
Saul predikar i Damaskus
ca 36
¨
¨
Paulus forsta besok i Jerusalem
¨
som en Kristi efterfoljare
¨
Paulus besoker Petrus
i Jerusalem (Gal. 1:18)
36
¨
Cornelius blir omvand
¨
De forsta icke-judarna blir kristna
ca 41
Matteusevangeliet skrivs
Paulus syn av ”tredje himlen”
(2 Kor. 12:2)
ca 49
˚
¨
¨
Fragan
om omskarelsen
vacks
i Antiokia
¨
˚
Mote i Jerusalem angaende
¨
omskarelsen
¨
Paulus tillrattavisar
Petrus (Gal.
2:11–14)
ca 49–52
Paulus andra missionsresa
Barnabas och Markus predikar
pa˚ Cypern
ca 49–50
¨
Claudius fordriver judarna
˚
fran Rom
ca 44
¨
Agabos profeterar om hungersnod
Jakob (Sebedeus son) lider
¨
martyrdoden
18
¨
Petrus fangslas,
befrias genom ett
underverk
ca 50
¨
Lukas forenar sig med Paulus
i Troas
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
Paulus syn av en
makedonisk man
¨
Paulus besoker Filippi
¨
Forsamlingen i Filippi bildas
¨
Forsamlingen i Thessalonike
bildas
¨
Paulus besoker Athen
ca 58
¨
Festus eftertrader
Felix
58
¨
¨
Paulus forsvarar sig infor Herodes
Agrippa II
ca 59–61
¨
˚
Paulus forsta fangenskap
i Rom
ca 50–52
¨
Paulus besoker Korinth
¨
Forsta Thessalonikerbrevet skrivs
Galaterbrevet skrivs
ca 60–61
Kolosserbrevet skrivs
Efesierbrevet skrivs
Filemonbrevet skrivs
Filipperbrevet skrivs
ca 51
Andra Thessalonikerbrevet skrivs
ca 60–65
Markusevangeliet skrivs
ca 52–56
Paulus tredje missionsresa
ca 61
¨
Apostlagarningarna
skrivs
´
Hebreerbrevet skrivs
ca 52–55
¨
Paulus besoker Efesos
ca 55
¨
Forsta Korinthierbrevet skrivs
¨
Titus sands
till Korinth
Andra Korinthierbrevet skrivs
ca 56
Romarbrevet skrivs
¨
Paulus uppvacker
Eutykos i Troas
Paulus och Lukas bor hos
Filippus i Caesarea
Paulus grips i Jerusalem
ca 56–58
˚
Paulus fange
i Caesarea
Lukasevangeliet skrivs
˚
¨
¨
”GA ... OCH GOR L ARJUNGAR”
ca 61–64
¨
Forsta Timoteusbrevet skrivs
¨
Titus lamnas
kvar pa˚ Kreta
(Tit. 1:5)
Titusbrevet skrivs
f. 62
Jakobs brev skrivs
ca 62–64
¨
Petrus forsta brev skrivs
ca 64
Petrus andra brev skrivs
ca 65
˚
Paulus andra fangenskap
i Rom
Andra Timoteusbrevet skrivs
Titus beger sig till Dalmatien
(2 Tim. 4:10)
¨
Paulus blir avrattad
19
¨
DEL 1 ˙ AP O S TLAGARNINGARNA 1:1–6:7
”NI HAR UPPFYLLT
JERUSALEM
MED ER UNDERVISNING”
¨
AP O STLAG ARNINGARNA 5:28
˚
¨
˚
Fran det ogonblick da den heliga anden ut¨
¨
¨
˚
gots over Jesu larjungar vid pingsten ar 33 var
de fullt upptagna med att vittna om Guds
¨
¨
kungarike. I den har delen ska vi se n armare
˚
¨
pa den spannande skildringen av hur den krist¨
¨
na forsamlingen bildades, hur forkunnararbetet
intensifierades i Jerusalem och hur apostlarna
˚
modigt klargjorde sin standpunkt.
KAPITEL 2
”Ni skall vara vittnen om mig”
¨
˚
Hur Jesus f orberedde apostlarna p a
att leda predikoarbetet
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 1:1–26
DE VILL inte att det ska ta slut. De senaste veckor˚
¨
¨
na har varit sa sp annande for apostlarna. Jesu upp˚
¨
¨
standelse har gett dem gladjen tillbaka igen, och kans¨
˚
lorna av missmod ar som bortblasta. Under 40 dagar
˚
˚
˚
har nu Jesus visat sig gang p a gang och gett sina
¨
efterfoljare undervisning och uppmuntran. Men den
¨
˚
¨
har dagen visar han sig for sista gangen.
¨
2 Apostlarna lyssnar till vartenda ord Jesus sager
¨
˚
˚
¨
nar de star tillsammans p a Olivberget. Nar han har
¨
¨
¨
¨
talat fardigt – alltfor snart som det kanns – stracker
¨
¨
¨
han upp handerna och valsignar dem. Sedan b or˚
¨
jar han lyftas upp fran marken! Hans efterfoljare tit¨
tar efter honom nar han stiger upp mot himlen. Till
¨
sist doljs han av ett moln, och de kan inte se honom
¨
¨
¨
langre. Han ar borta, men de fortsatter att stirra upp
mot himlen. (Luk. 24:50; Apg. 1:9, 10)
˚
¨
˚
˚
1–3. Hur g ar det till n ar Jesus skils fr an sina apostlar, och vilka fr agor
˚
uppst ar?
”NI SKALL VARA VITTNEN OM MIG”
21
¨
¨
¨
¨
Den har handelsen ar en vandpunkt i apostlarnas
¨
¨
liv. Vad ska de gora nu nar deras Herre, Jesus Kris3
tus, har begett sig av till himlen? Naturligtvis har han
¨
˚ ¨
sett till att de kan fortsatta det arbete han p ab orjade.
¨
¨
¨
Hur forberedde han dem for den har viktiga upp¨
giften, och hur reagerade de? Och hur berors de krist˚
¨
na i var tid av detta? Det forsta kapitlet i Apostla¨
garningarna ger oss de uppmuntrande svaren.
˚
¨
”M anga s akra bevis” (Apg. 1:1–5)
¨
4 Lukas b orjar
sin skildring med att rikta sig till
Theofilos, dvs. samme man som han tidigare hade
skrivit sitt evangelium till.1 Lukas visar tydligt att
¨
¨
¨
˚
¨
¨
den har redogorelsen ar en fortsattning p a den forsta
¨
skildringen genom att han gor en sammanfattning av
¨
de handelser som beskrivs i slutet av evangeliet, fast
¨
han nu anvander andra ord och ger en del nya upplysningar.
¨
1¨ I sitt evangelium tilltalar Lukas den har mannen
med orden
˚
”adlaste Theofilos”.
Somliga
anser
att
det
tyder
p
a
att
Theofilos
˚
¨
¨
var en framst
aende
person
som
annu
inte
var
troende.
Men
har i
¨
Apostlagarningarna
tilltalar Lukas honom bara med orden ”o Theo¨
filos”. Vissa ¨kannare menar att Theofilos
kan ha blivit¨ troende
¨
¨
efter
att
ha
l
ast
Lukas
evangelium.
De
s
ager
att Lukas darfor ute¨
lamnar artighetsuttrycket och skriver till Theofilos som till en andlig
broder.
¨
4. Hur inleder Lukas sin skildring i Apostlag arningarna?
22
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
Vad kommer att hj alpa Jesu efterfoljare att ha en
¨
¨
stark tro? I Apostlagarningarna 1:3 laser vi: ”Genom
˚
¨
¨
manga sakra bevis framstallde han [Jesus] sig ... le¨
¨
¨
vande.” I Bibeln ar det bara ”den alskade lakaren”
¨
˚
¨
Lukas som anvander det ord som aterges med ”sakra
¨
bevis”. (Kol. 4:14) Det var ett ord som anvandes i me¨
¨
dicinska skrifter, och det avser bevis som ar over˚
¨
tygande, tydliga och tillforlitliga. Jesus gav sadana be˚
˚
¨
¨
vis. Han visade sig manga ganger for sina efterfoljare,
˚
¨
¨
ibland for en eller tva, ibland for alla apostlarna och
¨
¨
¨
vid ett tillfalle for mer an 500 troende. (1 Kor. 15:3–6)
¨
Verkligen sakra bevis!
˚
¨
˚
6 Tron hos de sanna kristna i var tid ar ocksa grun˚
˚
¨
¨
dad p a ”manga sakra bevis”. Finns det bevis for att
˚
˚
¨
Jesus levde p a jorden, dog for vara synder och blev
¨
¨
¨
uppvackt? Absolut! Tillforlitliga ogonvittnesskildring¨
ar i Guds inspirerade ord ger oss de overtygande be¨
¨
vis vi behover. Om vi studerar de har skildringarna
¨
˚
˚
¨
under b on kan det starka var tro mycket. Kom ihag
¨
¨
˚
att sakra bevis kan vara det som skiljer akta tro fran
¨
˚
˚
˚
lattrogenhet. Om vi ska fa evigt liv maste vi ha en sa¨
dan akta tro. (Joh. 3:16)
5
¨
¨
5, 6. a) Vad kommer att hj alpa Jesu efterfoljare att ha en stark tro?
˚
¨ ¨
˚
˚
˚
¨
b) P a vilket s att ar tron hos de kristna i var tid grundad p a ”m anga s akra
bevis”?
”NI SKALL VARA VITTNEN OM MIG”
23
¨
˚
¨
Jesus berattade ocksa om ”de ting som gallde
¨
Guds kungarike”. Han forklarade till exempel profe˚
¨
tior som visade att Messias maste lida och do. (Luk.
¨
24:13–32, 46, 47) Nar Jesus klargjorde sin uppgift
som Messias betonade han Guds kungarike, eftersom
han var den blivande kungen. Kungariket var alltid
¨
¨
temat for hans predikande, och hans efterfoljare i dag
˚
¨
haller sig till samma tema i sitt forkunnararbete.
(Matt. 24:14; Luk. 4:43)
¨
”Till jordens mest avl agsna del” (Apg. 1:6–12)
¨
˚
8 Nar apostlarna samlades p a Olivberget var det sis˚
¨
˚
ta gangen de kom tillsammans med Jesus har p a jor˚
˚
¨
den. De fragade ivrigt: ”Herre, aterstaller du kunga˚
¨
˚
riket at Israel i denna tid?” (Apg. 1:6) Den har fragan
˚
¨
avslojade tva felaktiga uppfattningar hos apostlarna.
¨
¨
For det forsta antog de att Guds kungarike skulle
˚
¨
˚
¨
¨
¨
aterstallas at det kottsliga Israel. For det andra for¨
¨
vantade de sig att det utlovade kungariket skulle b or¨
˚
˚
¨
ja harska p a en gang, ”i denna tid”. Hur hj alpte Jesus
¨
¨
¨
dem att ratta till sitt tankesatt?
7
¨
¨
¨
7. Vilket exempel gav Jesus sina efterfoljare n ar det g aller att under¨
visa och forkunna?
˚
8, 9. a) Vilka tva felaktiga uppfattningar hade Jesu apostlar? b) Hur
¨
¨
¨
˚
r attade Jesus till apostlarnas t ankes att, och vad kan de kristna i var tid
¨
l ara sig av det han sade?
24
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
Jesus visste troligen att den forsta tanken snart
¨
˚
¨
skulle rattas till. Hans efterfoljare skulle ju fa bevitt¨
na fodelsen av en ny nation, det andliga Israel, bara
˚
¨
tio dagar senare! Guds speciella forhallande till det
˚
¨
¨
¨
kottsliga Israel skulle alltsa snart upphora. Nar det
¨
˚
gallde den andra uppfattningen p aminde Jesus dem
¨
˚
¨
vanligt: ”Det tillkommer inte er att fa kannedom om
de tider eller tidsperioder som Fadern har lagt under
¨
¨
sin egen domsratt.” (Apg. 1:7) Jehova ar den som be¨
stammer tidtabellen. Innan Jesus dog sade han att
˚
¨
inte ens Sonen utan ”bara Fadern” da kande till ”da¨
¨
gen och timmen” for nar slutet skulle komma. (Matt.
˚
¨
24:36) Om de kristna i var tid skulle b orja bekymra
¨
¨
¨
sig alltfor mycket om tidpunkten for slutet for den
¨
¨
¨
har varldsordningen, skulle de i sj alva verket oroa sig
˚
¨
over nagot som inte tillkom dem.
˚
˚
¨ ¨
¨
10 Vi b or
anda akta oss for att se ner p a Jesu apost¨
lar, som hade stor tro. De tog odmjukt emot den till¨
˚
rattavisning de fick. Dessutom visade deras fraga att
¨
¨
¨
˚
de hade en ratt installning, aven om det lag felaktiga
˚
˚
uppfattningar bakom fragan. Jesus hade flera ganger
¨
¨
uppmanat sina efterfoljare: ”Var ... standigt vaksamma.” (Matt. 24:42; 25:13; 26:41) De var andligen vakna
9
¨
¨
¨
10. Vilken inst allning som apostlarna hade b or vi utveckla, och varfor
det?
”NI SKALL VARA VITTNEN OM MIG”
25
˚
och spanade ivrigt efter tecken p a att Jehova skulle
¨
¨
˚
ingripa. Det ar den installningen vi maste utveckla.
˚
¨
¨
Med tanke p a dessa avgorande ”sista dagar” ar det
¨
˚
¨
¨
faktiskt annu viktigare for oss att ha en sadan installning. (2 Tim. 3:1–5)
˚
¨
11 Jesus p aminde apostlarna om vad de forst
och
¨
˚
¨
framst skulle intressera sig for. Han sade: ”Ni skall fa
¨
¨
kraft nar den heliga anden kommer over er, och ni
˚
skall vara vittnen om mig bade i Jerusalem och i hela
¨
Judeen och Samarien och till jordens mest avlagsna
¨
del.” (Apg. 1:8) Det var i Jerusalem, dar Jesus hade
˚
¨
blivit dodad, som nyheten om hans uppstandelse
¨
˚
¨
¨
¨
skulle forkunnas forst. Darifran skulle budskapet foras vidare ut till hela Judeen, sedan till Samarien och
¨
˚
˚
darefter till omraden langt bort.
¨
¨
12 Innan Jesus namnde predikouppdraget fornyade
¨
¨
han mycket lampligt loftet om att apostlarna skulle
˚
¨
¨ ¨
fa hj alp av den heliga anden. Det har ar en av de mer
¨
˚
¨
an 40 ganger som uttrycket ”helig ande” forekommer
¨
˚
˚
˚
˚
i Apostlagarningarna. Gang p a gang slas det fast i
¨
denna livfulla bibelbok att vi inte kan utfora Jehovas
¨
¨
¨ ¨
vilja utan den heliga andens hj alp. Det ar darfor myc¨
¨
11, 12. a) Vilket uppdrag gav Jesus sina efterfoljare? b) Varfor var det
¨
passande att Jesus n amnde den heliga anden i samband med predikouppdraget?
26
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
ket viktigt att vi ofta ber om den anden. (Luk. 11:13)
¨
˚
¨
Vi behover den nu mer an nagonsin tidigare.
¨
13 Uppfattningen om vad som utgor
”jordens mest
¨
¨ ¨
avlagsna del” har forandrats sedan den tiden. Men
˚
¨
som det konstaterades i foregaende kapitel har Jeho¨
vas vittnen helhj artat tagit emot uppdraget att vittna,
¨
och de vet att Gud vill att alla slags manniskor ska
˚
¨
fa hora de goda nyheterna om hans rike. (1 Tim. 2:
¨
¨
¨
3, 4) Ar du engagerad i det har livraddande arbetet?
¨
Det finns inget arbete som ar lika meningsfullt och
¨
tillfredsstallande som detta! Jehova ger dig den kraft
¨
¨
¨
¨
du behover for att utfora det. Apostlagarningarna
¨
¨
kommer att lara dig mycket om de metoder du b or
¨
¨
˚
¨
¨
anvanda och den installning du b or ha for att na goda
resultat.
¨
¨
14 Som namndes i inledningen av det har kapitlet
˚
¨
lyftes Jesus upp fran jorden och forsvann ur sikte. De
˚
¨
elva apostlarna stod kvar p a samma stalle och bara
˚ ¨
stirrade upp mot himlen. Till sist visade sig tva ang¨
¨
˚
¨
lar och formanade dem vanligt: ”Ni man fran Galile˚
¨
en, varfor star ni och ser mot himlen? Denne Jesus,
¨
˚
˚
13. Hur omfattande ar det predikouppdrag som Guds folk har fatt i var
¨
¨
tid, och varfor b or vi villigt ta emot det?
¨
˚
¨
14, 15. a) Vad sade anglarna om hur Kristus skulle atervanda, och vad
˚
˚
¨
˚
menade de? (Se ocks a fotnoten.) b) Hur har Kristus atervant ”p a sam¨
¨
ma s att” som han l amnade jorden?
”NI SKALL VARA VITTNEN OM MIG”
27
˚
som har tagits upp fran er till himlen, han skall kom˚ ¨
˚
¨
ma sa har, p a samma satt som ni har sett honom bege
¨
sig av till himlen.” (Apg. 1:11) Menade anglarna att
˚
¨
Jesus skulle atervanda i samma kropp, som en del
¨
trossamfund lar ut? Nej. Hur vet vi det?
¨
˚
¨
˚
15 Anglarna sade att Jesus skulle atervanda ”p a sam¨
˚
¨
ma satt”, inte i samma gestalt.1 Pa vilket satt togs han
˚
¨ ¨
upp till himlen? Han var utom synhall nar anglarna
¨
˚
¨
¨
sade de har orden. Bara dessa fa man, apostlarna, for¨
¨
˚
stod att Jesus hade lamnat jordens narhet och var p a
¨
˚
¨
vag till sin Fader i himlen. Kristus skulle atervanda
˚
¨
˚
˚
˚
p a liknande satt, och sa har ocksa skett. I var tid in˚
¨
ser bara de som har andlig urskillningsformaga att
¨
¨
˚
Jesus ar narvarande som kung. (Luk. 17:20) Vi maste
˚
¨
¨
urskilja tecknen p a hans narvaro och beratta om dem
˚
¨
˚
¨
¨
for andra, sa att aven de kan forsta vilken allvarlig tid
vi lever i.
”Utpeka vilken ... du har utvalt” (Apg. 1:13–26)
¨
˚
¨
16 Det ar inte att undra p a att apostlarna ”vande
¨
tillbaka till Jerusalem med stor gladje”. (Luk. 24:52)
¨
¨
¨
1 I Bibeln anv¯ ands har det grekiska ordet tropos,
som betyder ”satt”,
och inte morfe,
som betyder ”gestalt”.
¨
¨
¨
16–18. a) Vad l ar Apostlag arningarna 1:13, 14 oss om kristna m oten
¨
¨
for tillbedjan? b) Vad l ar vi oss av Jesu mors, Marias, goda exempel?
¨ ¨
¨
c) Varfor ar kristna m oten mycket viktiga i dag?
28
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
˚
¨
Men vad skulle de gora nu nar de hade fatt rad och
anvisningar av Kristus? I verserna 13 och 14 i kapi¨
¨
tel 1 i Apostlagarningarna ser vi att de ar samlade
˚ ¨
˚
˚
˚
i ett ”rum p a overvaningen”, och vi far reda p a en
˚
¨
del intressanta detaljer om sadana moten. Husen i
˚
˚ ¨
Palestina p a den tiden hade ofta ett rum p a over˚
˚
˚
vaningen som man nadde via en trappa p a utsidan.
˚ ¨
˚
Kan detta ”rum p a overvaningen” ha legat i det hus
¨
¨
som namns i Apostlagarningarna 12:12 och som till¨
¨
horde Markus mor? Det vet vi inte, men det har var
¨
¨
sakert en enkel och funktionell plats for Kristi efter˚
¨
foljare att samlas p a. Men vilka var samlade, och vad
gjorde de?
¨
¨
17 Lagg marke till att det inte bara var apostlarna
¨
˚
¨
eller bara man som var med vid motet. ”Nagra kvin˚
¨
¨
nor” var ocksa dar, daribland Jesu mor, Maria. Det
¨ ¨
˚
¨
har ar sista gangen som hon omnamns i Bibeln. Det
¨
¨
¨
ar lampligt att vi har den har bilden av henne, dvs. en
˚
¨
¨
¨
syster som inte forsoker fa en framskjuten stallning
¨
¨
utan som odmjukt samlas med sina andliga broder
˚
¨
¨
och systrar for att tillbe Jehova. Det maste ha kants
¨
¨
bra for henne att hennes fyra andra soner, som inte
¨
var troende nar Jesus levde, nu var tillsammans med
henne. (Matt. 13:55; Joh. 7:5) Efter deras halvbrors
”NI SKALL VARA VITTNEN OM MIG”
29
˚
¨
¨
¨
dod och uppstandelse hade de andrat installning.
(1 Kor. 15:7)
¨
˚
¨
¨
¨
18 Lagg ocksa marke till varfor
larjungarna var sam¨
¨
¨
¨
lade: ”Endraktigt holl alla dessa ihardigt ut i b on.”
(Apg. 1:14) Att komma tillsammans har alltid varit en
viktig del av den kristna tillbedjan. Vi kommer till˚
¨
¨
sammans for att uppmuntra varandra, for att fa un˚
˚
¨
¨
dervisning och rad och framfor allt for att tillbe var
˚
˚
¨
himmelske Fader, Jehova. Vara b oner och lovsanger
˚
¨
¨
vid sadana tillfallen tilltalar honom mycket och ar
˚
¨
¨
viktiga for oss. Lat oss aldrig forsumma dessa heliga
¨
och uppbyggande moten! (Hebr. 10:24, 25)
¨
¨
¨
19 Dessa efterfoljare
till Kristus stalldes nu infor en
˚
viktig organisatorisk fraga, och aposteln Petrus tog
¨
initiativet till att hitta en losning. (Verserna 15–26)
¨
˚
¨
Visst ar det trostande att se hur langt Petrus hade
˚
kommit under de veckor som hade gatt sedan han
˚
¨
hade fornekat sin Herre tre ganger? (Mark. 14:72) Vi
¨
˚
¨
¨
har alla latt for att synda, och vi behover bli p amin¨
¨ ˚
da om att Jehova ar ”god och redo att forlata” dem
˚
som uppriktigt angrar sig. (Ps. 86:5)
˚
¨
20 Petrus insag att Judas, den apostel som hade for¨
¨
19–21. a) Vad l ar vi oss av den aktiva roll som Petrus spelade i for¨
¨
¨
¨
samlingen? b) Varfor beh ovde Judas ers attas, och vad kan vi l ara oss av
hur saken hanterades?
30
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
ratt Jesus, borde bli ersatt. Men av vem? Petrus sade
¨
att den nye aposteln skulle vara en som hade foljt
¨
Jesus under hans jordiska tj anst och bevittnat hans
˚
¨
uppstandelse. (Apg. 1:21, 22) Det har var i linje med
¨
¨
det Jesus hade lovat: ”Ni som har foljt mig [skall] sj al˚
¨
va sitta p a tolv troner och doma Israels tolv stam˚
mar.” (Matt. 19:28) Jehova avsag uppenbarligen att
det framtida nya Jerusalems ”tolv grundstenar” skul¨
¨
le utgoras av tolv apostlar som hade foljt Jesus under
¨
¨
¨
hans jordiska tj anst. (Upp. 21:2, 14) Gud lat dar˚
˚
˚
¨
¨
for Petrus forsta att de profetiska orden ”ma nagon
¨
¨
¨
annan overta hans tj anst att ova tillsyn” hade med
¨
¨
Judas tj anst att gora. (Ps. 109:8)
¨
˚
21 Hur gick utvaljandet till? Man kastade lott, nagot
˚
som var vanligt p a Bibelns tid. (Ords. 16:33) Men det
¨ ¨
˚
¨
har ar sista gangen som det sags i Bibeln att man an¨
˚
¨
¨
¨
vande lottkastning p a det har sattet. Senare utgots
˚
¨
¨
den heliga anden, och da behovdes den har metoden
¨
¨
¨
¨
uppenbarligen inte langre. Lagg dock marke till varfor
man kastade lott. Apostlarna bad: ”Jehova, du som
¨
¨
˚
¨
kanner allas hj artan, utpeka vilken av dessa tva man
du har utvalt.” (Apg. 1:23, 24) De ville utse den som
Jehova hade valt ut. Mattias, som troligen var en av
”NI SKALL VARA VITTNEN OM MIG”
31
¨
¨
¨
de 70 larjungar som Jesus hade sant ut for att predi¨ ¨
ka, utvaldes. Mattias blev darfor en av ”de tolv”.1
(Apg. 6:2)
¨
¨
˚
¨
22 Den har handelsen p aminner oss om att det ar
˚
¨
viktigt att Guds folk arbetar p a ett organiserat satt.
¨
¨
¨
¨
An i dag utvaljs ansvariga man till att tj ana som till¨
¨
˚
¨
syningsman i forsamlingen. De aldste gar noggrant
˚
igenom de bibliska kvalifikationer som sadana till¨
˚
syningsman maste uppfylla, och de ber om den heliga
¨ ¨
˚
¨
¨
andens vagledning. Forsamlingen betraktar darfor sa¨
¨
¨
dana man som forordnade genom helig ande. Vi for
˚
¨
var del fogar oss efter deras ledning och ar lydiga mot
˚
¨
dem, och p a det sattet bidrar vi till en god samarbets¨
anda i forsamlingen. (Hebr. 13:17)
¨
¨
23 Nu nar larjungarna hade blivit styrkta av att ha
˚
sett den uppstandne Jesus och av att ha gjort orga¨
¨
¨
nisatoriska forbattringar var de redo for en betydelse¨
¨
¨
full handelse som vantade. Nasta kapitel handlar om
˚
det som de nu skulle fa vara med om.
˚
¨
¨
1 Paulus utsags senare till ”en apostel for nationerna”, men han raknades
aldrig bland de tolv. (Rom. 11:13;
1 Kor. 15:4–8)
¨
¨ ¨ Han hade inte
¨
foljt Jesus
under
hans
jordiska
tj
anst
och
var
d
arf
or inte kvalifice¨
¨
rad for det har speciella privilegiet.
¨
¨
22, 23. Varfor b or vi vara fogliga och lydiga mot dem som har ledning¨
˚
en i forsamlingen i var tid?
32
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
KAPITEL 3
”Uppfyllda av helig ande”
Verkningarna av att den heliga anden
utg juts vid pingsten
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 2:1–47
˚
¨
˚
¨
DET rader en hog stamning p a Jerusalems gator.1
˚
¨
Roken stiger upp fran altaret i templet samtidigt som
leviterna sjunger Hallelpsalmerna (Psalmerna 113 till
¨
˚
˚
¨
118), troligen i vaxelsang. Det vimlar av besokare p a
˚
˚
¨
stadens gator. De kommer fran sa avlagsna platser
˚
och omraden som Elam, Mesopotamien, Kappado¨
kien, Pontos, Egypten och Rom.2 Varfor har de kom˚
¨
mit hit? Jo, for att fira pingsten, som ocksa kallas
¨
¨
¨
”dagen for den forsta mogna grodan”. (4 Mos. 28:26)
¨
˚
˚
¨
Den har arliga hogtiden markerar slutet p a korn˚
¨
¨
¨
¨
skorden och b orjan p a veteskorden. Det ar en dag full
¨
av gladje.
˚
2 Omkring klockan nio denna ljumma varmorgon
˚
1 Se rutan ”Jerusalem – judendomens centrum”, p a sidan
˚ 34.
2 Se rutorna ”Rom – huvudstaden i ett ˚ imperium”, p a sidan 35,
”Judar i Mesopotamien
och Egypten”, p a sidan 36, och ”Kristen˚
domen i Pontos”, p a sidan 37.
¨
¨
1. B eskriv atmosfaren under pingsth ogtiden.
¨
¨
¨
¨
˚
2. Vilka h apnadsvackande h andelser intr affar under pingsten ar 33?
”UPPFYLLDA AV HELIG ANDE”
33
JERUSALEM
– JUDEND OMENS CENTRUM
˚
¨
¨
Manga av handelserna i de forsta kapitlen i Apostla¨
¨
garningarna utspelar sig i Jerusalem. Den har staden
ligger bland bergen i Judeens centrala bergmassiv,
om˚
¨
kring 55 kilometer oster om Medelhavet. Ar 1070 f.v.t.
¨
˚
intog kung David en befastning pa berget Sion, som lig¨
¨
¨
ger har, och staden som vaxte fram runt befastningen
blev den forntida nationen Israels huvudstad.
¨
Alldeles bredvid Sion ligger berget Moria, dar Abra˚ ¨
ham enligt gammal judisk tradition var p a vag att offra
˚
¨
Isak omkring 1 900 ar innan de handelser som omtalas i
¨
¨
Apostlagarningarna agde rum. Moria blev en del av sta¨
˚
˚
¨
den nar Salomo byggde det forsta templet at Jehova p a
¨
¨
det har berget. Det har fantastiska byggnadsverket blev
¨
centrum for judarnas offentliga liv och tillbedjan.
¨
Det var i Jehovas tempel som alla hangivna judar
˚
¨
fran hela den bebodda jorden regelbundet samlades for
¨
˚
¨
att frambara offer, tillbe Jehova och fira de arliga hog¨
tiderna. De gjorde det i lydnad for den befallning Gud
˚
˚
¨
hade gett: ”Tre ganger om aret skall alla av manligt kon
¨
˚
¨
hos dig trada fram infor Jehovas, din Guds, ansikte p a
¨
den plats som han valjer ut.” (5 Mos. 16:16) I Jerusalem
˚
¨
fanns ocksa Sanhedrin, som var judarnas hogsta dom˚
stol och nationens administrativa rad.
34
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
ROM – HUVUDSTADEN I E T T IMPERIUM
¨
Under den period som Apostlagarningarna handlar om
¨
var Rom den storsta och politiskt viktigaste staden i den
˚ ¨
¨
da kanda varlden. Rom var huvudstad i ett imperium som
¨
¨
˚
¨
nar det var som storst strackte sig fran Britannien till
˚
norra Afrika och fran Atlanten till Persiska viken.
¨
¨
Rom var som en smaltdegel for olika kulturer, folk˚
grupper, sprak och vidskepliga uppfattningar. Tack vare
¨
¨
˚
¨
ett natverk av val underhallna vagar kom resande och
˚
¨
¨
handelsvaror hit fran imperiets alla horn. Till den nar¨
belagna hamnstaden Ostia kom fartyg som trafikerade
¨
de stora handelslederna for att lossa matvaror och lyxartiklar som skulle till staden.
˚
¨
¨
I det forsta arhundradet v.t. bodde gott och val en mil¨
¨
jon manniskor i Rom. Halften av befolkningen kan ha va¨
¨
¨ ¨
rit slavar – domda forbrytare, barn som foraldrar hade
˚
˚
˚
¨
salt eller overgett och sadana som hade tagits till fanga
¨
˚
under de romerska legionernas falttag. Bland dessa slavar
˚
¨
fanns judar som hade tagits till fanga nar den romerske
˚
generalen Pompejus intog Jerusalem ar 63 f.v.t.
¨
¨
Storre delen av den fria befolkningen tillhorde de
¨
˚
fattiga, som bodde hoptrangda i flervaningshus och var
˚
¨
¨
beroende av bidrag fran staten. Trots detta forskona˚
de kejsarna sin huvudstad med nagra av de mest stor˚
˚
slagna offentliga byggnader som nagonsin skadats. De
¨
¨
uppforde bland annat teatrar och stora stadionanlagg¨
˚
ningar dar massorna gratis kunde roa sig med att se pa
˚
¨
¨
skadespel, gladiatorspel och hastkapplopningar.
”UPPFYLLDA AV HELIG ANDE”
35
JUDAR I MES OP OTAMIEN O CH EGYPTEN
I boken The History of the Jewish People in the Age of
˚
Jesus Christ (175 f.v.t.–135 v.t.) star det: ”I Mesopotamien, Medien och Babylonien fanns det avkomlingar av
˚
sadana medlemmar av tiostammarsriket [Israel] och
˚
¨
av Judas rike som en gang hade forvisats dit av assyrierna och babylonierna.” Enligt Esra 2:64 var det
¨
bara 42 360 israelitiska man som tillsammans med sina
˚
¨
hustrur och barn atervande till Jerusalem efter lands˚
flykten i Babylon. Detta skedde ar 537 f.v.t. Flavius
¨
Josephus sager att det bodde tiotusentals judar i Baby˚
¨
lonien i det forsta arhundradet v.t. Under 200-talet till
¨
400-talet v.t. framstallde man i dessa judiska kolonier
det verk som kallas den babyloniska Talmud.
¨
Det finns skriftliga vittnesb ord om att det bodde
˚
˚
˚
judar i Egypten atminstone sa tidigt som p a 500-talet
˚
¨
f.v.t. Det var pa den tiden som Jeremia framforde ett
˚
budskap till judar som bodde p a olika platser i Egyp¨
ten, bland annat i Memfis. (Jer. 44:1, noten) Det ar
˚
troligt att manga judar flyttade till Egypten under den
¨
hellenistiska perioden. Josephus sager att judar var
¨
bland de forsta som bosatte sig i Alexandria. Med ti¨
˚
¨
den fick de en egen stadsdel dar. I det forsta arhundradet v.t. uppgav den judiske skribenten Filon att en mil¨
˚
jon av hans landsman bodde runt om i Egypten, fran
¨
”kanten av Libyen till gransen mot Etiopien”.
36
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
KRIST END OMEN I P ON TO S
˚
Bland dem som lyssnade till Petrus tal pa pingst˚
˚
˚
dagen ar 33 fanns judar fran Pontos, ett omrade i norra
˚
Mindre Asien. (Apg. 2:9) Nagra av dem tog uppenbar¨
ligen med sig de goda nyheterna till sitt hemland, for
¨
¨
¨
nar Petrus skriver sitt forsta brev vander han sig bland
annat till troende som var ”kringspridda” i Pontos och
˚
andra omraden.1 (1 Petr. 1:1) Hans brev visar att dessa
¨
¨
kristna hade blivit ”bedrovade genom olika provning˚
¨
¨
ar” pa grund av sin tro. (1 Petr. 1:6) De har provningar˚
¨ ¨
na omfattade troligen motstand och forfoljelse.
¨
¨
Att de kristna i Pontos utsattes for ytterligare prov˚
¨
ningar framgar av en brevvaxling mellan Plinius den
˚
˚
yngre, som var stathallare i den romerska provinsen
Bithynien och Pontos, och kejsar Trajanus. I ett brev
˚
˚
fran Pontos omkring ar 112 skriver Plinius att ”smittan”, dvs. kristendomen, kunde sprida sig till vem som
˚
¨
¨
helst, oavsett kon, alder och samhallsklass. Plinius gav
¨
¨
dem som anklagades for att vara kristna en mojlighet
¨
¨
att forneka sin tro. De som inte gjorde det avrattade
¨
¨
˚
han. Alla som daremot smadade Kristus, akallade
gudarna eller tillbad Trajanus bild blev frigivna. Pli¨
¨
nius sade: ”De som verkligen ar kristna kan namligen
˚
˚
¨
icke ... formas till en enda sadan handling.”
¨
˚
¨
1 Det grekiska ord
som har
med ”som ar kring˚
¨ har atergetts
¨
spridda” kan ocksa ha inneb
orden ”i forskingringen
(diasporan)”.
˚
˚
¨
Uttrycket
har
judiska
overtoner,
vilket
tyder
p
a
att
manga av de
¨
˚
¨
forsta som omvandes till kristendomen kom fran judiska kolonier.
”UPPFYLLDA AV HELIG ANDE”
37
˚
¨
˚
¨
¨
ar 33 hander nagot man kommer att forundra sig over
˚
˚
¨
¨
i arhundraden framover. Plotsligt kommer det fran
himlen ”ett kraftigt ljud alldeles som ljudet av en stark
˚
vind som drar fram”, eller ”ett dan som av en stormvind”. (Apg. 2:2; Bibel 2000) Det kraftiga ljudet upp¨
¨
¨
fyller det hus dar omkring 120 av Jesu larjungar ar
¨
˚
¨
¨
samlade. Sedan hander nagot hapnadsvackande. Tung¨
˚
or som av eld visar sig och satter sig p a var och en av
¨
¨
¨
larjungarna.1 Darefter blir larjungarna ”uppfyllda av
¨
˚
¨
¨
helig ande” och b orjar tala frammande sprak. Nar de
˚
˚
¨
gar ut p a Jerusalems gator blir alla besokare som de
¨
˚
¨
¨
¨
traffar forvanade. Larjungarna kan namligen tala med
˚
˚
¨
dem! Ja, var och en hor dem ”tala p a hans eget sprak”.
(Apg. 2:1–6)
¨
¨
3 Den har livfulla berattelsen skildrar en milstolpe i
den sanna tillbedjans historia – grundandet av det and¨
liga Israel, den smorda kristna forsamlingen. (Gal.
¨
¨
6:16) Men det ar inte allt. Nar Petrus talade till folk¨
¨
skaran den dagen anvande han den forsta av ”himlar1 Dessa ”tungor” var inga bokstavliga eldsflammor,
utan de var
˚
”som
av
eld”,
vilket
uppenbarligen
tyder
p
a
att
det
som
visade sig
¨
˚
¨
over varje larjunge sag ut som eld och lyste som eld.
¨
˚
3. a) Varfor kan pingsten ar 33 kallas en milstolpe i den sanna tillbed¨
jans historia? b) Vilket samband hade Petrus tal med anvandningen av
”himlarnas kungarikes nycklar”?
38
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
nas kungarikes nycklar”, som var tre till antalet och
¨
¨
¨
¨
som var och en skulle oppna dorren till sarskilda moj¨
¨
ligheter for en ny grupp manniskor. (Matt. 16:18, 19)
¨
¨
¨
Den forsta nyckeln gjorde det mojligt for judar och
proselyter1 att ta emot de goda nyheterna och att bli
˚
smorda med Guds heliga ande. De skulle alltsa bli en
¨
del av det andliga Israel och darmed ha hoppet om att
˚
¨
¨
fa harska som kungar och praster i det messianska
¨
kungariket. (Upp. 5:9, 10) Med tiden skulle aven sama¨
rier och sedan andra icke-judar erbjudas den mojlig¨
heten. Vad kan de kristna i dag lara sig av de betydelse¨
¨
˚
fulla handelser som intraffade vid pingsten ar 33?
˚
¨
”Alla tillsammans p a samma st alle” (Apg. 2:1–4)
¨
¨
4 Den kristna forsamlingen
b orjade med omkring
¨
˚
120 larjungar som alla var tillsammans ”p a samma
¨
˚ ¨
˚
stalle” – i ett rum p a overvaningen – och som hade blivit smorda med helig ande. (Apg. 2:1) Vid slutet av den
¨
¨
dagen hade forsamlingen flera tusen dopta medlem˚
¨
¨
mar. Och det var bara b orjan p a tillvaxten i en organi¨
˚
¨
sation som fortsatter att expandera i var tid! Ja, det ar
˚
1 Se rutan ”Vilka var proselyterna?” p a sidan 40.
˚
¨
¨
¨
¨
˚
4. P a vilket s att ar den nutida kristna forsamlingen en forts attning p a
¨
˚
den forsamling som bildades ar 33?
”UPPFYLLDA AV HELIG ANDE”
39
VILKA VAR PRO SELYTERNA?
˚
”Bade judar och proselyter” lyssnade till Petrus tal
˚
˚
p a pingstdagen ar 33. (Apg. 2:10)
¨
˚
¨
¨
¨
En av de man som utsags till att skota den ”nodvandiga uppgiften” att dagligen dela ut mat var Nikolaos,
˚
som omtalades som ”en proselyt fran Antiokia”. (Apg.
˚
¨
6:3–5) Proselyter var icke-judar som hade gatt over till
judendomen. De betraktades som judar i alla avseen˚
¨
den, eftersom de trodde p a Israels Gud, foljde Israels
¨
¨
¨
lag, forkastade alla andra gudar, lat omskara sig (om
¨
¨
de var man) och anslot sig till Israels nation.
¨
˚
˚
Nar judarna befriades fran fangenskapen i Babylon
˚
˚
ar 537 f.v.t. var det manga av dem som bosatte sig
˚
˚
¨
˚
langt bort fran Israels land. Men de fortsatte anda att
˚
halla sig till judendomen, och det ledde till att folk
¨
¨
¨
runt om i forntidens Framre Orienten och annu langre bort kom i kontakt med judarnas religion. Forntida
skribenter som Horatius och Seneca vittnar om att det
˚
¨
¨
var manga manniskor i olika lander som tyckte om ju¨
darna och deras trosuppfattningar och slot sig till dem
och blev proselyter.
¨
¨
genom ett brodraskap av man och kvinnor som fruktar
¨
Gud – den nutida kristna forsamlingen – som de ”goda
˚
nyheterna om kungariket” blir ”predikade p a hela den
40
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
bebodda jorden till ett vittnesb ord for alla nationer˚
¨
¨
¨
na” fore slutet p a den har varldsordningen. (Matt.
24:14)
˚
¨
¨
5 Den kristna forsamlingen
skulle ocksa vara en kal˚
¨
¨
la till andlig styrka for dess medlemmar, bade for dem
¨
˚
¨
som var smorda och langre fram for de ”andra faren”.
(Joh. 10:16) Paulus visade att han uppskattade det
¨
¨
stod som medlemmarna av forsamlingen kunde ge var¨
¨
andra nar han skrev foljande till de kristna i Rom: ”Jag
¨
˚
¨
¨
langtar ... efter att fa se er for att kunna formedla till
˚
˚
˚
¨
er nagon andlig gava, sa att ni kan goras fasta; eller
¨
¨
rattare: for att det skall bli ett utbyte av uppmuntran
bland er, genom att var och en blir uppmuntrad av den
˚
andres tro, bade er och min.” (Rom. 1:11, 12)
˚
˚
¨
6 Den kristna forsamlingen
har samma mal i var tid
˚
¨
som den hade i det forsta arhundradet. Jesus gav sina
¨
˚
¨
˚
¨
larjungar ett svart men anda sp annande arbete att ut¨
¨
¨
¨
fora. Han sade till dem: ”Gor larjungar av manniskor
¨
av alla nationerna, dop dem i Faderns och Sonens och
¨
˚
den heliga andens namn och lar dem att halla allt som
jag har befallt er.” (Matt. 28:19, 20)
5. Vilken nytta skulle man ha av att komma tillsammans med den krist¨
˚
¨
˚
na forsamlingen, b ade i det forsta arhundradet och i dag?
¨
¨
˚
6, 7. Hur utfor den kristna forsamlingen i var tid det uppdrag att pre¨
dika for alla nationer som Jesus gav?
”UPPFYLLDA AV HELIG ANDE”
41
¨
¨
Det ar genom den kristna forsamlingen av Jehovas
˚
¨
¨
vittnen som det arbetet utfors i var tid. Det ar natur¨
¨
¨
¨
ligtvis inte latt att forkunna for manniskor som talar
˚
andra sprak. Men Jehovas vittnen ger ut biblisk littera˚
¨
˚
tur p a mer an 400 sprak. Om du regelbundet kommer
¨
tillsammans med den kristna forsamlingen och tar del
¨
¨
i arbetet med att predika och gora larjungar har du all
¨
˚
¨
¨
anledning att gladja dig. Du tillhor de relativt fa man˚
˚
˚
¨
niskor p a jorden i dag som har formanen att fa vittna
grundligt om Jehovas namn!
¨
˚
¨
¨
8 For
att hj alpa dig att halla ut med gladje under des¨
sa kritiska tider har Jehova Gud gett dig en varldsvid
´
¨
brodraskara. Paulus skrev till de kristna hebreerna:
˚
¨
˚
¨
¨
”Lat oss tanka p a varandra for att sporra till karlek
¨
¨
˚
¨
¨
och fortraffliga garningar, och lat oss inte forsumma
˚
¨
att komma tillsammans, som nagra har for vana, utan
˚
uppmuntra varandra, och detta sa mycket mer som ni
¨
ser dagen narma sig.” (Hebr. 10:24, 25) Den kristna
¨
˚
˚
¨
¨
¨
forsamlingen ar en gava fran Jehova som gor det moj¨
¨
¨
ligt for dig att uppmuntra andra och aven sj alv bli
˚
¨
¨
uppmuntrad. Hall dig nara dina andliga broder och
¨
systrar. Forsumma aldrig att vara med vid kristna
¨
moten!
7
˚
¨
˚
¨
¨
8. P a vilket s att far forsamlingens medlemmar hj alp personligen?
42
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
˚
”Var och en h orde dem tala p a hans eget spr ak”
(Apg. 2:5–13)
¨
˚
¨
¨
¨
9 Forestall dig hur forv
anad och hapen den blandade
˚
skaran av judar och proselyter maste ha blivit vid ping˚
¨
¨
sten ar 33. De flesta som var dar kunde formodligen
˚
˚
tala med varandra p a ett gemensamt sprak, kanske gre¨
¨
kiska eller hebreiska. Men nu horde var och en lar˚
˚
jungarna ”tala p a hans eget sprak”. (Apg. 2:6) De som
¨
˚
¨
¨
lyssnade maste ha blivit rorda nar de fick hora de goda
˚
˚
nyheterna p a sitt modersmal. De kristna i dag har na˚
˚
˚
¨
¨
turligtvis inte fatt nagon mirakulos formaga att tala
˚
˚
andra sprak. Men manga av dem har visat att de vill
¨
¨
gora en insats for att budskapet om Riket ska kunna
¨
spridas till manniskor av alla nationaliteter. Hur har
¨
˚
¨
de gjort det? En del har lart sig ett nytt sprak for att
¨
¨
¨
¨
¨
kunna tj ana i en narbelagen forsamling dar man talar
¨
˚
¨
ett frammande sprak eller till och med for att kunna
¨
flytta till ett annat land. De har ofta markt att deras
¨
˚
¨
¨
anstrangningar gor intryck p a manniskor som de talar
med.
10 Ta till exempel Christine, som gick en kurs i guja¨
rati tillsammans med sju andra Jehovas vittnen. Nar
˚
¨
¨
¨
¨
9, 10. Hur har n agra visat att de vill g ora en insats for att forkunna for
˚
dem som talar ett annat spr ak?
”UPPFYLLDA AV HELIG ANDE”
43
¨
hon en dag traffade en ung kvinnlig arbetskamrat
¨
˚
˚
som talar gujarati halsade hon p a kvinnan p a hennes
˚
modersmal. Kvinnan blev imponerad och ville veta
¨
¨
varfor hon tog sig tid att lara sig gujarati. Christine
¨
fick vittna for den unga kvinnan, som sade till henne:
”Inget annat trossamfund skulle uppmuntra sina med¨
˚
˚
˚
˚
lemmar att lara sig ett sa svart sprak. Ni maste verk˚
¨
ligen ha nagot viktigt att saga.”
¨
11 Naturligtvis kan inte alla av oss lara sig ett nytt
˚
¨
˚
˚
¨
sprak. Men vi kan anda vara beredda p a att forkunna
˚
˚
¨
budskapet for dem som talar andra sprak. Hur da? Ett
¨
¨
¨
¨
¨
satt ar att anvanda broschyren Goda nyheter for m anni˚
skor av alla nationer. Den innehaller ett kort budskap
˚
˚
˚
¨
¨
p a manga olika sprak. Har foljer en erfarenhet som vi¨
¨
¨
sar hur anvandbar broschyren ar. En familj som ar
¨
Jehovas vittnen besokte tre nationalparker strax efter
¨
¨
¨
det att broschyren hade getts ut. Dar traffade de man˚
¨
niskor fran Filippinerna, Indien, Nederlanderna och
¨
¨
Pakistan. Mannen i familjen berattar: ”Aven om alla
˚
¨
kunde lite engelska gjorde det intryck p a dem nar vi vi˚
˚
sade dem budskapet p a deras eget sprak, eftersom de
˚
˚
˚
˚
˚
var mycket langt hemifran. De insag att vart arbete p a¨
¨
¨
11. Hur kan vi anvanda broschyren Goda nyheter f or m anniskor av alla
nationer?
44
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚ ¨
¨
¨
gar over hela varlden och att vi ar en enad organisation.”
¨
”Petrus tr adde fram” (Apg. 2:14–37)
¨
¨
12 ”Petrus tradde fram” for
att tala till den blandade
¨
¨
¨
skaran av manniskor. (Apg. 2:14) Han forklarade for
alla som ville lyssna att det var Gud som genom ett un˚
˚
¨
derverk hade gett dem formagan att tala olika sprak
och att detta var en uppfyllelse av en profetia som Joel
¨
hade uttalat, namligen: ”Jag skall utgjuta min ande
¨
¨
over varje slag av kott.” (Joel 2:28) Innan Jesus for
¨
upp till himlen sade han till sina larjungar: ”Jag skall
¨
¨
framstalla en begaran till Fadern, och han skall ge
¨
¨
er en annan hj alpare.” Jesus forklarade att det var
¨
”anden” som var denna hj alpare. (Joh. 14:16, 17)
¨
13 Petrus avslutande ord till folkskaran var bestamda
˚
¨
och tydliga: ”Ma ... hela Israels hus med sakerhet veta
˚
att Gud har gjort honom till bade Herre och Kristus,
¨
˚
˚
denne Jesus som ni hangde p a p alen.” (Apg. 2:36) De
flesta som lyssnade till Petrus var naturligtvis inte
˚
¨
12. a) Hur hade profeten Joel anspelat p a det underverk som intr affade
˚
¨
¨ ¨
˚
under pingsten ar 33? b) Varfor kunde Joels profetia forvantas g a i upp¨
˚
fyllelse i det forsta arhundradet?
¨
¨ ¨
˚
¨
˚ ¨
13, 14. Vad gjorde Petrus for att fors oka n a hj artat hos sina ah orare,
¨
och hur kan vi folja hans exempel?
”UPPFYLLDA AV HELIG ANDE”
45
¨
¨
˚
˚
¨
sj alva med nar Jesus dodades p a tortyrp alen. Men som
¨
¨
nation hade de ett samhallsansvar for den handlingen.
¨
¨
˚
¨
Lagg anda marke till att Petrus talade respektfullt till
¨
˚
¨
¨
¨
sina judiska landsman och forsokte na deras hj arta.
˚
˚
˚ ¨
¨
Hans mal var att fa sina ahorare att andra sinne, inte
¨
¨
¨
att fordoma dem. Tog de anstot av det han sade? Abso¨
¨
¨
˚
lut inte. I stallet ”kande de ett hugg i hj artat”. De fra˚
¨
gade: ”Vad skall vi gora?” Att Petrus var sa respektfull
˚
¨
˚
˚
bidrog troligen till att han nadde hj artat hos manga, sa
¨
att de ville andra sinne. (Apg. 2:37)
¨
˚
¨
¨
¨
14 Vi kan efterlikna Petrus satt att fors
oka na hj artat.
¨
¨
¨
Nar vi vittnar for andra behover vi inte starta en diskussion om varje obiblisk uppfattning som de ger ut˚
¨
˚
˚
¨
tryck at. Vi b or i stallet tala om sadant som de kan hal¨
la med om. Om vi forst skapar en gemensam grund kan
˚
vi sedan taktfullt resonera med dem om det som star i
¨
¨
˚
Guds ord. Nar vi berattar om Bibelns sanningar p a det
¨
¨
¨
¨
¨
har positiva sattet ar chansen ofta storre att manni¨
¨
skor med ratt installning reagerar positivt.
˚
¨
”L at er alla d opas” (Apg. 2:38–47)
¨
˚
15 Under den sp annande pingstdagen ar 33 sade
¨
¨
15. a) Vad sade Petrus, och vilken reaktion vackte det? b) Varfor kun¨
¨
˚
de tusentals m anniskor som h orde de goda nyheterna p a pingstdagen vara
¨
kvalificerade for dop samma dag?
46
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
Petrus till intresserade judar och proselyter: ”Andra
˚
¨
¨
sinne, och lat er alla dopas.” (Apg. 2:38) Som en foljd
¨
av det blev omkring 3 000 dopta, troligen i dammar i
¨
¨
eller i narheten av Jerusalem.1 Var det har en impulsiv
¨
˚
handling? Visar den har skildringen att sadana som
¨ ¨
studerar Bibeln eller barn till kristna foraldrar kan
¨
¨
¨
¨
rusa i vag och bli dopta innan de ar redo for det? Inte
˚
alls. Kom ihag att de judar och proselyter som blev
˚
˚
¨
dopta p a pingstdagen ar 33 hade studerat Guds ord
¨
˚
¨
¨
flitigt och tillhorde en nation som var overlamnad at
Jehova. Dessutom visade de redan att de var nitiska –
˚
¨
¨
vissa av dem hade rest langa vagar for att kunna vara
¨ ˚
¨
˚
¨
¨
med vid den har arliga hogtiden. Nar de hade forstatt
¨
viktiga sanningar om Jesu Kristi roll i forverkligandet
¨
¨
av Guds avsikter var de redo att fortsatta tj ana Gud
¨
¨
– men nu som dopta efterfoljare till Kristus.
¨
¨
16 Jehova valsignade verkligen den har gruppen.
¨
¨
I skildringen sags det: ”Alla som blev troende holl sam˚
man och hade allting gemensamt, och de salde sina
¨
¨
agodelar och egendomar och fordelade inkomsterna
¨
¨
¨
¨
1 Som
en j amforelse kan namnas att 7 402 personer blev dopta i sex
¨
bassanger den 7 augusti¨ 1993 under en internationell sammankomst
˚
som Jehovas vittnen holl i Kiev
i Ukraina. Det tog tva timmar och
¨
femton minuter att genomfora hela dopet.
¨
¨
¨
16. Hur visade de forsta kristna en sj alvuppoffrande installning?
”UPPFYLLDA AV HELIG ANDE”
47
˚
at alla, efter vars och ens behov.”1 (Apg. 2:44, 45) Alla
¨
sanna kristna vill naturligtvis visa samma karleksfulla,
¨
¨
sj alvuppoffrande installning.
¨
¨
¨
¨
17 For
att kunna bli en overlamnad och dopt kristen
˚
¨
¨
maste man enligt Bibeln ta flera nodvandiga steg. Man
˚
¨
¨
˚
maste lara kanna det som star i Guds ord. (Joh. 17:3)
˚
¨
¨
¨
Man behover utova tro, och man maste andra sinne
˚
¨
och angra sitt tidigare handlingssatt genom att visa att
¨
¨
¨
man ar uppriktigt bedrovad over det. (Apg. 3:19) Sedan
˚
¨
¨
¨
¨
maste man vanda om och borja utfora ratta handlingar
¨
som ar i linje med Guds vilja. (Rom. 12:2; Ef. 4:23, 24)
¨
¨
˚
¨
¨
Efter de har stegen overlamnar man sig at Gud i b on,
¨
och sedan blir man dopt. (Matt. 16:24; 1 Petr. 3:21)
¨
¨
¨
¨
¨
18 Ar du en overl
amnad och dopt larjunge till Jesus
˚
¨
¨
Kristus? Var i sa fall tacksam for den mojlighet som du
˚
¨
˚
¨
har fatt. Liksom larjungarna i det forsta arhundradet
¨
˚
som var uppfyllda av helig ande kan du bli anvand p a
¨
¨
¨
ett maktigt satt till att vittna grundligt och utfora
Jehovas vilja.
¨
¨
¨
1 Den
har tillfalliga anordningen fyllde
det behov som uppstod nar
¨
¨
besokare stannade
kvar i Jerusalem for att bli andligt¨ upplysta. Det
˚
var frivilliga gavor¨ som
gavs i samband
med den har anordningen,
¨
˚
och den ska inte forvaxlas med nagon form av kommunism. (Apg. 5:
1–4)
˚
¨
¨
17. Vilka steg m aste man ta for att bli kvalificerad for dop?
¨
˚ ¨
¨
¨
¨
18. Vilken m ojlighet st ar oppen for d opta l arjungar till Kristus?
48
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
KAPITEL 4
¨
¨
”Olarda och helt vanliga manniskor”
Apostlarna handlar modigt,
¨
och Jehova v alsignar dem
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 3:1–5:11
˚
EFTERMIDDAGSSOLEN skiner p a den myllrande
¨
¨
folkmassan. Hangivna judar och larjungar till Kristus
¨
˚ ¨
˚
¨
¨
ar p a vag upp till tempelomradet. Det ar snart ”b one¨
¨
¨
timmen”.1 (Apg. 2:46; 3:1) I trangseln forsoker Petrus
och Johannes ta sig fram mot den tempelport som kal¨
¨
¨
las den Skona, som har imponerande dorrar overdrag¨
na med glansande korinthisk brons. Trots sorlet och
˚
¨
ljudet av alla fotsteg hors en tiggare, en medelalders
¨
man som varit lam sedan fodelsen, ropa efter barm¨
˚
hartighetsgavor. (Apg. 3:2; 4:22)
¨
¨
2 Nar
Petrus och Johannes narmar sig tiggaren upp˚
˚
˚
¨
¨
repar han som sa manga ganger forr sin vadjan om
˚
pengar. Apostlarna stannar upp och far den hoppfulle
¨
¨
mannens uppmarksamhet. ”Silver och guld ager jag
¨
¨
1 B oner frambars
i templet i samband med morgonoffret och kvalls¨
offret. Kvallsoffret
frambars vid ”den nionde timmen”, dvs. omkring
˚
klockan tre p a eftermiddagen.
¨
¨
1, 2. Vilket underverk utfor Petrus och Johannes n ara en av tempelportarna?
¨
¨
”OL ARDA OCH HELT VANLIGA MANNISKOR”
49
¨
inte”, sager Petrus, ”men vad jag har, det ger jag dig:
´
˚
¨
¨
¨
I nasaren Jesu Kristi namn, ga!” Forestall dig hur for˚
¨
¨
vanade manniskorna blir nar Petrus fattar tag i den
lame mannens hand och reser upp honom och mannen
˚
˚
¨
¨
star upp for forsta gangen i sitt liv! (Apg. 3:6, 7) Kan du
˚
¨
se framfor dig hur mannen tittar p a sina friska ben och
¨
¨
¨
forsiktigt tar sina forsta steg? Det ar inte underligt att
¨
¨
han b orjar hoppa omkring och hogt lovprisa Gud!
3
Den upprymda folkskaran skyndar sig till Petrus
¨
och Johannes, som har stallt sig i Salomos pelarhall.
¨
˚
¨
˚
Har, p a just den plats dar Jesus hade statt och under¨
¨
visat, forklarar Petrus vad det som just har intraffat egentligen betyder. (Joh. 10:23) Han erbjuder folk˚
¨
skaran och den tidigare lame mannen en gava vard mer
¨
¨
¨
˚
an silver och guld, en som innebar mycket mer an att fa
˚
¨
¨
bli frisk. Den gava han erbjuder dem ar mojligheten att
¨
˚
˚
andra sinne, fa sina synder utplanade och bli efter¨
¨
foljare till den som Jehova har utsett till ”den framste
¨
formedlaren av liv”, Jesus Kristus. (Apg. 3:15)
4
Vilken fantastisk dag! En person hade blivit fysiskt
˚
˚
¨
botad och kunde nu ga. Tusentals fler hade fatt mojlig˚
˚
3. Vilken enast aende g ava blir den tidigare lame mannen och folkskaran
erbjudna?
¨
4. a) Vilken konfrontation skulle bli foljden av att den lame mannen blev
˚
˚
¨
˚
botad? b) Vilka tva fr agor ska vi se n armare p a?
50
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
het att bli andligt botade, sa att de kunde vandra var¨
¨
digt Gud. (Kol. 1:9, 10) Handelserna den har dagen
˚
¨
¨
hade ocksa baddat for en konfrontation mellan Kristi
¨
¨
lojala efterfoljare och personer i maktstallning som
˚
¨
¨
¨
skulle forsoka hindra dem fran att utfora Jesu befallning om att predika budskapet om Guds kungarike.
¨
(Apg. 1:8) Vad kan vi lara oss av de metoder som Petrus
¨
¨
och Johannes – ”olarda och helt vanliga manniskor” –
¨
¨
¨
anvande och den installning de visade nar de vittnade
¨
for folkskaran?1 (Apg. 4:13) Och hur kan vi efterlikna
¨
¨
deras och de andra larjungarnas satt att hantera mot˚
stand?
Inte ”genom personlig kraft” (Apg. 3:11–26)
¨
¨
5
Petrus och Johannes stod infor folkskaran, val med˚
vetna om att nagra av dem nyligen kan ha ropat ef¨
˚
˚
ter att Jesus skulle hangas p a p alen. (Mark. 15:8–15;
¨
˚
¨
Apg. 3:13–15) Tank p a hur modig Petrus var nar han
tydligt sade att den lame mannen hade blivit botad
¨
i Jesu namn. Han vattnade inte ur sanningen. Ratt¨
framt forklarade han att folkskaran var delaktig i Kristi
¨
¨
dod. Men han hade ingen fientlig installning till de
1˚ Se rutorna ”Petrus – fiskaren som
blev en dynamisk
apostel”,˚
¨
¨
p a sidan 52, och ”Johannes – den larjunge som Jesus alskade”, p a
sidan 56.
¨
5. Vad l ar vi oss av hur Petrus talade till folkskaran?
¨
¨
”OL ARDA OCH HELT VANLIGA MANNISKOR”
51
PE TRUS – FISKAREN
S OM BLEV EN DYNAMISK AP O STEL
¨
˚
I Bibeln anvands fem olika namn p a Petrus. Han kal¨
las Simeon, som ar ett hebreiskt namn, och Simon,
¨
som ar det motsvarande grekiska namnet. Han kal˚
¨
¨
las ocksa Petrus och aven Kefas, som ar den semitiska
¨
motsvarigheten till Petrus. Dessutom anvands det
sammansatta namnet Simon Petrus. (Matt. 10:2; Joh.
1:42; Apg. 15:14)
¨
¨
Petrus var gift, och i hans hus bodde aven hans svarmor och hans bror. (Mark. 1:29–31) Han var fiska˚
˚
re och kom fran Betsaida, en stad p a norra sidan av
¨
¨
Galileiska sjon. (Joh. 1:44) Langre fram bodde han i
¨
¨
den narbelagna staden Kapernaum. (Luk. 4:31, 38) Det
˚
¨
var i Petrus bat som Jesus satt nar han talade till en
˚
folkskara som hade samlats p a stranden vid Galileiska
˚
¨
sjon. Efter talet kunde Petrus dra upp en enorm fangst
¨
av fisk tack vare att han foljde de anvisningar Jesus
˚
¨
¨
gav honom. Petrus foll p a kna av fruktan, men Jesus
¨
¨
˚
sade till honom: ”Var inte radd langre. Fran och med
˚
¨
nu skall du fanga manniskor levande.” (Luk. 5:1–11)
Petrus fiskade tillsammans med sin bror Andreas och
¨
¨
aven med Jakob och Johannes. Alla fyra overgav sitt
¨
¨
yrke nar Jesus bad dem bli hans efterfoljare. (Matt.
˚
4:18–22; Mark. 1:16–18) Omkring ett ar senare var
˚
Petrus en av de tolv som Jesus utsag till sina ”apost¨
lar”, ett ord som betyder ”utsanda”. (Mark. 3:13–16)
52
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
Jesus valde ut Petrus, Jakob och Johannes till att fol¨
ja med honom vid speciella tillfallen. De fick bevittna
¨
¨
hans forvandling, se honom uppvacka Jairos dotter
¨
˚
och dela hans sorg i Getsemane tradgard. (Matt. 17:
1, 2; 26:36–46; Mark. 5:22–24, 35–42; Luk. 22:39–46)
˚
Det var dessa tre som tillsammans med Andreas fraga˚
¨
de Jesus om tecknet p a hans narvaro. (Mark. 13:1–4)
¨
Petrus var rattfram, dynamisk och ibland impulsiv.
Det verkar som om han ofta yttrade sig innan hans
¨
¨
medbroder hann gora det. I evangelierna citeras han
¨
oftare an de elva andra apostlarna tillsammans. Han
¨
˚
¨
stallde fragor medan de andra forblev tysta. (Matt. 15:
15; 18:21; 19:27–29; Luk. 12:41; Joh. 13:36–38) Det var
¨
¨
han som protesterade nar Jesus skulle tvatta hans
¨
¨
¨
fotter och sedan, nar han hade blivit tillrattavisad, bad
¨
¨
¨
˚
Jesus aven tvatta handerna och huvudet p a honom.
(Joh. 13:5–10)
¨
¨ ¨
¨
Starka kanslor fick Petrus att forsoka overtala Jesus
¨
¨
¨
om att han inte behovde lida och do. Jesus tillratta¨
˚
¨
¨
visade honom bestamt for hans daliga omdome i det
¨
˚
har fallet. (Matt. 16:21–23) Under Jesu sista natt p a
¨
jorden sade Petrus att aven om alla de andra skulle
˚
¨
¨
¨
overge Jesus, sa skulle han aldrig gora det. Nar Jesu
¨
fiender grep honom var Petrus modig nog att forsvara
¨
¨
¨
¨
Jesus med svard och langre fram att folja honom anda
˚ ¨
¨
˚
¨
¨
in p a oversteprastens gard. Men strax darefter for˚
¨
nekade han sin Herre tre ganger och grat sedan bittert
¨
˚
nar han insag vad han hade gjort. (Matt. 26:31–35, 51,
52, 69–75)
¨
¨
”OL ARDA OCH HELT VANLIGA MANNISKOR”
53
˚
˚
¨
Strax innan den uppstandne Jesus forsta gangen
¨
visade sig i Galileen for apostlarna sade Petrus att han
¨
˚
¨
tankte ge sig av for att fiska, och nagra av apostlar¨
¨
¨
na foljde med honom. Nar han forstod att Jesus stod
˚
p a stranden kastade han sig genast i vattnet och sim˚
made i land. Vid den frukost som Jesus lagade at apost˚
larna och som bland annat bestod av fisk fragade Jesus
¨
¨
Petrus om han alskade honom mer an ”dessa” – dvs. de
¨
fiskar de hade framfor sig. Jesus uppmanade Petrus att
¨
¨
¨
¨
anvanda hela sin tid till att folja honom i stallet for
¨
˚
˚
att agna sig at nagon yrkesverksamhet, till exempel att
fiska. (Joh. 21:1–22)
˚
Omkring aren 62–64 predikade Petrus de goda ny¨
heterna i Babylon, i det nutida Irak, dar det bodde
˚
¨
¨
manga judar. (1 Petr. 5:13) Har skrev han det forsta
˚
¨
och mojligen det andra av de tva inspirerade brev som
¨
bar hans namn. Jesus gav honom ”kraft till ett apostlaskap bland de omskurna”. (Gal. 2:8, 9) Petrus hade stor
˚
omsorg om andra och fullgjorde sitt uppdrag p a ett
¨
energiskt satt.
¨
¨
¨
har manniskorna, for de hade handlat ”i okunnighet”.
¨
¨
(Apg. 3:17) Han betraktade dem som sina broder nar
¨
˚
han vadjade till dem, och han inriktade sig p a de posi¨
tiva sidorna av budskapet om Riket. Om de andrade
sinne och satte tro till Kristus skulle ”tider som ger ny
˚
styrka” komma till dem fran Jehova. (Apg. 3:19) Vi
54
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚
¨
¨
¨
maste ocksa vara frimodiga och rattframma nar vi for˚
kunnar Guds kommande dom. Samtidigt far vi aldrig
¨
¨
¨
¨
vara framfusiga, ovanliga eller fordomande. I stallet ser
˚
¨
¨
¨
vi dem som vi forkunnar for som vara blivande broder,
˚
¨
och liksom Petrus inriktar vi oss framfor allt p a de positiva sidorna av budskapet.
˚
¨
6
Apostlarna var blygsamma. De tog inte at sig aran
¨
¨
for det underverk de hade utfort. Petrus sade till folket:
˚
¨
”Varfor stirrar ni p a oss, som om vi genom personlig
¨
˚
˚
kraft eller gudhangivenhet har fatt honom att ga?”
(Apg. 3:12) Petrus och de andra apostlarna visste att
¨
¨
˚
allt gott de utrattade i sin tj anst berodde p a Guds kraft,
˚
¨ ¨
¨
inte p a deras egen. D arfor lat de blygsamt Jehova och
˚ ¨
¨
¨
Jesus fa aran for det de utforde.
¨
¨
7 Vi behover
vara lika blygsamma nar vi tar del i pre¨
dikoarbetet. Det ar sant att Guds ande inte ger oss
¨
kraft att gora underverk och bota sjuka. Men vi kan
¨
¨
˚
hjalpa manniskor att bygga upp tro p a Gud och Kris˚
¨
tus och att ta emot samma gava som Petrus erbjod,
¨
˚
˚
¨
¨ ˚
namligen mojligheten att fa sina synder forlatna och fa
˚
styrka av Jehova. Varje ar tar flera hundra tusen emot
¨
¨
det erbjudandet och blir dopta larjungar till Kristus.
¨
6. Hur visade Petrus och Johannes att de var blygsamma och odmjuka?
˚
¨
˚
¨
7, 8. a) Vilken g ava kan vi erbjuda m anniskor? b) Hur g ar l oftet om
˚
¨
˚
”aterst allelsen av allt” i uppfyllelse i var tid?
¨
¨
”OL ARDA OCH HELT VANLIGA MANNISKOR”
55
¨
JOHANNES – DEN
L
ARJUNGE
¨
S
OM
JESUS
ALSKADE
Aposteln Johannes var son till Sebedeus och bror
˚
till aposteln Jakob. Det tycks vara sa att hans mor het¨
te Salome, och hon var mojligen syster till Maria, Jesu
mor. (Matt. 10:2; 27:55, 56; Mark. 15:40; Luk. 5:9, 10)
˚
¨
Johannes kan alltsa ha varit slakt med Jesus. Hans
¨
familj verkar ha haft det bra stallt. Sebedeus fiskeri˚
¨
verksamhet var sa pass stor att han hade lejda man.
¨
¨
(Mark. 1:20) Salome foljde med Jesus och betjanade
¨
¨
honom nar han var i Galileen, och langre fram skaffade
¨
¨
¨
hon kryddor for att gora i ordning Jesu kropp for
begravningen. (Mark. 16:1; Joh. 19:40) Johannes hade
troligtvis ett eget hus. (Joh. 19:26, 27)
¨
Johannes var antagligen den larjunge till Johannes
¨
¨
¨
doparen som stod bredvid Andreas nar Johannes dopa˚
˚
ren sag p a Jesus och sade: ”Se, Guds Lamm!” (Joh. 1:35,
¨
¨
¨
36, 40) Efter det har motet foljde han uppenbarligen
¨
¨
med Jesus till Kana och blev ogonvittne till hans forsta
underverk. (Joh. 2:1–11) Han beskriver Jesu efter¨
foljande verksamhet i Jerusalem, Samarien och Galile˚
en mycket livfullt och ingaende i sitt evangelium, och
˚
¨
¨
det tyder p a att han sjalv kan ha varit med om handelserna. Att han, i likhet med Jakob, Petrus och Andreas,
¨
˚
¨
utan att tveka overgav sina fisknat, sin bat och sitt yrke
¨
¨
nar Jesus bad honom bli hans efterfoljare vittnar om
att han hade stor tro. (Matt. 4:18–22)
56
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
Johannes ar inte lika framtradande som Petrus i
¨
evangelieskildringarna. Men aven Johannes hade en
˚
¨
kraftfull personlighet, och det forstar vi av att Jesus
gav honom och˚ hans bror Jakob tillnamnet Boanerges,
¨
¨
som betyder ”Askans soner”. (Mark. 3:17) Till en b or˚
¨
¨
jan ville han fa en framtradande plats, en onskan
˚
som var sa stark att han och hans bror fick sin mor
¨
¨
att be Jesus ge sonerna en privilegierad stallning i
¨ ¨
¨
hans kungarike. Den har onskan bottnade i sjalvisk˚
¨
het, men den visar ocksa att kungariket var verkligt for
¨
¨
¨
dem. Brodernas arelystnad gav Jesus tillfalle att ge alla
˚
¨
¨
apostlarna rad om hur viktigt det ar att vara odmjuk.
(Matt. 20:20–28)
˚
¨
¨
Johannes visade prov p a sin kraftfullhet nar han for¨
¨
sokte hindra en man som inte var en Jesu efterfoljare
¨
att driva ut demoner i Jesu namn. Vid ett annat tillfalle
˚
˚
˚
¨
ville han kalla ner eld fran himlen for att utplana inva¨
narna i en samarisk by, eftersom de var avvisande nar
¨
¨
¨
¨
Jesu budbarare kom till byn for att gora vissa forbere¨
¨
delser. Jesus tillrattavisade honom for att han reagera˚ ¨
de sa har. Uppenbarligen gjorde han framsteg och fick
¨
med tiden den balans och barmhartighet som han tycks
¨
ha saknat i b orjan. (Luk. 9:49–56) Men trots sina fel
¨
¨
och brister var han ”den larjunge som Jesus alskade”.
¨
¨ ¨
¨
Alldeles innan Jesus dog overlamnade han darfor sin
˚
egen mor i hans vard. (Joh. 19:26, 27; 21:7, 20, 24)
¨
¨
Johannes levde langre an de andra apostlarna, precis
¨
¨
som Jesus hade forutsagt. (Joh. 21: 20–22) Han tjanade
¨
¨
”OL ARDA OCH HELT VANLIGA MANNISKOR”
57
˚
Jehova troget i omkring 70 ar. Mot slutet av sitt liv,
¨
¨
nar den romerske kejsaren Domitianus harskade, blev
¨
¨
¨
han forvisad till on Patmos for att han hade ”talat om
¨
˚
Gud och vittnat om Jesus”. Dar fick han omkring ar 96
de syner som han skrev ner och som finns i Uppenbarelseboken. (Upp. 1:1, 2, 9) Enligt traditionen begav
¨
han sig till Efesos nar han hade frigetts och skrev
¨
¨
dar det evangelium som bar hans namn och de brev
¨
som kallas Forsta, Andra och Tredje Johannes brev.
¨
˚
Traditionen sager ocksa att han dog i Efesos omkring
˚
ar 100.
˚
¨
¨
Vi lever verkligen i tiden for ”aterstallelsen av allt”,
¨
¨
som Petrus hanvisade till. Kungariket upprattades i
8
himlen 1914 i uppfyllelse av det som Gud hade ”talat
¨
om forr i tiden genom sina heliga profeters mun”. (Apg.
¨
¨
3:21; Ps. 110:1–3; Dan. 4:16, 17) Kort darefter b orjade
˚
¨
˚
¨
ett andligt aterstallelsearbete utforas p a jorden under
¨
ledning av Kristus. Det har lett till att miljontals man¨
niskor har forts in i ett andligt paradis och blivit Guds
˚
kungarikes undersatar. De har tagit av sig den gamla,
¨
˚
¨
fordarvade personligheten och tagit p a sig ”den nya
personligheten som blev skapad enligt Guds vilja”.
¨
¨
(Ef. 4:22–24) Precis som nar det gallde botandet av den
58
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
¨
lame tiggaren har det har enastaende arbetet utforts ge¨
nom Guds ande och inte i mansklig kraft. I likhet med
˚
¨
Petrus maste vi frimodigt och effektivt anvanda Guds
¨
¨
˚
ord nar vi undervisar andra. Om vi lyckas hj alpa nagon
¨
˚
˚
att bli en larjunge till Kristus sa beror det p a Guds
˚
kraft, inte var egen.
”Vi ... kan inte sluta upp med att tala” (Apg. 4:1–22)
9 Petrus tal och den hoppande, ropande mannen
¨
˚
¨
som tidigare varit lam vackte stor uppstandelse. Befal¨
¨
havaren for tempelpolisen, som ansvarade for ordning˚
˚
¨
¨
en p a tempelomradet, och de framsta prasterna kom nu
¨
¨
¨
¨
rusande for att undersoka saken. De har mannen till´
¨
horde troligen sadduc eerna, en sekt som bestod av
¨ ¨
valbargade och politiskt inflytelserika personer. Sad´
¨
duc eerna arbetade for att man skulle ha fridsamma
¨
¨
forbindelser med romarna, forkastade den muntliga
´
˚
˚
¨ ¨
lag som fariseerna var sa mana om och forlojligade
˚
˚
¨
˚
˚
tron p a uppstandelsen.1 Tank sa irriterade de maste ha
¨
¨
blivit nar de fick klart for sig att Petrus och Johannes
¨
stod i templet och modigt larde ut att Jesus hade
˚
uppstatt!
¨
¨
¨
¨
˚
1 Se rutan ”Oversteprasten och de framsta prasterna”, p a sidan 60.
˚
9–11. a) Hur reagerade de judiska ledarna p a Petrus och Johannes bud¨
skap? b) Vad var apostlarna beslutna att g ora?
¨
¨
”OL ARDA OCH HELT VANLIGA MANNISKOR”
59
¨
¨
OVERSTEPR
ASTEN
¨
¨
O
CH
DE
FR
AMSTA
PR
ASTERNA
¨
¨
¨
¨
¨
Oversteprasten foretradde folket infor Gud. I det
˚
˚
¨
forsta arhundradet v.t. var han ocksa den som hade led¨
¨
ningen i Sanhedrin. Runt honom fanns de framsta pras¨
¨
terna som ledare for judarna. Till dessa horde tidigare
¨
¨
˚
¨
overstepraster, exempelvis Hannas, och andra man fran
¨
˚
¨
¨
de familjer som oversteprasterna valdes fran. Det rorde
¨
sig kanske inte om mer an fyra eller fem familjer. Fors¨
˚
¨
karen Emil Schurer skrev: ”Bara det att nagon tillhorde
˚
en av de privilegierade familjerna maste ha gett honom
¨
¨
¨
en sarskild stallning” bland prasterna.
¨
¨
¨
Bibeln visar att oversteprasten innehade sitt ambete
˚ ¨
sa lange han levde. (4 Mos. 35:25) Men under den pe¨
riod som behandlas i Apostlagarningarna var det ro˚
˚
˚
˚
merska stathallare och kungar under dessa stathallare
¨
¨
som tillsatte och avsatte overstepraster efter eget tycke.
¨
˚
˚
¨
Det verkar anda vara sa att dessa icke-judiska harskare
˚
¨
¨
valde sadana som var praster i Arons slaktlinje.
˚
De uppretade motstandarna kastade Petrus och Jo¨
¨
¨
¨
hannes i fangelse och stallde dem nasta dag infor judar¨
¨
¨
nas hogsta domstol. Ur de sjalvgoda styresmannens
¨
synvinkel var Petrus och Johannes ”olarda och helt
¨
¨
vanliga manniskor” som inte hade ratt att undervisa i
˚
¨
templet. De hade inte studerat vid nagon av de erkanda
10
60
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
¨
¨
religiosa skolorna. Anda fick deras rattframhet och
¨
¨
overtygelse domstolens medlemmar att forundra sig.
˚
¨
Varfor var Petrus och Johannes sa skickliga i sin argumentering? En anledning var att de ”brukade vara till¨
sammans med Jesus”. (Apg. 4:13) Deras larare hade
undervisat med verklig myndighet och inte som de
¨
skriftlarda. (Matt. 7:28, 29)
11
Domstolen beordrade apostlarna att sluta predika.
¨
¨
I det samhallet vagde domstolens beslut tungt. Bara
˚
¨
nagra veckor tidigare hade samma domstol forklarat
¨
Jesus ”skyldig till doden”. (Matt. 26:59–66) Men Petrus
¨
¨
¨
och Johannes lat sig inte avskrackas. Infor dessa rika,
¨
¨
valutbildade, inflytelserika man sade de modigt men
¨
˚
¨
¨
¨
¨
¨
anda respektfullt: ”D om sjalva om det ar rattfardigt i
¨
¨
¨
Guds ogon att lyssna till er mer an till Gud. Men vi for
˚
var del kan inte sluta upp med att tala om det vi har
¨
sett och hort.” (Apg. 4:19, 20)
¨
¨
12
Ar du lika modig som de? Hur kanner du
¨
˚
¨
¨
¨
det nar du har mojligheten att vittna for nagon som ar
¨
¨
¨
rik, valutbildad eller inflytelserik i samhallet dar du
¨
bor? Hur reagerar du om slaktingar, skolkamrater eller
˚
¨
¨
arbetskamrater hanar dig for din tro? Skrammer det
˚
˚
¨
dig till tystnad? I sa fall kan du overvinna sadana
¨
˚
¨
12. Vad kan hj alpa oss att bli modigare och fa starkare overtygelse?
¨
¨
”OL ARDA OCH HELT VANLIGA MANNISKOR”
61
¨
¨
˚
¨
kanslor. Nar Jesus var p a jorden larde han apostlarna
¨
¨
hur de skulle forsvara sina trosuppfattningar med over˚
tygelse och respekt. (Matt. 10:11–18) Efter sin uppstan¨
¨
delse lovade han sina larjungar att han skulle fortsatta
˚
att vara med dem ”alla dagar intill avslutningen p a
¨
tingens ordning”. (Matt. 28:20) Under hans ledning lar
¨
”den trogne och omdomesgille slaven” oss hur vi kan
˚
¨
¨
forsvara var tro. (Matt. 24:45–47; 1 Petr. 3:15) Det har
˚
¨
sker genom den undervisning vi far vid forsamlingens
¨
moten, till exempel teokratiska skolan, och genom bib¨
lisk litteratur, som boken Resonera med hjalp av Skrifter˚
¨
¨
˚
na. Tar du vara p a den har hjalpen? I sa fall kommer du
˚
¨
att bli modigare och fa starkare overtygelse. Och precis
˚
som i apostlarnas fall kommer ingenting att fa dig att
sluta upp med att tala om de underbara andliga san¨
ningar du har ”sett och hort”.
¨
¨
”De ... [h ojde] sina r oster till Gud” (Apg. 4:23–31)
13 Direkt efter det att Petrus och Johannes hade blivit
¨
frigivna samlades de med de andra i forsamlingen. Till¨
¨
sammans ”hojde de ... sina roster till Gud” och bad om
¨
mod att fortsatta att predika. (Apg. 4:24) Petrus visste
¨
¨
˚
¨
¨
¨
alltfor val hur dumt det ar att forlita sig p a sin egen for˚
¨
˚
¨
¨
¨
maga nar man forsoker gora Guds vilja. Bara nagra
¨
¨
¨
¨
˚
¨
13, 14. Vad b or vi g ora n ar vi m oter motst and, och varfor?
62
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
veckor tidigare hade han sjalvsakert sagt till Jesus:
¨
˚
¨
¨
”Aven om alla de andra formas att snava och falla i for˚
¨
bindelse med dig, skall jag aldrig formas att snava och
¨
˚
¨
falla!” Som Jesus forutsade gav Petrus anda snabbt
¨
¨
¨
¨
efter for manniskofruktan och fornekade sin van och
¨
¨
larare. Men han larde sig av sitt misstag. (Matt. 26:33,
34, 69–75)
¨
¨
14 Det racker
inte bara med beslutsamhet for att du
¨
¨
ska kunna utfora uppdraget att vittna om Kristus. Nar
˚
˚
¨
¨
motstandare forsoker bryta ner din tro eller fa dig att
˚
¨
sluta predika, folj da Petrus och Johannes exempel. Be
¨
¨
¨
till Jehova om styrka. S ok dig till forsamlingen for att
˚
¨
¨
¨
¨
¨
fa stod. Beratta for de aldste och andra mogna broder
˚
¨
och systrar om de svarigheter du har. Andras b oner kan
˚
vara en stark uppehallande kraft. (Ef. 6:18; Jak. 5:16)
˚
˚
˚
¨
15 Om du nagon
gang har gett efter for p atryckningar
˚
¨
och slutat predika under en tid, bli da inte alltfor ned˚
¨
slagen. Kom ihag att alla apostlarna overgav prediko¨
arbetet under en period efter Jesu dod men att de snart
blev verksamma igen. (Matt. 26:56; 28:10, 16–20) Skulle
¨
˚
¨
du, i stallet for att lata tidigare misstag tynga ner dig,
¨
¨
kunna dra fordel av erfarenheten och anvanda det du
¨
¨
har lart dig for att styrka andra?
¨
¨
˚
˚
15. Varfor b or de som n agon g ang har slutat predika under en tid inte
¨
¨
kanna sig alltfor nedslagna?
¨
¨
”OL ARDA OCH HELT VANLIGA MANNISKOR”
63
¨
¨
Vad b or vi be om nar myndighetspersoner mot¨
¨
¨
arbetar oss? Lagg marke till att larjungarna inte bad
˚
¨
om att fa slippa provningar. De mindes tydligt Jesu ut¨ ¨
¨ ¨
talande: ”Om de har forfoljt mig, skall de forfolja er
˚
¨
¨
ocksa.” (Joh. 15:20) De har lojala larjungarna bad i
¨
¨
¨
˚
stallet Jehova vanda sin uppmarksamhet till motstandarnas hotelser. (Apg. 4:29) De hade hela bilden klar
¨
¨
¨
¨ ¨
for sig och forstod att den forfoljelse de upplevde i sj al¨
va verket var forutsagd. De visste att Guds vilja skulle
˚
¨
”ske ... p a jorden”, precis som Jesus hade lart dem att
¨
be, och det oavsett vad jordiska styresman sade. (Matt.
6:9, 10)
¨
¨
¨
17 For
att kunna utfora Guds vilja bad larjungarna:
¨
¨
”Forunna dina slavar att fortsatta med att tala ditt ord
med all frimodighet.” Vilket omedelbart svar gav Jeho¨
va? ”Platsen dar de var samlade [skakades]; och allesammans uppfylldes de av den heliga anden och talade
Guds ord med frimodighet.” (Apg. 4:29–31) Ingenting
¨
kan hindra att Guds vilja genomfors. (Jes. 55:11) Hur
¨
¨
˚
¨
omojligt det an ser ut och hur maktiga motstandarna
¨ ¨
¨
¨
˚
¨
an ar kan vi vanda oss till Gud i b on och vara sakra p a
¨
att han ger oss styrka att fortsatta att tala hans ord med
frimodighet.
16
¨
¨
¨
16, 17. Vad kan vi l ara oss av den b on som Kristi efterfoljare i Jerusalem bad?
64
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
”Det ar inte m anniskor ... utan Gud”
¨
¨
vi ar ansvariga infor
(Apg. 4:32–5:11)
¨
¨
18
Den nybildade forsamlingen i Jerusalem vaxte och
¨
¨
hade snart mer an 5 000 medlemmar.1 Trots att larjung¨
arna hade olika bakgrund hade de ”ett hjarta och en
¨
¨
sjal”. De var forenade i samma sinne och i samma
˚
¨
tankegang. (Apg. 4:32; 1 Kor. 1:10) Larjungarna gjorde
¨
¨
mer an att bara be till Jehova om att han skulle valsigna
¨
¨
˚
˚
deras anstrangningar. De hj alpte ocksa varandra bade
¨
˚
¨
andligt och materiellt, nar sa behovdes. (1 Joh. 3:16–18)
¨
Larjungen Josef till exempel, som apostlarna hade gett
˚
˚
¨
tillnamnet Barnabas, salde en aker som han agde och
¨
¨
¨
gav osjalviskt bort hela summan for att hjalpa dem som
˚
¨
˚
kom fran avlagsna omraden att stanna kvar i Jerusalem
¨
¨
lite langre och lara sig mer om sin nya tro.
˚
19 Ett gift par som hette Ananias och Safira salde
˚
˚
ocksa en jordegendom och gav ett bidrag. De p astod att
¨
¨
de gav bort allt de fick for jordegendomen fastan de
˚
”i hemlighet [tog] undan nagot av beloppet”. (Apg. 5:2)
´
¨
¨
1 Det
kanske bara fanns
omkring 6 000 fariseer och annu farre sad´
˚
duc eer
˚ i Jerusalem ar¨ 33. Detta kan vara ytterligare en¨ orsak till att
de bada grupperna kande sig alltmer hotade av Jesu lara.
¨
¨
18. Vad gjorde medlemmarna av forsamlingen i Jerusalem for varandra?
¨
¨
19. Varfor d odade Jehova Ananias och Safira?
¨
¨
”OL ARDA OCH HELT VANLIGA MANNISKOR”
65
˚
˚ ¨
˚
¨
B ada tva dodades av Jehova, inte for att deras gava var
¨
¨
for liten utan for att deras motiv var ondskefullt och
¨
¨
¨
¨
for att de var falska. Det var inte manniskor de forsokte lura, utan Gud. (Apg. 5:4) I likhet med de hycklare
¨
¨
som Jesus fordomde var Ananias och Safira mer intres¨
¨
¨
serade av att bli arade av manniskor an av att bli god¨
kanda av Gud. (Matt. 6:1–3)
Miljontals Jehovas vittnen i dag visar samma gene¨
¨
¨
rosa installning som de trogna larjungarna i Jerusalem
¨
¨
och understoder det varldsvida predikoarbetet genom
20
att ge frivilliga bidrag. Ingen tvingas att ge vare sig av
¨
¨
¨
sin tid eller av sina pengar for att stodja det har arbetet.
¨
Jehova vill verkligen inte att vi tjanar honom ”miss˚
¨
¨
unnsamt eller av tvang”. (2 Kor. 9:7) Nar vi ger ar han
¨
intresserad av motivet till att vi ger och inte av mangden eller beloppet. (Mark. 12:41–44) Vi vill absolut inte
˚
vara som Ananias och Safira och lata egenintresse eller
¨
˚
¨
¨
en onskan att bli arade vara det som far oss att tjana
¨
Gud. Vi vill i stallet vara som Petrus, Johannes och
˚
¨
¨
Barnabas och alltid lata akta karlek till Jehova och till
˚
¨
vara medmanniskor vara det som motiverar oss att
¨
tjana honom. (Matt. 22:37–40)
¨
¨
¨
20. Vilka l ardomar ger Bibeln oss n ar det g aller att ge till Jehova?
66
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
KAPITEL 5
˚
˚
¨
”Vi m aste lyda Gud som var harskare”
¨
˚
Apostlarna klarg or sin st andpunkt
¨
˚
och visar d armed hur alla sanna kristna m aste handla
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 5:12–6:7
SANHEDRINS domare kokar av vrede! Jesu apostlar
˚
¨
¨
¨
star infor denna maktiga domstol anklagade for ett
¨
¨
¨
¨
brott. Vad ar det for brott? Josef Kaifas, oversteprast
¨
¨
¨
¨
och ordforande i Sanhedrin, sager med strang rost till
˚
¨
dem: ”Vi har uttryckligen forbjudit er att undervisa p a
¨
grundval av detta namn.” Den upprorde Kaifas kan
¨
˚
˚
¨
inte ens forma sig att uttala namnet Jesus. ”Anda”,
¨
fortsatter han, ”har [ni] uppfyllt Jerusalem med er
¨
undervisning, och ni ar beslutna att dra den mannens
¨
¨
blod over oss.” (Apg. 5:28) Budskapet ar glasklart:
˚
Sluta predika, annars rakar ni illa ut!
Hur kommer apostlarna att reagera? Befallningen
˚
˚
att predika kom fran Jesus, som hade fatt sin myndig2
het av Gud. (Matt. 28:18–20) Kommer de att ge efter
¨
¨
¨
1–3. a) Varfor har apostlarna st allts infor Sanhedrin, och vad handlar
¨ ¨
saken i grund och botten om? b) Varfor ar vi mycket intresserade av den
˚
st andpunkt apostlarna intog?
˚
˚
¨
”VI MASTE LYDA GUD SOM VAR HARSKARE”
67
¨
˚
¨
for manniskofruktan och lata sig tystas? Eller kommer
˚
¨
de att vara modiga nog att sta fasta och fortsatta predika? I grund och botten handlar det om detta: Kom¨
mer de att lyda Gud eller manniskor? Utan att tveka
¨
tar aposteln Petrus till orda som talesman for de andra
¨
˚
¨
apostlarna. Han ar bade tydlig och oradd i sitt uttalande.
¨
Som sanna kristna ar vi mycket intresserade av
˚
hur apostlarna reagerade p a Sanhedrins hotelser. Be¨
˚
¨
fallningen att predika galler oss ocksa, och aven vi
¨
¨
¨
kan bli motarbetade nar vi utfor det har gudagiv˚
¨
¨
na uppdraget. (Matt. 10:22) Motstandare kan forsoka
¨
˚
˚
¨
¨
begransa eller forbjuda vart arbete. Vad gor vi da? Vi
¨
˚
kan lara oss mycket av att granska den standpunkt
¨
apostlarna intog och de omstandigheter som ledde
¨
¨
fram till att de stalldes infor Sanhedrin.1
¨
¨
¨
”Jehovas angel [oppnade] fangelsets portar”
(Apg. 5:12–21a)
¨
4 Vi minns att nar Petrus och Johannes blev beordra˚
¨
de att sluta predika forsta gangen svarade de: ”Vi ...
3
˚
¨
1 Se rutan ”Sanhedrin – judarnas hogsta domstol”, p a sidan 69.
´
4, 5. Vad var orsakerna till att Kaifas och sadduc eerna ”uppfylldes av
svartsjuka”?
68
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
SANHEDRIN
¨
–
JUDARNAS
H
O
GSTA D OMSTOL
¨
Judeen var en romersk provins, men Rom tillat
¨
judarna att folja sina egna traditioner och till stor del
¨
styra sig sjalva. Lokala domstolar avgjorde fall som
¨
˚
gallde tvister och mindre brott, men fragor som de
¨
¨
¨
inte kunde avgora overlamnades till Sanhedrin, eller
˚
Stora radet, i Jerusalem. Sanhedrin fungerade som
¨
judarnas hogsta domstol och nationens administra˚
¨
˚
¨
˚
tiva rad. Det har radet bestamde ocksa hur den judiska lagen skulle tolkas, och dess myndighet respektera¨
des av judar overallt.
Sanhedrin samlades i en sal som tycks ha legat an˚
˚
¨
¨
tingen p a tempelomradet eller alldeles dar i narheten.
˚
¨
˚
¨
Radet bestod av 71 medlemmar – oversteprasten (ra¨
¨
¨
¨
dets ordforande), andra praster av hog rang (daribland
´
¨
˚
¨
¨
sadduceer), lekman fran overklassen och skriftlarda.
¨
Domstolens beslut kunde inte overklagas.
kan inte sluta upp med att tala om det vi har sett och
¨
hort.” (Apg. 4:20) Efter den konfrontationen med Sanhedrin fortsatte Petrus, Johannes och de andra apost¨
larna att predika i templet. Apostlarna utforde storslagna tecken. Bland annat botade de sjuka och drev ut
˚
˚
¨
”VI MASTE LYDA GUD SOM VAR HARSKARE”
69
demoner. Detta gjorde de ”i Salomos pelarhall”, en
˚
¨
˚
¨
pelarhall p a templets ostra sida dar manga judar sam˚
¨
lades. Nagra blev tydligen till och med botade nar Pet˚
˚
¨
rus skugga foll p a dem! Manga som blev fysiskt friska
˚ ˚
¨
lyssnade ocksa p a de ord som kunde gora dem andligt
¨
friska. Foljden blev att det hela tiden ”fogades ... till
˚
˚
¨
fler som trodde p a Herren, skaror av bade man och
kvinnor”. (Apg. 5:12–15)
´
¨
5 Kaifas och sadduc eerna, den religiosa
sekt som
¨
han tillhorde, ”uppfylldes av svartsjuka” och kastade
¨
¨
apostlarna i fangelse. (Apg. 5:17, 18) Varfor blev sad´
˚
¨
duc eerna sa upprorda? Apostlarna undervisade om att
¨
´
˚
Jesus hade uppvackts, men sadduceerna trodde inte p a
˚
uppstandelsen. Apostlarna sade att det bara var ge˚
¨
nom att tro p a Jesus som man kunde bli raddad, men
´
¨
sadduceerna var oroliga for att Rom skulle svara med
¨
repressalier om folket b orjade betrakta Jesus som sin
˚
ledare. (Joh. 11:48) Det var alltsa inte konstigt att sad´
duc eerna var beslutna att tysta apostlarna.
¨
˚
¨
¨
¨
¨
6 Aven i var tid ar det forst
och framst religiosa mot˚
¨
¨ ¨
standare som ligger bakom forfoljelsen av Jehovas tj a¨
˚
¨
¨
¨ ¨
6. Vilka ar det i var tid som forst och fr amst ligger bakom forfoljelsen
¨
¨
¨ ˚
¨
av Jehovas tj anare, och varfor blir vi inte forvanade over det?
70
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
nare. De forsoker ofta utnyttja sitt inflytande hos
˚
¨
myndighetspersoner och massmedier for att tysta vart
˚
˚
¨
¨
forkunnararbete. Ska vi bli forvanade? Nej. Vart bud¨
¨
¨
skap avslojar falsk religion. Nar uppriktiga manniskor
¨
˚
satter tro till Bibelns sanningar blir de fria fran obib¨
¨
liska trosuppfattningar och sedvanjor. (Joh. 8:32) Ar
˚
˚
¨
¨
det da underligt att vart budskap ofta gor religiosa
ledare svartsjuka och hatiska?
¨
¨
¨
˚
¨
˚
7 Nar apostlarna vantade i fangelset p a sin rattegang
¨
¨
undrade de formodligen om de snart skulle do som
¨
˚
martyrer. (Matt. 24:9) Men under natten hande nagot
¨
¨
¨
¨
mycket ovantat – ”Jehovas angel [oppnade] fangelsets
¨
portar”.1 (Apg. 5:19) Angeln gav dem sedan en tydlig
¨
¨
anvisning: ”Stall er i templet och fortsatt att tala.”
¨
¨
(Apg. 5:20) Den befallningen overtygade formodligen
¨
¨
apostlarna om att de hade gjort det ratta. Angelns ord
˚
¨
kan ocksa ha gett dem styrka att forbli fasta vad som
¨
¨
an hande. Med stark tro och stort mod ”gick de i
¨
¨
¨
¨
¨ 1 Det har ar det ¨ forsta av omkring 20 direkta omn
¨ amnanden av
anglar i Apostlagarningarna.
Tidigare, i Apostlagarningarna
1:10,
¨
¨
finns
ett
indirekt
omn
amnande.
I
den
versen
talas
det
om
”m
an
i
vita
¨
klader”.
¨
¨
˚
7, 8. Vilken inverkan hade formodligen angelns befallning p a apostlarna,
˚
¨
¨
och vilken fr aga b or vi st alla oss?
˚
˚
¨
”VI MASTE LYDA GUD SOM VAR HARSKARE”
71
¨
¨
dagbrackningen in i templet och b orjade undervisa”.
(Apg. 5:21)
˚
¨
8 Vi b or
var och en fraga oss: Skulle jag ha den tro
¨
¨
¨
¨
och det mod som kravs for att fortsatta att forkunna
˚
˚
¨
¨
under sadana forhallanden? Vi kan kanna oss styrkta
av att veta att det viktiga arbetet med att ”grundligt
¨
¨
¨
vittna om Guds kungarike” stods och vagleds av anglarna. (Apg. 28:23; Upp. 14:6, 7)
˚
˚
¨
¨
¨
”Vi m aste lyda Gud som var h arskare mer an m anniskor”
(Apg. 5:21b–33)
Kaifas och de andra domarna i Sanhedrin var nu
¨
¨
redo att forhora apostlarna. De hade ingen aning om
¨
¨
˚
¨
vad som hade hant i fangelset, sa de skickade i vag
¨
˚
¨
¨
¨
tempelpoliser for att hamta fangarna. Forestall dig
˚
˚
¨
¨
hur forvanade tempelpoliserna maste ha blivit nar de
¨
˚
¨
upptackte att fangarna var borta, trots att ”fangelset
˚
var ordentligt last och att vakterna stod vid portarna”.
¨
¨
(Apg. 5:23) Befalhavaren for tempelpolisen fick snart
9
veta att apostlarna stod i templet igen och vittnade om
˚
˚
¨
Jesus Kristus – de holl alltsa p a med just det som
¨
¨
¨
de hade fangslats for! Befalhavaren och hans poliser
¨
9–11. Vad svarade apostlarna n ar Sanhedrin befallde dem att sluta pre˚
¨
¨
¨
¨
dika, och p a vilket s att ar detta ett exempel for sanna kristna att folja?
72
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
¨
skyndade sig till templet for att hamta fangarna och
¨
fora dem till Sanhedrin.
¨
10 Som det beskrevs i b orjan
av kapitlet gjorde de ur¨
¨
sinniga religiosa ledarna klart for apostlarna att de
˚
maste sluta predika. Vad svarade apostlarna? Petrus,
som fick vara apostlarnas talesman, sade frimodigt:
˚
˚
¨
¨
¨
”Vi maste lyda Gud som var harskare mer an manni¨
skor.” (Apg. 5:29) Apostlarna visade darmed hur alla
˚
˚
¨
¨
sanna kristna maste handla under sadana har omstan¨
¨
¨
digheter. Jordiska styresman forlorar sin ratt till lyd˚
˚
¨
¨
nad i situationer da de forbjuder nagot som Gud kra¨
˚
¨
ver eller kraver nagot som Gud forbjuder. Om ”de
˚
¨
¨
overordnade myndigheterna” i var tid forbjuder oss att
˚
¨
forkunna de goda nyheterna, kan vi alltsa inte sluta
¨
upp med det har uppdraget som Gud har gett oss.
¨
¨
(Rom. 13:1) Vi kommer i stallet att hitta diskreta satt
¨
att fortsatta att vittna grundligt om Guds kungarike.
11 Apostlarnas frimodiga svar gjorde naturligtvis de
¨
¨
redan upprorda domarna annu argare. De var beslut¨
¨
na att ”roja ... [apostlarna] ur vagen”. (Apg. 5:33) De
¨
˚
har modiga, nitiska vittnena verkade nu ga mot en
¨
˚
¨
¨
saker dod som martyrer. Men de skulle fa hj alp, och
˚
¨
˚
det fran ett mycket ovantat hall!
˚
˚
¨
”VI MASTE LYDA GUD SOM VAR HARSKARE”
73
¨
˚
”Ni [skall] inte form a kullkasta dem” (Apg. 5:34–42)
¨
12 Gamaliel, ”en laglarare som var aktad av allt fol˚
ket”, tog till orda.1 Denne jurist maste ha varit mycket
respekterad av de andra domarna, eftersom han tog
ledningen och till och med ”gav befallning om att man
¨
skulle fora ut ... [apostlarna] en liten stund”. (Apg.
¨
˚
5:34) Gamaliel hanvisade till tidigare exempel p a upp¨
ror som snabbt hade runnit ut i sanden nar ledarna
˚
¨
¨
hade dott, och p a det sattet uppmanade han dom˚
stolen att ha talamod och vara tolerant i sin hantering
¨
av apostlarna, vars ledare, Jesus, nyligen hade dott.
˚
¨
¨
Han argumenterade p a ett overtygande satt: ”Befatta
¨
¨
˚
˚
er inte med de har manniskorna, utan lat dem hallas
¨ ¨
¨
¨
(darfor att om detta projekt eller detta verk ar av man¨
niskor, skall det bli kullkastat; men om det ar av Gud,
˚
¨
skall ni inte forma kullkasta dem); annars kanske det
¨
visar sig att ni i sj alva verket strider mot Gud.” (Apg.
˚
¨
5:38, 39) Domarna foljde hans rad. Men de pryglade
˚
¨
1 Se rutan ”Gamaliel – hogt aktad av rabbinerna”, p a sidan 75.
˚
12, 13. a) Vilket r ad gav Gamaliel de andra domarna, och vad gjorde
˚
¨
¨
˚
¨
de? b) P a vilket s att kan Jehova ingripa till form an for sitt folk i dag,
¨
˚
¨
¨
¨
och vad kan vi vara overtygade om ifall vi far ”lida for r attfardighetens
skull”?
74
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
GAMALIEL
¨
– H O GT AKTAD AV RABBINERNA
¨
¨
Den Gamaliel som omnamns i Apostlagarningarna
¨
anses i regel vara identisk med Gamaliel den aldre, sonson till Hillel, som grundade den mer liberala
˚
av fariseismens tva skolor. Gamaliel hade en ledan¨
˚
¨
de stallning i Sanhedrin och var sa hogt aktad av rab¨
binerna att han var den forste som fick hederstiteln
˚
”rabban”. I Mishna star det: ”Efter rabban Gamaliel
¨
¨
˚
¨
¨
¨
den aldres dod finns det inte langre nagon vordnad for
˚
˚
Lagen, och samtidigt dog renhet och aterhallsamhet.”
¨
¨
¨
¨ ¨
Han sags ha genomfort forandringar som underlatta¨
˚
¨
de for manniskor. I ett judiskt uppslagsverk star det:
¨
¨
˚
”Sarskilt betydelsefullt ar hans beslut att tillata en
˚
kvinna att gifta om sig efter enbart ett vittnesmal om
¨
¨
hennes mans dod.” (Encyclopaedia Judaica) Han sags
˚
¨
ocksa ha infort lagar som skyddade hustrur mot sam¨
¨
¨
¨
¨
vetslosa akta man och ankor mot samvetslosa barn
¨
och att ha argumenterat for att fattiga icke-judar bor¨
¨
de ha samma ratt till efterskord som fattiga judar.
¨
˚
¨
anda apostlarna och gav dem order ”att upphora med
˚
att tala p a grundval av Jesu namn”. (Apg. 5:40)
˚
˚
¨
13 Nu precis som da kan Jehova fa lika framtradande
˚
¨
¨
personer som Gamaliel att ingripa till forman for sitt
¨
folk. (Ords. 21:1) Jehova kan anvanda sin ande till att
˚
˚
¨
”VI MASTE LYDA GUD SOM VAR HARSKARE”
75
˚
¨
¨
fa maktiga harskare, domare och lagstiftare att handla
enligt hans vilja. (Neh. 2:4–8) Men om han skulle till˚
˚
¨
¨
¨
lata att vi far ”lida for rattfardighetens skull” kan vi
˚
¨
¨
vara overtygade om tva saker. (1 Petr. 3:14) For det
¨
¨
forsta att Gud kan ge oss styrka att utharda. (1 Kor.
˚
˚
¨
¨
10:13) For det andra att motstandare inte kan ”forma
kullkasta” hans verk. (Jes. 54:17)
˚
14 Hur p averkades apostlarna av att de blev prygla¨
de? Blev de nedstamda och mindre beslutsamma? Inte
¨
˚
alls! De ”gick ... sin vag bort fran Sanhedrin, under det
¨
att de gladde sig”. (Apg. 5:41) ”Gladde sig” – varfor
¨
¨
¨
det? Naturligtvis inte for att de kande smarta efter
¨ ¨
pryglingen. De gladde sig darfor att de visste att de
¨ ¨
¨
hade blivit forfoljda for att de var lojala mot Jehova
¨
¨
och handlade som sitt stora foredome, Jesus. (Matt. 5:
11, 12)
˚
˚
˚
¨
¨
15 Liksom vara broder
i det forsta arhundradet haller
¨
¨
˚
¨
vi ut med gladje nar vi far lida for de goda nyheternas
skull. (1 Petr. 4:12–14) Nej, vi tycker inte om att bli
¨
¨
¨ ¨
hotade, forfoljda eller fangslade. Men att vi ar lojala
¨
och ostraffliga ger oss en kansla av djup tillfreds˚
¨
14, 15. a)
˚ Hur reagerade apostlarna p a att de blev pryglade,˚ och varfor
det? b) Aterge en erfarenhet som visar att Jehovas folk h aller ut med
¨
gl adje.
76
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
˚
stallelse. Tank till exempel p a Henryk Dornik, som un˚
˚
˚
¨
der manga ar behandlades hart av totalitara regimer.
¨
¨
Han berattar att myndigheterna i augusti 1944 beslot
att skicka honom och hans bror till ett koncentrations¨
˚
¨
¨
¨
lager. Motstandarna sade: ”Det ar omojligt att over˚
tala dem till nagonting. Deras martyrskap ger dem
¨
¨
¨
gladje.” Broder Dornik forklarar: ”Jag hade ingen on¨
skan att bli martyr, men att jag modigt och med var¨
dighet utstod lidanden for att jag var lojal mot Jehova
¨
gav mig verklig gladje.” (Jak. 1:2–4)
¨
˚ ¨
¨
16 Apostlarna lat ingen tid ga forlorad
utan b orjade
¨
snabbt predika igen. Oradda fortsatte de ”varje dag ...
˚
¨
att i templet och fran hus till hus undervisa och forkunna de goda nyheterna om Messias”.1 (Apg. 5:42)
¨
¨
De har ivriga forkunnarna var beslutna att vittna
¨
¨
¨
grundligt. Lagg marke till att de forkunnade budskapet i hemmen, precis som Jesus Kristus hade in¨
struerat dem att gora. (Matt. 10:7, 11–14) Det var utan
˚
¨
tvivel p a det sattet de hade lyckats uppfylla Jerusalem
˚
¨
¨
med sin undervisning. I var tid ar Jehovas vittnen kan¨
¨
¨
da for att tillampa den har apostoliska metoden att
˚
˚
1 Se rutan ”Predika ’fran hus till hus’ ”, p a sidan 78.
16. Hur visade apostlarna att de var beslutna att vittna grundligt, och
¨
hur till ampar vi den apostoliska metoden att predika?
˚
˚
¨
”VI MASTE LYDA GUD SOM VAR HARSKARE”
77
˚
PREDIKA
”FR
AN
HUS T ILL HUS”
¨
¨
Trots att Sanhedrin hade forbjudit larjungarna att
¨
predika fortsatte de att forkunna och undervisa ”var˚
je dag ... i templet och fran hus till hus”. (Apg. 5:42)
˚
Vad betyder egentligen uttrycket ”fran hus till hus”?
¨
Det grekiska uttrycket i grundtexten ar kat’ o ikon,
som ordagrant betyder ”[hus] efter hus (husvis)”. Fle¨
¨
¨
˚
¨
¨
ra oversattare sager att ordet kata har ska forstas i
¨
”distributiv” betydelse, dvs. att larjungarna predikade
¨
i det ena huset efter det andra. En liknande anvand¨
¨
ning av ordet kata finns i Lukas 8:1, dar det sags
˚
˚
att Jesus predikade ”fran stad till stad och fran by
till by”.
¨
¨
I Apostlagarningarna 20:20 anvands pluralformen
kat’ o ikous. Aposteln Paulus sade till kristna till¨
syningsman: ”Jag [undandrog mig] inte ... att under˚
¨
visa er offentligt och fran hus till hus.” Att Paulus har
¨
¨
inte talade om att undervisa i aldstebrodernas hem,
˚
¨
¨
vilket vissa menar, forstar vi av det som sags i den
¨
efterfoljande versen: ”Utan jag vittnade grundligt
˚
¨
¨
¨
bade for judar och for greker om sinnesandring in˚
˚
¨
for Gud och tro p a var Herre Jesus.” (Apg. 20:21)
¨
Medtroende hade redan andrat sinne och satt tro till
¨ ¨
˚
Jesus. Darfor maste det ha varit icke troende som han
¨
˚
¨
vittnade for nar han gick fran hus till hus.
78
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚
¨
predika. Genom att vi besoker varje hem p a vart
˚
distrikt visar vi tydligt att vi ocksa vill vara grundliga
¨
¨
och ge alla en mojlighet att hora de goda nyheterna.
¨
¨
˚
Har Jehova valsignat tj ansten fran hus till hus? Ja,
˚
¨
verkligen! Manga av de miljontals manniskor som har
¨
tagit till sig budskapet om Riket i denna andens tid
˚
¨
¨
¨
fick hora de goda nyheterna forsta gangen nar ett
¨
Jehovas vittne kom till deras dorr.
¨
¨
¨
Kvalificerade
m
an
s
atts
till
att
sk
ota
denna
¨ ¨
”n odvandiga uppgift” (Apg. 6:1–6)
¨
¨
17 Den unga forsamlingen
hotades nu av en lomsk
˚
˚
¨
¨
fara inifran. Vad var det for fara? Manga av de larjung˚
¨
¨
ar som hade blivit dopta var p a besok i Jerusalem och
¨
¨
ville lara sig mer innan de for hem igen. Larjungar som
¨ ¨
˚
˚
bodde i Jerusalem gav darfor villigt gavor sa att man
¨
¨
kunde kopa mat och annat som behovdes. (Apg. 2:
¨
44–46; 4:34–37) Nu uppstod en mycket kanslig situation. Under ”den dagliga utdelningen” av mat blev de
¨
¨
grekisktalande ankorna ”forbisedda”. (Apg. 6:1) Det
¨
¨
blev daremot inte de hebreisktalande ankorna. Proble˚
met handlade alltsa uppenbarligen om diskriminering.
˚
˚
Fa saker kan orsaka sa stor splittring som just detta.
¨
17–19. Vilken kanslig situation uppstod nu, och vilken anvisning gav
¨
¨
apostlarna for att l osa problemet?
˚
˚
¨
”VI MASTE LYDA GUD SOM VAR HARSKARE”
79
Apostlarna, som fungerade som en styrande krets
¨
¨
¨
¨
for den vaxande forsamlingen, forstod att det inte
˚
¨
¨
skulle vara forstandigt av dem att overge ”Guds ord
¨
¨
¨
for att dela ut mat”. (Apg. 6:2) For att losa problemet
¨
¨
˚
¨
sade apostlarna till larjungarna att soka ratt p a sju
¨
man som var ”fyllda av ande och vishet” och som
¨
¨
¨
¨
apostlarna kunde satta till att skota denna ”nodvandi¨
ga uppgift”. (Apg. 6:3) Det behovdes kvalificerade
¨
¨
man eftersom uppgiften troligen inte bara gallde att
¨
˚
¨
satta fram mat utan ocksa att hantera pengar, gora in¨
¨
kop och fora noggranna register. Alla som valdes ut
˚
hade grekiska namn, nagot som kanske gjorde att de
¨
¨
¨
¨
lattare blev accepterade av de fornarmade ankorna.
¨
Apostlarna begrundade rekommendationen under b on
¨
¨
¨
och forordnade sedan de sju mannen till att skota
¨
¨
denna ”nodvandiga uppgift”.1
¨
¨
¨
19 Nar de sju mannen fick i uppgift att skota
ut˚
˚
delningen av mat, blev de da befriade fran ansvaret att
¨
forkunna de goda nyheterna? Absolut inte! En av dem
˚
som utsags var Stefanus, som skulle visa sig vara en
¨
frimodig och kraftfull forkunnare. (Apg. 6:8–10) Filip18
¨
¨
¨
¨
˚ ¨
1 De har mannen kan ha fyllt de allmanna ¨krav som stalls
¨ p¨ a aldste, eftersom det var en viktig syssla att
¨ skota ¨ denna ”n
¨
¨ odvandiga
uppgift”.
Men Bibeln anger inte
exakt nar man ¨ b orjade forordna man
¨
¨
som aldste eller tillsyningsman i den kristna forsamlingen.
80
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
pus var ocksa en av de sju, och han kallas ”evangelie¨
˚
¨
forkunnaren”. (Apg. 21:8) Det ar alltsa tydligt att de
¨
¨
sju mannen fortsatte att vara ivriga forkunnare av
Guds kungarike.
¨
¨
20 Jehovas folk i dag foljer
det apostoliska mon¨
¨
stret. Man som rekommenderas for ansvarsuppgifter
˚
¨
¨
i forsamlingen maste visa att de tillampar visheten
˚
˚
fran Gud, och det maste vara uppenbart att den he˚
liga anden verkar p a dem. Under den styrande kret¨
sens ledning blir de som fyller Bibelns krav forordnade
¨
¨
¨
¨
¨
att tj ana som aldste eller bitradande tj anare i forsamlingarna.1 (1 Tim. 3:1–9, 12, 13) De som fyller kraven
¨
¨
¨
kan sagas vara forordnade genom helig ande. De har
˚
¨
˚
¨
¨
¨
hart arbetande mannen skoter manga ”nodvandiga
¨
uppgifter”. De aldste kan till exempel samordna prak¨
˚
¨
¨
tisk hj alp at trogna aldre vanner som har ett verkligt
¨
¨
behov av detta. (Jak. 1:27) En del aldste ar mycket engagerade i att bygga Rikets salar, organisera samman´
¨
komster eller arbeta i sjukhuskommitteer. Bitradande
¨
˚
¨
tj anare skoter manga uppgifter som inte direkt har att
¨
gora med herdeverksamhet eller undervisning. Alla
¨
¨
¨
1 Aven om det var forsamlingen
som rekommenderade
de sju man¨
¨
nen med gott vittnesb ord var det apostlarna som forordnade dem.
˚
¨
¨
¨
20. P a vilket s att foljer Guds folk i dag det apostoliska m onstret?
˚
˚
¨
”VI MASTE LYDA GUD SOM VAR HARSKARE”
81
˚
¨
˚
sadana kvalificerade man maste se till att ha balans
¨
mellan uppgifter i forsamlingen eller organisationen
¨
och det ansvar Gud har gett oss att forkunna de goda
nyheterna om Riket. (1 Kor. 9:16)
˚
”S a fortsatte Guds ord att vinna spridning” (Apg. 6:7)
¨
21 Tack vare Jehovas stod
lyckades den nybildade
˚
˚
¨
¨ ¨
forsamlingen klara av bade forfoljelse utifran och ett
˚
problem inifran som kunde ha splittrat den. Det var
¨
¨
¨
uppenbart att Jehova valsignade forsamlingen, for vi
¨
˚
laser: ”S a fortsatte Guds ord att vinna spridning, och
¨
¨
antalet larjungar okade mycket i Jerusalem; och en
¨
stor skara praster blev lydiga mot tron.” (Apg. 6:7) Det
¨ ¨
˚
har ar bara en av flera rapporter om arbetets framgang
¨
som finns i Apostlagarningarna. (Apg. 9:31; 12:24;
˚
16:5; 19:20; 28:31) Visst blir vi ocksa uppmuntrade
¨
˚
¨
¨
nar vi hor rapporter om hur forkunnararbetet gar
˚
¨
framat i andra delar av varlden!
˚
¨
¨
22 De ursinniga religiosa
ledarna i det forsta arhund˚
˚
¨
radet v.t. hade inga planer p a att ge upp. En vag av for¨
¨
foljelse vantade de kristna. Snart skulle Stefanus ut¨
˚
˚
¨
¨
sattas for valdsamt motstand, som vi ska se i nasta
kapitel.
¨
¨
21, 22. Vad visar att Jehova valsignade den nybildade forsamlingen?
82
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
DEL 2 ˙ AP O S TLAGARNINGARNA 6:8–9:43
˚
¨
”PA DEN
BROT
¨ DAGEN
¨
STOR F ORF
OL JELSE UT
¨
MOT F ORSAMLINGEN”
¨
AP O STLAG ARNINGARNA 8:1
¨
Slutade de forsta kristna att vittna om Guds
¨
˚
¨
¨
kungarike n ar motstandet okade? Nej, tvartom.
¨
˚
¨ ¨
I den har delen ska vi se att den svara forfoljelsen
faktiskt ledde till att predikoarbetet utvidgades.
KAPITEL 6
Stefanus – en man med ”ett mycket
¨
vinnande s att” och ”fylld av kraft”
¨
˚
Vad vi kan l ara oss av Stefanus modiga vittnesm al
¨
inf or Sanhedrin
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 6:8–8:3
˚
¨
STEFANUS star framfor domstolens medlemmar. I en
¨
imponerande sal, troligen nara templet i Jerusalem,
˚
sitter de 71 domarna p a sina platser i en stor halvcirkel.
¨
¨
Domstolen, Sanhedrin, har i dag samlats for att doma
¨
¨
¨
Stefanus. Domarna ar maktiga, inflytelserika man, och
¨
¨
¨
de flesta av dem har inga hoga tankar om den har lar¨
jungen till Jesus. Faktum ar att den som har samman¨
¨
¨
kallat domstolen ar oversteprasten Kaifas, som var
¨
¨
¨
ordforande nar Sanhedrin domde Jesus Kristus till
¨
˚
˚
¨
¨
doden nagra manader tidigare. Ar Stefanus radd?
¨
˚
¨
2 Det ar
nagot markligt med Stefanus ansiktsuttryck.
˚
¨
Domarna stirrar p a honom och ser att hans ansikte ar
¨
¨
¨
”som en angels ansikte”. (Apg. 6:15) Anglar framfor
˚
1–3. a) I vilken svar situation befinner sig Stefanus, men hur reagerar
¨
˚
¨
˚
han for den? b) Vilka fr agor ska vi se n armare p a?
84
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨ ¨
budskap fran Jehova Gud och har darfor all anledning
¨
¨
˚
¨
att vara oradda och lugna. Det ar sa Stefanus kanner
det, och till och med de hatiska domarna kan se det.
˚
Hur kan han vara sa lugn?
¨
¨
3 Vi som ar
kristna i dag kan lara mycket av svaret
˚
˚
˚
¨
p a den fragan. Vi behover ocksa veta vad som ledde
¨
fram till att Stefanus hamnade i den har hotfulla situa¨
tionen. Hur hade han forsvarat sin tro tidigare? Och
˚
¨
p a vilka satt kan vi efterlikna honom?
”De hetsade upp folket” (Apg. 6:8–15)
˚
¨
4 Vi har redan forst
att att Stefanus var en verklig
˚
¨
¨
tillgang for den nybildade kristna forsamlingen. I det
¨
˚
¨
forra kapitlet i den har boken sag vi att han var en av
¨
¨
¨
¨
de sju odmjuka man som var villiga att stalla upp nar
¨
¨
¨
apostlarna bad om hjalp. Hans odmjukhet framtrader
¨
¨
¨
˚
˚
annu tydligare nar vi tanker p a de gavor som Gud hade
¨
¨
gett honom. I Apostlagarningarna 6:8 laser vi att han
˚
¨
kunde gora ”stora under och tecken”, precis som nag˚
˚
˚
ra av apostlarna. Vi far ocksa reda p a att han ”hade
¨
˚
¨
¨
4, 5. a) Varfor var Stefanus en verklig tillg ang for forsamlingen? b) Vad
¨
innebar det att Stefanus hade ”ett mycket vinnande s att och var fylld av
kraft”?
¨
STEFANUS – EN MAN MED ”ETT MYCKET VINNANDE SATT”
85
¨
ett mycket vinnande satt och var fylld av kraft”. Vad
innebar det?
¨
Stefanus var tydligtvis vanlig och mjuk, och det
¨
˚
¨
tilltalade manniskor. Han talade p a ett mycket over¨
˚
˚
tygande satt och fick manga som lyssnade p a honom
˚
¨
att forsta att han var uppriktig och att de sanningar
¨
¨
han larde ut var till nytta for dem. Han var fylld av
˚
¨
kraft p a det sattet att Jehovas ande verkade i honom,
¨
¨
¨
eftersom han odmjukt foljde andens ledning. I stallet
¨
˚
˚
¨
¨
¨
¨
for att bli hogfardig over sina gavor och formagor gav
¨
¨
han Jehova all ara och var karleksfullt intresserad av
˚
˚
dem han talade till. Inte undra p a att hans motstandare
˚
sag honom som ett hot!
¨
¨
6 Olika personer tradde
upp for att disputera med
¨
Stefanus, men de kunde ”inte havda sig mot den vishet
˚
och den ande som han talade med”.1 De blev sa fru˚
˚
¨
strerade att de ”i hemlighet p averkade” nagra man till
5
˚
˚
¨
1 Nagra av motstandarna
tillhorde ”den synagoga
som kallades De
˚
˚
frigivnas”. De kan en gang
˚ ha tagits till fanga av romarna och senare˚ blivit
frigivna,
eller
s
a
kan˚ de ha varit
frigivna slavar som hade
˚
¨
gatt
over
till
judendomen.
N
agra
var
fr
an
Kilikien,
precis som Saul
˚
˚
fran
Tarsos.
Av
skildringen
framg
ar
det
inte
om
Saul
var en av dem
˚
¨
fran Kilikien som inte kunde havda sig mot Stefanus.
˚
¨
¨
6–8. a) Vilka tva saker anklagades Stefanus for, och varfor det? b) Var¨
for kan de kristna i dag ha nytta av Stefanus exempel?
86
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
att framfora vissa anklagelser mot denne oskyldige
¨
efterfoljare till Kristus. Dessutom hetsade de upp fol¨
¨
ket, de aldste och de skriftlarda, och det slutade med
˚
¨
att Stefanus fordes med vald till Sanhedrin. (Apg.
˚
˚
¨
6:9–12) Motstandarna anklagade honom for tva saker:
¨
˚
¨
Han hadade Gud och Mose. Pa vilka satt?
¨
¨
7 De lognaktiga
anklagarna sade att Stefanus hadade Gud genom att han talade mot ”denna heliga plats”
˚
– templet i Jerusalem. (Apg. 6:13) De sade ocksa att
¨
han hadade Mose genom att han talade mot Moses lag
¨
˚
˚
och andrade p a seder som de fatt genom Mose. Det
¨
har var en mycket allvarlig anklagelse, eftersom judar˚
na p a den tiden lade stor vikt vid templet, detaljerna i
Moses lag och alla de tillagda muntliga traditionerna.
¨
Inneb orden i anklagelsen var med andra ord att Ste¨
¨
¨
fanus var farlig och fortjanade att do!
¨
¨
¨
8 Tyvarr
ar det inte ovanligt att religiosa personer
¨
˚
¨
¨
anvander sadana metoder for att stalla till problem
¨
¨
¨
¨
¨
for Guds tj anare. An i dag hander det att religiosa
˚
˚
¨ ¨
motstandare far politiska ledare att forfolja Jehovas
¨
¨
¨
¨
vittnen. Hur b or vi svara nar forvrangda eller falska
¨
STEFANUS – EN MAN MED ”ETT MYCKET VINNANDE SATT”
87
¨
anklagelser riktas mot oss? Vi kan lara oss mycket av
Stefanus.
¨
Stefanus vittnar frimodigt om ”h arlighetens Gud”
(Apg. 7:1–53)
¨
9 Som namndes
i inledningen var Stefanus lugn och
¨
¨
hade ett anglalikt ansiktsuttryck nar anklagelsen fram¨
¨
fordes mot honom. Nu vande sig Kaifas till honom och
˚
˚
¨
sade: ”Forhaller det sig sa med detta?” (Apg. 7:1) Det
var Stefanus tur att tala. Och tala, det gjorde han sannerligen!
¨
En del bedomare har kritiserat Stefanus tal och
˚
˚
menat att det aldrig gav nagot svar p a anklagelsen
˚ ˚
¨
trots att det var sa langt. Men i sjalva verket gav
¨
˚
¨
Stefanus oss ett utmarkt exempel p a hur man for˚
svarar de goda nyheterna. (1 Petr. 3:15) Kom ihag att
¨
¨
han anklagades for att hada Gud genom att tala ned¨
¨
¨
sattande om templet och for att hada Mose genom att
¨
tala mot lagen. Hans svar ar en sammanfattning av tre
¨
¨
epoker i Israels historia med en val genomtankt be˚
toning p a vissa delar. Vi ska granska de tre epokerna
10
en i taget.
¨
¨
9, 10. Vad har bed omare sagt om Stefanus tal infor Sanhedrin, och vad
˚
˚
m aste vi komma ih ag?
88
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
11
¨
Patriarkernas tid. (Apg. 7:1–16) Stefanus b orjade
med att tala om Abraham, som judarna respekterade
¨
¨
for hans tro. Samtidigt som Stefanus lade den har vik¨
tiga gemensamma grunden framholl han att Jehova,
¨
¨
¨
”harlighetens Gud”, forst uppenbarade sig for Abraham i Mesopotamien. (Apg. 7:2) Och i det utlovade
¨
landet bodde Abraham faktiskt som framling. Han
˚
hade varken ett tempel eller Moses lag. Hur kunde na˚
¨
gon insistera p a att trohet mot Gud alltid ar beroende
˚
av sadana anordningar?
¨
12 Abrahams avkomling Josef var ocksa˚ hogt
aktad
˚ ¨
˚
av Stefanus ahorare. Men Stefanus p aminde dem om
¨
¨
att Josefs egna broder, faderna till Israels stammar,
¨
¨
˚
¨ ¨
forfoljde denne rattfardige man och salde honom som
¨
˚
¨
¨
slav. Anda anvande Gud honom till att radda Israel
˚
¨
¨
undan en hungersnod. Stefanus sag sakert tydliga likheter mellan Josef och Jesus Kristus, men han gjorde
¨
˚ ¨
¨
inte den j amforelsen eftersom han ville att ahorarna
˚
˚ ¨
¨
skulle lyssna p a honom sa lange som mojligt.
13
Moses tid. (Apg. 7:17–43) Stefanus talade mycket om
˚
¨
¨
11, 12. a) P a vilket skickligt s att anvande Stefanus exemplet med
¨
Abraham? b) Varfor passade Josef in i Stefanus tal?
˚
13. Hur blev det Stefanus sade om Mose ett svar p a anklagelsen mot
˚
¨
¨
honom, och vilket tema belyste han p a det h ar s attet?
¨
STEFANUS – EN MAN MED ”ETT MYCKET VINNANDE SATT”
89
I VILKET AVSEENDE VAR HAN ”MARTYR”?
Det svenska ordet ”martyr” kommer av grekiskans
martys,
som betyder ”vittne” – dvs. en som bevittnar
¨
en handling eller en handelse. Men det grekiska ordet
¨
˚
˚
betyder mer an sa. Det bibliska ordet martys
avser na
¨
¨
gon som ar ”aktiv”, sags det i ett grekiskt lexikon,
˚
¨
¨
nagon som ar ”uppmanad att beratta vad han har
¨
¨
sett och hort, att tillkannage vad han vet”. Alla sanna
¨
kristna ar skyldiga att vittna om vad de vet om Jehova
och hans avsikter. (Luk. 24:48; Apg. 1:8) I Bibeln kal¨
las Stefanus ett ”vittne” for att han talade om Jesus.
(Apg. 22:20)
˚
Kristna vittnen har ofta blivit motarbetade, anhall˚
˚
¨
na, slagna och till och med dodade. S a redan p a
¨
¨
100-talet v.t. b orjade ordet ”martyr” att anvandas
˚
˚
¨
om nagon som hellre utstod sadan behandling an att
¨
¨
avsaga sig sin tro. Det ar i det avseendet som Stefanus
¨
kan kallas den forste kristne martyren. Men ursprung¨
ligen betraktades en person som ”martyr” for att han
¨
vittnade, inte for att han dog.
˚
˚
¨
Mose, och det var forstandigt. Manga av Sanhedrins
´
¨
medlemmar var ju sadduc eer, som forkastade alla
¨
bibelb ocker utom de som hade skrivits av Mose. Kom
˚
˚
¨
¨
ocksa ihag att Stefanus anklagades for att ha hadat
˚
Mose. Hans ord var ett direkt svar p a den anklagelsen,
90
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
for det han sade visade att han i hogsta grad respek¨
terade Mose och lagen. (Apg. 7:38) Han namnde att
¨
¨
¨
¨
aven Mose hade forkastats av dem som han forsok¨
¨
˚
¨
te radda. De forkastade honom nar han var 40 ar.
¨
˚
˚
Over 40 ar senare ifragasatte de hans ledarskap vid ett
¨
˚
¨
¨
antal tillfallen.1 Pa det har sattet behandlade Stefanus
¨
¨
undan for undan ett huvudtema: Guds folk forkastade
˚
˚ ˚
gang p a gang dem som Jehova hade utsett till att leda
dem.
14
˚
˚ ¨
Stefanus p aminde sina ahorare om att Mose hade
¨
forutsagt att en profet lik honom skulle resas upp ur
Israel. Vem skulle det vara, och hur skulle han tas
¨
emot? Stefanus vantade med svaren till slutet av talet.
˚
¨
Han framholl ocksa en annan viktig tanke: Mose hade
˚
¨
¨
fatt lara sig att vilken plats som helst kan goras helig,
som i fallet med marken runt den brinnande busken,
¨
˚
dar Jehova hade talat till honom. Kan da tillbedjan av
¨
Jehova vara begransad till en enda byggnad, som temp˚
let i Jerusalem? Lat oss se.
˚
˚
1 Stefanus tal innehaller en del upplysningar som inte finns nagon
annanstans i Bibeln, till exempel¨ uppgifter om Moses
utbildning i
˚
Egypten,
hur
gammal
Mose
var
n
ar
han
flydde
fr
an
Egypten
och hur
¨
lange han bodde i Midjan.
¨
14. Vilka tankar i Stefanus tal st oddes av exemplet med Mose?
¨
STEFANUS – EN MAN MED ”ETT MYCKET VINNANDE SATT”
91
15
¨
Taltboningen och templet. (Apg. 7:44–50) Stefanus
˚
p aminde domstolen om att Gud befallde Mose att byg¨
¨
ga en taltboning – en flyttbar, taltliknande konstruk˚
¨
tion for tillbedjan – innan det fanns nagot tempel i
˚
˚ ˚
¨
Jerusalem. Vem skulle vaga p asta att taltboningen var
¨
˚
¨
¨
underlagsen templet, da ju Mose sj alv tillbad dar?
¨
¨
16 Nar
Salomo langre fram hade byggt templet i
¨
Jerusalem blev han inspirerad att framfora en viktig
˚
¨
sanning i en b on. Stefanus uttryckte den sanningen sa
¨
¨
¨
har: ”Den Hogste bor ... inte i hus som ar gjorda med
¨
¨
¨
hander.” (Apg. 7:48; 2 Kron. 6:18) Jehova kan valja att
¨
¨
¨
anvanda ett tempel for att forverkliga sina avsikter,
¨
˚
¨
men han ar inte bunden vid ett sadant tempel. Varfor
˚
skulle da hans tillbedjare mena att den rena tillbed¨
¨
jan ar beroende av en byggnad som manniskor har
¨
˚
gjort? Stefanus avslutar den har argumentationen p a
¨
ett kraftfullt satt genom att citera Jesajas bok: ”Him¨
¨
len ar min tron, och jorden ar min fotpall. Vad slags
˚
¨
¨
hus skall ni bygga at mig? sager Jehova. Eller vad ar
¨
mitt vilostalle? Har inte min hand gjort allt detta?”
(Apg. 7:49, 50; Jes. 66:1, 2)
¨
¨
¨
15, 16. a) Varfor var t altboningen viktig for Stefanus argumentation?
¨
b) Hur anvande Stefanus exemplet med Salomos tempel i sitt tal?
92
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
˚
Nar du tanker p a det som Stefanus hittills har
˚
˚
sagt till Sanhedrin, haller du da inte med om att han
˚
¨
¨
p a ett skickligt satt gick till ratta med sina ankla¨
gares uppfattning? Han visade att Jehovas avsikt ar
˚
framatskridande och dynamisk, inte statisk och tradi¨
¨
tionsbunden. De som satt fast i sin vordnad for den
¨
vackra byggnaden i Jerusalem och for de seder och
17
traditioner som hade skapats runt den mosaiska lagen
hade missat hela syftet med lagen och templet. Ste¨
¨
˚
fanus tal vackte indirekt den viktiga fragan: Arar man
¨
inte lagen och templet bast genom att lyda Jehova?
¨
Genom sitt tal forsvarade Stefanus verkligen sina egna
˚
¨
¨
¨
handlingar p a ett utmarkt satt, for han hade lytt Je¨
˚
¨
hova efter basta formaga.
¨
¨
18 Vad kan vi lara
av Stefanus tal? Stefanus var val
˚
¨
˚
insatt i Skrifterna. Pa liknande satt maste vi studera
¨
Guds ord flitigt om vi ska kunna ”handskas [ratt] med
sanningens ord”. (2 Tim. 2:15) Hans exempel kan ock˚ ¨
¨
¨
sa lara oss vad det innebar att ha ett vinnande satt och
˚
¨
˚ ¨
17. Hur hade Stefanus i sitt tal a) g att till r atta med sina ah orares upp˚
fattning och b) svarat p a anklagelsen mot honom?
˚
¨
¨
¨ ¨
18. P a vilka s att b or vi fors oka efterlikna Stefanus?
¨
STEFANUS – EN MAN MED ”ETT MYCKET VINNANDE SATT”
93
˚ ¨
vara taktfull. Hans ahorare kunde knappast ha varit
¨
˚
mer fientliga. Anda bevarade han en gemensam grund
˚ ¨
˚
¨
sa lange som mojligt genom att tala om sadant som de
¨
˚
¨
varderade hogt. Han var ocksa respektfull mot dem
¨
¨
¨
¨
och kallade de aldste for ”fader”. (Apg. 7:2) Vi behover
˚
¨
ocksa framfora sanningarna i Guds ord med ”mildhet
och djup respekt”. (1 Petr. 3:15)
˚
19 Men vi haller
inte inne med sanningarna i Guds
¨
¨
¨
¨
¨
¨
ord for att vi ar radda for att stota oss med manniskor,
och vi mildrar inte heller Jehovas domsbudskap. Stefa¨
¨
¨
˚
¨
¨
nus ar ett gott foredome nar det galler detta. Han sag
¨
utan tvivel att alla de bevis han lade fram for San˚
˚
˚
¨
hedrin inte hade nagon storre inverkan p a de hard¨
hj artade domarna. Driven av den heliga anden av¨ ¨
slutade han darfor sitt tal med att modigt visa dem att
¨ ¨
¨
de var precis som sina forfader, som hade forkastat
Josef, Mose och alla profeterna. (Apg. 7:51–53) San¨
¨
hedrins domare hade i sj alva verket mordat Messias,
som Mose och alla profeterna hade profeterat om. Ja,
¨
˚ ¨
¨
¨
¨
de hade overtratt Moses lag p a varsta tankbara satt!
¨
19. Hur framforde Stefanus modigt Jehovas domsbudskap till Sanhedrin?
94
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
”Herre Jesus, ta emot min ande” (Apg. 7:54–8:3)
¨
20 Det gick inte att forneka
sanningen i det Stefanus
sade, och det gjorde domarna ursinniga. De tappade
¨
¨
¨
¨
fullstandigt fattningen och b orjade skara tander mot
˚
honom. Den trogne Stefanus maste ha insett att han
˚
¨
inte skulle visas nagon barmhartighet, lika lite som
˚
¨
hans Herre, Jesus, hade visats nagon barmhartighet.
¨
¨
¨
21 Stefanus behovde
mod for att klara av det som van¨
tade, och han blev sakert mycket uppmuntrad av den
˚
¨
˚
syn som Jehova da omtanksamt gav honom. Han sag
¨
˚
˚
˚
Guds harlighet, och han sag Jesus sta p a sin Faders
¨
˚
¨
¨
hogra sida! Nar han beskrev det han sag holl domar¨ ¨
¨
na for oronen. Varfor det? Tidigare hade Jesus sagt in¨
for samma domstol att han var Messias och att han
˚
¨
snart skulle befinna sig p a sin Faders hogra sida.
(Mark. 14:62) Stefanus syn visade att Jesus hade talat
¨
¨ ˚
¨
sanning. Sanhedrin hade i sj alva verket forratt och mordat Messias! Som en man stormade de emot Stefanus
˚
¨
och sag till att han blev stenad till dods.1
¨
¨
1 Det ar tveksamt
om Sanhedrin hade ratt enligt romersk lag att
¨
beordra
en avrattning. (Joh. 18:31) Hur som helst verkar Stefanus
¨
dod ha varit ett mord
som˚ begicks
av en uppretad folkhop och inte
¨
¨
ett resultat av en rattslig atgard.
˚
20, 21. Hur reagerade Sanhedrin p a det Stefanus sade, och hur styrkte
Jehova honom?
¨
STEFANUS – EN MAN MED ”ETT MYCKET VINNANDE SATT”
95
˚
¨
¨
Stefanus dog p a ungefar samma satt som sin Her˚
¨
¨
re, med ett inre lugn, full av fortrostan p a Jehova
˚ ¨
¨
¨
och med en onskan att hans mordare skulle fa for˚
latelse. Han sade: ”Herre Jesus, ta emot min ande.” An˚
ledningen till att han sade sa kanske var att han fort¨
farande kunde se Manniskosonen tillsammans med
¨
¨
Fadern. Han kande sakert till Jesu uppmuntrande ord:
¨
˚
”Jag ar uppstandelsen och livet.” (Joh. 11:25) Till sist
¨
¨
bad Stefanus direkt till Gud med hog rost: ”Jehova,
¨
¨
tillrakna dem inte denna synd.” Nar han hade sagt det
¨
somnade han in i doden. (Apg. 7:59, 60)
¨
¨
23 Stefanus blev darmed
den forste kristne martyren.
˚
(Se rutan ”I vilket avseende var han ’martyr’?” p a si¨
¨
dan 90.) Tyvarr skulle han inte bli den siste. Anda fram
˚
¨
˚
¨
i var tid har trogna tjanare at Jehova dodats av reli¨
giosa och politiska fanatiker och andra ondskefulla
˚
¨
˚
¨
motstandare. Vi kan anda kanna oss lika trygga som
¨
Stefanus. Jesus regerar nu som kung och utovar den
22
enorma makt som hans Fader har gett honom. Ingen˚
¨
ting kommer att hindra honom fran att uppvacka sina
¨
trogna efterfoljare. (Joh. 5:28, 29)
˚
¨
¨
¨
¨
22, 23. P a vilket s att liknade Stefanus d od hans Herres d od, och varfor
˚
¨
kan de kristna i var tid kanna samma trygghet som Stefanus?
96
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
En ung man vid namn Saul iakttog allt detta. Han
¨
tyckte att det var riktigt att Stefanus mordades, och
¨
¨
˚
han var aven med och vaktade ytterkladerna at dem
¨
˚
¨
som utforde steningen. Kort darefter ledde han en vag
˚
˚
¨ ¨
¨
av valdsam forfoljelse. Men Stefanus dod skulle p a
˚
lang sikt ha en positiv inverkan. Hans exempel skulle
˚
¨
enbart ge styrka at andra kristna att forbli trogna och
24
vinna en liknande seger. Dessutom skulle Saul, som se˚
˚
nare i livet oftast kallades Paulus, sa smaningom djupt
˚
¨
angra att han hade del i Stefanus dod. (Apg. 22:20) Han
¨
¨
¨
hade hjalpt till att doda Stefanus, men langre fram er¨
¨
¨ ¨
kande han: ”Jag ... var en hadare och en forfoljare och
¨
¨
¨
en frack manniska.” (1 Tim. 1:13) Det ar tydligt att
¨
Paulus aldrig glomde Stefanus och det kraftfulla tal
¨
˚
¨
han holl den har dagen. Nagra av Paulus egna tal och
¨
skrifter kretsar faktiskt kring amnen som Stefanus be¨
rorde i sitt tal. (Apg. 7:48; 17:24; Hebr. 9:24) Med tiden
¨
larde han sig att visa samma tro och samma mod som
¨
Stefanus, en man med ”ett mycket vinnande satt” och
˚
¨
¨
”fylld av kraft”. Fragan ar: Kommer vi att gora det?
¨
24. Hur var Saul delaktig i Stefanus martyrd od, och bland annat vilken
¨
˚ ˚
inverkan hade denne trogne mans d od p a l ang sikt?
¨
STEFANUS – EN MAN MED ”ETT MYCKET VINNANDE SATT”
97
KAPITEL 7
¨
Forkunna ”de goda nyheterna om Jesus”
¨
˚
Filippus f oreg ar med gott exempel
¨
som evangelief orkunnare
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 8:4–40
˚
¨
¨ ¨
EN VAG av hatsk forfoljelse har inletts, och Saul
˚
¨
¨
b orjar ”fara hart fram” mot forsamlingen – ett ut˚
˚
tryck som p a grundspraket betecknar brutal grym¨
¨
het. (Apg. 8:3) Larjungarna flyr, och for vissa kanske
˚
˚
˚
Saul verkar kunna na sitt mal – att utplana kristen˚
domen. Men att de kristna nu blir kringspridda far
¨
˚
¨
ovantade foljder. Vilka da?
¨
¨
2 De som har skingrats b orjar
forkunna ”ordets
˚
goda nyheter” i de omraden dit de har flytt. (Apg.
¨
¨ ¨
8:4) Kan man tanka sig! Forfoljarna har inte bara
misslyckats med att tysta de goda nyheterna, utan de
˚
¨
har ocksa hj alpt till att sprida dem! Genom att sking¨
ra larjungarna har de oavsiktligt bidragit till att
¨
˚
predikoarbetet utvidgats till avlagsna omraden. Som
˚
¨
˚
vi ska se har nagot liknande hant i var tid.
¨ ¨
1, 2. Hur fick fors oken att tysta de goda nyheterna motsatt verkan
¨
˚
i det forsta arhundradet?
98
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
”De som hade skingrats” (Apg. 8:4–8)
3 En av dem som ”hade skingrats” var Filippus.1
¨
(Apg. 8:4; se rutan ” ’Evangelieforkunnaren’ Filip˚
pus”, p a sidan 100.) Han gick till Samaria, en stad
¨
¨
dar i stort sett ingen hade hort de goda nyheterna,
¨
eftersom Jesus vid ett tillfalle hade sagt till apostlar˚
˚
¨
na: ”Ga inte in i en samarisk stad, utan ga i stallet
¨
˚
¨
standigt till de forlorade faren av Israels hus.” (Matt.
10:5, 6) Men Jesus visste att det med tiden skulle vitt¨
nas grundligt i Samarien, for innan han for upp till
˚
himlen sade han: ”Ni skall vara vittnen om mig bade
i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och till
¨
jordens mest avlagsna del.” (Apg. 1:8)
¨
¨
4 Filippus markte
att falten i Samaria var ”vita
¨
¨
till skord”. (Joh. 4:35) Budskapet han framforde var
¨
¨
¨
som en frisk flakt for dem som bodde dar, och det
¨
¨
¨
¨
1 Det ar inte aposteln Filippus som avses¨ har. Det ror sig i stallet
¨
om den Filippus som var en av de sju man med ”gott vittnesb ord”
som organiserade den dagliga utdelningen
¨ av mat bland de grekisktalande och de hebreisktalande
kristna ankorna i Jerusalem, vilket
¨
behandlas i kapitel 5 i den har boken. (Apg. 6:1–6)
¨
¨
3. a) Vem var Filippus? b) Varfor hade i stort sett ingen i Samaria h ort
¨
de goda nyheterna, men vad hade Jesus forutsagt?
˚
¨
4. Hur reagerade samarierna p a det Filippus forkunnade, och vad kan
ha bidragit till det?
¨
FORKUNNA ”DE GODA NYHETERNA OM JESUS”
99
¨
”EVANGELIEF
ORKUNNAREN”
FILIPPUS
¨
˚
¨
¨
Nar Kristi efterfoljare skingrades pa grund av for¨
foljelse begav sig Filippus till Samaria. Uppenbarligen
¨
samarbetade han nara med den styrande kretsen i det
˚
¨
¨
¨
forsta arhundradet, for ”nar apostlarna i Jerusalem
¨
¨
horde att Samarien hade tagit emot Guds ord, sande
¨
¨
de i vag Petrus och Johannes till dem”. Foljden blev
¨
˚
att de nya troende dar fick den heliga andens fria gava.
(Apg. 8:14–17)
¨
¨
Efter handelserna i kapitel 8 i Apostlagarningarna
¨
˚
˚
namns Filippus bara ytterligare en gang. Omkring 20 ar
¨
¨
efter det att Filippus hade borjat forkunna var apos˚ ¨
teln Paulus och hans reskamrater p a vag till Jerusalem vid slutet av Paulus tredje missionsresa. De gick
¨
¨
i land i Ptolemais. Lukas berattar: ”Nasta dag gav vi
oss av och kom till Caesarea, och vi gick in i huset hos
¨
evangelieforkunnaren Filippus, som var en av de sju
¨
mannen, och vi stannade hos honom. Den mannen
¨
hade fyra dottrar, jungfrur, som profeterade.” (Apg.
21:8, 9)
˚
¨
Filippus hade tydligen bosatt sig p a det distrikt dar
¨
¨
han forkunnade och bildat familj. Det ar intressant att
¨
Lukas kallar honom ”evangelieforkunnaren”. I Bibeln
¨
˚
¨
¨
anvands det ordet om nagon som lamnar sitt hem for
˚
¨
att predika de goda nyheterna i omraden dar ingen har
¨
˚
¨
forkunnat tidigare. Det ar alltsa uppenbart att Filip¨
pus fortsatte att vara mycket engagerad i tjansten. Och
¨
att han hade fyra dottrar som profeterade visar att han
¨
¨
¨
larde sin familj att alska och tjana Jehova.
100
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
˚
¨
¨
ar latt att forsta varfor. Judarna ville inte ha med
˚
¨
¨
samarierna att gora, och manga foraktade dem till
˚
¨
och med. Samarierna sag daremot att budskapet om
¨
˚
de goda nyheterna gallde alla utan atskillnad och
˚
˚
´
¨
alltsa skilde sig mycket fran fariseernas inskrankta
¨
¨
¨
tankesatt. Genom att vittna ivrigt och opartiskt for
˚
samarierna visade Filippus att han inte hade latit sig
˚
˚
˚
¨
¨
p averkas av judar som sag ner p a dem. Det ar dar˚
˚
¨
¨
¨
for inte forvanande att manga samarier ”endraktigt”
lyssnade till Filippus. (Apg. 8:6)
˚
˚
¨ ¨
5 Inte heller i v ar
tid har forfoljelse fatt Guds folk
¨
att sluta predika. De kristna har satts i fangelse eller
¨
˚
˚
tvingats flytta till andra lander, men manga ganger har det bara bidragit till att de goda nyheterna
¨
˚
har spritts till manniskor p a de nya platserna. Under
¨
˚
andra varldskriget vittnade Jehovas vittnen p a ett
˚
¨
¨
enastaende satt i nazistiska koncentrationslager. En
¨
¨
¨
jude som traffade Jehovas vittnen i de har lagren
¨
˚
berattar: ”Den styrka som de fangar som var Jehovas
¨
vittnen visade overtygade mig om att deras tro var
¨
˚
¨
5–7. N amn exempel som visar att fler har fatt h ora de goda nyheterna
¨
n ar de kristna har ”skingrats”.
¨
FORKUNNA ”DE GODA NYHETERNA OM JESUS”
101
˚
˚
˚
¨
grundad p a Bibeln – och sa smaningom blev jag sj alv
ett vittne.”
¨ ¨
Till och med vissa forfoljare lyssnade till bud¨
skapet och tog emot det. Nar Franz Desch kom till
¨
¨
koncentrationslagret Gusen i Osterrike fick han stu¨
¨
dera Bibeln med en SS-officer. Forestall dig vilken
¨
¨
¨
˚
¨
gladje de kande nar de flera ar senare traffades igen
˚
¨
˚
under en omradessammankomst och bada var for6
kunnare av de goda nyheterna!
˚
¨
¨
¨ ¨
7 Nagot
liknande har hant nar forfoljelse har tving˚
˚
at de kristna att fly fran ett land till ett annat. Pa
˚
1970-talet kom manga i Mo çambique i kontakt med
¨
˚
de goda nyheterna nar Jehovas vittnen fran Malawi
¨
¨
¨
tvingades fly dit. Aven nar vittnena senare motte
˚
¨
motstand i Mo çambique fortsatte de att forkunna.
¨
¨
Francisco Coana berattar: ”Det ar sant att somliga
˚
˚
¨
av oss greps och arresterades flera ganger for var
¨
˚
predikoverksamhet. Men nar manga reagerade posi˚
¨
tivt p a budskapet om Guds kungarike var vi over¨
˚
¨
tygade om att Gud hj alpte oss p a samma satt som
¨
˚
¨
han hj alpte de kristna under det forsta arhundradet.”
102
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
Naturligtvis har kristendomens tillvaxt bland
¨
˚
¨
˚
manniskor fran avlagsna omraden inte bara berott
˚ ¨ ¨
˚
˚
p a forfoljelse. Under senare artionden har ocksa po¨ ¨
litiska och ekonomiska forandringar bidragit till att
˚
˚
budskapet om Riket har spritts till manga sprakgrup¨
˚
¨
per och folkslag. Manniskor fran krigsharjade om˚
¨
raden och fattiga lander har flytt till lugnare och
¨
¨
¨
sakrare platser, och dar har de b orjat studera Bibeln.
¨
¨
¨
Den har strommen av flyktingar har skapat nya moj¨
¨
¨
ligheter for vittnena att forkunna. Vi kan namna ett
¨
exempel. I San Diego i USA talas det over hundra
˚
¨
˚
¨
sprak, och har har Jehovas vittnen nu manga forsam¨
¨
˚
¨
lingar dar man talar frammande sprak. Anstranger
¨
¨
¨
du dig for att vittna for manniskor ”ur alla nationer
˚
˚
och stammar och folk och sprak” p a ditt distrikt?
8
(Upp. 7:9)
9
˚
”Ge ocks a mig denna myndighet” (Apg. 8:9–25)
˚
¨
Filippus utforde manga tecken i Samaria. Exem-
pelvis botade han dem som hade handikapp av olika
¨ ¨
˚
8. Hur har politiska och ekonomiska for andringar p averkat predikoarbetet?
9. Vem var Simon, och vad var det som uppenbarligen drog honom till
Filippus?
¨
FORKUNNA ”DE GODA NYHETERNA OM JESUS”
103
slag och drev till och med ut onda andar. (Apg. 8:
¨
6–8) Det var sarskilt en man som imponerades av
˚
¨
Filippus mirakulosa gavor. Det var Simon, en ma˚
¨
giker som var sa hogt aktad av folket att de sade om
¨
¨
˚
honom: ”Den har mannen ar Guds kraft.” Simon sag
nu det som verkligen var Guds kraft genom de under¨
verk som Filippus utforde, och han blev troende.
¨
(Apg. 8:9–13) Men langre fram skulle hans motiv
¨
˚
˚
sattas p a prov. Hur da?
10 Apostlarna fick reda p a˚ att arbetet hade fram˚
¨
gang i Samarien och sande dit Petrus och Johannes.
¨
(Se rutan ”Petrus anvander ’himlarnas kungarikes
˚
¨
˚
nycklar’ ” p a sidan 105.) Nar de tva apostlarna kom
¨
˚
¨
till Samarien lade de handerna p a de nya larjungar˚
¨
˚
na, som da fick helig ande.1 Nar Simon sag det blev
˚
¨
1 Pa den tiden blev nya larjungar uppenbarligen i regel
smorda med
¨
¨
helig ¨ ande eller fick helig ande vid sitt
dop.
Det
h
ar
gjorde
det m
˚
¨
¨ ojligt for dem att ha hoppet om att fa harska som kungar och praster
med
Jesus i himlen. (2 Kor. 1:21,¨ 22; Upp. 5:9, 10; 20:6) Men i det
¨
har speciella fallet
blev de nya larjungarna inte smorda vid ¨dopet.
˚
¨
Dessa nyligen d¨ opta kristna fick helig ande
– och de mirakulosa ga¨
vor som var forbundna
med den
– forst efter det att Petrus och
¨
˚
Johannes hade lagt handerna p a dem.
¨
10. a) Vad gjorde Petrus och Johannes n ar de kom till Samarien?
¨
˚
¨
b) Vad gjorde Simon n ar han s ag att de nya l arjungarna fick helig ande
¨
¨
˚
n ar Petrus och Johannes lade h anderna p a dem?
104
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
PETRUS ANVANDER ”HIMLARNAS
KUNGARIKES NYCKLAR”
Jesus sade till Petrus: ”Jag skall ge dig himlarnas
kungarikes nycklar.” (Matt. 16:19) Vad menade Jesus?
Att han talade om ”nycklar” visade att Petrus skul˚
¨
¨
¨
le oppna mojligheten for olika grupper att fa kunskap
och kunna komma in i det messianska kungariket. Vid
¨
¨
¨
vilka tillfallen anvande han de har nycklarna?
¨
¨
˘ Petrus anvande den forsta nyckeln vid pingsten
˚
˚
ar 33, da han uppmanade judar och judiska proselyter
¨
¨
att andra sinne och bli dopta. Omkring 3 000 gjorde
¨
¨
det och fick darmed utsikten att arva kungariket.
(Apg. 2:1–41)
¨
˘ Den andra nyckeln anvandes strax efter Stefanus
¨
¨
martyrdod. I det har fallet lade Petrus och Johannes
¨
˚
¨
¨
handerna p a nyligen dopta samarier, som darefter
fick helig ande. (Apg. 8:14–17)
¨
˚
˚
˘ Petrus anvande den tredje nyckeln ar 36. Det aret
˚
¨
erbjod han hoppet om det himmelska arvet at oom¨
¨
skurna icke-judar. Detta skedde nar han vittnade for
¨
Cornelius, den forste oomskurne icke-jude som blev
¨
en kristen larjunge. (Apg. 10:1–48)
han mycket fascinerad. Han sade till apostlarna: ”Ge
˚
˚
ocksa mig denna myndighet, sa att var och en som
¨
¨
˚
˚
jag lagger mina hander p a far helig ande.” Han
¨
FORKUNNA ”DE GODA NYHETERNA OM JESUS”
105
¨
¨
erbj od dem till och med pengar och ville kopa den
¨
˚
˚
¨
har formagan som kom fran Gud! (Apg. 8:14–19)
¨
11 Petrus gav Simon ett tydligt och bestamt
svar:
˚
˚
¨ ¨
¨
”Ma ditt silver forgas med dig, darfor att du med
¨
¨
hj alp av pengar tankte komma i besittning av Guds
˚
fria gava. Du har varken del eller lott i denna sak,
¨
¨
¨
¨
¨
for ditt hj arta ar inte ratt i Guds ogon.” Petrus upp¨
manade sedan Simon att andra sinne och be Jehova
¨ ¨
¨ ˚
¨
om forlatelse. Petrus sade: ”Frambar odmjuk b on till
˚
˚ ¨ ˚
¨
¨
Jehova, sa att du om mojligt kan fa forlatelse for ditt
¨
˚
¨
hj artas p afund.” Simon var tydligen ingen ond man¨
¨
¨
niska. Han ville gora det ratta men hade for till¨
¨
¨ ¨
fallet en felaktig uppfattning. Han vadjade darfor till
¨
¨ ¨
¨
apostlarna: ”Ni man, frambar odmjuk b on till Jeho˚
¨
va for mig, sa att inget av det som ni har sagt kom¨
mer over mig.” (Apg. 8:20–24)
˚
˚
¨
12 De kristna i v ar
tid maste ta lardom av den
¨
tillrattavisning som Petrus gav Simon. Det svenska
¨
˚
¨
ordet ”simoni” kan faktiskt harledas fran den har
¨
¨
¨
handelsen. ”Simoni” avser att kopa eller salja and¨
11. Vad uppmanade Petrus Simon att g ora, och hur reagerade Simon?
¨
¨
12. Vad ar ”simoni”, och hur har simoni forekommit inom kristenheten?
106
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
liga ambeten. Den avfalliga kristenhetens historia ar
˚
¨
fylld av exempel p a simoni. I ett kant uppslagsverk
˚
˚
¨
star det: ”Den som unders oker de p avliga konklaver¨
nas historia blir overtygad om att det hittills inte har
˚
˚
˚
hallits ett enda p aveval som inte har p averkats av si˚
¨
moni. I manga fall har den simoni som forekommit
¨
vid konklaverna varit av det mest skamlosa, grova
¨ ¨
och ofortackta slag.” (Encyclopædia Britannica, nionde upplagan, 1878)
˚
¨
¨
13 De kristna maste
akta sig for simoni. De b or till
¨
¨
exempel inte forsoka skaffa sig ansvarsuppgifter i
¨
¨
¨
forsamlingen genom att overosa dem som tycks kun˚
˚
¨
na ge sadana privilegier med generosa gavor eller
˚
¨
¨
¨
overdrivet berom. A andra sidan b or de som anses
˚
¨
kunna ge privilegier akta sig for att favorisera sada¨
˚
¨
˚
na som har det gott stallt. I bada fallen ar det fraga
¨
¨
¨
¨
om simoni. Alla Guds tj anare b or i stallet uppfora
¨
˚
sig som ”en av de mindre” och vanta p a att Jehovas
˚
¨
¨
ande ska p averka ansvariga broder till att forordna
˚
nagon till en uppgift. (Luk. 9:48) Det finns ing¨
¨
¨
en plats i Guds organisation for dem som forsoker
¨
¨
”soka sin egen ara”. (Ords. 25:27)
˚
¨
˚
¨
13. P a vilka s att m aste de kristna akta sig for simoni?
¨
FORKUNNA ”DE GODA NYHETERNA OM JESUS”
107
¨
˚
¨
”F orst ar du verkligen vad du l aser?”
(Apg. 8:26–40)
¨
14 Jehovas angel
sade nu till Filippus att bege sig
¨
˚
till den vag som gick fran Jerusalem till Gaza. Filip¨
pus kanske undrade varfor han skulle fara dit, men
¨
¨
¨
det fick han klart for sig nar han motte en etiopisk
¨ ¨
eunuck som ”hoglaste profeten Jesaja”. (Se rutan
˚
”I vilket avseende var han ’eunuck’?” p a sidan 109.)
Jehovas heliga ande ledde Filippus till mannens
˚
¨
˚
¨
vagn. ”Forstar du verkligen vad du laser?” fragade
han den etiopiske mannen medan han sprang bred¨
˚
vid vagnen. Mannen svarade: ”Hur skulle jag val na˚
¨
gonsin kunna det utan att nagon vagleder mig?”
(Apg. 8:26–31)
Den etiopiske mannen bad Filippus stiga upp
¨
˚
i vagnen. Vilket sp annande samtal de maste ha haft!
¨
¨
˚
Det hade lange varit okant vem som var det ”far”
¨
och den ”tj anare” som omtalades i Jesajas profetia.
¨
¨
(Jes. 53:1–12) Men medan de fardades vidare forkla¨
rade Filippus for mannen att profetian uppfylldes
˚
p a Jesus Kristus. Den etiopiske mannen – som re15
14, 15. a) Vem var den ”etiopiske eunucken”, och hur hittade Filippus
˚
honom? b) Hur reagerade den etiopiske mannen p a Filippus budskap,
¨
och varfor var hans dop inte en impulsiv handling? (Se fotnoten.)
108
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
I VILKET AVSEENDE VAR HAN ”EUNUCK”?
˚
Det grekiska ordet euno ukhos aterges med ”eu¨
nuck” och kan avse antingen en man som berovats
˚
¨
¨
fortplantningsformagan eller helt enkelt en hog
¨
¨
hovfunktionar. De hovfunktionarer som vaktade
¨
kungens harem kan ha blivit kastrerade. Men for
¨
¨
andra hovfunktionarer, som kungens munskank och
¨
skattmastare, var kastrering inget krav. Den etio¨
¨
piske eunuck som Filippus dopte tillhorde uppen¨
barligen den kategorin hovfunktionarer, eftersom
¨
han ansvarade for drottningens skattkammare. Han
¨
var i sjalva verket finansminister.
˚
Den etiopiske mannen var ocksa proselyt, dvs. en
¨
icke-jude som hade b orjat tillbe Jehova. Ja, han
¨
hade just varit i Jerusalem for att tillbe. (Apg. 8:27)
¨
Det gor att vi kan dra slutsatsen att etiopiern inte
¨
kan ha varit eunuck i bokstavlig bemarkelse, efter¨
som kastrerade man enligt Moses lag inte fick bli
¨
en del av Israels forsamling. (5 Mos. 23:1)
˚
˚
¨
dan var proselyt – forstod p a en gang vad han bor¨
¨
de gora, precis som de som hade blivit dopta vid
˚
¨
pingsten ar 33. ”Titta!” sade han till Filippus. ”Har
¨
finns vatten. Vad hindrar att jag blir dopt?” Filippus
¨
FORKUNNA ”DE GODA NYHETERNA OM JESUS”
109
˚
˚
¨
¨
dopte da mannen genast.1 (Se rutan ”D opt p a ’ett
¨
˚
˚
¨
stalle med vatten’ ” p a sidan 111.) Efterat vagleddes
¨
Filippus till ett nytt uppdrag, till Ashdod, dar han
¨
fortsatte att forkunna de goda nyheterna. (Apg. 8:
32–40)
˚
˚
˚
¨
16 De kristna i v ar
tid har formanen att fa delta i
¨
ett arbete som liknar det som Filippus utforde. Ofta
¨
har de mojlighet att tala om Guds kungarike med
¨
dem som de traffar i informella sammanhang, till
¨
˚
¨
exempel nar de reser. I manga fall ar det uppenbart
¨
¨
¨
˚
att det inte ar av en tillfallighet de traffar p a en viss
¨
person som ar uppriktigt intresserad. Vi blir inte
˚
¨
¨
forvanade over det, eftersom Bibeln tydligt visar att
¨
˚
˚
anglarna leder predikoarbetet sa att budskapet nar
˚
ut till ”varje nation och stam och sprak och folk”.
¨
(Upp. 14:6) Att anglar skulle leda predikoarbetet
¨
var precis vad Jesus forutsade. I samband med lik¨
¨
nelsen om vetet och ograset sade han att anglar
¨
¨
skulle vara ”skordefolket” under skordetiden, dvs.
˚
¨
avslutningen p a tingens ordning. Han sade att ang¨
1 Det har var ingen impulsiv handling. Eftersom den etiopiske
¨ mannen var proselyt hade han redan¨ kunskap i Skrifterna och kande till
profetiorna om Messias. Nu nar
han hade
kunskap om Jesu roll i
˚
¨
Guds avsikter kunde han bli dopt omgaende.
¨ ¨
˚
16, 17. Hur ar anglarna engagerade i predikoarbetet i var tid?
110
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
¨
D
OPT
P
A
”ET
T
ST
ALLE
MED VAT TEN”
˚
Hur ska det kristna dopet ga till? En del menar
¨
¨
¨
att det racker med att man stanker eller haller vatten
˚
p a personens huvud. Men den etiopiske eunucken blev
˚
¨
¨
¨
dopt p a ”ett stalle med vatten”. I skildringen sags det:
˚
˚
”De steg bada ner i vattnet, bade Filippus och eunuc¨
¨
ken.” (Apg. 8:36, 38) Om det hade rackt med att stan¨
˚
ka eller halla lite vatten p a huvudet hade eunucken
¨
¨
inte behovt stanna vagnen vid ett stalle med vatten.
˚
¨
Det hade bara behovts lite vatten, till exempel sa myc¨
¨
ket som rymdes i en skinnlagel. Formodligen hade han
˚
¨
¨
˚
med sig en sadan skinnlagel eftersom han fardades pa
¨
¨
en ”odslig vag”. (Apg. 8:26)
Enligt ett lexikon betyder det grekiska ordet bap¨
¯
ti zo ”sanka ner”, ”doppa ner”. (A Greek-English Lexicon,
¨
¨
Liddell och Scott) Det som sags i Bibeln om dop stam˚
mer med detta. I Johannes 3:23 star det att Johannes
¨
¨
dopte ”i Enon nara Salim, eftersom det fanns rikligt
¨
˚
¨
¨
med vatten dar”. Pa liknande satt sags det om Jesu
˚
dop: ”Just som ... [Jesus] steg upp ur vattnet sag han
˚
himlarna bli skilda at.” (Mark. 1:9, 10) Sanna kristna
¨ ¨
¨
¨
¨
blir darfor med ratta dopta genom fullstandig ned¨
sankning i vatten.
larna skulle ”samla ihop ut ur hans kungarike allt
¨
¨
det som orsakar fall och alla dem som utovar lagloshet”. (Matt. 13:37–41) Samtidigt skulle de samla in
¨
blivande himmelska arvingar till Riket och langre
¨
FORKUNNA ”DE GODA NYHETERNA OM JESUS”
111
˚
¨
fram ”en stor skara” av ”andra far” – manniskor som
Jehova vill dra till sin organisation. (Upp. 7:9; Joh.
6:44, 65; 10:16)
¨
¨
¨
17 Vi ser bevis p a˚ detta nar
vi i tj ansten traffar
˚
¨
sadana som sager att de har bett till Gud om andlig
¨
¨
˚ ¨
˚ ¨
vagledning. Tank p a foljande erfarenhet som tva forkunnare tillsammans med en liten pojke var med om.
¨
˚
¨
¨
Vid slutet av formiddagen bestamde sig de bada for¨
¨
kunnarna for att avsluta tj ansten, men pojken ville
˚
¨
¨
absolut ga till nasta hus. Han gick faktiskt dit sj alv
˚
¨
¨
¨
och knackade p a! Nar en ung kvinna oppnade dorren
˚ ¨
gick de tva forkunnarna fram till henne. Till deras
˚
¨
¨
forvaning berattade kvinnan att hon precis hade bett
¨
˚
till Gud om att han skulle sanda nagon som kunde
¨
˚
¨
hj alpa henne att forsta Bibeln. Naturligtvis avtalade
man om ett bibelstudium.
¨
18 Som medlem av den kristna forsamlingen
har
˚
˚
¨
¨
du formanen att fa samarbeta med anglarna nu
¨
¨
˚
¨
¨
nar forkunnararbetet sker i storre skala an nagonsin
˚
¨
¨
tidigare. Ta aldrig den formanen for given. Genom
¨
˚
˚
¨
¨
att du ar uthallig i ditt arbete far du stor gladje nar
¨
¨
du fortsatter att forkunna ”de goda nyheterna om
Jesus”. (Apg. 8:35)
¨
¨
˚
¨
¨
18. Varfor b or vi aldrig ta var tj anst for given?
112
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
KAPITEL 8
¨
Forsamlingen kom in i
”en period av frid”
¨
¨ ¨
Den h atske f orf oljaren Saul
¨
blir en ivrig f orkunnare
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 9:1–43
¨
¨
¨
DE BISTRA MANNEN narmar sig Damaskus, dar de
˚
¨
¨
planerar att gora nagot ondskefullt mot Jesu larjung¨
ar, som de hatar. De tanker jaga ut dem ur deras hem,
¨
¨
binda dem, fornedra dem och fora dem till Jerusalem
˚
¨
¨
for att fa dem domda av Sanhedrin.
¨
¨
¨
2 Deras ledare ar Saul, och hans hander ar redan be˚
˚
¨
sudlade med blod.1 Nyligen sag han p a nar judiska
¨
fanatiker stenade Stefanus till dods och tyckte att det
¨
¨
¨
¨
var ratt att denne hangivne larjunge till Jesus dodades.
¨
¨
(Apg. 7:57–8:1) Saul ar inte nojd med att bara jaga
¨
¨
Jesu efterfoljare i Jerusalem. Nu ska han se till att for˚
¨
foljelsen ocksa sprider sig till andra platser. Han vill
´
˚
1 Se rutan ”Farisen Saul”, p a sidan 118.
¨
¨
1, 2. Vad t anker Saul g ora i Damaskus?
¨
FORSAMLINGEN KOM IN I ”EN PERIOD AV FRID”
113
SAULS BEFO GENHETER I DAMASKUS
Hur fick Saul befogenheter att gripa kristna i en
¨
¨
¨
frammande stad? Sanhedrin och oversteprasten hade
¨
¨
moralisk myndighet over alla judar var de an bod¨
˚
¨
de, och oversteprasten tycks ocksa ha haft befogenhet
˚
¨
¨ ¨
att fa brottslingar utlamnade. Om Saul darfor kom till
¨
˚ ¨
de aldste i Damaskus synagogor med brev fran overste¨
¨
¨
¨
prasten kunde han rakna med deras stod och hjalp.
(Apg. 9:1, 2)
¨
¨
Dessutom tillat romarna att judarna skotte sina egna
¨
¨
¨
rattssaker. Det ar forklaringen till att judarna kun˚
de straffa aposteln Paulus fem ganger med ”fyrtio slag
˚
¨
˚
´
¨
sa nar som p a ett”. (2 Kor. 11:24) I Forsta Mackab eer˚
boken talas det ocksa om ett brev som en romersk
konsul skrev till den egyptiske kungen Ptolemaios VIII
˚
˚
¨
¨
ar 138 f.v.t. och som lod: ”Om nu nagra forbrytare har
˚
¨
sokt sig till er som flyktingar fran deras land [Jude¨
˚ ¨
¨
en], uppmanar vi er att utlamna dem at oversteprasten
˚
Simon, sa att han˚ kan straffa dem efter landets lag.”
¨
(1 Mack. 15:21) Ar 47 f.v.t. bekraftade Julius Caesar
¨
˚
¨
de privilegier som oversteprasten tidigare hade fatt och
¨
˚
¨
¨
hans ratt att avgora alla fragor som gallde judiska sed¨
vanjor.
˚
¨
utplana den skadliga sekt som kallas ”Vagen”. (Apg. 9:
1, 2; se rutan ”Sauls befogenheter i Damaskus”.)
¨
¨
3 Plotsligt
omges Saul av ett ljussken. De andra man˚
˚
¨
˚
3, 4. a) Vad far Saul vara med om? b) Vilka fr agor ska vi se n armare p a?
114
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
nen ser ljuset men ar stumma av hapnad. Saul faller
¨
blind till marken. Han kan ingenting se, men han hor
˚
¨
¨
¨
¨ ¨
en rost fran himlen saga: ”Saul, Saul, varfor forfoljer
¨
˚
¨
du mig?” Saul ar skakad. Han fragar: ”Vem ar du, Her˚
¨
re?” Svaret maste ha kommit som en chock for honom:
¨
¨ ¨
”Jag ar Jesus, den som du forfoljer.” (Apg. 9:3–5; 22:9)
¨
¨
4 Vad kan vi lara oss av det som Jesus forst
sade till
Saul? Vilken nytta kan vi ha av att granska det som
¨
¨
hande i samband med att Saul blev omvand? Och
¨
¨
¨
vad kan vi lara oss av hur forsamlingen anvande den
¨
¨
period av frid som foljde efter hans omvandelse?
¨
¨ ¨
”Varfor forfoljer du mig?” (Apg. 9:1–5)
¨
˚
¨
5 Nar Jesus stoppade Saul p a vagen till Damaskus
˚
¨
¨
¨ ¨
fragade han inte: ”Varfor forfoljer du mina larjungar?”
¨
¨
¨ ¨
Som vi laste tidigare sade han: ”Varfor forfoljer du
¨
mig?” (Apg. 9:4) Ja, Jesus blir personligen berord av
¨
¨
de provningar som drabbar hans efterfoljare. (Matt.
25:34–40, 45)
˚
¨
Om du blir illa behandlad for att du tror p a Kristus
˚
¨
¨
kan du vara overtygad om att bade han och Jehova ar
6
medvetna om din situation. (Matt. 10:22, 28–31) Men
¨
5, 6. Vad kan vi l ara oss av det Jesus sade till Saul?
¨
FORSAMLINGEN KOM IN I ”EN PERIOD AV FRID”
115
˚
¨
provningen kanske inte tas bort just nu. Kom ihag att
˚
¨
¨
Jesus sag att Saul var med nar Stefanus blev dodad,
˚
¨
¨
˚
och han sag honom slapa ut trogna larjungar fran deras hem i Jerusalem. (Apg. 8:3) Trots det ingrep inte
¨
Jesus vid de tillfallena. Men genom Jesus gav Jehova
¨
Stefanus och de andra larjungarna den styrka de be¨
¨
¨
hovde for att forbli trogna.
˚
¨
¨ ¨
7 Du kan ocksa harda ut under forf
oljelse om du
¨
¨
¨
¨
¨
gor foljande: 1) Bestam dig for att forbli lojal vad som
¨
¨
¨
¨
an hander. 2) Be Jehova om hj alp. (Fil. 4:6, 7) 3) Over˚ ˚
¨
˚
lat at Jehova att hamnas. (Rom. 12:17–21) 4) Lita p a
¨
att Jehova ger dig styrka att harda ut tills han anser
¨
¨
¨
det lampligt att avlagsna provningen. (Fil. 4:12, 13)
¨
”S aul, broder, Herren ... har s ant mig” (Apg. 9:6–17)
¨
˚
˚
¨
8 Nar Jesus hade svarat p a Sauls fraga: ”Vem ar du,
˚
Herre?” sade han till honom: ”Stig upp och ga in i sta˚
¨
den, och vad du maste gora, det skall bli dig sagt.”
¨
(Apg. 9:6) Den blinde Saul fick hj alp att ta sig till sin
¨
¨
tillfalliga bostad i Damaskus, och dar fastade och
¨
bad han i tre dagar. Under tiden berattade Jesus om
˚
¨
¨
¨
¨ ¨
7. Vad m aste du g ora for att kunna h arda ut under forfoljelse?
¨
¨
8, 9. Hur kan Ananias ha kant for sin uppgift?
116
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
¨
Saul for en larjunge dar i Damaskus. Larjungen hette
¨
Ananias och var ”val omtalad av alla de judar som
¨
bodde” dar. (Apg. 22:12)
˚
¨
¨
9 Orden maste ha vackt blandade kanslor hos Ana¨
¨
nias. Det var ingen mindre an forsamlingens huvud,
˚
den uppstandne Jesus Kristus, som talade med honom
personligen och gav honom en speciell uppgift. Vilken
¨
¨
ara, men vilken uppgift! Nar Jesus uppmanade Ananias att tala med Saul svarade han: ”Herre, jag har
˚
¨
hort av manga om den mannen, hur mycket ont han
¨
har gjort mot dina heliga i Jerusalem. Och har har han
˚
¨
¨
˚
myndighet fran de framsta prasterna att sla alla i bojor
som anropar ditt namn.” (Apg. 9:13, 14)
¨
10 Jesus klandrade inte Ananias for
att han gav ut˚
tryck at sin oro. Men han gav honom en tydlig upp¨
maning, och han visade honom hansyn genom att be¨
¨
¨
¨
ratta for honom varfor han ville att han skulle utfora
¨
det har ovanliga uppdraget. Jesus sade om Saul: ”Den
¨
¨
¨
mannen ar mig ett utvalt karl till att bara mitt namn
˚ ¨
¨
saval till nationerna som till kungar och till Israels soner. Ty jag skall tydligt visa honom hur mycket han
¨
˚
10. Vad l ar vi oss om Jesus med tanke p a hur han behandlade Ananias?
¨
FORSAMLINGEN KOM IN I ”EN PERIOD AV FRID”
117
´
FARIS
EN
SAUL
¨
Den unge man som hette Saul och som vi moter
¨
˚
¨
i Apostlagarningarna forsta gangen i samband med
˚
att Stefanus blev stenad kom fran Tarsos. Tarsos var
¨
huvudstad i den romerska provinsen Kilikien, i sod¨
ra delen av det nutida Turkiet. (Apg. 7:58) I den har
˚
¨
staden bodde det manga judar. Enligt vad Saul sjalv
˚ ˚
skrev var han ”omskuren p a attonde dagen, av Israels
¨
´ ¨
´
att, av Benjamins stam, en hebre fodd av hebreer; be¨
´
traffande lag en farise”. Han hade med andra ord en
¨
¨
alldeles utmarkt bakgrund i judarnas ogon. (Fil. 3:5)
Sauls hemstad var en stor, blomstrande handelsstad,
¨
¨
ett centrum for grekisk kultur. Eftersom Saul vaxte
upp i Tarsos kunde han grekiska, och han fick troligen
¨
sin grundlaggande utbildning i en judisk skola. Han
¨
¨
larde sig taltmakaryrket, som var vanligt i hans hem¨
trakt. Med all sannolikhet fick han lara sig yrket av
˚
sin far, kanske redan i unga ar. (Apg. 18:2, 3)
¨
˚
˚
¨
I Apostlagarningarna far vi ocksa veta att Saul foddes som romersk medborgare. (Apg. 22:25–28) Det be¨ ¨
tyder att en av hans forfader hade skaffat sig romerskt
¨
medborgarskap. Hur Sauls familj fick det har med¨
¨
borgarskapet ar inte kant. Hur som helst innebar den
¨
¨
har stallningen att familjen var en del av den sociala
eliten i provinsen. Hans bakgrund och utbildning gav
118
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
honom alltsa en god inblick i tre olika kulturer – den
judiska, den grekiska och den romerska.
¨
¨
¨
˚
Nar Saul troligen inte var aldre an 13 ar flyttade han
˚
¨
till Jerusalem, omkring 85 mil fran Tarsos, for att fort¨
satta sin utbildning. I Jerusalem blev han undervisad
¨
´
¨
av Gamaliel, en hogt aktad larare i fariseernas tradition. (Apg. 22:3)
¨
¨
¨
Den har utbildningen kan jamforas med en nutida universitetsutbildning, och eleverna studerade
¨
Skrifterna och den judiska muntliga lagen och larde sig dessa utantill. En duktig elev till Gamaliel hade
¨
¨
en lovande karriar framfor sig, och Saul var tydligen
˚
¨
¨
en sadan elev. Han skrev langre fram: ”Jag gjorde stor¨
˚
¨
˚
re framsteg i judendomen an manga jamnariga i mitt
˚
¨
¨
folk, eftersom jag var langt mera nitisk for mina faders
¨
¨
traditioner.” (Gal. 1:14) Det var sakert Sauls nitalskan
¨
¨ ¨
for judisk tradition som gjorde honom till en okand
¨ ¨
¨
forfoljare av den nybildade kristna forsamlingen.
˚
¨
maste lida for mitt namn.” (Apg. 9:15, 16) Ananias
˚
¨
¨
gjorde da genast som Jesus sade. Han sokte upp for¨
foljaren Saul och sade till honom: ”Saul, broder, Her˚ ¨
¨
ren, den Jesus som visade sig for dig p a vagen som du
˚
¨
˚
¨
kom p a, han har sant mig, for att du skall fa synen tillbaka och bli uppfylld av helig ande.” (Apg. 9:17)
¨
FORSAMLINGEN KOM IN I ”EN PERIOD AV FRID”
119
¨
¨
De handelser som rorde Jesus, Ananias och Saul
¨
˚
˚
¨
¨
hj alper oss att forsta flera viktiga sanningar. Vi forstar
11
till exempel att Jesus aktivt leder predikoarbetet, pre¨
cis som han lovade att han skulle gora. (Matt. 28:20)
¨
Han talar visserligen inte direkt till manniskor i dag,
men han leder predikoarbetet genom den trogne sla¨
¨
ven, som han har satt over sitt tj anstefolk. (Matt. 24:
¨
¨
45–47) Under den styrande kretsens ledning sands for¨
¨
¨
¨
¨
kunnare, pionj arer och missionarer ut for att soka ratt
˚
¨
¨
p a dem som vill lara sig mer om Kristus. Som namn¨
˚
¨
des i forra kapitlet ar det manga som har kontaktats av
Jehovas vittnen efter det att de har bett till Gud om
¨
hj alp. (Apg. 9:11)
¨
12 Ananias tog lydigt emot ett uppdrag och blev val¨
signad. Lyder du befallningen att vittna grundligt aven
¨
¨
¨
om du kanner en viss oro infor uppdraget? En del ar
¨
˚
˚
¨
¨
¨
radda for att ga fran hus till hus och traffa manni¨
˚
¨
¨
skor de inte kanner. Andra har svart for att forkunna
¨
˚
˚
¨
for manniskor p a deras arbetsplatser, p a gatan eller
¨
¨
¨
per telefon. Ananias overvann sin radsla och fick for¨
¨
¨
11, 12. Vad l ar vi oss av de h andelser som r orde Jesus, Ananias och
Saul?
120
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
˚
manen att hj alpa Saul att fa helig ande.1 Ananias
¨
lyckades besegra sina kanslor tack vare att han litade
˚
p a Jesus och betraktade Saul som sin broder. Vi kan
˚
¨
˚
¨
overvinna var radsla om vi liksom Ananias litar p a att
¨
Jesus leder predikoarbetet, om vi har medkansla med
¨
¨
¨
manniskor och om vi betraktar aven de mest skram˚
¨
mande personer som vara potentiella broder och systrar. (Matt. 9:36)
¨
Han b orjade ”predika om Jesus” (Apg. 9:18–30)
13 Saul handlade snabbt i enlighet med det han fick
¨
¨
¨
¨
lara sig. Nar han hade blivit botad lat han dopa sig och
˚
¨
¨
b orjade umgas med larjungarna i Damaskus. Men han
¨
gjorde mer. ”Genast b orjade han i synagogorna predi¨
ka om Jesus, att han ar Guds Son.” (Apg. 9:20)
¨
¨
¨
14 Om du studerar Bibeln men annu inte ar dopt,
˚
kommer du da att vara som Saul och handla beslut˚
¨
¨
samt i enlighet med det du far lara dig? Det ar sant att
¨
1 I allmanhet
var det apostlarna
som vidarebefordrade den heliga
˚
¨
andens gavor.
Men
i
den
h
ar
ovanliga
situationen
tycks Jesus ha gett
˚
¨
¨
¨
Ananias mojlighet att
f
ormedla
andens
g
avor
till
hans
”utvalda karl”,
¨
¨
Saul. Efter sin ˚ omvandelse gick det en langre tid innan Saul kom i
kontakt med nagon
¨ av de tolv apostlarna.
˚
¨ Men
¨ troligen var han verksam under den har perioden. ¨ Jesus ¨ sag darfor
¨ uppenbarligen till att
Saul hade den kraft han behovde for att utfora sitt predikouppdrag.
¨
¨
¨
˚
13, 14. Om du studerar Bibeln men annu inte ar d opt, vad kan du d a
¨
l ara dig av Sauls exempel?
¨
FORSAMLINGEN KOM IN I ”EN PERIOD AV FRID”
121
¨
Saul med egna ogon fick se ett underverk av Kristus,
¨
och det var sakert en av de saker som motiverade ho˚
nom att handla. Men det fanns andra som ocksa be´
˚
vittnade underverk av Jesus. En grupp fariseer sag ho¨
nom bota en man med en fortvinad hand, och ett stort
¨
˚
antal judar visste att han hade uppvackt Lasarus fran
¨
˚
˚
¨
de doda. Anda fortsatte manga av dem att vara likgiltiga och till och med fientliga. (Mark. 3:1–6; Joh. 12:
¨
˚
¨ ¨
¨
9, 10) Saul daremot forandrades. Varfor p averkades
¨
¨ ¨
han positivt nar andra inte gjorde det? Darfor att han
¨
¨
¨ ¨
fruktade Gud mer an manniskor och darfor att han
¨
¨
var djupt tacksam for den barmhartighet Kristus hade
˚
˚
¨
visat honom. (Fil. 3:8) Om du p averkas p a samma satt
˚
˚
˚
kommer du inte att lata nagonting hindra dig fran att
˚
¨
ta del i predikoarbetet eller fran att bli kvalificerad for
dop.
¨
˚
¨
¨
Kan du forestalla dig hur forvanade, chockerade
¨
˚
¨
¨
och arga manniskorna maste ha blivit nar Saul b orja¨
de predika om Jesus i synagogorna? ”Ar inte detta den
¨
¨
man som i Jerusalem forsokte utrota dem som an˚
¨
ropar detta namn?” fragade de. (Apg. 9:21) Nar Saul
15
15, 16. Vad gjorde Saul i synagogorna, och hur reagerade judarna i
Damaskus?
122
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
¨
¨
¨
forsokte forklara varfor han hade andrat installning
¨
till Jesus ”bevisade [han logiskt] att denne ar Messias”.
¨
(Apg. 9:22) Men logik ar ingen universalnyckel. Den
˚
¨
kan inte lasa upp varje sinne som ar fastkedjat av
¨
¨
˚
traditioner eller varje hj arta som ar last av stolthet.
¨
˚
Men Saul gav anda inte upp.
˚
¨
¨
16 Tre ar senare fors
okte judarna i Damaskus fort¨
¨
¨
farande satta stopp for Saul. Till sist bestamde de sig
¨
¨
for att doda honom. (Apg. 9:23; 2 Kor. 11:32, 33; Gal.
¨
˚
1:13–18) Nar han fick reda p a deras planer valde han
¨
¨
¨
att vara forsiktig och lamnade staden genom en opp¨
ning i stadsmuren, dar han firades ner i en korg. Lukas
¨
beskriver dem som hj alpte Saul att fly den natten som
¨
”hans larjungar”. (Apg. 9:25) De orden tycks tyda
˚
˚
˚
¨
¨
p a att atminstone nagra som horde Saul forkunna i
Damaskus tog intryck av det han sade och blev efter¨
foljare till Kristus.
¨
¨
¨
¨
17 Nar du b orjade
tala med dina slaktingar, vanner
¨
och andra om allt det goda du fick lara dig, kanske du
˚
¨
trodde att de skulle forsta Bibelns sanning eftersom
¨
˚
¨
17. a) Hur reagerar m anniskor p a Bibelns sanning? b) Vad b or vi fort¨
¨
¨
s atta att g ora, och varfor det?
¨
FORSAMLINGEN KOM IN I ”EN PERIOD AV FRID”
123
¨
˚
den ar sa logisk. En del kanske har gjort det, men inte
˚
alla. Kanske nagra i din familj till och med behandlar
dig som en fiende. (Matt. 10:32–38) Men om du fort¨
˚
¨
¨
satter att utveckla din formaga att resonera med hj alp
¨
¨
av Skrifterna och om du fortsatter att uppfora dig
¨
¨
¨
som en kristen b or gora, kanske aven de som mot˚
˚
¨
¨
arbetar dig sa smaningom andrar installning. (Apg.
17:2; 1 Petr. 2:12; 3:1, 2, 7)
¨
18 Nar Saul kom till Jerusalem och sade att han nu
¨
¨
˚
var en larjunge tvivlade naturligtvis larjungarna p a ho¨
¨
nom. Men nar Barnabas gick i god for Saul accepterade apostlarna honom, och han stannade hos dem
under en tid. (Apg. 9:26–28) Saul var taktfull, men han
¨
¨
skamdes inte for de goda nyheterna. (Rom. 1:16) Han
¨
predikade frimodigt i Jerusalem, just i den stad dar
˚
¨
¨ ¨
han hade satt i gang en hatsk forfoljelsekampanj mot
¨
˚
Jesu Kristi larjungar. Judarna i Jerusalem insag till sin
¨
¨
¨
¨
fasa att deras forkampe hade overgett dem, och nu for¨
¨
¨
¨
¨
sokte de doda honom. I skildringen sags det: ”Nar bro¨
derna kom underfund med detta, forde de ... [Saul] ner
¨
till Caesarea och skickade i vag honom till Tarsos.”
¨
¨
¨
18, 19. a) Vad h ande n ar Barnabas gick i god for Saul? b) Hur kan vi
efterlikna Barnabas och Saul?
124
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
(Apg. 9:30) Saul underordnade sig den ledning Jesus
˚
¨
¨
gav genom forsamlingen, och det var till nytta bade for
¨
¨
¨
honom sj alv och for forsamlingen.
¨
¨
19 Lagg marke till att Barnabas tog initiativet till att
¨
¨
¨
hj alpa Saul. Utan tvivel bidrog den har vanliga hand¨
lingen till att det utvecklades en varm vanskap mellan
¨
¨
˚
¨
˚
de har bada entusiastiska tj anarna at Jehova. Ar du vil¨
¨
lig att hj alpa nya i forsamlingen genom att samarbeta
¨
¨
¨
¨
med dem i forkunnartj ansten och hj alpa dem att gora
˚
andliga framsteg, precis som Barnabas var? I sa fall
¨
kommer du att bli rikt belonad. Om du nyligen har
˚
¨
¨
blivit forkunnare, tar du da emot den hj alp du blir
erbjuden, precis som Saul gjorde? Genom att sam¨
arbeta med mer erfarna forkunnare blir du skickligare
¨
¨
˚
¨
¨
¨
i tj ansten, din gladje okar och du kan fa vanner for
livet.
˚
”M anga kom till tro” (Apg. 9:31–43)
¨
¨
¨
20 Nar Saul hade blivit omvand och senare lamnat
¨
˚
¨
Jerusalem valbehallen ”kom forsamlingen i hela Judeen och Galileen och Samarien in i en period av frid”.
¨
¨
˚
20, 21. Hur har Guds tj anare forr och nu utnyttjat perioder av frid p a
¨
¨
b asta s att?
¨
FORSAMLINGEN KOM IN I ”EN PERIOD AV FRID”
125
¨
¨
(Apg. 9:31) Hur anvande larjungarna denna ”gynnsam¨
ma tid”? (2 Tim. 4:2) I skildringen sags det att de
¨
”byggdes upp”. Apostlarna och andra ansvariga bro¨
¨
¨
¨
der starkte larjungarnas tro och tog ledningen nar for¨
samlingen ”vandrade i fruktan for Jehova och i den
¨
heliga andens trosterika ro”. Petrus, till exempel, an¨
¨
vande tiden till att styrka larjungarna i staden Lydda
˚
¨
˚
p a Saronslatten. Hans arbete ledde till att manga i det
˚
¨
¨
omradet ”vande sig till Herren”. (Apg. 9:32–35) Lar˚
jungarna blev inte upptagna med nagon annan verk¨
¨
¨
samhet, utan anstrangde sig for att hj alpa varandra
¨
¨
och for att forkunna de goda nyheterna. Resultatet
¨
¨
blev att forsamlingen fortsatte ”att vaxa till”.
Under slutet av 1900-talet kom Jehovas vittnen i
˚
¨
manga lander in i en liknande ”period av frid”. Re˚
gimer som hade motarbetat Guds folk i artionden
¨
¨
¨
forlorade plotsligt makten, och forbud mot prediko¨
arbetet lattades eller togs bort helt. Tiotusentals Je˚
¨
¨
hovas vittnen tog vara p a mojligheten att forkunna
˚
¨
offentligt, och det fick enastaende resultat. Nar Je¨
hovas vittnen i Ryssland blev officiellt erkanda 1991
¨
fanns det knappt 16 000 forkunnare i landet. Bara
21
126
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚
¨
16 ar senare, ar 2007, fanns det mer an 150 000 ivriga
¨
forkunnare av de goda nyheterna.
¨
˚
¨
22 Anvander du den frihet du har p a ett bra satt? Om
¨
˚
du bor i ett land dar det rader religionsfrihet skulle
¨
˚
Satan garna vilja fa dig att jaga efter materiella rike¨
¨
˚
¨
domar i stallet for att du agnar dig at Rikets intressen.
˚
¨
(Matt. 13:22) Lat honom inte leda dig vilse. Anvand
˚
den period av relativ frid som du nu har p a ett produk¨
¨
tivt satt. Betrakta den som ett tillfalle att vittna grund˚
¨
ligt och att bygga upp forsamlingen. Kom ihag att
˚
¨
¨ ¨
dina forhallanden snabbt kan forandras.
¨
˚
¨
¨
23 Tank p a vad som hande en larjunge som hette
˚
Tabita och som ocksa kallades Dorkas. Hon bodde i
˚
˚
˚
¨
Joppe, som inte lag langt fran Lydda. Den har trogna
¨
˚
˚
¨
systern anvande sin tid och sina tillgangar forstandigt.
¨
˚
¨
Det sags att hon ”var rik p a goda garningar och gav
˚
¨
˚
¨
manga barmhartighetsgavor”. Men plotsligt blev hon
¨
¨
sjuk och dog.1 Larjungarna i Joppe kande stor sorg
¨
¨
¨
¨
over hennes dod, sarskilt de ankor som hon hade varit
˚
¨
˚
1 Se rutan ”Dorkas – ’Hon var rik p a goda garningar’ ”, p a sidan 128.
¨
˚ ¨
¨
22. Hur kan du anvanda den frihet du har p a b asta s att?
¨
¨
¨
23, 24. a) Vilka l ardomar ger oss ber attelsen om Tabita? b) Vad b or vi
¨
vara beslutna att g ora?
¨
FORSAMLINGEN KOM IN I ”EN PERIOD AV FRID”
127
D ORKAS
– ”HON
VAR RIK
˚
¨
PA G ODA GARNINGAR”
¨
¨
Dorkas tillhorde den kristna forsamlingen i hamn¨
¨
staden Joppe. Hennes medtroende alskade henne for att
˚
¨
˚
”hon var rik p a goda garningar och gav manga barm¨
˚
˚
hartighetsgavor”. (Apg. 9:36) Manga judar som bodde
˚
˚
i omraden med en blandad befolkning av bade judar och
˚
icke-judar hade tva namn – ett hebreiskt eller arameiskt
˚
och ett grekiskt eller latinskt – och det hade ocksa Dor˚
˚
kas. Hennes grekiska namn, Dorkas, atergavs ”Tabita” p a
˚
arameiska. B ada namnen betyder ”gasell”.
¨
Det verkar som om Dorkas blev sjuk och dog plots¨
¨
ligt. Man tvattade hennes kropp infor begravningen, som
˚
¨
¨
man hade for sed att gora. Kroppen lades i ett rum p a
˚
˚
¨
¨
overvaningen, formodligen i hennes eget hus. Pa grund
˚
¨
av det varma klimatet i Mellanostern maste begravningen ske antingen samma dag som personen dog eller
¨
dagen efter. De kristna i Joppe hade hort att aposteln
˚
¨
Petrus var i Lydda, som lag alldeles i narheten. Petrus
skulle kunna hinna till Joppe innan man var tvungen att
˚
¨
begrava Dorkas, eftersom avstandet mellan staderna bara
˚
¨
¨
var 18 kilometer – omkring fyra timmars gangvag. For¨ ¨
¨
˚
¨
¨
samlingen skickade darfor i vag tva man for att be Petrus
˚
˚
¨
¨
komma p a en gang. (Apg. 9:37, 38) En bibelkannare sager:
”Det var vanligt inom den tidiga judendomen att man
¨
˚
˚
¨
skickade ut sandebud tva och tva, delvis for att den ene
¨
skulle kunna bekrafta vad den andre sade.”
¨
¨
¨
Vad hande nar Petrus kom till Joppe? I skildringen sags
˚ ¨
˚
¨
det: ”Man [forde] honom upp i rummet p a overvaningen;
128
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
och alla ankorna tradde fram till honom och grat och
˚
¨
¨
¨
forevisade manga innerkladnader och ytterkladnader av
dem som Dorkas hade gjort medan hon var hos dem.”
(Apg. 9:39) En av de saker som gjorde Dorkas omtyckt av
¨
¨
˚
¨
vannerna i forsamlingen var att hon sydde klader at dem.
¨
Hon gjorde tunikor, som man hade narmast kroppen,
¨
och kappor eller mantlar, som man bar over tunikorna.
¨
¨
Det sags inte om Dorkas betalade allt material sjalv eller
¨
¨
om hon bara stod for sjalva arbetet. I vilket fall som helst
¨
¨
¨
var hon alskad for sin omtanke och sina ”barmhartighets˚
gavor”.
˚
¨
˚ ¨
˚
˚
Det Petrus sag i det har rummet p a overvaningen mas˚
¨
¨
¨
te ha rort honom. ”Man sorjde p a ett helt annat satt
¨
¨
¨
¨
an manniskorna i Jairos hem, dar man hade haft hogljud˚
˚
¨
¨
¨
da lejda graterskor och flojtblasare”, sager bibelkannaren
¨
˚
Richard Lenski. ”I det har fallet var det inte fraga om en
˚
¨
¨
sadan konstlad sorg.” (Matt. 9:23) Har rorde det sig om
¨
˚
¨
¨
akta sorg som kom fran hjartat. Eftersom ingen akta man
¨
˚
namns i skildringen anser manga att Dorkas var ogift.
¨
Nar Jesus gav apostlarna deras uppdrag gav han dem
¨
¨
kraft att ”vacka upp doda”. (Matt. 10:8) Petrus hade sett
˚
¨
¨
Jesus utfora sadana underverk, till exempel nar Jesus
¨
uppvackte Jairos dotter, men vi har inget tidigare vittnes¨
˚
¨
b ord om att en apostel hade uppvackt nagon. (Mark. 5:
21–24, 35–43) Men nu visade Petrus ut alla ur rummet och
¨
¨
¨
bad sedan en uppriktig b on. Foljden blev att Tabita opp¨
¨
nade ogonen och satte sig upp. Vilken gladje de kristna i
˚
¨
¨
¨
Joppe maste ha kant nar Petrus visade upp Dorkas for alla
¨
¨
de heliga och ankorna som alskade henne – och hon var
livs levande! (Apg. 9:40–42)
¨
FORSAMLINGEN KOM IN I ”EN PERIOD AV FRID”
129
˚
¨
¨
¨
sa omtanksam mot. Nar Petrus kom till huset dar man
¨
gjorde i ordning hennes kropp for begravningen, ut¨
forde han ett underverk som ingen av Jesu Kristi
apostlar tidigare hade gjort. Han bad till Gud och upp¨
¨
¨
vackte sedan Tabita till liv! Kan du forestalla dig hur
¨
¨
¨
glada ankorna och de andra larjungarna blev nar Pet¨
rus kallade tillbaka dem till rummet och stallde fram
¨
˚
Tabita levande? Det har maste verkligen ha styrkt dem
¨
¨
¨
infor de provningar som vantade! Underverket blev
¨
˚
¨
naturligtvis ”kant over hela Joppe, och manga kom till
˚
tro p a Herren”. (Apg. 9:36–42)
¨
¨
¨
24 Den har varmande berattelsen om Tabita ger oss
˚
¨
¨
¨ ¨ ¨
˚
tva viktiga lardomar. 1) Livet ar kort. Darfor ar det sa
viktigt att vi skaffar oss ett gott namn hos Gud medan
˚
¨
vi har mojlighet till det. (Pred. 7:1) 2) Uppstandelse¨
¨
¨
hoppet ar sakert. Jehova hade sett alla de omtanksam¨
ma handlingar som Tabita hade utfort, och han be˚
˚
¨
lonade henne. Han kommer att minnas vart harda
¨
¨
arbete och uppvacka oss om vi skulle mista livet fore
˚
¨ ¨
¨
Harmageddon. (Hebr. 6:10) Lat oss darfor fortsatta
att vittna grundligt om Kristus, oavsett om vi nu
upplever en ”ogynnsam tid” eller ”en period av frid”.
(2 Tim. 4:2)
130
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
DEL 3 ˙ AP OSTLAGARNINGARNA 10:1–12:25
”FOLK AV NATIONERNA
HADE TAGIT EMOT
GUDS ORD”
¨
AP O STLAG ARNINGARNA 11:1
¨
Skulle de judar som var Jesu efterfoljare vara
¨
¨
villiga att forkunna de goda nyheterna for oom¨
skurna icke-judar? I den har delen ska vi se hur
¨
¨
Jehovas ande oppnade de kristnas hjartan och
¨
¨
¨
hjalpte dem att overvinna sina fordomar och hur
¨
det ledde till att arbetet med att vittna for alla
˚
˚
nationerna kom i gang pa allvar.
KAPITEL 9
¨
Gud ar inte partisk
˚ ¨
Predikoarbetet p ab orjas bland oomskurna icke-judar
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 10:1–11:30
¨ ˚
¨
¨
DET ar ar 36. Hostsolen varmer Petrus medan han ber
˚
˚
p a det platta taket p a ett hus vid havet i hamnstaden
¨
¨
˚
Joppe. Han har varit gast i det har huset i nagra dagar
¨
¨
nu. Att han kan tanka sig att bo har visar att han i vissa
¨
¨
˚
¨
avseenden ar fri fran fordomar. Agaren till huset heter
¨
¨
Simon och ar garvare, och det ar inte alla judar som
˚
skulle bo hemma hos en sadan man.1 Men Petrus ska
¨
˚
˚ ¨
˚
anda snart fa lara sig nagot viktigt om Jehovas opartiskhet.
Medan Petrus ber faller han i trance. Det han ser i
¨
¨
en syn skulle gora vilken jude som helst upprord. Han
¨
¨
ser ett skynkliknande karl med djur som ar orena en2
˚
˚
1 Vissa judar sag ner p a garvare
eftersom de i sitt yrke kom i kon¨
takt med djurhudar och doda
˚ djur¨ och med¨ annat som uppfattades
som motbjudande. Det ansags olampligt
att visa ¨ sig i
¨
¨
¨ for garvare
templet, och de fick inte ha sin ¨ affarsrorelse n¨ armare staden
an 50
¨
alnar,˚ dvs. drygt 20 meter. Det har kan delvis forklara varfor Simons
hus lag ”vid havet”. (Apg. 10:6)
˚
¨ ¨
¨
˚
1–3. Vilken syn far Petrus, och varfor ar det viktigt att vi forst ar inne¨
b orden i den?
132
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
ligt Moses lag komma ner fran himlen. Nar han blir
¨
uppmanad att slakta och ata svarar han: ”Jag [har] ald¨
˚
¨
˚
rig ... atit nagot beflackat och orent.” Inte en gang utan
˚
¨
tre ganger blir han tillsagd: ”Vad Gud har forklarat
¨
rent – sluta upp med att kalla det beflackat.” (Apg. 10:
¨
¨
14–16) Synen gor Petrus forbryllad, men han ska snart
˚
¨
fa en forklaring.
¨
˚
¨
3 Vad betydde Petrus syn? Det ar
viktigt att vi forstar
¨
¨
det, eftersom synen lar oss en grundlaggande sanning
¨
om hur Jehova betraktar manniskor. Som sanna kristna kan vi inte vittna grundligt om Guds kungarike om
¨
¨
¨
¨
vi inte lar oss att betrakta manniskor som Gud gor. For
˚
¨
¨
att ta reda p a inneb orden i Petrus syn ska vi undersoka
¨
de dramatiska handelserna i samband med den.
¨
¨
¨
¨
Framb ar ”st andigt odmjuk b on till Gud” (Apg. 10:1–8)
4 Vad Petrus inte visste var att en man vid namn Cornelius, som bodde i Caesarea omkring fem mil norr om
˚
˚
˚
¨
Joppe, foregaende dag ocksa hade fatt en syn. Corne¨
lius var centurion i den romerska haren och var en
¨
˚
¨
¨
”gudhangiven man”.1 Han var ocksa en foredomlig
¨
familjefar, for han ”fruktade Gud tillsammans med
¨
˚
1 Se rutan ”Cornelius och den romerska haren”, p a sidan 134.
¨
4, 5. Vem var Cornelius, och vad h ande medan han bad?
¨
GUD AR INTE PARTISK
133
¨
CORNELIUS
O
CH
DEN
ROMERSKA
H
AREN
¨
¨
Romarnas administrativa och militara hogkvarter
˚
¨
¨
for provinsen Judeen lag i Caesarea. Haren som stod
˚
˚
¨
under stathallarens befal bestod av mellan 500 och
˚
1 000 ryttare och fem infanterienheter, sa kallade kohorter, som var och en utgjordes av 500 till 1 000 sol˚
dater. Soldaterna rekryterades vanligtvis fran lokalbefolkningen och inte bland romerska medborgare.
¨
˚
De flesta tjanstgjorde i Caesarea, men det fanns sma
garnisoner runt om i hela Judeen. En kohort var per¨
manent stationerad i Antoniaborgen i Jerusalem for
¨
att overvaka tempelberget och staden. Under de ju¨
¨
¨
diska hogtiderna okade romarna sin narvaro i staden
¨
for att kunna ta itu med eventuella oroligheter.
En kohort var uppdelad i sex centurior med un¨
gefar 100 man i varje. Varje centuria leddes av en
¨
centurion. I den grekiska texten till Apostlagarning¨
˚
arna 10:1 sags det att Cornelius var centurion i den sa
kallade Italiska truppstyrkan, som troligen var statio¨
nerad i Caesarea. Den har enheten kan ha varit Andra italiska kohorten av frivilliga romerska medborga¨
¨
re.1 Centurioner hade hog social och militar status
¨ ¨
˚
¨
¨
och var valbargade. De hade mojligen 16 ganger hog¨ ¨
re lon an vanliga soldater.
˚
1 Pa latin: Cohors
II Italica voluntariorum ¨ civium Romanorum.
Det
˚
¨
finns vittnesb ord om att den kohorten var forlagd i Syrien ar 69 v.t.
134
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
hela sitt hushall”. Han var ingen proselyt utan en oom¨
˚
skuren icke-jude. Anda visade han omtanke om fattiga
¨
¨
judar och gav dem materiell hj alp. Den har uppriktige
¨
¨
¨
mannen ”frambar standigt odmjuk b on till Gud”. (Apg.
10:2)
5 Omkring klockan tre p a˚ eftermiddagen bad Corne˚
¨
lius till Gud. Da fick han i en syn se en angel som sade
¨
˚
¨
till honom: ”Dina b oner och barmhartighetsgavor har
˚ ¨
¨
stigit upp till ett minne infor Gud.” (Apg. 10:4) Pa ang¨
¨
¨
¨
¨
elns anvisning sande han i vag man for att hamta apos˚
¨
teln Petrus. Cornelius skulle snart ga in genom en dorr
¨
¨
som tidigare hade varit stangd for honom eftersom han
˚
var en oomskuren icke-jude. Han skulle snart fa lyssna
¨
till budskapet om raddning.
˚
¨
¨
6 Besvarar Gud b oner
fran uppriktiga manniskor
˚
˚
˚
som i var tid vill fa reda p a sanningen om honom? Vi
¨
kan namna ett exempel. En kvinna i Albanien tog emot
¨
ett exemplar av Vakttornet som inneholl en artikel om
¨
barnuppfostran.1 Hon sade till forkunnaren som be¨
¨
sokte henne: ”Kan du tanka dig! Jag bad faktiskt till
˚
¨
1 Artikeln som
hade
rubriken
”Tillf
orlitliga
r
ad
om barnuppfost¨
¨
ran” var inford i numret for 1 november 2006, sidorna 4–7.
¨
¨
˚
6, 7. a) B er atta en erfarenhet som visar att Gud besvarar b oner fr an
¨
˚
˚
uppriktiga m anniskor som vill fa reda p a sanningen om honom. b) Vad
¨
˚
kan vi dra for slutsatser av s adana erfarenheter?
¨
GUD AR INTE PARTISK
135
¨
˚
¨
Gud om hj alp att uppfostra mina dottrar. Han maste
¨
¨
ha sant dig till mig! Du gav mig exakt det jag behovde.”
¨
¨
¨
Kvinnan och hennes dottrar b orjade studera och lang¨
re fram aven hennes man.
¨
¨
˚
¨
7 Ar det har
ett unikt exempel? Inte alls! S adant har
¨
˚
hander om och om igen runt om p a jorden och alldeles
¨
¨
¨
for ofta for att det ska vara rena tillfalligheter. Vad kan
˚
¨
¨
¨
vi da dra for slutsatser? For det forsta att Jehova be˚
¨
¨
¨
svarar b oner fran uppriktiga manniskor som soker
¨
honom. (1 Kung. 8:41–43; Ps. 65:2) For det andra att
¨
¨
anglarna hjalper oss i predikoarbetet. (Upp. 14:6, 7)
˚
”Petrus ... var mycket r advill” (Apg. 10:9–23a)
8 Petrus var fortfarande kvar p a˚ taket och ”var myc˚
¨
¨
ket radvill” om vad synen betydde nar Cornelius sandebud kom till huset. (Apg. 10:17) Skulle Petrus, som tre
˚
¨
¨
ganger hade sagt att han vagrade att ata mat som var
¨
¨
oren enligt Moses lag, vara villig att folja med mannen
˚
˚
¨
hem till en icke-jude? Pa nagot satt fick han genom
˚
¨
helig ande reda p a vad Gud ville att han skulle gora.
¨
˚
¨
Han uppmanades: ”Se! Tre man soker dig. S a stig upp,
˚
ga ner och ge dig av med dem, utan att alls tveka,
eftersom jag har skickat dem.” (Apg. 10:19, 20) Synen
˚
8, 9. Vad fick Petrus reda p a genom anden, och hur reagerade han?
136
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
hade utan tvivel gjort honom redo att folja den heliga
andens ledning.
¨
˚
9 Nar
Petrus fick veta att Cornelius hade fatt anvis¨
¨
ningar av Gud att hamta honom, bj od han in de icke¨
¨
judiska sandebuden ”och visade dem gastfrihet”. (Apg.
˚
¨
10:23a) Den lydige aposteln holl redan p a att anpassa
sig till det som nu visade sig vara Guds vilja.
¨
˚
¨
10 An i dag leder Jehova sitt folk framat
undan for
¨
undan. (Ords. 4:18) Genom sin heliga ande vagleder
¨
han ”den trogne och omdomesgille slaven”. (Matt.
˚
˚
¨
24:45) Ibland far vi upplysningar om en klarare forsta˚
else av nagot i Guds ord eller blir informerade om vissa
¨
˚
¨ ¨
organisatoriska forandringar. Det ar bra att vi fragar
˚ ¨
¨
¨
oss: Hur reagerar jag p a forbattringar av det har slaget?
˚
˚
Underordnar jag mig Guds andes ledning i sadana fragor?
¨
Petrus ”befallde ... att de skulle d opas”
(Apg. 10:23b–48)
˚
11 Dagen efter det att Petrus hade fatt
sin syn gick han
¨
i vag till Caesarea tillsammans med nio andra – Cor¨
˚
¨
nelius tre sandebud och ”sex [judiska] broder” fran
˚
¨
¨
10. Hur leder Jehova sitt folk, och vilka fr agor kan vi beh ova st alla oss?
¨
11, 12. Vad gjorde Petrus n ar han kom till Caesarea, och vad hade han
¨
l art sig?
¨
GUD AR INTE PARTISK
137
¨
Joppe. (Apg. 11:12) Eftersom Cornelius vantade att
¨
Petrus skulle komma hade han samlat ”sina slaktingar
¨
¨
och narmaste vanner”, som uppenbarligen alla var
¨
icke-judar. (Apg. 10:24) Nar Petrus kom fram gjorde
˚
¨
¨
han nagot som tidigare hade varit helt otankbart for
honom – han gick in i en oomskuren icke-judes hem!
¨
¨
¨
Han sade: ”Ni vet mycket val hur olagligt det ar for en
¨
jude att sluta sig till eller narma sig en man av ett annat
¨
˚
folk; och anda har Gud visat mig att jag inte skall kal˚
¨
¨
la nagon manniska beflackad eller oren.” (Apg. 10:28)
¨
˚
¨
Vid det har laget hade han forstatt att tanken med
¨
˚
¨
synen var att lara honom nagot mer an bara vad slags
˚
¨
mat som var tillatet att ata. Han skulle inte ”kalla
˚
¨
¨
nagon m anniska [inte ens en icke-jude] beflackad”.
˚ ¨
¨
12 En mycket mottaglig ah
orarskara vantade Petrus.
¨
¨
¨
¨
¨
”Vi [ar] alla i denna stund har infor Gud for att hora
¨
¨
allt som du har blivit befalld av Jehova att saga”, for¨
¨
klarade Cornelius. (Apg. 10:33) Forestall dig hur du
¨
˚
skulle kanna det om en intresserad person hade sagt sa
¨
¨
till dig! Petrus b orjade med de har kraftfulla orden:
¨
”Jag inser i sanning att Gud inte ar partisk, utan han
¨
tar emot den som fruktar honom och som gor det som
¨
¨
¨
¨
¨
ar rattfardigt, vilken nation han an tillhor.” (Apg. 10:
138
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
34, 35) Han hade lart sig att hudfarg, nationalitet och
˚
andra yttre faktorer inte har nagon som helst inverkan
˚
˚
¨
p a hur Gud ser p a manniskor. Petrus fortsatte sedan
¨
˚
¨
med att vittna om Jesu tj anst, dod och uppstandelse.
¨
˚
¨
13 Nu hande
nagot som aldrig tidigare hade hant.
¨
¨
”Medan Petrus annu talade” utgots den heliga anden
¨
¨
¨
over dessa manniskor som tillhorde ”folk av nationer¨ ¨
na”. (Apg. 10:44, 45) Det har ar det enda exemplet i
˚
¨
¨
¨
Bibeln p a att anden utgots fore dopet. Petrus forstod
˚
¨
att detta var ett tecken p a Guds godkannande, och han
¨
befallde att ”de [gruppen av icke-judar] skulle dopas”.
¨
¨
˚
(Apg. 10:48) Omvandelsen av de har icke-judarna ar 36
˚
˚
markerade slutet p a den period da Gud hade visat
¨
judarna sarskild ynnest. (Dan. 9:24–27) Genom att ta
¨
¨
¨
ledningen vid det har tillfallet anvande Petrus den
tredje och sista av ”himlarnas kungarikes nycklar”.
¨
¨
¨
¨
(Matt. 16:19) Den har nyckeln oppnade dorren for
oomskurna icke-judar att bli smorda kristna.
¨
¨
14 Vi som ar
forkunnare av Guds kungarike i dag in˚
ser att det inte finns nagon partiskhet hos Gud. (Rom.
¨
¨
2:11) Han vill att ”alla slags manniskor skall bli radda˚
¨ ¨
˚
¨
de”. (1 Tim. 2:4) Vi far darfor aldrig doma nagon
¨
¨
13, 14. a) Vad var det for speciellt med omvandelsen av Cornelius och
˚
¨
¨
˚
˚
andra icke-judar ar 36? b) Varfor ska vi inte d oma n agon utifr an yttre
¨
drag och omst andigheter?
¨
GUD AR INTE PARTISK
139
˚
¨
˚
¨
utifran yttre drag och omstandigheter. Vart uppdrag ar
att vittna grundligt om Guds kungarike, och det inne¨
¨
¨
¨
bar att vi ska forkunna for alla manniskor, oavsett
¨
¨
deras hudfarg, nationalitet, utseende eller religiosa
bakgrund.
¨
˚
De ”lugnade ... sig, och de gav ara at Gud”
(Apg. 11:1–18)
¨
˚
¨
15 Petrus, som sakert
var ivrig att fa beratta vad som
¨
¨
hade hant, gav sig i vag till Jerusalem. Men tydligen
hade nyheten om att oomskurna icke-judar hade ”tagit
¨
emot Guds ord” hunnit fore honom. Strax efter det att
¨
¨
han hade kommit fram ”b orjade de som var anhanga¨
re av omskarelsen tvista med honom”. De ogillade att
˚
¨
han hade ”gatt hem till man som inte var omskurna och
¨
˚
¨
atit med dem”. (Apg. 11:1–3) Fragan gallde inte om
¨
icke-judar kunde bli efterfoljare till Kristus eller inte.
¨
¨
¨
¨
Nej, det de har judiska larjungarna bestamt havdade
˚
˚
var att icke-judar maste halla Moses lag – inbegripet
˚
¨
˚
¨
att lata omskara sig – for att kunna tillbe Jehova p a ett
¨
¨
godtagbart satt. Vissa judiska larjungar hade uppen˚
¨
barligen svart att slappa taget om den mosaiska lagen.
¨
¨
16 Hur forklarade
Petrus sitt handlingssatt? Enligt
¨
¨
15, 16. Varfor tvistade vissa kristna judar med Petrus, och hur for¨
klarade han sitt handlingss att?
140
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
Apostlagarningarna 11:4–16 namnde han fyra vittnes¨
¨
¨
b ord om att Gud hade vaglett handelserna: 1) synen
˚
˚
som han hade fatt fran Gud (verserna 4–10), 2) be˚
¨
fallningen fran anden (verserna 11, 12), 3) angelns be¨
sok hos Cornelius (verserna 13, 14) och 4) utgjutandet
¨
av den heliga anden over icke-judarna (verserna 15, 16).
˚
¨
¨
¨
Petrus avslutade p a ett overtygande satt med att stalla
˚
˚
fragan: ”Om alltsa Gud har gett dem [troende icke˚
˚
judar] samma fria gava [helig ande] som han ocksa har
˚
¨
gett oss [judar] som har utovat tro p a Herren Jesus
¨
˚
Kristus, vem var val da jag, att jag skulle kunna hindra Gud?” (Apg. 11:17)
˚
17 Petrus vittnesmal
satte verkligen dessa kristna ju˚
¨
dar p a prov. Skulle de kunna gora sig av med alla sina
¨
¨
fordomar och ta emot de nyligen dopta icke-judarna
¨
¨
som sina medkristna? I skildringen sags det: ”Nar de
¨
[apostlarna och andra kristna judar] nu horde detta,
¨
˚
˚
lugnade de sig, och de gav ara at Gud och sade: ’S a har
˚
˚
¨
da Gud ocksa gett folk av nationerna sinnesandring
som leder till liv.’ ” (Apg. 11:18) Tack vare deras positi¨
¨
va installning bevarades enheten i forsamlingen.
˚
¨
˚
˚
17, 18. a) P a vilket s att satte Petrus vittnesm al kristna judar p a prov?
¨
¨
¨
¨
¨
b) Varfor kan det kr avas anstr angning for att bevara enheten i forsam˚
¨
¨
lingen, och vilka fr agor b or vi st alla oss?
¨
GUD AR INTE PARTISK
141
¨
¨
¨
Det kan kravas anstrangning for att bevara enheten
˚
˚
i var tid, eftersom de sanna tillbedjarna kommer fran
˚
”alla nationer och stammar och folk och sprak”. (Upp.
˚
˚
¨
¨
7:9) Manga forsamlingar bestar av broder och systrar
¨
¨
med olika hudfarg, kulturell bakgrund och uppvaxt˚
¨
˚
¨
forhallanden. Det ar bra att vi fragar oss: Har jag gjort
¨
¨
mig av med alla fordomar? Ar jag besluten att aldrig
˚
¨
¨
´
lata den har varldens splittrande ideer – till exempel
˚
nationalism, kulturell stolthet och rasism – p averka
¨
˚
¨
hur jag behandlar mina kristna broder? Tank p a vad
¨
˚
˚
¨
som hande Petrus (Kefas) nagra ar efter det att de fors¨
˚
ta icke-judarna hade blivit omvanda. Han p averkades
¨
¨
av andras fordomar och b orjade ”dra sig tillbaka och
˚
˚
avskilja sig” fran kristna icke-judar. Paulus var da
¨
˚
tvungen att tillrattavisa honom. (Gal. 2:11–14) Lat oss
˚ ˚
˚
˚
¨
alltid vara p a var vakt sa att vi inte p averkas av fordomar.
18
”Ett stort antal kom till tro” (Apg. 11:19–26a)
¨
¨
¨
¨
19 B orjade
Jesu efterfoljare forkunna for oomskur¨
¨
¨
¨
na icke-judar? Lagg marke till vad som hande langre
˚
fram i Antiokia i Syrien.1 Det bodde manga judar i
˚
1 Se rutan ”Antiokia i Syrien”, p a sidan 144.
¨
¨
¨
19. For vilka b orjade kristna judar i Antiokia forkunna, och med vilket
resultat?
142
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚
den staden, men det radde knappast nagon fientlighet
mellan judar och icke-judar. Med andra ord fanns det
¨
¨
¨
¨
¨
goda forutsattningar i Antiokia for att forkunna for
¨
˚
¨
icke-judar. Det var har som nagra larjungar som var
¨
¨
¨
judar b orjade forkunna de goda nyheterna for ”de
¨
grekisktalande”. (Apg. 11:20) De forkunnade inte bara
˚
¨
¨
for grekisktalande judar utan ocksa for oomskurna
¨
icke-judar. Jehova valsignade arbetet, och ”ett stort
antal kom till tro”. (Apg. 11:21)
¨
¨
20 Forsamlingen
i Jerusalem sande Barnabas till
¨
¨
¨
Antiokia for att ta hand om det har mogna faltet. Men
˚
tydligen var intresset sa stort att han inte klarade av
¨
¨
¨
¨
¨
uppgiften sjalv. Vem var battre lampad att hj alpa till an
¨
Saul, som skulle bli en apostel for nationerna? (Apg.
˚
9:15; Rom. 1:5) Men Barnabas sag kanske Saul som en
¨
¨
konkurrent? Nej, tvartom. Han visade tillb orlig blyg¨
samhet. Han tog initiativet till att resa till Tarsos for att
¨
˚
¨
leta ratt p a Saul och fora honom tillbaka till Antiokia
˚
¨
¨
sa att han kunde hj alpa till. De stannade kvar dar till˚
¨
¨
¨
sammans ett helt ar for att bygga upp larjungarna i forsamlingen. (Apg. 11:22–26a)
¨
˚
¨
21 Hur kan vi visa blygsamhet nar
vi utfor var
¨
20, 21. Hur visade Barnabas tillb orlig blygsamhet, och hur kan vi visa
¨
¨
˚
¨
¨
liknande blygsamhet n ar vi utfor var forkunnartj anst?
¨
GUD AR INTE PARTISK
143
ANTIOKIA I SYRIEN
˚
Antiokia i Syrien lag vid floden Orontes, omkring tre
˚
¨
mil uppstroms fran hamnstaden Seleukia vid Medelhavet och omkring 55 mil norr om Jerusalem. (Apg.
¨
¨
13:4) Seleukos I Nikator, som var den forste harskaren
˚
i det seleukidiska riket, grundade Antiokia ar 300 f.v.t.
Som rikets huvudstad blev Antiokia snart mycket betydande. Den romerske generalen Pompejus gjorde
˚
ar 64 f.v.t. Syrien till en romersk provins med Antiokia
˚
¨
som huvudstad. Under det forsta arhundradet v.t.
¨
¨
raknades denna storstad som den tredje storsta och rikaste staden i romarriket, efter Rom och Alexandria.
Antiokia var inte bara ett politiskt centrum utan
˚
˚
ocksa ett handelscentrum. Varor fran hela Syrien passerade genom staden innan de skickades vidare till de
˚
¨
¨
andra omradena runt Medelhavet. En kannare sager:
˚
¨
¨
˚
”Eftersom staden lag nara gransen mellan det omrade
¨
¨
¨
dar grekerna och romarna bodde och landerna i oster,
¨
var den till och med mer kosmopolitisk an de flesta
¨
andra hellenistiska stader.” Det fanns en stor judisk befolkning i Antiokia, och enligt den judiske historikern
˚
¨
Flavius Josephus lyckades judarna fa en mangd greker
i staden att anta deras tro.
¨
¨
¨
¨
forkunnartj anst? Att vi ar blygsamma innebar bland
˚
¨
annat att vi inser vara begransningar. Alla har vi olika
˚
˚
¨
˚
¨
formagor och starka sidor. Nagra kanske ar duktiga p a
144
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
˚
¨
¨
att lamna litteratur men har svart for att gora ater¨
˚
¨
besok eller starta bibelstudier. Om du vill bli battre p a
˚
¨
˚
¨
¨
nagon tjanstegren, varfor da inte be om hj alp? Genom
˚
˚
att ta sadana initiativ kan du bli produktivare och fa
¨
¨
¨
storre gladje i tj ansten. (1 Kor. 9:26)
¨
¨
”Underst od” s ands till Judeen (Apg. 11:26b–30)
¨
¨
22 Det var forst
i Antiokia som ”larjungarna genom
gudomlig skickelse blev kallade kristna”. (Apg. 11:26b)
¨
¨
¨
Det har namnet har godkants av Gud och ar en mycket
¨
¨
˚
traffande benamning p a dem som formar sitt liv efter
¨
˚
Kristi levnadssatt. Finns det nagot som visar att det
¨
uppstod en kansla av broderskap mellan troende judar
¨
¨
och troende icke-judar nu nar dessa som tillhorde folk
¨
˚
¨
¨
av nationerna blev kristna? Tank p a vad som hande nar
˚
¨
¨
en stor hungersnod brot ut omkring ar 46.1 I forna tider
˚
¨
drabbades de fattiga hart av hungersnod, eftersom de
˚
˚
¨
varken hade nagra pengar sparade eller nagot extra for˚
¨
¨
¨
rad av mat. Under den har hungersnoden behovde de
¨
˚
¨
kristna judarna i Judeen hjalp, for manga av dem
¨
¨
var uppenbarligen fattiga. Nar broderna i Antiokia
¨
¨
1 Den judiske
historikern Josephus namner denna stora hungersnod,
¨
som intraffade under kejsar Claudius regering (41–54 v.t.).
¨
¨
22, 23. Hur visade br oderna i Antiokia broderlig karlek, och hur handlar
Guds folk likadant i dag?
¨
GUD AR INTE PARTISK
145
¨
˚
¨
– daribland kristna icke-judar – fick reda p a det har
¨
¨
¨
behovet, sande de ”understod” till broderna i Judeen.
¨
¨
(Apg. 11:29) Verkligen ett akta uttryck for broderlig
¨
karlek!
¨
˚
¨
¨
23 Det ar
p a samma satt bland Guds folk i dag. Nar vi
˚
˚
˚
¨
far reda p a att vara broder – i ett annat land eller i om˚
¨
¨
¨
¨
¨
radet dar vi bor – ar i nod, vill vi garna hj alpa dem.
´
Avdelningskontorens kommitteer organiserar snabbt
¨
´
˚
¨
¨
hj alpkommitteer for att ta hand om vara broder som
kan ha drabbats av naturkatastrofer, till exempel or¨
˚
kaner, jordbavningar och tsunamier. Allt sadant under˚
¨ ¨
¨
stod visar att vart broderskap ar akta. (Joh. 13:34, 35;
1 Joh. 3:17)
¨
24 Som sanna kristna tar vi till oss av inneb orden
i
˚
¨
¨
den syn som Petrus fick p a det dar hustaket i Joppe for
¨
˚
mer an 1 900 ar sedan. Vi tillber en opartisk Gud. Han
vill att vi ska vittna grundligt om hans kungarike, och
¨
¨
¨
det innebar att vi ska forkunna for andra oavsett deras
¨
¨
˚
¨
hudfarg, nationalitet eller sociala stallning. Lat oss dar¨
¨
for vara beslutna att ge alla som vill lyssna en mojlig¨
het att ratta sig efter de goda nyheterna. (Rom. 10:
11–13)
¨
24. Hur kan vi visa att vi tar till oss av inneb orden i den syn som Petrus
fick?
146
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
KAPITEL 10
˚
”Jehovas ord fortsatte att ha framg ang”
¨
Petrus befrias, och de goda nyheterna forts atter att
¨
¨ ¨
f orkunnas trots f orf oljelse
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 12:1–25
¨
˚
˚
DEN stora j arnporten slar igen med ett dan bakom
˚
¨
Petrus. Fastkedjad mellan tva romerska vakter fors
¨
¨
¨
han till sin fangelsecell. Dar vantar han i timmar, kan˚
˚
¨
ske i dagar, p a att fa veta vad som ska handa med ho¨
˚ ¨
nom. I cellen finns inget annat att fasta blicken p a an
¨
vaggarna, gallret, kedjorna och vakterna.
¨
¨
¨
˚
2 Beskedet, nar det val kommer, ar hart. Kung Hero¨
¨
¨
des Agrippa I har bestamt sig for att Petrus ska do.1
¨
˚
¨
¨
Han ska i sj alva verket foras fram for folket efter p as¨
¨
˚
¨
¨
¨
ken. Hans dodsdom ar namligen en gava som ar tankt
˚
¨ ¨
¨
¨
att gora folket p a gott humor. Det har ar inget tomt
hot. En av de andra apostlarna, Jakob, har nyligen av¨
rattats av samme kung.
¨
¨
¨
¨
3 Det ar kvallen fore
den planerade avrattningen.
˚
1 Se rutan ”Kung Herodes Agrippa I”, p a sidan 148.
˚
1–4. Vilken svar situation befinner sig Petrus i, och hur skulle du ha
¨
¨
kant det om du hade varit i hans st alle?
˚
”JEHOVAS ORD FORTSATTE ATT HA FRAMGANG”
147
KUNG HERODES AGRIPPA I
¨
¨
¨
Herodes Agrippa I, som lat avratta Jakob och fangsla Petrus, var sonson till Herodes den store. Den hero¨
dianska dynastin bestod av politiska harskare som styr¨
¨
˚
´
¨
de over judarna. Slakten harstammade fran idumeerna,
´
´
dvs. edomeerna. Idumeerna betraktades som judar,
˚
˚
eftersom de omkring ar 125 f.v.t. hade tvingats ga med
˚
˚
¨
pa att lata omskara sig.
˚
¨
Herodes Agrippa I foddes ar 10 f.v.t. och fick sin ut¨
bildning i Rom. Han skaffade sig vanner bland medlemmarna av den kejserliga familjen. En av dessa var
¨
Gajus, mer kand som Caligula, som blev kejsare
˚
˚
ar 37 v.t. Strax efter det att han hade blivit kejsare utsag
¨
han Agrippa till kung over Itureen, Trakonitis och
¨
˚
Abilene. Langre fram utvidgade han Agrippas omrade
˚
till att ocksa omfatta Galileen och Pereen.
¨
¨
¨
Agrippa befann sig i Rom nar Caligula blev lonnmor˚
¨
dad ar 41 v.t. Enligt uppgift bidrog Agrippa i hog grad
˚ ¨
¨
till att losa den kris som da foljde. Han deltog i de
¨
¨
¨
¨
spanda forhandlingarna mellan en annan maktig van,
¨
Claudius, och den romerska senaten. Foljden blev att
Claudius utropades till kejsare och att man undvek ett
¨
¨
¨
inbordeskrig. Claudius belonade Agrippa for hans in˚ ¨
¨
sats genom att gora honom till kung ocksa over Judeen
och Samarien, som hade styrts av romerska prokurato˚
¨
¨
¨
rer sedan ar 6 v.t. Agrippa harskade nu over ungefar
˚
samma omraden som Herodes den store hade gjort.
148
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
Agrippa hade Jerusalem som sin huvudstad, och dar
˚
¨
¨
lyckades han fa de religiosa ledarnas godkannande.
¨
¨
Han lar ha varit noga med att folja judarnas lagar och
traditioner och bland annat framburit offer i templet
¨
¨
varje dag, last Moses lag offentligt och upptratt som en
”ivrig beskyddare av den judiska tron”. Men genom att
˚
˚
arrangera gladiatorspel och hedniska skadespel pa teatern visade han att han inte var en sann tillbedjare av
¨ ¨
Gud. Agrippa har beskrivits som en ”forradisk, ytlig
¨
och slosaktig” person.
¨
¨
¨
¨
Vad tanker Petrus nar han sitter dar i sin morka cell?
˚
˚
Minns han kanske att Jesus nagra ar tidigare hade
¨
¨
berattat for honom att han en dag skulle bindas och
¨
¨
ledas i vag mot sin vilja – till sin dod? (Joh. 21:18, 19)
˚
Han kanske funderar p a om den stunden har kommit nu.
¨
˚
Om du hade varit i Petrus stalle, hur skulle du da
¨
˚
¨
ha kant det? Manga skulle ha varit fortvivlade och
¨
¨
tankt att allt hopp var ute. Men hur ar det egent¨
¨
ligen? Kan en situation vara helt hopplos for en sann
¨
¨
efterfoljare till Jesus Kristus? Vad kan vi lara oss av
˚
¨
hur Petrus och hans medkristna reagerade p a den for¨
¨
foljelse de utsattes for? Vi ska se.
4
˚
”JEHOVAS ORD FORTSATTE ATT HA FRAMGANG”
149
¨
”I forsamlingen bad man intensivt” (Apg. 12:1–5)
¨
¨
¨
5 Som vi laste i forra
kapitlet i den har boken var
¨
omvandelsen av icke-juden Cornelius och hans familj
¨
¨
¨
¨
en sp annande handelse for den kristna forsamlingen.
˚
¨
¨
Men icke-kristna judar maste ha blivit upprorda nar de
˚
fick veta att manga kristna judar nu tillbad Gud till˚
¨
sammans med icke-judar utan forbehall.
˚
¨
¨
6 Herodes var en slug politiker och sag har en moj¨
¨ ¨
¨
lighet att stalla sig in hos judarna. Darfor b orjade han
¨
behandla de kristna mycket illa. Formodligen hade
¨
¨
han hort att aposteln Jakob hade haft ett mycket nara
˚
¨ ¨
¨
¨
forhallande till Jesus Kristus. D arfor ”avrattade [han]
¨
Jakob, Johannes bror, med svard”. (Apg. 12:2) Vilken
¨
¨
¨
provning for forsamlingen! Jakob var en av de tre som
¨
hade sett Jesu forvandling och andra underverk som
¨
de ovriga apostlarna inte hade bevittnat. (Matt. 17:
1, 2; Mark. 5:37–42) Jesus hade kallat honom och hans
˚
˚
¨
bror Johannes ”Askans soner” p a grund av deras brin˚
¨
¨
nande iver. (Mark. 3:17) Forsamlingen forlorade alltsa
¨
¨
en modig, trogen forkunnare och en alskad apostel.
¨
7 Judarna gillade att Jakob avrattades, precis som
¨
¨
5, 6. a) Varfor och hur angrep kung Herodes Agrippa I den kristna for¨
¨
¨
¨
¨
samlingen? b) Varfor innebar Jakobs d od en pr ovning for forsamlingen?
¨
¨
¨
7, 8. Vad gjorde forsamlingen n ar Petrus sattes i fangelse?
150
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
Agrippa hade hoppats. Uppmuntrad av detta ville han
¨
nu gripa Petrus. Som det beskrevs i inledningen lat
¨
¨
¨
han satta Petrus i fangelse. Men han mindes sakert att
¨
apostlarna hade lyckats ta sig ut ur ett fangelse tidi¨
¨
gare, som det berattades om i kapitel 5 i den har bo¨ ¨
˚
ken. Han tog darfor inga risker utan sag till att Petrus
˚
blev bunden med kedjor mellan tva vakter och att
˚
¨
16 soldater turades om att halla vakt dygnet runt for
att aposteln inte skulle rymma. Om vakterna miss˚
lyckades med sin uppgift skulle de fa samma straff
¨
¨
som Petrus. Vad kunde Petrus medbroder gora under
¨
˚
˚
¨
de har svara forhallandena?
¨
¨
8 Vannerna i forsamlingen
visste precis vad de skulle
¨
¨
¨
¨
gora. I Apostlagarningarna 12:5 sags det: ”Foljaktligen
¨
¨
¨
¨
holls Petrus i forvar i fangelset; men i forsamlingen
¨
bad man intensivt till Gud for honom.” Ja, de bad
¨
¨
intensivt och innerligt for sin alskade broder. Jakobs
˚
¨
¨
dod hade inte gjort dem fortvivlade eller fatt dem att
¨
¨
tycka att det var meningslost att be. B oner betyder
¨
¨
mycket for Jehova. Om de ar i linje med hans vilja
kommer han att besvara dem. (Hebr. 13:18, 19; Jak.
¨ ¨
¨
˚
5:16) Det har ar en viktig lardom som de kristna i var
˚
¨
tid inte far glomma.
˚
”JEHOVAS ORD FORTSATTE ATT HA FRAMGANG”
151
¨
˚
¨
Kanner du till nagra medtroende som kampar med
¨
¨ ¨
stora provningar? De kanske blir forfoljda, lever under
¨
¨
forbud eller har drabbats av naturkatastrofer. Varfor
˚ ¨
¨
inte be innerligt for dem? Du kanske ocksa kanner till
˚
˚
¨
nagra som brottas med svarigheter som inte ar lika
¨
uppenbara, till exempel familjeproblem, kanslor av
¨
˚
¨
modfalldhet eller trosprov av nagot slag. Om du tanker
˚
¨
efter innan du ber kanske du kommer p a flera broder
¨
¨
och systrar som du kan namna vid namn nar du talar
¨
¨
¨
med Jehova, han som ”hor b on”. (Ps. 65:2) Nar allt
¨
¨
kommer omkring ar du i behov av att dina broder och
¨
˚
¨
systrar ber for dig nar du har det svart.
¨
”F olj efter mig” (Apg. 12:6–11)
¨
˚ ¨
¨
10 Var Petrus radd for
hur det skulle ga for honom?
¨
Det vet vi inte, men under den sista natten i fangelset
˚
¨
sov han djupt mellan sina tva uppmarksamma vakter.
9
Petrus hade stark tro och visste att vad morgondagen
¨
¨
an skulle fora med sig var han trygg hos Jehova. (Rom.
14:7, 8) Hur som helst kunde han inte ana vad som
¨
¨
skulle handa. Plotsligt lystes cellen upp av ett ljus¨
¨
¨
sken. En angel stod dar, uppenbarligen osynlig for
¨
¨
¨
¨
9. Vad kan vi l ara oss av Petrus medtroende n ar det g aller b on?
¨
¨
10, 11. B eskriv hur Jehovas angel befriade Petrus ur fangelset.
152
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
vakterna, och han vackte Petrus hastigt. Kedjorna
¨
¨
runt Petrus hander – de som verkade omojliga att
¨
bryta upp – foll bara av honom!
¨
11 Angeln gav Petrus en rad korta befallningar:
˚
˚
”Skynda dig upp! ... Bind nagot om dig och bind p a dig
˚
¨
dina sandaler. ... Ta p a dig din ytterkladnad.” Petrus
¨
¨
lydde utan att tveka. Till sist sade angeln: ”Folj efter
¨
¨
¨
mig”, och Petrus foljde efter angeln. De lamnade cel¨
¨
len, gick rakt forbi vaktposterna utanfor och fortsatte
¨
¨
tyst vidare till den valdiga j arnporten. Hur skulle de ta
¨
sig forbi den? Om den tanken hann dyka upp i Petrus
˚
¨
¨
huvud blev den inte langlivad. Nar de narmade sig
¨
¨
porten oppnade den sig ”av sig sj alv”. Innan han visste
˚
ordet av passerade de genom porten och ut p a gatan.
¨
¨
¨
Sedan forsvann angeln. Petrus stod dar ensam, och nu
˚
¨
¨
¨
¨
b orjade han forsta att det har verkligen hade hant. Det
var ingen syn. Han var fri! (Apg. 12:7–11)
¨
¨
˚
¨
12 Visst ar det trostande
att tanka p a att Jehova har
¨
˚
¨
¨
¨
obegransad formaga att radda sina tj anare. Petrus
˚
¨
¨
holls fangen av en kung som hade stod av den starkaste
¨
¨
˚
˚
˚
statsmakt varlden hade skadat. Anda kunde han ga
¨
¨
¨
˚
12. Varfor kan det vara tr ostande att t anka p a hur Jehova befriade
Petrus?
˚
”JEHOVAS ORD FORTSATTE ATT HA FRAMGANG”
153
¨
¨
rakt ut ur fangelset! Jehova utfor naturligtvis inte
˚
¨
¨
sadana underverk for alla sina tj anare. Han gjorde det
¨
¨
inte for Jakob, och han gjorde det inte heller for Petrus
¨
¨
langre fram nar Jesu ord om Petrus till sist uppfylldes.
¨
¨
¨
Nutida kristna forvantar sig inte att bli mirakulost be¨ ¨
friade. Men vi vet att Jehova inte har forandrats. (Mal.
¨
3:6) Och snart ska han anvanda sin Son till att befria
¨
¨
˚
orakneliga miljoner manniskor fran det mest slutna
¨
˚
¨
¨
fangelse som finns, doden. (Joh. 5:28, 29) S adana lof¨
¨
¨
¨
¨
ten kan gora oss oerhort modiga nar vi stalls infor
¨
provningar.
˚
¨
De ”s ag ... honom och blev h apna” (Apg. 12:12–17)
˚
˚
¨
13 Petrus stod i morkret
p a gatan och funderade p a
¨
¨
vart han skulle ta vagen. Sedan bestamde han sig.
¨
I narheten bodde en kristen kvinna som hette Maria.
¨
¨
˚ ¨
¨
Hon var uppenbarligen anka och ratt sa formogen,
¨
¨
¨
eftersom hon agde ett hus som var tillrackligt stort for
¨
¨
att en forsamling skulle kunna samlas dar. Hon var
¨
¨
¨
¨
mor till Johannes Markus, som har namns for forsta
˚
¨
gangen i Apostlagarningarna och som med tiden blev
¨
13–15. a) Hur reagerade de som var hos Maria n ar Petrus kom dit?
¨
¨
˚
˚
b) Vad riktar Apostlag arningarna uppm arksamheten p a fr an och med
˚
¨
nu, men vilken inverkan fortsatte Petrus att ha p a sina andliga br oder
och systrar?
154
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
som en son for Petrus. (1 Petr. 5:13) Trots att det var
˚
¨
sent var manga i forsamlingen samlade i Marias hus
¨
¨
den har natten, och de bad innerligt. Helt sakert bad
de om att Petrus skulle bli befriad – men de var inte
˚
beredda p a Jehovas svar!
˚ ¨
14 Petrus bultade p a dorren
till portvalvet, som ledde
˚
¨
¨
in till en gard framfor huset. En tj ansteflicka som
hette Rhode – ett vanligt grekiskt namn som betyder
¨
”ros” – kom till porten. Hon kunde inte tro sina oron.
˚
¨
¨
Det var Petrus rost! Hon blev sa ivrig att hon i stallet
¨
˚
˚
¨
¨
for att oppna porten lat Petrus sta kvar p a gatan,
¨
¨
¨
¨
sprang tillbaka in i huset och forsokte overtyga for¨
samlingen om att Petrus var dar. De sade att hon var
¨
¨
˚ ¨
galen, men hon lat sig inte avfardas sa latt. Hon stod
˚
¨
˚
¨
p a sig, for hon visste att hon hade ratt. Nagra gav med
˚
¨
sig lite och foreslog att det kanske var fraga om en
¨
angel som representerade Petrus. (Apg. 12:12–15) Un˚
˚
˚
der tiden fortsatte Petrus att bulta p a tills de sa sma¨
ningom kom till porten och oppnade.
¨
¨
˚
˚ ¨
15 De ”blev hapna” nar de sag Petrus sta dar vid porten. (Apg. 12:16) Han var tvungen att tysta de lyckliga
˚
¨
¨
broderna och systrarna sa att han kunde beratta vad
¨
¨
¨
som hade hant, be dem fora det vidare till larjungen
˚
”JEHOVAS ORD FORTSATTE ATT HA FRAMGANG”
155
¨
¨
Jakob och broderna och ge sig i vag innan Herodes sol¨
dater hittade honom. Han begav sig av for att fort¨
¨
˚
¨
¨
satta sin trogna tj anst p a en sakrare plats. Forutom
¨
˚
att han namns i samband med att man redde ut fragan
¨
om omskarelsen, vilket omtalas i kapitel 15 i Apostla¨
¨
garningarna, forekommer han inte mer i skildringen.
¨
˚
¨
Apostlagarningarna riktar fran och med nu uppmark˚
samheten p a aposteln Paulus arbete och resor. Men vi
¨
¨
kan vara overtygade om att Petrus starkte tron hos
¨
¨
¨
sina broder och systrar vart han an begav sig. Nar
¨
han lamnade sina medtroende i Marias hus hade han
¨
sakert gjort dem mycket glada.
¨
¨
˚
16 Ibland ger Jehova sina tj anare mer an de nagonsin
¨
˚
¨
skulle kunna tanka sig och gor dem sa lyckliga att de
¨
˚
knappt kan tro att det ar sant. Det var sa Petrus and¨
¨
liga broder och systrar kande det den natten, och det
¨
˚
¨
¨
˚
ar sa vi kan kanna det ibland nar vi far uppleva Jeho¨
vas rika valsignelse. (Ords. 10:22) I framtiden kommer
˚
˚
¨
vi att fa se alla Jehovas loften ga i uppfyllelse i global
¨
¨
¨
¨
skala. Det kommer att overtraffa allt vi kan forestalla
˚ ¨
¨
¨ ¨
¨
oss i dag. S a lange vi ar trogna kan vi darfor rakna med
˚
˚
att fa uppleva manga lyckliga stunder i framtiden.
¨
¨
˚
˚
˚
16. Varfor kan vi vara s akra p a att vi kommer att fa uppleva m anga
lyckliga stunder i framtiden?
156
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
”I samma ogonblick slog Jehovas angel honom”
(Apg. 12:18–25)
¨
¨
¨
17 Aven Herodes blev hapen over
att Petrus hade
˚
¨
kommit undan – fast inte p a ett positivt satt. Herodes
¨
gav order om att man skulle soka grundligt efter Pet¨
¨
¨
¨
rus, och darefter lat han forhora vakterna. Han be¨
fallde sedan att ”de skulle foras bort och straffas”,
¨
troligen avrattas. (Apg. 12:19) Herodes Agrippa gjor¨
¨
¨
de sig knappast kand for att vara medkannande och
¨
˚
¨
barmhartig. Blev han nagonsin straffad for sin grymhet?
¨
¨ ¨
18 Herodes kan ha kant sig for
odmjukad av att han
¨
˚
inte lyckades avratta Petrus, men hans sarade stolthet
˚
¨
¨
skulle snart aterhamta sig. Det uppstod namligen en
˚
diplomatisk situation som tvingade nagra av hans fien˚
¨
˚
der att anhalla om fred, och han var sakert ivrig att fa
˚
¨
¨
halla tal infor en stor publik. Enligt Lukas ”kladde He¨
rodes sig i kunglig skrud” infor talet. Den judiske his¨
torikern Josephus skrev att Herodes drakt var av sil˚ ¨
˚
˚
¨
ver, sa nar ljuset foll p a kungen sag det ut som om han
¨
¨
˚
var upplyst av harlighet. Den sj alvbelatne politikern
¨
¨
holl sedan sitt tal. Folkskaran ropade installsamt: ”En
¨
¨
guds rost och inte en manniskas!” (Apg. 12:20–22)
17, 18. Vad ledde fram till att en folkskara smickrade Herodes?
˚
”JEHOVAS ORD FORTSATTE ATT HA FRAMGANG”
157
¨
¨
˚
¨
Det ar bara Gud som ska bli arad p a det sattet, och
˚
¨
¨
han sag det som hande! Herodes kunde ha tillrattavisat
˚
folkskaran eller atminstone visat att han inte delade
˚ ˚
deras uppfattning och p a sa vis undvikit den olyckliga
˚
¨
˚
utgangen. I stallet blev han ett kraftfullt exempel p a
˚
˚
¨
sanningen i ordspraket: ”Stolthet gar fore fall.” (Ords.
¨
¨
16:18) ”I samma ogonblick slog Jehovas angel honom”,
¨
¨
˚
¨
sa att denne hogfardige, sj alvupptagne man dog en
¨
¨
ohygglig dod. ”Han blev upp aten av maskar och dog.”
¨
¨
(Apg. 12:23) Aven Josephus namner att Herodes blev
¨
¨
sjuk plotsligt och tillagger att kungen drog slutsatsen
¨
att det var for att han hade tagit emot folkskarans
˚
¨
¨
smicker som han holl p a att do. Josephus skrev att
Herodes levde i fem dagar innan han dog.1
¨
20 Ibland kan det tyckas som om vissa kan gora
allt
¨
˚
¨
¨
mojligt ont och anda komma undan. Det b or inte
˚
¨
¨
forvana oss, eftersom ”hela varlden ligger i den ondes
¨
˚
˚
¨
vald”. (1 Joh. 5:19) Anda blir trogna Guds tj anare
19
¨
¨
1 Enligt en lakare och forfattare kan de symtom som Josephus och
Lukas beskriver ha orsakats av ett ¨ slags rundmaskar
som
hade gett
˚
¨
upphov till ett
tarmhinder
med
d
odlig
utg
ang.
Det
h
ander
att den
¨
drabbade
kr
aks
upp
maskar
eller
att
maskarna
kryper
ut
ur
kroppen
¨
˚
¨
¨
vid dodstillfallet.
I en uppslagsbok
star det: ”Lukas yrkesm¨ assiga
¨
¨
exakthet som lakare framhaver det ohyggliga i ... [Herodes] dod.”
¨
¨
19, 20. a) Varfor straffade Jehova Herodes? b) Vilken tr ost kan vi
¨
˚
¨
¨
h amta fr an skildringen av Herodes Agrippas pl otsliga d od?
158
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
˚
ibland bekymrade nar onda manniskor tycks undga
¨
¨
¨ ¨
rattvisan. Det ar bland annat darfor som skildringar
¨ ¨
¨
som den har ar trostande. Vi ser att Jehova ingriper,
˚
¨
¨
och det p aminner alla hans tj anare om att han alskar
¨
¨
¨
rattvisa. (Ps. 33:5) Forr eller senare kommer hans rattvisa att segra.
¨
21 Skildringen avslutas med en annu mer uppmunt¨
˚
rande lardom: ”Jehovas ord fortsatte att ha framgang
¨
och utbreda sig.” (Apg. 12:24) Den har rapporten om
˚
utvidgningen av predikoarbetet kan p aminna oss om
¨
˚
hur Jehova har valsignat samma arbete i var tid. Det
¨
¨
¨
ar tydligt att berattelsen i kapitel 12 i Apostlagarning¨
arna inte i forsta hand handlar om hur en apostel dog
och en annan blev befriad. Nej, den handlar om Jeho¨
¨
va och hur han stoppade Satans forsok att krossa den
˚
¨
kristna forsamlingen och hindra den fran att predika.
¨
˚
De har angreppen misslyckades, liksom alla sadana
angrepp kommer att misslyckas. (Jes. 54:17) De som
¨
˚
˚
daremot star p a Jehovas och Jesu Kristi sida deltar i
¨
ett arbete som aldrig kommer att misslyckas. Ar inte
˚
¨
det en uppmuntrande tanke? Vilken forman vi har som
˚
¨
˚
far hj alpa till att utbreda ”Jehovas ord” i var tid!
¨
¨
¨
¨
21. Vad ar den fr amsta l ardomen i kapitel 12 i Apostlag arningarna, och
¨
varfor kan den uppmuntra oss i dag?
˚
”JEHOVAS ORD FORTSATTE ATT HA FRAMGANG”
159
¨
DEL 4 ˙ AP OSTLAGARNINGARNA 13:1–14:28
¨
”UTSANDA AV
DEN HELIGA ANDEN”
¨
AP O STLAG ARNINGARNA 13:4
¨
˚
¨
˚
I den har delen far vi folja aposteln Paulus pa
¨
hans forsta missionsresa. I stad efter stad blev
¨ ¨
¨
han forfoljd. Men vagledd av den heliga anden
¨
fortsatte han att vittna och bilda nya forsam¨
¨
lingar. Den har spannande skildringen kommer
¨
¨
sakert att stimulera oss att bli annu mer entusi¨
¨
astiska for tjansten.
KAPITEL 11
Uppfyllda av
¨
”gladje och helig ande”
Hur Paulus hanterade fientliga,
¨
oemottagliga m anniskor
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 13:1–52
¨
¨
¨
¨
DET ar en sp annande dag for forsamlingen i Antio¨
¨
kia. Av alla profeter och larare i forsamlingen har den
¨
heliga anden valt ut Barnabas och Saul till att fora de
˚
goda nyheterna vidare till platser langt bort.1 (Apg.
¨
¨
13:1, 2) Visserligen har kvalificerade man sants ut ti¨
˚
¨
digare. Men de missionarerna reste till omraden dar
kristendomen redan hade slagit rot. (Apg. 8:14; 11:22)
¨
˚
Den har gangen ska Barnabas och Saul – tillsammans
¨
¨
¨
med en medhj alpare, Johannes Markus – besoka lan¨
¨
der dar i stort sett ingen har hort de goda nyheterna.
˚
2 Omkring 14 ar tidigare hade Jesus sagt till sina
˚
¨
efterfoljare: ”Ni skall vara vittnen om mig bade i
˚
¨
1 Se rutan ”Barnabas – ’Trostens son’ ”, p a sidan 162.
¨
¨
1, 2. Vad ar unikt med den resa som Barnabas och Saul ska g ora, och
¨
hur kommer deras arbete att bidra till att orden i Apostlag arningarna
¨
1:8 forverkligas?
¨
UPPFYLLDA AV ”GL ADJE OCH HELIG ANDE”
161
¨
BARNABAS
–
”TR
O
STENS S ON”
¨
¨
Josef var en framtradande medlem av den fors¨
¨
ta forsamlingen i Jerusalem. Han var levit och fodd
˚
p a Cypern. Apostlarna gav honom ett tillnamn som
beskrev hans personlighet – Barnabas, som betyder
¨
˚
¨
”trostens son”. (Apg. 4:36) Nar Barnabas sag ett be¨
hov hos sina medtroende var han snabb att ge hjalp.
˚
¨
¨
Vid pingsten ar 33 blev 3 000 nya larjungar dopta.
˚
Troligen hade manga av dem rest till Jerusalem bara
¨
¨
¨
for att fira hogtiden och hade inte tankt stanna
˚ ¨
¨
¨
kvar sa lange som de gjorde. Forsamlingen behovde
¨
¨
¨
medel for att kunna ta hand om alla de har man˚
¨ ¨
˚
¨
niskorna. Barnabas salde darfor en aker och lamnade pengarna till apostlarna som ett bidrag. (Apg.
4:32–37)
Som en mogen kristen tillsyningsman var Barna˚
¨
¨
bas man om att hj alpa andra. Det var han som hj alp¨
˚
¨
te den nyligen omvande Saul fran Tarsos nar alla
¨
¨
¨
de andra larjungarna var radda for honom, efter¨
¨
¨ ¨
som han var kand for att forfolja de kristna. (Apg. 9:
¨
¨
26, 27) Barnabas reagerade odmjukt nar Paulus gav
˚
honom och Petrus ett kraftfullt rad om hur kristna
judar och icke-judar skulle behandla varandra. (Gal.
¨ ¨
˚
˚
2:9, 11–14) Det har ar nagra fa exempel som visar
att Barnabas verkligen levde upp till sitt namn –
¨
”Trostens son”.
162
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och till jor¨
dens mest avlagsna del.” (Apg. 1:8) Att Barnabas och
¨
¨
Saul nu utses att tj ana som missionarer kommer att
¨
bidra till att Jesu profetiska ord forverkligas!1
”Avskilj ... Barnabas och S aul” (Apg. 13:1–12)
˚
3 Tack vare sadana uppfinningar som bilen och flyg˚
¨
˚
˚
planet kan man i dag resa langa strackor p a bara nag˚
˚
¨
ra timmar. S a var det inte i det forsta arhundradet.
¨
¨
¨
Nar man skulle fardas landvagen gick man vanligtvis
¨
˚
till fots, och terrangen var ofta svar. En dagsresa, som
¨
˚
kanske inte var mer an tre mil lang, var mycket an¨
˚ ¨
¨
strangande.2 S a aven om Barnabas och Saul sakert
˚
˚
sag fram emot sitt uppdrag, insag de nog att de skul¨
¨
¨
le behova anstranga sig kraftigt och vara sj alvuppoffrande. (Matt. 16:24)
¨
4 Men varfor
visade den heliga anden att just Bar¨
nabas och Saul skulle avskiljas for detta ”verk”? (Apg.
¨
˚ ˚
¨
1 Vid den har tidpunkten fanns det redan˚ forsamlingar sa langt bort
som i den syriska staden Antiokia, som lag omkring 55 mil norr om
Jerusalem.
˚
2 Se rutan ”Resor till lands”, p a sidan 164.
¨
¨
¨
˚
¨
˚
3. Varfor var det besvarligt att g ora l anga resor i det forsta arhundradet?
¨
¨
4. a) Vad vagledde utvaljandet av Barnabas och Saul, och hur reagerade
˚
¨
˚
medtroende p a det valet? b) Hur kan vi st odja dem som far teokratiska
uppgifter?
¨
UPPFYLLDA AV ”GL ADJE OCH HELIG ANDE”
163
RES OR TILL LANDS
¨
˚
¨
I den forntida varlden gick det langsammare att far¨
¨
¨
¨ ¨
¨
das landvagen an sjovagen, och det var aven mer trot˚
˚
tande och troligen ocksa mer kostsamt. Men manga
˚
platser kunde man bara na till fots.
˚
˚
Den som gick till fots kunde ga cirka tre mil pa en
¨
¨
dag. Han var utsatt for sol, regn, varme och kyla och
˚
¨
¨
aven for risken att bli ranad. Aposteln Paulus skrev
˚
˚
att han ofta var ”p a resor, i faror fran floder, i faror
˚
˚ ¨
fran stratrovare”. (2 Kor. 11:26)
¨
I romarriket fanns ett stort natverk av stenlagda
¨
¨
¨
˚
¨
˚
¨
vagar. Langs de storre vagarna lag vardshus p a en
˚
˚
¨
dagsvandrings avstand fran varandra. Mellan vards¨
¨
¨
husen fanns tavernor dar man kunde skaffa fornoden˚
¨
¨
heter. Skribenter fran den har tiden beskriver vards¨
husen och tavernorna som smutsiga, overbelagda,
¨
¨
¨ ¨
fuktiga och fulla av loppor. Det har var okanda stal¨
¨
¨
¨
len dar de varsta elementen i samhallet holl till. Det
¨
¨
˚
var vanligt att vardshusvardar ranade resande, och de
¨
¨
hade ofta prostituerade som de erbjod sina gaster.
¨
¨
¨
De kristna undvek sakert de har stallena om de bara
¨
¨
˚
¨
kunde. Men nar de fardades i omraden dar de inte
¨
¨
hade slaktingar eller vanner hade de troligen inget an¨
¨
nat val an att stanna till vid vardshusen och tavernorna.
164
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
13:2) Det sags inget om det i Bibeln. Vad vi vet ar att
¨
¨
¨
˚
den heliga anden vagledde utvaljandet av de har bada
¨
˚
mannen. Det finns inget som tyder p a att profeterna
¨
och lararna i Antiokia opponerade sig mot beslutet.
¨
¨
¨
¨
I stallet stodde de det helt och fullt. Forestall dig hur
˚
¨
¨
Barnabas och Saul maste ha kant sig nar deras and¨
liga broder utan avundsjuka ”fastade ... och bad och
¨
˚
¨
lade sina hander p a dem och lat dem dra bort”. (Apg.
˚
˚
¨
¨
13:3) Vi b or ocksa stodja dem som far teokratiska upp¨
gifter, till exempel dem som forordnas som tillsynings¨
¨
¨
¨
man i forsamlingen. I stallet for att vara avundsjuka
˚
¨
˚
¨
¨
˚
¨
p a dem b or vi ”i karlek langt mer an vanligt tanka p a
˚
dem p a grund av deras arbete”. (1 Thess. 5:13)
Barnabas och Saul gick till fots ner till Seleukia,
¨
en hamnstad nara Antiokia, och seglade sedan till Cy˚
pern, en resa p a omkring 20 mil.1 Eftersom Barnabas
˚
˚
¨
˚
var fran Cypern sag han sakert fram emot att fa spri˚
¨ ¨
¨
¨
da de goda nyheterna p a den har on. Nar de anlande
˚ ¨
¨
˚ ¨
¨
till Salamis p a ons ostkust lat de ingen tid ga forlorad.
¨
¨
Omedelbart ”b orjade de forkunna Guds ord i judarnas
5
˚
˚
¨
˚
¨
1 I det forsta arhundradet kunde en bat fardas omkring¨ 15˚ mil p a
en dag om vinden
¨ var gynnsam. ¨ Under ogynnsamma forhallanden
kunde samma stracka ta mycket langre tid.
¨
˚
5. B eskriv Barnabas och Sauls forkunnararbete p a Cypern.
¨
UPPFYLLDA AV ”GL ADJE OCH HELIG ANDE”
165
¨
synagogor”.1 (Apg. 13:5) Barnabas och Saul fardades
˚
¨
fran den ena anden av Cypern till den andra och vitt¨
¨
¨
nade troligen i viktigare stader langs vagen. Beroen˚
¨
˚
¨
de p a vilken vag de bada missionarerna tog kan de ha
˚
gatt omkring 22 mil!
˚
6 Falsk gudsdyrkan var mycket utbredd p a Cypern
˚
¨
¨
¨
under det forsta arhundradet. Detta marktes sarskilt
¨
˚
tydligt nar Barnabas och Saul kom till Pafos p a
¨
¨
¨
˚
¨
ons vastkust. Dar traffade de p a ”en trollkarl, en falsk
profet, en jude vars namn var Bar-Jesus, och han
var hos prokonsuln Sergius Paulus, som var en klok
˚
˚
¨
man”.2 I det forsta arhundradet var det manga bilda¨
de romare som vande sig till trollkarlar eller astro¨
loger nar de skulle fatta viktiga beslut, och det gjor¨
˚
de aven en sadan ”klok man” som Sergius Paulus. Hur
˚
som helst var Sergius Paulus nyfiken p a budskapet
˚
¨
¨
om Riket och ”sokte uppriktigt fa hora Guds ord”.
¨
˚
¨
Det har ogillades av Bar-Jesus, som ocksa benamndes
˚
1 Se rutan ”I judarnas synagogor”, p a sidan 167.
¨
¨
2 Cypern ˚ var
senaten. Den hogste styres˚
˚
¨ understallt den romerska
mannen p a on var en provinsstathallare med prokonsuls rang.
¨
¨ ¨
˚
6, 7. a) Vem var Sergius Paulus, och varfor fors okte Bar-Jesus fa honom
˚
att inte lyssna till de goda nyheterna? b) Vad gjorde Saul som svar p a
¨ ¨
Bar-Jesus fors ok?
166
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
I JUDARNAS SYNAG O G OR
¨
”Synagoga” betyder ordagrant ”sammanforande” el˚
¨
ler ”samling”. Det avsag en forsamling av judar och
˚
˚
kom sa smaningom att beteckna den plats eller bygg¨
nad dar man samlades.
Man tror att synagogor uppstod antingen under
˚
eller strax efter judarnas 70-ariga landsflykt i Baby¨
lon. Synagogan var en plats dar man undervisade,
¨ ¨
¨
tillbad, hoglaste ur Skrifterna och gav andliga forma˚
¨
ningar. I det forsta arhundradet v.t. hade varje stad i
¨
¨
Palestina en egen synagoga. I storre stader fanns det
˚
flera synagogor, och i Jerusalem fanns det manga.
˚
¨
Men det var inte alla judar som atervande till Pales˚
tina efter landsflykten i Babylon. Manga reste till and¨
¨
¨
˚
˚
¨
ra lander for att livnara sig dar. Sa tidigt som p a 400talet f.v.t. fanns det judiska kolonier runt om i de 127
provinserna i perserriket. (Est. 1:1; 3:8) Med tiden
¨
uppstod det judiska kolonier i stader i hela Medel˚
¨
¨
havsomradet. De har kringspridda judarna blev kan¨
¨
da som diasporan, eller forskingringen, och aven de in¨
˚
¨
rattade synagogor p a de platser dar de bosatte sig.
¨
¨
I synagogorna laste och forklarade man Moses lag
¨
˚
¨
varje sabbat. Den som laste stod p a ett upphojt po¨
dium, och framfor tre av podiets sidor fanns det sitt¨
platser. Varje gudfruktig judisk man hade mojlighet
¨
¨
att ta del i att lasa, forkunna och ge uppmaningar.
¨
UPPFYLLDA AV ”GL ADJE OCH HELIG ANDE”
167
med sin yrkestitel, Elymas, som betyder ”trollkarl”.
(Apg. 13:6–8)
Bar-Jesus motarbetade budskapet om Riket. Enda
¨
¨
¨
¨
sattet for honom att radda sin inflytelserika stallning
˚
¨
som Sergius Paulus radgivare var att ”vanda pro˚
¨
konsuln bort fran tron”. (Apg. 13:8) Men Saul tankte
˚
˚
inte lata hovmagikern fa avleda Sergius Paulus intres˚
¨
se. S a vad gjorde han? I skildringen sags det: ”Saul, som
˚
¨
ocksa kallades Paulus, uppfylldes av helig ande, sp an7
de blicken i honom [Bar-Jesus] och sade: ’O du som
¨
ar full av allt slags svek och allt slags skurkaktighet,
¨
¨
¨
¨
du Djavulens son, du fiende till allt som ar rattfar¨
¨
digt, skall du inte upphora med att gora Jehovas raka
¨
˚ ¨
˚
¨ ¨
vagar krokiga? Naval da: se, Jehovas hand ar over dig,
˚
och du skall bli blind och inte se solljuset p a en viss
¨
¨
¨
¨
tid.’ I samma ogonblick foll ett tjockt tocken och mor¨
¨
ker over honom, och han gick omkring och sokte
˚
efter nagon som kunde leda honom vid handen.”1
˚
¨
1 Fran och med nu anvands namnet¨ Paulus om Saul. En del menar
att han antog
¨ det romerska namnet for att hedra Sergius¨ Paulus. Men
att han anvande namnet
Cypern
¨ Paulus efter det att han hade lamnat
¨
pekar mot¨ en annan
f
orklaring
–
att
Paulus,
”en
apostel
f
or
nationer¨
¨
¨
na”, beslot
sitt romerska namn. Han
˚ sig for ¨ att hadanefter anvanda
¨
kan ocks
a
ha
anv
ant
namnet
Paulus
f
or
att
˚
˚
¨
¨ hans hebreiska namn,
Saul, p a grekiska
uttalas p a ungefar samma satt som ett grekiskt ord
˚
som har en dalig bibetydelse. (Rom. 11:13)
168
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
Vad blev foljden av det har underverket? ”Sedan pro¨
konsuln hade sett vad som hande, kom han till tro,
¨
¨
¨
eftersom han hapnade over Jehovas lara.” (Apg. 13:
9–12)
¨
¨
¨
Paulus lat sig inte skrammas av Bar-Jesus. Vi b or
¨
˚
¨
¨
inte heller rygga tillbaka nar motstandare forsoker
¨
bryta ner tron hos dem som visar intresse for budska¨
¨
pet om Riket. Naturligtvis b or det vi sager ”alltid vara
8
fyllt av ljuvt behag, kryddat med salt”. (Kol. 4:6) Men
¨
vi vill inte riskera en intresserad persons andliga val¨
¨
¨
fard bara for att undvika en konflikt. Vi b or inte hel¨
¨
¨
ler vara radda och dra oss for att avsloja falsk reli¨
¨
¨
gion, som standigt gor ”Jehovas raka vagar krokiga”,
precis som Bar-Jesus gjorde. (Apg. 13:10) I likhet
¨
¨
med Paulus vill vi modigt forkunna sanningen for
¨
¨
¨
uppriktiga manniskor och forsoka stimulera deras in¨
¨
tresse. Och aven om Guds stod kanske inte blir lika
¨
uppenbart som i Paulus fall, kan vi vara overtygade
¨
om att Jehova anvander sin heliga ande till att dra
¨
¨
dem som ar vardiga till sanningen. (Joh. 6:44)
8. Hur kan vi efterlikna Paulus mod?
¨
UPPFYLLDA AV ”GL ADJE OCH HELIG ANDE”
169
Ett ”uppmuntrande ord” (Apg. 13:13–43)
¨
¨
¨ ¨
9 Uppenbarligen skedde det en for
andring nar man¨
˚
nen lamnade Pafos och seglade mot Perge, som lag vid
Mindre Asiens kust omkring 25 mil bort. I Apostla¨
¨
garningarna beskrivs gruppen som ”mannen, tillsam˚
mans med Paulus”. (Apg. 13:13) Paulus tog nu alltsa
¨
ledningen for gruppens verksamhet. Det finns dock
˚
˚
inget tecken p a att Barnabas blev avundsjuk p a Pau¨
˚
¨
lus. Tvartom fortsatte de bada mannen att samarbeta
¨
¨
¨
for att utfora Guds vilja. Paulus och Barnabas ar goda
¨
¨
¨
¨
foredomen for dem som har ledningen i forsamling˚
¨
¨
¨
¨
en i var tid. I stallet for att tavla om framtradande
¨
˚
stallningar kommer de kristna ihag det Jesus sade:
¨
¨
”Ni ar alla broder.” Han tillade: ”Var och en som upp¨
¨
¨ ¨
hojer sig sj alv skall bli forodmjukad, och var och en
¨
¨
¨
som odmjukar sig sj alv skall bli upphojd.” (Matt. 23:
8, 12)
¨
˚
Val framme i Perge avvek Johannes Markus fran
˚
¨
Paulus och Barnabas och atervande till Jerusalem.
¨
¨
¨
¨
Varfor han plotsligt lamnade dem forklaras inte. Pau10
˚
¨
¨
¨
¨
¨
9. P a vilket s att ar Paulus och Barnabas goda fored omen for dem som
¨
˚
har ledningen i forsamlingen i var tid?
˚
10. B eskriv vandringen fr an Perge till Antiokia i Pisidien.
170
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
lus och Barnabas fortsatte vidare fran Perge till Antio¨
kia i Pisidien, en stad i provinsen Galatien. Det har
¨
˚
˚
var ingen latt vandring, eftersom Antiokia lag p a om˚
¨
¨
kring 1 100 meters hojd over havet. Det fanns ocksa
¨
gott om rovare i de farliga bergspassen. Och inte nog
˚
med det – Paulus hade troligen ocksa problem med
¨
¨
halsan vid den har tiden.1
I Antiokia i Pisidien gick Paulus och Barnabas till
˚
¨
synagogan p a sabbaten. I skildringen berattas det:
¨
¨ ¨
”Efter hoglasningen ur lagen och profeterna sande
˚
¨
¨
synagogforestandarna bud till dem och sade: ’Man,
˚
¨
¨
broder, om ni har nagot uppmuntrande ord att saga
˚
¨
till folket, sa gor det.’ ” (Apg. 13:15) Paulus reste sig
¨
for att tala.
¨
˚ ¨
¨
12 Paulus b orjade
med att saga till sina ahorare:
¨
”Man, israeliter och ni andra som fruktar Gud.” (Apg.
˚ ¨
13:16) Ahorarna bestod av judar och proselyter. Hur
¨
¨
¨
gick han till vaga for att vacka intresse hos dessa som
11
˚
1 Paulus
skrev brevet till
¨
˚ galaterna flera ar senare. I ¨ det brevet
ber
i mitt kott som jag
˚
¨ attar han: ”Det var p a grund¨ av en ¨ sjukdom
forkunnade de goda nyheterna for er forsta gangen.” (Gal. 4:13)
¨
¨
¨
˚ ¨
11, 12. Hur gick Paulus till vaga for att vacka intresse hos sina ah orare
i synagogan i Antiokia?
¨
UPPFYLLDA AV ”GL ADJE OCH HELIG ANDE”
171
¨
¨
inte forstod Jesu roll i Guds avsikter? Forst samman¨
fattade han den judiska nationens historia. Han namn¨
de hur Jehova hade upphojt ”folket under den tid de
¨
var bofasta framlingar i Egyptens land” och hur han
¨
efter att ha befriat dem hade ”fordrag med deras hand¨
˚
¨
lingssatt i vildmarken” i 40 ar. Paulus berattade ock˚
sa hur israeliterna kunde ta det utlovade landet i
besittning och att Jehova utskiftade landet ”genom
lottkastning”. (Apg. 13:17–19) Det har sagts att Pau˚
lus kan ha anspelat p a vissa avsnitt som man just hade
¨
¨
last hogt ur Skrifterna som en del av sabbatsfirandet.
˚ ¨
˚
Om det var sa, ar detta ytterligare ett exempel p a att
¨
¨
han visste hur han skulle bli allt ”for alla slags manniskor”. (1 Kor. 9:22)
¨
¨
¨
¨
¨
¨
13 Aven vi b or
forsoka gora budskapet tilltalande for
¨
¨
¨
dem vi forkunnar for. Om vi till exempel kanner till
¨
¨
en persons religiosa bakgrund kan det hj alpa oss att
¨
¨
¨
¨
¨
valja amnen som ar sarskilt intressanta for honom.
Dessutom kan vi citera bibelavsnitt som han kanske
¨
˚
˚
¨
kanner till. Det kan ocksa gora starkt intryck p a ho˚
¨
¨
nom om vi later honom lasa ur sin egen bibel. Vi b or
˚
¨
13. Hur kan vi n a hj artat hos dem som vi talar med?
172
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
˚
¨
¨
vara vakna for hur vi p a olika satt kan na hj artat hos
dem som vi talar med.
¨
14 Paulus visade darefter att de israelitiska kungar¨
¨
nas slaktlinje ledde fram till ”en raddare, Jesus”, som
¨
¨
¨
Johannes doparen var forelopare till. Han beskrev se¨
˚
¨
dan hur Jesus hade blivit dodad och uppvackt fran de
˚
¨ ¨
¨
¨
¨
doda. (Apg. 13:20–37) ”Lat det darfor vara kant for
¨
¨
er”, sade han, ”att genom honom forkunnas nu for er
¨ ˚
¨
forlatelse for synder och att ... var och en som tror
¨
¨
[blir] forklarad utan skuld ... med hj alp av honom.”
˚ ¨
˚
¨ ¨
¨
Han gav sedan ahorarna foljande rad: ”Se darfor till
¨
¨
att det som ar sagt hos profeterna inte kommer over
¨
¨
¨
¨
er: ’Lagg marke till det, ni foraktare, och forundra er
¨
¨
¨
over det och forsvinn bort, eftersom jag utfor ett verk
i era dagar, ett verk som ni alls inte skall tro ens om
˚
¨
¨
¨
nagon i detalj berattar om det for er.’ ” Talet vackte
˚ ¨
¨
ett fantastiskt gensvar hos ahorarna. Bibeln berattar
˚
¨
¨
att folket ”bad” om att fa hora mer nasta sabbat.
¨
¨
¨
Och nar synagogsforsamlingen hade upplosts ”gjorde
˚
manga av judarna och av de proselyter som dyrkade
˚
˚
14. a) Hur kom Paulus in p a de goda nyheterna om Jesus, och vilket r ad
˚
gav han? b) Hur reagerade folkskaran p a Paulus tal?
¨
UPPFYLLDA AV ”GL ADJE OCH HELIG ANDE”
173
¨
Gud sallskap med Paulus och Barnabas”. (Apg. 13:
38–43)
¨
Vi ”v ander ... oss till nationerna” (Apg. 13:44–52)
¨
¨
¨
15 Foljande
sabbat samlades ”nastan hela staden” for
¨
att lyssna till Paulus. Det har tyckte vissa judar myc¨
¨
¨
ket illa om, och de ”b orjade hadiskt motsaga det som
˚
Paulus sade”. Frimodigt sade han och Barnabas da till
¨
¨
¨
dem: ”Det var nodvandigt att Guds ord forst skulle
˚
¨
talas till er. Eftersom ni nu stoter bort det ifran er
¨
¨
˚
¨
och domer er sj alva ovardiga det eviga livet, se, da
¨
vander vi oss till nationerna. Jehova har faktiskt gett
oss befallning i dessa ord: ’Jag har satt dig till ett ljus
¨
¨
¨
for nationer, for att du skall bli till raddning intill
¨
jordens yttersta ande.’ ” (Apg. 13:44–47; Jes. 49:6)
˚ ¨
16 De ahorare
som inte var judar blev mycket glada,
¨
¨
och ”alla som var ratt sinnade for evigt liv kom till
¨
tro”. (Apg. 13:48) Jehovas ord forkunnades snart runt
˚
¨
om i landet. Judarna reagerade p a ett helt annat satt.
Paulus och Barnabas sade till dem att Guds ord hade
¨
15. Vad h ande under sabbaten veckan efter Paulus tal?
˚
16. Hur reagerade judarna p a Paulus och Barnabas starka ord, och vad
¨
gjorde Paulus och Barnabas n ar de blev motarbetade?
174
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
talats till dem forst men att de hade valt att forkasta
¨ ¨
¨
Messias och darfor skulle bli domda av Gud. Judar¨
na eggade upp de ansedda kvinnorna och de framsta
¨
¨
¨ ¨
mannen i staden, ”och de vackte upp en forfoljelse
˚
mot Paulus och Barnabas och drev dem bort fran
¨
˚
sina granser”. Vad gjorde Paulus och Barnabas da?
¨
De ”skakade ... dammet av sina fotter emot dem och
¨
gick till Ikonion”. Betydde det slutet for kristendomen
¨
i Antiokia i Pisidien? Knappast! De larjungar som var
¨
kvar i staden ”uppfylldes alltmer av gladje och helig
ande”. (Apg. 13:50–52)
¨
˚
¨
17 Vi kan lara oss nagot vardefullt av hur dessa trog˚
˚
¨
na broder reagerade p a motstand. Vi slutar inte pre¨
˚
¨
¨
dika, inte ens nar framstaende personer i varlden for¨
˚
¨
¨
soker hindra oss. Lagg ocksa marke till vad Paulus
¨
och Barnabas gjorde nar folket i Antiokia avvisade
˚
¨
budskapet: ”Dessa skakade da dammet av sina fotter.”
˚
Det var inte ett tecken p a att de blev arga eller upp˚
˚
¨
¨
rorda utan p a att de fransade sig ansvaret for vad som
¨
˚
¨
skulle kunna handa folket. De bada missionarerna
¨
17–19. Hur kan vi folja Paulus och Barnabas goda exempel, och hur
˚
¨
kommer det att bidra till var gl adje?
¨
UPPFYLLDA AV ”GL ADJE OCH HELIG ANDE”
175
˚
insag att de inte kunde styra andras reaktion. Vad de
¨
¨
daremot kunde styra var hur de sj alva reagerade – om
¨
¨
¨
de skulle fortsatta att forkunna eller inte. Och for¨
kunna var precis vad de gjorde nar de fortsatte till
Ikonion!
¨
Vad gjorde de larjungar som var kvar i Antiokia?
¨
˚
¨
¨
Det ar sant att de befann sig p a en plats dar man¨
niskor var fientliga. Men deras gladje var inte be18
roende av att andra reagerade positivt. Jesus sade:
¨
¨
”Lyckliga ar ... de som hor Guds ord och bevarar det!”
¨
(Luk. 11:28) Och det var exakt vad larjungarna i
¨
Antiokia var beslutna att gora.
˚
19 Lat oss liksom Paulus och Barnabas alltid kom˚
˚
¨
¨
ma ihag att vart ansvar ar att forkunna de goda ny¨
˚
heterna. Sedan ar det helt och hallet upp till dem som
lyssnar att ta emot eller avvisa budskapet. Om de vi
¨
¨
¨
forkunnar for verkar vara oemottagliga kan vi folja
¨
¨
de forsta larjungarnas exempel. Genom att uppskat˚
ta sanningen och lata oss ledas av den heliga anden
¨
¨
¨
¨
kan aven vi kanna gladje, till och med nar vi blir motarbetade. (Gal. 5:18, 22)
176
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
KAPITEL 12
De talade ”frimodigt
˚
med bemyndigande fran Jehova”
¨
Paulus och Barnabas visar odmjukhet,
¨
ih ardighet och mod
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 14:1–28
¨
¨
DET ar kaos i Lystra. En man som varit lam sedan fod¨
˚
¨
¨
seln hoppar omkring av gladje over att tva framlingar
¨
¨
har gjort honom frisk. Folk ar utom sig av hapnad, och
¨
˚
en prast fran Zeustemplet kommer med kransar till
˚
¨
¨
de bada framlingarna, som folket tror ar gudar. Tjurar
¨
¨
¨
frustar och b olar medan prasten gor sig redo att offra
¨
dem. Paulus och Barnabas protesterar hogljutt. De sli¨
¨
¨
ter sonder sina klader och springer ut i skaran av man¨
niskor och vadjar till dem att inte tillbe dem. Med
¨
knapp nod lyckas de hindra den beundrande folkskaran.
˚
˚
Snart kommer judiska motstandare fran Ikonion
¨
¨
och Antiokia i Pisidien till Lystra. Med hj alp av for¨
tal lyckas de forgifta sinnet hos folket i staden. Den
2
¨
¨
¨
1, 2. Vad h ander n ar Paulus och Barnabas ar i Lystra?
˚
DE TALADE ”FRIMODIGT MED BEMYNDIGANDE FRAN JEHOVA”
177
˚ ¨
tidigare sa vordnadsfulla folkskaran omringar nu Pau˚
¨
lus och kastar stenar p a honom tills han forlorar med¨
˚
¨
vetandet. Nar de har gett utlopp at sin vrede slapar
¨
de ut den sargade Paulus ur staden och lamnar honom
¨
¨
¨
utanfor stadsportarna i tron att han ar dod.
¨
¨
3 Vad ledde fram till den har dramatiska handelsen?
¨
¨
Vad kan nutida forkunnare av de goda nyheterna lara
¨
sig av det som hande i samband med att Barnabas och
˚
¨
Paulus motte de ombytliga invanarna i Lystra? Och
¨
hur kan kristna aldste efterlikna Barnabas och Paulus,
¨
¨
¨
som ihardigt och troget holl ut i sin tj anst och talade
˚
”frimodigt med bemyndigande fran Jehova”? (Apg.
14:3)
4
¨
”En stor m angd ... kom till tro” (Apg. 14:1–7)
˚
Bara nagra dagar tidigare hade Paulus och Bar-
nabas drivits ut ur den romerska staden Antiokia i
˚
¨
Pisidien sedan judiska motstandare hade stallt till pro¨
¨
blem for dem. Men de blev inte modfallda av det, utan
¨
de ”skakade ... dammet av sina fotter” emot de ointres˚
¨
3. Vilka fr agor ska vi behandla i det h ar kapitlet?
¨
¨
4, 5. Varfor begav sig Paulus och Barnabas till Ikonion, och vad h ande
¨
d ar?
178
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
serade invanarna i staden. (Apg. 13:50–52; Matt. 10:14)
˚
¨
˚
¨
¨
De gick alltsa fredligt darifran och overlamnade des˚
˚
sa motstandare at Guds dom. (Apg. 18:5, 6; 20:26)
¨
˚
¨
Utan att forlora gladjen fortsatte de vidare p a sin
¨
˚
predikofard. Efter en vandring p a cirka 15 mil mot syd˚
˚
¨
¨
ost nadde de en b ordig hogplata mellan bergskedjorna
Taurus och Sultan.
¨
5 Forst
stannade Paulus och Barnabas i Ikonion, en
¨
stad som praglades av grekisk kultur och som var en
¨
¨
av de framsta staderna i den romerska provinsen Galatien.1 I staden bodde en inflytelserik judisk befolkning
och ett stort antal proselyter. Som vanligt gick Pau¨
¨
lus och Barnabas till synagogan och b orjade forkunna
¨
˚ ˚
¨
dar. (Apg. 13:5, 14) De ”talade p a sadant satt att en
¨
stor mangd judar och greker kom till tro”. (Apg. 14:1)
¨
¨
6 Varfor
var det satt som Paulus och Barnabas talade
˚ ˚
p a sa verkningsfullt? Paulus var som en skattkammare
˚
˚
¨
¨
full av vishet fran Skrifterna. Pa ett masterligt satt
¨
kopplade han ihop olika hanvisningar till historien,
˚
1 Se rutan ”Ikonion – frygernas stad”, p a sidan 180.
¨
˚
6. Varfor var Paulus och Barnabas s a skickliga som undervisare, och hur
kan vi efterlikna dem?
˚
DE TALADE ”FRIMODIGT MED BEMYNDIGANDE FRAN JEHOVA”
179
IKONION – FRYGERNAS STAD
˚
˚
˚
¨
¨
Ikonion lag p a en vattenrik och b ordig hogplata.
˚
¨
Staden var en knutpunkt p a en viktig handelsvag
¨
som forband Syrien med Rom, Grekland och den
romerska provinsen Asia.
I Ikonion tillbad man den frygiska fruktbarhetsgudinnan Kybele, en tillbedjan som hade inslag
¨
˚
hamtade fran den grekiska gudsdyrkan under den
hellenistiska perioden. Staden kom under romerskt
˚
˚
¨
styre ar 65 f.v.t., och i det forsta arhundradet v.t.
¨
var den ett stort och blomstrande centrum for
˚
bade handel och jordbruk. Trots att Ikonion hade en
inflytelserik judisk befolkning tycks staden ha be¨
¨
varat sin hellenistiska karaktar. I Apostlagarningar˚
na omtalas faktiskt invanare i staden som judar och
”greker”. (Apg. 14:1)
˚
¨
˚
Ikonion lag vid gransen mellan omradena Lyka˚
¨
onien och Frygien, som bada tillhorde provinsen
Galatien. Vissa forntida skribenter, till exempel
Cicero och Strabon, sade att Ikonion var en lyka¨
onisk stad, och geografiskt sett tillhorde staden det
˚
¨
¨
omradet. Men i Apostlagarningarna raknas Ikonion
¨
inte till Lykaonien, dar man talade ”lykaoniska”.
(Apg. 14:1–6, 11) Av den anledningen sade kritiker
¨
att Apostlagarningarna har fel. Men 1910 fann
arkeologer inskrifter i Ikonion som visar att in
180
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚ ˚
vanarna talade frygiska tva arhundraden efter Pau¨
¨
lus och Barnabas besok. Apostlagarningarnas skri˚
¨
¨
˚
bent hade alltsa ratt nar han skilde Ikonion fran
¨
staderna i Lykaonien.
¨
profetiorna och Moses lag for att visa att Jesus var den
utlovade Messias. (Apg. 13:15–31; 26:22, 23) Barnabas
˚
utstralade omtanke om andra. (Apg. 4:36, 37; 9:27;
˚
¨
¨
11:23, 24) Ingen av dem forlitade sig p a sitt eget for˚
˚
stand utan talade ”med bemyndigande fran Jehova”.
¨
¨
¨
¨
Hur kan du efterlikna de har missionarerna nar du for¨
¨
¨
¨
kunnar? Genom att gora foljande: Lar kanna Guds ord
¨
¨
¨
ordentligt. Valj ut bibelstallen som du tror ar mest in˚ ¨
¨
¨
¨
tressanta for dina ahorare. S ok efter mojligheter att
¨
¨
¨
trosta dem som du forkunnar for. Och grunda alltid
˚
˚
din undervisning p a Jehovas ord, inte p a din egen
vishet.
Men det var inte alla i Ikonion som tyckte om
¨
det Paulus och Barnabas sade. Lukas berattar: ”De ju7
dar som inte trodde eggade upp folk av nationerna och
˚
¨
˚
7. a) Vilken verkan far de goda nyheterna? b) Vad b or du komma ih ag
¨
¨
˚
¨
om din familj ar s ondrad p a grund av att du ar lydig mot de goda nyheterna?
˚
DE TALADE ”FRIMODIGT MED BEMYNDIGANDE FRAN JEHOVA”
181
˚
¨
¨
¨
p averkade deras sj alar i oratt riktning emot broderna.”
¨
¨
Paulus och Barnabas kande att de behovde stanna och
˚
¨
¨
¨
forsvara de goda nyheterna, sa de anvande ”avsevard
tid till att tala frimodigt”. Det ledde till att ”folkmas¨
¨
san i staden blev sondrad, och somliga var for judarna
¨
men andra for apostlarna”. (Apg. 14:2–4) De goda
˚
˚
¨
nyheterna far samma verkan i var tid. De forenar vissa
¨
¨
manniskor, men orsakar sondring bland andra. (Matt.
¨
˚
¨
10:34–36) Om din familj ar sondrad p a grund av att du
¨
˚
˚
ar lydig mot de goda nyheterna, kom da ihag att mot˚
˚
¨
stand ofta beror p a ogrundade rykten eller giftigt for˚
¨
tal. Ditt goda uppforande kan da bli det motgift som
˚
˚
˚
¨
behovs och kan sa smaningom fa dem som motarbetar
dig att mjukna. (1 Petr. 2:12; 3:1, 2)
¨
˚
8 Efter en tid bestamde sig motstandarna i Ikonion
¨
˚
¨
for att stena Paulus och Barnabas. Nar de tva missio¨
˚
narerna fick reda p a det valde de att flytta till ett an¨
¨
nat forkunnardistrikt. (Apg. 14:5–7) Vi som forkunnar
˚
˚
¨
Riket i var tid visar prov p a samma urskillningsfor˚
¨
maga. Nar vi blir angripna verbalt talar vi frimodigt.
¨
¨
¨
8. Varfor l amnade Paulus och Barnabas Ikonion, och vad l ar vi oss av
deras exempel?
182
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
(Fil. 1:7; 1 Petr. 3:13–15) Men nar vi riskerar att
¨
˚
¨
¨
¨
utsattas for vald gor vi inget dumdristigt som i onodan
¨
˚
˚
skulle kunna satta vart eget eller vara medtroendes liv
˚
p a spel. (Ords. 22:3)
¨
Vand om ”till den levande Guden” (Apg. 14:8–19)
¨
9 Paulus och Barnabas gav sig i vag till Lystra, en ro¨
mersk koloni omkring tre mil sydvast om Ikonion.
¨
Lystra var nara knutet till Antiokia i Pisidien, men till
˚
¨
skillnad fran Antiokia hade Lystra ingen framtradande
¨
˚
judisk befolkning. Aven om invanarna troligen talade
˚
grekiska var lykaoniska deras modersmal. Eftersom
˚
¨
det antagligen inte fanns nagon synagoga i staden b or˚
jade Paulus och Barnabas predika p a en offentlig plats.
¨
Nar Petrus var i Jerusalem hade han botat en man
som hade varit lam i hela sitt liv. I Lystra botade nu
¨
¨
Paulus en man som hade varit ofardig sedan fodseln.
(Apg. 14:8–10) Tack vare det underverk som Petrus
¨
hade utfort hade en stor skara kommit till tro. (Apg.
¨
3:1–10) Det underverk som Paulus utforde fick ett helt
annat resultat.
10
Som det beskrevs i inledningen av kapitlet drog
˚
˚
9, 10. Var l ag Lystra, och vad vet vi om invanarna?
˚
DE TALADE ”FRIMODIGT MED BEMYNDIGANDE FRAN JEHOVA”
183
den hedniska folkskaran i Lystra omedelbart fel slut¨
˚
˚
satser nar de sag den lame mannen springa upp och ga
¨
omkring. De trodde att Barnabas var Zeus, den hogste
guden, och att Paulus var Hermes, Zeus son och gudarnas talesman. (Se rutan ”Lystra och dyrkan av Zeus
˚
och Hermes” p a sidan 186.) Men Barnabas och Pau˚
˚
¨
lus ville absolut fa folket att forsta att de inte talade
˚
och handlade med bemyndigande fran hedniska gudar
˚
utan med bemyndigande fran Jehova, den ende sanne
Guden. (Apg. 14:11–14)
¨
¨
¨
Trots de dramatiska omstandigheterna forsokte
˚ ¨
¨
˚
¨
Paulus och Barnabas p a basta satt na hj artat hos sina
˚ ¨
¨
¨
ahorare. Genom den har handelsen beskriver Lukas
˚
¨
¨
hur man p a ett effektivt satt kan forkunna de goda ny¨
¨
¨
¨
heterna for manniskor med en hednisk tro. Lagg mar¨
˚ ¨
ke till hur Paulus och Barnabas vadjade till sina aho¨
˚
¨
¨
¨
¨
rare: ”Man, varfor gor ni detta? Ocksa vi ar manniskor,
¨
¨
lika svaga som ni, och vi forkunnar nu for er de goda
¨
˚
¨
nyheterna, for att ni skall omvanda er fran dessa tom11
ma ting till den levande Guden, som har gjort himlen
˚
11–13. a) Vad sade Paulus och Barnabas till invanarna i Lystra?
¨
b) Bland annat vad kan vi l ara oss av det Paulus och Barnabas sade?
184
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
och jorden och havet och allt som ar i dem. I de gangna
˚
˚
generationerna har han tillatit alla nationerna att ga
¨
¨
˚
sina egna vagar, fastan han inte har latit sig vara utan
¨
vittnesb ord, i det att han har gjort gott och gett er regn
˚
¨
fran himlen och fruktbara tider och till bradden fyllt
¨
¨
era hj artan med mat och gladje.” (Apg. 14:15–17)
¨
¨
¨
12 Vad kan vi lara oss av de har tankevackande orden?
˚
¨
Till att b orja med att Paulus och Barnabas inte ansag
¨
˚ ¨
˚
¨
sig vara overlagsna sina ahorare. De latsades inte vara
˚
¨
¨
¨
nagot som de inte var. I stallet erkande de odmjukt
¨
att de hade samma svagheter som de hedniska manni¨
skor de talade med. Det ar sant att Paulus och Barna˚
˚
bas hade fatt del av den heliga anden och befriats fran
¨
˚ ¨
falska laror. De hade ocksa valsignats med hoppet om
˚
att fa regera tillsammans med Kristus. Men de visste
˚
˚
˚
att invanarna i Lystra kunde fa exakt samma gavor om
de lydde Kristus.
¨
¨
13 Vilken installning har vi till dem vi forkunnar
¨
˚
¨
¨
¨
for? Ser vi dem som j amlika med oss? Forsoker vi fa
¨
¨
¨
¨
andras beundran nar vi hj alper dem att lara kanna
sanningarna i Guds ord, eller undviker vi det precis
som Paulus och Barnabas gjorde? Charles Taze Russell
˚
DE TALADE ”FRIMODIGT MED BEMYNDIGANDE FRAN JEHOVA”
185
LYSTRA O CH DYRKAN
AV ZEUS O CH HERMES
˚
Lystra lag i en avskild dal som inte genomkorsades
˚
¨
¨
av nagra storre vagar. Kejsar Augustus gjorde staden
till en romersk koloni och kallade den Julia Felix Gemina Lustra. Garnisonen i staden hade till uppgift att
¨
forsvara provinsen Galatien mot stammar som levde
˚
˚ ˚
bland bergen i omradet. Staden styrdes alltsa p a tra¨
¨
¨
ditionellt romerskt satt, och ambetsmannen hade la¨
tinska titlar. Trots det beholl staden mycket av sin lo¨
¨
¨
kala karaktar. Den forblev mer lykaonisk an romersk,
˚
¨
˚
och ett exempel p a det ar att de invanare som spela¨
¨
de en central roll i berattelsen i Apostlagarningarna
talade lykaoniska.
˚
I omradet runt det forntida Lystra har man bland
¨
annat funnit inskrifter som namner en staty av guden
¨
˚
Hermes och ”Zeus praster”. I samma omrade har man
˚
¨
ocksa funnit ett altare tillagnat Zeus och Hermes.
Den romerske skalden Ovidius (43 f.v.t. till 17 v.t.)
har skrivit ner en saga som ger oss en del bakgrunds¨
¨
upplysningar till det som sags i Apostlagarningar¨
na. Enligt Ovidius besokte Jupiter och Mercurius, romarnas motsvarigheter till de grekiska gudarna Zeus
¨
¨
¨
och Hermes, Frygiens bergstrakter forkladda till dod¨
liga manniskor. De bad om mat och husrum i tusen
¨
¨
hem, men de blev avvisade overallt. Endast ett aldre
¨
par vid namn Filemon och Baukis bj od in dem i sin
186
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨ ¨
¨
enkla koja. Zeus och Hermes forvandlade darfor parets hem till ett tempel av marmor och guld och gjor¨
¨
de dem till prast och prastinna. De som inte hade
¨
¨
¨
gett gudarna husrum fick daremot sina hem forstor¨
¨
da. I en bok om Apostlagarningarna sags det: ”Om
˚
¨
˚
¨
invanarna i Lystra kom att tanka p a den har legenden
¨
˚
nar de sag Paulus och Barnabas bota den lame man¨
˚
¨
¨
nen, ar det inte forvanande att de ville frambara offer
¨
¨
for att valkomna dem.” (The Book of Acts in Its GraecoRoman Setting)
¨
¨
¨
var ett foredome i det har avseendet. Han var en mycket skicklig undervisare som tog ledningen i prediko¨
arbetet i slutet av 1800-talet och i b orjan av 1900-talet,
¨
¨
men han skrev: ”Vi [onskar] ingen hyllning eller vord˚
¨
¨
¨
nad for egen del eller for vara skrifter; inte heller on¨
¨
skar vi bli kallade ers hogvordighet eller rabbi.” Bro¨
¨
der Russell hade samma odmjuka installning som
¨
˚
Paulus och Barnabas. Det ar likadant i vart fall. Vi
¨
¨
¨
¨
predikar inte for att vi sj alva ska bli arade utan for att
¨
¨
¨
vi vill hj alpa manniskor att vanda sig till ”den levande
Guden”.
14
¨
˚
¨
Vi kan lara oss nagot mer av det har talet. Paulus
˚ ¨
14–16. Vilka ytterligare tva l ardomar kan vi dra av det Paulus och Bar˚
nabas sade till invanarna i Lystra?
˚
DE TALADE ”FRIMODIGT MED BEMYNDIGANDE FRAN JEHOVA”
187
˚
och Barnabas var anpassbara. Till skillnad fran ju˚
darna och proselyterna i Ikonion visste invanarna i
Lystra i stort sett ingenting om Skrifterna eller om hur
¨
Gud hade handlat med nationen Israel. Daremot lev¨
de de i ett jordbrukssamhalle. Lystra hade ett milt
¨
¨
˚
¨
klimat och b ordiga falt. Manniskorna kunde alltsa
¨
˚
latt se Skaparens egenskaper i sadant som fruktbara
˚
¨
¨
¨
tider, och de bada missionarerna anvande den har
˚
¨
¨ ¨
gemensamma grunden for att forsoka fa folket att dra
¨
fornuftiga slutsatser. (Rom. 1:19, 20)
˚
15 Kan vi ocksa vara anpassbara? En jordbrukare kan
˚
¨
˚
˚
˚
sa samma slags sad p a sina olika akrar, men han mas˚
˚
˚
te bearbeta jorden olika beroende p a jordmanen. Pa
˚
¨
˚
en del akrar ar jorden kanske redan uppluckrad, sa att
˚
¨
˚
¨
¨
han kan sa ut saden direkt. Pa andra falt behover jor˚
¨
˚
den bearbetas mer. Pa liknande satt sar vi alltid samma
¨
slags sad – Rikets budskap som finns i Guds ord. Men
¨
¨
¨
om vi foljer Paulus och Barnabas exempel forsoker vi
¨
¨
¨
urskilja manniskors omstandigheter och religiosa bak˚
¨
grund. Sedan later vi det styra hur vi for fram budskapet om Riket. (Luk. 8:11, 15)
˚
¨
¨
16 Vi kan ocksa dra en tredje lardom av berattelsen
188
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
om Paulus, Barnabas och invanarna i Lystra. Hur myc¨
¨
¨
˚
ket vi an anstranger oss kommer den sad vi sar att
˚
ibland snappas bort eller falla p a klippgrund. (Matt.
¨
¨
¨
¨
13:18–21) Misstrosta inte nar det hander. Det ar som
¨
˚
¨
˚
Paulus langre fram p aminde larjungarna i Rom: ”S a
˚
¨
skall da var och en av oss [aven de som vi samtalar
¨
¨
¨
¨
¨
med om Guds ord] avlagga rakenskap for sig sj alv infor
Gud.” (Rom. 14:12)
¨
˚
De ”anfortrodde ... dem at Jehova” (Apg. 14:20–28)
¨
¨
¨
17 Nar man hade slapat ut Paulus ur staden och lam¨
¨
¨
nat honom dar i tron att han var dod kom larjungarna
¨
och stallde sig runt honom, och han reste sig, gick in i
¨ ¨
¨
¨
staden och stannade dar over natten. Nasta dag b or˚
¨
jade Paulus och Barnabas den tio mil langa farden till
¨
¨
¨
Derbe. Vi kan bara forestalla oss hur besvarlig och
¨
˚
¨
anstrangande den maste ha varit for Paulus, med tan˚
˚
¨
ke p a att han nagra timmar tidigare nastan hade blivit
¨
¨
stenad till dods. Men han och Barnabas var ihardiga,
¨
˚
och nar de kom till Derbe gjorde de ”ganska manga
¨
¨
¨
¨
larjungar”. I stallet for att sedan ta en kortare vag
¨
¨
17. Vart begav sig Paulus och Barnabas n ar de hade l amnat Derbe, och
¨
varfor det?
˚
DE TALADE ”FRIMODIGT MED BEMYNDIGANDE FRAN JEHOVA”
189
˚
tillbaka till Antiokia i Syrien, som var utgangspunk¨
˚
¨
ten for missionsresorna, ”vande de ater till Lystra och
¨
till Ikonion och till Antiokia [i Pisidien]”. Varfor det?
¨
¨
¨
For att de ville styrka ”larjungarnas sj alar” och upp¨
muntra ”dem att forbli i tron”. (Apg. 14:20–22) Vil˚
¨
¨
¨
¨
ket gott foredome dessa bada ar! De satte forsamling¨
¨
ens intressen framfor sin egen bekvamlighet. Resande
¨
¨
˚
¨
tillsyningsman och missionarer i var tid foljer deras
exempel.
¨
¨
18 Forutom
att Paulus och Barnabas styrkte larjung¨
arna genom sina ord och sitt exempel tillsatte de ”ald˚
¨
¨
ste at dem i varje forsamling”. Trots att de var ”utsan˚
¨
da av den heliga anden” p a den har missionsresan, bad
¨
¨
˚
¨
och fastade de nar de ”anfortrodde ... [de aldste] at Je˚
¨
hova”. (Apg. 13:1–4; 14:23) I var tid foljer man ett lik¨
¨
¨
nande monster. Innan aldstekretsen i forsamlingen re˚
¨
kommenderar att en broder blir forordnad gar man
¨
under b on igenom om han uppfyller Bibelns kvalifika¨
tioner. (1 Tim. 3:1–10, 12, 13; Tit. 1:5–9) Hur lange
¨
brodern har varit kristen ar inte den viktigaste fak¨
¨
torn. Det ar broderns tal, uppforande och anseende
˚
¨
¨
¨
18. Hur g ar det till n ar man tills atter aldste?
190
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
som i stallet visar i vilken utstrackning den heliga an¨
¨
den verkar i hans liv. Det som avgor om han ar kvalifi¨
¨
¨
cerad att tj ana som herde for hjorden ar om han mot¨
¨
svarar de krav som Bibeln anger for tillsyningsman.
(Gal. 5:22, 23)
¨
¨
¨
¨
19 Forordnade
aldste vet att de ar ansvariga infor
¨
¨
Gud for hur de tar hand om forsamlingen. (Hebr. 13:
17; 1 Petr. 5:1–3) I likhet med Paulus och Barnabas tar
de ledningen i predikoarbetet. De styrker sina med¨
¨
¨
troende genom sina ord. Och de ar villiga att satta for¨
¨
samlingens intressen framfor sin egen bekvamlighet.
(Fil. 2:3, 4)
¨
20 Nar Paulus och Barnabas slutligen kom tillbaka
¨
till Antiokia i Syrien, berattade de ”hur mycket Gud
¨
¨
hade gjort med hj alp av dem och hur han for nationer¨
¨
¨
na hade oppnat dorren till tro”. (Apg. 14:27) Nar vi
¨
˚
laser om vara medtroendes trogna arbete och ser hur
¨
¨
Jehova har valsignat deras anstrangningar, blir vi upp¨
muntrade att fortsatta att ”tala frimodigt med bemyn˚
digande fran Jehova”.
¨
19. Vilket ansvar vet de aldste att de har, och hur efterliknar de Paulus
och Barnabas?
¨
˚
¨
20. Vilken nytta har vi av att l asa om vara medbr oders trogna arbete?
˚
DE TALADE ”FRIMODIGT MED BEMYNDIGANDE FRAN JEHOVA”
191
¨
DEL 5 ˙ AP O S TLAGARNINGARNA 15:1–35
”APOSTLARNA
¨
OCH DE ALDSTE
SAMLADES”
¨
AP O STLAG ARNINGARNA 15:6
¨
˚
Det uppstod en brannande stridsfraga som hota¨
¨
de forsamlingarnas frid och enhet. Vart vande sig
¨
¨
˚ ¨
¨
forsamlingarna for att fa vagledning och hjalp att
¨
¨
˚
losa tvisten? I den har delen far vi en inblick i hur
¨
¨
˚
forsamlingen i det forsta arhundradet var organi¨
¨
¨
˚
serad, vilket ar ett monster for Guds folk i var tid.
KAPITEL 13
”Det uppstod stor oenighet”
˚
¨
¨
Fr agan om omskarelsen l aggs fram
¨
f or den styrande kretsen
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 15:1–12
˚
¨
PAULUS och Barnabas har just atervant till den syris˚
¨
ka staden Antiokia fran sin forsta missionsresa, och de
¨
¨
˚
¨
sprudlar av gladje. De ar sa glada over att Jehova har
¨
¨
¨
”oppnat dorren till tro” for nationerna. (Apg. 14:26, 27)
˚
Ja, i Antiokia talar manga entusiastiskt om de goda nyheterna, och ”ett stort antal” icke-judar sluter sig till
¨
¨
forsamlingen har. (Apg. 11:20–26)
¨
¨
¨
˚
2 Den sp annande
nyheten om den har tillvaxten nar
¨
¨
snart Judeen. Men det ar inte alla som blir glada over
¨
¨
¨
den har utvecklingen. I stallet riktas uppmarksamhe˚
˚ ˚
¨
ten p a den p agaende diskussionen om omskarelsen.
˚
¨
Hur ska forhallandet vara mellan troende judar och
troende icke-judar, och hur ska de senare betrakta den
˚
˚
mosaiska lagen? Fragan skapar en oenighet som blir sa
¨
1–3. a) Vilken utveckling hotar att splittra den nybildade kristna for¨
samlingen? b) Vilken nytta har vi av att studera den h ar skildringen i
¨
Apostlag arningarna?
”DET UPPSTOD STOR OENIGHET”
193
¨
allvarlig att den hotar att splittra den kristna forsam¨
¨
lingen. Hur ska det har problemet losas?
˚
¨
¨
¨
3 Vi kommer att fa˚ manga
vardefulla lardomar nar
¨
¨
vi granskar den har skildringen i Apostlagarningarna.
˚
¨
¨
˚
¨
Det vi far lara oss kan hjalpa oss att handla forstan˚
˚
˚
digt om det i var tid skulle uppsta fragor som skulle
kunna orsaka splittring.
”Om ni inte blir omskurna” (Apg. 15:1)
¨
˚
¨
4 Larjungen Lukas skrev: ”Nagra
man kom ner [till
˚
¨
¨
¨
Antiokia] fran Judeen och b orjade lara broderna: ’Om
¨
ni inte blir omskurna enligt Moses sedvanja, kan ni
¨
inte bli raddade.’ ” (Apg. 15:1) Skildringen talar inte om
¨
¨
´
¨
for oss om de har mannen hade varit fariseer innan de
˚
blev kristna. Men de tycks i alla fall ha varit p averka´
¨
¨
de av fariseernas formalistiska tankesatt. Dessutom
˚ ˚
¨
kan de felaktigt ha p astatt sig tala for apostlarna och
¨
¨
¨
de aldste i Jerusalem. (Apg. 15:23, 24) Men varfor holl
¨
troende judar fortfarande fast vid omskarelsen hela
˚
¨
13 ar efter det att aposteln Petrus hade vagletts av Gud
¨
till att ta emot oomskurna icke-judar i den kristna forsamlingen?1 (Apg. 10:24–29, 44–48)
¨
˚
1 Se rutan ”Judaisternas lara”, p a sidan 196.
¨
4. Vilken felaktig uppfattning h oll vissa troende fast vid, och vilken
˚
¨
fr aga vacker detta?
194
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
Det kan ha funnits manga skal. Exempelvis var det
¨
¨
¨
Jehova sjalv som hade bestamt att pojkar skulle omska¨
˚
ras, och omskarelsen var ett tecken p a att man hade ett
¨
˚
¨
¨
sarskilt forhallande till honom. De forsta som blev be˚
¨
fallda att lata omskara sig var Abraham och hans hus˚
¨
¨
˚
¨
¨
¨
hall. Den har sedvanjan hade alltsa inforts fore lagfor5
bundet, men blev senare en del av det.1 (3 Mos. 12:2, 3)
¨
¨
Under Moses lag var aven framlingar tvungna att bli
˚
omskurna innan de kunde fa del av vissa privilegier, till
¨
˚
˚
exempel att ata p askmaltiden. (2 Mos. 12:43, 44, 48, 49)
¨
¨
Ja, for judarna var en man oren och foraktlig om han
var oomskuren. (Jes. 52:1)
¨
¨ ¨
¨
6 Det kravdes
darfor tro och odmjukhet av de troende judarna att anpassa sig efter den uppenbarade san¨
¨
ningen. Lagforbundet hade ersatts av det nya forbun¨ ¨
det, och darfor blev man inte automatiskt en del av
¨
¨
¨
1 Omskarelsef
orbundet
var ingen del av det ¨ abrahamitiska
forbun¨
¨
¨
det, som galler
an i dag. Det
¨
˚ abrahamitiska¨ forbundet tradde i kraft
˚
¨
1943 f.v.t. nar Abraham ˚ (da Abram)
gick
over
˚
¨
¨ floden Eufrat p a vag
mot Kanaan.¨ Han var da 75 ar. Omsk
arelseforbundet ingicks senare,
˚
1919 f.v.t., nar Abraham var 99 ar. (1 Mos. 12:1–8; 17:1, 9–14; Gal.
3:17)
¨
˚
¨
5, 6. a) Varfor kan vissa kristna judar ha velat h alla fast vid omskarel¨
¨
¨
sen? b) Var omskarelseforbundet en del av det abrahamitiska forbundet?
¨
Forklara. (Se fotnoten.)
”DET UPPSTOD STOR OENIGHET”
195
¨
JUDAISTERNAS
L
ARA
¨
¨
Aven efter det att den styrande kretsen i det fors˚
˚
¨
ta arhundradet hade avgjort fragan om omskarelsen,
˚
˚
˚
¨
var det nagra sa kallade kristna som envist holl fra¨
gan vid liv. Aposteln Paulus kallade dem ”falska bro¨
¨
der” som ville ”forvranga de goda nyheterna om Kristus”. (Gal. 1:7; 2:4; Tit. 1:10)
¨
˚
De har judaisternas mal var tydligen att blidka ju˚
¨
darna for att minska deras valdsamma fientlighet
¨
mot kristendomen. (Gal. 6:12, 13) Judaisterna hav˚
¨
¨
¨
dade att man uppnadde rattfardighet genom att fol¨
¨
˚
ja den mosaiska lagen nar det gallde sadant som kost,
¨
¨
omskarelse och judiska hogtider. (Kol. 2:16)
¨
¨
De som hade det har synsattet tyckte naturligtvis
inte om att vara tillsammans med troende icke-judar.
¨
¨
˚
Tyvarr var det aven nagra av de ansedda kristna med
¨
¨
¨
judisk bakgrund som hade den har installningen. Nar
¨
till exempel medlemmar av forsamlingen i Jerusalem
¨
besokte Antiokia ville de inte vara tillsammans med
¨
sina icke-judiska broder. Till och med Petrus, som
˚
¨
fram till dess hade umgatts oppet med icke-judar˚
na, drog sig tillbaka och at inte ens tillsammans med
¨
dem. Ja, han handlade tvartemot de principer som
˚
¨
han tidigare hade forsvarat. Pa grund av det fick han
¨
˚
mycket bestamda rad av Paulus. (Gal. 2:11–14)
196
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
Guds folk bara for att man foddes som jude. Och for
¨
kristna judar som bodde i judiska samhallen – som de
¨
troende i Judeen gjorde – kravdes det mod att er¨
kanna Kristus och godta oomskurna icke-judar som
medtroende. (Jer. 31:31–33; Luk. 22:20)
¨ ¨
Guds normer hade naturligtvis inte forandrats. Ett
˚
bevis p a det var att andan i den mosaiska lagen fanns
¨
¨
i det nya forbundet. (Matt. 22:36–40) Nar det till ex¨
¨
¨
empel gallde omskarelsen skrev Paulus langre fram:
¨
¨
¨
¨
”Jude ar den som ar det invartes, och hans omskarel¨
¨
¨
se ar hjartats omskarelse genom ande och inte ge7
nom en skriven lagsamling.” (Rom. 2:29; 5 Mos. 10:16)
¨
˚
Mannen som kom fran Judeen till Antiokia hade inte
˚
¨
forstatt dessa sanningar, utan menade att Gud ald¨
¨
rig hade upphavt lagen om omskarelsen. Skulle de ge
med sig?
”O enighet och mycket diskuterande” (Apg. 15:2)
¨
8 Lukas fortsatte: ”Nar det uppstod stor oenighet och
¨
˚
mycket diskuterande mellan dem [mannen] a ena sidan
¨
˚
¨
˚
7. Vilka sanningar hade m annen fr an Judeen inte forst att?
¨
¨
˚
¨
8. Varfor fordes fr agan om omskarelsen vidare till den styrande kretsen
i Jerusalem?
”DET UPPSTOD STOR OENIGHET”
197
˚
och Paulus och Barnabas a den andra, ordnade man
¨
˚
˚
[de aldste] sa att Paulus och Barnabas och nagra and¨
ra av dem skulle bege sig upp till apostlarna och de ald˚
˚
ste i Jerusalem angaende denna tvistefraga.”1 (Apg.
15:2) Att det uppstod ”oenighet” och ”diskuterande”
¨
¨
˚
visar att det fanns starka kanslor och bestamda asikter
˚ ˚
¨
p a bada sidor, och i forsamlingen i Antiokia kunde man
¨
¨
inte losa problemet. For fridens och enhetens skull be¨
˚
¨
˚
¨
¨
stamde forstandigt nog de aldste i forsamlingen att fra¨
¨
gan skulle foras vidare till ”apostlarna och de aldste i
Jerusalem”, som utgjorde den styrande kretsen. Vad
¨
¨
kan vi lara oss av de aldste i Antiokia?
¨
¨
¨
˚
˚
9 En vardefull
lardom ar att vi maste lita p a Guds
¨
˚
¨
organisation. Tank p a detta: Broderna i Antiokia visste att alla i den styrande kretsen var kristna med judisk
¨
˚
˚
¨
bakgrund. Anda litade de p a att dessa broder skulle av˚
¨
¨
¨
¨
gora fragan om omskarelsen i overensstammelse med
¨
¨
Skrifterna. Varfor gjorde de det? Forsamlingen var
˚
1 Titus, en kristen
grek som¨ senare blev en p alitlig
¨
˚ kamrat till Paulus och anvand som hans sandebud, tycks ha ing
att
i delegationen.
˚
(Gal. 2:1; Tit. 1:4) Han var ett fint exempel p a en oomskuren ickejude som var smord med helig ande. (Gal. 2:3)
˚
¨
¨
¨
¨
9, 10. P a vilket s att ar br oderna i Antiokia och aven Paulus och Barna¨
bas goda exempel for oss?
198
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
overtygad om att Jehova skulle leda saker och ting ge¨
nom sin heliga ande och genom huvudet for den krist¨
na forsamlingen, Jesus Kristus. (Matt. 28:18, 20; Ef.
¨
˚
˚
˚
1:22, 23) Nar allvarliga fragor uppstar i var tid vill vi
˚
efterlikna de troende i Antiokia och lita p a Guds organisation och dess styrande krets av smorda kristna.
˚
¨
10 Vi blir ocksa˚ p aminda
om hur viktigt det ar med
˚
¨
odmjukhet och talamod. Paulus och Barnabas hade
personligen blivit utsedda av den heliga anden till att
˚
¨
¨
˚
ga till nationerna, men de anvande sig anda inte av den
¨
¨
˚
¨
¨
myndigheten for att sjalva avgora omskarelsefragan
¨
dar i Antiokia. (Apg. 13:2, 3) Dessutom skrev Paulus
¨
langre fram: ”Jag begav mig dit upp [till Jerusalem] till
˚ ¨
¨
foljd av en uppenbarelse” – tydligen fick han alltsa vag˚
˚
¨
ledning fran Gud i fragan. (Gal. 2:2) De aldste i dag
¨
˚
¨
¨
anstranger sig for att ha samma odmjuka, talmodiga
¨
¨
˚
˚
installning nar det uppstar fragor som skulle kunna
¨
¨
orsaka splittring. I stallet for att vara stridslystna litar
˚
¨
de p a Jehova genom att vanda sig till Bibeln och gran˚
ska de anvisningar och rad som den trogne slaven har
gett. (Fil. 2:2, 3)
”DET UPPSTOD STOR OENIGHET”
199
˚
¨
Ibland kanske vi far vanta en tid innan Jehova spri˚
˚
˚
¨
¨
der ljus over en viss fraga. Kom ihag att broderna p a
¨
˚
˚
Paulus tid fick vanta till omkring ar 49 – cirka 13 ar ef˚
ter det att Cornelius hade blivit smord ar 36 – innan
˚
˚
¨
Jehova sag till att fragan om omskarelsen av icke-judar
˚ ¨
¨
¨
blev avgjord. Varfor drojde Jehova sa lange? Han kanske ville ge uppriktiga judar tid att anpassa sig till den
¨
¨ ¨
har stora forandringen. Det var trots allt ingen liten
˚
¨
¨
sak att det 1 900 ar gamla omskarelseforbund som hade
¨
¨
slutits med deras alskade forfader Abraham hade upp¨
hort. (Joh. 16:12)
¨
˚
˚
¨
12 Det ar
en stor forman att fa bli undervisad och for˚
˚
¨
mad av var talmodige och omtanksamme himmelske
¨
Fader. Det leder alltid till goda resultat och ar alltid
˚
¨
˚
¨ ¨
till vart basta. (Jes. 48:17, 18; 64:8) Lat oss darfor ald¨
˚
rig stolt havda vara egna uppfattningar eller reagera
˚
˚
¨ ¨
negativt p a organisatoriska forandringar eller p a nya
¨
¨
forklaringar av vissa bibelstallen. (Pred. 7:8) Om du
¨
˚
˚
upptacker minsta sp ar av en sadan tendens hos dig
¨
˚
¨
¨
sjalv, varfor da inte under b on begrunda de aktuella
¨
principerna i Apostlagarningarna, kapitel 15?1
11
˚
1 Se rutan
”Jehovas vittnen bygger sina trosuppfattningar p a Bi˚
beln”, p a sidan 201.
¨ ¨
¨
˚
11, 12. Varfor ar det viktigt att vanta p a Jehova?
200
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
JEHOVAS VITTNEN BYG GER
SINA
˚
TRO SUPPFATTNINGAR PA BIBELN
¨
Den sanna tillbedjans historia ar en skildring av
˚
hur det andliga ljuset har blivit allt klarare, nagot
¨
¨
som utvecklingen i den forsta kristna forsamlingen
¨
˚
ar ett tydligt exempel
p
a.
(Ords. 4:18; Dan. 12:4, 9, 10;
¨
Apg. 15:7–9) Aven i dag justerar Jehovas folk sina
˚
¨
¨
trosuppfattningar sa att de stammer overens med den
˚
¨ ¨
sanning som Gud uppenbarar. De forsoker alltsa inte
˚
˚
˚
fa det som star i Bibeln att passa in p a deras egna
˚
¨
asikter. Opartiska iakttagare har lagt marke till detta.
Jason David BeDuhn, docent i teologi vid Northern
Arizona University i USA, skriver att Jehovas vittnen
¨
narmar sig Bibeln ”med ett slags oskuldsfullhet och
¨
˚
¨
bygger sina trosuppfattningar och tillvagagangssatt
˚
˚
¨
¨
¨
p a Bibelns ramaterial utan att i forvag ha bestamt sig
¨
¨
for vad Bibeln sager”. (Truth in Translation)
˚
¨
¨
Vi kan behova visa talamod nar vi studerar Bibeln
˚
˚
¨
med sadana som har svart att overge felaktiga uppfatt¨
˚
ningar eller obibliska sedvanjor som de har hallit fast
¨
˚
˚
˚
¨
vid lange. I sadana fall kan vi behova lata det ga en rim˚
˚
˚
¨
¨
lig tid, sa att Guds ande far mojlighet att p averka hjar¨
tat hos den som studerar. (1 Kor. 3:6, 7) Dessutom gor
13
˚
˚
¨
¨
13. Hur kan vi aterspegla Jehovas t alamod i forkunnartj ansten?
”DET UPPSTOD STOR OENIGHET”
201
¨
˚
¨
vi val i att be om saken. Pa ett eller annat satt och i
¨
¨
¨
ratt tid kommer Gud att hjalpa oss att veta vad som ar
¨
klokt att gora. (1 Joh. 5:14)
¨
De ber attade uppmuntrande erfarenheter ”i detalj”
(Apg. 15:3–5)
¨
¨
14 Lukas skildring fortsatter:
”Sedan dessa man ... bli˚ ¨
¨
¨
vit ledsagade en bit p a vagen av forsamlingen, fardades
˚
de vidare genom bade Fenicien och Samarien och be¨
¨
rattade i detalj om omvandelsen av folk av nationerna,
¨
¨
¨
och de vackte stor gladje hos alla broderna.” (Apg.
¨
¨
¨
15:3) Det var av karlek som forsamlingen foljde Pau˚ ¨
˚
¨
lus, Barnabas och de andra en bit p a vagen, for p a det
¨
¨
¨
¨
sattet visade man broderna ara och att man onskade att
˚
¨
¨
¨
Gud skulle valsigna dem. Aterigen ar broderna i Antio¨
¨
¨
¨
kia ett fint foredome for oss! Visar du dina andliga bro¨
¨
¨
der och systrar ara, ”sarskilt de [aldste] som arbetar
˚
hart med tal och undervisning”? (1 Tim. 5:17)
¨
15 Under resan till Jerusalem uppmuntrade broderna sina medkristna i Fenicien och Samarien ge¨
¨
nom att ”i detalj” beratta erfarenheter om forkunnar¨
¨
14, 15. Vad gjorde forsamlingen i Antiokia for att visa Paulus, Barna¨
¨
˚
¨
bas och de andra br oderna ara, och p a vilket s att uppmuntrade dessa
¨
br oder sina medtroende?
202
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
arbetet bland icke-judar. Bland dem som lyssnade fanns
¨
kanske troende judar som hade flytt till de har om˚
¨
˚
¨
radena efter Stefanus martyrdod. Det ar p a liknande
¨
˚
¨
satt i var tid. Rapporter om hur Jehova valsignar ar¨
¨
¨
betet med att gora larjungar ar mycket uppmuntran¨
˚
¨
¨
de, sarskilt for dem som genomgar provningar. Drar
˚
du nytta av sadana rapporter genom att vara med
¨
vid kristna moten och sammankomster och genom att
¨
˚
lasa erfarenheter och levnadsskildringar i var litteratur?
˚
˚
¨
Efter en resa p a omkring 55 mil soderut nadde de˚
˚
legationen fran Antiokia till sist sitt mal. Lukas skrev:
¨
¨
”Nar de kom till Jerusalem, blev de valvilligt mottag¨
¨
na av forsamlingen och apostlarna och de aldste, och
¨
¨
de berattade om hur mycket Gud hade gjort med hjalp
˚
av dem.” (Apg. 15:4) Men som svar p a detta reste sig
˚
˚
´
”nagra av dem fran fariseernas sekt som hade kommit
¨
¨
¨
¨
till tro ... och sade: ’Det ar nodvandigt att omskara dem
˚ ¨
˚
och alagga dem att halla Moses lag.’ ” (Apg. 15:5) Det
¨
˚
¨
ar uppenbart att fragan om omskarelsen av kristna
˚
icke-judar hade blivit en allvarlig stridsfraga, och den
˚
¨
maste avgoras.
16
¨
˚
16. Vad visar att omskarelsen hade blivit en allvarlig stridsfr aga?
”DET UPPSTOD STOR OENIGHET”
203
¨
”Apostlarna och de aldste samlades” (Apg. 15:6–12)
˚
¨
17 ”Hos dem som radgor
med varandra finns vishet”,
˚
˚
star det i Ordspraksboken 13:10. I linje med den sun¨
da principen samlades ”apostlarna och de aldste ...
˚
¨
¨
for att behandla” fragan om omskarelsen. (Apg. 15:6)
¨
”Apostlarna och de aldste” handlade som representan¨
¨
ter for hela den kristna forsamlingen, precis som den
˚
¨
¨
¨
styrande kretsen gor i var tid. Vi ser att ”de aldste” tja¨
nade tillsammans med apostlarna. Varfor hade man
˚
˚
ordnat det sa? Vi kommer ihag att aposteln Jakob hade
¨
˚
blivit avrattad och att aposteln Petrus atminstone un¨
˚
der en period hade varit fangslad. Skulle nagot lik¨
nande handa de andra apostlarna? Att andra kvalifice¨
¨
¨
rade smorda man var narvarande bidrog till att det aven
¨
¨
¨
i fortsattningen skulle finnas broder som kunde ova
tillsyn.
¨
¨
Lukas fortsatte: ”Nar det nu hade forekommit myc¨
ket diskuterande, reste sig Petrus och sade ...: ’Man,
¨
˚
¨
¨
broder, ni vet mycket val att Gud fran de forsta dagar18
¨
17. Vilka utgjorde den styrande kretsen i Jerusalem, och av vilket skal
¨
˚
kan ”de aldste” ha ing att i den styrande kretsen?
18, 19. Vilket kraftfullt uttalande gjorde Petrus, och vilken slutsats bor˚ ¨
de hans ah orare ha dragit?
204
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
na gjorde det valet bland er att folk av nationerna ge¨
nom min mun skulle hora ordet om de goda nyheterna
¨
¨
och komma till tro; och Gud, som kanner hjartat, vitt˚
nade genom att ge den heliga anden at dem, alldeles
˚ ˚
som han hade gjort ocksa at oss. Och han gjorde ing˚
en atskillnad alls mellan oss och dem, utan renade
¨
deras hjartan genom tron.’ ” (Apg. 15:7–9) Enligt en
¨
ordbok kan det grekiska ord som i vers 7 har over˚
¨
satts med ”diskuterande” ocksa avse att ”soka”, ”under˚
¨
¨
soka”, ”fraga”. Broderna hade uppenbarligen olika upp˚
¨
fattningar som de oppet gav uttryck at.
˚
¨
19 Petrus kraftfulla ord p aminde
alla om att han sjalv
¨
¨
hade varit med nar de forsta oomskurna icke-judarna
˚
– Cornelius och hans hushall – blev smorda med helig
˚
˚
¨
˚
ande ar 36. S a om Jehova inte langre gjorde atskillnad
¨
˚
¨
mellan judar och icke-judar, vilken ratt hade da man˚
¨
niskor att gora det? Dessutom var det genom att tro p a
¨
Kristus och inte genom att folja Moses lag som en tro¨
endes hjarta renades. (Gal. 2:16)
˚
˚
¨
20 Med stod
av det obestridliga vittnesmalet fran
˚
bade Guds ord och den heliga anden sade Petrus
˚
¨
¨
˚
¨
¨
˚
20. P a vilket s att satte forespr akarna for omskarelsen Gud p a prov?
”DET UPPSTOD STOR OENIGHET”
205
˚
¨
˚
¨
avslutningsvis: ”S a varfor satter ni nu Gud p a prov ge˚ ¨
¨
nom att p a larjungarnas nacke lagga ett ok som varken
˚
˚
¨
¨
¨ ¨
vara forfader eller vi har varit i stand att bara? Dar˚
¨
emot hoppas vi p a att bli raddade genom Herren Jesu
¨
˚
¨
˚
¨
ofortjanta omtanke p a samma satt som ocksa dessa.”
˚
¨
¨
¨
(Apg. 15:10, 11) Foresprakarna for omskarelsen satte i
¨
˚
˚
¨
sjalva verket Gud p a prov, eller provade hans talamod.
˚
¨ ¨
De forsokte fa icke-judar att leva efter en lag som ju¨
˚
darna sjalva inte helt och fullt kunde halla och som
¨ ¨
¨
¨
darfor domde dem till doden. (Gal. 3:10) De judar som
¨
lyssnade till Petrus borde i stallet ha varit tacksamma
¨
¨
¨
for Guds ofortjanta omtanke som kom till uttryck genom Jesus.
¨
Petrus budskap gick tydligen fram, for ”alla de
¨
¨
¨
forsamlade [blev] tysta”. Darefter berattade Barnabas
˚
och Paulus om ”de manga tecken och under som
21
Gud genom dem hade gjort bland nationerna”. (Apg.
¨
¨
15:12) Nu antligen kunde apostlarna och de aldste ut¨
˚
vardera alla vittnesmal och fatta ett beslut som klart
˚
˚
och tydligt aterspeglade Guds vilja i fragan om om¨
skarelsen.
21. Vad bidrog Barnabas och Paulus med till diskussionen?
206
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
Nar den styrande kretsens medlemmar i var tid
¨
˚
˚ ¨
¨
samlas, vander de sig ocksa till Guds ord for att fa vag¨
ledning och ber innerligt om den heliga andens hjalp.
¨
(Ps. 119:105; Matt. 7:7–11) For att de ska kunna fatta
˚
˚
beslut som aterspeglar Guds vilja far de alla en dag˚
¨
˚
¨
ordning i god tid, sa att de kan tanka over fragorna un¨
¨
der bon. (Ords. 15:28) Under motet uttrycker dessa
˚
¨
¨
smorda broder sina asikter oppet och respektfullt, och
¨
de anvander Bibeln ofta under sina resonemang.
¨
¨
¨
¨
¨
23 Forsamlingarnas
aldste bor folja det har exemplet.
˚
Och om de har behandlat en viktig fraga under ett
¨
¨
¨
aldstemote men inte kommit fram till en losning, kan
¨
de vanda sig till avdelningskontoret eller dess utsed22
da representanter, till exempel de resande tillsynings¨
mannen. Avdelningskontoret kan i sin tur skriva till
¨
den styrande kretsen om det skulle behovas.
¨
24 Ja, Jehova valsignar
dem som respekterar den teo¨ ¨
˚
kratiska ordningen och som ar odmjuka, lojala och tal¨
¨
modiga. Som vi ska se i nasta kapitel belonar han dem
˚
med verklig frid, andlig framgang och kristen enhet.
˚
¨
¨
¨
22–24. a) P a vilket s att foljer den nutida styrande kretsen den forsta
¨
¨
styrande kretsens exempel? b) Hur kan alla aldste visa respekt for
teokratisk myndighet?
”DET UPPSTOD STOR OENIGHET”
207
KAPITEL 14
Vi har ”blivit eniga”
Hur den styrande kretsen kom fram
till ett beslut och hur detta skapade enhet
¨
bland f orsamlingarna
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 15:13–35
¨
¨
¨
¨
ALLA i rummet ar sp anda och forvantansfulla. Apost¨
¨
larna och de aldste som har samlats i det har rummet i
˚
Jerusalem tittar p a varandra och inser att de har kom¨
¨
mit fram till ett avgorande ogonblick. Diskussionen
¨
¨
˚
˚
om omskarelsen har vackt nagra mycket viktiga fra˚
¨
¨
gor. Maste de kristna folja Moses lag? Ska det go˚
˚
ras nagon atskillnad mellan judiska och icke-judiska
kristna?
˚
¨
¨
2 Broderna
har granskat manga vittnesb ord. De har
¨
¨
Guds profetiska ord i tankarna och aven overtygande
¨
¨
ogonvittnesskildringar om Jehovas valsignelse. Alla
˚
¨
˚
¨
har fatt saga sitt. Vittnesb orden som man har tillgang
¨
˚
˚
till ar manga och tydliga. Det rader inget tvivel om att
˚
˚
¨
1, 2. a) Vilka allvarliga fr agor m aste den styrande kretsen i det forsta
˚
¨
¨
˚
¨
¨
arhundradet ta st allning till? b) Vilken hj alp far br oderna att fatta r att
beslut?
208
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
Jehovas ande visar vagen. Men ska de folja den vagledningen?
˚
¨
3 De maste ha stark tro och stort mod for
att godta
¨
¨
andens ledning i det har fallet. De riskerar namligen
¨
¨
att bli annu mer hatade av de judiska religiosa ledarna.
˚
¨
˚
˚
¨
Dessutom far de rakna med motstand fran dem i for˚
¨
¨
samlingen som vill fa Guds folk att b orja folja Moses
˚
¨
lag igen. Vad ska den styrande kretsen gora? Lat oss se
¨
˚
¨
narmare p a det. Samtidigt ska vi se hur dessa broder
¨
gav ett monster som Jehovas vittnens styrande krets
˚
¨
˚
¨
¨
¨
foljer i var tid. Det ar ett monster som vi ocksa b or
¨
¨
folja nar vi som kristna ska fatta beslut och hantera
˚
situationer som uppstar i livet.
¨
¨
”Med detta st ammer profeternas ord overens”
(Apg. 15:13–21)
¨
4 Det var larjungen Jakob, Jesu halvbror, som tog till
¨
orda.1 Det verkar som om han var ordforande vid det
¨
¨
har motet. Det han sade tycks ha sammanfattat det
som hela den styrande kretsen hade kommit fram till.
˚
1 Se rutan ”Jakob – ’Herrens bror’ ”, p a sidan 210.
¨
¨
3. Vilken nytta har vi av att unders oka skildringen i Apostlag arningarna, kapitel 15?
¨
˚
4, 5. Vad i Guds profetiska ord riktade Jakob uppm arksamheten p a?
VI HAR ”BLIVIT ENIGA”
209
JAKOB – ”HERRENS BROR”
¨
Jakob var son till Josef och Maria, och han namns
¨
¨
¨
forst i upprakningen av Jesu yngre halvbroder. (Matt.
¨ ¨
¨
¨
13:54, 55) Han kan darfor ha varit Marias nast ald¨
sta barn. Jakob vaxte upp tillsammans med Jesus,
˚
¨
¨
sag honom predika och kande till hans ”kraftgarning¨
¨
ar”, aven om han kanske inte var ogonvittne till dem.
¨
¨
¨
Men Jakob och hans broder ”utovade i sjalva verket
˚
¨
inte tro p a” Jesus, deras aldre bror, under hans jor¨
diska tjanst. (Joh. 7:5) Jakob kan till och med ha
˚
haft samma uppfattning som nagra av Jesu andra an˚
¨
¨
horiga, som sade om honom: ”Han har mist forstandet.” (Mark. 3:21)
¨ ¨
¨
Men allt forandrades i och med Jesu dod och upp˚
¨
standelse. I de grekiska skrifterna namns ytterligare
fem med namnet Jakob, men det var uppenbarligen
¨
for sin halvbror Jakob som Jesus visade sig person˚
ligen under de 40 dagarna efter sin uppstandelse.
¨
(1 Kor. 15:7) Den upplevelsen kan ha hjalpt Jakob
˚
¨
¨
att forsta vem hans aldre bror egentligen var. I vilket
fall som helst befann sig Jakob, hans mor och hans
˚ ¨
˚
¨
broder i ett ”rum p a overvaningen” tillsammans
¨
¨
med apostlarna for att be mindre an tio dagar efter
¨
Jesu himmelsfard. (Apg. 1:13, 14)
˚
˚
Jakob blev sa smaningom en mycket respekterad
¨
broder i forsamlingen i Jerusalem, och han betrak¨
tades tydligen som den forsamlingens apostel eller
210
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
”utsande”. (Gal. 1:18, 19) Att Jakob hade en fram¨
¨
˚
tradande stallning framgar av det aposteln Petrus
¨
¨
¨
sade till larjungarna nar han mirakulost hade be¨
¨
¨
friats ur fangelset: ”Underratta Jakob och broderna
¨
˚
¨
om detta.” (Apg. 12:12, 17) Nar fragan om omskarel¨
sen behandlades av ”apostlarna och de aldste” i
¨
Jerusalem tycks Jakob ha varit ordforande. (Apg.
15:6–21) Och aposteln Paulus sade att Jakob tillsammans med Kefas (Petrus) och aposteln Johannes
˚
¨
”ansags vara¨ pelare” i forsamlingen i Jerusalem.
¨
˚
(Gal. 2:9) Aven nar Paulus flera ar senare kom
˚
tillbaka till Jerusalem fran sin tredje missionsresa
¨
rapporterade han ”till Jakob; och alla de aldste var
¨
dar”. (Apg. 21:17–19)
Denne Jakob, som Paulus kallade ”Herrens bror”,
skrev tydligtvis det brev, dvs. den bibelbok, som
¨
¨
bar hans namn. (Gal. 1:19) I det brevet ar han
¨
¨
odmjuk nog att inte omtala sig sjalv som en apostel
eller Jesu bror, utan som ”en Guds och Herren Jesu
Kristi slav”. (Jak. 1:1) Brevet visar att Jakob precis
som Jesus noga iakttog skaparverket och den
¨
¨
¨
manskliga naturen. Han anvande sig av foreteelser
i naturen, som vindpinade hav, den upplysta him¨
¨
len, den stekande solen, skora blommor, lopeldar
¨
och tamdjur, for att illustrera andliga sanningar.
(Jak. 1:6, 11, 17; 3:5, 7) Eftersom Gud gav honom in¨
sikt om manniskors attityder och handlingar, kunde
VI HAR ”BLIVIT ENIGA”
211
¨
˚
¨
han ge utmarkta rad om hur man bevarar goda for˚
hallanden till andra. (Jak. 1:19, 20; 3:2, 8–18)
Paulus ord i 1 Korinthierna 9:5 antyder att Jakob
¨
¨
var gift. Bibeln sager inget om nar eller hur Jakob
dog. Men den judiske historikern Josephus skrev
¨
¨
att oversteprasten Ananus (Ananias) ”samlade San¨
¨
hedrins domare och forde fram for dem en man vid
namn Jakob, bror till den Jesus som kallades Kris˚
¨
¨
tus, och nagra andra”. Det har ska ha hant kort efter
˚
˚
¨
den romerske stathallaren Porcius Festus dod om˚
¨
¨
¨
kring ar 62 och fore eftertradaren Albinus tilltrade.
¨
Enligt Josephus anklagade Ananus dessa kristna for
¨
¨
att ha overtratt lagen och beordrade att de skulle
stenas.
¨
¨
Han sade till de forsamlade mannen: ”Simeon har
˚
¨
˚
¨
¨
¨
ingaende berattat om hur Gud for forsta gangen vande
¨
˚
¨
sin uppmarksamhet till nationerna for att fran dem ta
¨
¨
ut ett folk for sitt namn. Och med detta stammer pro¨
feternas ord overens.” (Apg. 15:14, 15)
Det Simeon, dvs. Simon Petrus, hade sagt och det
Barnabas och Paulus hade vittnat om fick troligen Ja¨
˚
¨
¨
kob att tanka p a skriftstallen som kastade ljus over
¨
¨
amnet som diskuterades. (Joh. 14:26) Nar Jakob hade
¨
¨
sagt att ”med detta stammer profeternas ord overens”
5
212
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
citerade han orden i Amos 9:11, 12. Amos bok raknades till den del av de hebreiska skrifterna som vanligtvis kallades ”profeterna”. (Matt. 22:40; Apg. 15:16–18)
¨
¨
¨
Du lagger sakert marke till att de ord Jakob citerade
˚
˚
¨
skiljer sig nagot fran dem vi laser i Amos bok i dag.
˚
Det beror p a att Jakob antagligen citerade Septuaginta,
¨
¨
¨
som ar en grekisk oversattning av de hebreiska skrifterna.
¨
Genom profeten Amos forutsade Jehova att det
˚
skulle komma en tid da han skulle resa upp ”Davids ...
˚
¨
hydda”, nagot som hade att gora med att det messian¨
ska kungariket skulle upprattas. (Hes. 21:26, 27) Skulle
˚
¨
Jehova aterigen handla uteslutande med kottsliga ju¨
dar som en nation? Nej. Profetian sager vidare att
˚
¨
”folk fran alla nationerna” skulle forenas till ett ”folk
˚
som kallas med ... [Guds] namn”. Kom ihag att Petrus
˚
˚
just hade sagt att Gud inte gjorde nagon ”atskillnad
6
alls mellan oss [kristna judar] och dem [troende icke¨
judar], utan renade deras hj artan genom tron”. (Apg.
¨
˚
15:9) Med andra ord ar det Guds vilja att bade judar
¨
och icke-judar fors in i Riket som arvingar. (Rom. 8:17;
Ef. 2:17–19) Ingenstans i de inspirerade profetiorna
¨
˚
6. Hur kastade Skrifterna ljus over fr agan som diskuterades?
VI HAR ”BLIVIT ENIGA”
213
¨
˚
¨
¨
namns det att troende icke-judar forst maste omskara
¨
sig i kottet eller bli proselyter innan de kan bli arvingar.
˚
Med anledning av bevisen fran Skrifterna och det
˚
¨
overtygande vittnesmal som hade avgetts lade Jakob
¨ ¨ ¨
¨
fram ett forslag: ”Darfor ar det mitt beslut att vi inte
˚
˚
¨
¨
¨
skall gora det svart for dem fran nationerna som van˚
der sig till Gud, utan skriva till dem att de skall avhalla
˚
˚
sig fran det som har orenats genom avgudar och fran
˚
¨
˚
¨
otukt och fran kottet av kvavda djur och fran blod.
˚
Mose har ju alltifran forna tider i stad efter stad haft
¨ ¨
dem som predikar om honom, eftersom han hoglases i
7
synagogorna varje sabbat.” (Apg. 15:19–21)
¨ ¨
¨
¨
8 Varfor
sade Jakob: ”Darfor ar det mitt beslut”?
¨
¨
¨
¨
¨
Forsokte han bestamma over de andra broderna, till
¨
¨
¨
¨
exempel for att han var ordforande for motet, och
¨
¨
egenmaktigt besluta vad man skulle gora? Inte alls!
˚
¨
Det grekiska uttryck som har atergetts med ”ar det
˚ ˚
¨
mitt beslut” kan ocksa aterges ”anser jag” eller ”ar det
˚
min mening”. Det var absolut inte sa att Jakob be¨
¨
stamde over hela den styrande kretsen, utan han gav
¨
¨
¨
¨
dem bara ett forslag att overvaga – ett forslag som var
¨
¨
˚
7, 8. a) Vad foreslog Jakob? b) Hur ska vi forst a Jakobs ord?
214
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚
˚
¨
grundat p a de vittnesmal man hade hort och p a vad
˚
Skrifterna sade i fragan.
¨
9 Var det ett bra forslag
Jakob lade fram? Uppenbar¨
¨
ligen, for apostlarna och de aldste godtog det senare.
˚
¨
¨
Vilka fordelar hade forslaget? A ena sidan skulle det
¨
˚
¨
¨
¨
foreslagna handlingssattet inte ”gora det svart” for
¨
kristna icke-judar, eftersom de inte skulle tvingas folja
˚
¨
Moses lag. (Apg. 15:19) A andra sidan skulle det har
¨
beslutet ta hansyn till samvetet hos kristna judar, som
˚
¨
¨ ¨
genom aren hade hort Mose hoglasas ”i synagogorna
¨
varje sabbat”.1 (Apg. 15:21) Det foreslagna handlings¨
¨
¨
sattet skulle helt sakert starka bandet mellan judar och
¨
¨
icke-judar i den kristna forsamlingen. Men framfor allt
˚
¨
skulle beslutet fa Jehovas godkannande, eftersom det
¨
¨
var i linje med hans avsikter. Vilket fint satt att losa
˚
ett problem som hotade enheten och det goda tillstan¨
¨
det i hela forsamlingen av Guds tj anare! Och vilket
¨
˚
¨
1 Jakob hanvisade forstandigt
nog till ¨ Moses skrifter,
som inte bara
˚
¨
¨
omfattade lagen utan ocks
a
en
redog
orelse
f
or
Guds
handlingssatt
¨
¨
och uttalanden ¨ som var aldre an lagen och som visade vad som var
Guds vilja. ¨ I Forsta Moseboken kan man tydligt se hur Gud betraktar blodet, aktenskapsbrott och ˚ avgudadyrkan.
(1 Mos. 9:3, 4;¨ 20:2–9;
¨
35:2,
4)
Jehova
uppenbarade
p
a
det
s
attet
principer
som galler alla
¨
¨
manniskor, oavsett om de ar judar eller inte.
¨
¨
9. Vilka fordelar hade Jakobs forslag?
VI HAR ”BLIVIT ENIGA”
215
¨
¨ ¨
¨
¨
utmarkt exempel det har ar for den nutida kristna forsamlingen!
10
¨
¨
¨
Som namndes i forra kapitlet gor Jehovas vittnens
styrande krets i dag precis som dess motsvarighet gjor˚
¨
¨
de i det forsta arhundradet – man vander sig till Jeho¨
¨
va, universums Suveran, och till Jesus Kristus, forsam˚
¨
˚
¨
lingens huvud, for att fa vagledning i alla fragor.1
˚
¨
(1 Kor. 11:3) Hur gar man till vaga? Albert D. Schroe¨
˚
der, som tj anade i den styrande kretsen fran 1974 tills
¨
han slutade sitt jordiska liv i mars 2006, berattar:
¨
”Den styrande kretsen traffas varje onsdag, och man
¨
¨
¨
b orjar motet med att be om Jehovas andes vagledning.
¨
¨
Man anstranger sig verkligen for att se till att varje
¨
sak som behandlas och varje beslut som fattas ar i enlighet med Guds ord, Bibeln.” Milton G. Henschel,
˚
˚
¨
som tillhorde den styrande kretsen i manga ar innan
¨
han slutade sitt jordiska liv i mars 2003, stallde en
¨
˚
grundlaggande fraga till eleverna i den 101:a klas˚
sen vid Vakttornets Bibelskola Gilead. Han fragade:
¨
˚
˚
1 Se rutan ”Hur den styrande kretsen ar organiserad i var tid”, p a
sidan 217.
¨
¨
10. Hur foljer den styrande kretsen i dag det m onster som gavs av dess
¨
˚
motsvarighet i det forsta arhundradet?
216
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
HUR
DEN STYRANDE KRETSEN
¨
˚
AR
ORGANISERAD
I
V
AR
TID
¨
¨
Liksom de forsta kristna vagleds Jehovas vittnen
˚
˚
i var tid av en styrande krets, som bestar av smorda
¨
˚
man. Den styrande kretsen samlas en gang i veckan.
¨
˚
´
Den ar ocksa uppdelad i sex kommitteer, som var
˚
och en har sitt eget ansvarsomrade.
¨
¨
´
˘ Forfattarkommitten ansvarar for arbetet med att fram¨
¨
¨
stalla andlig mat i skriven form for forsamlingarna
¨
˚ ˚
˚
¨
och for allmanheten. Den svarar ocksa pa fragor om
¨
¨
¨
¨
Bibeln, har tillsyn over det varldsvida oversattnings¨
˚
arbetet och godkanner sadant som dramamanuskript
¨
och foredragsdispositioner.
¨
´
˘ Personalkommitten ansvarar for att de frivilliga ar˚
betarna pa Jehovas vittnens avdelningskontor runt
˚
˚
˚
¨
om pa jorden far vad de behover bade andligt och
´
¨
materiellt. Dessutom har kommitten tillsyn over vilka
¨
som inbjuds att tjana vid avdelningskontoren.
¨
¨
´
˘ Tjanstekommitten har tillsyn over predikoarbetet
˚
¨
¨
¨
och sadant som galler forsamlingsaldste, resande till¨
¨
syningsman och heltidsforkunnare. Den ansvarar
˚
˚
¨
¨
¨
ocksa for innehallet i Tjansten for Guds kungarike.
´
¨
Kommitten inbjuder elever till Gileadskolan, dar ele¨
¨
verna utbildas till missionarer, och forordnar dem se¨
˚
¨
¨
dan att tjana pa olika platser, och detsamma galler for
VI HAR ”BLIVIT ENIGA”
217
˘
˘
˘
218
¨
¨
¨
Skolan for forordnade tjanare, en skola som utbildar
¨
¨
¨
ogifta aldste och bitradande tjanare.
˚
´
Samordningskommitten bestar av samordnarna i de
´
andra kommitteerna och en sekreterare, som ock˚
´
¨
¨
sa tillhor den styrande kretsen. Kommitten hjalper de
´
andra kommitteerna att fungera smidigt och effektivt.
˚
¨
Den ansvarar for juridiska fragor och kontakter med
¨
¨
¨
¨
massmedier nar vi behover anvanda dem for att ge en
¨
˚
˚
ratt bild av var tro. Den hanterar ocksa situationer
˚
¨ ¨
som uppstar i samband med katastrofer och forfoljel˚
se och andra allvarliga krissituationer som paverkar
˚
¨
Jehovas vittnen pa olika platser i varlden.
¨
´
Undervisningskommitten har tillsyn over den undervis¨
ning som ges vid sammankomster och forsamlings¨
¨
moten, och den ansvarar for produktionen av filmer
´
och ljudinspelningar. Kommitten utarbetar kurs¨
¨
planer for Gileadskolan, Pionjarskolan och andra sko¨
¨
lor, och den forbereder det andliga programmet for
˚
dem som arbetar pa avdelningskontoren.
¨
¨
´
Utgivarkommitten har tillsyn over det som har att gora
˚
med tryckning, utgivning och distribution av var bib¨
liska litteratur. Den ansvarar for alla tryckerier och
¨
fastigheter som ags och drivs av de sammanslutningar
¨
Jehovas vittnen anvander och byggandet av avdelningskontor och av Rikets salar och sammankomst¨
¨
´
hallar i lander med begransade resurser. Kommitten
˚
¨
har ocksa tillsyn over hur de frivilliga bidragen an¨
vands.
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚
De som ingar i den styrande kretsen litar p a Guds
¨
¨
heliga andes vagledning. De ser inte sig sjalva som
¨
¨
¨
ledare for Jehovas folk. I stallet foljer de ”Lammet
¨
˚
[Jesus Kristus] vart det an gar”, precis som alla smor˚
¨
da kristna p a jorden gor. (Upp. 14:4)
˚
˚
¨
”Finns det nagon annan organisation p a jorden dar de
˚
˚
som har ledningen radfragar Guds ord, Bibeln, innan
¨
de fattar viktiga beslut?” Svaret ar uppenbart.
˚
¨
¨
¨
¨
”N agra m an” v aljs ut och s ands i v ag (Apg. 15:22–29)
11 Den styrande kretsen i Jerusalem hade kommit
¨
˚
¨
fram till ett enhalligt beslut i fragan om omskarelsen.
¨
¨
¨
Men for att broderna i forsamlingarna skulle kun˚
na handla enhetligt maste de informeras om beslutet
˚
klart och tydligt och p a ett positivt och uppmuntran¨
de satt. Hur skulle man lyckas med det? I skildringen
¨
¨
sags det: ”Apostlarna och de aldste tillsammans med
¨
˚
¨
¨
hela forsamlingen [beslot] att bland sig valja ut nagra
¨
¨
man och sanda dem till Antiokia tillsammans med
¨
Paulus och Barnabas, namligen Judas som kallades
¨
¨
Barsabbas och Silas, ledande man bland broderna.”
¨
Dessutom skrev man ett brev som broderna tog med
¨
11. Hur informerades forsamlingarna om den styrande kretsens beslut?
VI HAR ”BLIVIT ENIGA”
219
¨
¨
¨
sig for att det skulle lasas upp i alla forsamlingarna i
Antiokia, Syrien och Kilikien. (Apg. 15:22–26)
¨
¨
12 Som ”ledande man bland broderna”
var Judas och
Silas mycket kvalificerade att fungera som den styran¨
de kretsens representanter. Att man hade sant en dele¨
gation med fyra broder skulle visa klart och tydligt att
¨
budskapet som broderna hade med sig inte bara var ett
˚
˚
svar p a den ursprungliga fragan, utan en uttrycklig an˚
visning fran den styrande kretsen. Att Judas och Silas,
¨
som hade blivit utvalda bland broderna i Jerusalem,
¨
ingick i delegationen skulle skapa en narhet mellan de
kristna judarna i Jerusalem och de kristna icke-judar˚ ¨
¨
na p a faltet. Vilken vis och karleksfull anordning! Den
˚
hade utan tvivel en positiv inverkan p a friden och harmonin bland Guds folk.
13 Brevet gav kristna icke-judar klara anvisningar i
˚
¨
˚
fragan om omskarelsen, men det visade ocksa tydligt
˚
˚
¨
¨
¨
vad de maste gora for att fa Jehovas godkannande och
¨
¨
valsignelse. En viktig del av brevet lod: ”Den heliga an¨
¨
¨
den och vi sj alva har namligen beslutat att inte lagga
˚
˚
¨
¨
¨
¨
nagon ytterligare b orda p a er utover detta nodvandiga:
˚
˚
¨
˚
att ni avhaller er fran det som ar offrat at avgudar och
¨
12, 13. Vilken positiv verkan fick det att man s ande a) Judas och Silas?
˚
b) ett brev fr an den styrande kretsen?
220
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚
¨
˚
¨
fran blod och fran kottet av kvavda djur och fran
¨
otukt. Om ni omsorgsfullt tar er till vara for detta,
˚
˚
˚
¨
skall ni ha framgang. Ma ni fa vara vid god halsa!”
(Apg. 15:28, 29)
˚
¨
14 I var tid ar Jehovas vittnen eniga i tro och handling, trots att det finns sammanlagt cirka 7 000 000
˚
¨
¨
¨
vittnen fordelade p a mer an 100 000 forsamlingar runt
˚
¨
¨
¨
om p a jorden. Hur ar det mojligt, sarskilt med tanke
˚
¨
p a all den forvirring och de splittrande uppfattningar
¨
¨
som finns i varlden i dag? I forsta hand beror enheten
˚
¨
¨
p a den tydliga och bestamda vagledning som Jesus
¨
Kristus, forsamlingens huvud, ger genom ”den trogne
¨
och omdomesgille slaven”. (Matt. 24:45–47) Enheten
˚
˚
˚
¨
¨
beror ocksa p a att den varldsvida brodraskaran sa
¨
¨
villigt foljer den styrande kretsens vagledning.
¨
De ”gladde ... sig over denna uppmuntran”
(Apg. 15:30–35)
¨
¨
15 Skildringen i Apostlagarningarna berattar vidare
¨
˚
att nar delegationen fran Jerusalem kom till Antiokia,
¨
¨
¨
14. Hur ar det m ojligt for Jehovas folk att arbeta enigt i dagens splitt¨
rade varld?
˚
¨
15, 16. Till vilket gott resultat ledde fr agan om omskarelsen, och vad
¨
var forklaringen till det?
VI HAR ”BLIVIT ENIGA”
221
¨
¨
samlade man ”skaran av larjungar och rackte dem bre˚
˚
¨
vet”. Hur reagerade broderna p a anvisningarna fran
¨
den styrande kretsen? ”Sedan de hade last ... [bre¨
vet], gladde de sig over denna uppmuntran.” (Apg. 15:
30, 31) Dessutom talade Judas och Silas ”mycket som
˚
¨
¨
var till uppmuntran for broderna och styrkte dem”. Pa
¨
¨
˚
¨
det har sattet var de tva mannen ”profeter”, liksom
Barnabas, Paulus och andra kallades profeter – en be¨
˚
¨
namning som avsag dem som tillkannagav eller offentliggjorde Guds vilja. (Apg. 13:1; 15:32; 2 Mos. 7:1, 2)
¨
¨
16 Det var tydligt att Jehova valsignade hela den har
˚
˚
¨
anordningen, sa att problemet kunde losas p a ett bra
¨
¨
satt. Vad var forklaringen till det goda resultatet? Det
˚
¨
¨
berodde tveklost p a den styrande kretsens tydliga vag¨
˚
ledning, som gavs i ratt tid och som var grundad p a
˚
¨
Guds ord och p a den heliga andens ledning. Dartill
¨
kommer att forsamlingarna informerades om besluten
˚
˚ ¨
¨
p a ett sa karleksfullt, personligt satt.
˚
¨
17 Jehovas vittnens styrande krets i var tid foljer
¨
¨
¨
samma monster och ger vagledning i ratt tid till den
¨
¨
¨
varldsvida brodraskaran. Nar man har fattat beslut
¨
¨
˚
¨
17. Vilket m onster gavs i det forsta arhundradet for vissa delar av de nu¨
¨
tida resande tillsyningsm annens bes ok?
222
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
informeras forsamlingarna om det p a ett klart och
¨
tydligt satt. Det sker bland annat genom de resande
¨
¨
¨
¨
tillsyningsmannen. De har sj alvuppoffrande broderna
˚
¨
¨
reser fran forsamling till forsamling och ger tydlig
¨
vagledning och innerlig uppmuntran. I likhet med
¨
¨
Paulus och Barnabas anvander de mycket tid i forkun˚
¨
¨
nartj ansten och undervisar och forkunnar, ”ocksa till˚
sammans med manga andra, om Jehovas ords goda nyheter”. (Apg. 15:35) Och i likhet med Judas och Silas
¨
uppmuntrar och styrker de broderna och systrarna.
¨
˚
¨
¨
18 Hur ar det da med forsamlingarna?
Vad hj al˚
¨
¨
per forsamlingarna runt om p a jorden att fortsatta
¨
att ha frid och harmoni i dagens splittrade varld?
˚
¨
Kom ihag att det var larjungen Jakob som senare
˚
¨
¨
¨
¨
skrev: ”Visheten fran ovan ar forst och framst ren, dar˚
¨ ¨
efter fridsam, resonlig, redo att lyda. ... For ovrigt far
¨
¨
¨
˚
¨
rattfardighetens frukt sin sad sadd under fredliga for˚
¨
hallanden for dem som stiftar fred.” (Jak. 3:17, 18) Vi
¨
vet inte om Jakob hade motet i Jerusalem i tankar¨
¨
˚
˚
na nar han skrev de har orden. Men var genomgang
¨
¨
av handelserna i Apostlagarningarna, kapitel 15, har
˚
¨
¨
˚
¨
¨
¨
18. Vad m aste Guds folk g ora for att fa hans valsignelse aven i forts attningen?
VI HAR ”BLIVIT ENIGA”
223
¨
¨
tydligt visat att enighet och samarbetsvilja ar forut¨
˚
¨
¨
sattningar for att man ska fa Jehovas valsignelse.
˚
19 Det var uppenbart att det nu radde frid och enhet
¨
¨
i forsamlingen i Antiokia. Nu tvistade inte broderna i
˚
¨
Antiokia med broderna fran Jerusalem, utan de upp¨
¨
¨
¨
skattade Judas och Silas besok, for det var forst nar de
˚
¨
¨
”hade tillbringat nagon tid dar” som man lat dem ”dra
˚
¨
¨
bort i frid fran broderna till dem som hade sant ut
dem”, dvs. tillbaka till Jerusalem.1 (Apg. 15:33) Vi kan
˚
¨
¨
vara overtygade om att broderna i Jerusalem ocksa
¨
˚
¨
¨
gladde sig nar de tva mannen berattade om sin resa.
¨
¨
Tack vare Jehovas ofortj anta omtanke hade deras uppdrag lyckats!
20 Paulus och Barnabas stannade kvar i Antiokia och
˚
¨
kunde nu verkligen inrikta sig p a att ta ledningen i for¨
¨
kunnararbetet, ungefar som resande tillsyningsman i
¨
¨
¨
¨
dag gor nar de besoker forsamlingar som de har hand
¨
¨
om. (Apg. 13:2, 3) Vilken valsignelse for Jehovas folk!
¨
¨
Men hur fortsatte Jehova att anvanda och valsigna de
˚
¨
¨
tva ivriga forkunnarna? Det ska vi se i nasta kapitel.
¨
¨
1 I vers 34 har vissa oversattningar en upplysning om att Silas valde att stanna kvar i Antiokia.
(King James Version) Men de orden
¨
tycks vara ett senare tillagg.
˚
¨
19, 20. a) Vad visade att det r adde frid och enhet i forsamlingen i Antio¨
kia? b) Vad kunde Paulus och Barnabas g ora nu?
224
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
DEL 6 ˙ AP O STLAGARNINGARNA 15:36–18:22
˚
¨
”L AT OSS NU¨ VANDA¨ TILLBAKA
OCH BES OKA BR ODERNA”
¨
AP O STLAG ARNINGARNA 15:36
Vilken viktig uppgift har de resande tillsynings¨
¨
¨
m annen i den kristna forsamlingen? Vilka val˚
signelser far vi om vi villigt tar emot teokratis¨
¨
ka uppgifter? Hur kan vi anvanda Bibeln for att
¨
˚
¨
resonera med m anniskor pa ett skickligt satt, och
¨
¨
varfor beh over vi anpassa oss efter dem vi talar
¨ ¨
˚
˚
˚
˚
med? Det har ar n agra av de fragor vi far svar pa
¨
¨
˚
n ar vi foljer med aposteln Paulus pa hans andra
missionsresa.
KAPITEL 15
¨
De ”styrkte forsamlingarna”
¨
¨
Resande tillsyningsm an hj alper
¨
¨
f orsamlingarna att st arkas i tron
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 15:36–16:5
˚
APOSTELN Paulus tittar fundersamt p a den unge
˚
¨
mannen som gar vid hans sida, medan de fortsatter
˚
˚
˚ ¨
¨
framat genom det kuperade omradet p a vag mot nas¨
ta stad. Den unge mannens namn ar Timoteus. Han
¨
˚
¨
kanske ar runt 20 ar, ung och full av kraft, och for ho¨
¨
nom har resan precis b orjat. For varje steg han tar
¨
¨
˚
kommer han langre och langre hemifran. Allteftersom
˚
¨
dagen gar forsvinner Lystra och Ikonion bakom dem.
¨
¨
Vad vantar dem framover? Paulus vet det till viss del,
¨ ¨
¨
for det har ar hans andra missionsresa. Han vet att de
˚
¨
har manga faror och problem framfor sig. Hur kom˚ ¨
mer det att ga for den unge mannen bredvid honom?
˚
¨
¨
2 Paulus tror p a Timoteus, kanske mer an den od˚
¨
˚
mjuke unge mannen tror p a sig sj alv. Pa senare tid har
¨
¨
˚
1–3. a) Vem ar Paulus nye reskamrat, och hurdan ar han? b) Vad far vi
¨
¨
l ara oss i det h ar kapitlet?
226
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
¨
Paulus blivit mer overtygad an nagonsin om att han
˚
¨
˚
maste ha ratt reskamrater. Han vet att de maste vara
¨
orubbligt beslutsamma och likasinnade for att klara
¨
¨
¨
av det arbete som vantar – att besoka forsamlingarna
˚
¨
och styrka dem. Vad beror det p a att han kanske kan˚
ner sa? En orsak kan vara att han och Barnabas tidigare har blivit oense och att det har splittrat dem.
¨
˚
¨
3 I det har kapitlet far vi lara oss mycket om hur man
˚
¨
¨
˚
hanterar meningsskiljaktigheter p a basta satt. Vi far
˚
˚
¨
ocksa reda p a varfor Paulus valde Timoteus som res˚
kamrat, och vi far en uppfattning om vilken viktig
¨
˚
uppgift de resande tillsyningsmannen har i var tid.
˚
¨
¨
¨
”L at oss nu v anda tillbaka och bes oka br oderna”
(Apg. 15:36)
˚
˚
˚
¨
4 I foreg
aende kapitel sag vi hur en delegation p a
¨
fyra broder – Paulus, Barnabas, Judas och Silas –
¨
¨
styrkte forsamlingen i Antiokia genom att formedla
˚
¨
den styrande kretsens beslut i fragan om omskarelsen.
¨
¨
Vad gjorde Paulus sedan? Han berattade for Barnabas
˚
˚
att han hade planer p a en ny resa. Han sade: ”Lat oss
¨
¨
¨
nu vanda tillbaka och besoka broderna i var och en av
4. Vad var Paulus syfte med den andra missionsresan?
¨
DE ”STYRKTE FORSAMLINGARNA”
227
¨
¨
¨
de stader dar vi forkunnade Jehovas ord och se hur de
har det.” (Apg. 15:36) Paulus menade inte att man
¨
¨
¨
skulle besoka de nyomvanda kristna bara for att um˚
¨
gas och ha trevligt tillsammans med dem. Apostlagarningarna visar vad som var det verkliga syftet med
¨
¨
Paulus andra missionsresa. For det forsta skulle han
¨
¨
¨
¨
fortsatta att overlamna de foreskrifter som den styran¨
de kretsen hade gett. (Apg. 16:4) For det andra var han
som resande tillsyningsman besluten att bygga upp
¨
¨
forsamlingarna andligen och hj alpa dem att bli fasta
¨
i tron. (Rom. 1:11, 12) Hur foljer Jehovas vittnens nu¨
tida organisation det monster som apostlarna gav?
˚
¨
5 I var tid anvander sig Kristus av Jehovas vittnens
¨
¨
styrande krets for att leda sin forsamling. Genom brev,
¨
tryckt litteratur, moten och andra informationskana¨
¨
¨
¨
ler formedlar de har trogna smorda broderna vag¨
ledning och uppmuntran till alla forsamlingar runt
¨
˚
¨
¨
om i varlden. Den styrande kretsen forsoker ocksa ha
¨
¨
¨
nara kontakt med varje forsamling. Det ar i det syftet
¨
¨
man anvander de resande tillsyningsmannen. Den styrande kretsen har direkt utsett tusentals kvalificerade
¨
5. Hur formedlar den nutida styrande kretsen anvisningar och uppmunt¨
ran till forsamlingarna?
228
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
¨
aldste varlden over att tj ana som resande tillsynings¨
man.
¨
˚
6 Dagens resande tillsyningsman inriktar sig p a att
¨
¨
visa personligt intresse for alla i forsamlingarna de be¨
¨
soker och ge dem andlig uppmuntran. Hur gor de det?
¨
¨
Genom att folja det monster som gavs av Paulus och
˚
¨
andra kristna i det forsta arhundradet. Han uppmana˚
de Timoteus, som ocksa var en tillsyningsman: ”Pre˚
¨
˚
dika ordet, hall entraget p a med det i gynnsam tid,
˚
¨
¨
¨
i ogynnsam tid, tillrattavisa, forebra, formana, med
˚
¨
allt talamod och all undervisningskonst. ... Utfor en
¨
evangelieforkunnares verk.” (2 Tim. 4:2, 5)
I linje med de orden samarbetar resande till¨
¨
syningsman, och deras hustrur om de ar gifta, med
¨
˚
¨
¨
forsamlingarnas forkunnare i olika tj anstegrenar. S a¨
¨
¨
¨
dana resande forkunnare ar entusiastiska for tj ansten
7
och duktiga undervisare – egenskaper som har en
˚
positiv inverkan p a hjorden. (Rom. 12:11; 2 Tim. 2:15)
¨
¨
¨
¨
¨
¨
De som ar i resetj ansten ar mest kanda for sin sj alv¨
¨
uppoffrande karlek. De ger villigt ut av sig sj alva och
¨
reser i ogynnsamt vader och till och med i farliga
¨
˚
¨
6, 7. Vilka ar n agra av de resande tillsyningsm annens ansvarsuppgifter?
¨
DE ”STYRKTE FORSAMLINGARNA”
229
˚
¨
omraden. (Fil. 2:3, 4) Resande tillsyningsman upp¨
¨
muntrar, undervisar och formanar varje forsamling
˚
˚
¨
ocksa genom att halla bibliska tal. Alla i forsamling˚
¨
¨
en har nytta av att noga ge akt p a de har brodernas
¨
handlingssatt och att efterlikna deras tro. (Hebr. 13:7)
¨
En ”skarp mots attning” (Apg. 15:37–41)
¨
¨
¨
8 Barnabas gillade Paulus forslag
att ”besoka broder˚
na”. De tva hade tidigare samarbetat bra ihop som
˚
¨
˚
¨
reskamrater, och bada kande till omradena och man˚
¨
niskorna de skulle besoka. (Apg. 13:2–14:28) S a det
¨
kan ha verkat som ett klokt och praktiskt forslag att
¨
¨
de skulle gora den har resan tillsammans. Men det
¨
˚
uppstod ett problem. I Apostlagarningarna 15:37 star
˚
¨
det: ”Barnabas var for sin del besluten att ocksa ta
med Johannes, som kallades Markus.” Barnabas kom
¨
inte bara med ett forslag. Han var ”besluten” att ta
˚
¨
med sig sin kusin Markus p a den har missionsresan.
˚
¨
9 Paulus gick inte med p a detta. Varfor
inte det?
¨
˚
˚
¨
I berattelsen star det: ”Paulus ansag det inte lampligt
att ta med sig ... [Markus], eftersom han hade gett
˚
˚
sig av fran dem i Pamfylien och inte hade gatt med
˚
8. Hur reagerade Barnabas p a Paulus inbjudan?
¨
¨
9. Varfor h oll inte Paulus med Barnabas?
230
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
dem till arbetet.” (Apg. 15:38) Markus hade foljt med
˚
¨
Paulus och Barnabas p a deras forsta missionsresa,
˚
¨
men han hade inte hallit ut. (Apg. 12:25; 13:13) I b orjan av resan, medan de fortfarande var i Pamfylien,
¨
˚
¨
hade han lamnat sin uppgift och atervant hem till Je¨
¨
rusalem. Bibeln sager inte varfor han gav sig av, men
˚
Paulus ansag uppenbarligen att han hade handlat oansvarigt. Paulus kan ha tyckt att Markus inte var att
˚
lita p a.
¨
˚
¨
10 Barnabas gav sig anda inte, utan holl
fast vid att
¨
Markus skulle folja med. Paulus gav sig inte heller.
˚
˚
¨
”Det uppstod da en sa skarp motsattning att de skil˚
¨
¨
des at”, sags det i Apostlagarningarna 15:39. Barnabas
¨
¨
tog med sig Markus och seglade i vag till Cypern, on
¨
¨
dar han var fodd. Paulus gick vidare med sina planer.
˚
˚
I skildringen star det: ”Paulus utvalde at sig Silas och
¨
¨
gav sig av, sedan han av broderna hade blivit anfor˚
¨
¨
trodd at Jehovas ofortj anta omtanke.” (Apg. 15:40)
¨
Tillsammans fardades de ”genom Syrien och Kilikien
¨
och styrkte forsamlingarna”. (Apg. 15:41)
¨
¨
10. Vad h ande n ar varken Barnabas eller Paulus gav sig, och vilket resultat fick det?
¨
DE ”STYRKTE FORSAMLINGARNA”
231
¨
˚
Den har skildringen kanske p aminner oss om att
¨
¨
vi manniskor ar ofullkomliga. Paulus och Barnabas
¨
hade utsetts till den styrande kretsens sarskilda repre¨
sentanter. Och Paulus sj alv blev troligen medlem av
¨
¨
den styrande kretsen. Men vid det har tillfallet fick
¨
˚
¨
¨
¨
anda ofullkomliga manskliga drag overtaget over Pau¨
¨
lus och Barnabas. Lat de den har situationen skapa en
˚
bestaende spricka mellan dem? Paulus och Barnabas
˚ ¨
var visserligen ofullkomliga, men de var ocksa odmju˚
˚
ka och hade Kristi sinne. S a smaningom visade de
¨
¨
helt sakert en anda av kristet broderskap och for¨
¨
¨
lat varandra. (Ef. 4:1–3) Langre fram utforde Paulus
11
och Markus andra teokratiska uppgifter tillsammans.1
(Kol. 4:10)
¨
Den motsattning som uppstod mellan Barnabas
˚
¨
och Paulus var en engangsforeteelse, och ingen av dem
¨
˚
¨
¨
¨
brukade upptrada sa har haftigt. Barnabas var kand
¨
¨
¨
¨
¨
for att vara karleksfull och generos. Ja, i stallet for
¨
¨
att anvanda hans fornamn, Josef, gav apostlarna ho12
˚
˚
˚
1 Se rutan ”Markus far manga privilegier”, p a sidan 233.
˚
¨
˚
11. Vilka egenskaper m aste vi ha for att det inte ska bli en best aende
˚
¨
spricka mellan oss och n agon som har gjort oss uppr orda?
¨
¨
12. Vilka egenskaper som Paulus och Barnabas hade b or kanneteckna
¨
dagens tillsyningsm an?
232
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚
MARKUS
F
AR
M
ANGA
PRIVILEGIER
¨
I Markus evangelium berattas det att de som grep
˚ ¨
¨
Jesus ocksa forsokte gripa ”en ung man” som flyd¨
de i vag och ”kom undan naken”. (Mark. 14:51, 52)
˚
¨
Eftersom Markus, ocksa kand som Johannes Mar¨
¨
kus, ar den ende som berattar om detta, kan den
¨
˚
unge mannen ha varit skribenten sj alv. I sa fall
˚
hade Markus atminstone viss personlig kontakt med
Jesus.
¨ ¨
Under Herodes Agrippas forfoljelse av de kristna
˚
˚
¨
cirka 11 ar senare var det ”ganska manga” i forsamlingen i Jerusalem som var samlade hemma hos
¨
Markus mor, Maria, for att be. Det var dit aposteln
¨
¨
Petrus gick nar han mirakulost hade blivit befriad
¨
˚
ur fangelset. (Apg. 12:12) Markus kan alltsa ha vuxit
¨
¨
upp i ett hem som senare anvandes for kristna
¨
¨
¨
¨
¨
¨
moten. Han kande sakert Jesu forsta larjungar val,
˚
och de hade ett gott inflytande p a honom.
¨
Markus tjanade sida vid sida med flera av till¨
¨
¨
syningsmannen i de forsta kristna forsamlingarna.
¨
˚
¨
Hans forsta tjansteuppdrag var, savitt vi vet, att
samarbeta med sin kusin Barnabas och aposteln
¨
Paulus i Antiokia i Syrien. (Apg. 12:25) Nar Barna˚
¨
¨
bas och Paulus gav sig i vag p a sin forsta missions¨
¨
resa foljde Markus med, forst till Cypern och sedan
¨
˚
˚
¨
vidare till Mindre Asien. D arifran atervande han
¨
DE ”STYRKTE FORSAMLINGARNA”
233
˚
¨
till Jerusalem av nagon anledning som inte namns.
(Apg. 13:4, 13) Efter dispyten mellan Barnabas och
¨
Paulus om Markus, som vi laser om i kapitel 15 i
¨
Apostlagarningarna, fortsatte Markus och Barnabas
¨
¨
˚
sin missionarstj anst p a Cypern. (Apg. 15:36–39)
˚
¨
¨
Den dispyten maste ha varit glomd sedan lange
¨
˚
˚
nar Markus, ar 60 eller 61, aterigen arbetade tillsam¨
˚
mans med Paulus, den har gangen i Rom. Paulus var
˚
¨
i fangenskap i Rom och skrev till forsamlingen i
˚
¨
Kolossai: ”Aristarkus, min medfange, sander er sina
¨
˚
¨
halsningar, och det gor ocksa Markus, Barnabas
˚
¨
kusin (om honom har ni fatt anvisningar: ta vanligt
emot honom, om han kommer till er).” (Kol. 4:10)
¨
˚
˚
Paulus tankte alltsa skicka Johannes Markus fran
Rom till Kolossai som sin representant.
˚
˚
˚
Nagon gang mellan aren 62 och 64 arbetade Markus tillsammans med aposteln Petrus i Babylon.
¨
¨
Som namndes i kapitel 10 i den har boken utveck¨
˚
¨
¨
lades ett nara forhallande mellan dem, for Petrus kallar den yngre mannen ”Markus, min son”.
(1 Petr. 5:13)
¨
¨
¨
Slutligen, nar aposteln Paulus var fangslad for
˚
˚
andra gangen i Rom omkring ar 65, skrev han till
sin medarbetare Timoteus, som var i Efesos: ”Ta
¨
¨
¨
med dig Markus hit, ty han ar till nytta for mig nar
¨
¨
¨
det galler att utfora tjanst.” (2 Tim. 4:11) Markus
234
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
tackade sakert villigt ja till inbjudan och reste fran
˚
Efesos till Rom. Inte underligt att han var sa uppskattad av Barnabas, Paulus och Petrus!
¨
Det storsta privilegiet som Markus fick var att
under Jehovas inspiration skriva en evangelieskild˚
ring. Enligt traditionen fick Markus manga av sina
˚
¨
upplysningar fran aposteln Petrus. Vittnesb orden
¨
¨
tycks stodja den uppfattningen, for Markus skild˚
¨
ring innehaller forstahandsuppgifter som bara ett
¨
¨
ogonvittne, till exempel Petrus, kunde ha kant till.
Men Markus tycks ha skrivit sitt evangelium i Rom
˚
och inte i Babylon, da han var tillsammans med Pet¨
˚
rus. Markus anvander manga latinska uttryck och
¨
¨
oversatter hebreiska ord som annars skulle ha varit
˚
˚ ¨
¨ ¨
¨
svara att forsta for dem som inte var judar. D arfor
¨
¨
tycks han i forsta hand ha skrivit for icke-judiska
¨
lasare.
¨
nom tillnamnet Barnabas, som betyder ”trostens son”.
¨
¨
¨
¨
Aven Paulus var kand for att visa om tillgivenhet och
¨
upptrada varsamt. (1 Thess. 2:7, 8) Alla kristna till¨
¨
¨
syningsman i dag, aven de resande tillsyningsmannen,
¨
¨
b or efterlikna Paulus och Barnabas och alltid gora sitt
¨
¨
¨
¨
basta for att vara odmjuka och behandla medaldste
¨
och hela hjorden karleksfullt. (1 Petr. 5:2, 3)
¨
DE ”STYRKTE FORSAMLINGARNA”
235
¨
”Han var v al omtalad” (Apg. 16:1–3)
Under sin andra missionsresa kom Paulus till den
¨
˚
˚ ¨
romerska provinsen Galatien, dar nagra fa forsamling˚
˚
ar hade bildats. S a smaningom ”kom han till Derbe
¨
¨
¨
och aven till Lystra”. I skildringen sags det: ”Dar fanns
¨
en larjunge vid namn Timoteus; han var son till en tro13
ende judisk kvinna, men hans far var grek.”1 (Apg.
16:1)
¨
¨
Tydligen hade Paulus traffat Timoteus familj nar
˚
˚
˚
¨
¨
han besokte omradet forsta gangen, omkring ar 47.
˚
˚
¨
Nu, under sitt andra besok tva eller tre ar senare, lade
¨
¨
han sarskilt marke till den unge mannen Timoteus.
¨
¨
¨
Varfor det? Jo, Timoteus var ”val omtalad av broder¨
na”. Han var inte bara omtyckt av broderna i sin hem¨
¨
stad, Lystra, utan han hade aven gott rykte utanfor den
˚
¨
¨
egna forsamlingen. I skildringen far vi veta att broder˚
¨
˚
na i bade Lystra och Ikonion, omkring tre mil darifran,
¨
hade mycket gott att saga om honom. (Apg. 16:2)
14
¨
¨
¨
1 Se rutan ˚ ”Timoteus tj anar som slav ’for att framja de goda nyheterna’ ”, p a sidan 237.
¨
13, 14. a) Vem var Timoteus, och under vilka omst andigheter kan Pau¨
¨
¨
¨
lus ha tr affat honom? b) Vad fick Paulus att s arskilt l agga m arke till
Timoteus? c) Vilken uppgift fick Timoteus?
236
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
TIMOTEUS
TJ
ANAR
S OM SLAV
¨
¨
”F OR ATT FR AMJA DE G ODA NYHETERNA”
¨
Timoteus var en mycket uppskattad medhj alpare
¨
till aposteln Paulus. Nar de hade arbetat sida vid sida
˚
¨
i cirka 11 ar skrev Paulus foljande om Timoteus: ”Jag
¨
˚
¨
˚
har ... ingen som ar sa stamd som han, ingen som sa
¨
uppriktigt kommer att bry sig om det som ror er. ...
˚
¨
Ni vet att han har bestatt provet, att han har tj anat
som slav tillsammans med mig, som ett barn hos en
¨
¨
far, for att framja de goda nyheterna.” (Fil. 2:20, 22)
˚
¨
¨
Timoteus arbetade hart for att stodja predikoarbetet
¨ ¨
¨
och blev darfor omtyckt av Paulus och ett fint fore¨
¨
dome for oss.
Timoteus far var grek och hans¨ mor judinna, och
˚
han tycks ha vuxit upp i Lystra. Anda fran sin tidiga
˚
barndom hade han fatt undervisning i Skrifterna av
sin mor Eunike och sin mormor Lois. (Apg. 16:1, 3;
2 Tim. 1:5; 3:14, 15) Tillsammans med dem omfattade
¨
han troligen kristendomen under Paulus forsta be¨
sok i Lystra.
¨
˚
¨
˚
˚
Nar Paulus atervande till Lystra nagra ar senare
˚
¨
var Timoteus troligen runt 20 ar och redan ”val om¨
talad av broderna i Lystra och Ikonion”. (Apg. 16:2)
¨
¨
Guds ande hade inspirerat vissa ”forutsagelser” om
¨
¨
den unge mannen, och i linje med de forutsagelser¨
¨
¨
na foreslog Paulus och forsamlingens aldste att han
¨
DE ”STYRKTE FORSAMLINGARNA”
237
¨
¨
¨
skulle b orja i en sarskild form av tj anst. (1 Tim. 1:18;
¨
4:14; 2 Tim. 1:6) Han skulle folja med Paulus som
¨
¨
¨
hans missionarskamrat. Timoteus skulle behova lam¨
na sin familj, och for att inte ge anledning till klago˚
¨
¨
mal bland de judar han skulle besoka behovde han bli
omskuren. (Apg. 16:3)
Timoteus reste mycket. Han predikade med Paulus
¨
och Silas i Filippi, med Silas i Berea och sedan sj alv i
¨
¨
Thessalonike. Nar han traffade Paulus igen i Korinth
¨
¨
hade han goda nyheter att beratta om den karlek och
¨
trohet som thessalonikerna visade trots vedermoda.
¨
(Apg. 16:6–17:14; 1 Thess. 3:2–6) Nar Paulus var i
Efesos fick han oroande rapporter om korinthierna
¨
˚
¨
¨
och overvagde da att sanda tillbaka Timoteus till Ko˚
rinth. (1 Kor. 4:17) Fran Efesos skickade Paulus sena¨
re i vag Timoteus och Erastos till Makedonien. Men
¨
nar Paulus skrev till romarna befann sig Timoteus
˚
aterigen i Korinth tillsammans med honom. (Apg.
¨ ¨
˚
19:22; Rom. 16:21) Det har ar bara nagra av de resor
¨
som Timoteus gjorde for de goda nyheternas skull.
¨
¨
¨
¨
Det ar mojligt att Timoteus var lite osaker nar det
¨
¨
gallde att utova sin myndighet, eftersom Paulus upp˚
˚
muntrande sade till honom: ”Lat ingen se ner p a dig
¨
¨
for att du ar ung.” (1 Tim. 4:12) Men Paulus kunde
¨
¨
¨
tillitsfullt sanda Timoteus till en forsamling dar man
hade problem och ge honom anvisningen: ”Du skall
238
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
... befalla vissa personer att inte lara ut nagon annan
¨
˚
lara.” (1 Tim. 1:3) Paulus gav ocksa Timoteus be¨
¨
¨
fogenhet att utse tillsyningsman och bitradande tj a¨
nare i forsamlingen. (1 Tim. 5:22)
Timoteus fina egenskaper gjorde honom mycket
omtyckt av Paulus. Bibeln visar att den yngre Timo¨
teus var en nara, trogen och tillgiven kamrat till Pau¨
lus, ungefar som en son. Paulus skrev att han kom
˚
˚
¨
˚
ihag Timoteus tarar, att han langtade efter att fa se
¨
¨
honom och att han bad for honom. Som en omtank˚
˚
sam far gav Paulus Timoteus ocksa rad om hans
¨
¨
˚
”standiga krampor”, som uppenbarligen avsag magproblem. (1 Tim. 5:23; 2 Tim. 1:3, 4)
˚
¨
Under Paulus forsta fangenskap i Rom var Timo˚
teus hos honom. Under atminstone en period var
¨
¨
aven Timoteus fangslad. (Filem. v. 1; Hebr. 13:23)
˚
¨
Att de bada broderna uppskattade varandra mycket
˚
¨
framgar av det Paulus skrev till Timoteus nar han in˚
¨
¨
¨
sag att han snart skulle do: ”Gor ditt yttersta for att
snart komma till mig.” (2 Tim. 4:6–9) Om Timoteus
¨
¨
¨
hann fram i tid for att traffa sin alskade mentor fram˚
gar inte av Bibelns skildring.
¨
¨
¨
Vagledda av Guds ande anfortrodde de aldste en vik˚
¨
tig uppgift at den unge Timoteus – att hj alpa Paulus
¨
och Silas som en resande tj anare. (Apg. 16:3)
¨
DE ”STYRKTE FORSAMLINGARNA”
239
˚
˚
¨
Varfor hade Timoteus fatt ett sa gott rykte redan
˚
som ung? Berodde det p a hans intelligens, hans ut˚
˚
¨
¨
¨
seende eller hans medfodda formagor? S adant gor ofta
˚
¨
intryck p a oss manniskor. Till och med profeten Sa˚
˚
¨
muel p averkades en gang alltfor mycket av en persons
˚
utseende. Men Jehova p aminde honom: ”Gud ser ...
¨
¨
¨
inte som manniskan ser, ty manniskan ser det som ar
¨
¨
¨
¨
synligt for ogonen, men Jehova ser hur hj artat ar.”
15
(1 Sam. 16:7) Det var Timoteus inre egenskaper som
hade gett honom ett gott rykte bland hans medkrist˚
na, inte hans utseende eller nagot annat.
˚
¨
˚
16 Ett antal ar senare namnde aposteln Paulus nagra
av Timoteus andliga egenskaper. Paulus talade om
¨
¨
¨
hans fina laggning, hans sj alvuppoffrande karlek och
¨
¨
¨
hans flit nar det gallde att utfora teokratiska uppdrag.
˚
¨
¨
(Fil. 2:20–22) Timoteus var ocksa kand for att ha en
˚
tro ”fri fran hyckleri”. (2 Tim. 1:5)
˚
˚
¨
17 I var tid finns det manga ungdomar som foljer
Timoteus exempel genom att utveckla egenskaper som
˚
15, 16. Vad hos Timoteus hade gett honom ett s a gott rykte?
¨
17. Hur kan dagens ungdomar folja Timoteus exempel?
240
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
Gud uppskattar. Pa det sattet skaffar de sig ett gott
˚
¨
¨
namn hos Jehova och hans folk, ocksa nar de ar riktigt unga. (Ords. 22:1; 1 Tim. 4:15) De visar att de har
¨
˚
en tro som ar fri fran hyckleri genom att inte leva ett
˚
dubbelliv. (Ps. 26:4) Tack vare detta fyller manga ung¨
domar en viktig uppgift i forsamlingen, precis som
¨
Timoteus gjorde. Alla som alskar Jehova blir verkligen
¨
uppmuntrade nar de ser ungdomar kvalificera sig som
¨
¨
forkunnare av de goda nyheterna och med tiden over¨
˚
¨
lamna sig at Jehova och bli dopta!
¨
De ”fortsatte ... att st arkas i tron” (Apg. 16:4, 5)
˚
18 Paulus och Timoteus arbetade tillsammans i manga
˚
¨
¨
ar. Som resande tillsyningsman utforde de olika upp¨
¨
¨
drag for den styrande kretsens rakning. I Bibeln sags
¨
¨
¨
¨
¨
det: ”Nar de ... fardades genom staderna, overlamna¨
¨
de de till dem som var dar de foreskrifter som de
¨
skulle iaktta och som hade faststallts av apostlarna
¨
och de aldste som var i Jerusalem.” (Apg. 16:4) Up¨
˚
¨
¨
penbarligen foljde forsamlingarna vagledningen fran
¨
apostlarna och de aldste i Jerusalem. Tack vare det
¨
18. a) Vilka s arskilda uppdrag hade Paulus och Timoteus som resande
¨
¨
¨
tillsyningsm an? b) Hur blev forsamlingarna valsignade?
¨
DE ”STYRKTE FORSAMLINGARNA”
241
¨
¨
”fortsatte forsamlingarna ... att starkas i tron, och de
¨
˚
vaxte till i antal fran dag till dag”. (Apg. 16:5)
˚
¨
¨
19 Jehovas vittnen i dag blir p a liknande satt val¨
¨
¨
¨
signade nar de odmjukt foljer den vagledning som
˚
kommer fran ”dem som har ledningen”. (Hebr. 13:17)
¨
˚
¨
¨ ¨
Eftersom varldens skadeplats hela tiden forandras, ar
¨
¨
det viktigt att vi fortsatter att lasa och ta till oss av
¨
den andliga mat som ”den trogne och omdomesgille
¨
slaven” satter fram. (Matt. 24:45; 1 Kor. 7:29–31) Om
˚
˚
¨
vi gor det kan det hindra oss fran att raka illa ut and¨
¨
¨
ligen och hj alpa oss att forbli obesmittade av varlden.
(Jak. 1:27)
¨
¨
¨
20 Det ar sant att nutida kristna tillsyningsman, aven
¨
¨
broderna i den styrande kretsen, ar ofullkomliga, precis som Paulus, Barnabas, Markus och de andra smor¨
˚
¨
da aldste i det forsta arhundradet var. (Rom. 5:12; Jak.
˚
3:2) Men eftersom den styrande kretsen noga haller
¨
¨
sig till Guds ord och foljer apostlarnas monster visar
¨
¨
˚
den att den ar vard att lita p a. (2 Tim. 1:13, 14) Resul¨
¨
tatet blir att forsamlingarna byggs upp och starks i
tron.
¨
¨
19, 20. Varfor b or de kristna vara lydiga mot ”dem som har ledningen”?
242
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
KAPITEL 16
¨
”Ta steget over till Makedonien”
¨
Valsignelser kommer av att man tar emot ett uppdrag
¨
¨ ¨
¨
och uth ardar f orf oljelse med gl adje
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 16:6–40
˚
¨
˚ ¨
NAGRA kvinnor ar p a vag ut ur staden Filippi i Make¨
¨
¨ ¨
donien. Det drojer inte lange forran de kommer fram till
¨
en smal flod, Gangites. De satter sig ner vid flodstran¨
¨
den for att be till Israels Gud, precis som de brukar gora.
¨
¨
¨
Jehova lagger marke till dem. (2 Kron. 16:9; Ps. 65:2)
¨
˚
¨
2 Samtidigt, omkring 80 mil oster
om Filippi, ar nagra
¨
˚ ¨
¨
man p a vag ut ur staden Lystra i sodra Galatien. Efter
˚
¨
nagra dagar kommer de fram till en belagd romersk vag
˚
¨
¨
som gar vasterut till den folktataste delen av provinsen
¨
¨
Asia. Mannen – Paulus, Silas och Timoteus – vill garna
¨
¨
¨
¨
¨
folja den vagen for att besoka Efesos och andra stader,
¨
¨
˚
¨
¨
dar tusentals manniskor behover fa hora budskapet om
¨
¨
Kristus. Men innan de ens hinner b orja farden hindrar
¨
den heliga anden dem, exakt hur vet vi inte. De forbjuds
¨
¨
¨
att forkunna i Asia. Varfor det? Jesus – som anvander sig
1–3. a) Hur fick Paulus och hans kamrater uppleva den heliga andens
¨
¨
¨
˚
vagledning? b) Vilka h andelser ska vi se n armare p a?
¨
”TA STEGET OVER TILL MAKEDONIEN”
243
¨
av Guds ande – vill leda dem hela vagen genom Mindre
¨
Asien, over Egeiska havet och vidare till stranden av den
lilla floden Gangites.
¨
¨
3 Vi kan lara
oss flera viktiga saker av hur Jesus vag¨
ledde Paulus och hans kamrater under den har ovanliga
˚
¨ ¨
¨
˚ ˚
resan till Makedonien. Lat oss darfor se narmare p a nag¨
ra av handelserna under Paulus andra missionsresa, som
˚
¨
b orjade omkring ar 49.
”Gud hade kallat oss” (Apg. 16:6–15)
˚
4 Eftersom Paulus och hans kamrater hindrades fran
¨
¨
¨
att forkunna i Asia, begav de sig norrut for att forkunna
¨
˚
¨
i staderna i Bithynien. For att ta sig dit kan de ha gatt i
˚
dagar p a upptrampade leder mellan de glesbefolkade
˚
¨
¨
omradena Frygien och Galatien. Men nar de narmade sig
¨
˚
¨
Bithynien anvande Jesus aterigen den heliga anden for
˚
¨
att hindra dem. (Apg. 16:6, 7) Nu maste de ha blivit for¨
bryllade. De visste vad de skulle forkunna och hur de
¨
¨
skulle forkunna, men inte var de skulle forkunna. De
˚
¨
˚ ¨
¨
¨
hade sa att saga knackat p a dorren till Asia – men forga˚ ¨
˚
ves. De hade knackat p a dorren till Bithynien – aterigen
¨
¨
¨
forgaves. Men Paulus var trots det besluten att fortsatta
¨
¨
4, 5. a) Vad h ande Paulus och hans kamrater n ara Bithynien? b) Vad
¨
¨
¨
¨
besl ot sig l arjungarna for att g ora, och med vilket resultat?
244
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
¨
att knacka p a olika dorrar tills han hittade en som opp¨
˚
nade sig. Mannen fattade da ett beslut som kan ha ver¨
¨
kat underligt. De gav sig i vag vasterut och gick 55 mil
¨
forbi stad efter stad tills de kom till hamnstaden Troas,
¨
den naturliga porten till Makedonien. (Apg. 16:8) For
˚
˚
¨
tredje gangen knackade Paulus p a en dorr, och – javisst!
˚
¨
– den oppnades p a vid gavel.
¨
5 Evangelieskribenten Lukas, som anslot
sig till Paulus
¨
¨
och hans missionarskamrater i Troas, berattar vad som
¨
¨
hande: ”Under natten visade sig en syn for Paulus: en
¨
¨
makedonisk man stod och b onfoll honom och sade: ’Ta
¨
˚
¨
steget over till Makedonien och hjalp oss.’ S a snart som
¨
han hade sett synen, sokte vi ge oss av till Makedonien,
eftersom vi drog den slutsatsen att Gud hade kallat oss
¨
¨
att forkunna de goda nyheterna for dem.”1 (Apg. 16:
¨
¨
9, 10) Antligen visste Paulus var de skulle forkunna. Han
˚
¨
¨
maste ha kant sig mycket glad over att han inte hade gett
¨
upp efter halva resan. Omedelbart seglade de fyra man¨
nen i vag mot Makedonien.
¨
¨
¨
¨
6 Vad kan vi lara
oss av den har berattelsen? Lagg
¨
˚
1 Se rutan ”Lukas – Apostlagarningarnas skribent”, p a sidan 246.
¨
¨
6, 7. a) Vad kan vi l ara oss av det som h ande under Paulus resa? b) Vad
¨
¨
kan Paulus erfarenhet g ora oss overtygade om?
¨
”TA STEGET OVER TILL MAKEDONIEN”
245
¨ LUKAS –
AP O STLAG ARNINGARNAS SKRIBENT
¨
Fram till vers 9 i kapitel 16 ar skildringen i Apost¨
lagarningarna skriven uteslutande i tredje person.
˚
˚
Skribenten aterger alltsa bara vad andra sade och
¨
¨
gjorde. Men i Apostlagarningarna 16:10, 11 and¨
ras stilen. I till exempel vers 11 sager skribenten:
¨ ¨
˚
¨
”D arfor lade vi ut fran Troas och kom raka vagen
¨
till Samothrake.” Det ar nu som Lukas, skribenten,
¨
blir en del av handlingen. Men Lukas namn namns
¨
˚
ingenstans i Apostlagarningarna, sa hur kan vi veta
¨
att han ar skribenten?
¨
Svaret finner vi i inledningsorden till Apostlagar˚
ningarna och till Lukas evangelium. B ada inledning¨
arna ar riktade till en viss ”Theofilos”. (Luk. 1:1, 3;
¨
Apg. 1:1) Inledningen till Apostlagarningarna lyder:
¨
”Den forsta skildringen, o Theofilos, utarbetade jag
˚
¨
¨
¨
om allt som Jesus b orjade bade gora och lara.”
¨
¨
Forntida auktoriteter ar overens om att det var
¨
Lukas som skrev ”den forsta skildringen”, evangelie¨ ¨
˚
¨
skildringen, och darfor maste han aven ha skrivit
¨
Apostlagarningarna.
˚
¨
Vi vet inte sa mycket om Lukas. Hans namn fore˚
kommer bara tre ganger i Bibeln. Aposteln Paulus
¨
¨
kallar Lukas ”den alskade lakaren” och sin ”medarbetare”. (Kol. 4:14; Filem. v. 24) De avsnitt i
¨
¨
Apostlagarningarna som ar skrivna i vi-form, dvs.
246
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
dar Lukas inbegriper sig sjalv i berattelsen, visar
˚
¨
att hans forsta resa med aposteln Paulus gick fran
˚
Troas till Filippi omkring ar 50, men att han inte var
¨
¨
˚
kvar hos Paulus nar denne lamnade Filippi. De tva
¨
¨
˚
mannen traffades igen i Filippi omkring ar 56 och
¨
˚
¨
fardades tillsammans med sju andra broder fran Fi¨
˚ ˚
lippi till Jerusalem, dar Paulus greps. Tva ar senare
˚
¨
foljde Lukas med Paulus, som fortfarande var i fang˚
enskap, fran Caesarea till Rom. (Apg. 16:10–17, 40;
¨
¨
20:5–21:17; 24:27; 27:1–28:16) Nar Paulus satt fangs˚
¨
¨
lad i Rom for andra gangen och forstod att han snart
¨
skulle bli avrattad var ”bara Lukas” hos honom.
¨
¨
(2 Tim. 4:6, 11) Det ar uppenbart att Lukas fardades
˚
¨
˚
˚
¨
langa strackor och var villig att utsta svarigheter for
de goda nyheternas skull.
˚
¨
Lukas p astod inte att han var ogonvittne till det
¨
¨
han berattade om Jesus. Han sade tvartom att han
¨
¨
¨
hade ”foretagit sig att sammanstalla en redogorelse”
˚
¨
grundad p a skildringar av ”ogonvittnen”. Han sade
˚
¨
ocksa att han ”noggrant ... efterforskat allting anda
˚
¨
¨
¨
fran b orjan” for att skriva om det ”i logisk foljd”.
(Luk. 1:1–3) Resultatet av Lukas arbete visar att han
¨
¨
var grundlig i sina efterforskningar. Det ar mojligt
att han intervjuade Elisabet, Jesu mor Maria och
¨
andra for att samla in material. Mycket av det han
¨
¨
berattar namns inte i de andra evangelierna. (Luk.
1:5–80)
¨
”TA STEGET OVER TILL MAKEDONIEN”
247
¨
Paulus sade att Lukas var lakare, och i det Lukas
¨
¨
¨
skrev kan man urskilja en lakares intresse for man¨
˚
niskor och deras lidanden. Vi kan namna nagra ex¨
¨
empel: Lukas sager att nar Jesus botade en demonbesatt man ”for demonen ut ur honom utan att
¨
¨
skada honom”; han sager att aposteln Petrus svar¨
mor hade ”hog feber” och att en kvinna som Jesus
¨
˚
hjalpte ”hade haft en svaghetsande” i arton ar och
¨
¨
att ”hon var hopb ojd” och inte alls kunde ”rata upp
sig”. (Luk. 4:35, 38; 13:11)
¨
Det ar tydligt att Lukas satte ”Herrens verk”
¨
˚
framst i livet. (1 Kor. 15:58) Hans mal var inte att
¨
¨
˚
¨
¨
gora karriar som lakare eller att fa en framtradande
¨
¨
¨
stallning, utan helt enkelt att hj alpa andra att lara
¨
¨
kanna Jehova och tjana honom.
¨
¨
marke till detta: Det var forst efter det att Paulus hade
¨
¨
gett sig i vag mot Asia som Guds ande gav honom vag¨
¨
ledning. Det var forst efter det att Paulus hade b orjat
¨
¨
narma sig Bithynien som Jesus ingrep. Och det var forst
efter det att Paulus hade kommit till Troas som Jesus led¨
de honom till Makedonien. Jesus, forsamlingens huvud,
˚
¨
kan handla med oss p a liknande satt. (Kol. 1:18) Vi kan˚
¨
ske till exempel har funderat en tid p a att bli pionj arer
¨
¨
¨
eller flytta till en plats dar behovet av forkunnare ar
248
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
¨
¨
storre. Men det kan mycket val handa att det ar forst
˚
˚ ˚
˚
¨
efter det att vi har gjort nagot konkret for att na vart mal
¨
¨
¨
som Jesus anvander Guds ande for att vagleda oss. Var¨
˚ ¨
˚
¨
¨
¨
for det? Tank sa har: For att en bilforare ska kunna fa en
¨
˚
¨
˚
¨
¨
bil att svanga at vanster eller hoger maste bilen rora sig.
˚
¨
˚
¨
¨
Pa liknande satt maste vi ”rora oss”, dvs. gora verkliga
¨
¨
¨
¨
anstrangningar, for att Jesus ska vagleda oss nar vi vill
˚
¨
¨
utoka var tj anst.
¨
˚
˚
¨
7 Men hur ar
det da om vara anstrangningar inte ger
˚
˚
resultat p a en gang? Ska vi ge upp och tro att Guds ande
˚
¨
inte leder oss? Nej. Kom ihag att aven Paulus upplevde
˚
¨
motgangar. Men han fortsatte att soka tills han hittade
¨
¨
¨
en dorr som oppnade sig. Vi kan vara overtygade om att
˚
˚
¨
¨
vi ocksa blir belonade om vi uthalligt soker efter ”en stor
¨
dorr som leder till verksamhet”. (1 Kor. 16:9)
¨
¨
8 Nar
Paulus och de andra hade anlant till Makedonien
¨
˚
tog de sig till Filippi – en stad dar invanarna var stolta
¨
¨
over att vara romerska medborgare. For de pensionerade romerska soldaterna i staden var denna koloni som
ett litet Italien – ett Rom i miniatyr mitt i Makedo¨
nien. Utanfor stadsporten, bredvid en smal flod, fann
¨
¨
8. a) B eskriv staden Filippi. b) Vad h ande tack vare att Paulus forkun˚
¨
¨
nade p a ett visst ”b onest alle”?
¨
”TA STEGET OVER TILL MAKEDONIEN”
249
¨
˚
¨
¨
missionarerna ett omrade dar de tankte att det fanns ”ett
¨
¨
˚
¨
b onestalle”.1 Det var sabbat, och de traffade nagra kvin¨
¨
nor som hade samlats dar for att tillbe Gud. De satte sig
ner och talade med dem. En kvinna som hette Lydia
˚
¨
¨
¨
”horde p a, och Jehova oppnade helt hennes hj arta”. Hon
˚
˚
¨
p averkades sa starkt av det missionarerna sade att hon
˚
¨
¨
och hennes hushall lat dopa sig. Sedan bad hon dem
¨
komma hem till henne och stanna dar.2 (Apg. 16:13–15)
¨
¨
¨
¨
9 Forest
all dig vilken gladje det blev nar Lydia blev
˚
¨
¨
dopt! Paulus maste verkligen ha varit glad over att ha
¨
¨
foljt uppmaningen att ”ta steget over till Makedonien”
¨
och att Jehova ville anvanda honom och hans kamrater
¨
¨
till att besvara de gudfruktiga kvinnornas b oner. Aven i
˚
¨
˚
¨
var tid ar det manga broder och systrar – unga och gam˚
¨
la, gifta och ogifta – som flyttar till omraden dar behovet
¨
˚
¨
¨
av forkunnare ar storre. Naturligtvis maste de brottas
¨
¨
med problem av olika slag, men dessa forbleknar i j am¨
¨
¨
¨
¨
forelse med den tillfredsstallelse de kanner nar de traf¨
˚
¨
1 Det ar mojligt att judarna
inte¨ fick ha en synagoga
i Filippi
pa
¨
¨
¨
grund av stadens militara
¨ karaktar. En annan mojlighet ar att¨ det
inte fanns tio˚ judiska
m
an
i staden, vilket var ett minimikrav for att
¨
man skulle fa uppratta en synagoga.
¨
˚
2 Se rutan ”Lydia – purpursaljerskan”, p a sidan 252.
˚
¨
¨
9. Hur har m anga i dag foljt Paulus exempel, och vilka valsignelser har
det lett till?
250
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
far personer som omfattar Bibelns sanningar precis som
¨
¨ ¨
¨
¨
Lydia gjorde. Kan du gora forandringar som gor det moj¨
¨
¨
ligt for dig att ”ta steget over” till ett distrikt dar behovet
¨
˚
¨
¨
ar storre? I sa fall kan du se fram emot stora valsignel¨
˚
˚ ˚
ser. Tank p a Aaron, en broder i 20-arsaldern som flyttade
till ett land i Centralamerika. Han uttrycker en uppfatt˚
¨
¨
ning som delas av manga. Han sager: ”Att tj ana i ett an¨
¨
nat land har hjalpt mig att vaxa andligen och att komma
¨
¨
˚ ¨
¨
narmare Jehova. Och tj ansten p a faltet ar fantastisk – jag
˚
leder atta bibelstudier!”
”Folkhopen reste sig ... emot dem” (Apg. 16:16–24)
¨
¨
10 Satan var sakert
rasande over att de goda nyhe˚
¨
¨
¨
terna hade fatt fotfaste i en del av varlden dar han
¨
och demonerna kan ha varit utan konkurrens. Det ar
¨ ¨
darfor inte underligt att demonisk verksamhet fanns
¨
˚
¨
¨
¨
med i bilden nar forhallandena andrades for Paulus och
¨
hans kamrater. I staden fanns namligen en demonbesatt
¨
¨
˚
tj ansteflicka som tj anade pengar at sina herrar genom
˚
¨
¨
¨
att utova sp adomskonst. Hon b orjade folja efter Paulus
¨
¨
¨
och de andra till b onestallet, och hon ropade: ”De har
¨
¨
˚
¨
¨
mannen ar slavar at Gud den Hogste, och de forkunnar
¨
¨ ˚
10. Vilken demonisk verksamhet fanns med i bilden n ar forh allandena
¨
¨
andrades for Paulus och hans kamrater?
¨
”TA STEGET OVER TILL MAKEDONIEN”
251
¨
LYDIA
–
PURPURS
ALJERSKAN
¨
Lydia bodde i Filippi, en framtradande stad i Make˚
donien. Hon kom ursprungligen fran staden Thyatira,
˚
˚
¨
som lag i ett omrade i vastra Mindre Asien som kallades Lydien. Lydia hade flyttat till andra sidan Egeiska
¨
¨
havet for att arbeta som purpursaljerska. Troligen
¨
handlade hon med purpurfargade varor av olika slag,
¨
¨
till exempel filtar, gobelanger och tyger, och aven med
¨
purpurfarg. Man har hittat en inskrift i Filippi som
vittnar om att det fanns en sammanslutning av pur¨
pursaljare i staden.
¨
˚
Det sags om Lydia att hon ”dyrkade Gud”, nagot som
troligen betyder att hon var proselyt och hade omfattat
judendomen. (Apg. 16:14) Kanske hade hon kommit i
¨
kontakt med tillbedjan av Jehova i sin hemstad, for
¨
¨
dar fanns en judisk motesplats, vilket det inte fanns i
Filippi. En del anser att Lydia var ett tillnamn som betyder ”lydisk kvinna” och som hon fick i Filippi. Men
˚
¨
det finns skriftliga vittnesb ord om att Lydia ocksa an¨
vandes som ett egennamn.
¨
¨
Manniskorna i Lydien och daromkring hade varit
¨
˚
¨
¨
¨
¨
kanda for sin formaga att farga med purpur anda sedan
Homeros tid, dvs. 800- och 700-talet f.v.t. Ja, Thyatiras
˚
¨
vatten ansags kunna ge de mest bestandiga och de kla¨
raste fargerna.
¨
Purpurfargade material var lyxvaror som bara de
˚
¨
rika hade rad med. Man kande visserligen till att man
252
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
˚
¨
¨
kunde framstalla purpurfarg p a olika satt, men det bas¨
¨
¨
¨
ta och dyraste fargamnet – det som anvandes till farg˚
¨
˚
ning av fint linne – fick man fran purpursnackor fran
Medelhavet. Det gick bara att utvinna en enda drop¨
¨
¨
¨
pe fargamne ur varje snacka, och det kravdes omkring
¨
˚
¨
8 000 snackor for att fa ihop till ett enda gram av den
¨
¨ ¨
¨
¨
dyrbara vatskan. Darfor var tyg i den har fargen mycket dyrt.
Eftersom Lydias yrke fordrade ett ansenligt kapital
¨
¨
och hennes hus var stort nog for att fyra man – Pau¨
lus, Silas, Timoteus och Lukas – skulle kunna over¨
˚
natta dar, var hon med all sannolikhet en framgangs¨
¨
¨
rik och formogen affarskvinna. Att det talas om hennes
˚
˚
”hushall” kan tyda p a att hon bodde tillsammans med
¨
˚
¨
slaktingar eller ocksa att hon hade slavar och tjanare. (Apg. 16:15) Och att Paulus och Silas samman¨
˚
¨
¨
¨
traffade med nagra broder i den har gastfria kvinnans
¨
¨
hem innan de lamnade staden talar for att hennes
¨
¨
¨
hus blev en motesplats for de forsta kristna i Filippi.
(Apg. 16:40)
¨
¨
Nar Paulus skrev till forsamlingen i Filippi omkring
˚
¨
˚
tio ar senare namnde han inget om Lydia. S a det som
˚
¨
¨
star i kapitel 16 i Apostlagarningarna ar allt vi vet om
henne.
¨
¨
˚
¨
for er vagen till raddningen.” Demonen kan ha fatt flic¨
˚
¨
kan att ropa de har orden for att fa det att verka som om
¨
¨
˚
¨
hennes forutsagelser och det Paulus larde ut kom fran
¨
”TA STEGET OVER TILL MAKEDONIEN”
253
¨
˚
¨
¨
samma kalla. Pa det sattet kunde manniskornas upp¨
˚
¨
marksamhet avledas fran Kristi sanna efterfoljare. Men
Paulus tystade flickan genom att driva ut demonen.
(Apg. 16:16–18)
¨
¨
¨
¨
11 Nar
slavflickans agare upptackte att de hade forlorat
¨
¨
¨
sin bekvama inkomstkalla blev de ursinniga. De slapade
¨
¨
Paulus och Silas till torget, dar magistratens ledamoter,
dvs. myndighetspersoner som representerade Rom, av¨
¨
˚
¨
gjorde rattsfall. Agarna spelade p a domarnas fordoms¨
¨
fullhet och patriotism och sade i sjalva verket: ”De har
¨
judarna skapar oroligheter genom att lara ut seder och
bruk som vi romare inte kan acceptera.” Deras ord gav
˚
omedelbart resultat. ”Folkhopen [p a torget] reste sig tillsammans emot dem [Paulus och Silas]”, och magistra¨
tens ledamoter gav order om att de skulle ”piskas med
¨
¨
˚
¨
¨
sp on”. Darefter fordes de till fangelset. Fangvaktaren
˚
¨
¨
satte de sarade mannen i det innersta fangelserummet
˚
¨
¨
och laste fast deras fotter i stocken. (Apg. 16:19–24) Nar
˚
¨
¨
˚
¨
¨
fangvaktaren stangde dorren var morkret i fangelsehalan
¨
˚
sakert sa kompakt att Paulus och Silas knappast kunde
˚
se varandra. Men Jehova sag dem. (Ps. 139:12)
¨
¨
11. Vad h ande med Paulus och Silas n ar de hade drivit ut demonen ur
flickan?
254
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚
Manga ar tidigare hade Jesus sagt till sina efter˚ ¨
¨
¨ ¨
foljare: ”De [skall] forfolja er.” (Joh. 15:20) S a nar Pau¨
lus och de andra tog steget over till Makedonien var de
˚
˚
¨
˚
¨ ¨
beredda p a motstand. Nar forfoljelsen slog till sag de
˚
¨
inte det som ett tecken p a Jehovas missnoje utan som ett
¨
¨
¨
uttryck for Satans vrede. An i dag anvander Satans
¨
representanter metoder som liknar dem som anvandes i
¨
˚
Filippi. Oarliga motstandare ger en vilseledande bild av
˚
oss i skolan och p a arbetet, och det kan leda till att vi blir
¨
˚
¨
motarbetade. I vissa lander anklagar religiosa motstan¨
¨
dare oss i domstolar och sager i sj alva verket: ”Jehovas
¨
vittnen skapar oroligheter genom att lara ut seder och
˚
¨
bruk som vi ’etablerade religiosa’ inte kan acceptera.” Pa
˚
vissa platser blir vara medtillbedjare misshandlade och
¨
kastade i fangelse. Men Jehova ser dem. (1 Petr. 3:12)
¨
¨
˚
De blev ”d opta utan dr ojsm al” (Apg. 16:25–34)
¨
13 Det tog nog en stund for
Paulus och Silas att repa
¨
¨
sig efter allt som hade hant den har dagen. Men vid mid˚
¨
˚
natt hade de aterhamtat sig efter misshandeln sa pass att
˚
¨
de kunde ”be och lovprisa Gud med sang”. Plotsligt
12
˚
¨
˚ ¨ ¨
¨
12. a) Hur s ag Kristi l arjungar p a forfoljelse, och varfor det? b) Vilka
˚
¨
former av motst and anvands fortfarande av Satan och hans representanter?
˚
˚
˚
¨
¨
13. Vad fick fangvaktaren att fr aga: ”Vad m aste jag g ora for att bli
¨
r addad?”
¨
”TA STEGET OVER TILL MAKEDONIEN”
255
¨
¨
˚
skakades fangelset av en jordbavning! Fangvaktaren vak˚
˚
¨
¨
nade, sag att dorrarna var oppna och trodde att fangar˚
na hade flytt. Han visste att han i sa fall skulle bli straf˚
¨
fad, sa han ”drog sitt svard och stod i begrepp att ta sitt
¨
¨
¨
liv”. Men Paulus ropade: ”Gor dig inget ont, for vi ar alla
¨
˚
˚
¨
har!” Den fortvivlade fangvaktaren fragade: ”Ni herrar,
˚
¨
¨
¨
vad maste jag gora for att bli raddad?” Paulus och Silas
¨
˚
kunde inte radda honom, det kunde bara Jesus. S a de sva˚
¨
rade: ”Tro p a Herren Jesus, och du skall bli raddad.”
(Apg. 16:25–31)
˚
¨
¨
14 Var fangvaktaren
uppriktig nar han stallde sin
˚
˚
˚
fraga? Paulus tvivlade inte p a hans uppriktighet. Fangvaktaren var icke-jude och inte alls insatt i Skrifterna.
¨
¨
Innan han kunde bli kristen behovde han lara sig grund¨
laggande sanningar i Skrifterna och godta dem. Paulus
¨ ¨
och Silas tog sig darfor tid att tala ”Jehovas ord till ho¨
˚
˚
nom”. Det kan handa att de blev sa ivriga att fa vittna
¨
˚
¨
att de glomde bort smartan efter piskrappen. Men fang˚
vaktaren sag deras sargade ryggar, och han rengjorde de˚
˚
¨
ras sar. Sedan blev han och hans hushall ”dopta utan
˚
¨
¨
¨
drojsmal”. Vilken valsignelse Paulus och Silas fick for att
¨
¨
¨ ¨
de uthardade forfoljelsen med gladje! (Apg. 16:32–34)
¨
˚
¨
14. a) Hur hj alpte Paulus och Silas fangvaktaren? b) Vilken valsignel¨
¨
¨ ¨
¨
se fick Paulus och Silas for att de uth ardade forfoljelsen med gl adje?
256
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
I likhet med Paulus och Silas har manga Jehovas
˚
¨
¨
vittnen i var tid forkunnat de goda nyheterna nar de har
¨
¨
suttit i fangelse for sin tros skull, och det med goda re¨
sultat. I ett land hade vid ett tillfalle 40 procent av alla
¨
¨
vittnen lart kanna sanningen om Jehova medan de satt i
¨
¨
˚
¨
˚
fangelse! (Jes. 54:17) Lagg ocksa marke till att fang¨
¨
¨
¨
vaktaren bad om hj alp forst efter jordbavningen. Det ar
˚
¨
p a liknande satt i dag. Vissa som aldrig har tagit till sig
15
budskapet om Riket kan vara mottagliga efter det att de¨
˚
¨
ras personliga varld plotsligt har skakats om p a ett eller
¨
¨
˚
¨
annat satt. Genom att vi troget besoker manniskor p a
˚
vart distrikt om och om igen ser vi till att vi finns till
¨
¨
hands for att hj alpa dem.
”Kastar de nu ut oss i hemlighet?” (Apg. 16:35–40)
16 Morgonen efter pryglingen gav magistratens leda¨
moter order om att Paulus och Silas skulle friges. Men
¨
Paulus sade: ”Offentligt, utan att vi var domda, har de
¨
¨
¨
pryglat oss, man som ar romare, och kastat oss i fangelse;
och kastar de nu ut oss i hemlighet? Nej, minsann, utan
˚
¨
¨
¨
lat dem komma sj alva och fora oss ut.” Nar magistratens
˚
¨
15. a) Hur har m anga Jehovas vittnen foljt Paulus och Silas exempel?
¨
¨
¨
¨
˚ ˚
b) Varfor b or vi forts atta att bes oka dem som bor p a vart distrikt?
16. Vilken ny situation uppstod dagen efter pryglingen av Paulus och
Silas?
¨
”TA STEGET OVER TILL MAKEDONIEN”
257
˚
¨
¨
ledamoter fick veta att de bada mannen var romerska
¨
¨
medborgare blev de ”radda”, eftersom de hade krankt
¨
¨
˚
¨
mannens rattigheter.1 Rollerna var alltsa ombytta. Larjungarna hade blivit pryglade offentligt; nu tvingades
¨
¨
magistratens ledamoter att be om ursakt offentligt. De
¨
˚
¨
¨
b onfoll Paulus och Silas om att lamna Filippi. De bada
¨
˚
larjungarna gick med p a det, men innan de gav sig av tog
¨
de sig tid att uppmuntra den vaxande skaran av nya
¨
¨
¨
¨
larjungar. Forst darefter lamnade de staden.
¨
17 Om Paulus och Silas hade sett till att deras rattigheter som romerska medborgare hade respekterats tidi˚
¨
gare hade de formodligen undgatt pryglingen. (Apg. 22:
˚
¨
˚
25, 26) Men da kunde larjungarna i Filippi ha fatt intryck
¨
¨
¨
¨
av att de hade anvant sin stallning for att sj alva slippa
˚
¨
lida for Kristi skull. Hur skulle det ha p averkat tron hos
¨
larjungar som inte var romerska medborgare? Lagen
skulle ju inte skydda dem mot att bli pryglade. Genom
¨
˚
att utharda bestraffningen gav alltsa Paulus och Silas ett
¨
exempel som visade de nya troende att Kristi efterfoljare
¨
1 Enligt
¨
˚ romersk lag hade en medborgare alltid ratt till
¨ en ordentlig¨ rattegang och fick aldrig straffas offentligt utan att forst ha blivit
domd.
¨
¨
17. Vilken viktig sanning kunde de nya l arjungarna l ara sig av Paulus
och Silas exempel?
258
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
¨ ¨
kan sta fasta under forfoljelse. Och genom att krava att
¨
deras medborgarskap erkandes tvingade de magistratens
¨
¨
ledamoter att offentligt medge att de sj alva hade hand˚
˚
lat olagligt. Det i sin tur kan ha hallit dem tillbaka fran
att behandla Paulus medtroende illa och gett ett visst
lagligt skydd mot liknande angrepp i framtiden.
¨
˚
¨
¨
18 Aven i var
tid ger tillsyningsman i den kristna for¨
samlingen vagledning genom sitt exempel. Allt som de
¨
¨
¨
¨
¨
forvantar att deras medtroende ska gora ar de sj alva
˚
¨
¨
¨
¨
villiga att gora. Vi gor ocksa som Paulus och overvager
¨
¨
˚
¨
noga hur och nar vi ska anvanda vara lagliga rattigheter
˚
˚
¨
¨
att fa skydd. Om sa behovs vander vi oss till lokala,
¨
˚
¨
nationella och aven internationella domstolar for att fa
˚
˚
˚ ¨
¨
lagligt skydd att utova var tro. Vart mal ar inte att
¨
genomdriva sociala reformer, utan att ”forsvara och lag¨
ligt stadfasta de goda nyheterna”, som Paulus skrev till
˚
¨
¨
forsamlingen i Filippi omkring tio ar efter fangelse¨
˚
vistelsen dar i staden. (Fil. 1:7) Men oavsett utgangen i
˚
¨
¨
sadana rattsfall ar vi beslutna att liksom Paulus och
¨
¨
hans kamrater fortsatta att ”forkunna de goda nyheter¨
na” vart Guds ande an leder oss. (Apg. 16:10)
¨
¨
˚
18. a) Hur foljer de kristna tillsyningsm annen i var tid Paulus exempel?
¨
¨
¨
¨
b) Vad g or vi for att ”forsvara och lagligt stadfasta de goda nyheterna”?
¨
”TA STEGET OVER TILL MAKEDONIEN”
259
KAPITEL 17
Han ”resonerade ... med dem
˚
˚
och utgick d a fr an Skrifterna”
Grunden till god undervisning;
bereanernas fina exempel
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 17:1–15
˚
¨
˚ ¨
MANGA fardas fram p a vagen som skickliga romers˚
¨
ka ingenj orstrupper har byggt i det kuperade omradet.
˚
˚
˚
˚
¨
Da och da hors asneskrin, skrammel fran vagnshjul
˚
¨
¨
som rullar over stenblocken och roster fran resande av
¨
¨
alla slag, troligen soldater, kopman, hantverkare och
andra. Tre kamrater – Paulus, Silas och Timoteus – ska
¨
˚
¨
¨
˚
fardas 13 mil p a den har vagen fran Filippi till Thes¨
¨
¨
salonike. Det ar verkligen ingen latt resa, sarskilt inte
˚
¨
for Paulus och Silas. De har fortfarande sar efter
piskrappen som de fick i Filippi. (Apg. 16:22, 23)
¨
¨
2 Vad gor
de for att skingra tankarna under den
˚
¨
¨
langa vandringen? Att samtala hj alper sakert. Ingen av
¨
¨
dem har glomt den sp annande erfarenhet de fick vara
¨
˚ ¨
˚
¨
1, 2. Vilka ar p a vag fr an Filippi till Thessalonike, och vad t anker de
˚
kanske p a?
260
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
˚
med om i Filippi nar fangvaktaren och hans hushall
¨
blev troende. Den erfarenheten har gjort dem annu
¨
¨
mer beslutna att fortsatta att forkunna Guds ord. Men
¨
¨
nar de narmar sig kuststaden Thessalonike kanske de
˚
funderar p a hur de kommer att bli behandlade av judarna i staden. Kommer de att bli angripna och kanske till och med slagna, som de blev i Filippi?
¨
I ett brev till de kristna i Thessalonike berattade
¨
¨
¨
Paulus langre fram hur han kande det: ”Sedan vi forst
¨
¨
hade lidit och blivit oforskamt behandlade i Filippi
¨
˚
(som ni vet), [tog vi mod till oss] med hj alp av var Gud
¨
¨
¨
... for att forkunna Guds goda nyheter for er under
˚
stor kamp.” (1 Thess. 2:2) Paulus tycks alltsa antyda
¨
¨
¨
att han kande en viss oro infor att besoka Thessaloni¨
˚
¨
ke, sarskilt med tanke p a det som hade hant i Filippi.
˚
¨
¨
Kan du forsta Paulus kansla? Tycker du ibland att det
¨
¨
ar en kamp att forkunna de goda nyheterna? Paulus
˚
¨
litade p a att Jehova skulle styrka honom och hj alpa
3
honom att ta mod till sig. Att du granskar Paulus ex¨
¨
empel kan hj alpa dig att gora likadant. (1 Kor. 4:16)
¨
¨
¨
3. Hur kan Paulus exempel n ar det g aller att ta mod till sig att for¨
kunna vara till nytta for oss?
˚
˚
HAN ”RESONERADE ... MED DEM OCH UTGICK DA FRAN SKRIFTERNA”
261
˚
˚
Han ”resonerade ... och utgick d a fr an Skrifterna”
(Apg. 17:1–3)
˚
4 I skildringen far vi veta att Paulus predikade i
¨
synagogan under tre sabbater nar han var i Thessalonike. Betyder det att han stannade i staden i bara tre
¨
˚
¨
veckor? Inte nodvandigtvis. Vi vet inte hur lang tid det
˚
¨
¨
gick innan Paulus besokte synagogan forsta gangen.
Dessutom visar hans brev att han och hans kamrater
¨
¨
¨
¨
arbetade for att forsorja sig nar de var i Thessalonike.
˚
˚
(1 Thess. 2:9; 2 Thess. 3:7, 8) Han fick ocksa vid tva
¨
¨
˚
tillfallen under sin tid i staden materiell hj alp fran
¨
¨ ¨
¨
broderna i Filippi. (Fil. 4:16) Det ar darfor troligt att
¨
han stannade i Thessalonike mer an tre veckor.
¨
5 Nar Paulus hade tagit mod till sig predikade han
¨
for dem som hade samlats i synagogan. Enligt sin vana
˚
˚
”resonerade han med dem och utgick da fran Skrif¨
¨
terna, och han forklarade och bevisade genom han¨
¨
¨
visningar att det var nodvandigt for Messias att lida
˚
˚
¨
¨
och att uppsta fran de doda, och han sade: ’Denne ar
¨
¨
Messias, denne Jesus, som jag nu forkunnar for er.’ ”
¨
¨
¨
¨
(Apg. 17:2, 3) Lagg marke till att Paulus inte forsokte
¨ ¨
¨
4. Varfor ar det troligt att Paulus stannade mer an tre veckor i Thessalonike?
¨
¨
5. Hur gick Paulus till vaga n ar han predikade i synagogan?
262
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
˚ ¨
¨
vadja till kanslorna hos ahorarna, utan till deras for˚
¨
stand. Han visste att de som var i synagogan kande till
Skrifterna och respekterade dem. Vad de saknade var
¨
˚
¨ ¨
¨
en ratt forstaelse. Darfor resonerade han med dem och
¨
¨
forklarade och bevisade med hj alp av Skrifterna att
˚
Jesus fran Nasaret var den utlovade Messias.
¨
¨
6 Paulus foljde
det monster som hade getts av Jesus,
¨
¨
som anvande Skrifterna som grund for sin under¨
visning. Under sin offentliga tj anst sade Jesus till ex˚
¨
empel till sina efterfoljare att enligt Skrifterna mas¨
¨
˚
¨
te Manniskosonen lida, do och bli uppvackt fran de
˚
¨
doda. (Matt. 16:21) Efter sin uppstandelse visade han
¨
¨
¨
¨
¨
¨
sig for larjungarna. Det har hade sakert rackt for att
¨
overtyga dem om att han hade talat sanning. Men han
˚
˚ ¨
˚
gav dem mer. Det star sa har om det han sade till nag¨
˚
¨
ra av larjungarna: ”Med b orjan fran Mose och alla
¨
profeterna uttydde han for dem vad som var sagt om
¨
honom i alla Skrifterna.” Vad ledde det till? Larjung˚
¨
¨
arna sade: ”Var inte vara hj artan brinnande nar han
˚ ¨
¨
¨
talade till oss p a vagen, nar han helt oppnade Skrifter¨
na for oss?” (Luk. 24:13, 27, 32)
¨
6. Hur resonerade Jesus med hj alp av Skrifterna, och vad ledde det till?
˚
˚
HAN ”RESONERADE ... MED DEM OCH UTGICK DA FRAN SKRIFTERNA”
263
Budskapet i Guds ord har kraft. (Hebr. 4:12) De
˚
¨ ¨
kristna i var tid grundar darfor sin undervisning helt
˚
˚
¨
och hallet p a Guds ord, precis som Jesus och aven
¨
Paulus och de andra apostlarna gjorde. Aven vi reso¨
nerar med andra, forklarar vad bibelverser betyder
¨
˚
¨
och ger bevis for det vi lar genom att sla upp i Bibeln
¨
¨
och visa dem vi besoker vad den sager. Budskapet vi
˚
¨
¨ ¨
framfor ar ju inte vart. Genom att anvanda Bibeln fli¨
˚
¨
¨
tigt hj alper vi andra att forsta att det vi forkunnar inte
¨
˚
¨
˚
ar vara egna uppfattningar utan laror fran Gud. Dess¨
¨
˚
utom har vi nytta av att sj alva tanka p a att det vi pre˚
¨
˚
¨
dikar helt och hallet ar grundat p a Guds ord. Det ar
˚
¨
absolut tillforlitligt. Far inte den vetskapen dig att
¨
¨
˚
kanna dig saker, sa att du modigt kan tala med andra
7
om budskapet, precis som Paulus gjorde?
˚
¨
”N agra ... blev overtygade” (Apg. 17:4–9)
8 Paulus hade redan upplevt sanningen i Jesu ord:
¨
¨
¨
¨ ¨
”En slav ar inte storre an sin herre. Om de har forfoljt
˚
˚
¨ ¨
mig, skall de forfolja er ocksa; om de har hallit mitt
¨ ¨
˚
˚
7. Varfor ar det viktigt att vi grundar var undervisning p a Bibeln?
¨
˚
8–10. a) Hur reagerade m anniskor i Thessalonike p a de goda nyheter¨
˚
˚
na? b) Varfor var n agra judar svartsjuka p a Paulus? c) Vad gjorde de
˚
judiska motst andarna?
264
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚
¨
ord, skall de halla ert ocksa.” (Joh. 15:20) Paulus mot˚
˚
te just en sadan blandad reaktion i Thessalonike – nag¨
¨
ra ville garna folja hans ord medan andra motarbeta˚
¨
de det. Lukas skrev sa har om dem som reagerade
˚
¨
positivt: ”Nagra av dem [judarna] blev overtygade
¨
[kristna] och anslot sig till Paulus och Silas, och det
˚
gjorde ocksa ett stort antal greker som dyrkade Gud
˚ ˚
¨
och inte sa fa av de framsta kvinnorna.” (Apg. 17:4)
¨
¨
¨
˚
¨
De har nya larjungarna gladde sig sakert over att fa
˚
¨
¨
¨
Skrifterna forklarade for sig, sa att de forstod den
¨
¨
ratta inneb orden.
¨
9 Aven om vissa uppskattade det Paulus sade fanns
˚
¨
det andra som blev mycket upprorda. Nagra av judar˚
na i Thessalonike var svartsjuka p a att Paulus lycka¨
¨
des vinna over ”ett stort antal greker”. De har judar˚
¨
na var helt inriktade p a att varva proselyter, och de
¨
¨
hade undervisat de har grekerna om larorna i de he˚
˚
¨
breiska skrifterna. S a de ansag att grekerna tillhorde
¨
dem. Men plotsligt verkade det som om Paulus lycka¨
des stj ala dem, och det mitt i synagogan! Judarna var
rasande.
10
¨
¨
Lukas berattar vad som hande: ”Judarna, som blev
˚
˚
HAN ”RESONERADE ... MED DEM OCH UTGICK DA FRAN SKRIFTERNA”
265
¨
˚
¨
svartsjuka, tog i sitt sallskap upp nagra onda man av
˚
˚
¨
dagdrivarna p a torget och fick till stand en p obelhop
¨ ¨
och gav sig till att forsatta staden i uppror. Och de
˚
˚
¨
¨
stormade Jasons hus och forsokte fa tag p a ... [Paulus
¨
¨
¨
och Silas] for att fora dem ut till mobben. Nar de inte
¨
˚
¨
fann dem, slapade de Jason och nagra av broderna till
¨
¨
¨
stadens styresman och ropade: ’De har mannen som
¨
˚
har omvalvt den bebodda jorden, de har nu ocksa
¨
kommit hit, och Jason har tagit emot dem som gas¨
ter. Och alla dessa man handlar i strid med kejsa¨
¨
rens forordningar och sager att det finns en annan
˚
kung, Jesus.’ ” (Apg. 17:5–7) Hur p averkades Paulus
¨
och hans kamrater av det har angreppet?
¨
¨
11 En p obelhop
kan vara riktigt otack. Den kan rusa
˚
¨
fram lika valdsamt och okontrollerat som en valdig
¨
¨
¨
flod. Det var det vapnet judarna tog till for att forsoka
¨
¨
¨
bli av med Paulus och Silas. Nar judarna val hade for¨
¨
¨
¨
satt staden ”i uppror” forsokte de overtyga styresmannen om att de anklagelser de kom med var mycket all¨
varliga. Den forsta anklagelsen var att Paulus och
¨
¨
11. Vilka anklagelser framfordes mot Paulus och hans medforkunnare,
¨
¨
˚
och vilken forordning kan anklagarna ha t ankt p a? (Se fotnoten.)
266
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
hans medforkunnare hade ”omvalvt den bebodda jorden”, trots att det inte var de som hade startat upproret i Thessalonike. Den andra anklagelsen var myc¨
ket allvarligare. Judarna menade att missionarerna
¨
¨
forkunnade om en annan kung, Jesus, och darmed
¨
¨
¨
overtradde kejsarens forordningar.1
¨
¨
12 Vi minns att de religiosa
ledarna framforde en liknande anklagelse mot Jesus. De sade till Pilatus: ”Vi
¨
˚
har funnit att denne man omvalver var nation ... och
¨
¨
sager sig sj alv vara Kristus, en kung.” (Luk. 23:2)
¨
Eftersom Pilatus kanske var orolig for att kejsaren
˚
¨
¨
skulle tro att han sag genom fingrarna med hogfor¨
¨
¨
raderi sande han Jesus i doden. Anklagelserna mot de
˚
kristna i Thessalonike kunde ha fatt samma konse¨
˚
kvenser. I ett referensverk sags det: ”Det gar nog inte
¨
¨
att overdriva den fara som detta utsatte dem for,
¨
¨
˚
¨
1 Enligt en kannare
en forordning fran
¨
¨ fanns det ˚vid˚ den h¨ ar tiden
¨
kejsaren som forbj od att man p a nagot
satt forutsade ”att en ny kung
¨
eller ett
¨ nytt rike ¨ skulle komma, sarskilt om kungen eller riket skulle ersatta ¨ eller doma ¨den regerande kejsaren”. Paulus fiender kan
mycket
˚
¨val ha framstallt hans budskap som om det¨ stred mot en˚
sadan forordning. Se rutan ”Kejsarna och Apostlagarningarna”, p a
sidan 268.
12. Vad visar att anklagelserna mot de kristna i Thessalonike kunde ha
˚
fatt allvarliga konsekvenser?
˚
˚
HAN ”RESONERADE ... MED DEM OCH UTGICK DA FRAN SKRIFTERNA”
267
¨
KEJSARNA
O
CH
AP
O
STLAG
ARNINGARNA
¨
¨
Alla handelser i Apostlagarningarna – och faktiskt
¨
i alla de kristna grekiska skrifterna – agde rum inom
¨
¨
¨
romarrikets granser. Den hogsta varldsliga myndig¨ ¨
heten var darfor alltid den romerske kejsaren. Det
˚
¨
var honom som judarna i Thessalonike avsag nar de
¨
talade om ”kejsarens forordningar”. (Apg. 17:7) Fyra
¨
kejsare harskade under den period som behandlas
¨
i Apostlagarningarna – Tiberius, Gajus, Claudius I
och Nero.
˘ Tiberius (14–37 v.t.) var kejsare under hela Jesu
¨
¨
jordiska tjanst och under den kristna forsamlingens
˚
¨
˚
¨
forsta ar. Under rattegangen mot Jesus var det
˚ ¨
Tiberius som judarna syftade p a nar de ropade: ”Om
¨
¨
du [Pilatus] ger den har mannen fri, ar du inte
¨
kejsarens van. ... Vi har ingen kung utom kejsaren.”
(Joh. 19:12, 15)
˚ ¨
¨
˘ Gajus, som ocksa ar kand som Caligula (37–41 v.t.),
¨
namns inte i de kristna grekiska skrifterna.
¨
˚
˚
˘ Claudius I (41–54 v.t.) namns vid namn tva ganger
¨
i Apostlagarningarna. Den kristne profeten Agabos
˚
¨
¨
hade forutsagt ”en stor hungersnod” som ocksa kom
˚
¨
”over hela den bebodda jorden ... p a Claudius tid”,
˚
omkring ar 46. Vidare gav Claudius ”order om att
˚
˚
alla judar skulle bege sig av fran Rom” ar 49 eller
˚
¨
i b orjan av ar 50. Den befallningen ledde till att
¨
Aquila och Priscilla flyttade till Korinth, dar de
¨
traffade aposteln Paulus. (Apg. 11:28; 18:1, 2)
268
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˘
¨
Nero (54–68 v.t.) var den kejsare som Paulus vadjade
¨
till. (Apg. 25:11) Det sags att Nero senare lade
˚
¨
¨
¨
skulden p a de kristna for den brand som forstorde
˚
¨
stora delar av Rom omkring ar 64. Kort darefter,
˚
¨
¨
omkring ar 65, satt Paulus fangslad i Rom for andra
˚
¨
gangen och blev avrattad.
¨ ¨
eftersom ’minsta antydan om forraderi mot kejsarna
¨
¨
ofta ledde till doden for den anklagade’.” Skulle det
¨
¨
har hatska angreppet lyckas?
¨
13 Pobelhopen
misslyckades med att stoppa prediko¨
arbetet i Thessalonike. Varfor det? En orsak var att
man inte kunde hitta Paulus och Silas. Dessutom blev
¨
¨
stadens styresman tydligen inte overtygade om att
¨
¨
anklagelserna var sanna. Nar de hade avkravt Jason
¨
¨
¨
och de andra anklagade broderna ”tillracklig saker¨
˚
het”, kanske i form av borgen, lat de dem ga. (Apg. 17:
¨
¨
8, 9) Jesus hade sagt till sina efterfoljare att vara ”for¨
˚
siktiga som ormar och anda oskyldiga som duvor”,
˚
¨
¨
och Paulus foljde klokt nog det radet och holl sig un˚
¨
˚
dan, sa att han kunde fortsatta att predika p a and¨
ra stallen. (Matt. 10:16) Att Paulus tog mod till sig
¨
¨
13, 14. a) Varfor misslyckades p obelhopens angrepp? b) Hur visade Pau˚
¨
¨
lus prov p a Kristuslik forsiktighet, och hur kan vi folja hans exempel?
˚
˚
HAN ”RESONERADE ... MED DEM OCH UTGICK DA FRAN SKRIFTERNA”
269
¨
betydde uppenbarligen inte att han var oforsiktig. Hur
¨
kan de kristna i dag folja hans exempel?
¨
˚
14 I modern tid har kristenhetens praster vid manga
¨
¨
tillfallen startat p obelangrepp mot Jehovas vittnen.
¨
¨
Genom hogljudda anklagelser om uppvigling och for¨
¨
˚
raderi har de manipulerat styresman till att vidta at¨
¨ ¨
garder mot vittnena. I likhet med forfoljarna i det
˚
˚
˚
¨
forsta arhundradet drivs manga nutida motstandare av
¨
svartsjuka. Men i vilket fall som helst utsatter vi oss
˚
¨
˚
¨
inte for fara. Om det gar undviker vi i stallet sada¨
¨
¨
¨
na arga, oresonliga manniskor och forsoker fortsatta
˚
˚
vart arbete i frid nagon annanstans. Sedan kanske vi
˚
¨
¨
¨
˚
¨
atervander langre fram nar forhallandena har blivit
lugnare.
¨
De var ”adlare till sinnes” (Apg. 17:10–15)
¨
¨
¨
¨
15 Av sakerhetsskal sandes Paulus och Silas i vag till
˚
Berea, omkring sex och en halv mil fran Thessalonike.
¨
Nar de kom till Berea gick Paulus till synagogan och
¨
talade till dem som hade samlats dar. Till hans stora
¨
˚ ¨
gladje var ahorarna mycket intresserade. Lukas skrev
¨
¨
att judarna i Berea var ”adlare till sinnes an de i Thes¨
¨
salonike, for de tog emot ordet med allra storsta villig˚
15. Hur reagerade bereanerna p a de goda nyheterna?
270
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
het och forskade dagligen i Skrifterna for att veta om
¨
˚
¨
¨
det forholl sig sa med dessa ting”. (Apg. 17:10, 11) Ar
¨
de har orden en kritik mot dem i Thessalonike som
¨
hade omfattat sanningen? Inte alls. Paulus skrev lang˚
¨
re fram till dem: ”Vi [tackar] ocksa Gud oupphorligt,
¨
¨
¨
for att ni, nar ni mottog Guds ord, som ni horde av
¨
oss, inte tog emot det som manniskors ord, utan som
¨
˚ ¨
vad det verkligen ar: Guds ord, som ocksa ar verksamt
˚
i er som tror.” (1 Thess. 2:13) Vad var det da som gjor˚ ¨
de judarna i Berea sa adla till sinnes?
˚
¨
16 Bereanerna fick hora
nagot nytt, men de var
¨
¨
inte misstanksamma eller overdrivet kritiska, och de
¨
˚
¨
var inte heller lattrogna. Forst lyssnade de noga p a
¨
vad Paulus hade att saga. Sedan kontrollerade de det
¨
de hade hort genom att se efter i Skrifterna, som Pau¨
˚
¨
lus hade hj alpt dem att forsta. Dessutom studerade de
˚
Guds ord flitigt, inte bara p a sabbaten utan varje dag.
˚
Och de gjorde det med stor ”villighet” och tog reda p a
¨
vad Skrifterna visade mot bakgrund av den nya laran.
¨
¨
¨
¨ ¨
Darefter var de odmjuka nog att gora forandringar,
˚
¨
¨
for ”manga av dem [kom] till tro”. (Apg. 17:12) Vi for˚
¨
¨
star varfor Lukas beskrev dem som adla till sinnes!
¨
¨
16. Varfor beskrevs bereanerna som adla till sinnes?
˚
˚
HAN ”RESONERADE ... MED DEM OCH UTGICK DA FRAN SKRIFTERNA”
271
Bereanerna hade ingen aning om att beskrivning˚
en av deras reaktion p a de goda nyheterna skulle be¨
¨
varas i Guds ord och vara ett utmarkt exempel for
¨
¨
˚
manniskor anda fram i var tid. De gjorde exakt det
˚
som Paulus hade hoppats p a och som Jehova Gud vil¨
le. De gjorde det som aven vi uppmuntrar andra att
¨
˚
˚
¨
gora, namligen att forska i Bibeln sa att de far en tro
¨
˚
som ar fast grundad p a Guds ord. Men kan vi sluta att
¨
¨
¨
vara adla till sinnes nar vi val har blivit troende? Nej,
˚
¨
¨
¨
da blir det annu viktigare att vi ar villiga att lara av
¨
˚
Jehova och snabba att tillampa hans undervisning. Pa
¨
˚
¨
det sattet later vi Jehova forma och ova oss enligt hans
˚
¨
¨
vilja. (Jes. 64:8) Da fortsatter vi att vara anvandbara
˚
¨
och mycket tilltalande for var himmelske Fader.
˚ ¨
¨
18 Paulus stannade inte sa lange i Berea. Vi laser:
¨
˚
”Nar judarna fran Thessalonike fick veta att Guds ord
¨
˚
¨
forkunnades av Paulus aven i Berea, kom de ocksa dit
˚
¨
¨
for att egga upp och hetsa massorna. Da skickade bro17
¨ ¨
˚
¨
¨
17. Varfor ar bereanerna ett s adant gott fored ome, och hur kan vi fort¨
˚
s atta att efterlikna dem l angt efter det att vi har blivit troende?
¨
¨
˚
18, 19. a) Varfor l amnade Paulus B erea, men hur visade han en uth al¨
¨
¨ ¨
lighet som ar vard att efterlikna? b) Vart begav sig Paulus d arn ast, och
¨
¨
for vilka skulle han forkunna?
272
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
derna genast i vag Paulus for att han skulle bege sig
¨
˚
anda till havet; men bade Silas och Timoteus stanna¨
¨
de kvar dar. De som ledsagade Paulus forde honom
¨
˚
emellertid anda till Athen, och sedan de hade fatt ett
˚
bud till Silas och Timoteus att komma till honom sa
¨
fort som mojligt, gav de sig av.” (Apg. 17:13–15) Dessa fiender till de goda nyheterna gav minsann inte upp
¨
¨
i forsta taget! De nojde sig inte med att jaga ut Pau˚
¨
lus ur Thessalonike, utan de gav sig ocksa i vag till Be¨
˚ ¨
¨
¨
¨
¨
¨
rea och forsokte stalla till brak aven dar, men forgaves.
˚
Paulus visste att hans distrikt var stort, sa han fortsat˚
˚
te helt enkelt att predika nagon annanstans. Lat oss
¨
vara lika beslutna att inte hindras av dem som for¨
¨
¨
soker satta stopp for predikoarbetet!
¨
19 Efter det att Paulus hade vittnat grundligt for
ju¨
¨
darna i Thessalonike och Berea hade han sakert lart
¨
sig mycket om hur viktigt det ar att vittna modigt och
˚
˚
¨
att utga fran Skrifterna nar man resonerar med and¨
¨
ra. Aven vi har lart oss mycket. Men nu skulle Pau˚ ¨
¨
lus mota en helt annan ahorarskara – icke-judarna i
˚ ¨
¨
Athen. Hur skulle det ga for honom dar? Vi ska se det
¨
i nasta kapitel.
˚
˚
HAN ”RESONERADE ... MED DEM OCH UTGICK DA FRAN SKRIFTERNA”
273
KAPITEL 18
¨
Vi kan ”s oka Gud
... och verkligen finna honom”
Paulus skapar en gemensam grund
˚ ¨
och anpassar sig efter ah orarna
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 17:16–34
¨
¨
PAULUS ar mycket upprord. Han befinner sig i Athen,
¨
¨
det lardomscentrum dar Sokrates, Platon och Aristote˚
˚
¨
les en gang i tiden undervisade. Stadens invanare ar
¨
˚
¨
mycket religiosa. Overallt – i templen, p a torgen och
˚
p a gatorna – ser Paulus en massa avgudabilder. Athe¨
¨
narna dyrkar namligen en mangd olika gudar. Paulus
˚
vet hur Jehova, den sanne Guden, ser p a avgudadyrkan.
(2 Mos. 20:4, 5) Och den trogne aposteln har samma
¨
synsatt – han avskyr avgudar!
˚
¨
2
Det Paulus far se nar han kommer till agoran, dvs.
¨
¨
¨
torget, ar sarskilt chockerande. I den nordvastra delen,
¨
¨
˚
¨
nara den framsta oppningen in till torget, star ett stort
˚
¨
antal fallosbilder av guden Hermes p a rad. Torget ar
¨
fullt av helgedomar. Hur ska den ivrige aposteln for¨
˚
¨
1–3. a) Varfor blir aposteln Paulus s a uppr ord i Athen? b) Vad kan vi
¨
l ara oss genom att studera Paulus exempel?
274
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
kunna for dem som lever i den har avgudiska miljon?
˚
¨
Kommer han att kunna halla kanslorna i styr och hit˚
˚
ta en gemensam grund att utga fran? Ska han lyckas
¨
˚
¨
hjalpa nagon att soka den sanne Guden och verkligen
finna honom?
¨
¨
Paulus tal till de larda i Athen, som ar nedtecknat i
¨
¨
¨
¨
Apostlagarningarna 17:22–31, ar ett monster nar det
¨
¨
¨
galler valtalighet, taktfullhet och gott omdome. Genom
¨
att studera Paulus exempel kan vi lara oss mycket om
¨
hur man skapar en gemensam grund och hjalper dem
¨
som lyssnar att dra ratta slutsatser.
˚
Undervisar ”p a torget” (Apg. 17:16–21)
¨
4 Paulus besokte
Athen under sin andra missions˚
¨
˚
resa, omkring ar 50.1 Medan han vantade p a att Silas
˚
¨
och Timoteus skulle komma fran Berea ”b orjade han
3
resonera i synagogan med judarna”, som han brukade
˚
¨
¨
gora. Han gick ocksa till ”torget”, eller agoran, dar han
˚
kunde fa tala med icke-judarna i Athen. (Apg. 17:17)
˚
¨
Agoran i Athen lag nordvast om Akropolis och var
cirka 50 000 kvadratmeter stor. Torget var inte bara ett
¨
˚
1 Se rutan ”Athen – den forntida varldens kulturhuvudstad”, p a
sidan 276.
¨
˚ ¨
4, 5. Var i Athen forkunnade Paulus, och vilka ingick i hans ah orarskara?
¨
VI KAN ”SOKA GUD ... OCH VERKLIGEN FINNA HONOM”
275
¨
ATHEN – DEN FORNTIDA VARLDENS
KULTURHUVUDSTAD
¨
˚
Akropolis i Athen var en stark befastning langt in˚
¨
nan stadens historia b orjade tecknas ner p a 600¨
˚
talet f.v.t. Athen blev den framsta staden i omradet
¨
˚
˚
Attika, och den beharskade ett omrade p a 2 500 kvadratkilometer som var omgivet av berg och hav. Sta˚
dens namn tycks sta i samband med dess skyddsgudinna, Athena.
˚
¨
Pa 500-talet f.v.t. genomforde en athensk lagstiftare vid namn Solon sociala, politiska, juridiska och
¨
¨
ekonomiska reformer i staden. Han forbattrade si¨
tuationen for de fattiga och lade grunden till ett de¨
mokratiskt styre. Men demokratin gallde bara de
fria medborgarna, och en stor del av befolkningen
var slavar.
˚
¨
Efter grekernas segrar over perserna p a 400-talet
f.v.t. blev Athen huvudstad i ett litet imperium med
˚
en handelsflotta som seglade fran Italien och Sici¨
¨
lien i vaster till Cypern och Syrien i oster. Under
¨
Athens glansdagar var staden den forntida varldens
¨
¨
¨
¨
kulturella centrum och o overtraffad nar det gallde
konst, teater, filosofi, retorik och vetenskap. Det
˚
fanns manga offentliga byggnader och tempel som
gjorde staden praktfull. Stadsbilden dominerades
¨
¨
av Akropolis, en imponerande hojd dar man hade
276
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
byggt templet Parthenon med en tolv meter hog staty av Athena i elfenben och guld.
¨
¨
Athen erovrades forst av spartanerna, sedan av
makedonierna och slutligen av romarna, som plund˚
rade staden p a rikedomar. Men tack vare stadens
¨
¨
beromda forflutna hade den fortfarande en privi¨
˚
¨
legierad stallning p a aposteln Paulus tid. Den infor˚
livades faktiskt aldrig i nagon romersk provins utan
¨
fick styra over sina egna medborgare och var be˚
friad fran att betala skatt till Rom. Trots att glansen
¨
¨
inte var densamma langre forblev Athen en uni¨ ¨
˚
¨
¨
versitetsstad dit de valbargades soner kom for att fa
utbildning.
¨
¨
˚
¨
stalle dar man kopte och salde, utan det var den cen¨
trala platsen for stadens offentliga liv. Enligt en uppslagsbok var torget ”stadens ekonomiska, politiska och
¨
¨
kulturella hjarta”. Athenarna tyckte om att samlas dar
och delta i intellektuella diskussioner.
¨
˚ ¨
¨
5
Det var ingen latt ahorarskara Paulus nu stalldes in¨
˚
´
¨
for. D ar p a torget fanns bland annat epikureer och sto¨
iker, som tillhorde konkurrerande filosofiska skolor.1
´
˚
Epikureerna trodde att livet hade uppstatt av en slump.
˚
¨
Deras livssyn har sammanfattats sa har: ”Det finns
´
˚
1 Se rutan ”Epikureer och stoiker”, p a sidan 278.
¨
VI KAN ”SOKA GUD ... OCH VERKLIGEN FINNA HONOM”
277
´
EPIKUR
EER
O CH STOIKER
´
˚
¨
Epikureerna och stoikerna tillhorde tva olika filo˚
˚
sofiska skolor. Ingen av dem trodde p a en uppstandelse.
´
Epikureerna trodde att det fanns gudar men att de
¨
inte var intresserade av manniskorna och att de var¨ ¨
¨
ken skulle belona eller straffa dem. Det var darfor
¨
´
¨
meningslost att be och frambara offer. Epikureerna
˚
¨
ansag att njutning var det hogsta goda i livet. Deras
¨
¨
¨
tankesatt och handlingssatt styrdes inte av moralnor˚
mer. Men de betonade att man skulle vara mattfull,
˚
fast bara av den orsaken att man da slapp de negati¨
¨
¨
va foljderna av frosseri. Kunskap sokte de enbart for
˚
¨
att bli befriade fran religios fruktan och vidskepelse.
¨
Stoikerna daremot trodde att allting var en del av
¨
¨
en opersonlig gudom och att manniskosj alen hade
¨
sitt ursprung i den. En del stoiker menade att sj alen
¨
till sist skulle forintas tillsammans med universum.
¨
˚
Andra stoiker trodde att sj alen till sist skulle uppga
˚
i gudomen igen. Enligt stoiska filosofer uppnadde
man lycka genom att leva enligt naturen.
¨
ingen anledning att frukta Gud. Det finns ingen smar˚
˚
˚
¨
ta i doden. Det goda gar att uppna. Det onda gar att
¨
¨
utharda.” Stoikerna betonade fornuft och logik och
278
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
´
trodde inte p a Gud som en person. Varken epikureer˚
˚
˚
¨
na eller stoikerna trodde p a uppstandelsen p a det satt
¨
˚
som Kristi larjungar undervisade om. De tva filosofis¨
ka uppfattningarna var helt klart oforenliga med den
¨
akta kristendomens sanningar, de sanningar som Pau¨
lus forkunnade.
6 Hur reagerade de intellektuella grekerna p a˚ Paulus
˚
¨
undervisning? Nagra av dem anvande ett ord om honom som betyder ”pratmakare” eller ”en som plockar
¨
¨
¨
upp sades- eller frokorn”. (Apg. 17:18, noten) En kan¨
˚
¨
¨
nare sager sa har om den grekiska benamningen: ”Or¨
˚
det anvandes ursprungligen om en liten fagel som gick
¨
omkring och plockade sadeskorn och senare om en per¨
˚
son som plockade matrester och annat skrap p a torget.
¨
¨
Annu senare kom det att anvandas bildligt om en per¨
¨
¨
son som plockade upp tankar har och dar och sarskilt
¨
om en som inte kunde sammanfora de olika tankarna
˚ ¨
¨
¨
¨
¨
p a ratt satt.” De larda mannen sade i sjalva verket att
Paulus var okunnig och bara plagierade vad andra hade
¨
¨
sagt. Men som vi ska se lat sig Paulus inte skrammas
˚
¨
¨
av en sadan forolampning.
˚
˚
6, 7. Hur reagerade n agra av de intellektuella grekerna p a Paulus un¨
dervisning, och vilken liknande reaktion kan vi m ota i dag?
¨
VI KAN ”SOKA GUD ... OCH VERKLIGEN FINNA HONOM”
279
¨
Det ar likadant i dag. Som Jehovas vittnen blir vi
˚
˚
ofta kallade bade det ena och det andra p a grund av
˚
¨
vara bibliska trosuppfattningar. En del larare, till ex¨
¨
¨
empel, lar ut att evolutionen ar ett faktum och havdar
˚
¨
¨
att man maste acceptera den om man ar klok och for¨
¨
˚
nuftig. De sager i sjalva verket att de som inte tror p a
¨
˚
¨
den ar okunniga. De vill fa folk att tro att vi ar ”korn¨
¨
¨
plockare” nar vi berattar om vad Bibeln sager och pe˚
¨
kar p a vittnesb orden om formgivning i naturen. Men
˚
¨
¨
¨
vi later oss inte skrammas. I stallet talar vi med over¨
˚
˚
˚
¨
tygelse nar vi forsvarar var tro p a att livet p a jorden
¨
ar ett verk av en intelligent formgivare, Jehova Gud.
7
(Upp. 4:11)
˚
¨
¨
Andra som horde Paulus forkunna p a torget reage˚
¨
¨
rade p a ett annat satt. ”Han tycks vara en forkunnare
¨
av frammande gudomligheter”, sade de. (Apg. 17:18)
¨
Introducerade Paulus verkligen nya gudar for athenar¨
˚
na? Det har var en allvarlig sak som p aminde om en av
˚
de anklagelser som Sokrates hade blivit atalad och
˚
˚
¨
¨
¨
domd till doden for nagra hundra ar tidigare. Det var
8
¨
¨
˚
8. a) Hur reagerade vissa som h orde Paulus forkunna p a torget? b) Vad
¨
kan det ha inneburit att man forde Paulus till Areopagen? (Se fotnoten
˚
p a sidan 281.)
280
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨ ¨
˚
˚
¨
¨
darfor inte sa forvanande att man forde Paulus till
¨
¨
Areopagen och bad honom forklara de laror som man
¨
¨
uppfattade som frammande.1 Hur skulle Paulus forsva˚
¨
ra budskapet for sadana som inte alls var insatta i Skrifterna?
”Athenare, jag ser” (Apg. 17:22, 23)
˚
¨
9 Vi minns att Paulus var mycket upprord
p a grund
¨
¨
av alla avgudabilder han hade sett. Men i stallet for att
¨
˚
obeharskat ga till angrepp mot avgudadyrkan bevarade
˚
¨
¨
¨
han sitt lugn. Pa ett mycket taktfullt satt forsokte han
˚ ¨
¨
vinna over sina ahorare genom att skapa en gemensam
˚
¨
grund. Han inledde sa har: ”Athenare, jag ser att ni i
¨
¨
allting tycks vara mer benagna an andra att frukta
gudomligheterna.” (Apg. 17:22) Han sade med andra
¨
˚
¨
¨
ord: ”Jag ser att ni ar mycket religiosa.” Forstandigt
¨
¨
¨
nog beromde Paulus dem for att de var religiost intres˚
¨
¨
serade. Han insag att vissa som ar forblindade av falska
˚
¨
¨
1 Areopagen var en
˚
¨ och var
¨ hojd som l¨ ag nordvast¨ om Akropolis
den traditionella motesplatsen for ˚ Athens
hogsta ˚ rad.¨ Benamningen
˚
¨
”Areopagen”
kan
syfta
antingen
p
a
r
adet
eller
p a sj alva
h¨ ojden. En
¨
¨
¨ ¨
¨
¨
del kannare
sager darfor att Paulus fordes¨ till den har h¨ojden eller
¨
˚
dess n¨ arhet,
medan
andra menar att han
fordes till ett mote som ra˚
˚
det holl nagon annanstans, kanske p a agoran.
¨
¨ ¨
9–11. a) Vad gjorde Paulus for att fors oka skapa en gemensam grund?
¨
˚
¨
¨
b) Hur kan vi folja Paulus exempel i var forkunnartj anst?
¨
VI KAN ”SOKA GUD ... OCH VERKLIGEN FINNA HONOM”
281
¨
trosuppfattningar kan ha ett mottagligt hj arta. Paulus
¨
˚
visste ju att han sjalv en gang var ”okunnig och hand˚
lade i brist p a tro”. (1 Tim. 1:13)
˚
¨
10 For
att bygga vidare p a den gemensamma grunden
¨
˚
˚
namnde Paulus att han hade sett ett p atagligt bevis p a
˚
¨
athenarnas gudstro – ett altare ”At en okand Gud”. En¨
ligt en kalla ”hade greker och andra ofta altaren till¨
¨
¨
¨
agnade ’okanda gudar’, eftersom de var radda for att de
˚
¨
i sin gudsdyrkan hade forsummat nagon gud som an¨
˚
¨
nars kunde bli fornarmad”. Genom att ha ett sadant al¨
tare erkande athenarna att det fanns en Gud som var
¨
¨
¨
¨
okand for dem. Paulus hanvisade till altaret for att kun˚
¨
na komma in p a de goda nyheter som han forkunnade.
˚
¨
¨
¨
Han forklarade: ”Vad ni alltsa ovetande agnar gudhan˚
¨
¨
givenhet at, detta forkunnar jag for er.” (Apg. 17:23)
˚
Hans resonemang var bade listigt och verkningsfullt.
¨
¨
Han forkunnade inte om en ny eller frammande gud,
˚
¨
som nagra hade anklagat honom for. Han talade om
¨
¨
den Gud som var okand for dem – den sanne Guden.
˚
¨
¨
11 Hur kan vi folja
Paulus exempel i var forkunnar¨
¨
¨
tjanst? Om vi ar uppmarksamma kanske vi kan upp¨
˚
¨
¨
tacka sadant som visar att en person ar religios, kanske
282
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚
¨
˚
¨
¨
nagot religiost foremal som han bar p a sig eller som
¨
˚
¨
finns i hans hem eller i tradgarden. Vi kanske kan saga:
¨
¨
”Jag ser att du ar religiost intresserad. Jag hade hop˚
˚
˚
pats p a att fa tala med nagon som du.” Genom att takt˚
¨
¨
¨
fullt visa att vi forstar att personen ar religiost intresserad kan vi skapa en gemensam grund att bygga vidare
˚
˚
˚ ¨
¨
p a. Kom ihag att vi inte vill doma andra p a forhand ut˚
˚
¨
¨
ifran deras religiosa overtygelse. Bland vara medtroen˚
˚
˚
de finns det manga som en gang trodde starkt p a fal¨
ska laror.
¨
˚
˚
˚
Gud ar inte ”l angt borta fr an n agon enda av oss”
(Apg. 17:24–28)
12
Paulus hade skapat en gemensam grund, men skul¨
¨
le han kunna bevara den nar han b orjade vittna? Efter˚ ¨
som han visste att ahorarna var utbildade i grekisk filosofi och obekanta med Skrifterna, anpassade han sin
¨
˚
¨
¨
¨
¨
framstallning p a flera satt. For det forsta berattade han
¨
˚
om bibliska laror utan att direkt citera fran Skrifterna.
¨
For det andra uttryckte han sig som om han var en av
¨
¨
dem och anvande ibland orden ”oss” och ”vi”. For det
˚
¨
tredje citerade han fran grekisk litteratur for att visa
¨
att en del tankar som han larde ut fanns i deras egna
¨
˚ ¨
12. Hur anpassade Paulus sin framst allning efter ah orarna?
¨
VI KAN ”SOKA GUD ... OCH VERKLIGEN FINNA HONOM”
283
˚
¨
skrifter. Lat oss nu undersoka Paulus kraftfulla tal. Vil¨
ka viktiga sanningar berattade han om den Gud som
¨
¨
var okand for athenarna?
Gud skapade universum. Paulus sade: ”Den Gud
¨
¨
som har gjort varlden och allt som ar i den, han som
¨
¨
verkligen ar Herre over himmel och jord, han bor inte
¨
i tempel gjorda med hander.”1 (Apg. 17:24) Universum
13
uppstod inte av en slump. Den sanne Guden har ska˚
pat allting. (Ps. 146:6) Till skillnad fran Athena och de
andra gudomligheterna, som var beroende av tempel,
˚ ¨
¨
¨
helgedomar och altaren for att fa ara, kan den suvera¨
ne Herren over himmel och jord inte rymmas i tempel
¨
¨
¨
byggda av manniskohander. (1 Kung. 8:27) Inneb orden
¨
¨
¨
i Paulus ord var tydlig: Den sanne Guden ar storre an
¨
¨
alla manniskogjorda avgudar som finns i manniskogjorda tempel. (Jes. 40:18–26)
¨
¨
14 Gud ar
inte beroende av m anniskor. Avgudadyrkarna
˚
¨
¨
1 Det grekiska
ord
som
har
atergetts
med
”v
arlden”
ar
som
¨
¨
¨ kosmos,
grekerna anvande om det materiella universum.
Det
ar
m
ojligt
att
˚ ¨
Paulus, som ville att han och hans
grekiska
ah
orare
skulle
ha
kvar
¨
¨
¨
den
gemensamma grunden, ¨ anvande ordet har i den bemarkelsen,
¨
aven om han inte brukade gora det.
¨
13. Vad sade Paulus om universums ursprung, och vad var inneb orden i
hans ord?
¨
¨
14. Hur visade Paulus att Gud inte ar beroende av m anniskor?
284
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
˚
¨
brukade kla p a sina avgudabilder p akostade klader,
˚
¨
¨
¨
overosa dem med dyrbara gavor och stalla fram mat
˚
˚
¨
och dryck at dem – som om avgudarna behovde sadant!
¨
˚
¨
Men det ar mojligt att nagra av de grekiska filosoferna
˚ ¨
˚
˚
¨
bland Paulus ahorare ansag att en gud inte behovde na˚
¨
˚
¨
¨
gonting fran manniskor. I sa fall holl de sakert med
¨
¨
Paulus om att Gud inte ”betjanas ... av mannisko¨
˚
¨
hander som om han behovde nagot”. Nej, det finns
¨
¨
inget materiellt som manniskor kan ge Skaparen! I stal¨
¨
¨
let ar det han som ger manniskor det de behover – ”liv
¨
och andedrakt och allt”, bland annat solen, regnet och
den fruktbara jorden. (Apg. 17:25; 1 Mos. 2:7) Gud,
¨
˚
¨
givaren, ar alltsa inte beroende av manniskor, mottagarna.
˚
¨
Gud skapade m anniskan. Athenarna ansag att de var
¨
¨
¨
overlagsna alla som inte var greker. Men att man ar
¨
stolt over sin nationalitet eller sitt folkslag strider mot
¨
Bibelns sanning. (5 Mos. 10:17) Paulus tog upp den har
¨
˚
˚
¨
¨
kansliga fragan p a ett taktfullt och skickligt satt. Nar
˚
¨
han sade att Gud ”fran en enda manniska [har] gjort
¨
˚ ¨
varje nation av manniskor”, fick han nog ahorarna att
15
¨
¨
¨
15. Hur tog Paulus upp athenarnas overtygelse om att de var overl ags¨
na alla som inte var greker, och vilken viktig l ardom ger hans exempel
oss?
¨
VI KAN ”SOKA GUD ... OCH VERKLIGEN FINNA HONOM”
285
˚
stanna upp och fundera. (Apg. 17:26) Han anspelade p a
¨
¨
¨
Forsta Mosebokens redogorelse om Adam, manniskans
¨
stamfar. (1 Mos. 1:26–28) Eftersom alla manniskor har
¨
¨
¨
¨
samma forfader ar inget folkslag overlagset andra folk˚ ¨
¨
slag. Ingen av Paulus ahorare kunde missa poangen! Vi
¨
˚
lar oss nagot viktigt av hans exempel. Vi vill vara takt¨
¨
fulla och resonliga nar vi forkunnar, men vi vill inte
¨
¨
vattna ur Bibelns sanning for att gora den mer god¨
tagbar for andra.
˚
¨
˚
¨
16 Gud avsag
att m anniskor skulle sta honom nara. Fi˚
¨
losoferna som lyssnade p a Paulus hade lange diskuterat
¨
¨
meningen med manniskans existens, utan att forden¨
¨
skull kunna ge en tillfredsstallande forklaring. Paulus
¨
¨
daremot visade klart och tydligt vad Skaparen har for
¨
¨
¨
avsikt med manniskorna, namligen ”att de skall soka
Gud, om de skulle kunna treva sig fram till honom och
¨
¨
verkligen finna honom, fastan han egentligen inte ar
˚
˚
˚
langt borta fran nagon enda av oss”. (Apg. 17:27) Den
¨
¨
¨
¨
Gud som var okand for athenarna ar absolut inte omoj¨
¨
¨
˚
˚
lig att lara kanna. Nej, han ar inte langt borta fran dem
˚
som verkligen vill finna honom och fa kunskap om ho¨
¨
¨
nom. (Ps. 145:18) Lagg marke till att Paulus anvande
¨
¨
16. Vad ar Skaparens avsikt med oss m anniskor?
286
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
ordet ”oss” och alltsa inbegrep sig sjalv bland dem som
¨
¨
behovde ”soka” och ”treva sig fram till” Gud.
¨
¨
¨
17
Manniskor bor kanna sig dragna till Gud. Tack vare
¨
¨
honom ”har vi liv och ror oss och ar till”, sade Paulus.
¨
¨
˚
En del kannare sager att Paulus anspelade p a ett uttalande av Epimenides, som var en kretensisk diktare
˚
fran 500-talet f.v.t. och ”en viktig person i athensk reli¨
¨
gios tradition”. Paulus gav ytterligare ett skal till att
¨
¨
˚
¨
manniskor b or kanna sig dragna till Gud: ”Nagra av
¨
˚
¨
skalderna bland er har sagt: ’Vi ar ju ocksa hans att¨
¨
¨
¨
lingar.’ ” (Apg. 17:28) Manniskor b or kanna slaktskap
med Gud, eftersom han skapade den man som alla
¨
¨
˚
˚
˚ ¨
¨
manniskor harstammar fran. For att na sina ahora¨
˚
re anvande Paulus klokt nog direkta citat fran vissa
˚ ¨
grekiska skrifter som ahorarna antagligen respekterade.1 I linje med Paulus exempel kan vi ibland i be¨
¨
¨
¨
gransad utstrackning anvanda citat ur historieb ocker,
¨
uppslagsverk och annan erkand referenslitteratur. Ett
1 Paulus citerade ”Fainomena”, en dikt om astronomi skriven av
den stoiske diktaren Aratos. Liknande ordalydelser finns i andra
¨
grekiska skrifter, till exempel i en hymn till Zeus av den stoiske forfattaren Kleanthes.
¨
¨
¨
¨
17, 18. Varfor b or m anniskor kanna sig dragna till Gud, och vad kan vi
¨
¨ ¨
˚
˚ ¨
l ara oss av hur Paulus fors okte n a sina ah orare?
¨
VI KAN ”SOKA GUD ... OCH VERKLIGEN FINNA HONOM”
287
¨
¨
˚
¨
lampligt citat hamtat fran en respekterad kalla kanske
¨
¨
kan hjalpa dem som inte ar Jehovas vittnen att till ex˚
¨
¨
empel forsta vilket ursprung vissa falska religiosa sed¨
vanjor eller ceremonier har.
¨
18 Paulus har hittills i sitt tal formedlat
viktiga san¨
¨
ningar om Gud och skickligt skraddarsytt sina ord for
˚ ¨
¨
sina ahorare. Vad ville han nu att athenarna skulle gora
¨
med de har viktiga upplysningarna? Han fortsatte sitt
˚ ¨
¨
¨
tal med att snabbt ga over till att beratta det for dem.
¨
¨ ¨
”Alla overallt b or andra sinne” (Apg. 17:29–31)
˚ ¨
˚
19
Paulus var redo att uppmana ahorarna att ga till
˚
handling. Han syftade tillbaka p a det han hade citerat
˚
˚ ¨
ur olika grekiska skrifter och sade: ”Da vi alltsa ar
¨
¨
¨
¨
Guds attlingar, b or vi inte forestalla oss att det Gu¨
¨
domliga vasendet ar likt guld eller silver eller sten, likt
˚
¨
¨
nagot som ar skulpterat genom mansklig konst och
¨
¨
uppfinning.” (Apg. 17:29) Ja, om manniskor ar skapade
˚
av Gud, hur skulle da Gud kunna vara som avgudabil¨
¨
derna, som ar skapade av manniskor? Paulus taktfulla
¨
¨
argumentation visade hur dumt det ar att tillbe manniskogjorda avgudar. (Ps. 115:4–8; Jes. 44:9–20) Att Pau¨
¨
19, 20. a) Vad sade Paulus taktfullt for att visa hur dumt det ar att till¨
¨
˚ ¨
¨
be m anniskogjorda avgudar? b) Vad beh ovde Paulus ah orare g ora?
288
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
lus sade ”b or vi inte ...” var nog ett satt for honom att
¨
¨
gora sin tillrattavisning lite mildare.
¨
20 Aposteln gjorde klart att athenarna behovde
vidta
˚
¨
˚
¨
atgarder: ”Gud [har] haft overseende med en sadan
˚
¨
¨
okunnighets tider [da man forestallde sig att Gud kun¨
de godta manniskor som dyrkade avgudar], men nu un¨
¨
¨
¨
derrattar han manniskorna om att de alla overallt b or
¨
˚
andra sinne.” (Apg. 17:30) Nagra av dem som lyssnade
¨
¨
till Paulus blev kanske upprorda over uppmaningen att
¨
andra sinne. Men hans kraftfulla tal visade tydligt att
¨ ¨
¨
de hade Gud att tacka for sitt liv och darfor var ansva¨
¨
¨
¨
¨
riga infor honom. De behovde soka Gud, lara kanna
¨
¨
sanningen om honom och ratta hela sitt levnadssatt ef¨
ter den sanningen. For athenarna innebar det att de var
tvungna att inse att avgudadyrkan var synd och sedan
¨
˚
vanda sig bort fran den.
Paulus avslutade sitt tal med kraftfulla ord: ”[Gud]
¨
˚
¨
har faststallt en dag p a vilken han har for avsikt att
¨
¨
¨
doma den bebodda jorden i rattfardighet genom en
¨
man som han har forordnat; och han har gett alla en
¨
¨
garanti for detta genom att han har uppvackt honom
21
¨ ¨
21, 22. Med vilka kraftfulla ord avslutade Paulus sitt tal, och varfor ar
¨
de betydelsefulla for oss?
¨
VI KAN ”SOKA GUD ... OCH VERKLIGEN FINNA HONOM”
289
˚
¨
¨
fran de doda.” (Apg. 17:31) En domens dag vantade –
¨
¨
vilket allvarligt skal till att soka och finna den sanne
˚
¨
Guden! Paulus sade inte namnet p a den forordnade do¨
¨
˚
¨
¨
maren. I stallet berattade han nagot hapnadsvackande
¨
¨
om honom: Han hade levt som manniska, dott och bli¨
˚
¨
vit uppvackt av Gud fran de doda!
¨
¨
22
Orden i den har sporrande avslutningen ar mycket
¨
betydelsefulla for oss i dag. Vi vet att den domare som
¨
˚
¨
Gud har forordnat ar den uppstandne Jesus Kristus.
˚
¨
˚
˚
(Joh. 5:22) Vi vet ocksa att domens dag ar tusen ar lang
¨
¨
och att den narmar sig snabbt. (Upp. 20:4, 6) Vi ar inte
¨
¨
¨
radda for domens dag, for vi vet att den kommer att
¨
¨
¨
¨
medfora obeskrivliga valsignelser for dem som ar trog˚
na. Att vart hopp om en underbar framtid kommer att
˚
bli verklighet rader det inget tvivel om, eftersom det
¨
¨
¨
finns en garanti for det, namligen det storsta under˚
verket av alla – Jesu Kristi uppstandelse!
˚
”N agra ... kom till tro” (Apg. 17:32–34)
¨
23 Folk reagerade olika p a˚ Paulus tal. En del ”b orjade
¨
˚
¨
¨
gora sig lustiga” nar de fick hora om en uppstandelse.
¨
Andra var artiga men tog inte stallning utan sade: ”Vi
˚
¨
vill hora dig tala om detta igen en annan gang.” (Apg.
¨
23. Vilka olika reaktioner vackte Paulus tal?
290
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚
¨
¨
17:32) Men nagra reagerade positivt: ”Nagra man slot
sig till honom och kom till tro, och bland dem var Dionysios, en medlem av Areopagens domstol, och en kvin˚
na vid namn Damaris och nagra till.” (Apg. 17:34) Vi
¨
¨
¨
moter samma reaktioner i forkunnartjansten i dag. En
˚
¨
del hanar oss, medan andra ar artiga men likgiltiga.
¨
˚
˚
¨
¨
Men nar nagon forstar att Rikets budskap ar sant och
kommer till tro blir vi mycket glada.
¨
¨
24 Nar
vi begrundar Paulus tal lar vi oss mycket om
¨
˚
hur man lagger fram tankar logiskt, argumenterar p a
¨
˚ ¨
¨
ett overtygande satt och anpassar sig efter ahorarna.
¨
˚
˚
Dessutom lar vi oss att vi maste visa talamod och vara
¨
¨
taktfulla mot dem som ar forblindade av falska tros¨
˚
˚
¨
uppfattningar. Vi lar oss ocksa nagot mer som ar myc˚
ket viktigt: Vi far aldrig vattna ur Bibelns sanning bara
¨
for att vi vill blidka dem som vi talar med. Genom att
˚
¨
folja aposteln Paulus exempel kan vi alltsa bli skickli¨
˚ ¨
¨
gare undervisare i tj ansten p a faltet. Tillsyningsman
˚
¨
¨
˚
¨
¨
kan p a det har sattet ocksa bli battre undervisare i for¨
¨
samlingen. Vi blir med andra ord val rustade att hjalpa
¨
andra att ”soka Gud ... och verkligen finna honom”.
(Apg. 17:27)
¨
¨
24. Vad kan vi l ara oss av det tal Paulus h oll i mitten av Areopagen?
¨
VI KAN ”SOKA GUD ... OCH VERKLIGEN FINNA HONOM”
291
KAPITEL 19
˚
”H all i med att tala och tig inte”
¨
¨ ¨
Paulus arbetar f or att f ors orja sig
¨
¨
˚
¨
¨
men s atter and a tj ansten fr amst
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 18:1–22
¨
˚
¨
DET b orjar narma sig slutet av ar 50. Aposteln Paulus
¨
befinner sig i Korinth, ett rikt handelscentrum dar det
˚
bor manga greker, romare och judar.1 Han har inte
¨
¨
¨
¨
kommit hit for att kopa eller salja eller for att leta ef¨
¨
ter ett forvarvsarbete. Han har kommit hit av ett myc¨
ket viktigare skal – att vittna om Guds kungarike. Men
¨
˚
˚
¨
¨
han behover anda nagonstans att bo, och han tanker
¨
¨
absolut inte bli en ekonomisk b orda for andra. Han vill
verkligen inte att andra ska tro att han lever av Guds
¨
ord. Vad ska han gora?
¨
¨
2 Paulus har ett yrke – han ar
taltmakare. Att tillver¨
¨
¨
¨
ka talt ar kravande, men han ar villig att arbeta med
¨
¨
¨
¨
sina hander for att forsorja sig. Kommer han att hitta
˚
˚
1 Se rutan ”Korinth – staden mellan tva hav”, p a sidan 294.
¨
¨
1–3. Varfor har Paulus kommit till Korinth, och vilka problem st alls han
¨
infor?
292
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
ett arbete i den har livliga staden? Kommer han att fa
˚
¨
¨ ¨
tag p a en lamplig bostad? Det har ar problem som han
˚
¨
˚
¨
¨
¨
maste losa, men han glommer anda inte sin framsta
¨
uppgift, att forkunna.
3 Det visade sig bli sa˚ att Paulus stannade i Korinth
¨
¨
¨
en langre tid, och hans tj anst dar gav mycket goda re¨
sultat. Vad kan vi lara oss av hans verksamhet i Ko¨
rinth som hj alper oss att vittna grundligt om Guds
˚ ˚
kungarike p a vart distrikt?
¨
”De var t altmakare till yrket” (Apg. 18:1–4)
¨
¨
4 Nar
Paulus hade kommit till Korinth traffade han
¨
ett mycket gastfritt par – en jude vid namn Aquila och
hans hustru Priscilla, eller Prisca. De hade flyttat till
˚
Korinth p a grund av att kejsar Claudius hade gett or˚
der om att ”alla judar skulle bege sig av fran Rom”.
¨
˚
(Apg. 18:1, 2) Aquila och Priscilla lat Paulus bade bo
¨
och arbeta tillsammans med dem. Vi laser: ”Eftersom
... [Paulus] hade samma yrke, stannade han i deras
¨
¨
hem, och de arbetade tillsammans, for de var taltmaka¨
re till yrket.” (Apg. 18:3) Paulus bodde kvar hos det har
¨ ¨
4, 5. a) Var bodde Paulus medan han var i Korinth, och vilket forvarvsarbete hade han? b) Vad kan vara anledningen till att Paulus var
¨
t altmakare?
˚
”HALL I MED ATT TALA OCH TIG INTE”
293
˚
KORINTH
–
STADEN
MELLAN
TV
A
HAV
˚
˚
¨
Det forntida Korinth lag p a ett nas mellan det gre¨
¨
kiska fastlandet och den sodra halvon Peloponne¨
˚
sos. Naset var knappt sex kilometer brett p a det
¨
¨ ¨
˚
smalaste stallet, och darfor hade Korinth tva ham˚
nar. Vid Korinthiska viken lag hamnen Lechaion,
¨
som anvandes av fartyg som trafikerade linjerna
¨
vasterut till Italien, Sicilien och Spanien. Vid Egina˚
¨
bukten lag hamnen Kenkreai, som anvandes av far˚
¨
tyg som seglade till och fran stader runt Egeiska
havet och i Mindre Asien, Syrien och Egypten.
Eftersom vindarna gjorde det farligt att segla runt
¨
¨
¨
Peloponnesos sodra uddar, foredrog sjofarare ofta
¨
˚
˚
att lagga till vid en av Korinths tva hamnar och lata
¨
¨
lasten transporteras over land for att lastas om i den
¨
˚
andra hamnen. Latta batar kunde man till och med
¨
¨
˚
¨
¨
dra over naset i en stenlagd ranna som lopte fran
¨
˚
hav till hav. Stadens lage gjorde alltsa att den kon¨
¨
¨
trollerade handeln till sj oss i ost-vastlig riktning och
¨
aven handeln till lands i nord-sydlig riktning. Den
˚
¨
livliga handeln gjorde staden rik men forde ocksa
¨
¨
¨
med sig det moraliska fordarv som kannetecknar
˚
¨
manga hamnstader.
˚
Pa aposteln Paulus tid var Korinth huvudstaden i
den romerska provinsen Akaja och ett viktigt admi˚
¨
nistrativt centrum. Stadens religiosa mangfald be294
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
kraftas av att det fanns ett tempel for kejsarkulten,
˚
helgedomar och tempel vigda at olika grekiska och
egyptiska gudar och en judisk synagoga. (Apg. 18:4)
¨
˚
¨
De idrottstavlingar som holls vartannat ar i det
¨
¨
¨
¨
narbelagna Isthmia overtraffades bara av de olym¨
piska spelen. Aposteln Paulus var formodligen i Ko˚
rinth under spelen ar 51. I ett bibliskt uppslagsverk
¨
¨
sags det: ”Det kan knappast ha varit en tillfallighet
¨
¨
att det var i ett brev till Korinth som han for forsta
˚
¨
˚
¨
˚
gangen anvande ett bildsprak hamtat fran idrotten.”
(1 Kor. 9:24–27)
¨
˚ ¨
¨
varmhj artade paret sa lange han forkunnade i Korinth.
¨
˚
¨
Det ar mojligt att han skrev nagra av de brev som senare blev en del av Bibelns kanon medan han bodde
hos Aquila och Priscilla.1
Hur kommer det sig att Paulus som var utbildad
˚
¨
¨
”vid Gamaliels fotter” ocksa var taltmakare? (Apg.
˚
¨
22:3) Judarna i det forsta arhundradet tyckte uppen¨
¨
barligen inte att det var under deras vardighet att lara
¨
˚
˚
sina barn ett yrke, aven om barnen ocksa kan ha fatt
¨
ytterligare utbildning. Paulus larde sig troligen yrket i
˚
sin ungdom, eftersom han kom fran Tarsos i Kilikien,
5
˚
1 Se rutan ”Inspirerade brev som gav uppmuntran”, p a sidan 296.
˚
”HALL I MED ATT TALA OCH TIG INTE”
295
INSPIRERADE BREV S OM GAV
UPPMUNTRAN
˚
˚
Under sina 18 manader i Korinth, omkring aren
˚
˚
50–52, skrev aposteln Paulus atminstone tva brev
som blev en del av de kristna grekiska skrifterna
¨
– Forsta och Andra Thessalonikerbrevet. Han skrev
˚
ocksa brevet till galaterna under samma period eller
˚
strax efterat.
¨
¨
¨
Forsta Thessalonikerbrevet ar det forsta av Paulus
¨
inspirerade skrifter. Paulus besokte Thessalonike
˚
¨
omkring ar 50 under sin andra missionsresa. For¨
¨
samlingen som bildades dar utsattes snart for mot˚
¨
stand som tvingade Paulus och Silas att lamna sta˚
den. (Apg. 17:1–10, 13) Paulus var man om att det
˚
¨
¨
skulle ga bra for den nybildade forsamlingen och
˚ ˚
˚
¨
¨
¨
forsokte tva ganger atervanda dit, men ”Satan hind¨ ¨
¨
rade” honom. D arfor skickade han Timoteus for att
¨
¨
¨
trosta och styrka broderna. Timoteus forenades med
Paulus igen i Korinth troligen under senare delen av
˚
˚
¨
ar 50 och kunde da avge en positiv rapport om for¨
samlingen i Thessalonike. D arefter skrev Paulus det
¨
har brevet. (1 Thess. 2:17–3:7)
Andra Thessalonikerbrevet skrevs troligen strax ef˚
¨
˚
¨
ter det forsta, kanske ar 51. I bada breven sander Ti¨
moteus och Silvanus (kallad Silas i Apostlagarning¨
arna) sina halsningar tillsammans med Paulus, och
296
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
det finns inget som tyder p a att de tre var tillsam¨
mans igen efter Paulus besok i Korinth. (Apg. 18:
¨
5, 18; 1 Thess. 1:1; 2 Thess. 1:1) Varfor skrev Paulus
¨
˚
det har andra brevet? Han hade uppenbarligen fatt
¨
ny information om situationen i forsamlingen, kan¨
¨
¨
ske genom den som hade overlamnat det forsta bre¨
¨
vet. De har upplysningarna fick honom att berom¨
˚
¨
¨
ma broderna for deras karlek och uthallighet men
˚
¨
˚
ocksa att ratta till en felaktig uppfattning som nag¨
¨
ra i Thessalonike hade, namligen att Herrens nar¨
˚
¨
varo var nara forestaende. (2 Thess. 1:3–12; 2:1, 2)
˚
Av Galaterbrevet framgar det att Paulus hade be˚
˚
˚
¨
sokt galaterna atminstone tva ganger innan han
˚
¨
skrev till dem. Under aren 47 och 48 besokte han
¨
och Barnabas staderna Antiokia i Pisidien, Ikonion,
˚
Lystra och Derbe, ˚ som alla lag i den romerska pro˚
¨
vinsen Galatien. Ar 49 atervande han till samma
˚
omrade tillsammans med Silas. (Apg. 13:1–14:23;
¨
˚
16:1–6) Han skrev det har brevet p a grund av att
¨
¨
¨
judaister foljde honom i halarna och larde ut att de
˚
˚
kristna maste vara omskurna och halla Moses lag.
¨
˚
Med all sakerhet skrev han till galaterna sa snart
¨
¨
¨
han horde talas om de har falska lararnas verksam¨
˚
het. Han kan mycket val ha skrivit fran Korinth,
¨
˚
˚
¨
men det ar ocksa mojligt att han skrev antingen fran
¨
˚
¨
Efesos, under ett kort stopp dar p a vagen tillbaka
˚
till Antiokia i Syrien, eller fran Antiokia. (Apg. 18:
18–23)
˚
”HALL I MED ATT TALA OCH TIG INTE”
297
¨
¨
som var kant for ett slags tyg som kallades cilicium och
¨
¨
¨
som anvandes till taltdukar. Vad innebar taltmakar¨
¨
¨
yrket? Det kunde innebara att man vavde taltdukarna
¨
eller att man skar till och sydde talt av det grova,
˚
˚
˚
styva tyget. I bada fallen var det fraga om hart arbete.
¨
¨
Paulus betraktade inte sitt forvarvsarbete som sin
¨
¨
¨
framsta syssla i livet. Det var bara for att kunna for¨
¨
sorja sig och forkunna de goda nyheterna ”kostnads¨
fritt” som han arbetade som taltmakare. (2 Kor. 11:7)
˚
˚
Hur sag Aquila och Priscilla p a sitt yrke? Som kristna
¨
¨
¨
hade de sakert samma synsatt som Paulus. Nar Paulus
¨
˚
¨
lamnade Korinth ar 52 foljde Aquila och Priscilla med
¨
˚
honom till Efesos, dar de slog ner sina bop alar. Deras
¨
¨
¨
¨
¨
hus dar anvandes som motesplats for den lokala for¨
˚
¨
samlingen. (1 Kor. 16:19) Langre fram atervande de till
¨
Rom, men flyttade senare tillbaka till Efesos. Det har
¨
nitiska paret satte Rikets intressen framst och upp¨
¨
¨ ¨
¨
offrade sig garna for att hj alpa andra. D arfor var
6
˚
˚
¨
6, 7. a) Hur s ag Paulus p a sitt arbete som t altmakare, och vad visar att
¨
¨
Aquila och Priscilla hade samma syns att? b) Hur foljer de kristna i dag
Paulus, Aquilas och Priscillas exempel?
298
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
”alla forsamlingarna bland nationerna” tacksamma
mot dem. (Rom. 16:3–5; 2 Tim. 4:19)
¨
7 Nutida kristna foljer
Paulus, Aquilas och Priscillas
˚
˚
¨
¨
exempel. Ivriga forkunnare i var tid arbetar hart ”for
¨
¨
att inte bli en kostsam b orda” for andra. (1 Thess. 2:9)
˚
¨
¨
Manga heltidsforkunnare arbetar deltid eller har sa¨
¨
¨
songsarbeten for att kunna forsorja sig och samtidigt
¨
˚
¨
¨
¨
agna sig at sin framsta sysselsattning, den kristna for¨
¨
¨
¨
kunnartj ansten, och det ar verkligen beromvart. Lik˚
¨
¨
som Aquila och Priscilla oppnar manga varmhj artade
¨
˚
¨
¨
tj anare at Jehova sina hem for resande tillsyningsman.
˚
¨
¨
¨
¨
De som p a det sattet foljer ”gastfrihetens vag” vet hur
¨
uppmuntrande och uppbyggande det har kan vara.
(Rom. 12:13)
˚
¨
”M anga av korinthierna ... b orjade tro” (Apg. 18:5–8)
¨
˚
8 Nar
Silas och Timoteus kom ner fran Makedonien
˚
¨
¨
med generosa gavor marktes det tydligt att Paulus bara
˚
¨
˚
˚
¨
sag forvarvsarbete som ett medel att na malet. (2 Kor.
˚
11:9) Omgaende ”blev Paulus intensivt upptagen med
¨
ordet [”anvande Paulus hela sin tid till att predika”,
¨
¨
¨
8, 9. Hur reagerade Paulus n ar hans intensiva vittnande for judarna m ot˚
¨
te motst and, och var predikade han d arefter?
˚
”HALL I MED ATT TALA OCH TIG INTE”
299
The Jerusalem Bible]”. (Apg. 18:5) Men hans intensiva
˚
¨
¨
¨
vittnande for judarna motte stort motstand. For att
˚
¨
visa att han fransade sig ansvaret for att de avvisade
¨
det livraddande budskapet om Kristus skakade han
¨
˚
¨
sina klader och sade till dem: ”Ma ert blod komma over
¨
˚
era egna huvuden. Jag ar ren. Fran och med nu skall
˚
jag ga till folk av nationerna.” (Apg. 18:6; Hes. 3:18, 19)
9
Var skulle Paulus nu predika? En man som hette Ti-
tius Justus, som troligen var proselyt, bodde alldeles
¨
¨
bredvid synagogan, och han oppnade sitt hem for Pau˚
˚
lus. S a Paulus flyttade fran synagogan till Justus hus.
(Apg. 18:7) Han bodde kvar hemma hos Aquila och
˚ ¨
Priscilla sa lange han stannade i Korinth, men Justus
¨
hem blev centrum for hans predikoverksamhet.
¨
˚
10 Paulus sade att han i fortsattningen
skulle ga till
folk av nationerna. Betydde det att han inte alls skulle
¨
bry sig om judar och proselyter langre, inte ens de som
˚
var intresserade? S a kan det knappast ha varit. Det
¨
˚
¨
sags till exempel att ”Crispus, synagogforestandaren,
˚
˚
kom till tro p a Herren, och det gjorde ocksa hela hans
˚
˚
˚
¨
hushall”. Tydligen var det ocksa nagra som var for¨
¨
¨
¨
10. Vad visar att Paulus inte hade best amt sig for att forkunna bara for
folk av nationerna?
300
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
bundna med synagogan som handlade som Crispus, for
¨
˚
¨
i Bibeln sags det: ”Manga av korinthierna som horde
¨
¨
b orjade tro och blev dopta.” (Apg. 18:8) Titius Justus
˚
¨
¨
hem blev alltsa den plats dar den nybildade kristna for˚
samlingen i Korinth samlades. Om Lukas aterger den
¨
¨
˚
¨
har skildringen i Apostlagarningarna p a det satt som
¨
¨
ar typiskt for honom, dvs. i kronologisk ordning, blev
¨
¨
de har judarna eller proselyterna omvanda efter det att
¨
¨
¨
¨
Paulus hade skakat sina klader. Den har handelsen ar
˚
˚
˚
¨
i sa fall ett tydligt bevis p a hans anpassningsformaga.
˚
¨
¨
¨
11 I manga
lander i dag ar kristenhetens kyrkor val˚
etablerade och haller sina medlemmar i ett fast grepp.
˚
˚
¨
¨
Pa vissa hall har kristenhetens missionarer varvat
˚
¨
¨
¨
manga anhangare. De som sager sig vara kristna ar ofta
mycket traditionsbundna, precis som judarna i Korinth
˚
¨
¨
i det forsta arhundradet. Men liksom Paulus forkunnar
˚
¨
¨
vi Jehovas vittnen ivrigt for sadana manniskor och byg˚
ger vidare p a den kunskap i Bibeln de kan ha. Inte ens
¨
¨
¨
nar de motarbetar oss eller deras religiosa ledare for¨
foljer oss ger vi upp hoppet. Bland dem som ”har nit¨
¨
alskan for Gud, men inte enligt exakt kunskap”, kan
˚
¨
¨
¨
¨
11. P a vilket s att foljer Jehovas vittnen i dag Paulus exempel n ar de for¨
¨
kunnar for m anniskor i kristenheten?
˚
”HALL I MED ATT TALA OCH TIG INTE”
301
˚
¨
¨
¨
det finnas manga odmjuka manniskor som vi behover
¨
˚
¨
soka ratt p a. (Rom. 10:2)
”Jag har mycket folk i denna stad”
(Apg. 18:9–17)
¨
¨
12 Om Paulus kande sig tveksam till att fortsatta
att
˚
¨
¨
¨
forkunna i Korinth, maste de kanslorna ha forsvunnit
¨
¨
nar Herren Jesus visade sig for honom i en syn om nat¨
˚
ten och sade: ”Var inte radd, utan hall i med att tala
¨
och tig inte, eftersom jag ar med dig och ingen skall
¨
¨
angripa dig for att gora dig skada; ty jag har mycket
folk i denna stad.” (Apg. 18:9, 10) Vilken uppmuntran¨
¨ ¨
de syn! Herren sj alv forsakrade Paulus om att han inte
˚
skulle bli skadad och att det fanns manga mottagliga
¨
˚
manniskor i staden. Hur reagerade Paulus p a synen?
¨
¨
˚
˚
Vi laser: ”[Han] stannade ... kvar dar ett ar och sex manader och gav dem undervisning i Guds ord.” (Apg.
18:11)
˚
Efter omkring ett ar i Korinth fick Paulus ytter¨
˚
¨
ligare bekraftelse p a att han hade Herrens stod. ”Judar¨
na [reste sig] upp som en man emot Paulus och for13
¨ ¨
12. Vilken fors akran fick Paulus i en syn?
¨
¨
˚ ¨
¨
13. Vilken h andelse kan Paulus ha t ankt p a n ar han n armade sig domar¨
¨
¨ ¨
˚
s atet, men varfor kunde han forvanta sig en annan utg ang?
302
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¯
de honom till domarsatet”, som kallades bema.
(Apg.
¨
¯
18:12) Denna bema
tros ha varit en upphojd plattform
˚
av bla och vit marmor som var rikt utsmyckad med in¨
huggna monster, och den kan ha legat vid mitten av
¨
¨
torget i Korinth. Den oppna platsen framfor platt¨
formen kunde rymma en stor skara manniskor. Arkeo˚
¨
logiska fynd tyder p a att domarsatet kan ha legat all¨
¨ ¨
˚
¨
deles i narheten av synagogan och darfor ocksa nara
¨
¨
Justus hus. Nar Paulus gick fram till domarsatet kan¨
˚
ske han tankte p a steningen av Stefanus, som ibland
˚
¨
kallas den forste kristne martyren. Paulus, som da var
¨
˚
kand som Saul, hade samtyckt till ”mordet p a honom”.
¨
˚
˚
¨
(Apg. 8:1) Skulle han nu sj alv raka ut for nagot liknan¨
¨
de? Nej, for han hade blivit lovad: ”Ingen skall ... gora
dig skada.” (Apg. 18:10)
¨
¨
¨
14 Vad hande
nar Paulus kom till domarsatet? Den
¨
som skulle doma var prokonsuln i Akaja, Gallio, som
¨
var en aldre bror till den romerske filosofen Seneca. Ju¨
¨
darna havde ur sig foljande anklagelse mot Paulus:
¨
14, 15. a) Vilken anklagelse riktade judarna mot Paulus, och varfor av¨
skrev Gallio fallet? b) Vad h ande med Sosthenes, och hur kan det ha
˚
¨
g att for honom?
˚
”HALL I MED ATT TALA OCH TIG INTE”
303
¨
¨
”I strid mot lagen overtalar den mannen manniskor att
˚
¨
˚
dyrka Gud p a ett annat satt.” (Apg. 18:13) Judarna p a¨
˚
stod att Paulus hade agnat sig at olaglig proselyt¨
˚
varvning. Men Gallio insag att Paulus inte hade be˚
˚
¨
¨
˚
gatt nagon ”oratt garning” eller nagot ”skurkaktigt
˚
illdad”. (Apg. 18:14) Gallio ville absolut inte bli indra¨
gen i judarnas motsattningar. Han avskrev fallet innan
¨
¨
Paulus ens hann saga ett enda ord till sitt forsvar! An¨
˚
¨
klagarna blev ursinniga. De lat sin vrede ga ut over
¨
Sosthenes, som mojligtvis hade ersatt Crispus som
˚
¨
¨
synagogforestandare. De grep Sosthenes ”och b orjade
˚
¨
¨
sla honom framfor domarsatet”. (Apg. 18:17)
˚
˚
¨
15 Varfor
hindrade inte Gallio folkskaran fran att sla
Sosthenes? Han kanske trodde att Sosthenes var leda¨ ¨
˚
¨
¨
re for p obelangreppet mot Paulus och darfor ansag att
¨
¨
¨
han fick vad han fortj anade. Hur som helst kan den har
¨
˚
¨
˚
handelsen ha lett till nagot gott. Nar Paulus flera ar
¨
¨
senare skrev sitt forsta brev till forsamlingen i Korinth
omtalade han en viss Sosthenes som en broder. (1 Kor.
1:1, 2) Var detta den Sosthenes som hade blivit slagen
˚
¨
i Korinth? I sa fall kan den smartsamma erfarenheten
¨
ha hj alpt honom att omfatta kristendomen.
304
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
Vi minns att det var efter det att judarna hade av¨ ¨
visat Paulus budskap som Herren Jesus forsakrade ho¨
˚
nom: ”Var inte radd, utan hall i med att tala och tig
¨
¨
inte, eftersom jag ar med dig.” (Apg. 18:9, 10) Det ar
¨
˚
¨
¨
¨
bra att vi tanker p a de har orden, sarskilt nar andra av˚
¨
¨
¨
visar vart budskap. Glom aldrig att Jehova laser hj ar¨
tan och drar uppriktiga manniskor till sig. (1 Sam. 16:7;
¨
Joh. 6:44) Det har uppmuntrar oss verkligen att fort¨
¨
˚
¨
satta att vara flitiga i forkunnartj ansten! Varje ar blir
¨
¨
hundratusentals manniskor dopta – hundratals varje
¨
¨
¨
dag. Alla som foljer befallningen att gora ”larjungar av
¨
˚
¨
¨ ¨
manniskor av alla nationerna” har fatt den har forsak¨
ran av Jesus: ”Jag ar med er alla dagar intill avslutning˚
en p a tingens ordning.” (Matt. 28:19, 20)
16
”Om Jehova vill” (Apg. 18:18–22)
˚
¨
¨
17 Det gar inte att saga
med sakerhet om den ny¨
bildade kristna forsamlingen i Korinth upplevde en
¨
tid av lugn efter det att Gallio hade tagit stallning
emot Paulus anklagare. Men Paulus stannade i alla fall
¨
˚
¨
kvar ”ratt manga dagar” innan han tog farval av sina
˚ ˚
¨
¨
˚
16. Vilken inverkan p a var forkunnartj anst har Herrens ord: ”H all i med
¨
att tala och tig inte, eftersom jag ar med dig”?
¨
˚
17, 18. Vad kan Paulus ha t ankt p a under resan till Efesos?
˚
”HALL I MED ATT TALA OCH TIG INTE”
305
˚ ˚
˚
¨
korinthiska medbroder. Pa varen ar 52 var han redo att
¨
˚
segla i vag till Syrien fran hamnstaden Kenkreai, som
˚
¨
lag elva kilometer oster om Korinth. Men innan han
¨
¨
˚
¨
lamnade Kenkreai lat han ”kortklippa haret ..., for han
¨
¨
hade avlagt ett lofte”.1 (Apg. 18:18) D arefter tog han
¨
med sig Aquila och Priscilla och seglade over Egeiska
havet till Efesos i Mindre Asien.
˚
¨
¨
˚
18 Under resan fran
Kenkreai tankte Paulus sakert p a
˚
tiden i Korinth. Han hade manga fina minnen och all
¨
¨
˚
anledning att kanna djup tillfredsstallelse. Hans 18 ma˚
¨
¨
nader langa tj anst dar hade gett goda resultat. Den
¨
¨
forsta forsamlingen i Korinth hade bildats och samlades hemma hos Justus. Bland dem som kom till tro var
˚
˚
Justus, Crispus och hans hushall och manga andra.
¨
¨
Paulus kande mycket starkt for de nya troende, efter¨
som han hade hj alpt dem att bli kristna. Han skulle senare skriva till dem och tala om dem som ett re¨
¨
kommendationsbrev inskrivet i hans hj arta. Vi kanner
˚
¨
¨
ocksa en speciell narhet till dem som vi har haft for˚
˚ ¨
manen att fa vagleda in i den sanna tillbedjan. Det ger
¨
¨
˚
verkligen en kansla av tillfredsstallelse att se ett sadant
”rekommendationsbrev”. (2 Kor. 3:1–3)
˚
¨
1 Se rutan ”Paulus lofte”, p a sidan 307.
306
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
PAULUS
L
OFTE
¨
¨
I Apostlagarningarna 18:18 sags det att Paulus i
¨
˚
˚
¨
Kenkreai lat ”kortklippa haret p a sitt huvud, for
¨
¨
han hade avlagt ett lofte”. Vad var det for slags
¨
lofte?
˚
¨
¨
Vanligtvis handlade ett lofte om att nagon hog¨
tidligt och frivilligt lovade Gud att utfora en viss
¨
¨
handling, frambara ett offer eller trada in i ett visst
˚
˚
¨
˚
¨
forhallande. Nagra antar att Paulus lat klippa ha¨
¨
¨
¨
¨
ret for att fullgora ett nasirlofte. Men man b or lag¨
¨
ga marke till att Bibeln sager att nasiren skulle
˚
¨
¨
¨
raka huvudet ”vid ingangen till motestaltet” nar pe¨
¨
¨
rioden av sarskild tjanst for Jehova var slut. Det
kravet tycks nasiren bara ha kunnat uppfylla i Je˚
rusalem och alltsa inte i Kenkreai. (4 Mos. 6:5, 18)
¨
¨
Skildringen i Apostlagarningarna sager inget om
¨
¨
¨
¨
nar Paulus hade avlagt loftet. Det ar mojligt att
det hade skett redan innan han blev kristen. Skild¨
ringen talar inte heller om for oss om han hade
˚
¨
bett Jehova om nagot sarskilt. I ett referensverk
˚
˚
˚
¨
star det att Paulus kan ha latit kortklippa haret for
¨
att ”visa tacksamhet mot Gud for hans beskydd,
¨
¨
som hade gjort det mojligt for Paulus att fullbor¨
da sin tjanst i Korinth”.
˚
”HALL I MED ATT TALA OCH TIG INTE”
307
¨
Val framme i Efesos satte Paulus omedelbart i
˚
gang med sitt arbete. Han gick in i ”synagogan och re¨
˚
sonerade med judarna”. (Apg. 18:19) Den har gangen
¨
¨
gjorde han bara ett kort besok i Efesos. Fastan han
¨
blev ombedd att stanna en langre tid, ”samtyckte han
¨
¨
inte”. Nar han tog farval sade han till efesierna: ”Jag
¨
skall vanda tillbaka till er igen, om Jehova vill.” (Apg.
˚
18:20, 21) Paulus insag utan tvivel att det fanns myc¨
¨
¨
ket att gora i forkunnartj ansten i Efesos. Han planera˚
¨
¨
de att atervanda, men han valde att lamna saker och
¨
¨
¨
ting i Jehovas hander. Ar inte det ett bra exempel for
¨
˚
˚
˚
¨
oss att tanka p a? For att vi ska kunna na andliga mal
˚
˚
˚
¨
maste vi ta initiativ. Men vi maste alltid forlita oss p a
¨
¨
Jehovas vagledning och strava efter att handla i enlighet med hans vilja. (Jak. 4:15)
¨
20 Paulus lamnade
Aquila och Priscilla i Efesos och
¨
˚
gav sig i vag med bat och kom ner till Caesarea. Tyd¨
˚
ligtvis ”gick [han] upp” till Jerusalem och halsade p a
¨
˚
¨
¨
forsamlingen dar. (Apg. 18:22; noten) Sedan atervande
˚
han till sin utgangspunkt – Antiokia i Syrien. Hans
˚
¨
andra missionsresa hade slutforts med framgang. Vad
¨
vantade honom under hans sista missionsresa?
19
¨
¨
19, 20. Vad gjorde Paulus n ar han kom till Efesos, och vad l ar vi oss
¨
¨
˚
˚
av honom n ar det g aller att n a andliga m al?
308
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
DEL 7 ˙ AP O STLAGARNINGARNA 18:23–21:17
”UNDERVISA
... OFFENTLIGT
˚
OCH FR AN HUS TILL HUS”
¨
AP O STLAG ARNINGARNA 20:20
¨
˚
˚
¨
Varfor m aste vi vara bade odmjuka och an¨
¨
passbara n ar vi undervisar andra? Vilken ar den
¨
¨
¨
¨
framsta metoden nar det galler att forkunna de
¨
goda nyheterna? Hur kan vi visa att det ar vikti¨
¨
¨
¨
˚
gare for oss att gora Guds vilja an att agna oss at
˚
¨
vara egna intressen? Den spannande skildringen av Paulus tredje och sista missionsresa kan
¨
¨
˚
hjalpa oss att besvara de har viktiga fragorna.
KAPITEL 20
˚
˚
”Stor framg ang” trots motstand
Hur Apollos och Paulus bidrar till att de goda nyheterna
¨
˚
forts atter att ha framg ang
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 18:23–19:41
˚
˚
¨
PA GATORNA i Efesos hors gap och skrik fran en stor
¨
folkskara som rusar fram. Det ar mer eller mindre
˚
˚
fraga om ett upplopp! Tva av aposteln Paulus reskam¨
¨
rater grips och slapas med. Den breda affarsgatan som
˚
¨
¨
kantas av pelargangar toms snabbt nar allt fler sluter
˚
sig till den ursinniga folkskaran och stormar in p a
˚
˚
stadens stora amfiteater, som rymmer 25 000 askadare.
˚
De flesta vet inte ens vad kaoset beror p a, men de miss¨
¨
tanker att deras tempel och deras alskade gudinna
¨
˚
¨
Artemis ar i fara. S a de b orjar ropa om och om igen:
¨
”Stor ar efesiernas Artemis!” (Apg. 19:34)
˚
¨
¨
¨
¨
2 Aterigen ser vi hur Satan fors
oker anvanda p obel˚
¨
vald for att stoppa arbetet med att sprida de goda ny¨
heterna om Guds kungarike. Naturligtvis ar hot om
˚
¨
vald inte hans enda metod. I det har kapitlet ska vi
1, 2. a) I vilken farlig situation befinner sig Paulus och hans kamrater?
¨
b) Vad ska vi granska i det h ar kapitlet?
310
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
¨
granska flera av de satt som han anvande for att for¨
¨
¨
¨
soka stoppa de forsta kristnas arbete och fordarva
¨
¨
deras enhet. Men vad vi framfor allt ska se ar att alla
¨
hans metoder misslyckades, for ”Jehovas ord [fortsatte]
˚
att ha stor framgang och verka med stor kraft”. (Apg.
¨
¨
¨
19:20) Varfor segrade de forsta kristna over Satan? Av
samma orsaker som vi segrar i dag. Naturligtvis beror
˚
˚
¨
segern p a Jehova och inte p a oss sj alva. Men i likhet
˚
˚
¨
¨
¨
med de forsta kristna maste vi gora var del. Med hj alp
av Jehovas ande kan vi utveckla egenskaper som bidrar
˚
¨
˚
˚
¨
till att var tjanst blir framgangsrik. Lat oss forst se
¨
˚
narmare p a Apollos exempel.
¨
¨
”Han var v al fortrogen med Skrifterna”
(Apg. 18:24–28)
¨
3 Medan Paulus var p a˚ vag
till Efesos under den
tredje missionsresan kom en jude som hette Apollos
˚
¨
dit. Han var fran den beromda staden Alexandria
¨
i Egypten. Apollos hade vissa mycket framtradande
¨
egenskaper. Han var en skicklig talare. Forutom det var
¨
˚
¨
han ”val fortrogen med Skrifterna”. Han var ocksa
¨
”brinnande i anden”. Med glod talade han frimodigt till
judarna i synagogan. (Apg. 18:24, 25)
¨
3, 4. Vilken brist uppt ackte Aquila och Priscilla hos Apollos, och vad
gjorde de?
˚
˚
”STOR FRAMGANG” TROTS MOTSTAND
311
¨
¨
Aquila och Priscilla horde Apollos tala. De blev sa˚
¨
¨
kert eld och lagor nar de horde honom undervisa ”nog¨
grant om det som gallde Jesus”. Det han sade om Jesus
¨
var korrekt. Men ganska snart upptackte de en viktig
¨
lucka i Apollos kunskap. ”Han kande bara till Johannes
¨
¨
dop.” Det har enkla paret, som var taltmakare till yrket,
¨
¨
˚
lat sig inte avskrackas av att Apollos var sa bildad och
˚
¨
en sa duktig talare. I stallet ”tog de sig an honom och
¨
¨
¨
forklarade Guds vag mera noggrant for honom”. (Apg.
¨
18:25, 26) Hur reagerade den valtalige, bildade Apollos?
¨
Det ar uppenbart att han visade en av de viktigaste
¨
egenskaper som en kristen kan utveckla – odmjukhet.
4
Tack vare att Apollos tog emot Aquilas och Priscil¨
¨
¨
˚
las hj alp blev han en mer anvandbar tjanare at Jehova.
¨
¨
Han reste vidare till Akaja, dar han var ”till stor hjalp”
˚
¨
¨
¨
for de troende. Han forkunnade ocksa skickligt for de
¨
¨
¨
judar dar som havdade att Jesus inte var den forutsagde
¨
˚
Messias. Lukas berattar: ”Ingaende och med intensitet
¨
bevisade han namligen offentligt att judarna hade fel,
¨
˚
¨
och med hj alp av Skrifterna p avisade han att Jesus ar
˚
Messias.” (Apg. 18:27, 28) Vilken tillgang Apollos blev!
Han var faktiskt ytterligare en orsak till att ”Jehovas
5
¨
¨
5, 6. Vad gjorde att Apollos blev mer anvandbar for Jehova, och vad kan
¨
vi l ara oss av hans exempel?
312
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
ord” fortsatte att verka med stor kraft. Vad kan vi lara
oss av hans exempel?
¨
¨
¨
¨
6 Det ar
absolut nodvandigt for oss kristna att arbeta
˚
˚
¨
p a egenskapen odmjukhet. Var och en av oss har fatt
˚
¨
¨
olika gavor – det kan ha att gora med naturliga for˚
magor, erfarenhet eller kunskap som vi skaffat oss. I vil˚
˚ ¨
¨
¨
ket fall som helst maste var odmjukhet vara storre an
¨
˚
˚
˚
˚
¨
de har gavorna. Annars kan vara formagor bli vara
¨
¨
¨
svagheter, och ett mycket giftigt ogras, namligen over˚ ¨
˚
¨
mod eller hogmod, kan da latt sla rot i oss. (1 Kor. 4:7;
¨
¨
¨
Jak. 4:6) Om vi ar verkligt odmjuka satter vi andra
¨
¨
¨
¨
hogre an oss sj alva. (Fil. 2:3) Vi tar inte illa vid oss nar
¨
vi blir tillrattavisade, och vi tycker inte illa om att bli
¨
undervisade av andra. Och vi ar definitivt inte stolta
˚
˚
¨
˚
och haller fast vid vara egna uppfattningar nar vi far
veta att den heliga anden har lett organisationen till en
˚
˚ ¨
¨ ¨
¨
¨
¨
ny forstaelse. S a lange vi ar odmjuka ar vi anvandbara
¨
for Jehova och hans Son. (Luk. 1:51, 52)
¨
˚
¨
¨
7 Odmjukhet forhindrar
ocksa rivalitet. Kan du fore¨
¨
stalla dig hur garna Satan ville skapa splittring bland de
˚ ˚
¨
¨
forsta kristna? Han hade blivit overlycklig om tva sa
dynamiska personer som Apollos och aposteln Paulus
¨
˚
¨
¨
¨
7. Hur visade Paulus och Apollos odmjukhet p a ett fored omligt s att?
˚
˚
”STOR FRAMGANG” TROTS MOTSTAND
313
¨
hade blivit rivaler och kanske svartsjukt tavlat om
¨
¨
inflytandet over forsamlingarna. Det kunde ha varit
¨
˚
¨
¨
latt for dem att gora det. I Korinth hade nagra kristna
¨
¨
¨
b orjat saga: ”Jag hor till Paulus”, medan andra sade:
”Men jag till Apollos.” Uppmuntrade Paulus och Apol¨
˚
los till de har splittrande asikterna? Nej. Paulus er¨
¨
¨
kande odmjukt den insats Apollos gjorde for predikoarbetet och gav honom ytterligare uppgifter. Apollos
¨
¨
for sin del foljde Paulus anvisningar. (1 Kor. 1:10–12;
˚
¨
3:6, 9; Tit. 3:12, 13) Vilket fint exempel p a hur vi b or
¨
samarbeta i odmjukhet!
¨
Han ”talade overtygande om Guds kungarike”
(Apg. 18:23; 19:1–10)
8 Paulus hade lovat att komma tillbaka till Efesos, och
¨
¨
¨
¨
han holl sitt lofte.1 (Apg. 18:20, 21) Men lagg marke till
˚
¨
hur han atervande. Sist vi talade om honom var han i
˚
¨
¨
Antiokia i Syrien. For att na Efesos kunde han ha far¨
˚
˚
dats den korta strackan till Seleukia, gatt ombord p a
˚
¨
en bat och seglat direkt till sin destination. I stallet
reste han ”genom de inre delarna av landet”. Enligt
¨
˚
en berakning var Paulus resa, sa som den beskrivs i
¨
Apostlagarningarna 18:23 och 19:1, omkring 160 mil
˚
1 Se rutan ”Efesos – huvudstaden i Asia”, p a sidan 316.
¨
¨
8. Vilken vag tog Paulus till Efesos, och varfor det?
314
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚ ˚
¨
¨
¨
lang! Varfor valde han en sa lang och kravande vag? Jo,
˚
¨
¨
for att han hade som mal att styrka alla larjungarna.
(Apg. 18:23) Hans tredje missionsresa skulle precis som
˚ ¨
˚
¨
de tva foregaende krava mycket av honom, men han an˚
¨
sag att resan var vard alla uppoffringar. Dagens resan¨
de tillsyningsman och deras hustrur visar en liknande in¨
¨
stallning. Visst uppskattar vi deras sjalvuppoffrande
¨
karlek!
¨
¨
9 Nar
Paulus kom fram till Efesos traffade han en
˚
¨
¨
grupp p a omkring tolv man som var larjungar till Jo¨
¨
hannes doparen. De hade blivit dopta under en anord¨
¨
¨
ning som inte langre gallde. Dessutom tycks de ha kant
till mycket lite eller inget alls om den heliga anden. Paulus kompletterade deras kunskaper, och de var lika
¨
¨
¨
odmjuka och ivriga att lara som Apollos. Nar de hade
¨
blivit dopta i Jesu namn fick de helig ande och vissa
˚
¨
¨
¨
mirakulosa gavor. Det ar tydligt att man blir valsignad
˚
¨
om man haller j amna steg med Jehovas teokratiska or˚
¨
ganisation som hela tiden ror sig framat. (Apg. 19:1–7)
˚
¨
10 Snart foljde
ytterligare ett exempel p a framsteg.
¨
Paulus forkunnade frimodigt i synagogan under tre
¨
¨
¨
¨
˚
9. Varfor beh ovde en grupp l arjungar bli d opta p a nytt, och vad kan vi
¨
l ara oss av dem?
¨
˚
¨
10. Varfor flyttade Paulus fr an synagogan till en h orsal, och vad kan
¨
vi l ara oss av det?
˚
˚
”STOR FRAMGANG” TROTS MOTSTAND
315
EFES O S – HUVUDSTADEN I ASIA
¨
¨
Efesos var den storsta staden i vastra Mindre
˚
Asien. Pa aposteln Paulus tid hade staden troligen
¨
˚
mer an 250 000 invanare. Som huvudstad i den romerska provinsen Asia bar den stolt titeln ”Asias
¨
¨
framsta och storsta metropol”.
Efesos blev en rik stad tack vare handel och re˚
ligion. Hamnen lag vid mynningen av en segelbar
¨
¨
flod, dar flera handelsvagar passerade. I staden
¨
fanns inte bara det beromda Artemistemplet utan
˚
˚
˚
ocksa helgedomar och tempel vigda at manga grekisk-romerska, egyptiska och anatoliska gudomligheter.
Artemistemplet har kallats ett av antikens sju un˚
derverk. Templet var omkring 105 ganger 50 meter
och hade cirka 100 marmorpelare som var och en
¨
var 1,8 meter i diameter vid basen och narmare 17
˚
¨
¨
meter hog. Templet ansags heligt av folk over hela
˚
det forntida Medelhavsomradet, och enorma sum¨
¨ ¨
¨
mor pengar lamnades i forvar hos Artemis. D arfor
˚
blev templet ocksa Asias viktigaste bankcentrum.
¨
Andra viktiga anlaggningar i Efesos var ett stadi¨
¨
¨
¨
on for idrottstavlingar och mojligen aven gladiator˚
¨
spel, en teater, pelargangar med affarer och torg
˚
¨
¨
bade for det offentliga livet och for handel.
316
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
Den grekiske geografen Strabon sager att Efesos
hamn slammade igen mer och mer. Med tiden upp¨ ¨
¨
¨
horde darfor staden att anvandas som hamn och
¨
overgavs. Eftersom ingen nutida stad har byggts
˚
¨
¨
upp p a den har platsen, kan de som i dag besoker
˚
Efesos omfattande ruiner fa en god uppfattning om
˚
¨
hur det sag ut i den forntida varlden.
˚
¨
manader. Trots att han ”talade overtygande om Guds
¨
¨
kungarike” var det vissa som forhardade sig och blev
˚
¨
˚
¨
¨
stora motstandare. I stallet for att slosa bort tid p a dem
¨
˚
¨
som ”talade skymfligt om Vagen” b orjade Paulus halla
¨
¨
¨
forelasningar i en horsal i en skola. (Apg. 19:8, 9) De
˚
¨
¨
¨
som ville gora andliga framsteg behovde nu ga till hor¨
¨
salen i stallet for till synagogan. I likhet med Paulus kan
¨
¨
vi avsluta ett samtal om vi marker att den vi besoker
inte vill lyssna eller bara vill argumentera. Det finns
¨
¨
¨
fortfarande gott om odmjuka manniskor som behover
˚
¨
¨
fa hora det uppmuntrande budskap som vi forkunnar!
¨
¨
¨
¨
11 Det ar
mojligt att Paulus undervisade i den har hor˚
salen fran omkring klockan 11 till omkring klockan 16.
¨
¨
(Apg. 19:9, noten) Det har var formodligen den lugnaste
˚
¨
¨
¨
11, 12. a) Hur var Paulus flitig och anpassbar p a ett fored omligt s att?
¨
¨
¨
b) Vad g or Jehovas vittnen for att vara flitiga och anpassbara i tj ansten?
˚
˚
”STOR FRAMGANG” TROTS MOTSTAND
317
˚
˚
˚
men varmaste tiden p a dagen, den tid da manga tog rast
˚
¨
˚
¨
fran sitt arbete for att ata och vila. Om det var sa att
¨
˚
˚
˚
¨
Paulus holl sig till det har harda schemat i tva hela ar
¨
¨
anvande han gott och val 3 000 timmar till att under¨
˚
visa.1 Har har vi alltsa ytterligare en orsak till att Jeho˚
vas ord fortsatte att ha framgang och verka med kraft.
Paulus var flitig och anpassbar. Han justerade sitt sche˚
¨
¨
¨
ma sa att han kunde vittna for manniskorna i staden nar
det passade dem. Vad blev resultatet? ”Alla som bodde
˚
¨
i provinsen Asia horde Herrens ord, bade judar och
greker.” (Apg. 19:10) Han vittnade verkligen grundligt!
˚
¨
˚
12 Jehovas vittnen i var
tid ar ocksa flitiga och anpass¨
¨
¨
bara. Vi forsoker komma i kontakt med manniskor vid
¨
˚
¨
alla tillfallen och p a alla platser vi kan traffa dem. Vi
˚
¨
vittnar for dem p a gator, torg och parkeringsplatser. Vi
kan kontakta dem per telefon eller genom brev. Och i
˚
¨
¨
¨
arbetet fran hus till hus anstranger vi oss for att besoka
¨
¨
¨
dem nar det ar mest troligt att de ar hemma.
˚
”Framg ang” trots onda andar (Apg. 19:11–22)
¨
¨
¨
¨
13 Lukas berattar
for oss att en sp annande tid foljde.
¨
˚
¨
¨
Jehova gav namligen Paulus formaga att utfora ”ovan˚ ¨
1 Paulus skrev ocksa Forsta Korinthierbrevet medan han var i Efesos.
¨
˚
¨
13, 14. a) Vad gav Jehova Paulus form aga att g ora? b) Vilket misstag
¨
¨
˚
gjorde Skevas s oner, och hur g or m anga i kristenheten i dag samma
misstag?
318
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
liga kraftgarningar”. Dukar och forkladen som Paulus
¨
¨
¨
hade anvant fordes till de sjuka, och det rackte faktiskt
˚
¨
for att de skulle bli botade. Man drev ocksa ut demoner
˚
¨
˚
˚
p a samma satt.1 (Apg. 19:11, 12) S adana enastaende
¨
segrar over Satans styrkor drog till sig mycket upp¨
˚
˚
marksamhet, bade p a gott och ont.
˚
¨
14 ”Nagra
av de kringvandrande judarna som agnade
˚
¨
¨
¨
sig at demonutdrivning” forsokte gora samma under¨
¨
verk som Paulus. Vissa av dem forsokte driva ut demo¨
ner genom att anvanda Jesu och Paulus namn. Lukas
¨
˚
¨
namner ett exempel p a detta – Skevas sju soner som till¨
¨
¨
¨
horde en prastslakt. Demonen sade till dem: ”Jesus kan¨
¨
ner jag, och med Paulus ar jag bekant; men vilka ar ni?”
¨
Den demonbesatte mannen attackerade sedan de har
¨
˚
bluffmakarna som ett vilddjur och jagade i vag dem sa¨
rade och nakna. (Apg. 19:13–16) Det har var en stor se¨
ger for ”Jehovas ord”, eftersom skillnaden mellan den
˚
¨
kraft som Paulus hade fatt och den kraftloshet som vi˚
sade sig hos de falska tillbedjarna blev sa tydlig. Det
¨
finns miljontals manniskor i dag som felaktigt tror att
¨
¨
1 Dukarna kan ha varit nasdukar som
˚
¨ for
¨ Paulus hade runt pannan
att
svetten skulle
rinna ner i ˚ ogonen. Att han ocksa anvande
¨
¨
¨
¨ inte
forkladen vid den har tiden tyder p a att han kan ha˚ arbetat som taltmakare under sina lediga timmar, kanske tidigt p a morgonen. (Apg.
20:34, 35)
˚
˚
”STOR FRAMGANG” TROTS MOTSTAND
319
¨
¨
det racker med att bara anvanda Jesu namn eller att
¨
kalla sig ”kristen”. Men som Jesus visade ar det bara de
¨
¨
som gor hans Faders vilja som har ett verkligt hopp for
framtiden. (Matt. 7:21–23)
¨ ¨
¨
¨
15 Det for
odmjukande nederlaget for Skevas soner
¨
¨
¨
¨
ledde till att manniskor b orjade kanna fruktan for Gud,
˚
¨ ¨
och manga blev darfor troende och slutade med sina
spiritistiska vanor. Kulturen i Efesos var genomsyrad
¨
av magi. Man anvande sig mycket av trollformler och
¨
¨
amuletter och aven av besvarjelser, ofta i skriven form.
˚
¨
¨
Manga efesier kande nu att de ville samla ihop sina b oc¨
ker om magiska konster och branna dem offentligt
¨
¨
– trots att b ockerna tydligen var varda hundratusentals
˚
¨
¨
kronor enligt vara dagars penningvarde.1 Lukas berat˚
˚
tar: ”S aledes fortsatte Jehovas ord att ha stor framgang
och verka med stor kraft.” (Apg. 19:17–20) Vilken fan¨
¨
tastisk seger for sanningen i kampen mot logn och de¨
¨
¨
¨
monism! De har trogna efesierna ar ett gott foredome
˚
¨
¨
¨
for oss. Vi lever ocksa i en varld som ar genomsyrad av
¨
˚
˚
1 Lukas anger ett varde p a 50 000 silverstycken.
Om han avsag
˚
denarer skulle ˚det ha tagit
en arbetare p a den tiden 50 000 dagar
¨
– omkring 137 ar – att tj ana ihop den summan ifall han arbetade sju
dagar i veckan.
¨
¨
¨
15. Hur kan vi folja efesiernas exempel n ar det g aller ockultism och
¨
˚
¨
forem al som har med det att g ora?
320
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
˚
ockultism. Om vi skulle upptacka att vi ager nagot som
˚
¨
¨
har med ockultism att gora, maste vi folja efesiernas
˚
˚
¨
exempel och gora oss av med det direkt! Lat oss halla
˚
˚
˚
¨
oss langt borta fran sadana avskyvarda vanor, vad det
¨
an kostar oss.
Det uppstod ”stor oro” (Apg. 19:23–41)
16 Vi kommer nu till den av Satans metoder som Lu¨
kas omnamner med orden: ”[Det] uppstod ... stor oro
¨
¨
med anledning av Vagen.” Det har var verkligen ingen
¨
overdrift av Lukas.1 (Apg. 19:23) En silversmed som
hette Demetrios startade oroligheterna. Han fick sina
¨
˚
¨
¨
yrkesbroders uppmarksamhet genom att forst p aminna
¨ ¨
dem om att det var forsaljningen av gudabilder som
¨
˚
hade gett dem deras valstand. Han fortsatte med att an¨
tyda att Paulus forkunnade ett budskap som inte var
¨
¨
bra for affarerna, eftersom de kristna inte tillbad guda¨
bilder. Sedan vadjade han till deras lokalpatriotiska
¨
˚
¨
¨
¨
1 Somliga sager att Paulus syftade p a den har handelsen
nar han
¨
sade till korinthierna att ”vi till
och˚ med misstr
ostade
om livet”.
¨
¨
˚
¨
(2 ¨ Kor. 1:8)
¨ Men han kan ha tankt p a ett tillfalle da faran var annu
storre. Nar Paulus skrev
att han
hade
”stridit
med vilddjur
i Efesos”,
˚
¨
˚
¨
˚
¨
kan han ha syftat
p
a
ett
tillf
alle
d
a
han
st
alldes
inf
or
vilda
djur
p a en
˚
¨
˚
¨
arena eller
(1¨ Kor.
˚ p a ett tillfalle da manniskor motarbetade honom.
¨
15:32) B ade de bokstavliga och de bildliga tolkningarna ar mojliga.
˚
16, 17. a) B eskriv hur Demetrios fick i g ang upploppet i Efesos. b) Hur
¨
visade efesierna sin fanatiska inst allning?
˚
˚
”STOR FRAMGANG” TROTS MOTSTAND
321
¨
¨
och nationalistiska kanslor genom att varna dem for
¨
¨
att deras gudinna Artemis och deras varldsberomda
˚
¨
tempel, som var vigt at henne, riskerade att ”fullstandigt raseras”. (Apg. 19:24–27)
Demetrios tal hade avsedd effekt. Silversmederna
¨
¨
b orjade ropa: ”Stor ar efesiernas Artemis”, och staden
¨
uppfylldes av forvirring, vilket ledde fram till den dra17
matiska scen som beskrevs i inledningen av kapitlet.1
¨
˚
˚
Sj alvuppoffrande som han var ville Paulus ga in p a
¨
amfiteatern och tala till folkskaran, men larjungarna
˚
˚
¨
˚
insisterade p a att han skulle halla sig darifran. En
¨
¨
¨
viss Alexander stalldes framfor folkskaran och for¨
sokte tala. Eftersom han var jude ville han kanske
¨
¨
garna forklara skillnaden mellan judarna och de krist˚
˚
na. Men folkskaran var inte intresserad av nagra sa¨
¨
¨
dana forklaringar. Nar de forstod att han var jude
¨
¨
¨
overrostade de honom genom att ropa: ”Stor ar efesier˚
˚
˚
¨
¨
nas Artemis!” S a holl de p a i tva timmar. Religios
¨ ¨
¨
fanatism har inte forandrats sedan dess. Den gor fort¨
¨
farande manniskor fullstandigt oresonliga. (Apg. 19:
28–34)
˚
˚
1 S adana skran eller sammanslutningar
av hantverkare kunde ha
˚
stor˚ makt. Omkring hundra ar senare startade till exempel bagarnas
skra ett liknande upplopp i Efesos.
322
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
Slutligen lyckades stadens skrivare lugna folkska¨
¨
¨
¨
ran. Den har fornuftige och klartankte ambetsmannen
¨ ¨
forsakrade mobben om att de kristna inte utgjorde
˚
¨
nagon fara for deras tempel och gudinna, att Paulus
˚
˚
och hans kamrater inte hade begatt nagot brott mot
¨
˚
¨
Artemistemplet och att det fanns ett tillvagagangssatt
˚ ˚
¨
˚
¨
for att fa sadana har fragor avgjorda. Det som kanske
˚
¨
hade storst verkan p a mobben var att han sade att de
˚
¨
riskerade att straffas av romarna for att de samlades p a
¨
¨
¨
det har olagliga, okontrollerade sattet. D armed upp¨
¨
¨
loste han folksamlingen. Tack vare de har fornuftiga
och praktiska orden lade sig nu folkets vrede lika
snabbt som den hade blossat upp. (Apg. 19:35–41)
¨
˚
¨
19 Det har
var inte forsta gangen som en balanserad
¨
¨
person i myndighetsstallning hade ingripit for att skyd¨
da Jesu efterfoljare, och det skulle heller inte bli den
˚
sista. Aposteln Johannes sag faktiskt i en syn att den
¨
¨
har varldens stabila element, representerade av jorden,
¨
¨
under de har sista dagarna skulle svalja en flod av sata¨ ¨
¨
nisk forfoljelse mot Jesu efterfoljare. (Upp. 12:15, 16)
˚
˚
¨
S a har det blivit. I manga fall har rattvisa domare
18
18, 19. a) Hur lugnade stadens skrivare mobben i Efesos? b) Hur har
¨
Jehovas folk ibland skyddats av varldsliga myndigheter, och vad kan vi
¨
¨
˚
˚
g ora for att vi ska fa ett s adant skydd?
˚
˚
”STOR FRAMGANG” TROTS MOTSTAND
323
¨
¨
skyddat Jehovas vittnens ratt att samlas for att tillbe
¨
¨
och att beratta om de goda nyheterna for andra. Na˚
˚
¨
turligtvis kan vart eget uppforande bidra till sadana
˚
¨
segrar. Paulus uppforande hade tydligtvis fatt vissa
¨
¨
myndighetspersoner i Efesos att kanna en vanskaplig
¨ ¨
˚
¨
respekt for honom, och darfor var de mana om hans
¨
¨
sakerhet. (Apg. 19:31) Vi hoppas innerligt att aven
˚
¨
¨
¨
vart arliga och respektfulla uppforande ska gora ett
˚
positivt intryck p a andra. Vi vet aldrig vad det kan
leda till.
¨
¨
¨
˚
20 Visst ar
det sp annande att tanka p a hur ”Jehovas
˚
ord [fortsatte] att ha stor framgang och verka med stor
˚
¨
˚
¨
¨
kraft” i det forsta arhundradet! Det ar ocksa sp annande att se hur Jehova har legat bakom liknande segrar i
˚
˚
var tid. Skulle du vilja vara med om att bidra till sada¨
˚
na segrar, hur liten din andel an skulle vara? Ta i sa fall
¨
¨
lardom av de exempel som vi har behandlat. Var od˚
¨
¨
mjuk, hall j amna steg med Jehovas organisation nar
˚
¨
˚
˚
¨
den ror sig framat, fortsatt att arbeta hart, hall dig bor˚
¨
¨
¨
ta fran ockultism och gor allt du kan for att gora ett gott
¨
¨
intryck genom ditt arliga och respektfulla uppforande.
¨
¨
˚
¨
20. a) Hur kanner du for den framg ang som Jehovas ord hade i det fors˚
¨
¨
ta arhundradet och har i dag? b) Vad ar du besluten att g ora med tanke
˚
˚
p a Jehovas segrar i var tid?
324
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
KAPITEL 21
¨
˚
”Jag ar ren fran allas blod”
¨
¨
Paulus brinnande iver f or tj ansten
˚
¨
och hans r ad till de aldste
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 20:1–38
˚
˚
PAULUS befinner sig i ett rum p a tredje vaningen i
¨
¨
ett hus i Troas, och det ar fullt av broder och systrar i
¨
¨ ¨
¨
¨
rummet. Han talar lange, for det har ar hans sista kvall
¨
tillsammans med dem. Det ar nu midnatt. Eftersom
¨
˚
¨
˚
man har tant manga lampor i rummet ar det bade ex¨
¨
¨
tra varmt och formodligen ganska rokigt. I ett av fonstren sitter en ung man som heter Eutykos. Medan Pau¨
lus talar somnar Eutykos och faller ut genom fonstret!
¨
¨
¨
2 Som lakare
ar Lukas troligen en av de forsta som
¨
¨
rusar ut och b orjar undersoka den unge mannen. Det
˚
˚
¨
¨
rader ingen tvekan om hans tillstand – han ar dod.
˚
¨
¨
(Apg. 20:9) Men da intraffar ett underverk. Paulus b o¨
¨
jer sig over Eutykos och sager till dem runt omkring:
¨
¨ ¨
¨
”Sluta upp med ert ovasen, for hans sjal ar i honom.”
¨
Paulus har vackt Eutykos till liv igen! (Apg. 20:10)
¨ ˚
¨
¨
1–3. a) B eskriv forh allandena i samband med Eutykos d od. b) Vad g or
¨
¨
Paulus, och vad visar den h ar h andelsen om honom?
¨
˚
”JAG AR REN FRAN ALLAS BLOD”
325
¨
¨
¨
Den har handelsen visar vilken maktig kraft Guds
¨
¨
heliga ande ar. Ingen kunde ge Paulus skulden for
¨
˚
¨
¨
Eutykos dod. Men han ville anda inte att dodsfallet
˚ ¨
¨
¨
¨
˚ ˚
skulle fa fordarva det har viktiga tillfallet eller fa nagon
¨
att snava andligen. Genom att han uppvackte Eutykos
¨
¨
¨
kande sig vannerna trostade och mycket styrkta att
¨
¨
¨
¨
¨
fortsatta sin tj anst nar han nu lamnade dem. Det ar
¨
˚
¨
tydligt att han kande stort ansvar for andras liv. Vi p a¨
˚
minns om hans ord: ”Jag ar ren fran allas blod.” (Apg.
˚
¨
20:26) Lat oss se hur Paulus exempel kan hj alpa oss
˚
att ocksa undvika blodskuld.
¨
¨
Han br ot upp ”for att fara till Makedonien”
(Apg. 20:1, 2)
˚
4 Paulus hade nyligen varit med om nagot
myc¨
˚
¨
ket uppskakande, som vi laste om i foregaende kapi3
tel. Hans predikoarbete i Efesos hade orsakat stora
oroligheter i staden. Silversmederna, som fick sina inkomster genom dyrkan av Artemis, hade till och med
¨
¨
startat ett upplopp! Apostlagarningarna 20:1 berattar
¨
¨
vad som hande sedan: ”Nar nu tumultet hade upp¨
¨
¨
¨
hort, sande Paulus efter larjungarna, och nar han hade
¨
4. Vilken uppskakande h andelse hade Paulus varit med om?
326
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
uppmuntrat dem och sagt farval till dem, brot han upp
¨
for att fara till Makedonien.”
¨
5 Pa˚ vagen
till Makedonien stannade Paulus till i
¨
hamnstaden Troas och blev kvar dar en tid. Han hop¨
¨
pades att han och Titus, som hade sants i vag till Ko¨
¨
rinth, skulle traffas i Troas. (2 Kor. 2:12, 13) Men nar
det stod klart att Titus inte skulle komma dit fort¨
¨
satte Paulus till Makedonien, dar han mojligen stan˚
˚
nade i omkring ett halvar och talade ”manga uppmunt¨
rande ord till dem som var dar”.1 (Apg. 20:2) Till sist
kom Titus till Paulus i Makedonien och hade med sig
˚
goda nyheter om korinthiernas reaktion p a Paulus
¨
¨
forsta brev. (2 Kor. 7:5–7) Det har fick Paulus att
skriva ytterligare ett brev till dem, det som vi kallar
Andra Korinthierbrevet.
¨
¨
¨
6 Nar
Lukas beskriver Paulus besok hos broderna i
¨
Efesos och Makedonien, sager han intressant nog att
˚
Paulus hade ”uppmuntrat dem” och ”talat manga upp¨
muntrande ord till dem”. De har uttrycken speglar
˚
˚
1 Se rutan ”Paulus brev fran Makedonien”, p a sidan 328.
¨
5, 6. a) Hur l ange kan Paulus ha stannat i Makedonien, och vad gjorde
¨
¨
¨
¨
han for vannerna d ar? b) Vilken inst allning hade Paulus till sina medtroende?
¨
˚
”JAG AR REN FRAN ALLAS BLOD”
327
˚
PAULUS
BREV
FR
AN
MAKED ONIEN
¨
I sitt andra brev till korinthierna sager Paulus att
¨
¨
¨
han oroade sig for broderna i Korinth nar han kom
till Makedonien. Men Titus kom till honom med
˚
¨
goda nyheter fran Korinth, och det trostade honom.
˚
˚
Det var da, omkring ar 55, som han skrev Andra
Korinthierbrevet, och i det antyder han att han var
kvar i Makedonien. (2 Kor. 7:5–7; 9:2–4) En av de
¨
˚
¨
saker som Paulus tankte mycket p a under den har
perioden var att insamlingen till de heliga i Judeen
˚
¨
skulle slutforas. (2 Kor. 8:18–21) Han var ocksa be¨
kymrad over att det fanns ”falska apostlar, svekfulla
arbetare”, i Korinth. (2 Kor. 11:5, 13, 14)
¨
˚
¨
Det ar mojligt att Paulus skrev brevet till Titus fran
˚
˚
¨
Makedonien. Paulus besokte Kreta nagon gang under
˚
aren 61 till 64, dvs. efter det att han hade blivit fri˚
˚
¨
¨
given fran sin forsta fangenskap i Rom. Han lamna¨
¨
¨
de kvar Titus dar for att ratta till vissa problem och
¨
¨
¨
tillsatta aldste i forsamlingarna. (Tit. 1:5) Han bad
˚
¨
¨
Titus mota honom i Nikopolis. Pa den har tiden
¨
˚
fanns det flera stader i Medelhavsomradet med det
namnet, men det tycks mest sannolikt att han mena˚
¨
de det Nikopolis som lag i nordvastra Grekland. Han
¨
arbetade troligen i de trakterna nar han skrev till
Titus. (Tit. 3:12)
328
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
˚
¨
Paulus forsta brev till Timoteus ar ocksa fran tiden
˚
˚
¨
mellan de bada ganger som Paulus satt fangslad i
˚
Rom, dvs. perioden aren 61 till 64. I inledningen av
¨
brevet sager han att han hade bett Timoteus stanna
˚
¨
kvar i Efesos da han sj alv begav sig av till Make¨
˚
donien. (1 Tim. 1:3) Det tycks vara darifran som han
¨
˚
¨
skrev det har brevet for att ge Timoteus faderliga rad,
¨
˚
uppmuntran och anvisningar om vissa tillvagagangs¨
¨
¨
satt som forsamlingarna skulle folja.
¨
tydligt den installning Paulus hade till sina medtroen˚
´
¨
de. Till skillnad fran fariseerna, som foraktade andra,
˚
betraktade Paulus faren som medarbetare. (Joh. 7:
¨
¨
¨
47–49; 1 Kor. 3:9) Han beholl den installningen aven
¨
˚
nar han var tvungen att ge dem tydliga rad. (2 Kor. 2:4)
¨
¨
˚
¨
7 Forsamlings
aldste och resande tillsyningsman i var
¨
¨
¨
¨
¨
tid forsoker folja Paulus exempel. Aven nar de ger till¨
˚
rattavisning har de som mal att bygga upp dem som
¨
˚
¨
¨
¨
¨
behover hj alp. De visar forstaelse och forsoker att upp¨
¨
¨
¨
muntra i stallet for att fordoma. En erfaren resande
˚
¨
˚
¨
tillsyningsman sade sa har: ”De flesta av vara broder
¨
¨
¨
¨
och systrar vill gora det som ar ratt, men de kanner sig
¨
¨
¨
ofta frustrerade, oroliga och oformogna att hjalpa sig
¨
˚
¨
7. Hur kan de kristna tillsyningsm annen i var tid folja Paulus exempel?
¨
˚
”JAG AR REN FRAN ALLAS BLOD”
329
¨
¨
˚
sj alva.” Tillsyningsmannen kan bygga upp sadana medtroende och ge dem styrka. (Hebr. 12:12, 13)
”En komplott hade anstiftats mot honom” (Apg. 20:3, 4)
˚
8 Fran
Makedonien begav sig Paulus till Korinth.1
˚
¨
Efter tre manader i Korinth ville han fortsatta till
¨
˚
˚
˚
Kenkreai, dar han planerade att ga ombord p a en bat
¨
˚
till Syrien. Darifran skulle han kunna ta sig till Je¨
¨
¨
rusalem och overlamna bidragen till de behovande
¨
¨
˚
vannerna dar.2 (Apg. 24:17; Rom. 15:25, 26) Men da
¨
˚
¨
¨
hande nagot ovantat som fick honom att andra sina
¨
¨
planer. I Apostlagarningarna 20:3 berattas det: ”En
komplott hade anstiftats mot honom av judarna.”
¨
˚
¨
9 Det ar
inte forvanande att judarna var fientligt in¨
stallda till Paulus. De betraktade ju honom som en av¨
¨
¨
falling. Tidigare hade hans forkunnartj anst lett till att
¨
Crispus, en framtradande person i den korinthiska
¨
synagogan, hade blivit omvand. (Apg. 18:7, 8; 1 Kor.
¨
1:14) Vid ett annat tillfalle hade judarna i Korinth
¨
¨
1 Det var troligen under det har besoket i Korinth som Paulus skrev
brevet till romarna.
¨
˚
¨
¨
2 Se rutan ”Paulus overlamnar bidragen till de behovande”, p a
sidan 332.
¨
¨
8, 9. a) Varfor seglade inte Paulus i vag till Syrien som han hade
¨
¨
planerat? b) Varfor kan judarna ha varit fientligt inst allda till Paulus?
330
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
framfort anklagelser mot Paulus infor Gallio, prokon¨
suln i Akaja. Men han hade avfardat anklagelserna
som ogrundade – ett beslut som gjorde Paulus fiender
ursinniga. (Apg. 18:12–17) Judarna i Korinth kan ha
¨
¨
kant till eller anat att Paulus snart skulle segla i vag
˚
¨
¨
˚
¨
¨
fran det narbelagna Kenkreai, sa de tankte lagga sig i
˚
¨
¨
¨
bakhall for honom dar. Vad skulle han gora?
¨
˚
¨
10 Paulus tankte
p a sin egen sakerhet och ville skyd¨ ¨
¨
da de bidrag som han hade anfortrotts, och darfor und¨
vek han Kenkreai och tog samma vag tillbaka genom
Makedonien som han kom. Naturligtvis var det inte
¨
¨
¨
¨
ofarligt att fardas landvagen. Rovare lurade ofta langs
¨
˚ ¨
de forntida vagarna. Ocksa vardshusen kunde vara far¨
˚
˚
liga platser. Men Paulus valde anda farorna p a land
¨
¨
framfor de som vantade honom i Kenkreai. Som tur
¨
¨
var fardades han inte ensam. Under den har delen av
¨
missionsresan hade han sallskap av Aristarkus, Gajus,
Secundus, Sopatros, Timoteus, Trofimos och Tykikos.
(Apg. 20:3, 4)
¨
¨
11 Nutida kristna gor
vad de kan for att skydda sig
¨
¨
¨
nar de ar ute i tjansten, precis som Paulus gjorde.
¨
10. Var det fegt av Paulus att undvika Kenkreai? Forklara.
˚ ¨
˚
¨
11. Vilka rimliga atg arder vidtar de kristna i var tid for att skydda sig,
¨
och vilket m onster gav Jesus i det avseendet?
¨
˚
”JAG AR REN FRAN ALLAS BLOD”
331
¨
¨
PAULUS OVERL AMNAR
BIDRAGEN
¨
TILL DE BEH OVANDE
˚
Under perioden efter pingsten ar 33 drabbades de
˚
˚
kristna i Jerusalem av manga svarigheter – de hade ont
˚
¨ ¨
om mat, blev forfoljda och plundrade p a sina till˚
¨
horigheter. Av den anledningen var nagra av dem i be¨
˚
¨
hov av hjalp. (Apg. 11:27–12:1; Hebr. 10:32–34) S a nar
¨
˚
de aldste i Jerusalem omkring ar 49 gav Paulus an˚
¨
¨
visning om att inrikta sig p a att forkunna for icke˚
judarna, bad de honom att ”komma ihag de fattiga”.
Och det var precis vad han gjorde genom att ha tillsyn
¨
˚
¨
¨
over en hjalpinsamling som p agick i forsamlingarna.
(Gal. 2:10)
˚
Ar 55 uppmanade Paulus korinthierna: ”Ni [skall]
˚
¨
˚
¨
gora p a samma satt som jag har gett anvisning om at
˚ ¨
¨
forsamlingarna i Galatien. Pa forsta dagen i veckan
¨
skall var och en hemma hos sig regelbundet lagga un˚
˚
˚
dan nagot att spara, alltefter vad han har rad med, sa
¨
¨
att det inte skall ske insamlingar forst nar jag kommer.
¨
¨
¨
Men nar jag kommer fram, skall jag sanda de man som
˚
¨
¨
¨
¨
ni genom brev godkanner for att fora er valmenta gava
¨
¨
till Jerusalem.” (1 Kor. 16:1–3) Nar Paulus strax darefter skrev sitt andra inspirerade brev till korinthierna
˚
¨
¨
bad han dem gora i ordning sin gava, och han namn˚
de ocksa att makedonierna var med om att bidra.
(2 Kor. 8:1–9:15)
332
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
¨ ¨
¨
Ar 56 traffade darfor Paulus representanter for olika
¨
¨
¨
¨
forsamlingar for att de skulle overlamna alla bidrag
¨
¨
som hade samlats in. Nio man fardades tillsammans,
¨
¨
¨
dels for sakerhetens skull, dels for att Paulus inte skul¨
˚
˚
˚
¨
le kunna anklagas for att ha anvant gavorna p a nagot
¨
¨
¨
¨
¨
olampligt satt. (2 Kor. 8:20) Att overlamna de har bidragen var Paulus huvudsyfte med resan till Jeru¨
˚
salem. (Rom. 15:25, 26) Langre fram sade han till stat˚
˚
˚
¨
hallaren Felix: ”Efter ganska manga ar kom jag for att
¨
¨
˚
frambara barmhartighetsgavor till min nation, och
˚
offergavor.” (Apg. 24:17)
˚
˚
˚
I en del omraden gar de tillsammans i grupp, eller at˚
˚
¨
˚
¨
minstone tva och tva, i stallet for att ga ensamma. Hur
¨
˚
¨ ¨
¨ ¨
ar det da med forfoljelse? De kristna vet att forfoljel˚
se inte gar att undvika. (Joh. 15:20; 2 Tim. 3:12) Men
¨
¨
˚
¨
de utsatter sig inte medvetet for fara. Tank p a vad Je¨
˚
¨
sus gjorde. Nar motstandare i Jerusalem vid ett tillfalle
˚
¨
¨
tog upp stenar for att kasta p a honom, ”gomde [han]
¨
sig och gick ut ur templet”. (Joh. 8:59) Nar judarna
¨
¨
langre fram planerade att doda honom, ”vandrade ...
¨
[han] inte langre omkring offentligt bland judarna,
¨
˚
¨
utan han gav sig av darifran till landet nara vildmar¨
ken”. (Joh. 11:54) Jesus gjorde vad han kunde for att
¨
˚
”JAG AR REN FRAN ALLAS BLOD”
333
˚ ¨
¨
skydda sig sa lange det inte stred mot Guds vilja for
¨
honom. De kristna i dag gor likadant. (Matt. 10:16)
¨
˚
¨
De blev ”overm attan tr ostade” (Apg. 20:5–12)
¨
12 Paulus och hans kamrater fardades
tillsammans
¨
genom Makedonien, men darefter delade de tydli˚
¨
gen p a sig. De traffades uppenbarligen igen i Troas.1
¨
I skildringen sags det: ”Vi kom till dem i Troas
¨
inom fem dagar.”2 (Apg. 20:6) Det var har som den
¨
¨
¨
unge Eutykos blev uppvackt, som vi laste om i b orjan
¨
¨
¨
av kapitlet. Forestall dig hur broderna och systrarna
¨
¨
¨
¨
kande sig nar de fick se sin van uppvackas till liv igen!
¨
˚
¨
¨
I skildringen berattas det att de blev ”overmattan trostade”. (Apg. 20:12)
˚
¨
¨
13 S adana
har underverk intraffar naturligtvis inte
¨
¨
¨
¨
i dag. Men de som har forlorat nara och kara i doden
¨
˚
˚
¨
¨
blir anda ”overmattan trostade” av det hopp om en
˚
¨
˚
uppstandelse som Bibeln ger. (Joh. 5:28, 29) Tank sa
¨
¨
1 Att Lukas˚ skriver i ˚ forsta
6
¨
¨ person i Apostlagarningarna 20:5,
tycks tyda p a att¨ han aterforenades med Paulus i Filippi, dar han
tidigare kan ha lamnats kvar av honom. (Apg. 16:10–17, 40)
˚
˚
2 Resan fran Filippi till Troas tog fem dagar. Det kan ha berott p a
ogynnsamma
vindar, eftersom samma resa tidigare bara hade tagit
˚
tva dagar. (Apg. 16:11)
˚
˚ ¨
12, 13. a) Vilken inverkan hade Eutykos uppst andelse p a forsamlingen?
¨
¨
¨
¨
¨
b) Vilket hopp tr ostar dem som har forlorat n ara och kara i d oden?
334
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
˚
har: Eftersom Eutykos var ofullkomlig dog han sa sma¨
ningom igen. (Rom. 6:23) Men de som blir uppvackta
¨
˚
¨
i Guds nya varld har utsikten att fa leva for evigt! Och
˚
˚ ¨
¨
de som far uppsta for att harska tillsammans med Jesus
¨
¨
i himlen klas dessutom i ododlighet. (1 Kor. 15:51–53)
¨
Som kristna har vi – oavsett om vi tillhor de smorda
˚
¨
eller de ”andra faren” – all anledning att kanna oss
˚
¨
¨
”overmattan trostade”. (Joh. 10:16)
˚
”Offentligt och fr an hus till hus” (Apg. 20:13–24)
¨
¨
˚
14 Paulus och de andra mannen
fardades fran Troas
till Assos och vidare till Mitylene, Chios, Samos och
˚
Miletos. Paulus mal var att hinna fram till Jerusalem
˚
¨
till pingsthogtiden. Att han hade brattom till Jerusalem
˚ ˚
˚
¨
¨
forklarar varfor han p a aterresan valde en bat som inte
stannade till i Efesos. Men eftersom han ville tala med
¨
˚
¨
¨
aldstebroderna fran Efesos, bad han dem traffa honom
¨
i Miletos. (Apg. 20:13–17) Nar de kom dit sade han till
¨
˚
˚
¨
dem: ”Ni vet mycket val hur jag, fran forsta dagen da
jag kom till provinsen Asia, var hos er hela tiden och
¨
˚
¨
¨
gjorde slavtjanst at Herren med den storsta odmjuk˚
¨
het och under tarar och provningar som drabbade mig
¨
¨
˚
¨
¨
14. Vad sade Paulus till aldstebr oderna fr an Efesos n ar han tr affade
dem i Miletos?
¨
˚
”JAG AR REN FRAN ALLAS BLOD”
335
genom judarnas komplotter, medan jag inte undandrog
¨
˚
¨
mig att beratta for er om nagot som helst av det som
˚
var nyttigt eller att undervisa er offentligt och fran hus
˚
¨
till hus, utan jag vittnade grundligt bade for judar och
¨
˚ ˚
¨
¨
for greker om sinnesandring infor Gud och tro p a var
Herre Jesus.” (Apg. 20:18–21)
˚
¨
¨
15 Det finns manga
satt att forkunna de goda ny˚
˚
˚
¨ ¨
heterna p a i var tid. Liksom Paulus forsoker vi ga dit
¨
˚
dar det finns folk, till exempel till busshallplatser, torg
¨
¨
¨
˚
¨
och gator dar det ar liv och rorelse. Men tjansten fran
¨
˚
˚
¨
¨
hus till hus forblir anda var framsta predikometod.
˚
¨
¨
¨
Varfor det? Till att borja med gor arbetet fran hus till
˚
¨
¨
hus att alla far en god mojlighet att regelbundet hora
˚
Rikets budskap, och det aterspeglar Guds opartiskhet.
¨
¨
˚
¨
Den har tjanstegrenen ger ocksa uppriktiga manniskor
˚
¨
¨
mojlighet att fa personlig hjalp i enlighet med sina be¨
˚
¨
˚
hov. Tjansten fran hus till hus starker dessutom var egen
˚
¨
tro och uthallighet. Ja, den brinnande ivern for arbetet
˚
¨
med att vittna ”offentligt och fran hus till hus” ar som
˚
¨
¨
ett varumarke for de sanna kristna i var tid.
˚
¨
¨ ¨
¨
16 Paulus forklarade
for aldstebroderna fran Efesos
¨
˚
¨
¨
˚
15. Vilka ar n agra av fordelarna med tj ansten fr an hus till hus?
¨
16, 17. Hur visade Paulus att han var or add, och hur efterliknar nutida
kristna honom?
336
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
att han inte visste vilka faror som vantade honom i
¨
¨
Jerusalem. Men han sade: ”Likval raknar jag inte alls
¨
˚
¨
¨
min sj al som nagot som ar dyrbart for mig, om jag bara
˚
¨
˚
far fullborda mitt lopp och den tj anst som jag har fatt
av Herren Jesus, att grundligt vittna om de goda ny¨
¨
heterna om Guds ofortjanta omtanke.” (Apg. 20:24)
¨
¨
˚
Paulus var oradd och lat ingenting – varken dalig
¨
˚
˚
halsa eller bittert motstand – hindra honom fran att
¨
fullgora sin uppgift.
¨
˚
¨
˚
˚
¨
17 Aven de kristna i dag maste
utharda svara forhal˚
¨
landen av olika slag. En del arbetar under forbud fran
¨
¨ ¨
myndigheterna och blir forfoljda. Andra kampar tap¨
¨
pert mot fysiska och kanslomassiga sjukdomar. Krist¨
¨
na ungdomar utsatts for grupptryck i skolan. Men oav¨
¨
sett omstandigheterna ar Jehovas vittnen orubbliga
¨
och trogna, precis som Paulus var. De ar beslutna att
vittna grundligt om de goda nyheterna.
18
˚
¨
˚
”Ge akt p a er sj alva” och p a hela hjorden
(Apg. 20:25–38)
¨
¨
˚
¨
Paulus gav darefter rattframma rad till de aldste
¨
˚
18. Hur undvek Paulus blodskuld, och hur kunde de aldste fr an Efesos
˚ ¨
ocks a g ora det?
¨
˚
”JAG AR REN FRAN ALLAS BLOD”
337
˚
¨
¨
fran Efesos, och han anvande sitt eget handlingssatt
¨
¨
som exempel. Forst berattade han att det troligen var
˚
˚
¨
˚
sista gangen de sags. Sedan sade han: ”Jag ar ren fran
allas blod; jag har ju inte undandragit mig att be¨
¨
ratta for er om allt vad Gud har beslutat.” Hur kun¨
˚
˚
¨
¨
de aldstebroderna efterlikna Paulus och p a sa satt
˚
¨
undvika blodskuld? Han sade: ”Ge akt p a er sj alva
˚
och p a hela den hjord inom vilken den heliga anden
¨
¨
har satt er till tillsyningsman, till att vara herdar for
¨
¨
¨
Guds forsamling, som han har forvarvat med blodet
¨
av sin egen Son.” (Apg. 20:26–28) Paulus varnade for
¨
¨
att ”fortryckande vargar” skulle nastla sig in i hjor¨
¨
¨
¨
den och ”forvranga sanningen for att dra bort lar¨
¨
jungarna efter sig”. Vad skulle de aldste gora? Han gav
˚
˚
dem radet: ”Hall er ... vakna och ha i minnet att jag i
˚
¨
tre ars tid, natt och dag, inte upphorde med att all˚
¨
varligt formana var och en under tarar.” (Apg. 20:
29–31)
˚
¨
¨
¨
Vid slutet av det forsta arhundradet b orjade ”for¨
˚
tryckande vargar” framtrada. Omkring ar 98 skrev
19
¨
¨
˚
19. Vilket avfall vaxte fram mot slutet av det forsta arhundradet, och
˚
vad ledde detta till under senare arhundraden?
338
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
aposteln Johannes: ”Det [har] redan nu framtratt
˚
˚
˚
manga antikrister. ... De har utgatt fran oss, men de
¨
¨
¨
horde inte till oss; for om de hade hort till oss, skulle
˚
de ha stannat kvar hos oss.” (1 Joh. 2:18, 19) Pa 200¨
talet hade avfallet lett till att kristenhetens prastklass
˚
˚
¨
¨
hade uppstatt, och p a 300-talet fick den fordarva¨
de formen av ”kristendom” officiellt erkannande av
¨
kejsar Konstantin. Genom att de religiosa ledarna in¨
forde hedniska ritualer och gav dem en ”kristen” fernis¨
¨
¨
sa kan man verkligen saga att de ”forvrangde sanningen”. Verkningarna av avfallet kan vi fortfarande se i
¨
¨
kristenhetens laror och sedvanjor.
¨
20 Paulus levde och handlade p a˚ ett helt annat satt
¨
an de som senare skulle komma att utnyttja hjorden.
˚
¨
¨
¨
Han arbetade for att forsorja sig, sa att han inte skul¨
¨
¨
¨
le bli en b orda for forsamlingen. Han anstrangde sig
¨
˚
¨
¨
for sina medtroendes skull, men inte for att tjana nagot
˚
¨
˚
¨
p a det. Han uppmanade aldstebroderna fran Efesos att
¨
¨
vara sj alvuppoffrande. Han sade till dem: ”[Ni] b or bi˚
¨
¨
sta dem som ar svaga och b or ha Herren Jesu ord i
¨
20, 21. Hur visade Paulus att han var sj alvuppoffrande, och hur kan
¨
nutida kristna aldste vara det?
¨
˚
”JAG AR REN FRAN ALLAS BLOD”
339
˚
¨
¨
¨
minnet, da han sj alv sade: ’Det ar lyckligare att ge an
˚
att fa.’ ” (Apg. 20:35)
¨
¨
¨
21 Nutida kristna aldste
ar sjalvuppoffrande, precis
¨
som Paulus var. Medan kristenhetens prasterskap skin˚
¨
nar sina hjordar utfor de som har fatt ansvaret ”att
¨
¨
¨
vara herdar for Guds forsamling” sina uppgifter osjal¨
¨
viskt. Stolthet och arelystnad hor inte hemma i den
¨
¨
kristna forsamlingen, eftersom de som vill ”soka sin
¨
˚
egen ara” kommer att misslyckas i det langa loppet.
¨
¨
¨
(Ords. 25:27) Formatenhet kan bara leda till vanara.
(Ords. 11:2)
¨
¨
¨
Paulus akta karlek till sina broder gjorde honom
¨
¨
mycket omtyckt. Ja, nar Paulus skulle ge sig i vag ”blev
˚
¨
[det] en hel del grat bland dem alla, och de foll Paulus
¨
om halsen och kysste honom omt”. (Apg. 20:37, 38) De
¨
¨
kristna uppskattar och kanner varmt for dem som i
¨
¨
¨
likhet med Paulus osj alviskt ger ut av sig sjalva for
¨
hjordens skull. Nar du nu har granskat Paulus mycket
˚
˚
fina exempel, haller du da inte med om att han varken
¨
¨
˚
¨
¨
skrot eller overdrev nar han sade: ”Jag ar ren fran allas
22
blod”? (Apg. 20:26)
¨
˚
¨
˚
22. Varfor var Paulus s a omtyckt av de aldste fr an Efesos?
340
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
KAPITEL 22
˚
”M a Jehovas vilja ske”
Paulus reser till Jerusalem
¨
besluten att g ora Guds vilja
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 21:1–17
¨
˚
DET ar ett tarfyllt avsked i Miletos. Paulus och Lukas
˚
˚
¨
˚
¨
har svart att slita sig fran sina alskade broder fran
˚
¨
˚
˚ ˚
¨
Efesos. De bada missionarerna star p a batdacket, och i
¨
¨
packningen har de den mat de behover for resan. De har
˚
ocksa med sig pengarna som har samlats in till de be¨
hovande kristna i Judeen, och de ser verkligen fram
˚ ¨
¨
˚
emot att fa overlamna gavan.
˚
˚
2 En mild bris fyller seglen, och baten
glider ut fran
˚
¨
den livliga kajen. De bada mannen och deras sju res˚
˚
¨
kamrater ser p a sina sorgsna broder som star vid kaj¨
kanten. (Apg. 20:4, 14, 15) De fortsatter att vinka tills
¨
˚
¨
deras vanner p a land forsvinner ur sikte.
˚
¨
3 I omkring tre ar
har Paulus samarbetat nara med de
¨
¨
˚ ¨
aldste i Efesos. Men nu ar han p a vag till Jerusalem i
¨
enlighet med den heliga andens vagledning. Han vet i
˚
¨
viss man vad som vantar honom. Tidigare har han
¨ ¨
˚ ¨
¨
¨
1–4. Varfor ar Paulus p a vag till Jerusalem, och vad vantar honom d ar?
˚
”MA JEHOVAS VILJA SKE”
341
¨
¨
¨
˚ ¨
¨
berattat for de aldste: ”Bunden i anden ar jag p a vag till
¨
¨
Jerusalem, fast jag inte vet vad som skall handa mig dar,
˚
˚ ˚
utom att den heliga anden i stad efter stad gang p a gang
˚
¨
¨
¨
vittnar for mig, da den sager att bojor och vedermodor
¨
¨
vantar mig.” (Apg. 20:22, 23) Trots faran kanner han sig
˚
”bunden i anden”, dvs. bade tvingad och villig att bege
¨
sig till Jerusalem enligt andens ledning. Han satter stort
¨
˚
¨
¨
varde p a sitt liv, men det viktigaste for honom ar att
¨
gora Guds vilja.
¨
¨
¨
¨
˚
¨
4 Ar det sa˚ du kanner
det? Nar vi overlamnar oss at
˚
¨
Jehova lovar vi hogtidligt att det viktigaste i vart liv ska
¨
vara att gora hans vilja. Vi kan ha nytta av att under˚
¨
soka aposteln Paulus exempel p a trohet.
˚
De fick ”sikte p a Cypern” (Apg. 21:1–3)
˚
5 B aten
som Paulus och hans kamrater gick ombord
˚ ¨
p a holl ”rak kurs”. Med andra ord seglade de i medvind
˚
utan att kryssa tills de nadde Kos senare samma dag.
¨ ¨
¨
(Apg. 21:1) De tycks ha legat for ankar dar over natten
innan de seglade vidare till Rhodos och Patara. I Patara,
˚
˚
¨
p a Mindre Asiens sydkust, gick broderna ombord p a en
˚
¨
stor lastbat, som forde dem direkt till Tyros i Fenicien.
˚
¨
˚
¨
Pa vagen passerade de ”Cypern ... p a vanster hand”.
¨
¨
¨
5. Vilken vag fardades Paulus och hans kamrater for att ta sig till Tyros?
342
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
(Apg. 21:3) Varfor tog Lukas med den detaljen nar han
¨
skrev Apostlagarningarna?
¨
¨
6 Paulus kanske pekade p a˚ on
och berattade om sina
¨
¨
upplevelser dar under den forsta missionsresan om˚
˚
kring nio ar tidigare. Da hade Paulus, Barnabas och
˚
¨
Johannes Markus stott p a trollkarlen Elymas, som hade
˚
¨ ¨
forsokt hindra dem fran att predika. (Apg. 13:4–12)
¨
˚ ¨
¨
˚
¨
Nar Paulus nu sag on tankte han kanske p a den handel¨
¨
sen och blev uppmuntrad och styrkt infor det som van˚
¨
¨
tade honom. Det kan vara bra for oss ocksa att tanka
˚
¨
¨
p a hur Gud har valsignat oss och hjalpt oss att ut¨
˚
˚
¨
¨
harda svarigheter. Da kan vi kanna samma overtygelse
˚
som David, som sade: ”Manga olyckor drabbar den
¨
¨
rattfardige, men Jehova befriar honom ur dem alla.”
(Ps. 34:19)
¨
Vi ”fann ... l arjungarna” (Apg. 21:4–9)
˚
¨
7 Paulus insag
hur vardefullt det kristna kamratskapet
¨
¨
ar och ville garna vara tillsammans med sina medtroen¨
¨
de. Lukas skriver att nar de kom till Tyros fann de larjungarna ”genom efterforskning”. (Apg. 21:4) Eftersom
¨
6. a) Varfor kan Paulus ha blivit uppmuntrad av att se Cypern? b) Vil¨
¨
˚
ken slutsats kommer du fram till n ar du t anker p a hur Jehova har
¨
¨
valsignat och hj alpt dig?
¨
7. Vad gjorde Paulus och de andra n ar de kom till Tyros?
˚
”MA JEHOVAS VILJA SKE”
343
¨
de visste att det fanns kristna i Tyros, sokte de upp
¨
dem och bodde troligen hos dem. En av de stora for˚
¨
manerna med att ha sanningen ar att vi kan bege oss
¨
¨
¨
˚
nastan vart som helst i varlden och anda finna med¨
troende som kommer att ta emot oss. De som alskar
¨
¨
Gud och som utovar den sanna tillbedjan har vanner
˚
¨
overallt p a jorden.
¨
¨
˚
8 Nar
Lukas berattar om sjudagarsuppehallet i Tyros
¨
˚
¨
¨
namner han nagot som kan verka markligt till en bor˚
˚
¨
jan: ”Genom anden sade de [broderna i Tyros] gang p a
˚
¨
gang till Paulus att inte satta sin fot i Jerusalem.” (Apg.
¨
¨
21:4) Hade Jehova andrat sig? Gav han nu Paulus vagledning om att inte bege sig till Jerusalem? Nej. Anden
hade visat honom att han skulle bli illa behandlad i
˚
¨
˚
Jerusalem, men inte att han skulle halla sig darifran.
¨
¨
Med helig andes hjalp tycks broderna i Tyros helt riktigt
˚
˚
¨
ha dragit slutsatsen att Paulus skulle raka ut for svarig¨ ¨
heter i Jerusalem. Av ren omtanke bad de honom darfor
˚
¨
att inte bege sig dit upp. Man kan forsta att de ville
¨
¨
skydda honom mot en overhangande fara. Men han var
¨ ¨
¨
besluten att gora Jehovas vilja och fortsatte darfor
resan mot Jerusalem. (Apg. 21:12)
¨
˚
¨
¨
8. Hur ska vi forst a det som s ags i Apostlag arningarna 21:4?
344
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
Nar Paulus horde broderna uttrycka sin oro, mindes
¨
¨
han kanske att Jesus hade mott en liknande reaktion nar
¨
¨
¨
han berattade for larjungarna att han skulle bege sig till
˚
˚
¨
Jerusalem, utsta manga lidanden och bli dodad. Petrus
¨
¨
kande starkt for Jesus och hade sagt till honom: ”Var
¨
¨
˚
barmhartig mot dig sjalv, Herre; du skall inte alls fa
¨
detta slut.” Jesus svarade honom: ”Forsvinn bakom mig,
¨
˚ ¨
¨
¨
Satan! Du ar for mig en sten att snava p a, for du tanker
¨
inte Guds tankar, utan manniskors.” (Matt. 16:21–23)
˚
¨
Jesus var besluten att handla p a det sjalvuppoffrande
¨
¨
satt som Gud hade gett honom i uppdrag att gora. Pau¨
¨
¨
lus kande likadant. Broderna i Tyros menade sakert bara
¨
val, precis som Petrus, men de urskilde inte vad som var
Guds vilja.
¨
¨
¨
10 Tanken p a˚ att vara snall
mot sig sjalv eller att folja
˚
˚
¨
minsta motstandets lag tilltalar manga i dag. Manniskor
¨
¨
¨
¨
i allmanhet soker sig garna till religioner som ar be¨
¨
˚
¨
kvama och som inte kraver sa mycket av dem. Jesus dar¨
¨
emot framholl en helt annan installning. Han sade till
¨
˚
¨
¨
sina larjungar: ”Om nagon vill folja mig, skall han for¨
˚
¨
neka sig sjalv och lyfta upp sin tortyrp ale och standigt
9
¨
˚ ¨
¨
¨
9, 10. a) Vilken situation kan Paulus ha t ankt p a n ar han h orde br oder¨
¨
na i Tyros uttrycka sin oro? b) Vilken inst allning ar vanlig i dagens
¨
˚
varld, och hur skiljer den sig fr an det Jesus sade?
˚
”MA JEHOVAS VILJA SKE”
345
¨
˚
¨
˚
¨
¨
folja mig.” (Matt. 16:24) Det ar bade ratt och forstan¨
¨
¨
digt att folja Jesus, men det ar inte enkelt och latt.
¨
11 Snart var det dags for
Paulus, Lukas och de andra
¨
¨
broderna att fortsatta vidare. Beskrivningen av deras
¨
¨
avresa ar rorande och visar att Paulus var mycket om¨
¨
tyckt av vannerna i Tyros och att de verkligen stodde
¨
¨
¨
hans forkunnartjanst. Mannen, kvinnorna och barnen
¨
foljde Paulus och de andra till stranden. Tillsammans
˚
¨
¨
foll de alla p a kna och bad, och sedan tog de far¨
˚
val. Efterat gick Paulus, Lukas och deras reskamrater
˚
˚
¨
ombord p a en bat och fortsatte till Ptolemais, dar de
¨
¨
traffade broderna och systrarna och stannade hos dem
under en dag. (Apg. 21:5–7)
¨
¨
12 Lukas berattar
att Paulus och hans reskamrater dar¨
efter gav sig av till Caesarea. Nar de kom dit ”gick [de]
¨
in i huset hos evangelieforkunnaren Filippus”.1 (Apg.
˚
˚
¨
¨
21:8) De maste ha varit mycket glada over att fa traffa
˚
Filippus. Omkring 20 ar tidigare hade han blivit utsedd
¨
av apostlarna till att hjalpa till med att dela ut mat i den
¨
1 Se rutan˚ ”Caesarea – huvudstaden for den romerska provinsen
Judeen”, p a sidan 348.
¨
¨
¨
11. Hur visade l arjungarna i Tyros att de alskade och st odde Paulus?
¨
¨
¨
˚
12, 13. a) Varfor kan vi s aga att Filippus tj anade troget under m anga
˚
¨
¨
¨
¨
¨
˚
ar? b) Hur ar Filippus ett fint fored ome for kristna fader i var tid?
346
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
nybildade kristna forsamlingen i Jerusalem. Han hade
˚
¨
nu varit en ivrig forkunnare under lang tid. Vi minns att
¨
¨
˚
¨ ¨
nar larjungarna skingrades p a grund av forfoljelse gav
¨
¨
¨
¨
han sig i vag till Samaria och b orjade forkunna dar.
¨
¨
Langre fram vittnade han for den etiopiske eunucken
¨
och dopte honom. (Apg. 6:2–6; 8:4–13, 26–38) Han hade
˚
˚
¨
verkligen manga ar av trogen tjanst bakom sig!
¨
¨
¨
13 Filippus hade inte forlorat
sin entusiasm for tjansten. Han bodde nu i Caesarea och var fortfarande fullt
upptagen med predikoarbetet, som Lukas visar genom
˚
˚
¨
att kalla honom ”evangelieforkunnaren”. Vi far ocksa
¨
veta att han nu hade fyra dottrar som profeterade, och
˚
˚
¨
det tyder p a att de foljde i sin fars fotsp ar.1 (Apg. 21:9)
˚
˚
¨
Filippus maste alltsa ha gjort mycket for att bygga
¨
˚
upp andligheten hos sin familj. Kristna fader i var tid
¨
har all anledning att folja hans exempel genom att ta
¨
¨
ledningen i tjansten och hjalpa sina barn att tycka om
¨
forkunnararbetet.
¨
14 Pa˚ den ena platsen efter den andra sokte
Paulus upp
¨
sina medtroende och var tillsammans med dem. Vanner¨
˚
¨
¨
na i forsamlingarna var sakert glada over att fa visa
¨
˚
1 Se rutan ”Kunde kristna kvinnor vara larare?” p a sidan 350.
¨
¨
14. Vad kan vi vara overtygade om att Paulus bes ok hos medtroende
¨
˚
ledde till, och vilka liknande m ojligheter har vi i var tid?
˚
”MA JEHOVAS VILJA SKE”
347
¨
CAESAREA – HUVUDSTADEN F OR DEN
ROMERSKA PROVINSEN JUDEEN
¨
Under den period som Apostlagarningarna handlar
¨
om var Caesarea huvudstad for den romerska provin¨
˚
˚
¨
sen Judeen. Har hade Judeens stathallare sitt sate, och
¨
˚
¨
¨
har lag provinsens militara hogkvarter. Det var Herodes den store som byggde staden och namngav den till
¨
¨
kejsar Augustus ara. Staden hade allt som kanneteck˚
¨
nade datidens hedniska hellenistiska stader – ett tem¨
pel tillagnat den ”gudomlige” kejsaren, en teater, en
hippodrom och en amfiteater. Befolkningen bestod
¨
till storsta delen av icke-judar.
¨
Caesarea var en befast hamnstad. Hamnen kallades
Sebastos (den grekiska motsvarigheten till Augustus)
˚
˚
och hade en stor vagbrytare som skyddade batarna
¨
˚
¨
¨
vid den har annars sa ogastvanliga kustremsan. Hero˚
¨
des mal var att den nya hamnanlaggningen skulle ta
¨
¨
over Alexandrias stallning som det viktigaste handels˚
¨
centrumet i ostra Medelhavet. S a blev det aldrig, men
hamnen fick stor internationell betydelse eftersom den
¨
¨
hade ett bra lage vid flera stora handelsvagar.
¨
Evangelieforkunnaren Filippus predikade de goda
nyheterna i Caesarea, och han tycks ha slagit sig ner
¨
har och bildat familj. (Apg. 8:40; 21:8, 9) Det var ock˚
¨
sa har som den romerske centurionen Cornelius var
¨
stationerad och blev omvand. (Apg. 10:1)
348
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
Aposteln Paulus kom till Caesarea flera ganger. Nar
¨
¨
hans fiender tankte doda honom strax efter hans om¨
¨
¨
vandelse, skyndade larjungarna att folja sin nye bro˚
¨
der de nio milen fran Jerusalem till Caesarea for att
¨
˚
skicka i vag honom med bat till Tarsos. Paulus pas¨
˚
¨
serade Caesareas hamn nar han var p a vag till Jerusalem mot slutet av sin andra och sin tredje missions˚ ˚
¨
resa. (Apg. 9:28–30; 18:21, 22; 21:7, 8) I tva ar holls
¨
¨
han i forvar i Herodes palats i Caesarea. Dar sam¨
talade han med Felix, Festus och Agrippa, och dar˚
ifran avseglade han slutligen till Rom. (Apg. 23:33–35;
24:27–25:4; 27:1)
¨
¨
gastfrihet mot den resande missionaren och hans kam˚
¨
rater. S adana besok ledde utan tvivel till ”ett utbyte av
¨
uppmuntran”. (Rom. 1:11, 12) Vi har liknande mojlig˚
˚
¨
heter i var tid. Om vi oppnar vart hem, hur enkelt det
¨
¨
¨
¨
an ar, for resande tillsyningsman och deras hustrur
˚
kommer vi att fa stor nytta av det. (Rom. 12:13)
¨
¨
”Jag ar redo ... att d o” (Apg. 21:10–14)
¨
15 Nar
Paulus var hos Filippus kom en annan re¨
spekterad besokare dit – Agabos. De som var samlade
hemma hos Filippus visste att Agabos var profet. Det
¨
˚
15, 16. Vilket budskap framforde Agabos, och hur p averkades de som
¨
h orde hans uttalande?
˚
”MA JEHOVAS VILJA SKE”
349
¨
KUNDE
KRISTNA
KVINNOR
VARA
L
ARARE?
¨
Vilken uppgift hade kvinnor i den forsta kristna
¨
¨
forsamlingen? Kunde de vara larare?
¨
Jesus uppmanade sina efterfoljare att predika
¨
¨
de goda nyheterna om Riket och gora larjungar.
(Matt. 28:19, 20; Apg. 1:8) Uppdraget att undervisa
¨
¨
om de goda nyheterna galler alla kristna – man,
¨
˚
˚
¨
kvinnor, pojkar och flickor. Att det ar sa forstar
vi av profetian i Joel 2:28, 29, som enligt Petrus
˚
fick en uppfyllelse vid pingsten ar 33: ” ’I de sista
¨
˚
dagarna’, sager Gud, ’skall jag utgjuta nagot av
¨
¨
¨
min ande over varje slag av kott, och era soner
¨
¨
¨
och era dottrar skall profetera, ... och aven over
¨
mina slavar och over mina slavinnor skall jag i de
˚
dagarna utgjuta nagot av min ande, och de skall
¨
profetera.’ ” (Apg. 2:17, 18) Som vi har lagt marke
¨
¨
till hade evangelieforkunnaren Filippus fyra dottrar
som profeterade. (Apg. 21:8, 9)
¨
¨
¨
Men nar det gallde att undervisa i forsamlingen
visade Guds ord att den uppgiften bara skulle ut¨
¨
¨
foras av man som var forordnade som kristna till¨
¨
¨
syningsman och bitradande tjanare. (1 Tim. 3:1–13;
˚
Tit. 1:5–9) Paulus sade till och med: ”Jag tillater inte
¨
en kvinna att undervisa eller att utova myndighet
˚
¨
¨
over en man, utan hon b or halla sig i stillhet.”
(1 Tim. 2:12)
350
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
var ju han som hade forutsagt att det skulle bli en stor
¨
hungersnod under Claudius regering. (Apg. 11:27, 28)
¨
De kanske undrade: ”Varfor har Agabos kommit hit?
¨
Vilket budskap har han med sig?” Medan de uppmark˚
¨
samt iakttog Agabos tog han Paulus gordel – en lang
tygremsa som man lindade runt midjan och som man
¨
kunde forvara pengar och annat i. Han band sedan sina
¨
¨
¨
¨
¨
fotter och hander med gordeln. Darefter framforde han
˚ ¨
ett allvarligt budskap: ”S a sager den heliga anden: ’Den
˚
¨
¨
man som denna gordel tillhor skall judarna binda p a
¨
¨
¨
˚
¨
detta satt i Jerusalem och overlamna i handerna p a folk
av nationerna.’ ” (Apg. 21:11)
¨
16 Profetian bekraftade
att Paulus skulle bege sig till
˚
Jerusalem. Den visade ocksa att hans kontakter med
¨
¨
¨
¨
judarna dar skulle leda till att han overlamnades ”i han˚
¨
¨
derna p a folk av nationerna”. De narvarande rordes
¨
¨
verkligen av profetian. Lukas skriver: ”Nar vi nu horde
˚
˚
¨
detta, b orjade bade vi och de som var fran den orten
˚
˚
¨
b onfalla honom att inte ga upp till Jerusalem. Da sva˚
¨
rade Paulus: ’Vad tar ni er till genom att grata och gora
¨
˚
¨
mig svag i hjartat? Lita p a att jag ar redo, inte bara att
˚
¨
¨
bli bunden utan ocksa att do i Jerusalem for Herren
Jesu namn.’ ” (Apg. 21:12, 13)
˚
”MA JEHOVAS VILJA SKE”
351
¨
¨
¨ ¨
¨
¨
Forsok att forestalla dig det som hande. Broderna,
¨
¨
¨
daribland Lukas, b onfaller Paulus om att inte fortsatta
˚
˚
¨
¨
sin resa. Nagra grater. Paulus rors av deras karleksfulla
¨
¨
¨
¨
omtanke och sager vanligt att de gor honom ”svag i hjar¨
¨
¨
tat”, eller ”krossar ... [hans] hjarta” som en del oversatt˚
˚ ¨
˚
ningar aterger det grekiska uttrycket. Men han star anda
¨
fast vid sitt beslut, och precis som nar han var hos
¨
˚
¨
˚
˚
vannerna i Tyros later han inte vadjanden eller tarar fa
¨
¨
¨
¨
honom att borja tveka. I stallet forklarar han varfor han
˚
¨
maste fortsatta resan. Vilket mod och vilken beslutsamhet han visade! I likhet med Jesus var han fast besluten att bege sig till Jerusalem. (Hebr. 12:2) Han var
¨
inte ute efter att bli martyr, men om det skulle handa,
˚
¨
¨
¨
sag han det som en ara att do som en efterfoljare till
Kristus Jesus.
¨
18 Hur reagerade broderna?
Respektfullt, kort sagt. Vi
¨
¨
¨ ¨
laser: ”Nar han inte lat overtala sig, lugnade vi oss och
˚
¨
sade: ’Ma Jehovas vilja ske.’ ” (Apg. 21:14) De som for˚
˚
¨
¨
sokte overtyga Paulus om att halla sig borta fran Jeru˚
˚
salem insisterade inte p a att fa sin vilja igenom. De lyss˚
nade till honom och gav med sig, eftersom de insag och
¨
accepterade att det har var Jehovas vilja, trots att det
17
¨
17, 18. Hur visade Paulus sin beslutsamhet, och hur reagerade br oderna?
352
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚ ¨
¨
¨
var svart for dem att gora det. Paulus hade p ab orjat en
¨
resa som till sist skulle kunna leda till hans dod. Det
¨
¨
¨
skulle ha varit lattare for honom om de som alskade
¨ ¨
¨
honom inte hade forsokt overtala honom.
¨
˚
¨
19 Vi lar
oss nagot viktigt av det som hande Paulus: Vi
˚
˚
˚
¨
¨ ¨
¨
b or aldrig forsoka overtala nagon att avsta fran att vara
¨
¨
¨
¨
sjalvuppoffrande i tjansten for Gud. Vi kan tillampa
¨
¨
˚
˚
˚
den har lardomen p a manga situationer, inte bara p a de
¨
˚
¨
¨
¨ ¨
som galler liv eller dod. For manga kristna foraldrar har
˚
˚
det till exempel varit svart att se sina barn flytta langt
˚
¨
˚
˚
¨
hemifran for att tjana Jehova p a nagon annan plats.
¨
˚
˚
Men de ar beslutna att inte sla ner modet p a dem.
˚
¨
Phyllis, som bor i England, kommer ihag hur hon kande
¨
¨
det nar hennes enda dotter skulle bli missionar i Afrika.
¨
¨
¨
”Det var en kanslomassigt omtumlande tid”, berattar
¨
˚
˚ ˚
Phyllis. ”Det kandes svart att hon skulle vara sa langt
˚
˚
borta. Jag var ledsen och stolt p a samma gang. Jag bad
¨
mycket till Jehova. Men hon hade bestamt sig, och jag
˚
¨
¨ ¨
forsokte aldrig fa henne att andra sig. Trots allt hade jag
¨
ju alltid undervisat henne om att satta Rikets intressen
¨
¨
¨
framst! Hon har tjanat i andra lander under de senaste
˚
¨
30 aren, och jag tackar Jehova varje dag for att hon
¨
¨
19. Vad l ar vi oss av det som h ande Paulus?
˚
”MA JEHOVAS VILJA SKE”
353
¨
˚
¨
˚
¨
¨
ar sa trogen.” Tank sa bra det ar nar vi uppmuntrar
¨
sjalvuppoffrande medtroende!
¨
¨
Br oderna ”tog ... emot oss med gl adje” (Apg. 21:15–17)
¨
¨
20 Nar
Paulus hade gjort sig redo gav han sig i vag till¨
¨
¨
sammans med broder som ville folja med honom for att
¨
¨
visa sitt helhjartade stod. Paulus och hans kamrater
¨
¨
hade sokt upp sina kristna broder och systrar vid varje
stopp under resan till Jerusalem. I Tyros hade de letat
¨
˚ ¨
ratt p a larjungarna och stannat hos dem i sju dagar.
¨
˚
¨
I Ptolemais hade de halsat p a hos sina broder och
systrar och varit tillsammans med dem under en dag.
I Caesarea hade de bott flera dagar hemma hos Filip˚
¨
˚
¨
pus. Nu foljde nagra av larjungarna fran Caesarea med
¨
Paulus och de andra till Jerusalem, dar de skulle vara
¨
¨
˚
¨
gaster hos Mnason, en larjunge fran den forsta tiden.
¨
¨
Lukas berattar att nar de till sist kom fram till Jeru¨
¨
salem ”tog broderna emot oss med gladje”. (Apg. 21:17)
¨
21 Det ar
tydligt att Paulus ville vara tillsammans med
¨
sina medtroende. Han blev uppmuntrad av sina broder
˚
och systrar, precis som vi ocksa blir. Den uppmuntran
¨
¨
¨
han fick gav honom sakert styrka att mota de forbitt˚
¨ ¨
¨
rade motstandare som skulle forsoka doda honom.
20, 21. Vad visar att Paulus ville vara tillsammans med sina medtroende,
¨
och varfor ville han det?
354
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
DEL 8 ˙ AP O STLAGARNINGARNA 21:18–28:31
HAN ”PREDIKADE
GUDS KUNGARIKE ... UTAN
ATT BLI HINDRAD”
¨
AP O STLAG ARNINGARNA 28:31
¨
˚
¨
¨
˚
I den har delen far vi folja Paulus n ar han ra¨
˚
kar ut for uppretade folkmassor, haller ut under
˚
¨
¨
fangenskap och stalls infor den ene romerske
¨
ambetsmannen efter den andre. Under allt det
¨
¨
som hander fortsatter han att vittna om Guds
¨
¨
¨
kungarike. Nar du laser om den spannande av˚
¨
˚
˚
slutningen pa Apostlagarningarna, fraga da dig
¨
¨
sjalv: Hur kan jag efterlikna den har modige och
¨
ivrige evangelieforkunnaren?
KAPITEL 23
¨
¨
”Hor mitt forsvar”
¨
Paulus f orsvarar sanningen
¨
¨
inf or uppretade m anniskor och Sanhedrin
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 21:18–23:10
˚
¨
˚
˚
PLATSEN ar Jerusalem. Aterigen gar Paulus p a sta¨
dens smala, livliga gator. Ingen annan stad i varlden
¨
¨
ar lika starkt forknippad med Jehovas folks historia
˚
¨
¨
som Jerusalem. I stort sett alla invanare ar oerhort
¨
¨
¨
stolta over stadens arorika forflutna. Paulus vet att
˚
¨
¨
manga kristna har bryr sig alldeles for mycket om det
˚
¨
¨
¨ ¨
forgangna och inte har foljt med i de forandringar Je˚
¨ ¨
¨
¨
hova har gjort. Han forstar darfor att de behover and¨
¨
lig hj alp och inte bara den materiella hj alp som fick
¨
˚
¨
¨
¨
honom att bestamma sig for att atervanda till den har
¨
storslagna staden nar han var i Efesos. (Apg. 19:21)
˚
˚
Trots risken att raka illa ut har han hallit fast vid
beslutet att komma tillbaka hit.
˚ ¨
¨
Vilka problem kommer Paulus att stota p a har i Je¨
rusalem? Kristi efterfoljare kommer att vara orsak till
2
¨ ¨
1, 2. Varfor ar Paulus i Jerusalem, och vilka problem kommer han att
¨
˚
st ota p a?
356
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
¨
ett av bekymren. Nagra av dem oroas namligen over
rykten som sprids om honom. Men Kristi fiender kom¨
¨
¨
mer att stalla till mycket storre problem for honom.
De kommer att rikta falska anklagelser mot honom,
˚
¨
sla honom och hota honom till livet. De har om¨
˚
skakande handelserna kommer ocksa att ge honom
¨
¨
¨
mojlighet att forsvara sig. De kristna i dag kan lara sig
¨
mycket av den odmjukhet, det mod och den tro han vi¨
sade i samband med de har problemen. Vi ska se hur.
¨
¨
˚
De b orjade ”ge ara at Gud” (Apg. 21:18–20a)
3 Dagen efter det att Paulus och hans kamrater hade
¨
¨
kommit till Jerusalem gick de for att traffa de an¨
¨
¨
svariga aldstebroderna i forsamlingen. Ingen av de
˚
¨
apostlar som da levde namns i skildringen, eftersom
¨
de vid det har laget kan ha flyttat till andra platser
˚
¨
¨
¨
p a jorden for att fortsatta sitt arbete dar. Men Jesu
halvbror Jakob var kvar i staden. (Gal. 2:9) Det var
¨
¨
troligen han som ledde motet med ”alla de aldste”
och Paulus. (Apg. 21:18)
¨
˚
¨
¨
4 Paulus halsade p a de aldste och ”b orjade
i detalj
¨
3–5. a) Vilket m ote var Paulus med vid i Jerusalem, och vad behandlade
¨
¨
¨
man? b) Vad kan vi l ara oss av m otet mellan Paulus och de aldste i
Jerusalem?
¨
¨
”HOR MITT FORSVAR”
357
¨
beratta om det som Gud hade gjort bland nationerna
¨
¨
¨
genom hans tj anst”. (Apg. 21:19) Vi kan bara forestalla
¨
¨
oss hur uppmuntrade broderna blev. Aven vi tycker att
¨
¨
˚
˚
˚
¨
det ar sp annande att fa hora hur arbetet gar framat i
¨
andra lander. (Ords. 25:25)
¨
˚
5 Paulus berattade antagligen ocksa om de bidrag
˚
¨
¨
han hade med sig fran broderna i Europa. De aldste
˚
maste ha blivit alldeles varma inombords av den om¨
¨
˚
tanke som dessa vanner i avlagsna omraden hade vi¨
¨
¨
¨
sat. Ja, nar de horde hans rapport ”b orjade de ge ara
˚
¨
˚
˚
at Gud”. (Apg. 21:20a) Det ar likadant i var tid. Manga
˚
som drabbas av katastrofer eller svara sjukdomar blir
¨
¨
¨
djupt rorda nar medtroende ger dem den hj alp och den
¨
uppmuntran de behover.
˚
¨
¨
M anga ar fortfarande ”nitiska for lagen”
(Apg. 21:20b, 21)
¨
¨
¨
6 De aldste berattade sedan for
Paulus att man hade
¨
ett problem i Judeen som gallde honom personligen.
˚
De sade: ”Du ser, broder, hur manga tusentals troen¨
¨
de det finns bland judarna; och de ar alla nitiska for
¨
¨
lagen. Men de har ryktesvis hort om dig att du lar alla
˚
judarna bland nationerna att avfalla fran Mose och
¨
˚
6. Vilket problem blev Paulus uppm arksammad p a?
358
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
sager att de inte skall omskara sina barn och inte
¨
˚
vandra enligt de seder och bruk som ar p abjudna.”1
(Apg. 21:20b, 21)
˚
˚
¨
¨
7 Varfor
var sa manga kristna fortfarande nitiska for
¨
˚
¨
Moses lag mer an 20 ar efter det att den hade upphort
˚
¨
att galla? (Kol. 2:14) Ar 49 hade apostlarna och de
¨
¨
aldste samlats i Jerusalem och skrivit ett brev till forsamlingarna som klargjorde att troende kristna bland
˚
¨
¨
¨
nationerna inte behovde lata omskara sig eller folja
lagen. (Apg. 15:23–29) I det brevet hade man dock inte
¨
˚
˚
namnt nagot om troende judar, och manga av dem
¨
¨
¨
forstod inte att lagen hade upphort att galla.
¨
8 Innebar den har felaktiga uppfattningen att dessa
troende judar inte var kvalificerade att vara kristna?
¨
Nej. Det var ju inte som om de forut hade tillbett hed¨
¨
niska gudar och nu holl fast vid sina gamla religiosa
˚
¨
seder och bruk. Den lag som var sa viktig for dem kom
˚
ursprungligen fran Jehova. Den hade inget med demo¨
¨
¨
ner att gora och var inte fel i sig sj alv. Men den gallde
˚
¨
1 For att kunna
fylla de andliga
behoven
hos ett sa stort antal krist˚
˚
¨
na judar maste man ha haft manga forsamlingar som samlades i olika
privata hem.
¨
˚
¨
7, 8. a) Vilket felaktigt syns att hade m anga kristna i Judeen? b) Varfor
var den felaktiga uppfattning som vissa kristna judar hade inte det¨
samma som avfallighet?
¨
¨
”HOR MITT FORSVAR”
359
¨
det gamla forbundet, medan de kristna nu stod under
˚
¨
¨ ˚
det nya forbundet. Att halla lagen var nu foraldrat –
¨
˚
¨
det var inte langre p a det sattet den rena tillbed´
¨
jan skulle utovas. De kristna hebreer som var nitiska
¨
¨
¨
for lagen forstod inte detta och saknade fortroende
¨
¨
¨
for den kristna forsamlingen. De behovde justera sitt
¨
¨
˚
¨
tankesatt efter den forstaelse av sanningen som Gud
nu hade uppenbarat.1 (Jer. 31:31–34; Luk. 22:20)
˚
¨
Det ligger inte ”n agot i de rykten som de h ort”
(Apg. 21:22–26)
¨
9 Hur var det med de rykten som sade att Paulus lar¨
de judar bland nationerna att inte ”omskara sina barn
¨
˚
och inte vandra enligt de seder och bruk som ar p a¨
bjudna”? Paulus var en apostel for icke-judarna, och
¨
¨
¨
nar det gallde dem holl han fast vid beslutet att de inte
¨
˚
¨
behovde ratta sig efter Moses lag. Dessutom p apeka¨
¨
¨
de han att det var fel att forsoka overtala troende icke˚
¨
˚
judar att lata omskara sig som ett tecken p a att de ville
˚
˚
´
¨
1 Nagra
ar
senare
skrev
Paulus
ett
brev
till
hebr
eerna
och forklara¨
¨
¨
¨
de hur overl
visade¨ han tydligt att
¨ agset det nya forbundet ar. I brevet
¨ ˚
det nya forbundet hade
gjort
det
gamla
f
or
aldrat.
Forutom att Pau¨
¨
lus kraftfulla bevisf
¨ oring gav kristna judar overtygande
˚
˚ argument
som
de
kunde
anv
anda
mot
sina
judiska
motst
andare,
m
aste
den ha
¨
¨
starkt tron hos vissa kristna som lade for stor vikt vid Moses lag.
(Hebr. 8:7–13)
¨
9. Vad l arde Paulus om Moses lag?
360
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
folja lagen. (Gal. 5:1–7) Paulus forkunnade de goda
¨
¨
¨
¨
nyheterna aven for judar i de stader han besokte. Han
¨
¨
¨
¨
forklarade sakert for intresserade judar att Jesu dod
˚
¨
¨ ˚
hade gjort lagen foraldrad och att man uppnadde ratt¨
¨
fardighet genom tro och inte genom laggarningar.
(Rom. 2:28, 29; 3:21–26)
¨
˚ ¨
˚
¨
¨
10 Paulus visade anda forst
aelse for dem som kande
¨
¨
sig lugna och trygga nar de foljde vissa av de judiska
¨
˚
sedvanjorna, till exempel att inte arbeta p a sabbaten
¨
¨
och inte ata viss mat. (Rom. 14:1–6) Och han stallde
˚
˚
¨
˚
inte upp nagra regler angaende omskarelsen. Han sag
¨
faktiskt till att Timoteus blev omskuren for att judar¨
na inte skulle vara misstanksamma mot Timoteus, som
¨
¨
var son till en grek. (Apg. 16:3) Nar det gallde om¨
¨
skarelsen fick var och en sj alv fatta beslut. Paulus sade
˚
till galaterna: ”Varken ett omskuret tillstand eller ett
¨
˚
¨
oomskuret [ar] av nagon betydelse, utan en tro som ar
¨
verksam genom karlek.” (Gal. 5:6) Men om man blev
¨
omskuren for att komma under lagen eller menade att
˚
˚
¨
¨
man maste bli omskuren for att fa Jehovas godkannan˚
˚
de, da var det ett tecken p a att man saknade tro.
¨
¨
10. Vilken balanserad inst allning hade Paulus till det som g allde lagen
¨
och omskarelsen?
¨
¨
”HOR MITT FORSVAR”
361
¨
˚
Trots att ryktena var felaktiga skapade de anda oro
¨
¨ ¨
hos troende judar. De aldste sade darfor till Paulus:
¨
˚
¨
¨
”Vi har fyra man som har ett lofte p a sig. Ta dessa man
11
med dig och rena dig ceremoniellt tillsammans med
˚
˚
¨
dem och svara for deras utgifter, sa att de kan lata raka
˚
˚
huvudet. Och sa skall alla veta att det inte ligger na¨
got i de rykten som de hort om dig, utan att du vand˚
rar ordningsfullt och haller lagen.”1 (Apg. 21:23, 24)
12
Paulus kunde ha protesterat och sagt att proble-
met egentligen inte var ryktena om honom, utan att
¨
vissa troende judar var nitiska for Moses lag. Men han
˚ ¨
˚
ville vara flexibel sa lange det inte var fraga om att
¨
¨
overtrada Guds principer. Tidigare hade han skrivit:
¨
¨
¨
¨
1 Vissa kannare sager
att ¨ mannen
kan ha avlagt ett nasirlofte.
˚
˚
(4 Mos. 6:1–21)
Ett sadant lofte maste ha ¨getts
under den mosaiska
¨
˚
lagen. Det ar sant att den lagen nu var f¨oraldrad, men ¨ Paulus kan
¨
ha ansett att det inte
¨ ¨ skulle vara fel av mannen att fullgora ett lofte
de gett Jehova. D arf¨ or skulle det inte vara fel av honom att betala
¨
deras utgifter
och folja med dem.
Vi vet inte exakt vad det var for
¨
¨
slags
¨ lofte,
¨ men hur som ¨ helst ar det inte troligt att Paulus skulle
¨ ha
¨
hj alpt mannen att frambara ett djuroffer (som
nasirer
gjorde)
d
arf
or
˚
˚
att han
rena dem
fran synd. S adana offer hade
¨
¨ trodde att det kunde
¨
helt forlorat sitt syndf
orsonande
v
arde
i och
¨
¨ med ˚ Kristi fullkomliga
offer. Vad
Paulus
an
gjorde
kan
vi
vara
s
akra
p a att han inte gick
˚
˚
med p a nagot som skulle ha oroat hans samvete.
˚
¨
¨
¨
11. Vilket r ad gav de aldste Paulus, och vad skulle det inneb ara att folja
˚
det? (Se ocks a fotnoten.)
12. Hur visade Paulus att han var flexibel och samarbetsvillig?
362
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
”For dem som ar under lag har jag blivit som en
¨
¨
¨
¨
under lag, fastan jag sj alv inte ar under lag, for att
¨
kunna vinna dem som ar under lag.” (1 Kor. 9:20) Vid
¨
¨
¨
det har tillfallet samarbetade han med de aldste i
˚
¨
Jerusalem och blev ”som en under lag”. Pa det sattet
¨
gav han oss ett gott exempel som vi kan folja genom
¨
˚
att samarbeta med de aldste och inte insistera p a att
˚ ˚
¨
¨
gora saker och ting p a vart eget satt. (Hebr. 13:17)
˚
”Han borde ju inte fa leva!” (Apg. 21:27–22:30)
˚
¨
˚ ¨
13 Det gick inte sa bra i templet. Nar de dagar da lof˚
¨
¨
tena holl p a att fullbordas narmade sig sitt slut, fick
˚
˚
¨
judar fran Asia syn p a Paulus, anklagade honom for
˚
¨
att ha fort in hedningar i templet och satte i gang ett
˚
¨
¨
stort brak. Om inte den romerske militarbefalhavaren
¨
hade ingripit skulle Paulus ha blivit ihj alslagen. Som
¨
˚
situationen nu var grep befalhavaren honom, och fran
¨
˚
¨
˚
den har dagen skulle det ga mer an fyra ar innan han
¨
¨
˚
¨
aterfick sin frihet. Men faran var inte over an. Nar be¨
˚
¨
falhavaren fragade judarna varfor de slog Paulus sva˚
¨
rade de med hogljudda beskyllningar av olika slag. Pa
¨
grund av tumultet fick befalhavaren ingen som helst
¨
¨
˚
13. a) Varfor st allde vissa judar till br ak i templet? b) Hur blev Paulus
¨
r addad?
¨
¨
”HOR MITT FORSVAR”
363
¨
klarhet i fallet. Till sist blev man tvungen att fora bort
˚
¨
Paulus. Da, nar Paulus och de romerska soldaterna var
˚ ¨
¨ ¨ ¨
¨
p a vag in i militarforlaggningen, sade Paulus till befal˚
havaren: ”Jag ber dig: tillat mig att tala till folket.”
¨
˚
(Apg. 21:39) Befalhavaren gick med p a det, och Pau˚
¨
¨
lus forsvarade nu sin tro p a ett mycket modigt satt.
¨
¨
14 ”Hor
mitt forsvar”, sade Paulus. (Apg. 22:1) Han
˚
talade p a hebreiska, och det fick folkskaran att tystna.
¨
¨
Han forklarade tydligt och klart varfor han nu var en
¨
¨
efterfoljare till Kristus. I det sammanhanget namnde
˚
han klokt nog sadant som judarna kunde kontrollera
¨
om de ville. Paulus hade blivit undervisad av den val¨
¨ ¨
¨
kande Gamaliel och hade forfoljt Kristi efterfoljare,
˚
¨
¨
och det visste formodligen nagra av de narvarande.
¨
˚ ¨
˚
Men nar han var p a vag till Damaskus hade han fatt
˚
se en syn av den uppstandne Kristus, som hade talat
˚
¨
¨
till honom. Hans foljeslagare sag ett ljussken och hor˚
¨
¨
¨
de en rost, ”men [de] horde inte sa att de forstod” vad
˚
¨
¨
rosten sade. (Apg. 9:7; 22:9, noten) Efterat hade folje˚
slagarna fatt leda Paulus in i Damaskus, eftersom det
¨
¨
¨
14, 15. a) Vad forklarade Paulus for judarna? b) Vad gjorde befal¨
˚
¨
˚
¨
havaren for att fa veta varfor judarna var s a uppr orda?
364
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
han hade sett hade gjort honom blind. I Damaskus
˚
hade han fatt synen tillbaka genom ett underverk av
¨
en man som hette Ananias och som var kand bland
¨
˚
judarna dar i omradet.
¨
¨
15 Paulus berattade sedan att nar han hade kommit
¨
tillbaka till Jerusalem, visade sig Jesus for honom i
¨
¨
templet. Nar judarna horde detta blev de mycket upp˚
˚
¨
rorda och skrek: ”Bort fran jorden med en sadan; han
˚
¨
¨
borde ju inte fa leva!” (Apg. 22:22) For att radda Pau˚
¨
¨
¨ ¨
lus sag befalhavaren till att fora in honom i forlagg¨
˚
˚
¨
ningen. Befalhavaren ville absolut fa reda p a varfor
˚
˚
˚
judarna var sa arga p a Paulus, sa han gav order om att
¨
¨
man skulle forhora honom under gisselslag. Men Pau˚
¨
lus drog da nytta av det rattsskydd han hade och be¨
rattade att han var romersk medborgare. Jehovas nu˚
¨
¨
tida tillbedjare har p a liknande satt anvant det skydd
¨
¨
lagen ger for att forsvara sin tro. (Se rutorna ”Lagar
˚
¨
och medborgarskap i Rom”, p a sidan 366, och ”Ratts˚
˚
¨
¨
liga strider i var tid”, p a sidan 368.) Nar befalhavaren
¨
¨
fick hora att Paulus var romersk medborgare for˚
¨
˚
¨
stod han att han maste hitta ett annat satt for att fa
¨
¨
¨
mer information. Nasta dag stallde han Paulus infor
¨
¨
”HOR MITT FORSVAR”
365
LAGAR O CH MEDB ORGARSKAP I ROM
De romerska myndigheterna blandade sig vanligt˚
¨
vis inte i provinsernas lokala styre i nagon hogre
grad. I stort sett var det judarnas lagar som styrde
det judarna gjorde. Att romarna blev indragna i Pau˚
¨
lus fall berodde enbart p a att den allmanna ordning¨
¨
en hotades av det upplopp som brot ut nar han visade sig i templet.
De romerska myndigheterna kunde i stort sett
¨
styra och stalla som de ville med vanligt folk i
¨
provinserna. Men det var en helt annan sak nar de
¨
hade med romerska medborgare att gora.1 Med¨
borgarskapet gav en person vissa rattigheter som
¨
¨
erkandes och respekterades over hela riket. Det var
˚
till exempel olagligt att binda eller sla en romare
˚
¨
som inte hade blivit domd, eftersom man ansag att
˚
endast slavar kunde behandlas sa. Romerska med˚ ¨
¨
borgare hade ocksa ratt att overklaga en provins˚
˚
stathallares beslut hos kejsaren i Rom.
˚
˚
Man kunde fa romerskt medborgarskap p a flera
¨
¨
¨
¨
satt. Det framsta sattet var att man arvde det.
¨
¨
Ibland kunde kejsarna ge medborgarratt som belo˚
˚
˚
ning at enskilda individer eller at de fria invanarna i
˚
˚
¨
¨
1 I det forsta arhundradet v.t. fanns det
formodligen
inte manga ro˚
¨
merska
medborgare i Judeen. Det var forst p a 200-talet som alla under˚
satar i provinserna fick romerskt medborgarskap.
366
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚
¨
¨
hela stader eller distrikt for att de hade utfort nagon
¨
˚
¨
viss tjanst. En slav som kopte sig fri fran en romersk
¨
medborgare eller som frigavs av en romare blev sjalv
˚
romare. En krigsveteran som pensionerades fran
¨
˚
de romerska hjalptrupperna fick ocksa medborgar¨
skap. Under vissa omstandigheter gick det tydli¨
¨
¨
gen att kopa medborgarskap. Militarbefalhavaren
¨ ¨
¨
Claudius Lysias kunde darfor saga till Paulus: ”Jag
¨
¨
¨
har kopt den medborgarratten for en stor summa
¨
¨
pengar.” Paulus svarade: ”Jag ar till och med fodd
˚
¨ ¨
med den.” (Apg. 22:28) En av Paulus forfader maste
˚
˚
˚
¨
alltsa ha blivit romersk medborgare p a nagot satt,
men vi vet inte hur.
¨
Sanhedrin, judarnas hogsta domstol, som hade kallats
¨
till ett extramote.
¨
´
”Jag ar faris e” (Apg. 23:1–10)
¨
¨
¨
16 Paulus b orjade
sitt forsvarstal infor Sanhedrin
¨
¨
¨
¨
med att saga: ”Man, broder, jag har levt mitt liv infor
Gud med ett fullkomligt rent samvete intill denna
¨
¨
˚
dag.” (Apg. 23:1) Han kom inte langre an sa. I skild¨
˚
¨
¨
ringen sags det: ”Da gav oversteprasten Ananias order
¨
¨
¨
16, 17. a) B eskriv vad som h ande n ar Paulus b orjade sitt tal till San˚ ¨
¨
hedrin. b) Hur visade Paulus prov p a odmjukhet n ar han blev slagen?
¨
¨
”HOR MITT FORSVAR”
367
¨
˚
R
ATTSLIGA
STRIDER
I
V
AR
TID
I likhet med aposteln Paulus har Jehovas nutida
¨
¨
vittnen anvant sig av alla mojligheter som lagen har
¨
¨
erbjudit i kampen mot forbud och begransningar av
¨
deras predikoarbete. De har gjort allt de kunnat for
¨
¨
att ”forsvara och lagligt stadfasta de goda nyheterna”. (Fil. 1:7)
¨
Under 1920- och 1930-talet greps hundratals
f
or˚
¨
kunnare for att de spred biblisk litteratur. Ar 1926
¨
˚
¨
vantade 897 fall p a avgorande i tyska domstolar. Det
˚
˚
¨
¨
var sa manga processer att det blev nodvandigt att
˚
¨
oppna en juridisk avdelning p a avdelningskontoret i
¨
Tyskland. Under 1930-talet greps hundratals forkun˚
˚
¨
nare varje
ar
i
USA
f
or
att
de
predikade
fr
an
hus till
˚
¨
¨
hus. Ar 1936 steg antalet till 1 149. For att ge for¨
¨
¨
kunnarna den hjalp de behovde oppnades en ju¨
˚
ridisk avdelning aven i USA. Fran 1933 till 1939
inleddes 530 processer mot Jehovas vittnen i Ru¨
˚
¨
manien. Men manga av de fall som overklagades till
¨
˚
¨
Rumaniens hogsta domstol fick en positiv utgang.
˚
¨
˚
¨
Nagot liknande har hant i manga andra lander.
˚
˚
¨
Det har ocksa uppstatt juridiska problem nar
¨
¨
kristna for sitt samvetes skull inte har kunnat utfora
vissa handlingar som skulle ha inneburit ett brott
¨
mot deras neutrala stallning. (Jes. 2:2–4; Joh. 17:14)
˚
¨
Motstandare har felaktigt anklagat dem for att vilja
368
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
gora uppror, och det har ibland lett till att verksam˚
¨
heten har forbjudits helt och hallet. Men under
˚
˚
˚
arens gang har manga regeringar insett att Jehovas
˚
¨
vittnen inte utgor nagot hot.1
¨
1 Fler upplysningar om Jehovas vittnens juridiska
segrar i olika lan¨
der finns i kapitel 30 i boken Jehovas vittnen – forkunnare av Guds kungarike.
˚
˚
˚
at dem som stod bredvid honom att sla honom p a
¨
¨
munnen.” (Apg. 23:2) Vilken forolampning! Och vilket
˚
¨
¨
tydligt tecken p a en negativ installning – att stampla
˚
¨
Paulus som lognare innan nagra som helst bevis hade
¨
¨
framforts! Det ar inte konstigt att Paulus svarade:
˚
¨
”Gud skall sla dig, du vitkalkade vagg. Sitter du och
¨
domer mig efter lagen samtidigt som du i strid med
˚
lagen befaller att man skall sla mig?” (Apg. 23:3)
˚
17 Nagra som stod bredvid blev alldeles chockerade
¨
¨
– inte for att man hade slagit Paulus utan for att Pau¨
¨
lus svarade som han gjorde. De sade: ”Forolampar du
¨
¨
Guds oversteprast?” Hans svar gav dem en lektion i
¨
¨
¨
odmjukhet och respekt for lagen. Han sade: ”Broder,
¨
˚
¨
jag visste inte att han var oversteprast. Det star ju skri˚
¨
˚
vet: ’Du far inte saga nagot skymfligt om en styresman
¨
¨
”HOR MITT FORSVAR”
369
i ditt folk.’ ”1 (Apg. 23:4, 5; 2 Mos. 22:28) Paulus bytte
nu strategi. Eftersom han kunde konstatera att San´
´
hedrin bestod av fariseer och sadduc eer sade han:
¨
¨
´
´
˚
¨
”Man, broder, jag ar farise, son av fariseer. Pa grund
˚
˚
˚
¨
av hoppet om de dodas uppstandelse haller jag p a att
¨
domas.” (Apg. 23:6)
´
¨ ¨
¨
18 Varfor
kallade sig Paulus farise? Darfor att han var
´
˚
¨
en ”son av fariseer”, dvs. fran en familj som tillhorde
˚
den sekten. Av den anledningen skulle manga fort´
farande betrakta honom som farise.2 Men hur kunde
¨
´
˚
¨
han forknippa sig sjalv med fariseernas tro p a en upp˚
´
¨
¨
standelse? Fariseerna sags ha trott att sj alen levde vi¨
¨
¨
˚
¨
dare efter doden och att de rattfardigas sjalar skulle fa
¨
leva igen i andra manskliga kroppar. Paulus trodde inte
˚ ˚
¨
˚
˚
p a sadana laror. Han trodde p a den uppstandelse som
˚
¨ ¨
¨
1 En del
har framf
att Paulus
hade
syn och darfor
¨
¨
¨
˚ dalig
¨ ort tanken
¨
inte kande igen
˚ oversteprasten.
˚ ¨ Det ar ocksa mojligt att han hade
¨
varit¨ borta fr¨ an Jerusalem
s
a
lange
att han˚ inte visste vem som
for
¨
˚
¨
tillfallet var oversteprast.
Eller sa var det sa mycket folk
˚
˚ i vagen att
han helt enkelt inte sag vem som gav ordern om att sla honom.
¨
¨
˚
2 N¨ ar apostlarna
och de aldste ar 49 resonerade
om ifall icke-judar
˚
¨
¨
behovde folja Moses ˚ lag eller´ inte, omtalas nagra av de narvarande
kristna som ”dem fran faris¨ eernas sekt som hade kommit till tro”.˚
(Apg.
15:5)
Uppenbarligen forknippades dessa kristna fortfarande p a
˚
¨
nagot satt med sin fariseiska bakgrund.
¨
´
18. Varfor kallade sig Paulus faris e, och hur skulle vi ibland kunna an¨
vanda ett liknande resonemang som han gjorde?
370
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
Jesus hade undervisat om. (Joh. 5:25–29) Men han holl
¨
˚
´
anda med fariseerna om att det fanns ett hopp om ett
´
¨
liv efter doden, vilket sadduc eerna inte trodde. Vi kan
¨
¨
anvanda ett liknande resonemang nar vi samtalar med
˚
¨
¨
sadana som sager sig vara kristna. Vi kan saga att vi
˚
¨
tror p a Gud precis som de gor. Naturligtvis kanske de
˚
˚
tror p a en treenig gud medan vi tror p a Bibelns Gud.
¨
˚
Men vi delar anda tron att det finns en Gud.
Paulus uttalande splittrade Sanhedrin. I skildring¨
˚
¨
¨
en sags det: ”Da brot ett hogljutt skrikande ut, och
˚
¨
´
nagra av de skriftlarda av fariseernas parti reste sig
˚
¨
och b orjade strida valdsamt och sade: ’Vi finner inget
¨
¨
oratt hos den mannen; om nu en ande eller en angel
˚
har talat till honom ...’ ” (Apg. 23:9) Bara tanken p a
¨
˚
¨
att en angel skulle ha talat till Paulus maste ha vackt
¨
´
˚
starka kanslor hos sadduceerna, som inte trodde p a
¨
´
´
˚
anglar. (Se rutan ”Sadduc eerna och fariseerna”, p a si˚
dan 372.) Situationen blev sa kaotisk att den romers¨
¨
˚
¨
ke befalhavaren annu en gang fick ingripa och radda
¨
¨
aposteln. (Apg. 23:10) Men faran var knappast over for
¨
˚
Paulus del. Vad skulle handa honom nu? Det far vi
˚
¨
reda p a i nasta kapitel.
19
¨
¨
19. Varfor slutade Sanhedrins m ote i kaos?
¨
¨
”HOR MITT FORSVAR”
371
´
´
SADDUC
EERNA
O
CH
FARIS
EERNA
˚
Sanhedrin, nationens administrativa rad och ju˚
¨
darnas hogsta domstol, dominerades av tva rivalise´
´
rande sekter – sadduc eerna och fariseerna. Enligt
historikern Flavius Josephus, som levde under det
˚
¨
¨
forsta arhundradet, var den framsta skillnaden mel˚
´
˚
¨
¨
lan de tva partierna att fariseerna forsokte fa folket
˚
¨
¨
att folja manga traditionella sedvanjor, medan sad´
˚
¨
¨
¨
duc eerna ansag att det bara var nodvandigt att gora
˚
det som stod i Moses lag. B ada partierna var eniga
˚
i sitt motstand mot Jesus.
´
De i grunden konservativa sadduc eerna verkar ha
¨
¨
¨
haft nara forbindelser med prasterna, och Hannas
˚
¨
¨
och Kaifas, som bada hade haft ambetet som over¨
¨
steprast, tycks ha tillhort den inflytelserika sekten.
¨
¨
(Apg. 5:17) Men Josephus sager att deras laror ”bara
¨
overtygade de rika”.
´
¨
¨
Fariseerna daremot hade stort inflytande over
¨
folk i allmanhet. Det hade de trots att deras uppfattningar om till exempel behovet av extrem ceremo¨
¨
niell renhet gjorde det tungt for folket att folja la˚
´
gen. Till skillnad fran sadduc eerna lade de stor vikt
¨
¨
¨
vid odet och trodde att sjalen levde vidare efter do˚
¨
¨
den, da den blev belonad for sin dygd eller straffad
¨
for sin synd.
372
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
KAPITEL 24
”Var vid gott mod!”
¨ ¨
¨
Paulus undkommer ett f ors ok att d oda honom
¨
¨
och f orsvarar sig inf or Felix
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 23:11–24:27
¨
˚
I SISTA sekunden har Paulus raddats fran en uppretad
¨
folkskara i Jerusalem, och nu sitter han fangslad igen.
¨
˚
¨
¨
Den nitiske aposteln ar inte forvanad over att han blir
¨
¨
˚
¨ ¨
forfoljd har i Jerusalem. Han har namligen tidigare fatt
˚
¨
¨
¨
reda p a att ”bojor och vedermodor” vantar honom har.
¨
(Apg. 20:22, 23) Och aven om han inte vet exakt vad han
¨
¨
¨
har framfor sig, ar han val medveten om att han kom˚
¨
¨
¨
mer att fa lida for Jesu namn aven i fortsattningen.
(Apg. 9:16)
¨
¨
2 Aven kristna profeter har forvarnat
Paulus om att
¨
¨
˚
¨
han skulle bli bunden och overlamnad ”i handerna p a
¨ ¨
folk av nationerna”. (Apg. 21:4, 10, 11) Nyligen forsokte
¨
¨
en samling judar doda honom, och strax darefter var han
¨
¨
nara att ”slitas i stycken” nar Sanhedrins medlemmar
¨
¨
gralade om det han hade sagt. Nu sitter han fangslad hos
¨ ¨
¨ ˚
¨
¨ ¨
1, 2. Varfor ar Paulus inte forvanad over att han blir forfoljd i Jerusalem?
”VAR VID GOTT MOD!”
373
¨
¨
¨
romerska soldater, och fler forhor och anklagelser van¨
tar honom. (Apg. 21:31; 23:10) Han ar verkligen i stort
behov av uppmuntran!
¨
¨
3 Vi vet att ”alla som onskar
leva i gudhangivenhet i
¨ ¨
gemenskap med Kristus Jesus skall ... bli forfoljda” ock˚
¨
˚
˚
¨
sa nu i andens tid. (2 Tim. 3:12) Da och da behover vi
˚
¨
¨
ocksa bli uppmuntrade att kampa vidare i forkunnar¨
¨
¨
arbetet. Visst ar vi tacksamma for de starkande ord som
˚
¨
¨
vi far i ratt tid genom den litteratur och de moten
¨
som ”den trogne och omdomesgille slaven” ordnar med!
(Matt. 24:45) Jehova har lovat oss att inga fiender till de
˚
goda nyheterna ska ha framgang. De kommer aldrig att
˚
¨
kunna utplana hans tjanare som grupp betraktade eller
¨
¨
¨
satta stopp for forkunnararbetet. (Jes. 54:17; Jer. 1:19)
¨
Men hur gick det for Paulus? Blev han uppmuntrad att
¨
˚
fortsatta att vittna grundligt trots motstand? Hur blev
˚
han det i sa fall, och hur reagerade han?
¨
En ”edlig sammansv arjning” misslyckas (Apg. 23:11–34)
¨
4 Natten efter det att aposteln Paulus hade raddats
un˚ ¨
dan Sanhedrin fick han den uppmuntran han sa val be¨
¨
¨
hovde. Den inspirerade skildringen berattar for oss:
˚
˚
¨
¨
3. Varifr an far vi uppmuntran att kampa vidare i forkunnararbetet?
¨
¨
4, 5. Vilken uppmuntran fick Paulus, och varfor kan vi s aga att den kom
¨
i r att tid?
374
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
”Herren [stod] hos honom och sade: ’Var vid gott mod!
˚
Ty sa som du har grundligt vittnat i Jerusalem om det
¨
˚
˚
˚
som galler mig, sa maste du ocksa vittna i Rom.’ ” (Apg.
¨ ¨
23:11) De uppmuntrande orden av Jesus forsakrade Pau¨
lus om att han skulle klara sig. Han skulle inte do, utan
˚
¨
¨
komma till Rom och fa mojlighet att vittna om Jesus dar.
¨
5 Den uppmuntran Paulus fick kom i ratt
tid. Redan
¨
¨
¨
nasta dag gjorde mer an 40 judiska man ”en samman¨
¨
svarjning och forpliktade sig med en ed och sade att de
¨
¨ ¨
¨
varken skulle ata eller dricka forran de hade dodat Pau¨
lus”. Att de har judarna gjorde ”denna edliga samman¨
svarjning” visade hur beslutna de var att ta livet av ho¨
˚
nom. De trodde namligen att en sadan ed innebar att de
¨
skulle drabbas av en forbannelse om de misslyckades.
¨
(Apg. 23:12–15) Deras plan, som var godkand av de
¨
¨
¨
framsta prasterna och de aldste, var att man skulle be
¨
¨
¨
militarbefalhavaren fora tillbaka Paulus till Sanhedrin
˚
˚
¨
sa att man fick fraga ut honom ytterligare och faststal˚ ¨
¨
la vissa saker som rorde honom. Men p a vagen dit skul¨
¨
le de sammansvurna overfalla Paulus och doda honom.
¨
6 Paulus
systerson horde talas om planen och
¨
¨
6. Hur avsl ojades planen att d oda Paulus, och hur kan ungdomar i dag
handla som Paulus systerson?
”VAR VID GOTT MOD!”
375
¨
˚
¨
underrattade Paulus. Han i sin tur sag till att den har
¨
unge mannen kunde informera den romerske militar¨
befalhavaren Claudius Lysias. (Apg. 23:16–22) Jehova
˚
¨
¨
maste verkligen alska ungdomar som gor som Paulus
¨
¨
systerson och modigt visar att det viktigaste for dem ar
˚
¨
¨
att det gar bra for Guds folk och troget gor allt de kan
¨
¨
for att stodja Rikets intressen.
7 S a˚ fort Claudius Lysias blev informerad om samman¨
¨
svarjningen gav han order om att 470 av hans 1 000 man
¨
¨
skulle gora sig redo att lamna Jerusalem samma natt och
¨
˚
¨
fora Paulus valbehallen till Caesarea. Styrkan skulle
˚
¨
¨
besta av soldater, spjutbarare och ryttare. Nar de kom
¨
˚
˚
¨
dit skulle de overlamna Paulus till stathallaren Felix.1
¨
Caesarea var den administrativa huvudstaden for den
˚
romerska provinsen Judeen och hade manga judiska in˚
¨
vanare, men den storsta delen av befolkningen var icke¨
˚
˚
¨
judar. Har var forhallandena lugna till skillnad fran hur
¨
˚
¨
det var i Jerusalem, dar manga upptradde fientligt mot
¨
andra religiosa grupper och deltog i upplopp. I Caesa˚
˚
¨
¨
rea lag ocksa hogkvarteret for de romerska styrkorna i
Judeen.
˚
1 Se rutan ”Felix – Judeens prokurator”, p a sidan 377.
¨
7, 8. Vad gjorde Claudius Lysias for att skydda Paulus?
376
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
FELIX – JUDEENS PROKURATOR
˚
˚
Omkring ar 52 utsag den romerske kejsaren Claudius en av sina gunstlingar, Antonius Felix, till pro˚
˚
¨
kurator eller stathallare over Judeen. Felix var precis
¨
som sin bror Pallas en frigiven slav som hade tjanat
i kejsarens familj. Aldrig tidigare hade en frigiven slav
¨
utsetts till prokurator med militar befogenhet.
˚
Pa grund av broderns inflytande hos kejsaren ”trod˚
¨
de sig ... [Felix] kunna bega alla illgarningar ostraf¨
fat”, sager den romerske historikern Tacitus. Som
¨
prokurator utovade Felix ”med sin slavnatur ... kunga¨
makt under alla former av grymhet och begar”. Under sin tid som prokurator gifte han sig med Drusilla, som var dotter till Herodes Agrippa I och som han
˚
hade lockat bort fran den man hon var gift med. Fe˚
lix behandlade aposteln Paulus pa ett korrupt och
¨
˚
olagligt satt och trodde antagligen att han skulle fa
mutor av honom.
˚
¨
Felix styre var sa korrupt och fortryckande att
˚
kejsar Nero kallade tillbaka honom till Rom ar 58. En
¨
¨
¨
delegation judar foljde med till Rom for att stalla
¨
¨
Felix till svars for hans vanstyre, men Pallas sags ha
¨
˚
raddat sin bror fran att bli straffad.
¨
I enlighet med romersk lag sande Lysias ett brev till
¨
Felix med en beskrivning av fallet. Lysias skrev att nar
˚
¨
han hade fatt hora att Paulus var romersk medborgare
8
”VAR VID GOTT MOD!”
377
¨
˚
¨
hade han ingripit och raddat honom fran ”att bli dodad”
av judarna. Lysias uppgav att han inte hade funnit Pau˚
¨
¨
¨
lus skyldig till nagot som fortjanade ”dod eller bojor”,
˚
¨
men att han p a grund av en komplott mot Paulus lam˚
¨
¨
nade over honom till Felix, sa att han fick hora an¨
klagarna och doma i fallet. (Apg. 23:25–30)
˚
9 Var det som Lysias skrev sant? Inte helt och hallet.
˚
¨ ¨
Det verkar som om han forsokte ge en sa positiv bild av
¨
¨
¨
sig sjalv som mojligt. Det var ju egentligen inte for att
Paulus var romersk medborgare som Lysias hade ingri¨
¨
pit och raddat honom. Dessutom namnde han inget om
˚
˚
att han hade latit binda Paulus ”med tva kedjor” och
¨
¨
senare gett order om att man skulle ”forhora honom
under gisselslag”. (Apg. 21:30–34; 22:24–29) I och med
˚ ¨
¨
de atgarderna hade han krankt Paulus medborgerliga
¨
˚
¨
˚
˚
rattigheter. I var tid anvander Satan vara motstandares
¨
˚
¨
¨
¨ ¨
religiosa fanatism for att satta i gang forfoljelse, och det
¨
˚
¨
¨
kan handa att vara fri- och rattigheter kranks. Men i
¨
likhet med Paulus kan Guds tjanare ofta dra nytta av de
¨
¨
rattigheter de har som medborgare i ett land och soka
lagligt skydd.
¨
¨
¨
9. a) Hur blev Paulus medborgerliga r attigheter kr ankta? b) N ar skul¨
le vi kunna dra nytta av de r attigheter vi har som medborgare i ett land?
378
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
Jag talar ”g arna till mitt forsvar” (Apg. 23:35–24:21)
¨
10 I Caesarea holls
Paulus ”under bevakning i Herodes
¨
˚
pretorianska palats” i vantan p a att anklagarna skulle
˚
komma fran Jerusalem. (Apg. 23:35) Fem dagar senare
¨
¨
¨
anlande de – oversteprasten Ananias, en offentlig talare
¨
¨
som hette Tertullus och en grupp aldste. Tertullus b or¨
¨
jade med att lovorda Felix for allt han gjorde for judar-
na. Syftet var uppenbarligen att smickra honom och
˚
¨
¨
vinna sympatier hos honom.1 For att sedan overga till
¨
¨
¨
¨
sjalva arendet sade han foljande om Paulus: ”Den har
¨
¨
mannen ar en pest och eggar till omstortande verksam˚
het bland alla judarna p a hela den bebodda jorden och
¨
´
˚
¨
¨
¨
ar anforare for nasareernas sekt, en som ocksa har for¨
sokt vanhelga templet, och vi grep honom.” De andra ju¨
˚
¨
darna ”instamde ... i angreppet och p astod bestamt
˚
¨
¨
att det forholl sig sa med detta”. (Apg. 24:5, 6, 9) Att
¨
¨
¨
egga till omstortande verksamhet, vara anforare for en
¨
1 Tertullus tackade Felix for att han hade gett nationen ”stor fred”.
˚
Men
egentligen
var det
mer oroligt˚ i Judeen
under Felix tid som stat˚
¨
˚
˚
hallare an under nagon annan stathallares styre fram till upproret
mot Rom. Dessutom var
¨ att judarna tog emot
¨ det definitivt inte sant
Felix reformer ”med storsta
tacksamhet”.
I
sj
alva
verket
de
¨ avskydde
¨
¨
flesta judarna honom for att han hade gjort livet elandigt for dem
och krossat deras uppror med stor brutalitet. (Apg. 24:2, 3)
¨
10. Vilka allvarliga anklagelser framfordes mot Paulus?
”VAR VID GOTT MOD!”
379
¨
farlig sekt och vanhelga templet – det har var allvarliga
¨
anklagelser som kunde resultera i dodsstraff.
˚
11 Sedan fick Paulus tillatelse
att tala. ”Jag [talar]
¨
¨
¨
¨
garna till mitt forsvar”, b orjade han med att saga. Han
¨
¨
fornekade sedan bestamt alla anklagelser. Han hade inte
¨ ¨
vanhelgat templet och inte heller forsokt egga till om˚
¨
stortande verksamhet. Han p apekade att han faktiskt
˚
˚
˚
hade varit borta fran Jerusalem ”ganska manga ar” och
¨
˚
att han hade kommit dit med ”barmhartighetsgavor”,
˚
dvs. bidrag till kristna som kan ha blivit fattiga p a grund
¨
¨ ¨
av hungersnod och forfoljelse. Han betonade att han
hade blivit ”ceremoniellt renad” innan han gick in i
¨
¨
templet och att han medvetet hade anstrangt sig for att
˚ ˚
¨
¨
”inte bega nagon forbrytelse mot Gud och manniskor”.
(Apg. 24:10–13, 16–18)
¨
¨
¨
12 D aremot
medgav Paulus att han agnade helig tjanst
˚
¨
¨ ¨
at sina forfaders Gud ”enligt den vag som man kallar en
˚
¨
¨
’sekt’ ”. Men han framholl att han trodde p a ”allt som ar
¨
framstallt i lagen och skrivet hos profeterna”. Och precis
˚
˚
som sina anklagare hoppades han p a ”en uppstandelse
˚
¨
¨
¨
¨
¨
¨
for bade de rattfardiga och de orattfardiga”. Darefter
¨
˚
¨
¨
¨
uppmanade han de narvarande: ”Lat mannen har sjalva
11, 12. Hur tillbakavisade Paulus anklagelserna mot honom?
380
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
˚
¨
saga vad oratt de fann da jag stod infor Sanhedrin, bort˚
¨
sett fran detta enda ord som jag ropade nar jag stod
¨
˚
¨
¨
ibland dem: ’Det ar for de dodas uppstandelse som jag
˚
¨
¨
¨
i dag star har infor er och skall domas.’ ” (Apg. 24:14, 15,
20, 21)
¨
¨
Paulus gav ett monster som vi kan folja om vi skulle
¨
¨
˚
˚
¨
stallas infor varldsliga myndigheter p a grund av var till¨
bedjan och felaktigt anklagas for att vara orosstiftare,
˚
upprorsmakare, medlemmar av en ”farlig sekt” eller na¨
˚
˚
¨
got liknande. Paulus fjaskade inte for stathallaren eller
13
smickrade honom som Tertullus gjorde. Han var lugn
˚
och respektfull. Taktfullt lade han fram fakta pa ett
¨
¨
klart och sanningsenligt satt. Han namnde att de ”judar
˚
¨
fran provinsen Asia” som hade beskyllt honom for att
¨
¨
ha beflackat templet inte var narvarande och att han
˚
¨
¨
lagligt sett borde ha fatt mojlighet att mota dem och
¨
hora deras beskyllningar. (Apg. 24:18, 19)
¨
˚
¨
14 Det som ar
mest slaende ar att Paulus inte drog
˚
¨
sig for att vittna om sin tro. Modigt nog tog han p a nytt
˚
˚
¨
upp sin tro p a uppstandelsen, just det amne som hade
˚
¨
¨
skapat ett sadant kaos nar han stod infor Sanhedrin.
¨
˚
13–15. Varfor kan vi se Paulus som ett gott exempel p a hur man vitt¨
¨
nar modigt infor varldsliga myndigheter?
”VAR VID GOTT MOD!”
381
˚
¨
(Apg. 23:6–10) Varfor betonade han uppstandelse¨ ¨
¨
hoppet i sitt forsvarstal? Darfor att han ville vittna om
¨
˚
¨
Jesus och om att Jesus hade blivit uppvackt fran de doda
˚
– ett faktum som motstandarna inte godtog. (Apg. 26:
˚
˚
6–8, 22, 23) Ja, det var fragan om uppstandelsen – och
˚
˚
¨
for att vara mer precis, tron p a Jesus och hans uppstandelse – som tvisten handlade om.
¨
15 I likhet med Paulus kan vi vittna modigt och kanna
¨
oss styrkta av det Jesus sade till sina larjungar: ”Ni skall
˚
˚
¨
¨
¨
vara foremal for hat fran alla for mitt namns skull. Men
˚
¨
den som har hallit ut till slutet, han skall bli raddad.”
¨
¨
¨
¨
Behover vi oroa oss over vad vi ska saga? Nej, for Jesus
¨
¨
¨
¨
¨
lovade: ”Nar man for bort er for att overlamna er, var
˚
˚ ¨
¨
¨
da inte p a forhand bekymrade for vad ni skall saga; utan
¨
¨
¨
¨
vad som an ges er i den stunden, sag detta; det ar namligen inte ni som talar utan den heliga anden.” (Mark.
13:9–13)
¨
¨
Felix ”blev ... forskr ackt” (Apg. 24:22–27)
¨
˚
˚
˚
¨
16 Det har
var inte forsta gangen som stathallaren
¨
¨
Felix fick hora om den kristna tron. I skildringen sags
¨
˚
¨
det: ”Felix, som mycket noga kande till forhallande¨
˚
16, 17. a) Vad sade och gjorde Felix under r atteg angen mot Paulus?
˚
¨
¨
¨
b) Vad kan det ha berott p a att Felix blev forskr ackt, men varfor fort¨
satte han att tr affa Paulus?
382
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
¨
na betraffande Vagen [den benamning som anvandes
¨
¨
¨
¨
om kristendomen till en b orjan], sokte avfarda mannen
¨
¨
¨
och sade: ’Nar Lysias, militarbefalhavaren, kommer ner,
¨
¨
skall jag avgora dessa saker som galler er.’ Och han gav
˚
¨
officeren order om att Paulus skulle hallas i forvar och
˚
fa en viss lindring i bevakningen och att han inte skulle
˚
˚
¨
¨
forbjuda nagon av hans egna att sta honom till tjanst.”
(Apg. 24:22, 23)
˚
¨
17 Nagra
dagar senare lat Felix och hans hustru Dru¨
silla, som var judinna, hamta Paulus och ”lyssnade till
˚
¨
honom om tron p a Kristus Jesus”. (Apg. 24:24) Men nar
¨
¨
¨
¨
Paulus talade om ”rattfardighet och sjalvbeharskning
¨
¨
och den kommande domen, blev Felix forskrackt”. Det
˚
˚
¨
berodde kanske p a att sadana amnen oroade hans sam˚
˚
vete med tanke p a allt ont han hade gjort i sitt liv. S a
¨
¨
¨
han skickade i vag Paulus med orden: ”For tillfallet kan
˚
¨
˚
¨
˚
¨
du ga, men nar jag far laglig tid skall jag lata hamta dig
˚
˚
˚
¨
igen.” Felix kallade p a Paulus manga ganger darefter,
¨
men inte for att han ville veta mera om sanningen utan
˚
˚
¨
for att han hoppades p a att fa mutor av honom. (Apg.
24:25, 26)
¨
18 Varfor
talade Paulus med Felix och hans hustru om
¨
¨
¨
18. Varfor talade Paulus med Felix och hans hustru om ”r attfardighet
¨
¨
och sj alvbeh arskning och den kommande domen”?
”VAR VID GOTT MOD!”
383
¨
¨
¨
¨
”rattfardighet och sjalvbeharskning och den kommande
˚
domen”? Vi minns att de ville veta vad ”tron p a Kristus Jesus” innebar. Paulus, som visste hur omoraliska,
¨
grymma och orattvisa de var, klargjorde vad som ford¨
rades av dem som ville bli Jesu efterfoljare. Det han sade
¨
visade vilken stor skillnad det var mellan Guds ratt¨
fardiga normer och hur Felix och hans hustru levde. Det
¨
¨
˚
¨
¨
har borde ha hjalpt dem att forsta att alla ar ansvariga
¨
¨
¨
¨
¨
infor Gud for vad de tanker, sager och gor och att den
˚
¨
dom de skulle fa av Gud var mycket viktigare an den
˚
˚
dom Paulus skulle fa av Felix. Inte undra p a att Felix
¨
¨
blev ”forskrackt”!
¨
¨
¨
¨
19 I forkunnartj
ansten kan vi traffa personer som ar
¨
som Felix. I b orjan kan de verka intresserade av sanning¨
¨
en, men egentligen vill de fortsatta med sitt sjalviska lev¨
¨
¨
¨
˚
¨
nadssatt. Vi ar med ratta forsiktiga nar vi har med sa¨
˚
¨
¨
dana personer att gora. Men vi kan anda taktfullt beratta
¨
¨
om Guds rattfardiga normer, precis som Paulus gjorde.
¨
¨
Kanske kan sanningen rora deras hjarta. Men om det blir
¨
¨
¨
¨
uppenbart att de inte tanker overge ett oratt levnadssatt,
¨
˚
19, 20. a) Hur b or vi hantera s adana som verkar intresserade av san¨
¨
¨
ningen men som egentligen vill forts atta med sitt sj alviska levnadss att?
¨
b) Hur vet vi att Felix inte var Paulus van?
384
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨ ¨
lamnar vi dem och forsoker i stallet hitta dem som verk¨
ligen soker efter sanningen.
¨
¨
˚
¨
20 I Felix fall avslojades
hans ratta hjartetillstand efter
¨
˚ ˚
¨
en tid: ”Nar tva ar hade forflutit, fick Felix till efter¨
¨
tradare Porcius Festus; och eftersom Felix garna ville
¨
vinna ynnest hos judarna, lamnade han Paulus efter sig
¨
bunden.” (Apg. 24:27) Felix var ingen sann van till Pau¨
¨
lus. Han visste att de som tillhorde ”Vagen” varken var
¨
¨
upprorsmakare eller samhallsomstortare. (Apg. 19:23)
˚
Han visste ocksa att Paulus inte hade brutit mot den
¨
˚ ¨
¨
romerska lagen. Anda lat han aposteln fortsatta att sit¨
¨
ta fangslad for att han ville ”vinna ynnest hos judarna”.
¨
21 Som den sista versen i kapitel 24 i Apostlagarning˚
¨
¨
arna visar holls Paulus fortfarande fangen nar Porcius
¨
˚
˚
¨
Festus eftertradde Felix som stathallare. Nu b orjade en
¨
¨
¨
¨
rad forhor med Paulus, och han stalldes infor flera
¨
¨
olika ambetsman. Ja, den modige aposteln blev verk˚
˚
¨
ligen dragen ”infor kungar och stathallare”. (Luk. 21:12)
¨
˚
¨
Som vi ska se fick han langre fram vittna for datidens
¨
¨
¨
maktigaste harskare. Under allt det som hande vacklade
¨
han aldrig i sin tro. Han fortsatte utan tvivel att hamta
styrka av Jesu ord: ”Var vid gott mod!”
¨
¨
˚ ˚
21. Vad h ande med Paulus n ar Porcius Festus hade blivit st ath allare,
¨
och vad fortsatte Paulus utan tvivel att h amta styrka av?
”VAR VID GOTT MOD!”
385
KAPITEL 25
¨
”Jag vadjar till kejsaren!”
¨
Paulus f orsvarar de goda nyheterna
˚
¨
¨
¨
p a ett f ored omligt s att
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 25:1–26:32
˚
¨
¨
PAULUS star under strang bevakning i Caesarea. Nar
˚ ˚
˚
¨
¨
¨
¨
han for tva ar sedan atervande till Judeen forsokte ju˚
¨
¨
darna doda honom vid atminstone tre tillfallen inom
˚
loppet av bara nagra dagar. (Apg. 21:27–36; 23:10,
12–15, 27) Hittills har de inte lyckats, men de har inte
¨
˚
¨
gett upp. Nar han forstar att han kanske kommer
¨
¨
¨
att overlamnas till sina fiender sager han till den ro˚
˚
¨
merske stathallaren Festus: ”Jag vadjar till kejsaren!”
(Apg. 25:11)
¨
¨
2 Stodde
Jehova Paulus beslut att vadja till den ro¨
¨
merske kejsaren? Svaret ar viktigt for oss som vittnar
¨
grundligt om Guds kungarike nu i andens tid. Vi be¨
¨
¨
hover veta om det Paulus gjorde ar ett monster som vi
¨
¨
¨
¨
ska folja for att ”forsvara och lagligt stadfasta de goda
nyheterna”. (Fil. 1:7)
˚
1, 2. a) I vilken situation befinner sig Paulus? b) Vilken fr aga kan vi
¨
¨
¨
¨
st alla oss n ar det g aller Paulus vadjan till kejsaren?
386
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
¨
”Jag st ar infor kejsarens domars ate” (Apg. 25:1–12)
¨
3 Tre dagar efter det att Festus hade tilltratt
som ro˚
˚
¨
¨
mersk stathallare over Judeen besokte han Jerusalem.1
¨
˚
¨
¨
Dar lyssnade han p a de framsta prasterna och judar¨
¨
¨
nas framsta man som anklagade Paulus for allvarliga
˚
˚
brott. De visste att den nye stathallaren var pressad att
˚
˚
halla fred med dem och alla andra judar. S a de bad ho¨
¨
nom om en ynnest: For Paulus till Jerusalem och dom
¨
¨
honom dar. Men det fanns en baktanke med den har
¨
¨
˚
¨
begaran. De planerade namligen att doda Paulus p a
¨
vagen mellan Caesarea och Jerusalem. Festus avslog
¨
¨
˚
deras begaran genom att saga: ”Ma ... de bland er som
har makt ... resa ner med mig [till Caesarea] och an˚
˚
¨
klaga honom, om nagot inte star ratt till med man˚
¨
nen.” (Apg. 25:5) Pa det sattet kom Paulus undan med
˚
¨
˚
livet i behall annu en gang.
¨
¨
4 Under Paulus alla provningar
uppeholl Jehova honom genom Herren Jesus Kristus. Vi minns vad Jesus
hade sagt till honom i en syn: ”Var vid gott mod!”
˚
1 Se rutan ”Den romerske prokuratorn Porcius Festus”, p a sidan 388.
¨
¨
3, 4. a) Varfor bad judarna att Paulus skulle foras till Jerusalem, och
¨
˚
varfor misslyckades de med sin plan? b) Hur uppeh aller Jehova sina nu¨
¨
tida tj anare, precis som han uppeh oll Paulus?
¨
”JAG VADJAR TILL KEJSAREN!”
387
DEN ROMERSKE
PROKURATORN P ORCIUS FESTUS
¨
¨
Det ar bara Apostlagarningarna och Flavius Jose¨
phus skrifter som ger oss forstahandsupplysningar
¨
om Porcius Festus. Han eftertradde Felix som Jude˚
ens prokurator omkring ar 58 och hade tydligen den
˚
˚
¨
befattningen fram till sin dod bara tva eller tre ar
senare.
˚
Festus tycks p a det hela taget ha varit en klok
˚
¨
och skicklig prokurator, till skillnad fran sin fore˚
¨
¨
gangare, Felix, och sin eftertradare, Albinus. I b or¨
jan av hans tid som prokurator harjade rebeller i Ju¨
deen. Josephus skrev att Festus genast ”anfoll ...
˚
˚
¨
¨
landets plaga – rovarna. Storre delen av dem fanga˚
¨
des in, och ganska manga avrattades.” Under hans
¨
ambetstid byggde judarna en mur som skulle hind˚
¨
˚
ra kung Agrippa fran att se vad som hande p a tem˚
¨
pelomradet. Festus beordrade forst att muren skul˚
¨
¨
le tas ner. Men p a judarnas begaran lat han dem
¨
¨
senare lagga fram saken for den romerske kejsaren
Nero.
˚
Festus tycks ha intagit en fast hallning mot brotts¨
lingar och rebeller. Men for att ha goda relationer
¨
¨
med judarna kunde han tanka sig att skjuta ratt˚
˚
visan at sidan – atminstone i fallet med aposteln
Paulus.
388
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
˚ ¨
˚
(Apg. 23:11) Guds nutida tj anare utsatts ocksa for svarigheter och hotelser. Jehova skyddar oss inte mot alla
¨
de har problemen, men han ger oss vishet och kraft att
˚
¨
¨
halla ut. Vi kan alltid rakna med ”den kraft som ar
˚
¨
¨
over det normala” och som var karleksfulle Gud ger
oss. (2 Kor. 4:7)
˚
˚
5 Nagra
dagar senare satte sig Festus p a ”domar¨
¨
satet” i Caesarea.1 Framfor honom stod Paulus och
˚
¨
hans anklagare. Paulus svarade p a deras grundlosa be¨
skyllningar genom att saga: ”Varken mot judarnas lag
˚
˚
eller mot templet eller mot kejsaren har jag begatt na¨ ¨
gon synd.” Han var oskyldig och borde darfor friges.
Vilket beslut skulle Festus fatta? Eftersom han ville
¨
˚
stalla sig in hos judarna fragade han Paulus: ”Vill du
¨
¨
¨
bege dig upp till Jerusalem och domas dar infor mig
¨
betraffande dessa ting?” (Apg. 25:6–9) Vilket absurt
¨
forslag! Om Paulus skickades tillbaka till Jerusalem
skulle hans anklagare bli hans domare, och det skulle
¨
¨
¨
betyda en saker dod. I det har fallet valde Festus
¨
˚
¨
1 ”Domarsatet”
upphojda
˚ var en stol som stod p a ett podium. Den
¨
positionen ansags ge domarens
beslut
˚
¨
¨tyngd och ¨ en kansla av slutgiltighet. Pilatus satt p a ett domarsate nar han bedomde anklagelserna
mot Jesus.
¨
5. Vad valde Festus att g ora?
¨
”JAG VADJAR TILL KEJSAREN!”
389
¨
˚
¨
¨
politiska fordelar framfor rattvisan. En tidigare stat˚
˚
¨
hallare, Pontius Pilatus, hade agerat p a liknande satt
¨
˚
¨
i ett fall som rorde en annu viktigare fange. (Joh. 19:
˚
¨
¨
12–16) Nutida domare kan ocksa b oja sig for politiska
˚
¨ ¨
˚
¨
¨
p atryckningar. Darfor b or vi inte bli forvanade om
˚
¨
domstolar bortser fran tydliga bevis i fall som galler
Guds folk.
¨
¨
¨
¨
Festus onskan att gora judarna nojda kunde ha for¨ ¨
satt Paulus i en livsfarlig situation. D arfor utnyttjade
¨
Paulus en rattighet han hade som romersk medborga˚
¨
re. Han sade till Festus: ”Jag star infor kejsarens do¨
¨
¨
¨
¨
marsate, och det ar dar jag b or domas. Mot judarna
¨
˚
¨
har jag inget oratt gjort, som du nu ocksa mycket val
˚
¨
¨
˚
far kannedom om. ... Jag vadjar till kejsaren!” En sa¨
¨
dan vadjan gick vanligtvis inte att upphava. Festus be¨
¨
tonade det nar han sade: ”Till kejsaren har du vadjat,
6
till kejsaren skall du fara.” (Apg. 25:10–12) Genom att
¨
¨
¨
¨
vadja till en hogre rattslig instans gav Paulus ett mon˚
¨
˚
¨
¨
ster for hur de sanna kristna b or ga till vaga i var
¨
˚
˚
˚
¨
¨
tid. Nar motstandare forsoker orsaka ”svarigheter p a
¨
grundval av lagstadgar” anvander sig Jehovas vittnen
¨
¨
¨
¨
6, 7. Varfor vadjade Paulus till kejsaren, och vilket m onster gav han d ar˚
˚
med at de sanna kristna i var tid?
390
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
av olika juridiska mojligheter for att forsvara de goda
nyheterna.1 (Ps. 94:20)
¨
˚ ˚
¨
¨
Efter att ha suttit insp arrad i over tva ar for brott
˚
˚
˚
¨
han aldrig hade begatt skulle alltsa Paulus nu fa moj¨
lighet att forsvara sin sak i Rom. Men innan han skic¨
¨
¨
kades i vag ville en annan harskare traffa honom.
7
”Jag [blev] inte olydig” (Apg. 25:13–26:23)
˚
¨
8 Nagra
dagar efter det att Paulus hade vadjat till kej¨
saren kom kung Agrippa och hans syster Berenike for
¨
¨
att ”avlagga ett artighetsbesok” hos Festus.2 Under romartiden var det vanligt att befattningshavare gjorde
˚
¨
˚
˚
¨
ett sadant har besok hos en ny stathallare. Genom att
¨
¨
¨
gratulera Festus till hans utnamning forsokte Agrippa
¨
sakert knyta politiska och personliga kontakter som
han kunde ha nytta av i framtiden. (Apg. 25:13)
¨
¨
9 Festus berattade
om Paulus for Agrippa, som blev
¨
¨
nyfiken och ville hora honom. Nasta dag satte sig
˚
¨
˚
¨
de bada styresmannen p a domarsatet under stor pom¨
¨
pa. Den har uppvisningen var sakert imponerande,
˚
¨
¨
men den fange som stod framfor dem skulle gora ett
¨
˚
˚
¨
1 Se rutan ”Vadjanden till hogre instanser i var tid”, p a sidan 392.
˚
2 Se rutan ”Kung Herodes Agrippa II”, p a sidan 394.
¨
¨
8, 9. Varfor bes okte kung Agrippa Caesarea?
¨
”JAG VADJAR TILL KEJSAREN!”
391
¨
V
ADJANDEN
TILL˚
¨
H O GRE INSTANSER I VAR TID
¨
¨
¨
Jehovas vittnen har ibland vant sig till hogre ratts˚
¨
¨
¨
¨
liga instanser for att fa hjalp nar arbetet med att forkunna de goda nyheterna om Guds kungarike har hindrats.
¨ ¨
˚
Har ar tva exempel:
¨
¨
Den 28 mars 1938 upphavde USA:s hogsta domstol de
¨
¨
lagre domstolarnas beslut och frikande en grupp Jeho˚
¨
vas vittnen som hade anhallits for att de hade spritt bib¨
lisk litteratur i staden Griffin i Georgia. Det har var
˚
¨
¨
forsta men inte sista gangen som Hogsta domstolen
¨
¨
behandlade en overklagan som gallde Jehovas vittnens
¨
¨
ratt att forkunna de goda nyheterna.1
¨
Ett annat fall gallde Minos Kokkinakis, ett Jehovas
˚
˚
¨
vittne i Grekland. Under en period p a 48 ar anholls han
¨
˚
¨
˚
¨
mer an 60 ganger for ”proselytvarvning”. Arton ganger
¨
¨
˚
˚
¨
¨
stalldes han infor ratta. Under manga ar satt han i fang¨
¨
else eller var forvisad till ensliga oar i Egeiska havet. Ef¨
¨
ter en fallande dom 1986 overklagade han beslutet i de
˚
¨
hogre domstolarna i Grekland, men utan framgang.
˚
¨
¨
Han sokte da hjalp av Europadomstolen (Europeiska
¨
¨
¨
domstolen for de manskliga rattigheterna). Den 25 maj
¨
1993 faststallde Europadomstolen att Grekland hade
¨
¨
¨
overtratt broder Kokkinakis ratt till religionsfrihet.
¨
¨
1 Ett farskare
exempel¨ ges i Vakna!
for 8 januari 2003, sidorna
3–11,
˚
¨
¨
som innehaller
en
redog
orelse
f
or
ett
beslut
som
USA:s
h
ogsta
domstol
˚
fattade angaende yttrandefriheten.
392
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
Jehovas vittnen har vant sig till Europadomstolen
˚
˚
manga ganger, och i de flesta fall har de segrat. Ingen
¨
¨
¨
annan organisation, religios eller icke-religios, har for¨
¨
¨
svarat de grundlaggande manskliga rattigheterna i
˚
Europadomstolen med samma framgang.
¨
Har andra nytta av de rattsliga segrar som Jehovas
vittnen vunnit? Forskaren Charles C. Haynes skrev: ”Vi
˚
star alla i tacksamhetsskuld till Jehovas vittnen. Oavsett
˚
˚
¨
¨
hur manga ganger de har blivit forolampade, bortjaga¨
de och till och med fysiskt angripna, fortsatter de att
¨
˚
¨
¨
kampa for sin (och foljaktligen var) religionsfrihet. Och
¨
nar de vinner, vinner vi alla.”
˚
¨
minst lika starkt intryck p a de narvarande. (Apg. 25:
22–27)
¨
Paulus tackade respektfullt kung Agrippa for att
¨
¨
han fick tala till sitt forsvar infor honom, och han
¨
¨
framholl att kungen var en verklig kannare av judar˚
nas alla seder och tvistefragor. Sedan beskrev han sin
´
¨
bakgrund: ”Jag har levt som farise enligt den strang˚
aste sekten i var form av gudsdyrkan.” (Apg. 26:5) Som
´
farise hade han sett fram emot att Messias skulle kom¨
ma. Nu som kristen forkunnade han modigt att Jesus
10
¨
10, 11. Hur visade Paulus kung Agrippa respekt, och vad ber attade han
¨
for kungen om sin bakgrund?
¨
”JAG VADJAR TILL KEJSAREN!”
393
KUNG HERODES AGRIPPA II
¨
¨
Den Agrippa som namns i kapitel 25 i Apostlagarningarna var kung Herodes Agrippa II, sonsonsson till
Herodes den store och son till den Herodes som hade
˚
˚
¨
gatt till angrepp mot forsamlingen i Jerusalem 14 ar
¨
tidigare. (Apg. 12:1) Han var den siste harskaren i den
herodianska dynastin.
¨
˚
˚
Nar fadern dog ar 44 bodde den 17-arige Agrippa i
¨
Rom, dar han utbildades vid kejsar Claudius hov. Kej˚
˚
¨
¨
¨
sarens radgivare ansag att han var for ung for att arva
˚
¨ ¨
˚
¨
sin fars omrade, och darfor utsag man i stallet en ro˚
˚
˚
mersk stathallare till att styra omradet. Men Flavius
¨
˚ ¨
Josephus sager att sa lange Agrippa var kvar i Rom en¨
¨
gagerade han sig for judarnas sak och talade for deras
intressen.
˚
˚
¨
Omkring ar 50 utsag Claudius Agrippa till kung over
˚
¨
Chalkis och ar 53 till kung over Itureen, Trakoni˚
¨
tis och Abilene. Han fick ocksa tillsyn over Jerusa¨
¨
¨
lems tempel, med ratt att utse judarnas overstepraster.
¨
˚
¨
Claudius eftertradare, Nero, utokade hans omrade till
˚
¨
att ocksa omfatta delar av Galileen och Pereen. Nar
¨
han traffade Paulus befann han sig i Caesarea tillsam¨
mans med sin syster Berenike, som hade lamnat sin
man, Kilikiens kung. (Apg. 25:13)
˚
¨
¨
¨
Ar 66, nar Agrippas forsok att lugna judarnas upp¨
ror mot Rom hade misslyckats, vande sig rebellerna
¨
mot honom, och han hade inget annat val an att sluta
394
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
sig till romarna. Efter det att upproret hade krossats
˚
¨
fick han ytterligare omraden som beloning av den nye
kejsaren, Vespasianus.
¨
˚
˚ ¨
Kristus var den som man hade vantat p a sa lange.
¨
¨
¨
¨
Skalet till att han stod infor ratta den har dagen var
˚
alltsa en trosuppfattning som han och hans anklagare
¨
¨
hade gemensamt, namligen hoppet om att det lofte
¨
¨ ¨
Gud hade gett deras forfader skulle uppfyllas. Den har
¨
¨
forklaringen gjorde Agrippa annu mer intresserad och
nyfiken.1
¨
Paulus berattade om hur illa han tidigare hade
¨
¨
behandlat de kristna: ”Jag for min del tankte faktiskt
˚
˚
¨
¨
inom mig att jag p a manga satt borde bekampa nasa´
ren Jesu namn. ... I mitt stora raseri mot dem [Kristi
˚ ˚
¨
¨ ¨
efterfoljare] gick jag sa langt att jag forfoljde dem till
¨
¨
och med i stader utanfor landet.” (Apg. 26:9–11) Pau˚
¨
˚
¨
lus overdrev verkligen inte. Manga kande till hur vald¨ ¨
samt han hade forfoljt de kristna. (Gal. 1:13, 23) ”Vad
˚
¨
kan ha fatt honom att andra sig?” undrade kanske
11
Agrippa.
¨
1 Som kristen godtog
Paulus Jesus ¨ som Messias. Judarna, som for˚
kastade Jesus, sag Paulus som en avfalling. (Apg. 21:21, 27, 28)
¨
”JAG VADJAR TILL KEJSAREN!”
395
¨
˚
Paulus berattade sedan vad som hade fatt honom
¨
¨
¨
¨
att andra installning: ”Nar jag under dessa stravanden
˚ ¨
var p a vag till Damaskus med myndighet och en full˚
¨
¨
˚
makt fran de framsta prasterna, sag jag vid middags˚ ¨
˚
tid p a vagen, o kung, ett ljussken fran himlen, klarare
¨
˚
¨
an solens glans, omstrala mig och dem som fardades
¨
tillsammans med mig. Och nar vi alla hade fallit till
¨
˚
¨
¨
marken, horde jag en rost saga till mig p a det hebreis˚
¨
¨ ¨
ka spraket: ’Saul, Saul, varfor forfoljer du mig? Att
˚
¨
˚
¨
halla i med att spj arna mot pikstaven gor det svart
¨
¨
for dig.’ Men jag sade: ’Vem ar du, Herre?’ Och Herren
¨
¨ ¨
sade: ’Jag ar Jesus, den som du forfoljer.’ ”1 (Apg. 26:
12
12–15)
¨
¨
¨
13 Fore
den har overnaturliga synen hade Paulus
¨
bildligt talat ”spjarnat mot pikstaven”. Precis som ett
¨
¨
¨
¨
dragdjur skadar sig sj alvt i onodan nar det spj arnar
˚
mot den vassa spetsen p a en oxpik hade Paulus skadat
¨
¨
sig sj alv andligen genom att kampa emot Guds vilja.
¨
¨
˚
¨
¨
1 En bibelkannare sager sa har om att Paulus fardades
”vid middags˚
tid”: ¨ ”En resande
vilade
under
middagshettan,
s
avida
han
inte hade
˚
˚
˚
¨
oerhort brattom.
Vi
f
orst
ar
allts
a
hur
Paulus
verkligen
pressade
sig
¨
¨ ¨
under den har forfoljelsekampanjen.”
˚
12, 13. a) Vad hade enligt Paulus fatt honom att bli kristen? b) Hur
¨
hade Paulus ”spj arnat mot pikstaven”?
396
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
Den uppstandne Jesus fick Paulus, som var uppriktig
¨
¨
¨
men vilseledd, att andra tankesatt genom att visa sig
˚ ¨
¨
for honom p a vagen till Damaskus. (Joh. 16:1, 2)
¨ ¨
14 Paulus gjorde verkligen stora for
andringar i sitt
liv. Han sade till Agrippa: ”Jag [blev] inte olydig mot
˚
den himmelska synen, utan bade till dem i Damaskus
¨
¨
forst och till dem i Jerusalem och over hela Judeens
land och till nationerna gick jag med budskapet att de
¨
¨
skulle andra sinne och vanda sig till Gud genom att
¨
¨
¨
utfora garningar som svarar mot sinnesandringen.”
˚
˚ ¨
(Apg. 26:19, 20) Han hade under manga ar agnat sig
˚
at det uppdrag som Jesus Kristus hade gett honom
i synen. Med vilket resultat? De som tog emot de
˚
¨
goda nyheter han forkunnade angrade sitt omoraliska,
¨
¨
¨
¨
oarliga uppforande, andrade sig och vande sig till Gud.
¨
De blev goda medborgare som visade respekt for lag
och ordning.
¨
Men de har goda resultaten brydde sig Paulus ju˚
˚
diska motstandare inte om. Paulus sade: ”Pa grund av
¨
¨
detta grep judar mig i templet och forsokte ta livet av
˚
¨
mig. Eftersom jag emellertid har erhallit den hj alp
15
¨ ¨
14, 15. Vad sade Paulus om de for andringar han hade gjort i sitt liv?
¨
”JAG VADJAR TILL KEJSAREN!”
397
˚
¨
som kommer fran Gud, fortsatter jag till denna dag att
˚
˚
¨
vittna for bade sma och stora.” (Apg. 26:21, 22)
˚
16 Som sanna kristna maste
vi ”alltid vara beredda
¨
¨
˚
¨
att komma med ett forsvar” nar det galler var tro.
˚
(1 Petr. 3:15) Om vi far tala med domare och myndig˚
hetspersoner om vara trosuppfattningar kan vi ha nyt¨
¨
ta av att gora som Paulus gjorde nar han talade med
¨
¨
Agrippa och Festus. Vi kan respektfullt beratta for
˚
¨ ¨
dem om hur Bibelns sanningar har forandrat vart och
¨
¨
andras liv till det battre, och det kan gora dem positi¨
vare i sin installning till oss.
˚
¨
”P a kort tid skulle du overtala mig att bli kristen”
(Apg. 26:24–32)
˚
¨
¨
¨
17 De bada styresmannen
lamnades inte oberorda av
˚
¨
¨
¨
Paulus overtygande vittnesmal. Lagg marke till vad
¨
¨
¨
som hande: ”Nar han nu sade detta till sitt forsvar,
˚
˚
¨
¨
sade Festus med hog rost: ’Du haller p a att bli galen,
¨
Paulus! Den stora lardomen driver dig till galenskap!’ ”
¨
(Apg. 26:24) Festus utbrott kan ha bottnat i en install˚
˚
¨
¨
ning som vi moter i dag ocksa. I manga manniskors
¨
˚
16. Hur kan vi folja Paulus exempel om vi far tala med domare och
˚
myndighetspersoner om var tro?
˚
¨
17. Hur reagerade Festus p a Paulus forsvarstal, och vilken liknande in¨
¨
st allning m oter vi i dag?
398
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
˚
¨
ogon ar de som lar ut det som star i Bibeln fanatiker.
¨
˚
De visa i varlden har ofta svart att godta det Bibeln
¨
˚
¨
sager om de dodas uppstandelse.
˚
¨
18 Men Paulus var inte svarslos,
utan sade till stat˚
˚
˚
¨
¨
hallaren: ”Jag haller inte p a att bli galen, hogt arade
Festus, utan jag uttalar ord av sanning och ett sunt
¨
¨
sinne. I sj alva verket kanner kungen, som jag nu talar
¨
till med frimodighet, mycket val till dessa ting. ... Tror
˚
du, kung Agrippa, p a profeterna? Jag vet att du tror.”
˚
¨
Agrippa svarade: ”Pa kort tid skulle du overtala mig
att bli kristen.” (Apg. 26:25–28) Oavsett om Agrippa
verkligen menade det han sade eller inte, visar hans
˚
svar att Paulus vittnesmal hade gjort ett djupt intryck
˚
p a honom.
¨
19 D arefter
reste sig Agrippa och Festus, och alla de
¨
¨
¨
¨
¨
¨
narvarande forstod darmed att motet var over. ”Nar
¨
de drog sig tillbaka, b orjade de tala med varandra och
¨
¨
¨
¨
sade: ’Den mannen gor ingenting som fortjanar dod
eller bojor.’ Dessutom sade Agrippa till Festus: ’Den
¨
mannen hade kunnat friges, om han inte hade vadjat
till kejsaren.’ ” (Apg. 26:31, 32) De visste att de hade
˚
18. Hur svarade Paulus p a det Festus sade, och vad sade Agrippa?
19. Vilken slutsats kom Festus och Agrippa fram till?
¨
”JAG VADJAR TILL KEJSAREN!”
399
˚
¨
haft en oskyldig man framfor sig. Kanske hade de fran
¨
och med nu en positivare installning till de kristna.
¨
¨
¨
20 Ingen av de maktiga
styresmannen i den har skildringen tycks ha godtagit de goda nyheterna om Guds
˚
˚
kungarike. Var det da nagon mening med att aposteln
¨
¨
˚
¨
¨
¨
Paulus stalldes infor de har bada mannen? Svaret ar
˚
˚
¨
ja. Att han blev dragen ”infor kungar och stathallare”
¨
i Judeen ledde till att hogt uppsatta romare som an˚
¨
¨
nars kanske hade varit omojliga att na fick hora bud¨
skapet. (Luk. 21:12, 13) Dessutom blev broderna och
¨
˚
systrarna starkta i sin tro av det han fick ga igenom
¨
och den trohet han visade under provningar. (Fil. 1:
12–14)
¨
¨
Samma sak galler i dag. Att vi energiskt fortsatter
˚
˚
¨
att predika trots provningar och motstand kan ocksa
˚
˚
¨
ge manga positiva resultat. Vi kan fa vittna for myn˚
˚
dighetspersoner som annars kan vara svara att na.
˚
¨
Och vara kristna broder och systrar kan bli uppmunt˚
rade av att vi troget haller ut, och det kan sporra dem
¨
att vittna grundligt om Guds kungarike med annu
¨
storre mod.
21
¨
¨
¨
¨
20. Vad blev resultatet av att Paulus vittnade for h oga ambetsm an?
¨
˚
21. Om vi forts atter att predika, vilka positiva resultat kan det d a ge?
400
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
KAPITEL 26
¨
”Inte en sj al av er
˚ ¨
skall g a forlorad”
¨
Paulus ar med om ett skeppsbrott,
¨
¨
men visar stor tro och m anniskokarlek
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 27:1–28:10
¨
˚
¨
PAULUS kan inte slappa tanken p a Festus ord, for de
¨
kommer att ha stor betydelse for hans framtid. ”Till kejsaren skall du fara”, hade Festus sagt. Paulus har suttit
˚
˚ ˚
˚
˚
˚
inlast i tva ar, sa den langa batresan till Rom kommer
˚
¨
¨
atminstone att innebara ett miljoombyte. (Apg. 25:12)
Men hans tidigare resor till havs har inte alltid varit
˚
¨
¨
sa njutbara, och syftet med resan ar att fora honom till
˚
˚ ¨
¨
kejsaren. S a han funderar nog over hur det ska ga for
honom.
˚
˚
˚
Paulus har varit ”i faror p a havet” manga ganger
¨
tidigare. Han har overlevt tre skeppsbrott och till och
˚ ¨
med drivit omkring ett dygn p a oppna havet. (2 Kor.
¨
11:25, 26) Dessutom kommer den har resan att skilja
2
¨
¨
¨
1, 2. Vad ar det for resa Paulus har framfor sig, och vad funderar han
¨
kanske over?
¨
˚ ¨
”INTE EN SJAL AV ER SKALL GA FORLORAD”
401
˚
sig mycket fran de missionsresor han har gjort tidiga˚
¨
˚
re. Da var han en fri man, men den har gangen ska han
˚
¨
˚
¨
¨
resa som fange och fardas en mycket lang stracka – over
˚
˚
300 mil fran Caesarea till Rom. Kan han klara en sadan
¨
˚
¨
resa oskadd? Och aven om resan gar bra, vad ar det som
¨
¨
˚
¨
vantar honom i Rom? Ar det en dodsdom? Kom ihag
¨
¨
˚
¨
att det ar den hogsta myndigheten i Satans varld p a den
¨
¨
har tiden som ska doma honom.
¨
¨
3 Efter allt du har last
om Paulus, tror du att han kan˚
¨
de sig fortvivlad och helt uppgiven med tanke p a situa˚
¨
tionen? Knappast! Han visste att svarigheter vantade,
¨
men inte hur de skulle ta sig uttryck. Varfor skulle oro
˚
˚
˚
¨
¨
over sadant han inte kunde styra over fa ta ifran honom
¨
¨
gladjen i tjansten? (Matt. 6:27, 34) Han visste att Jeho˚
¨
¨
va ville att han skulle ta vara p a alla tillfallen att for˚ ¨
kunna de goda nyheterna om Guds kungarike, ocksa for
¨
¨
¨ ¨
varldsliga harskare. (Apg. 9:15) Han var darfor beslu¨
¨
¨
¨
ten att fullgora sitt uppdrag vad som an hande. Det ar
¨
˚
˚
¨
˚
¨ ¨
¨
val precis sa vi ocksa kanner det! Lat oss darfor folja
˚
¨
¨
˚
Paulus p a den har historiska resan och se narmare p a
¨
vad vi kan lara av hans exempel.
¨
¨
3. Vad var Paulus besluten att g ora, och vad ska vi behandla i det h ar
kapitlet?
402
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
”Vi hade motvind” (Apg. 27:1–7a)
˚
˚
¨
¨
4 Paulus och nagra
andra fangar overlamnades till en
¨
¨
romersk officer som hette Julius. Han bestamde sig for
˚
˚
att de skulle ga ombord p a ett handelsfartyg som hade
˚
lagt till vid Caesarea. Fartyget hade kommit fran Adra˚
¨
myttion, en hamnstad p a Mindre Asiens vastkust, mitt
˚ ¨
emot Mitylene p a on Lesbos. Det skulle segla norrut
¨
˚
¨
och sedan vasterut och stanna till p a olika platser for
˚
¨
˚
att lasta och lossa varor. S adana har batar var inte bygg¨
¨
da for att passagerare skulle ha det bekvamt, i synner˚
het inte fangar. (Se rutan ”Resor till havs”.) Som tur
var skulle Paulus inte vara ensam kristen bland flera
˚
˚
¨
brottslingar. Atminstone tva medtroende foljde med
honom – Aristarkus och Lukas. Det var naturligtvis
¨
Lukas som skrev ner skildringen. Vi vet inte om de har
˚
¨
tva lojala kamraterna betalade for sin resa eller om de
¨
¨
foljde med som Paulus tjanare. (Apg. 27:1, 2)
¨
5 Nasta
dag hade de seglat elva mil norrut och lagt
˚
till vid Sidon, p a Syriens kust. Julius behandlade uppen¨
barligen inte Paulus som en vanlig brottsling, mojligen
˚
˚
¨
¨
4. P a vilket slags b at b orjade Paulus resan, och vilka kamrater foljde
med honom?
¨
˚
¨
5. Vilka fick Paulus tillfalle att umg as med i Sidon, och vad kan vi l ara
av det?
¨
˚ ¨
”INTE EN SJAL AV ER SKALL GA FORLORAD”
403
RES OR TILL HAVS
¨
¨
I forna tider anvandes fartyg i forsta hand till att
frakta varor och inte till att transportera passagera˚
¨
¨
re p a ett bekvamt satt. Den som ville resa en viss
¨
¨
˚
¨
stracka fick leta ratt p a ett lampligt handelsfartyg,
˚
¨
¨
forhandla om priset p a resan och sedan vanta tills
fartyget avgick.
˚
¨
¨
Tusentals batar seglade kors och tvars over Medel¨
havet for att transportera livsmedel och andra varor.
˚
˚ ˚
¨
Manga som foljde med som passagerare p a sadana
˚
˚ ¨
¨
batar fick sova p a dack, kanske under ett taltliknan¨
˚
¨
de skydd som de sjalva satte upp p a kvallen och tog
˚
˚
ner p a morgonen. De var ocksa tvungna att ha med
¨
sig allt de behovde under resan, bland annat mat och
˚
˚
nagot som kunde halla dem varma under natten.
˚
Det var helt och hallet vindarna som avgjorde hur
˚
˚
˚
¨
lang tid en resa tog. Pa grund av det harda vadret
under vintern gjorde man i stort sett inga resor till
˚
havs fran mitten av november till mitten av mars.
¨
for att Paulus var romersk medborgare och inte hade
˚
¨
domts skyldig till nagot brott. (Apg. 22:27, 28; 26:31, 32)
¨
˚
¨
¨
¨
Han lat Paulus ga i land for att traffa medkristna. Bro˚
¨
derna och systrarna maste verkligen ha glatt sig over att
404
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚ ˚
˚
˚
fa ra om Paulus efter hans langa fangenskap! Kan du
˚ ˚
¨
˚
komma p a nagra tillfallen da du skulle kunna visa sam¨
¨
˚
¨
¨
ma karleksfulla gastfrihet och p a det sattet sjalv bli uppbyggd? (Apg. 27:3)
˚
˚
6 B aten
lade ut fran Sidon och fortsatte sedan upp
¨
˚
˚
langs kusten och passerade Kilikien, inte langt fran Pau¨
lus hemstad, Tarsos. Lukas namner inga fler stopp, men
han tar med den illavarslande detaljen att de hade ”mot¨
˚ ¨
vind”. (Apg. 27:4, 5) Men vi kan anda tanka oss att Pau¨
¨
lus utnyttjade varje tillfalle att beratta om de goda ny¨
˚
¨
heterna. Han vittnade sakert for de andra fangarna,
¨
passagerarna, besattningen och soldaterna ombord och
¨
¨
¨
¨
aven for manniskor i de hamnar dar de eventuellt lade
˚
¨
¨
till. Gor vi likadant och tar vara p a de mojligheter att
¨
forkunna som vi har?
˚
7 S a˚ smaningom
kom de fram till Myra, en hamnstad
˚
¨
p a Mindre Asiens sydkust. Dar fick Paulus och de andra byta till ett annat fartyg, ett som kunde ta dem till
˚
¨
deras slutdestination, Rom. (Apg. 27:6) Pa den har tiden var Egypten en av Roms kornbodar, och egyptiska
˚
¨
˚
spannmalsfartyg lade till vid Myra. Julius letade ratt p a
˚
¨
6–8. Hur fortsatte Paulus resa fr an Sidon till Knidos, och vilka tillfallen
¨
till att predika utnyttjade han s akert?
¨
˚ ¨
”INTE EN SJAL AV ER SKALL GA FORLORAD”
405
˚
˚
˚
ett sadant fartyg och sag till att soldaterna och fangar˚
¨
˚
na gick ombord p a det. Det har fartyget maste ha varit
¨
¨
¨
mycket storre an det forsta. Ombord fanns en last av
¨
¨
¨
vete till ett hogt varde och dessutom 276 manniskor –
¨
˚
¨
besattningen, soldaterna, fangarna och troligen aven
˚ ¨
˚
andra som var p a vag till Rom. Nu fick alltsa Paulus
˚
¨
¨
¨
ett storre distrikt att forkunna p a, och han tog sakert
˚
¨
vara p a den mojligheten.
¨
˚
¨
¨
8 Nasta
anhalt var Knidos, som lag i det sydvastra hor¨
net av Mindre Asien. Man kunde segla strackan mellan
˚
Myra och Knidos p a en dag om vindarna var gynnsam¨
˚
ma. Men Lukas berattar att de seglade ”langsamt ... i
˚
ganska manga dagar” och att de kom till Knidos ”med
˚
¨
˚
¨
svarighet”. (Apg. 27:7a) Vaderforhallandena hade blivit
¨
˚
samre. (Se rutan ”Medelhavets vindar”, p a sidan 408.)
¨
˚
˚
¨
¨
Tank p a hur det maste ha varit for folket ombord nar
¨
¨
fartyget kampade emot de starka vindarna och de hoga
˚
vagorna.
Vi ”kastades hit och dit av stormen” (Apg. 27:7b–26)
¨
¨
9 Fartygets kapten planerade att fortsatta
vasterut
˚
¨
¨
fran Knidos, men ogonvittnet Lukas sager att ”vinden
¨
¨
¨
˚
inte tillat oss”. (Apg. 27:7b) Nar de kom langre bort fran
˚
9, 10. Vilka svarigheter hade man vid Kreta?
406
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚
¨
¨
fastlandet kom de ocksa bort fran strommen nara kus˚
ten, och sedan svepte en hard vind fram som tryckte
¨
¨
dem soderut, kanske med hog hastighet. Nu fick de
skydd av Kreta, precis som Cypern hade skyddat dem
¨
˚
¨
¨
mot motvindar nar de seglade med den forra baten. Nar
¨
˚ ¨
de val hade passerat Salmone, en udde p a ostra Kreta,
˚
¨
¨
¨
blev forhallandena battre. Varfor det? Nu befann de sig
˚ ¨
¨ ¨
¨
¨
soder om on, p a lasidan, och var darfor inte lika utsatta
˚
¨
¨
¨
¨
for de harda vindarna. Forestall dig hur lattade alla om˚
¨
˚ ¨
¨
bord maste ha kant sig – till en b orjan! Men sa lange far¨
tyget var ute till havs kunde besattningen inte ignorera
¨
det faktum att vintern narmade sig. De hade all anledning att vara bekymrade.
¨
10 Lukas fortsatter
sin noggranna beskrivning: ”Efter
˚
att med svarighet ha seglat utmed kusten [Kretas kust]
¨
kom vi till en plats som kallas Skona hamnar.” Trots
˚
¨
att on gav dem skydd hade de svart att styra far¨
˚
tyget. Till sist hittade de anda en ankringsplats i en li¨
¨
¨
ten vik som man tror ligger strax fore det stalle dar
¨
¨
¨
kustlinjen svanger norrut. Hur lange stannade de dar?
¨
¨
”Avsevard tid”, sager Lukas, men de hade tiden emot
¨
sig. I september/oktober var det namligen mer riskfyllt
att segla. (Apg. 27:8, 9)
¨
˚ ¨
”INTE EN SJAL AV ER SKALL GA FORLORAD”
407
MEDELHAVETS VINDAR
˚
¨
Vinden och arstiden hade stor betydelse for var och
¨
˚
nar forntida handelsfartyg seglade p a Medelhavet el¨
ler Stora havet, som det kallades. I den ostra delen av
˚
˚
¨
¨
havet blaste vinden vanligtvis fran vaster till oster un˚
¨
der sommarmanaderna. Det har hade man nytta av
¨
¨
˚ ¨
¨
nar man seglade osterut, som nar Paulus var p a vag
hem under sin tredje missionsresa. Han och hans
˚
˚
kamrater reste med en bat som seglade fran Miletos,
¨
˚
¨
forbi Rhodos och lade till vid Patara. D arifran kun¨
de de segla i stort sett rakt over till Tyros vid Feni˚ ¨
ciens kust. Lukas skriver att de hade Cypern p a van¨
¨
ster hand nar de passerade on, vilket betyder att de
¨
¨
seglade soder om on. (Apg. 21:1–3)
˚
˚
Hur gjorde man om man ville segla at andra hallet,
¨
¨
¨
vasterut? Man kunde ta ungefar samma rutt vasterut
¨
om vinden tillat det. Men ibland var det praktiskt ta˚
¨
get omojligt. I ett bibliskt uppslagsverk star det: ”Un¨
¨
der vintern ar atmosfaren inte alls lika stabil, och
¨
¨
¨
kraftiga cykloner ror sig osterut over Medelhavet och
˚
˚
¨
for med sig harda vindar, som ibland nar kuling- eller
¨
stormstyrka, och ofta aven skyfall eller till och med
¨
sno.” (The International Standard Bible Encyclopedia)
˚
˚
¨
Under sadana forhallanden var riskerna stora.
¨
¨
Om man holl sig nara kusten kunde man un¨
˚
¨
der nastan alla arstider segla norrut langs Palestinas
408
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
kust och fortsatta vasterut utmed Pamfylien. Langs
¨
˚
˚
¨
¨
den senare strackan kunde batarna fa hjalp av lat˚
¨
¨
ta vindar fran fastlandet och strommar som rorde
¨
˚
˚
sig vasterut. S a var fallet med den bat som Paulus
¨
reste med under den forsta etappen av resan till
¨
˚
Rom. Men det kunde anda bli ”motvind”. (Apg. 27:4)
˚
¨
Det spannmalsfartyg som har en framtradande plats
˚
i Lukas skildring kan ha seglat norrut fran Egypten och sedan in i de skyddade vattnen mellan Cypern och Mindre Asien. Fartygets kapten planerade
¨
˚
¨
att segla vasterut fran Myra – forbi Greklands syd¨
¨
spets och upp langs Italiens vastkust. (Apg. 27:5, 6)
˚
¨
Men vindarna och arstiden satte stopp for de planerna!
11
¨
˚
¨
¨
Det ar mojligt att nagra passagerare ville hora Pau-
lus uppfattning, eftersom han hade stor erfarenhet av
˚
¨
resor p a Medelhavet. Han foreslog att man inte skulle
¨
segla vidare. Om man gjorde det skulle det medfora
¨
¨
”skada och stor forlust”, kanske till och med forlust av
¨
¨
manniskoliv. Men sjokaptenen och skeppsredaren, som
˚
¨
¨
mojligen ansag det viktigt att man hittade en sakrare
¨
¨
hamn, ville fortsatta. De overtalade Julius, och fler˚
˚
¨ ¨
talet ansag att de skulle forsoka na Fenix, en hamn
¨
¨
11. Vilket forslag gav Paulus, men vad besl ot man?
¨
˚ ¨
”INTE EN SJAL AV ER SKALL GA FORLORAD”
409
¨
¨
˚
langre vasterut p a samma kust. Den hamnen kan ha
¨
˚
¨
¨
¨
¨
varit storre och battre att overvintra i. S a nar en for¨
˚
¨
radisk, mild sunnanvind blaste gav de sig i vag. (Apg.
27:10–13)
˚
˚
¨
12 D a˚ stotte
de p a ytterligare ett problem: en ”valdsam
˚
¨
¨
stormvind” fran nordost. For en stund fick de la bakom
˚
¨
en ”liten o som hette Kauda”, sex och en halv mil fran
¨
˚
¨
¨
Skona hamnar. Men de riskerade anda att driva soder¨
¨
ut och ranna in i sandbankarna utanfor Afrikas kust.
¨
˚
¨ ¨
Sjomannen ville absolut inte att det skulle handa, sa
˚
¨
de drog in jollen som fartyget hade p a slap. De fick
¨
¨
¨
kampa for att lyckas med det, eftersom jollen formod˚
¨
ligen var fylld med vatten. Sedan arbetade de hart for
˚
¨
att sla trossar om fartyget, dvs. dra rep eller kattingar
˚
¨
runt skrovet for att halla ihop plankorna. De tog ock˚
¨
¨
sa ner riggen eller storseglet, och de kampade for att
˚
halla upp fartyget mot vinden och rida ut stormen.
¨
¨
¨
¨
Forestall dig vilken skrammande upplevelse det har
˚
¨ ˚ ¨
¨
maste ha varit! Men inte ens de har atgarderna rack¨
¨
te, for fartyget fortsatte att haftigt kastas ”hit och
˚
dit av stormen”. Pa tredje dagen kastade de tackling¨
¨
¨
12. Vilka faror utsattes fartyget for n ar de hade l amnat Kreta, och vad
¨
¨
gjorde bes attningen for att undvika en katastrof?
410
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
¨
¨
en overbord, troligen for att forbattra fartygets flyt˚
¨
formaga. (Apg. 27:14–19)
˚
¨
13 De flesta maste
ha varit skrackslagna. Men Paulus
och hans kamrater var vid gott mod. Herren hade ju
¨ ¨
tidigare forsakrat honom om att han skulle vittna i
¨
¨
¨
¨
Rom, och en angel skulle langre fram bekrafta det lof˚
tet. (Apg. 19:21; 23:11) Men i tva veckor fortsatte den
˚
˚ ˚
˚
valdsamma stormen att ligga p a bade dag och natt. Pa
˚
grund av det ihallande regnet och det tjocka moln¨
¨
tacket som dolde solen och stj arnorna kunde kaptenen
˚
¨
¨
¨
inte gora nagra observationer for att bestamma var de
˚ ¨
¨
˚
befann sig eller vart de var p a vag. Att ata en vanlig mal˚
tid kunde det inte bli tal om, om nu nagon ens kunde
¨
˚
¨
˚
¨
tanka p a mat under de har forhallandena med kyla,
¨
¨
regn, sjosjuka och radsla.
¨
14 Paulus tog nu till orda. Han namnde
sin tidigare
¨
¨
varning, men inte for att saga: ”Vad var det jag sade.”
¨
¨
¨
I stallet visade det som hade hant att det var vart att
˚
lyssna p a honom. Sedan sade han: ”Jag [rekommende¨
¨
rar] er nu att vara vid gott mod, for inte en sjal av er
˚
¨ ˚
˚ ˚
13. Hur m aste forh allandena ha varit ombord p a b aten under stormen?
¨
¨
¨
14, 15. a) Varfor n amnde Paulus sin tidigare varning n ar han talade med
˚
¨
de andra p a fartyget? b) Vad kan vi l ara av det hoppfulla budskap som
¨
Paulus framforde?
¨
˚ ¨
”INTE EN SJAL AV ER SKALL GA FORLORAD”
411
˚ ¨
˚
skall ga forlorad, utan bara baten.” (Apg. 27:21, 22) De
¨
˚
¨
¨
¨
orden maste verkligen ha kants trostande att hora! Aven
˚
¨
¨
Paulus maste ha kant sig mycket glad over att Jehova
˚
˚
¨
¨
hade gett honom nagot sa hoppfullt att beratta for de
¨
˚
¨
andra. Det ar viktigt att vi kommer ihag att Jehova ar
¨
¨
intresserad av varje manniskoliv. Varje person ar av
¨
betydelse for honom. Aposteln Petrus skrev: ”Jehova ...
˚
¨
vill [inte] att nagon skall drabbas av forintelse utan att
˚
¨
¨
alla skall na fram till sinnesandring.” (2 Petr. 3:9) Dar˚
¨
¨
¨ ¨
for ar det sa viktigt att vi fortsatter att beratta om det
˚
˚
˚
¨
¨
hoppfulla budskapet fran Jehova for sa manga som moj˚
˚
ligt. Dyrbara liv star p a spel.
˚
˚
¨
15 Paulus hade troligen vittnat for
manga p a fartyget
om ”hoppet om det som Gud har lovat”. (Apg. 26:6;
¨
¨
˚
Kol. 1:5) Men nu nar fartyget var nara att ga under kun¨
de han ge dem ett kraftfullt argument for ett hopp som
¨
gallde den akuta situationen. Han sade: ”I natt stod det
¨
¨
namligen intill mig en angel ..., och han sade: ’Var inte
¨
˚
¨
radd, Paulus. Du skall sta infor kejsaren, och se, Gud
har villigt gett dig alla dem som seglar tillsammans med
¨ ¨
dig.’ ” Paulus uppmanade dem: ”Var darfor vid gott
¨
¨
mod, ni man; for jag tror Gud, att det skall bli precis
412
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
som det har blivit mig sagt. Men vi maste vrakas upp
˚
˚
¨
p a nagon o.” (Apg. 27:23–26)
¨
¨
˚
”Alla fordes v albeh allna i land” (Apg. 27:27–44)
¨
¨
16 Efter tva˚ skrackfyllda
veckor hade vindarna fort
˚
¨ ¨
fartyget 87 mil fran Kauda. Sjomannen anade nu att de
¨
¨
¨
¨
narmade sig land, kanske for att de horde branningar.
˚
¨
De kastade ut ankaren fran aktern for att fartyget inte
¨
¨
¨
skulle driva i vag och for att rikta foren mot land ifall
˚
˚
˚
de kunde lata fartyget driva upp p a nagon strand. Nu
¨ ¨
¨ ¨
¨
forsokte sjomannen overge fartyget, men de hindrades
av soldaterna. Paulus sade till officeren och soldaterna:
¨
¨
˚ ˚
”Om de dar mannen inte blir kvar p a baten, kan ni inte
¨
¨
bli raddade.” Eftersom fartyget inte krangde lika myc¨
¨
˚
¨
ket langre uppmanade han alla att ata nagot. Han for¨
˚
¨
sakrade dem aterigen om att de skulle overleva, och se¨
dan ”tackade [han] Gud infor dem alla”. (Apg. 27:31, 35)
¨
¨
Genom att be den har uppskattande b onen gav han Lu¨
kas, Aristarkus och de kristna i dag ett exempel att fol¨
˚
ja. Nar du ber offentligt, blir andra da uppmuntrade
¨
¨
och trostade av din b on?
˚
¨
¨
17 Efter Paulus b on
”blev de alla p a gott humor och
¨
16, 17. a) I vilken situation bad Paulus en b on, och med vilket resultat?
b) Hur uppfylldes Paulus varnande ord?
¨
˚ ¨
”INTE EN SJAL AV ER SKALL GA FORLORAD”
413
¨
¨
¨
¨
b orjade sjalva inta foda”. (Apg. 27:36) De lattade far˚
¨
tyget ytterligare genom att kasta vetelasten overbord, sa
¨
¨
¨
¨
att fartyget inte skulle ligga for djupt i sjon nar de nar¨
¨
made sig land. Nar det blev dag kapade besattningen an˚
¨
karna, losgjorde styrarorna i aktern och hissade ett li˚
¨
¨
¨
¨
tet forsegel for att ha viss styrformaga nar de satte
˚
¨
¨
fartyget p a grund. Foren korde sedan fast i ett sandrev
˚
¨
eller i dy eller nagot liknande, och aktern b orjade bry˚
˚
¨
¨
tas sonder av vagorna. Nagra av soldaterna ville doda
˚
˚
fangarna sa att de inte skulle fly, men Julius hindrade
dem. Han sade till alla att simma eller flyta i land. Det
¨
¨
blev som Paulus hade forutsagt – alla 276 overlevde. Ja,
¨
˚
¨
”alla fordes valbehallna i land”. Men var befann de sig?
(Apg. 27:44)
¨
¨
”Ovanlig m anniskokarlek” (Apg. 28:1–10)
¨
18 Det visade sig att de befann sig p a˚ Malta, soder
om
˚
˚
¨
Sicilien. (Se rutan ”Var lag Malta?”p a nasta sida.) Fol¨
¨
˚
ket har, som talade ett frammande sprak, visade dem
¨
¨
”ovanlig manniskokarlek”. (Apg. 28:2) De gjorde upp
˚
˚
¨
¨
eld at de genomvata, skalvande framlingarna som hade
˚
¨
¨
18–20. Hur visade folket p a Malta ”ovanlig m anniskokarlek”, och vilket
¨
underverk gjorde Paulus med Guds hj alp?
414
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
VAR
L
AG
MALTA?
˚
¨
Genom aren har olika oar pekats ut som det ”Mal¨
ta” dar Paulus led skeppsbrott. Enligt en teori hand¨
¨
¨
lar det om en o som ligger nara Korfu utanfor Grek¨
¨
lands vastkust. Ett annat forslag har sin grund i att det
¨
¨
¨
grekiska ordet for ”Malta” i Apostlagarningarna ar
¨ ¨
¨
¨
¯
Meli te. Darfor har man sagt att det ror sig om on Melite Illyrica, som nu heter Mljet och ligger i Adriatis¨
ka havet utanfor Kroatiens kust.
¨
¨
Det ar sant att det i Apostlagarningarna 27:27 talas
˚
˚
¨
om ”Adriahavet”. Men p a Paulus tid avsag den benam˚
¨
¨
ningen ett storre omrade an det som nu kallas Adria¨
tiska havet. Adriahavet omfattade aven Joniska havet
¨
¨
och vattnen oster om Sicilien och vaster om Kreta och
˚
˚
¨
alltsa det omrade dar det nutida Malta ligger.
˚
¨
¨
B aten som Paulus fardades med tvingades soderut
˚
¨
fran Knidos, ner till sodra sidan av Kreta. Med tanke
˚
˚
˚
¨
p a att det blaste mycket harda vindar ar det knappast
¨
˚ ˚
troligt att de sedan vande och seglade sa langt norrut
˚
¨ ¨
som till Mljet eller nagon o nara Korfu. En mer logisk
¨
¨ ¨
˚
¨
¨
slutsats ar darfor att Malta lag langre vasterut. Med
¨ ¨
¨
andra ord ar on Malta, soder om Sicilien, troligen den
¨
¨
¨
o dar skeppsbrottet agde rum.
˚
¨
¨
natt deras strand. Elden gav varme i kolden och regnet.
˚
Men den gav ocksa upphov till ett underverk.
¨
¨ ¨
19 Paulus ville hj alpa
till och drog darfor ihop kvistar
¨
˚ ¨
”INTE EN SJAL AV ER SKALL GA FORLORAD”
415
˚
¨
˚
¨
som han lade p a elden. Nar han holl p a med det blev
¨
han biten av en giftig huggorm som hogg sig fast i hans
¨
˚
˚
¨
hand. Malteserna trodde att det har p a nagot satt var
˚
ett straff fran Gud.1
¨
˚
20 Oborna som sag
att Paulus hade blivit biten trod¨
de att han skulle ”svalla upp av inflammation”. Det gre¨
¨ ¨
kiska ord som Lukas anvander har ar enligt ett upp¨
slagsverk ”en medicinsk term”. Naturligtvis ar det inte
˚
¨
¨
¨
forvanande att ”den alskade lakaren” Lukas kom att
¨
˚
˚
tanka p a en sadan term. (Apg. 28:6; Kol. 4:14) Hur som
¨
helst skakade Paulus av sig ormen och forblev oskadd.
˚
¨
21 I omradet
bodde en rik jordagare, Publius. Han kan
¨
¨
˚
ha varit den framste romerske ambetsmannen p a Mal¨
¨
ta. Lukas kallade honom ”ons framste man”, en korrekt
˚
˚
titel som man har funnit p a tva maltesiska inskrifter.
¨
Han tog gastfritt emot Paulus och hans reskamrater och
¨
lat dem stanna hos honom i tre dagar. Men hans far var
¨
˚
˚
1 Att ˚ folket kande
till huggormar
tyder p a att det fanns sadana˚ or˚
˚
¨
mar p a Malta p a˚ den tiden.
¨ I var ¨tid¨ finns det inga˚ huggormar p a on.
Det kan
bero
under arhundradena. Men
¨
˚ p a¨ att milj on har forandrats
¨
det ar ocksa m¨ ojligt att befolkningsokningen har lett till att huggormarna har forsvunnit.
¨
˚
¨
21. a) N amn exempel p a korrekta uttryck och beskrivningar i den h ar
¨
delen av Lukas skildring. b) Vilka underverk utforde Paulus, och vilken
˚
inverkan fick det p a malteserna?
416
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
sjuk. Aterigen gav Lukas en korrekt beskrivning av ett
˚
˚
¨
sjukdomstillstand. Han skrev att mannen ”lag till sangs
och var ansatt av feber och dysenteri”. Lukas beskrev
˚
¨
alltsa noggrant sjukdomens karaktar. Paulus bad och
¨
˚
lade handerna p a mannen, och han blev frisk. Under˚ ¨
¨
verket gjorde stort intryck p a oborna, som forde dit
¨
andra sjuka for att dessa skulle bli botade, och de gav
˚
˚
˚
gavor till Paulus och hans kamrater sa att de skulle fa
¨
det de behovde. (Apg. 28:7–10)
Den del av skildringen av Paulus resa som vi hit¨
tills har behandlat ar mycket noggrann och korrekt. En
¨
professor sade: ”Lukas skildring ... utmarker sig som en
¨
av de mest livfulla berattande avsnitten i hela Bibeln.
˚
¨
¨
¨
Detaljerna om sjomanskap i det forsta arhundradet ar
˚
˚
˚ ¨
¨
sa precisa och beskrivningen av forhallandena p a ostra
˚
˚
Medelhavet sa korrekt” att skildringen maste grunda sig
˚
¨
¨
p a en loggbok. Lukas kan mycket val ha fort dagbok un˚
der resan tillsammans med Paulus. I sa fall fick han
¨
¨
mycket att skriva om aven under nasta etapp av resan.
˚ ¨
¨
¨
Hur skulle det ga for Paulus nar de val kom fram till
˚
Rom? Lat oss se.
22
˚
22. a) Vilka lovord har Lukas skildring av resan till Rom fatt av en pro¨
fessor? b) Vad handlar n asta kapitel om?
¨
˚ ¨
”INTE EN SJAL AV ER SKALL GA FORLORAD”
417
KAPITEL 27
¨
”Han forklarade ... genom att
grundligt vittna”
Paulus sitter i husarrest i Rom
¨
men forts atter att predika
˚
¨
Bygger pa Apostlagarningarna 28:11–31
˚
˚
EN BAT, troligen ett stort spannmalsfartyg, med ”Zeus
¨
˚
¨
˚
¨
soner” som galjonsbild ar p a vag fran Malta till Ita¨
˚
˚
˚
lien. Det ar omkring ar 59. Ombord p a baten finns
¨
˚
˚
aposteln Paulus, som ar fange och star under bevak¨
ning, och hans medbroder Lukas och Aristarkus. (Apg.
˚
¨
27:2) Till skillnad fran besattningen tror de inte att den
¨
grekiske guden Zeus soner, tvillingarna Kastor och
Polydeukes, kan skydda dem. (Apg. 28:11, noten) Nej,
¨
¨
¨
de tj anar Jehova, som har berattat for Paulus att han
˚
¨
ska vittna om sanningen i Rom och sta infor kejsaren.
(Apg. 23:11; 27:24)
˚
˚
Efter ett uppehall p a tre dagar i Syrakusa, en vacker
¨
¨
siciliansk stad som ar nastan lika betydande som Athen
2
¨
¨
1. Varfor kanner sig Paulus och hans kamrater lugna?
¨
˚
¨
2, 3. Vilken vag seglar b aten, och vilket st od har Paulus haft under hela
resan?
418
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
˚ ˚
och Rom, seglar baten vidare till Regium p a taspetsen
˚
¨
p a den italienska halvon. Tack vare en sunnanvind lyc˚
¨
kas de sedan p a mycket kort tid segla den 175 sj omil
˚
¨
langa strackan till den italienska hamnstaden Puteoli
¨
˚
(nara det nutida Neapel), dit de kommer fram ”p a
andra dagen”. (Apg. 28:12, 13)
¨
˚
3 Paulus ar
nu inne p a den sista etappen av resan till
¨
¨
¨
Rom, dar han ska stallas infor kejsar Nero. Under hela
¨
resan har ”all trosts Gud” varit med honom. (2 Kor.
¨
1:3) Och som vi ska se minskar inte det stodet, och det
¨
gor inte heller Paulus brinnande iver att vittna.
Paulus ”tackade ... Gud och fattade mod”
(Apg. 28:14, 15)
4 I Puteoli kom Paulus och hans kamrater i kontakt
¨
¨
med ”broder och blev entraget ombedda att stanna hos
dem i sju dagar”. (Apg. 28:14) Vilket underbart exem˚
¨
¨
¨
¨
pel p a kristen gastfrihet! De har vannerna blev sakert
˚
˚
¨
¨
¨
belonade manga ganger om for sin gastfrihet genom
den andliga uppmuntran som Paulus och de andra gav
˚
dem. Men hur kom det sig att Paulus, en fange som
¨
4, 5. a) Vilket g astfritt mottagande fick Paulus och hans kamrater
˚
˚
i Puteoli, och vad kan det ha berott p a att han fick s a stor frihet? b) Vad
¨
¨
¨
kan de kristnas goda uppforande leda till aven om de sitter i fangelse?
¨
”HAN FORKLARADE ... GENOM ATT GRUNDLIGT VITTNA”
419
˚
stod under bevakning, fick sa stor frihet? Det berodde
˚
¨
¨
formodligen p a att de romerska vakterna kande att de
˚
kunde lita p a honom.
¨
˚
¨
¨
5 Aven i var
tid har Jehovas tj anare som suttit i fang¨
˚
else eller koncentrationslager ofta fatt viss frihet och
¨
˚
˚
¨
¨
sarskilda formaner p a grund av sitt kristna uppforan¨
¨
˚
˚
de. En man i Rumanien som avtj anade ett 75 ar langt
˚
¨
¨
straff for ran b orjade studera Guds ord och gjorde
¨
¨ ¨
enorma forandringar i sin personlighet. Fangelseled˚
˚
ningen sag detta och gav honom uppgiften att ga till
¨
˚
¨
¨
¨
staden – ensam – for att gora inkop till fangelset. Vart
¨
¨
¨
¨
goda uppforande blir till ara for Jehova, och det ar
givetvis det viktigaste av allt. (1 Petr. 2:12)
˚
6 Fran
Puteoli gick troligen Paulus och de andra om¨
kring fem mil till Capua vid vagen Via Appia, som ledde till Rom och var belagd med stora basaltblock. Den
¨
¨
¨
¨
¨
har beromda vagen erbj od fantastiska vyer over den
˚
¨
˚ ¨
italienska landsbygden och p a vissa stallen ocksa over
¨
˚
¨
Medelhavet. Vagen gick ocksa genom Pontinska tras˚
¨
˚
ken, en sumpmark omkring sex mil fran Rom. Har lag
¨
¨
Appius marknadsplats. Lukas skrev att nar broderna i
¨
˚
˚
¨
6, 7. Hur visade br oderna fr an Rom enast aende karlek?
420
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
Rom fick ”hora nyheterna om oss” kom nagra av dem
¨
¨
ner anda till marknadsplatsen, medan andra vantade
¨
¨
˚
vid Tre vardshus, ett raststalle omkring fem mil fran
˚
¨
˚
¨
Rom. Vilken enastaende karlek de visade p a det har
¨
sattet! (Apg. 28:15)
¨
7 Appius marknadsplats var inget trevligt stalle
att
˚ ¨
¨
rasta p a for den som behovde vila lite under en an¨
strangande resa. Den romerske skalden och satirikern
¨
Horatius beskrev marknadsplatsen som ett stalle ”fullt
¨ ¨
av sj oman och argsinta krogfolk”. Han skrev att ”vatt¨
¨
net var uselt” och att han till och med vagrade att ata
¨
˚
¨
dar! Men trots att platsen var sa otrevlig stod broder˚
¨
¨
¨
¨
na fran Rom dar och vantade glada och forvantans˚ ¨
¨
fulla. De ville sa garna folja Paulus och de andra den
sista etappen av resan.
¨
˚
¨
8 ”Nar
Paulus fick syn p a ... [broderna], tackade han
¨
Gud och fattade mod”, sags det i skildringen. (Apg.
¨
¨
˚
¨
¨
28:15) Det ar mojligt att han kande nagra av de kara
¨
broderna personligen, men hur som helst blev han
styrkt och uppmuntrad bara av att se dem. Men var¨
¨
¨
¨
for tackade han Gud? Han visste att osj alvisk karlek ar
¨
¨
˚
¨
8. Varfor tackade Paulus Gud n ar han ”fick syn p a” br oderna?
¨
”HAN FORKLARADE ... GENOM ATT GRUNDLIGT VITTNA”
421
¨
˚
˚
en del av andens frukt. (Gal. 5:22) Aven i var tid far
¨
helig ande de kristna att uppoffra sig for varandra och
¨
¨
uppmuntra dem som behover trost. (1 Thess. 5:11, 14)
˚
¨
¨
¨
9 Den heliga anden form
ar lyhorda broder och syst¨
rar att till exempel vara gastfria mot resande till¨
¨
¨
syningsman, besokande missionarer och andra heltids¨
˚
¨
¨
tj anare. Manga av de har heltidstj anarna har gjort stora
¨
¨
¨
uppoffringar for att kunna anvanda mer tid till tjan˚
¨
¨
¨
¨
sten for Jehova. Fraga dig sj alv: Kan jag gora mer for
¨
att stodja kretstillsyningsmannen och hans hustru, om
¨
¨
¨
¨
han ar gift, nar de besoker forsamlingen, kanske genom
¨
˚
att visa dem gastfrihet? Kan jag ordna det sa att jag
¨
˚
˚
kan samarbeta med dem i tj ansten? I sa fall kan du fa
¨
˚
mycket tillbaka. Tank exempelvis p a hur glada de ro˚
¨
¨
¨
merska broderna maste ha blivit nar de fick hora Pau¨
˚
¨
lus och de andra beratta nagra av sina trosstarkande
upplevelser. (Apg. 15:3, 4)
¨
”Den blir motsagd overallt” (Apg. 28:16–22)
¨
10 Nar
de resande ”slutligen kom in i Rom, fick
¨
¨
9. Hur kan vi visa samma inst allning som de br oder som gick Paulus till
¨
m otes?
10. Hur bodde Paulus i Rom, och vad gjorde han strax efter det att han
hade kommit dit?
422
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
¨
Paulus tillatelse att bo for sig sj alv tillsammans med
den soldat som bevakade honom”. (Apg. 28:16) Den
som satt i husarrest var vanligtvis fastkedjad med en
¨
¨
¨
vakt for att inte kunna rymma. Men aven under de har
˚
¨
¨
forhallandena var Paulus en forkunnare av Riket, och
˚
en kedja kunde definitivt inte hindra honom fran att
˚
vittna. S a efter bara tre dagars vila kallade han sam¨
¨
¨
man judarnas framsta man i Rom for att presentera sig
¨
och vittna for dem.
¨
¨
¨
11 Paulus sade: ”Man,
broder, fastan jag inte hade
˚
˚
¨ ¨
gjort nagot emot folket eller vara forfaders seder och
¨
˚
˚
¨
bruk, overlamnades jag som fange fran Jerusalem i
¨
¨
¨
romarnas hander. Och sedan dessa hade forhort mig,
¨
ville de garna frige mig, eftersom jag inte var skyldig
˚
¨
¨
¨
¨
till nagot som fortj anar doden. Men nar judarna fort¨
¨
satte att motsaga det, blev jag tvungen att vadja till
˚
kejsaren, men inte som om jag hade nagot att anklaga
¨
min nation for.” (Apg. 28:17–19)
¨
¨
¨
12 Genom att kalla judarna ”broder”
forsokte Paulus
skapa en gemensam grund och bryta ner deras eventu¨
¨
ella fordomar. (1 Kor. 9:20) Dessutom forklarade han
¨
¨ ¨
11, 12. Vad gjorde Paulus for att fors oka bryta ner judarnas eventuella
¨
fordomar?
¨
”HAN FORKLARADE ... GENOM ATT GRUNDLIGT VITTNA”
423
¨
¨
att han inte var dar for att anklaga sina judiska lands¨
¨
¨
man utan for att vadja till kejsaren. Men judarna i Rom
¨
¨
hade inte hort talas om Paulus vadjan. (Apg. 28:21)
Hur kom det sig att de inte hade blivit informerade om
˚
detta av judarna i Judeen? I en uppslagsbok star det:
˚
˚
¨
”Den bat Paulus reste med maste ha varit en av de fors˚
˚
ta som kom till Italien efter vintern, sa varken nagra
¨
representanter for de judiska myndigheterna i Jeru˚
salem eller nagot brev om fallet kan ha kommit dit.”
¨
13 Nu kom Paulus in p a˚ amnet
Guds kungarike ge¨
˚
¨
¨
nom att saga nagot som sakert vackte judarnas nyfiken¨ ¨
˚
¨
¨
het. Han sade: ”Just darfor b onfoll jag om att fa se er
¨
˚
och tala till er, ty det ar p a grund av Israels hopp som
¨
jag har den har kedjan omkring mig.” (Apg. 28:20) Det
¨
hoppet var naturligtvis forbundet med Messias och
¨
¨
hans rike, som den kristna forsamlingen forkunnade
¨
¨
om. Judarnas aldste svarade: ”Vi anser det tillb orligt
¨
¨
¨
¨
¨
att hora av dig sj alv vad du tanker, for det ar oss fak¨
tiskt bekant om den sekten att den blir motsagd overallt.” (Apg. 28:22)
¨
˚
¨
¨
14 Nar
vi far mojlighet att beratta om de goda nyhe˚ ¨
13, 14. Hur kom Paulus in p a amnet Guds kungarike, och hur kan vi
¨
folja hans exempel?
424
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
˚ ˚
¨
terna kan vi gora som Paulus och anvanda p astaenden
˚
˚
¨
och fragor som far dem vi talar med att tanka efter och
˚
¨
˚
¨
¨
gor dem intresserade. Vi far utmarkta forslag p a vad
¨
¨
¨
vi kan saga i b ocker som Resonera med hjalp av Skrif¨
terna och Skolan i teokratisk tjanst – utbildning till nyt¨
¨
¨
ta for dig. Utnyttjar du de har bibelstudiehj alpmedlen?
¨
¨
¨
”Att grundligt vittna” ar ett m onster for oss
(Apg. 28:23–29)
˚
¨
15 Pa den dag som man hade kommit overens
om kom
¨
¨
¨
judarna ”i annu storre antal” till Paulus i hans tillfal¨
¨
liga bostad. Han forklarade saker och ting for dem ”genom att grundligt vittna om Guds kungarike och ge¨
nom att tala overtygande med dem om Jesus, och han
˚ ˚
˚
˚
˚
utgick da bade fran Moses lag och fran profeterna, fran
¨
¨
¨
morgonen anda till kvallen”. (Apg. 28:23) Det ar fyra
¨
¨
¨
¨
saker som ar framtradande i Paulus satt att vittna. For
˚
¨
¨
det forsta inriktade han sig p a Guds kungarike. For det
¨
˚ ¨
¨
¨
andra forsokte han hj alpa ahorarna ”genom att tala
˚
¨
¨
overtygande”. For det tredje utgick han fran Skrifter¨
¨
¨
na nar han resonerade med dem. For det fj arde visade
¨
¨
han en sj alvuppoffrande installning genom att vittna
˚
¨
¨
¨
”fran morgonen anda till kvallen”. Vilket utmarkt
¨
¨
¨
15. Vilka fyra saker ar framtr adande i Paulus s att att vittna?
¨
”HAN FORKLARADE ... GENOM ATT GRUNDLIGT VITTNA”
425
¨
¨
exempel for oss! Vad blev resultatet? ”Somliga b orjade tro”, medan andra inte ville tro. Judarna blev nu
¨ ¨
˚
¨
oense, och darfor ”skildes de at”, berattar Lukas. (Apg.
28:24, 25a)
˚
¨
¨
¨
Paulus blev inte forvanad over den har reaktionen,
¨
¨
¨
¨
for den var forutsagd i Bibeln och foljde ett monster
¨
som han kande igen sedan tidigare. (Apg. 13:42–47;
¨ ¨
18:5, 6; 19:8, 9) Han sade darfor till sina oemottagliga
¨
˚
¨
˚
¨
gaster som var p a vag att ga: ”Traffande talade den
¨ ¨
heliga anden genom profeten Jesaja till era forfader
˚
¨
¨
och sade: ’Ga till detta folk och sag: ”Med horseln skall
˚
¨
¨
ni hora men alls inget forsta; och seende skall ni se
¨
¨
¨
men alls inget marka. Detta folks hj arta har namligen
16
blivit oemottagligt.” ’ ” (Apg. 28:25b–27) Eftersom de¨
¨
ras hj arta hade blivit ”tjockt” eller ”fett”, som ar den
ordagranna betydelsen av det grekiska ord som har
˚
atergetts med ”oemottagligt”, kunde budskapet om
¨
Riket inte tranga in i det. (Apg. 28:27, noten) Vilken
tragisk situation!
17
Paulus sade avslutningsvis att ”nationerna ... skall
¨
¨ ˚
¨
16–18. Varfor blev Paulus inte forvanad n ar vissa av judarna i Rom
¨
¨
¨
reagerade negativt, och hur b or vi reagera n ar m anniskor avvisar budskapet?
426
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚ ¨
helt visst lyssna”, vilket hans judiska ahorare inte
gjorde. (Apg. 28:28; Ps. 67:2; Jes. 11:10) Ja, han visste
¨
˚
¨
vad han talade om, for han hade sj alv sett manga ickejudar ta emot budskapet om Riket. (Apg. 13:48; 14:27)
¨
¨
18 Nar
manniskor avvisade de goda nyheterna tog inte
¨
¨
Paulus det personligt, och det b or inte heller vi gora.
¨
˚
˚
¨
Vi vet ju att det ar forhallandevis fa som ska finna
¨
vagen till liv. (Matt. 7:13, 14) Dessutom kan vi verk¨
¨
¨
¨
ligen kanna oss glada nar ratt sinnade manniskor tar
¨
˚
¨
¨
stallning for den sanna tillbedjan. Lat oss valkomna
˚
¨
dem av hela vart hj arta! (Luk. 15:7)
”Han ... predikade Guds kungarike” (Apg. 28:30, 31)
19 Lukas avslutar skildringen p a˚ ett mycket positivt
¨
˚
och varmt satt. Han skriver: ”[Paulus] blev sa kvar hela
˚ ˚
¨
tva ar i egen hyrd bostad, och han tog valvilligt emot
alla som kom in till honom, predikade Guds kungarike
¨
¨
for dem och undervisade om det som gallde Herren
¨
Jesus Kristus med den storsta frimodighet, utan att bli
˚
hindrad.” (Apg. 28:30, 31) Vilket enastaende exempel
˚ ¨
p a gastfrihet, tro och brinnande iver!
¨
19. Hur gjorde Paulus det b asta av sin situation?
¨
”HAN FORKLARADE ... GENOM ATT GRUNDLIGT VITTNA”
427
¨
En av dem som Paulus valvilligt tog emot var One˚
¨
¨
simos, en forrymd slav fran Kolossai. Paulus hj alpte
20
honom att bli kristen, och han i sin tur blev Paulus
¨
”trofaste och alskade broder”. Paulus talade faktiskt
om honom som ”mitt barn, som jag har blivit far till”.
˚
(Kol. 4:9; Filem. v. 10–12) Han maste ha uppmuntrat
Paulus mycket!1
¨
21 Aven andra hade nytta av Paulus goda exempel.
¨
Han skrev till filipperna: ”Mina omstandigheter har
˚
¨
¨
lett till framgang for de goda nyheterna snarare an det
˚
¨
¨
motsatta, sa att mina bojor har blivit allmant kanda i
¨
forbindelse med Kristus inom hela pretoriangardet och
¨
¨
bland alla de ovriga; och eftersom de flesta av broder¨
˚
¨
na i Herren kanner tillforsikt p a grund av mina bojor,
˚
¨
¨
visar de sa mycket mer mod i att oforskrackt tala Guds
ord.” (Fil. 1:12–14)
22
¨
Medan Paulus satt i husarrest i Rom anvande han
˚
1 Paulus ville beh
alla
¨ Onesimos hos sig, men om han ¨ hade gjort det
¨
skulle han ¨ ha overtratt den romerska lagen och de rattigheter
som
¨ ¨ ˚
¨
Onesimos agare, den kristne brodern Filemon, hade. D˚ arfor atervande Onesimos till Filemon och hade med sig
¨ ett brev fran Paulus som
uppmanade Filemon att ta emot sin slav valvilligt, som en andlig broder. (Filem. v. 13–19)
¨
˚
¨
20, 21. N amn n agra som hade nytta av Paulus tj anst i Rom.
¨
˚
22. Hur anvande Paulus tiden d a han satt i husarrest i Rom?
428
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
tiden till att skriva flera viktiga brev som nu ar en del
av de kristna grekiska skrifterna.1 I brevet till efesier¨
na anvande han intressant nog romarnas vapenrustning
¨
for att belysa den andliga vapenrustning som de krist˚
˚
na maste ha p a sig. (Ef. 6:11–17) Han kanske fick
´
¨
iden till detta nar han iakttog soldaten som bevakade
¨
¨
honom. (Apg. 28:16) Vad lar vi oss av det? Om vi ar
˚
observanta kan vi ofta fa uppslag till bra illustrationer
˚
i var omgivning.
¨
¨
23 I Apostlagarningarna
berattas det inget om Paulus
¨
˚
frigivning, men nar han blev fri hade han suttit fang˚
˚ ˚
˚ ˚
en i omkring fyra ar – tva ar i Caesarea och tva ar
˚
i Rom.2 (Apg. 23:35; 24:27) Under fangenskapen be¨
˚
varade han en positiv installning och gjorde sa gott
¨
˚
¨
¨
han kunde i tjansten for Jehova. Manga Jehovas tj ana˚
˚
¨
re i var tid har ocksa bevarat gladjen och fortsatt
¨
¨
¨
att forkunna medan de har suttit i fangelse for sin
¨
¨
tros skull. Ett exempel ar Adolfo, som satt fangslad i
¨
¨
Spanien for att han holl fast vid sin neutralitet. ”Du
˚
¨
1 Se rutan
”De fem brev Paulus skrev under sin forsta fangenskap i
˚
Rom”, p a sidan 430.
˚
˚
2 Se rutan ”Paulus liv efter ar 61”, p a sidan 432.
˚
¨
23, 24. Hur har m anga nutida kristna visat samma positiva inst allning
¨
som Paulus trots att de har suttit fangslade?
¨
”HAN FORKLARADE ... GENOM ATT GRUNDLIGT VITTNA”
429
DE FEM BREV
PAULUS
SKREV
¨
˚
UNDER SIN F ORSTA FANGENSKAP I ROM
˚
Aposteln Paulus skrev fem av sina brev under aren
˚
¨
60–61, under sin forsta fangenskap i Rom. I brevet
¨
till Filemon, som var en medtroende, berattar Pau¨
lus att Filemons forrymde slav, Onesimos, hade blivit kristen. Paulus var Onesimos andlige far, och nu
¨
skickade han tillbaka honom, som forut hade varit
¨
”till ingen nytta”, till sin agare – inte som en slav,
utan som en kristen broder. (Filem. v. 10–12, 16)
¨
I brevet till kolosserna sager Paulus att Onesimos
˚
var fran dem. (Kol. 4:9) Onesimos och en annan
˚
˚ ¨
¨
kristen broder, Tykikos, hade formanen att fa over¨
˚
¨
¨
lamna de bada tidigare namnda breven och aven ett
brev som Paulus skrev till efesierna. (Ef. 6:21)
¨
¨
Nar Paulus skrev till filipperna namnde han sina
˚
¨
”bojor” och skrev aterigen om situationen for den
¨
¨
˚
¨
som overlamnade brevet – den har gangen var det
¨
Epafroditos. Filipperna hade sant Epafroditos till
¨
¨
Paulus for att hjalpa honom. Men han hade blivit
¨
˚
¨
sjuk och varit nara att do. Han hade ocksa bli¨
¨
¨
vit nedstamd for att filipperna hade ”hort att han
¨ ¨
hade blivit sjuk”. Paulus uppmanade dem darfor
¨
¨
˚
¨
att satta varde p a ”man av det slaget”. (Fil. 1:7;
2:25–30)
430
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
´
´
Brevet till hebreerna riktades till de kristna hebre¨
erna i Judeen. Skribentens namn namns inte i bre˚
¨
vet, men det finns vittnesb ord som tyder p a att det
¨
¨
var Paulus som skrev det. S attet att argumentera ar
¨
¨
˚
¨
typiskt for honom. Han sander halsningar fran Ita¨
lien, och han namner Timoteus, som var med honom
i Rom. (Fil. 1:1; Kol. 1:1; Filem. v. 1; Hebr. 13:23, 24)
˚
¨
forvanar oss”, sade en officer. ”Vi har gjort livet
¨
¨
¨
outhardligt for dig, och ju varre vi har behandlat dig,
¨
desto gladare och vanligare har du blivit.”
¨
¨
24 Med tiden fick soldaterna sa˚ stort fortroende
for
¨
¨
¨
Adolfo att de lamnade hans celldorr oppen. Dessutom
¨
˚
¨
kom de till honom for att stalla fragor om Bibeln. En
¨
av vakterna brukade till och med satta sig i Adolfos
¨
˚
¨
cell for att lasa Bibeln medan Adolfo fick halla utkik
˚ ˚
efter de andra vakterna. Det var alltsa fangen som ”vak˚
˚
¨
tade” fangvaktaren! S adana har trogna vittnens fina ex˚
˚
¨
¨
empel b or fa oss att visa ”sa mycket mer mod i att ofor¨
¨
˚
˚
¨
skrackt tala Guds ord”, aven under svara forhallanden.
En Kristi apostel som sitter i husarrest ”predikar
¨
¨
Guds kungarike” for alla som besoker honom – vilken
25
˚
˚
¨
25, 26. Vilken profetia hade Paulus sett g a i uppfyllelse p a mindre an
˚
¨
¨
¨
˚
30 ar, och hur kan det j amforas med det som h ander i var tid?
¨
”HAN FORKLARADE ... GENOM ATT GRUNDLIGT VITTNA”
431
˚
PAULUS
LIV
EFTER
AR
61
˚
¨
Det var troligen omkring ar 61 som Paulus stall¨
¨
des infor kejsar Nero, som tydligen forklarade ho˚
nom oskyldig. Vi vet inte sa mycket om vad han
¨
gjorde darefter. Om hans planerade resa till Spanien
˚
¨
blev av, maste det ha skett under den har perioden.
˚
(Rom. 15:28) Klemens av Rom skrev omkring ar 95
˚
¨
¨
att Paulus ”nadde vasterns grans”.
I de tre brev som Paulus skrev efter sin frigivning
¨
– Forsta och Andra Timoteusbrevet och Titusbrevet
˚
¨
– far vi veta att han besokte Kreta, Makedonien, Nikopolis och Troas. (1 Tim. 1:3; 2 Tim. 4:13; Tit. 1:5;
3:12) Det var kanske i Nikopolis i Grekland som han
˚
¨
greps p a nytt. I vilket fall som helst satt han fangs˚
¨
˚
lad i Rom igen omkring ar 65. Den har gangen visa¨
¨
¨
¨
de Nero ingen barmhartighet. Nar Rom forstordes
˚
av en brand ar 64 hade Nero felaktigt gett de kristna skulden, enligt den romerske historikern Tacitus,
¨ ¨
och inlett en brutal forfoljelsekampanj mot dem.
I sitt andra brev till Timoteus bad Paulus
honom och Markus att komma snabbt, eftersom han
¨
¨
¨
¨
trodde att han snart skulle do. Det ar vart att lagga
¨
marke till hur modiga Lukas och Onesiforos var. De
¨
¨
riskerade sitt liv for att trosta Paulus. (2 Tim. 1:16,
¨
17; 4:6–9, 11) Ja, den som oppet visade att han
432
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
var kristen riskerade att bli gripen och torterad till
¨
dods. Paulus dog troligen som martyr strax efter det
att han hade skrivit det sista brevet till Timoteus
˚
¨
¨
˚
¨
omkring ar 65. Nero sjalv lar ha begatt sjalvmord
˚
¨
omkring tre ar efter Paulus martyrdod.
˚
¨
fin avslutning p a den sp annande boken Apostla¨
¨
¨
garningarna! I det forsta kapitlet laser vi om det upp˚
¨
¨
drag Jesus gav sina efterfoljare: ”Ni skall fa kraft nar
¨
den heliga anden kommer over er, och ni skall vara
˚
vittnen om mig bade i Jerusalem och i hela Judeen
¨
och Samarien och till jordens mest avlagsna del.” (Apg.
¨
˚
1:8) Nu, mindre an 30 ar senare, hade budskapet om
Riket ”predikats i hela skapelsen under himlen”.1 (Kol.
˚
1:23) Vilket tydligt bevis p a kraften i Guds ande!
(Sak. 4:6)
˚
¨
¨
Samma ande har i var tid gjort det mojligt for de
¨
¨
kvarvarande av Kristi broder och deras foljeslagare, de
˚
¨
”andra faren”, att fortsatta att ”grundligt vittna om
¨
¨
˚
Guds kungarike” i mer an 230 lander och omraden.
˚
(Joh. 10:16; Apg. 28:23) Tar du del i det arbetet sa myc26
ket du kan?
˚
1 Se rutan ”De goda nyheterna predikades ’i hela skapelsen’ ” p a
sidan 434.
¨
”HAN FORKLARADE ... GENOM ATT GRUNDLIGT VITTNA”
433
DE G ODA NYHETERNA PREDIKADES
”I HELA SKAPELSEN”
˚
˚
Omkring ar 61 skrev aposteln Paulus fran Rom att
de ”goda nyheterna” hade ”predikats i hela skapelsen
˚
¨
under himlen”. (Kol. 1:23) Hur ska vi forsta de orden?
¨
Det verkar som om det var i allmanna ordalag som
¨
Paulus beskrev i vilken utstrackning de ”goda nyhe˚
terna” hade predikats. Pa 300-talet f.v.t. hade Alexan¨
¨
der den store trangt
in
i
Asien
och
kommit
anda
till
˚
¨
¨
Indiens granser. Ar 55 f.v.t. hade Julius Caesar trangt
˚
¨
in i Britannien, och ar 43 v.t. hade Claudius erovrat
¨
den sodra delen av Britannien
och gjort det till en del
¨
¨
˚ ¨
¨
¨
av romarriket. Fjarran Ostern var ocksa kant, for dar˚
ifran fick man sidentyg.
Hade de ¨ goda nyheterna predikats i Britannien och
¨
˚
i Fjarran Ostern? Troligtvis inte. Omkring ar 56 sade
˚
Paulus att han hade som mal att predika i Spanien,
˚
˚
¨
¨
som da var ”orort omrade”, men nar han skrev till
¨
˚
˚
kolosserna hade han annu inte natt det malet. (Rom.
¨
˚
15:20, 23, 24) Men budskapet om Riket var anda vida
¨
˚
˚
˚
˚
kant omkring ar 61. Det hade atminstone natt sa
˚
¨
¨
langt som till de lander dar de judar och proselyter
˚
¨
som blev dopta vid pingsten ar 33 bodde och till de
¨
¨
lander som Jesu apostlar besokte. (Apg. 2:1, 8–11,
41, 42)
434
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
KAPITEL 28
¨
”Till jordens mest avlagsna del”
¨
Jehovas vittnen forts atter ett arbete
˚ ¨
¨
som p ab orjades av Jesu Kristi efterf oljare
¨
˚
i det f orsta arhundradet
¨
DE VITTNADE med stor entusiasm. Deras hj artan
¨
¨
drev dem till att ta emot hj alp och vagledning av den
¨ ¨
heliga anden. Forfoljelse kunde inte tysta dem. Och
¨
¨
¨
¨
Jehova valsignade dem i overflod. Den har beskriv˚
¨
ningen passar in p a de forsta kristna, precis som den
˚
˚
˚
ocksa passar in p a Jehovas vittnen i var tid.
¨
2 Du har sakert blivit uppmuntrad av de tros¨
¨
¨
starkande berattelserna i den sp annande bibelboken
¨
¨
¨
Apostlagarningarna! Den ar unik, for det finns ing¨
en annan inspirerad skildring av de forsta kristnas
verksamhet.
¨
I Apostlagarningarna namnges 95 personer, 32
¨
˚
¨
¨
¨
lander och omraden, 54 stader och 9 oar. Boken ar
3
¨
1. Vilka likheter finns det mellan de forsta kristna och Jehovas vittnen
˚
i var tid?
¨ ¨
¨
˚
2, 3. Varfor ar Apostlag arningarna en s a intressant bok?
¨
”TILL JORDENS MEST AVL AGSNA DEL”
435
¨
¨
en sp annande historia om manniskor – vanligt folk,
¨
¨
stolta religionsutovare, egenkara politiker, fanatiska
¨ ¨
¨
¨
forfoljare. Men framfor allt handlar den om dina bro˚
¨
der och systrar i det forsta arhundradet. De brotta¨
des med livets olika problem, men de forkunnade ock˚
sa de goda nyheterna med en brinnande iver.
˚
¨
˚
4 Det har nu gatt nastan 2 000 ar sedan de nitiska
¨
¨
apostlarna Petrus och Paulus, den alskade lakaren
¨
Lukas, den generose Barnabas, den modige Stefanus,
¨
¨
den omtanksamma Dorkas, den gastfria Lydia och
¨
˚
˚ ¨
manga andra trogna vittnen levde. Anda kanner vi en
¨ ¨
¨
¨
speciell samhorighet med dem. Varfor det? D arfor att
¨
¨
vi har samma uppdrag som de – att gora larjungar.
˚
˚
¨
(Matt. 28:19, 20) Vilken forman vi har som far ut¨
fora det uppdraget!
¨
˚
¨
5 Tank p a det uppdrag Jesus gav sina efterfoljare.
˚
¨
Han sade: ”Ni skall fa kraft nar den heliga anden
¨
kommer over er, och ni skall vara vittnen om mig
˚
bade i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och
¨
¨
¨
4. Varfor kanner vi en speciell samh orighet med Paulus, Dorkas och
andra trogna vittnen i forna tider?
¨
¨
¨
¨
5. Var b orjade Jesu forsta efterfoljare att utfora sitt uppdrag?
436
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
¨
till jordens mest avlagsna del.” (Apg. 1:8) Forst gav
¨
den heliga anden larjungarna kraft att vittna ”i Jeru¨
salem”. (Apg. 1:1–8:3) Darefter vittnade de under
andens ledning ”i hela Judeen och Samarien”. (Apg.
¨
¨
8:4–13:3) Sedan b orjade de fora ut de goda nyheterna
¨
”till jordens mest avlagsna del”. (Apg. 13:4–28:31)
˚
¨
6 Dina medtroende i det forsta
arhundradet hade
˚
¨
inte tillgang till hela Bibeln nar de skulle vittna
¨
¨
for andra. Matteus evangelium fanns tillgangligt tidi˚
˚
gast ar 41. Paulus hade hunnit skriva nagra av sina
¨
brev innan Apostlagarningarna fullbordades omkring
˚
˚
¨
ar 61. Men de forsta kristna hade varken nagra egna
exemplar av de heliga Skrifterna i sin helhet eller en
¨
¨
mangd olika publikationer att lamna till dem som var
¨
intresserade. Innan de kristna judarna blev larjungar
¨
¨
till Jesus hade de hort de hebreiska skrifterna lasas
¨
¨
i synagogan. (2 Kor. 3:14–16) Men aven de behovde
studera flitigt, eftersom de troligen var tvungna att
¨
¨
citera verser ur minnet nar de forkunnade.
7
I dag har de flesta av oss en egen bibel och gott
¨
¨
¨
¨
˚
6, 7. Vilken fordel har vi n ar vi vittnar i j amforelse med vara medtroende
¨
˚
i det forsta arhundradet?
¨
”TILL JORDENS MEST AVL AGSNA DEL”
437
¨
¨
¨
om biblisk litteratur. Vi gor larjungar genom att for¨
¨
kunna de goda nyheterna i mer an 230 lander och
˚
˚
˚
˚
omraden och p a manga sprak.
De fick kraft av den heliga anden
¨
¨
8 Nar Jesus gav larjungarna uppdraget att vittna
˚
¨
sade han till dem: ”Ni skall fa kraft nar den heliga
¨
anden kommer over er.” Under ledning av Guds ande,
¨
dvs. hans verksamma kraft, skulle Jesu efterfoljare
¨
¨
till sist vittna over hela jorden. Med hj alp av helig
ande botade Petrus och Paulus sjuka, drev ut demo¨
¨
ner och till och med uppvackte doda. Men det fanns
ett viktigare syfte med den kraft som den heliga an¨
¨
den gav. Den gjorde det mojligt for apostlarna och
¨
¨
de andra larjungarna att formedla den kunskap som
betyder evigt liv. (Joh. 17:3, noten)
˚
˚
¨
9 Pa pingstdagen ar 33 talade Jesu larjungar ”and˚
¨
ra sprak, alldeles som anden forunnade dem att ut˚
¨
tala sig”. Pa det sattet vittnande de om ”Guds stor¨
slagna garningar”. (Apg. 2:1–4, 11) Vi som lever nu
˚
˚
¨
¨
talar inte olika sprak p a mirakulos vag. Men med
¨
¨
8, 9. a) Vad kunde Jesu l arjungar g ora tack vare den heliga anden?
¨
¨
b) Vad framst aller den trogne slaven med hj alp av Guds ande?
438
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
hj alp av Guds ande ger den trogne slaven ut biblisk
˚
˚
˚
litteratur p a manga sprak. Exempelvis trycks miljontals exemplar av tidskrifterna Vakttornet och Vakna!
˚
¨
¨
¨
varje manad. Det har gor att vi kan forkunna ”Guds
¨
¨
¨
storslagna garningar” for manniskor ur alla nationer,
˚
stammar och sprak. (Upp. 7:9)
Sedan 1989 har den trogne slaven intresserat sig
¨
¨
¨
¨
¨
¨
sarskilt for att gora Nya varldens oversattning av Den
¨
˚
˚
˚
¨
heliga skrift tillganglig p a manga olika sprak. Den har
¨
˚
¨
˚
¨
bibeloversattningen finns nu p a mangder av sprak.
¨
Tiotals miljoner exemplar har redan lamnat pressar˚
˚
¨
na, och manga fler kommer att tryckas framover p a
¨
˚
¨
annu fler sprak. Det ar bara Gud och hans ande som
¨
¨
˚
kan ha gett de har anstrangningarna ett sa gott re10
sultat.
˚
¨
Jehovas vittnen har gett ut litteratur p a mer an
˚
¨
¨
¨
470 sprak, och oversattningsarbetet utfors av hundra¨
¨
¨
tals frivilliga kristna i over 130 lander. Vi b or inte
˚
¨
¨
¨
¨
bli forvanade over det har, for det finns ingen annan
˚
organisation p a jorden som leds av den heliga anden
11
¨
¨
¨
¨
10. Vad har slaven gjort sedan 1989 n ar det g aller bibel overs attning?
¨
11. I vilken omfattning har Jehovas vittnens litteratur oversatts?
¨
”TILL JORDENS MEST AVL AGSNA DEL”
439
¨
¨
till att ”grundligt vittna” over hela varlden om Jeho¨
va Gud, hans messianske kung och det upprattade
Riket i himlen! (Apg. 28:23)
¨
¨
12 Nar Paulus vittnade for
judar och icke-judar i
¨
¨
Antiokia i Pisidien kom de ”som var ratt sinnade for
¨
evigt liv ... till tro”. (Apg. 13:48) Nar Lukas avslu¨
tade Apostlagarningarna ”predikade [Paulus] ... med
¨
den storsta frimodighet, utan att bli hindrad”. (Apg.
28:31) Var vittnade han? Jo, i Rom – huvudstaden i
¨
˚
¨
en varldsmakt! Det var helt och hallet med hj alp
¨
¨
och vagledning av den heliga anden som Jesu forsta
¨
¨
¨
efterfoljare vittnade, oavsett om de holl tal eller for˚
¨
kunnade p a andra satt.
˚
¨ ¨
Uth alliga trots forfoljelse
¨
¨
¨
¨ ¨
13 Nar Jesu forsta
larjungar blev forfoljda bad de
¨
¨
˚
Jehova om hj alp att vara frimodiga. Vad hande da?
De uppfylldes av helig ande och fick kraft att tala
¨
Guds ord med frimodighet. (Apg. 4:18–31) Aven vi
¨
¨
ber om vishet och styrka att fortsatta vittna trots for¨
¨
foljelse. (Jak. 1:2–8) Eftersom vi blir valsignade av
¨
¨
12. Vad gjorde det m ojligt for Paulus och andra kristna att vittna?
¨
¨
¨
¨ ¨
13. Varfor b or vi be n ar vi blir forfoljda?
440
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
˚
¨
˚
Gud och far hj alp av hans ande haller vi i med att
¨
forkunna. Ingenting kan stoppa arbetet med att vitt˚
¨ ¨
na – varken intensivt motstand eller brutal forfoljel¨
¨ ¨
¨
se. Nar vi blir forfoljda behover vi verkligen be om
¨
helig ande och om vishet och mod att forkunna de
goda nyheterna. (Luk. 11:13)
14
¨
Stefanus vittnade modigt innan han blev do-
dad av sina fiender. (Apg. 6:5; 7:54–60) Under den
¨ ¨
¨
¨
stora forfoljelse som brot ut efter hans dod blev
¨
¨
alla larjungar utom apostlarna skingrade over Jude¨
¨
en och Samarien. Men det satte inte stopp for for¨
kunnararbetet. Filippus begav sig till Samaria for att
”predika Kristus”, och det fick fantastiska resultat.
¨
(Apg. 8:1–8, 14, 15, 25) Dessutom sags det: ”De
¨
som nu hade skingrats genom den vedermoda som
˚
¨
uppstod p a grund av Stefanus drog fram anda till
Fenicien och Cypern och Antiokia, men de talade
¨
inte ordet till andra an judar. Men av dem var
˚
¨
˚
det nagra man fran Cypern och Kyrene som kom
¨
¨
¨
˚
14, 15. a) Vad h ande som en foljd av ”den vederm oda som uppstod p a
˚
¨
¨
grund av Stefanus”? b) Hur fick m anga i Sibirien l ara kanna sanningen
i modern tid?
¨
”TILL JORDENS MEST AVL AGSNA DEL”
441
¨
till Antiokia och b orjade tala till de grekisktalande,
¨
och de forkunnade de goda nyheterna om Herren
˚
¨
Jesus.” (Apg. 11:19, 20) Pa den har tiden ledde allt˚ ¨ ¨
¨
sa forfoljelsen till att budskapet spreds till fler manniskor.
¨
˚
I modern tid hande nagot liknande i det tidigare
¨
˚
Sovjetunionen. S arskilt p a 1950-talet blev tusentals
¨
Jehovas vittnen forvisade till Sibirien. Eftersom de
¨
sandes till olika platser spreds de goda nyheterna ut
¨
¨
i det har enorma landet. Det hade varit helt omoj˚
˚
˚
¨
ligt for sa manga vittnen att fa ihop pengar till
¨
¨
att resa kanske 1 000 mil for att forkunna de goda
¨
¨
¨
nyheterna. Men makthavarna sj alva sande dem tvars
¨
over hela landet. En broder sade: ”Som det senare
¨
¨
visade sig gjorde myndigheterna sj alva det mojligt
¨
¨
¨
for tusentals uppriktiga manniskor i Sibirien att lara
¨
kanna sanningen.”
¨
Jehova v alsignade dem
˚
¨
16 Det rader ingen tvekan om att Jehova valsigna¨
de de forsta kristna. Paulus och andra planterade och
15
¨
¨
16, 17. Hur visar Apostlag arningarna att Jehova valsignade predikoarbetet?
442
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
vattnade, ”men det var Gud som fick det att vaxa”.
¨
(1 Kor. 3:5, 6) Rapporter i Apostlagarningarna vi˚
¨
sar att det skedde en sadan tillvaxt, och det tack
¨
vare att Jehova valsignade predikoarbetet. Exempelvis ”fortsatte Guds ord att vinna spridning, och an¨
¨
talet larjungar okade mycket i Jerusalem”. (Apg. 6:7)
¨
¨
Nar arbetet utvidgades ”kom forsamlingen i hela
Judeen och Galileen och Samarien in i en period
av frid och byggdes upp; och eftersom den vandrade
¨
i [respektfull] fruktan for Jehova och i den heliga
¨
¨
andens trosterika ro, fortsatte den att vaxa till”. (Apg.
9:31)
˚
I Antiokia i Syrien fick bade judar och grekisk˚
¨
talande hora om sanningen fran modiga vittnen.
17
”Dessutom var Jehovas hand med dem, och ett stort
¨
¨
antal kom till tro och vande sig till Herren”, sags det
¨
i skildringen. (Apg. 11:21) Tillvaxten fortsatte i den
¨
¨
har staden. Vi laser: ”Jehovas ord fortsatte att ha
˚
¨
framgang och utbreda sig.” (Apg. 12:24) Och nar Pau˚
lus och andra var i full gang med att vittna bland
˚
icke-judar ”fortsatte Jehovas ord att ha stor framgang
och verka med stor kraft”. (Apg. 19:20)
¨
”TILL JORDENS MEST AVL AGSNA DEL”
443
¨
”Jehovas hand” ar utan tvivel med oss i dag ock˚
¨
¨ ¨
˚
˚
sa. Det ar darfor som sa manga kommer till tro och
˚
¨
¨
¨
blir dopta som ett tecken p a att de har overlamnat
˚
¨
¨
sig at Gud. Dessutom ar det bara med Guds hj alp
¨
¨
˚
˚
och valsignelse som vi kan utharda hart motstand
¨ ¨
¨
– ibland intensiv forfoljelse – och samtidigt fullgora
˚
¨
˚
var tj anst, precis som Paulus och andra kristna p a
¨
hans tid gjorde. (Apg. 14:19–21) Jehova Gud staller
¨
¨
alltid upp for oss. Hans ”eviga armar” stoder oss all¨
¨
¨
¨
tid nar vi utsatts for provningar. (5 Mos. 33:27) Vi
˚
¨
¨
¨
far inte heller glomma att det ar for sitt stora namns
¨
skull som han aldrig skulle overge sitt folk. (1 Sam.
18
12:22; Ps. 94:14)
¨
Vi kan belysa det har med ett exempel. Under
¨
andra varldskriget skickade nazisterna broder Harald
¨
¨
Abt till koncentrationslagret Sachsenhausen for att
19
han hade vittnat. I maj 1942 kom Gestapo hem till
¨
hans fru, Elsa, forde bort deras lilla flicka och grep
¨
¨
Elsa. Hon satt i flera olika lager. Hon berattar: ”De
˚
¨
¨
ar jag satt i tyska koncentrationslager har lart mig
¨
¨
18, 19. a) Hur vet vi att ”Jehovas hand” ar med oss? b) N amn ett
¨
exempel som visar att Jehova st oder sitt folk.
444
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
¨
en viktig sak, och det ar att Jehovas ande kan ge oss
¨
¨
˚
¨
¨
en oerhord styrka nar vi utsatts for mycket svara
¨
¨
provningar. Innan jag greps hade jag last ett brev
˚
¨
˚
¨
fran en syster dar hon skrev att Jehovas ande gor sa
¨
˚
¨
att man kanner ett inre lugn under svara provning¨
˚
¨
ar. Jag tankte att hon maste ha overdrivit en aning.
¨
¨
¨
¨
Men nar jag sj alv drabbades av provningar forstod
¨
jag att det hon hade sagt var sant. Det ar verkligen
˚
¨
¨
˚
¨
¨
p a det sattet. Det ar svart att forestalla sig detta om
¨
man inte har varit med om det sj alv. Men jag har
verkligen upplevt det.”
¨
Forts att att vittna grundligt!
¨
20 Apostlagarningarna slutar med att Paulus ”predikade Guds kungarike” med brinnande iver. (Apg.
28:31) Eftersom han satt i husarrest kunde han inte
˚
vittna fran hus till hus i Rom. Men han vittnade
˚
¨
¨
for alla som kom till honom. I var tid ar en del av
˚
¨
¨
vara kara broder och systrar bundna vid hemmet och
¨
¨
˚
kan kanske inte ens lamna sangen. Andra bor p a
˚
˚
˚
¨
vardhem p a grund av hog alder eller sjukdom. Men
¨
¨
20. Vad gjorde Paulus n ar han satt i husarrest, och hur kan det h ar upp˚
¨
muntra vissa av vara br oder och systrar?
¨
”TILL JORDENS MEST AVL AGSNA DEL”
445
¨
¨
¨
deras karlek till Gud och deras onskan att vittna ar
¨
˚
˚
¨
lika stark som tidigare. Vi tanker p a dem i vara b oner
¨
˚
¨
och kan mycket val be var himmelske Fader hj alpa
¨
¨
dem att komma i kontakt med manniskor som lang˚ ¨
¨
tar efter att fa lara kanna honom och hans underbara avsikter.
¨
˚
De flesta av oss kan ta del i tj ansten fran hus till
¨
¨
hus och i andra grenar av arbetet med att gora lar˚ ˚
¨
¨
jungar. S a lat oss alla gora allt vi kan for att full˚
¨
gora vart uppdrag att vittna och tillsammans med
˚
¨
¨
¨
vara medtroende varlden over fora ut budskapet om
¨
¨
Guds rike ”till jordens mest avlagsna del”. Det har
˚
¨
˚
¨
¨
arbetet maste utforas med en kansla av bradska, for
˚
¨
”tecknet” p a Kristi narvaro syns klart och tydligt.
¨
(Matt. 24:3–14) Det finns ingen tid att forlora. Just
¨
nu finns det ”rikligt att gora i Herrens verk”. (1 Kor.
21
15:58)
˚
¨
Lat oss vara fast beslutna att fortsatta att vittna
¨
˚
modigt och troget medan vi vantar p a ”Jehovas sto22
¨
¨
¨
˚
21. Varfor b or vi vittna med en kansla av br adska?
¨
¨
¨
˚
22. Vad b or vi vara fast beslutna att g ora medan vi vantar p a Jehovas
dag?
446
VITTNA GRUNDLIGT OM GUDS KUNGARIKE
ra dag som inger fruktan”. (Joel 2:31) Vi kommer att
˚
¨
hitta manga fler som ar som bereanerna, som ”tog
¨
emot ordet med allra storsta villighet”. (Apg. 17:
¨ ¨
˚
˚
¨
10, 11) Darfor maste vi halla i med att vittna anda
¨
tills vi hor orden: ”Bra gjort, gode och trogne slav!”
¨
¨
(Matt. 25:23) Om vi flitigt gor allt vi kan i forkunnar¨
¨
tj ansten nu och forblir trogna mot Jehova, kommer
¨
¨
¨
vi sakert att gladja oss i all evighet over att vi hade
˚
˚
¨
den stora formanen att fa vittna grundligt om Guds
kungarike!
¨
”TILL JORDENS MEST AVL AGSNA DEL”
447
Skulle du vilja ha mer information?
˚
Kontakta Jehovas vittnen pa www.jw.org/sv
