Utbildningsdag i Överviktens tecken
Fetmakonferens på Slagthuset i Malmö
14 april 2005
79 - punkter, underlag till handlingsplan
Åke Bruce - Livsmedelsverket Uppsala -
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Underlag till en handlingsplan för goda
matvanor och ökad fysisk aktivitet
Statens folkhälsoinstitut: Liselotte Schäfer Elinder,
Filippa von Haartman, Carin Bokedal, Peter
Lamming, Johan Faskunger, Sara Sjölund, Johan
Tranquist (till 30/5)
Livsmedelsverket: Annica Sohlström, Lena Björck,
Åke Bruce, Elisabet Hay, Monika Pearson, Jan Movitz
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Innehållsförteckning
•
•
•
•
•
•
•
•
Sammanfattning, inklusive tabell över alla insatser
Summary, including table of suggested actions
Uppdrag och arbetssätt
Bakgrund och problembeskrivning
Mål
Strategi
Insatser och motiv
Bilagor (18 stycken)
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Uppdrag och arbetssätt
Att genom åtgärder, som förbättrar förutsättningarna för goda matvanor
och ökad fysisk aktivitet i befolkningen, bidra till att uppfylla det
övergripande nationella folkhälsomålet: ”att skapa samhälleliga
förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”
Hearingar
Rundabordssamtal
Seminarier
Expertgruppsmöten (nationella, internationella)
Utredningar och utvärderingar
Genomgång av vetenskaplig litteratur, rapporter och andra länders
handlingsplaner
Presentationer av arbetet med handlingsplan på flera seminarier och
konferenser
Avstämning av förslag med myndigheter, företrädare för yrkesgrupper och
organisationer
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Mål för samhällsinsatser avseende goda
matvanor och ökad fysisk aktivitet
• Samhället utformas så att det är enkelt att ha
goda matvanor för alla grupper i befolkningen.
• Samhället utformas så att det ger förutsättningar
för ökad fysisk aktivitet för alla grupper i
befolkningen.
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Mätbara mål för goda matvanor
• Öka konsumtionen av frukt och grönsaker
Medelmannen
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Idealmannen
• Öka konsumtionen av nyckelhålsmärkt
mat
Vilket sammanfattar den önskvärda
förändringen i bröd, matfett, fisk,
mejeri- och charkuterivaror
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
• Minska konsumtionen av livsmedel av typen sötade drycker,
snacks, godis, glass, bakverk och alkoholhaltiga drycker.
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Mätbara mål för fysisk aktivitet
• Öka andelen friska vuxna som är fysiskt aktiva minst 30
minuter på minst måttlig nivå varje dag, eller sammanlagt 3,5
timme per vecka
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
• Öka andelen friska barn som är fysiskt aktiva minst 60
minuter på minst måttlig nivå varje dag, eller sammanlagt
minst 7 timmar per vecka
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Minska andelen barn och vuxna med en
stillasittande livsstil
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Mätbara mål för kroppsvikt
• Förebygga viktuppgång från normalvikt till övervikt hos
vuxna
• Främja en normal viktutveckling hos barn
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Strategi
• Med utgångspunkt i folkhälsopolitiken, WHOs globala
strategi och folkhälsoforskningen föreslås att:
– Insatser riktas till både samhälle och individ
– Insatser ska vara långsiktiga
– Resurser ska ställas till förfogande för genomförande
– Insatser ska ske på nationell, regional och lokal nivå
samt inom offentlig, privat och ideell sektor
– Samordning och samverkan ska ske.
– Genomförandet av insatser ska beakta lokala
förhållanden och bygga på delaktighet.
– Utvärdering och uppföljning ska fortlöpande integreras
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Prioriteringar
Insatser som främjar skapandet av stödjande miljöer för goda
matvanor och ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar
bör prioriteras i ett första skede. För att genomföra en
handlingsplan måste dessutom insatser som rör
samordning och uppföljning av insatser och mål
prioriteras.
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Insatser I
• 79 stycken
• Ordnade efter de 13 politikområden som bedöms vara de
som påverkar samhälleliga förutsättningar för goda
matvanor och fysisk aktivitet mest: Arbetslivspolitik.
Bostadspolitik. Folkhälsopolitik. Forskningspolitik. Hälsooch sjukvårdspolitik. Idrottspolitik. Konsumentpolitik.
Livsmedelspolitik. Miljöpolitik. Skattepolitik.
Transportpolitik. Utbildningspolitik. Äldrepolitik.
• Berör olika områden i samhället som: Närmiljön. Skolan
och förskolan. Hälso- och sjukvården. Yrkesutbildning och
kommunikation. Arbetsplatsen. Livsmedelsbranschen.
Genomförande och utvärdering av en nationell
handlingsplan.
.
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Insatser II
.
• För varje insats finns en aktör angiven och en motivtext.
• Kostnad finns angiven för statliga aktörer när insatsen
kräver statliga pengar utöver ordinarie budget. Kostnader
för kommuner och landsting är inte angivna. Flera av
dessa aktörers insatser kräver dock extra resurser.
• Av de 79 insatserna har 50 regering eller statlig myndighet
som huvudaktör, 14 har kommunen, 7 landstinget, 4
föreningar, 2 universitet/högskolor, 2 länsstyrelser. 11
olika myndigheter står som huvudaktör.
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Skolan och förskolan I
• Skollagen ska uttrycka att de måltider som serveras inom
skolan ska vara i linje med nationella
näringsrekommendationer.
• Riktlinjer för alla måltider i hela skolan ska utformas och
spridas.
• Hem- och konsumentkunskap bör förstärkas. Särskilt
konsumentkunskap och kost-hälsa.
• Hem- och konsumentkunskap bör införas som kärnämne i
gymnasieskolan
• Ämnet Idrott och hälsa bör utvecklas och kvalitetssäkras,.
Särskilt flickor och låg-aktiva.
.
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Skolan och förskolan II
• Medel ska kunna sökas av skolor för att utveckla
verksamhet runt mat och fysisk aktivitet.
• Kvalitetsindikatorer för mat, fysisk aktivitet och hälsa bör
utvecklas och följas upp vid inspektioner och i
kvalitetsredovisningar.
• Kommuner och skolor bör anta en sponsringspolicy för
livsmedel.
• Gymnasieskolans utbildningar som leder till yrken inom
vård, skola, omsorg bör ha karaktärsämnen i mat, fysisk
aktivitet och hälsa.
• Högskole/universitetsutbildningar som leder till yrken
inom skolan bör innehålla kurser i goda matvanor, fysisk
aktivitet och hälsa.
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
•
•
•
•
•
Hälso- och sjukvården särskilt mödra- och
barnahälsovården
Avtal och uppdragsbeskrivningar från sjukvårdshuvudmännen till
vårdenheter bör innehålla uppdrag om att utveckla och genomföra
hälsofrämjande och sjukvårdsförebyggande program avseende mat och
fysisk aktivitet.
Hälsokommunikation bör vidareutvecklas inom mödra- och
barnhälsovården, särskilt avseende goda matvanor och fysisk aktivitet.
Utbildning i motiverande samtalsmetodik för förändringar av matvanor och
fysisk aktivitet bör utföras för vårdpersonal.
Hälsosamtal om goda matvanor och hälsa bör rutinmässigt genomföras vid
tandhälsokontroller.
Ett nationellt fortbildningsprogram för personal inom vården (men även
skola, omsorg,livsmedelssektor) om matvanor, fysisk aktivitet och hälsa bör
utföras. Information om goda matvanor och fysisk aktivitet ska utvecklas,
utökas och göras tillgängligare för olika yrkesgrupper.
Upphandling av måltidsverksamhet inom hälso- och sjukvården bör ställa
krav på tillgänglighet och rikligt utbud av hälsosamma mellanmål och
nyckelhålsmärkta måltider.
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Livsmedelssektorn
•
Sverige ska på EU-nivå verka för att TV-reklam för mat riktad till barn
förbjuds inom hela EU.
• Undersöka möjligheterna att begränsa marknadsföring av mat riktad till
barn. Bevaka marknadsföringen.
• Hälsokonsekvensbedömningar ska göras särskilt avseende förändringar i
marknadsföring, pris och tillgänglighet av energitäta och näringsfattiga
livsmedel.
• Varje kommun bör anta en policy för utbud av mat i kommunala
anläggningar. (se motsvarande för hälso- och sjukvården).
• Stärkt undervisning i skolan och gymnasieskolan om matvanor,
konsumentkunskap och hälsa.
• Material om marknadsföring av livsmedel i relation till hälsa, riktad till
ungdomar, bör tas fram.
• Kommunikation på MVC, BVC, tandvården om matvanor och hälsa.
• Konsumentorganisationer bör få bidrag för att bevaka och offentliggöra
utvecklingen inom marknadsföring av söta drycker, godis, snacks, bakverk
och glass.
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Livsmedelssektorn, fortsättning….
•
•
•
•
•
•
•
•
Kommuner och skolor bör anta en sponsringspolicy.
Regeringen bör utveckla en dialog med livsmedelssektorns olika
branschorganisationer. SCB data ligga till grund. Etisk kod.
Sverige bör verka för obligatorisk näringsvärdesdeklaration.
Kost och hälsafrågor bör införlivas i livsmedelstillsynen.
Arbetet med nyckelhålsmärkningen ska intensifieras, ssk storhushåll.
Utredning och punktskatter på läsk och konfektyr.
Europeisk konferens om skattepolitiska åtgärder.
Utredning om skattesubventionerade nyckelhålsmärkta måltider.
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Punktskatter
En utredning bör göras om möjligheten att minska konsumtionen
av choklad, konfektyr och sötade drycker med hjälp av
beskattning eller andra ekonomiska styrmedel, liksom
möjligheten att genom beskattning minska intaget av socker
och fett generellt.
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Talar för punktskatt:
Studier visar att pris påverkar matvalet.
WHO nämner skatteverktyget som en möjlighet att påverka
konsumtionen.
En rad länder tillämpar idag punktbeskattning.
Danska studier visar samband mellan skatt på läsk och
försäljning.
Choklad, konfektyr och läsk verkar ha samma priselasticitet som
alkohol och tobak.
Ekonomisk-matematiska modellstudier visar att konsumtionen
skulle minska vid punktskatt, särskilt hos ungdomar,
högkonsumenter och låginkomsttagare.
Nationella erfarenheter saknas.
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
Talar emot en punktskatt:
Ökad gränshandel.
Gränsdragningsproblem.
Fel signaler om vad som bör undvikas, t ex kexchoklad men inte
chokladkex, läsk men inte saft.
Industri och handel ”sväljer” skatten och/eller ökar
marknadsföringen.
Effekt av konsumtion på lång sikt.
Stora prisskillnader idag mellan olika säljställen.
Finns inga nationella erfarenheter
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION
