Inför Re-prov/repetition
Judendom, kristendom och islam
Världsreligioner (judendom, kristendom, islam)
Vad är världsreligioner?
 Världsreligioner kallas de religioner som har funnits länge och är
spridda över hela världen. Judendom och kristendom kommer från
samma område i världen – Mellanöstern (ungefär där Israel och
Palestina ligger idag). Islam har ”utvecklats” utifrån de religionerna.
Hur startade de här tre religionerna? Hur växte de fram?
 De startade med judendomen (ca 4000 år sedan) och deras
berättelse kan vi läsa om i Gamla testamentet. Jesus Kristus var själv
jude men började berätta om Gud på ett nytt sätt (ca år 30), han
grundade kristendomen. På 600-talet levde Muhammed i
Saudiarabien, han grundade islam, som liknar judendom &
kristendom ganska mycket.
Vad har religionerna gemensamt?
 Alla tre tror på en enda Gud. Alla räknar Abraham som ”stamfader”.
Judar och kristna har delvis samma heliga skrift (GT), Jesus är en
viktig profet även för muslimer. Kan du komma på fler?
Symboler och heliga skrifter
 Judendomen – har ofta en sjuarmad ljusstake (Menora)
eller Davidsstjärnan som symbol.
 Judarnas heliga skrift är Tanak (Bibelns GT). Tora är Lagen,
sen finns också Profeterna och Skrifterna i Tanak. Torarullarna är handskrivna och de läser man ur i Synagogan.
 Kristendomen – har korset som symbol. Ett kors med Jesus på
kallas krucifix. Fisken var de första kristnas hemliga symbol.
 Helig skrift är Bibeln som delas in i Gamla och Nya
testamentet (GT & NT). NT är viktigast då det handlar om Jesus
och de allra första kristna.
 Islam – har ofta en halvmåne eller en måne med stjärna som symbol.
(Det finns flera andra, ex ”Fatimas hand” eller ordet Islam i kalligrafi.)
 Helig skrift: Koranen (ordet betyder ”läsning”). Koranens kapitel
kallas suror. Helst ska man läsa Koranen på arabiska och man ska
tvätta sig på ett speciellt sätt innan man läser i Koranen.
Högtider och riter
 JUDENDOM
 Sabbat eller Shabat – är judarnas vilodag. Den börjar fredag kväll
och pågår till lördag kväll. Då äter man tillsammans och vilar,
helst ska ingen arbeta.
 Omskärelse – alla judiska nyfödda pojkar ska omskäras när de är
8 dagar gamla. Man opererar bort förhuden. Det är ett tecken att
man tillhör det judiska folket.
 Bar mitzva (pojkar)/Bat mitzva (flickor) – firas när man är ca 12 år.
De får undervisning i Tora i synagogan. Som avslutning får de läsa
ur Tora vid gudstjänsten.
 Yom Kippur – är den viktigaste helgen. Man samlas i synagogan
och ber om förlåtelse för de fel man gjort. Man fastar hela dagen
för att visa att man ångrar sig.
 Pesach (påsk) – är både vårfest och minnesfest för att
Gud befriade judarna från slaveriet i Egypten. Man
äter en speciell måltid som ska påminna om hur det
judiska folket fick slita som slavar i Egypten.
 Fler:
 Chanukka
 Sukkot - Lövhyddohögtiden
 Rosh Hashana
 KRISTENDOM
 Söndagen är de kristnas vilodag och gudstjänstdag. I länder med
många kristna är man ofta ledig från jobbet. I en gudstjänst
predikar prästen/pastorn. Sång och musik är viktigt. Ofta firar man
nattvard – man äter lite bröd och en klunk vin som ska påminna
om Jesus sista måltid med lärjungarna.
 Dop – när ett barn döps är det ett sätt att be Gud beskydda
barnet. Man kan även döpas som vuxen.
 Konfirmation – man lär sig mer om kristen tro, får undervisning.
Betyder att man bekräftar (säger ja till) sitt dop. Görs vid ca 14 år. I
katolska kyrkan konfirmerar man sig vid ca 9 år.
 Advent och jul – kyrkoåret (”kyrkans år”) börjar med 1:a
Advent. Det är Jesus ankomst och julen man väntar på.
Trettonde dag jul firas den 6 januari som minne av hur
stjärntydarna kom med presenter till Jesusbarnet.
I ortodoxa kyrkor är detta den dag man firar jul.
 Påsk och Pingst – veckan före påsk kallas Stilla veckan. Då
minns man det som hände Jesus innan han dog på korset.
På påskdagen firar man att Jesus uppstod från döden.
Pingsten är ”kyrkans födelsedag”, det var då lärjungarna
började berätta om sin tro och blev uppfyllda av Guds
kraft, den heliga Anden.
ISLAM
 Fredagen är den viktigaste bönedagen för muslimer. I muslimska länder
är man ledig på fredagar. Då går man till moskén, där kvinnor och män
har olika platser. Bönen leds av en imam, som även predikar.
 Fastan – Ramadan. En muslim ska fasta en månad om året, den
månaden kallas Ramadan. Man äter eller dricker inget från solen gått
upp tills den går ner. Men på kvällen äter man mycket!
 Id al-Fitr – firas när Ramadan är slut. Id al-Fitr är den viktigaste högtiden.
Man firar i tre dagar med god mat och barnen får presenter.
 Id al-Adha – är en offerhögtid. Man delar ut mat till fattiga och firar med
god mat.
 När ett barn föds – man läser samma text som man ropar ut i moskén i
barnets högra öra och sedan det vänstra. Därefter säger man barnets
namn i det högra örat.
Islams fem grundpelare
1.
2.
3.
4.
5.
TROSBEKÄNNELSEN – en kort beskrivning av den muslimska
tron.
BÖNEN – en muslim ska helst be fem gånger om dagen och
tvätta sig på ett speciellt sätt innan. Man går ner på knä och
vänder sig mot Mekka.
GÅVOR TILL DE FATTIGA – en gång om året ger de muslimer
som har råd en del av sina pengar till de fattiga.
FASTAN – varje muslim fastar en månad om året och den
månaden kallas Ramadan. Efter fastan firar man med god mat i
tre dagar.
VALLFÄRDEN – är varje muslims plikt. Man ska åka till Mekka
och bl. a. gå runt byggnaden Kaba. Under vallfärden har alla
vita kläder.
De kristna kyrkorna
Den första kristna kyrkan:
 I början av 300-talet bestämde kejsare Konstantin att Romarriket
skulle vara kristet. Kristendomen hade vuxit sig stark i flera hundra
år och många kristna hade dödats som martyrer.
 År 306 samlade Konstantin de kristna ledarna till möte. De kom då
överens om att Gud visar sig på tre olika sätt; som Fadern, Sonen
och den Heliga Anden. Man bestämde också vilka texter som skulle
vara med i Bibeln.
 Eftersom kristendomen blivit mäktigare blev det viktigt vem som
skulle bestämma i kyrkan. Ledarna för de olika församlingarna
kallades biskopar. Den mäktigaste var biskopen i Rom – han
kallades påve.
Katolska och ortodoxa kyrkan växer fram
 År 395 delades Romarriket i en västromersk del och en östromersk
del.
 Påven, biskopen i Rom, blev ledare för den västromerska kyrkan, där
var latin huvudspråk.
 Patriarken, biskopen i det östromerska kyrkan i Konstantinopel
(Istanbul), var ledare för den östromerska kyrkan. Grekiska var
huvudspråk.
 Trots att Romarriket var delat fanns det en sammanhållen kyrka.
Men olikheterna blev större…
 År 1054 skildes de väst- och östromerska delarna åt. Den östromerska
kyrkan blev den Ortodoxa kyrkan och den västromerska blev den
Katolska kyrkan (men kallades inte det förrän långt senare).
Ortodoxa kyrkan
 Spreds norr- och österut, t ex; Grekland, Syrien, Ryssland, Finland.
 Kyrkorna är utsmyckade med religiösa målningar som kallas ikoner.
 Det finns inga bänkar i ortodoxa kyrkor, man står upp. Man sjunger texter
från Bibeln.
 Högsta ledaren kallas patriark.
 (Ordet ortodox betyder rätt lära eller rätt gudstjänst.)
Katolska kyrkan
 Fick stor makt och spreds snabbt.
 Nästa hela Europa var katolskt under medeltiden.
 Påven i Rom var ledare och hade biskopar under sig, och i varje kyrka
präster.
 På många håll byggdes kloster där munkar och nunnor arbetade.
 (Ordet katolik betyder universell/allmän. Började användas på 1600-talet.)
Repetition kyrkornas framväxt
 Ca år 200 – de kristna har blivit många i Romarriket. Vägrar offra till
kejsaren. Många kristna blir martyrer.
 År 306 – Kejsaren Konstantin bestämmer att Romarriket ska vara
kristet. Samlar de kristna ledarna till viktigt möte.
 År 395 – Rommarriket delas i väst- och östromerska delarna. Påven
var ledare för västromerska kyrkan, Patriarken ledare för
östromerska kyrkan. Försöker hålla ihop som en kyrka.
 År 1054 – väst- och östromerska delarna skiljs åt i Katolska och
Ortodoxa kyrkan. Katolska kyrkan växer snabbare och blir en
”maktfaktor”. Grunden i kyrkorna är den samma men hur man
firar gudtjänst och kyrkans organisation är olika.
 Namnen Katolska/katolik börjades användas sent men Ortodoxa
kyrkan användes redan på 1000-talet.
Matregler judendom, islam & kristendom
 Judendom – En jude som följer judiska matregler äter bara
mat som är kosher. En jude får inte äta ex: fläskkött,
blodmat eller skaldjur. De får inte heller blanda kött och
mjölk. Judar fastar under Yom Kippur.
 Islam – en muslim som följer reglerna äter bara mat som är
halal. Det betyder att man bara äter kött från djur som
slaktats på rätt sätt. En muslim får inte äta fläskkött,
blodmat eller dricka alkohol. Muslimer fastar en månad om
året.
 Kristendom- många kristna (framför allt ortodoxa och
katoliker) fastar för att minnas Jesus lidande och död.
Fettisdagen då vi äter semlor är dagen innan fastan
börjar och är ett spår av att vi i Sverige hade dessa regler
tidigare.
Två provfrågor
Fråga 16:
Vilken mer fråga tycker du borde ha varit med på provet?
Gå gärna igenom frågorna och tänk efter!
Fråga 17: Till sist: hur tycker du att detta prov var? Sätt kryss
och skriv på raderna nedanför och förklara mer om du vill!
Väldigt svårt, jag hade inte tagit mig tid att läsa på och
lära mig allt ordentligt.
Ganska svårt, men jag tror att jag kunde det mesta.
Varken svårt eller lätt. Jag tror att det gick bra.
Mycket lätt, jag kunde allt och hade önskat mig svårare
frågor. (Ge gärna exempel.)