Hur mår Lidingö?
– en analys av folkhälsan 2011
Innehåll
INLEDNING ......................................................................................................................................... 3
BASFAKTA OM BEFOLKNINGEN PÅ LIDINGÖ .................................................................. 4
GODA LIVSVILLKOR ...................................................................................................................... 6
Delaktighet och inflytande i samhället ..................................................................................................... 7
Ekonomiska och sociala förutsättningar ............................................................................................... 10
Barns och ungas uppväxtvillkor ............................................................................................................. 13
Hälsa i arbetslivet ...................................................................................................................................... 17
HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖER OCH LEVNADSVANOR..................................... 20
Hälsofrämjande miljöer ............................................................................................................................. 21
Fysisk aktivitet............................................................................................................................................ 25
Matvanor och livsmedel ............................................................................................................................ 29
Tobak, alkohol och narkotika .................................................................................................................. 32
Självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande ................................................................................... 36
SAMMANFATTNING .................................................................................................................... 38
Inledning
Att beskriva hälsan i befolkningen är en utmaning, i synnerhet på kommunal nivå eftersom
tillgänglig data ofta inte tillåter djupare analys. Den rapport du håller i din hand bygger på data
från nationella databaser, Lidingö stads egen statistik och Stockholms läns landstings hälsoenkät
20101. Svarsfrekvensen för hälsoenkäten var på Lidingö 61 procent (74 procent i gruppen 65 och
över), vilket är högre än den totala svarsfrekvensen för länet.
Rapporten bygger på ett antal bestämningsfaktorer för hälsa. Det vill säga olika faktorer som kan
tänkas bidra till hälsa eller ohälsa, som exempelvis levnadsvanor och livsvillkor. Rapporten är
indelad i två huvudområden: Goda livsvillkor som främst handlar om strukturer på samhällsnivå
och Hälsofrämjande miljöer och levnadsvanor som är mer kopplat till livsstil. Ambitionen har
varit att ge en bild av hälsan i befolkningen på Lidingö jämfört med länet eller riket. I den mån
det har varit möjligt redovisas utvecklingen över tid, men i många fall presenteras endast en
ögonblicksbild.
Syftet med rapporten är att uppdatera och bredda det gemensamma planeringsunderlaget för
frågor kopplade till hälsa. Förhoppningen är att rapporten ska bidra till fördjupad kunskap och
ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar och bidrar till hälsa i befolkningen och ge en god
grund för framtida planering och prioritering av Lidingö stads verksamheter. Målgrupp för
rapporten är främst tjänstemän och politiker i Lidingö stad men även andra aktörer som vill ta
del av hur Lidingöborna mår och lever och, som på olika sätt, vill bidra till en fortsatt god
utveckling.
Denna rapport är en uppföljning av Hur mår Lidingö? från 2005. Utöver statistik från officiella
databaser byggde rapporten 2005 på intervjuer med förvaltningschefer, tjänstemän och
representanter för målgrupperna ungdomar och äldre. Dessutom belystes skillnader i bland annat
livslängd, utbildningsnivå, sysselsättning, inkomst och boende mellan olika geografiska områden
och befolkningsgrupper. Uppgifterna om livsstil och levnadsvanor var däremot mindre
detaljerade och fanns i flera fall endast på länsnivå. Då rapporterna har olika underlag och
upplägg är det svårt att jämföra utvecklingen över tid. Sannolikt har skillnaderna mellan olika
grupper eller geografiska områden inte förändrats särskilt mycket de senaste fem åren. Många av
de frågor som ansågs oroande 2005 är fortfarande aktuella 2011. Den största utmaningen i det
fortsatta arbetet är kanske att skapa förutsättningar för större jämlikhet vad gäller hälsa, både i
Lidingö stad och i riket.
1
Stockholms läns landstings hälsoenkät genomförs vart fjärde år i samarbete med Karolinska Institutet. Den senaste
undersökningen genomfördes hösten 2010 och Lidingö stad var en av de kommuner som beställde ett extra urval för
att få tillgång till ett större underlag vad gäller självrapporterad hälsa. För att säkra kvaliteten och öka
generaliserbarheten har resultaten försetts med så kallade vikter.
3
Basfakta om befolkningen på Lidingö
Befolkningen på Lidingö år 2010
Den 31 december 2010 hade Lidingö stad 44 017 invånare. Drygt hälften, 52 procent, var
kvinnor och snittåldern var 40,9 år. En knapp fjärdedel var 0–17 år, drygt hälften 18–64 år och
cirka var femte 65 år eller äldre. Mer detaljerad information om åldersfördelningen visas i
befolkningspyramiden nedan. Pyramiden ger också en fingervisning om hur den framtida
utvecklingen kommer att se ut.
Diagram 1: Befolkningspyramid för Lidingö 2010
Källa: SCB
Medellivslängden hör till de högsta i landet
Medellivslängd har länge använts som ett mått på befolkningens hälsa. Sverige har en av
världens högsta medellivslängder och kvinnor lever som regel längre än män. Skillnaderna
mellan könen kan delvis förklaras av biologiska skillnader och skillnader i livsstil och
levnadsvanor.
Den beräknade medellivslängden för barn på Lidingö födda år 2006–2010 är 85,2 år för kvinnor
och 81,7 år för män. Riksgenomsnittet är 83,2 år för kvinnor och 79,1 år för män. Det innebär att
Lidingö ligger i topp bland landets kommuner vad gäller livslängd.
4
Fyra olika mosaicgrupper eller livsstilstyper
Tillväxt, miljö och regionplaneringskontoret i Stockholms läns landsting har tagit fram ett
underlag om invånarnas konsumtionsmönster och livsstil. Utifrån olika data har man skapat så
kallade mosaicgrupper som på gruppnivå beskriver typiska värderingar, konsumtionsmönster
och livsstilar. Mosaicgrupperna har också använts i landstingets hälsoenkät 2010. De
mosaicgrupper som återfinns på Lidingö är:
mer bemedlade villor i närförort (53 procent)
blandad närförort (34 procent)
innerstadsområden (7 procent)
mindre bemedlade förortslägenheter (6 procent).
Sambanden mellan olika mosaicgrupper och deras levnadsvanor och hälsa undersöks för
närvarande på regional nivå. Arbetet är intressant eftersom gruppindelningen grundar sig på en
rad variabler och inte bara postadress, vilket ofta är fallet i traditionell folkhälsorapportering.
Förhoppningen är att uppgifterna på sikt ska bidra till ett mer målgruppsinriktat hälsoarbete.
En enkel analys av mosaicgrupperna på Lidingö visar på skillnader som kan vara intressanta att
reflektera över. Det är exempelvis betydligt fler som skattar sin hälsa som sämre än god i
grupperna ”blandad närförort” och ”mindre bemedlade förortslägenheter” än i gruppen
”innerstadsområden”. Vidare är riskkonsumtion av alkohol betydligt vanligare i grupperna
”innerstadsområden” och ”mer bemedlade villor i närförort” än i övriga grupper. Stillasittande
fritid är vanligast i gruppen ”mindre bemedlade förortslägenheter”. Det finns däremot inte några
större skillnader mellan grupperna när det gäller måttlig motion på fritiden.
5
Goda livsvillkor
Goda livsvillkor handlar om att ha inflytande över sitt liv och känna sig delaktig i samhället. En
trygg ekonomisk situation, en god uppväxt och en bra arbetsmiljö är också grundläggande.
Förutsättningarna formas av det samhälle vi lever i och där har utformningen av kommunens
olika verksamheter stor betydelse. Ideella organisationer spelar också en viktig roll när det gäller
att skapa delaktighet och meningsfullhet.
Körfestivalen år 2009.
6
Delaktighet och inflytande i samhället
Positivt engagemang är en friskfaktor och människors möjligheter att påverka sina livsvillkor har
sannolikt en avgörande betydelse för hälsan. Att öka människors delaktighet i samhällslivet är
därför en viktig del i det hälsofrämjande arbetet. Det finns olika sätt att mäta engagemang och
delaktighet. För att spegla delaktighet på lokal nivå har vi i den här rapporten utgått från
valdeltagande, deltagande i kulturlivet och föreningslivet samt självrapporterade uppgifter från
landstingets hälsoenkät 2010.
Valdeltagandet högre än riksgenomsnittet
Valdeltagandet i de olika valen 2010 var på Lidingö högre än riksgenomsnittet. Skillnaderna
mellan de olika valdistrikten på ön var däremot stora. I det distrikt som hade högst
valdeltagandet röstade drygt 92 procent medan knappt 68 procent röstade i det distrikt som hade
lägst valdeltagande.
Diagram 2. Valdeltagandet på Lidingö till kommun-, landstings- och riksdagsval,
2002–2010
90
88
86
kom m un
landsting
84
riksdag
82
80
2002
2006
2010
Källa: Valmyndigheten
Genomsnitt i riket 2010: kommunval 81,6, landstingsval 81 och riksdagsval 84,6.
Kultur positiva effekter på hälsan
Allt fler studier visar att kulturella aktiviteter har en positiv effekt på vår hälsa. Om det är den
kulturella upplevelsen i sig eller det sociala sammanhanget som bidrar till att främja hälsan är
däremot ovisst. Att mäta kultur och dess hälsoeffekter på befolkningsnivå är svårt och närheten
till kulturutbudet i Stockholm försvårar ytterligare. För att få en bild av kulturengagemanget på
Lidingö har vi utgått från antal besök på Lidingö stadsbibliotek, antal medlemmar i olika
kulturföreningar och Lidingö stads egna medborgarundersökningar.
De tre största bidragsberättigade kulturföreningarna på Lidingö hade år 2010 sammanlagt
2 480 medlemmar. Hembygdsföreningen med 2 176 medlemmar är den absolut största
kulturföreningen på ön även om medlemsantalet har minskat de senaste fem åren.
Lidingö stads medborgarundersökningar visar att 56 procent av kvinnorna och 41 procent av
männen instämmer i påståendet att det finns ett rikt utbud av kulturaktiviteter på Lidingö.
Samma undersökning visar att 78 procent anser att stadsbiblioteket i Lidingö centrum fungerar
bra och att fler kvinnor än män besöker biblioteket.
7
Diagram 3: Besök och antal aktiva låntagare på Lidingö stadsbibliotek
350 000
300 000
250 000
200 000
Besökare
150 000
Aktiva låntagare
100 000
50 000
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
0
Besökare: Uppgifter för år 2004 saknas.
Aktivare låntagare: Uppgifter för år 2005 saknas.
Diagram 4: Utlåning på Lidingö stadsbibliotek efter typ av media och tid
120 000
100 000
80 000
skönlitteratur vuxna
60 000
facklitteratur vuxna
40 000
barnböcker
20 000
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
0
Föreningslivet bidrar till delaktighet
Kommunens föreningar bidrar till att skapa en meningsfull fritid för barn och ungdomar men
även många vuxna deltar som ledare, funktionärer, styrelseledamöter och annat. Deltagandet i
föreningslivet är därför en god indikator på i vilken utsträckning människor väljer att vara
delaktiga i närsamhället.
Antal medlemmar i bidragsberättigade föreningar på Lidingö år 2010
Typ av förening
Medlemsantal
Idrottsföreningar/barn- och ungdomsföreningar
7 646
Kulturföreningar
2 752
Föreningar för funktionsnedsatta
772
8
Många äldre besväras av ensamhet
Social hälsa definieras på olika sätt beroende på sammanhang. I många fall avses förmågan att
skapa och upprätthålla relationer till andra människor. Social hälsa är svårt att mäta och de enda
uppgifter som finns tillgängliga för Lidingö är självrapporterad data för personer som är 65 år
eller äldre.
Enligt landstingets hälsoenkät 2010 träffar 81 procent av männen och 79 procent av kvinnorna
anhöriga eller nära vänner minst någon gång per vecka. Knappt 6 procent träffar anhöriga eller
nära vänner mer sällan än någon gång per månad. Nästan 90 procent har minst någon gång per
vecka internet- eller telefonkontakt med anhöriga och nära vänner.
I gruppen 65 år och över uppgav 74 procent av männen och 51 procent av kvinnorna att de
använder internet. Motsvarande siffror för länet är 59 procent för män och 43 procent för
kvinnor. Siffrorna visar att Lidingös äldre hör till de mest internetuppkopplade i länet. Men trots
att majoriteten av Lidingös äldre har kontakt med anhöriga och nära vänner minst någon gång
per vecka uppger många att de besväras av ensamhet. Nästan 25 procent av kvinnorna och 16
procent av männen över 65 år säger att de besväras av ensamhet någon gång per vecka eller
några gånger per månad.
9
Ekonomiska och sociala förutsättningar
Människors ekonomiska och sociala villkor har stor betydelse för hälsan. Sambanden mellan
utbildningsnivå, ställning på arbetsmarknaden och hälsa är komplexa och förklaringsmodellerna
är kopplade till inkomsttrygghet, livsstil och levnadsvanor. För att spegla de ekonomiska och
sociala förutsättningarna för hälsa på Lidingö har vi utgått från utbildningsnivå, ställning på
arbetsmarknaden, medianinkomst och självrapporterade uppgifter om stöd och hjälp.
Gåshaga med bostadsrätter och villor sett från Elfvik.
Utbildningsnivån högre än snittet
Generellt har utbildningsnivån i Sverige ökat sedan 1990-talet. På nationell nivå ses ett samband
mellan hälsa (mätt i medellivslängd och självrapporterad hälsa) och utbildningsnivå. På Lidingö
är utbildningsnivån högre än genomsnittet i länet och en tredjedel har en
eftergymnasialutbildning som är längre än tre år.
10
Diagram 5: Utbildningsnivån på Lidingö och i Stockholms län år 2010
40
30
20
10
0
förgymnasial
utb
gymnasieutb
2-3 år
Lidingö
eftergymnasial
utb <3år
eftergymnasial
utb >3 år
Sthlms län
Källa: SCB
Även på Lidingö ses ett samband mellan utbildningsnivån och självskattad hälsa. Lidingöbor
med eftergymnasial utbildning anser i högre grad att deras hälsa är god eller mycket god jämfört
med invånare med endast förgymnasial eller gymnasial utbildning. I samtliga grupper är däremot
andelen som anser att hälsan är dålig eller mycket dålig väldigt låg.
Arbete mer än bara en inkomstkälla
Förvärvsarbete handlar inte enbart om inkomst och försörjning utan bidrar också i stor
utsträckning till en känsla av sammanhang, personlig utveckling och social gemenskap. Studier
visar att arbetslöshet leder till sämre fysisk och psykisk hälsa. Grupper med sämre hälsa har
samtidigt svårare att hävda sig på den öppna arbetsmarknaden, vilket kan leda till långvarigt
utanförskap. Andelen öppet arbetslösa på Lidingö är låg jämfört med länet och riket men de
senaste två åren har en viss ökning skett. I december 2010 var 1,9 procent av Lidingös invånare i
åldern 16–64 år öppet arbetslösa.
Diagram 6. Andelen öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram (18–64 år) på
Lidingö och i Stockholms län 2005–2010
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
arbetslösa Lidingö
arbetslösa Sthlms län
program Lidingö
program Sthlms län
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Källa: Arbetsförmedlingen
Den öppna ungdomsarbetslösheten på Lidingö är låg jämfört med länet i stort. En trolig
förklaring är att många ungdomar går vidare till eftergymnasiala studier direkt efter gymnasiet.
På senare år har andelen öppet arbetslösa och unga vuxna i någon form av
11
arbetsmarknadsprogram däremot ökat något. Dessutom finns en skillnad mellan tjejer och killar
och det är framförallt bland killarna som ungdomsarbetslösheten ökar mest.
Diagram 7. Andelen ungdomar (18-24 år) som är arbetslösa eller i
arbetsmarknadsprogram på Lidingö och i Stockholms län 2005–2010
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
arbetslösa Lidingö
arbetslösa Sthlms län
program Lidingö
program Sthlms län
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Källa: Arbetsförmedlingen
Stora inkomstskillnader
Forskning visar att det finns ett samband mellan god hälsa och inkomstnivå, ett samband som
avtar ju högre upp i inkomstnivåerna man kommer. År 2010 var medianinkomsten på Lidingö
322 200 kronor för män och 237 500 kronor för kvinnor. Medelinkomsten var däremot betydligt
högre, framförallt bland männen. Det betyder att inkomstskillnaderna på Lidingö är stora, både
mellan könen och mellan olika grupper.
Tillgång till personligt stöd
Forskning inom olika områden visar att det finns ett samband mellan stort socialt stöd och
självskattad hälsa. Allra bäst är det om man har stöd från olika håll även om stöd privat kan väga
upp bristen på stöd på jobbet och tvärtom. Enligt landstingets hälsoenkät 2010 anser 87 procent
av männen och 90 procent av kvinnorna på Lidingö att de har någon som kan ge stöd vid
problem eller kriser.
12
Barns och ungas uppväxtvillkor
Förhållandena under barndomen har betydelse för hälsan även i vuxen ålder. En god hemmiljö,
en fullständig skolgång och sociala och emotionella kompetenser är viktiga bestämningsfaktorer
för hälsa. Flera av dessa faktorer är svåra att mäta på befolkningsnivå och indikatorerna är därför
främst kopplade till skolklimat och skolprestationer.
Mobbning i skolan ett problem
Ungefär 10 procent av alla barn och ungdomar i årskurs 5, 7 och 9 har mobbats någon gång den
senaste terminen enligt undersökningar på nationell nivå. Trots att skolorna jobbar aktivt med att
förebygga kränkande behandling verkar mobbningen inte minska. På Lidingö har det skett en
viss minskning över tid i årskurs 5 och 9. Men i årskurs 9 ligger nivåerna betydligt över
riksgenomsnittet och i årskurs 2 på gymnasiet syns en markant ökning de senaste tre läsåren.
13
Diagram 8: Andel elever som svarat ja på frågan ”Har du själv blivit mobbad under det
senaste året på skolan?”
20
15
10
5
0
2007/2008
2008/2009
Årskurs 5
2009/2010
Årskurs 9
2010/2011
Gymn år 2
Källa: Utbildningsförvaltningens kvalitetsundersökningar, Lidingö stad
Uppgifter för läsåret 2010-2011 saknas då vissa frågor uteslutits från utbildningsförvaltningens årliga enkät, eller
så har frågorna ställts i andra årskurser vilket omöjliggör jämförelser över tid.
Många elever känner sig stressade
Enligt Skolverkets undersökningar känner sig barn och ungdomar ofta stressade i skolan. Över
hälften av Lidingös elever uppger att de ofta känner sig stressade. Andelen ökar ju högre upp i
årskurserna eleverna kommer. Att eleverna upplever att kraven i gymnasieskolan är högre än i
grundskolan är inte konstigt. Men för att minska den självupplevda stressen och dess negativa
hälsoeffekter är det viktigt att rusta eleverna för att kunna hantera kraven från skolan och från
samhället i stort.
Diagram 9: Andel elever som instämmer helt eller delvis i påståendet ”Jag känner mig ofta
stressad i skolan.”
80
60
40
20
0
2007/2008
2008/2009
Årskurs 5
Årskurs 9
2009/2010
Gymn år 2
Källa: Utbildningsförvaltningens kvalitetsundersökningar, Lidingö stad
Kartläggning av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar
Hösten 2009 genomförde Statens folkhälsoinstitut en nationell kartläggning av barns och
ungdomars psykiska hälsa. Samtliga elever i grundskolans årskurs 6 och 9 fick under skoltid
besvara frågor om psykosomatiska besvär, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, bristande
14
välbefinnande, problemens påverkan på vardagslivet, mobbning och annat. Resultaten
presenterades både som andelar i procent och som en rankning av kommunerna.
Diagram 10: Andel elever i årskurs 6 och 9 på Lidingö med besvär kopplade till psykisk
ohälsa
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
ne
ds
ko
nc
en
ps
yk
os
om
at
is
ka
be
sv
är
tä
tra
m
tio
dh
ns
br
et
is
s
vå
ta
nd
rig
e
he
vä
te
på
lb
r
ve
ef
in
rk
na
an
nd
iv
e
ar
da
gs
liv
et
m
ob
bn
in
g
Årskurs 6
Årskurs 9
Källa: Statens folkhälsoinstitut
I Folkhälsoinstitutets kommunrankning hamnade Lidingö runt snittet i landet. I årskurs 6 är det
främst koncentrationssvårigheter, psykosomatiska besvär och nedstämdhet som sticker ut. För
årskurs 9, där eleverna också fick svara på frågor om tobaks- och alkoholbruk, placerar sig
Lidingö bland mest problemtyngda kommunerna. Övrigt som sticker ut i årskurs 9 är mobbning
och i viss mån nedstämdhet.
Behörighet till gymnasieskolan
Färdigheter som social- och emotionell kompetens påverkar vår livsstil och levnadsvanor och har
betydelse för vår hälsa. Social och emotionell kompetens är svårt att fånga i statistik och därför
används i stället behörighet till gymnasieskolan som indikator. Det finns en viss variation mellan
skolorna på Lidingö men skillnaderna har minskat de senaste tio åren. År 2010 var variationen
97-100 procent och år 2000 var den 89-99 procent.
Diagram 11: Andel elever på Lidingö som är behöriga till nationellt gymnasieprogram
100
98
96
94
92
90
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Källa: Utbildningsförvaltningen, Lidingö stad
15
Andel som fullföljer gymnasieskolan
Skolresultaten är viktiga för framtida utbildningsmöjligheter och yrkeskarriär. Arbetsmarknaden
ställer allt högre krav på utbildning och oftast räcker det inte med endast grundskola. Kommunen
har därför ett ansvar att erbjuda ett brett utbud av både studie- och yrkesförberedande
utbildningar. På Lidingö saknas yrkesförberedande utbildningar så i diagrammet nedan visas
andel elever vid Lidingös gymnasieskolor som fått slutbetyg från någon av de teoretiska
utbildningar som erbjuds.
Diagram 12: Andel elever som har fått slutbetyg från gymnasieutbildning inom fyra år
100
95
90
85
80
75
70
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Källa: Utbildningsförvaltningen, Lidingö stad
IV-program är inte medräknade.
16
Hälsa i arbetslivet
Villkoren i arbetslivet berör i stort sett alla människor och påverkar hälsotillståndet på olika sätt.
Arbetslivets krav måste balanseras både mot våra möjligheter att prestera och må bra, och gå att
förena med familjeliv och fritid. Arbetstid, krav, inflytande, stöd från chefer och arbetskollegor,
sjukfrånvaro och möjlighet till vila och återhämning är indikatorer för villkoren i arbetslivet. I
denna rapport speglas några av dessa med hjälp av siffror från landstingets hälsoenkät 2010,
Försäkringskassans ohälsotal och sjukfrånvaron i Lidingö stad.
Tjänstemän i ledande ställning tenderar att ha långa arbetsveckor
Den längsta, lagstadgade ordinarie arbetstiden är 40 timmar per vecka men den faktiska ordinarie
arbetstiden skiljer sig mellan olika grupper. Nästan var fjärde tjänsteman har en kortare ordinarie
arbetstid men samtidigt kan arbetstidslagen avtalas bort, helt eller delvis, vilket är vanligt bland
tjänstemän i ledande ställning.
Enligt landstingets hälsoenkät 2010 arbetar drygt hälften av Lidingöborna 36–45 timmar per
vecka. Cirka 33 procent av männen och 13 procent av kvinnorna uppger att de arbetar mer än 45
timmar per vecka. Drygt var femte kvinna och var tionde man arbetar 20–35 timmar per vecka.
Drygt hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna har en arbetsledande ställning och de är
överrepresenterade i gruppen som arbetar mer än 45 timmar per vecka.
Ett arbete med höga krav och hög kontroll vanligast
Studier visar att kombinationen höga krav och låg kontroll på jobbet är dåligt för hälsan och ökar
risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och problem med muskler och leder. Känslan av
låg kontroll påverkar oss även utanför arbetet och därför har forskningen på senare år visat ett
ökande intresse för sambandet mellan låg kontroll och ohälsa.
Ett arbete med högra krav och hög kontroll är det vanligaste bland Lidingös befolkning. Cirka en
femtedel upplever höga krav och låg kontroll och drygt en fjärdedel låga krav och låg kontroll.
Diagram 13: Andel Lidingöbor och mängden krav och kontroll i arbetet
9%
18%
H krav - L kontroll
28%
H krav - H kontroll
L krav - L kontroll
L krav - H kontroll
45%
Källa: Stockholms läns landstings hälsoenkät 2010
17
Stöd från chef och arbetskollegor
De allra flesta förvärvsarbetande män och kvinnor på Lidingö känner stöd från chefen och/eller
från arbetskollegorna när de har problem i arbete. Det är något fler som uppger att de har stöd
från arbetskollegorna jämfört med dem som uppger att de har stöd från chefen. Likaså upplever
kvinnor i viss mån en högre grad av stöd än män.
Ohälsotalet lägre än genomsnittet
Ohälsotalet är ett mått på det antal dagar som ersatts via socialförsäkringarna, som sjukpenning,
arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning.
Ohälsotalets utveckling över tid hänger samman med arbetsmarknadspolitiska prioriteringar.
Lidingös sjunkande ohälsotal följer utvecklingen i länet och riket i stort, men ligger på en lägre
genomsnittsnivå. Det totala ohälsotalet på Lidingö var 17,8 procent i december 2010 vilket kan
jämföras med 24,7 i hela Stockholms län och 29,5 i riket.
På Lidingö finns stora skillnader mellan män (15 dagar) och kvinnor (20 dagar) och även mellan
olika åldersgrupper vad gäller antal ersatta dagar.
Diagram 14: Ohälsotal för Lidingö i december 2010
60
50
20-29 år
40
30-39 år
30
40-49 år
20
50-59 år
10
60-64 år
0
män
kvinnor
Källa: Försäkringskassan
Ohälsotal är antal dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller
aktivitetsersättning per försäkrad i åldern 16-64 år.
Lidingö stads sjukfrånvaro
Lidingö stad har sedan 2005 bedrivit ett aktivt hälsofrämjande arbete, vilket också återspeglas i
sjukfrånvaron. Under perioden 2005–2010 har sjukfrånvaron sjunkit i samtliga kommuner men
minskningen i Lidingö stad är något större än genomsnittet i riket. År 2010 var sjukfrånvaron 5,8
procent för samtliga tillsvidareanställda i staden. Jämfört med riket ligger Lidingö något över
medeltalet som var 5,2 procent år 2010. I kommunen med lägst sjukfrånvaro var siffran 3,3
procent.
18
Diagram 15: Sjukfrånvaron bland samtliga tillsvidareanställda i Lidingö stad, 2005–2010
12
10
8
män
6
kvinnor
4
totalt
2
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Källa: Konsult- och servicekontoret, Lidingö stad
19
Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor
Hälsofrämjande livsmiljöer handlar om den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och
tillbringar vår fritid. Utöver bullernivåer, luft- och vattenkvalitet handlar det även om hur vår
närmiljö är utformad. Utformningen av exempelvis ett bostadsområde kan minska risken för
skador och olycksfall, påverka känslan av trygghet och uppmuntra till fysisk aktivitet.
Livsmiljön påverkar i viss mån även användningen av tobak, alkohol och narkotika.
Ett av sex utegym utmed Kottlasjöns norra strand.
20
Hälsofrämjande miljöer
Två miljöfaktorer som har stor betydelse för hälsan är buller och luftkvalitet. Det finns
ytterligare miljöfaktorer som påverkar hälsan men de tas inte upp i denna rapport. Däremot
redovisas uppgifter kopplade till olika former av skador och självrapporterade data som rör
trygghet och utsatthet för brott.
Buller utomhus orsakas ofta av trafiken
Buller är ljud som upplevs som störande och som påverkar hälsan på olika sätt. Höga
bullernivåer kan leda till hörselskador medan låga nivåer kan bidra till koncentrationssvårigheter,
trötthet och stress. I utomhusmiljöer är buller ofta knutet till trafikerade gator och vägar.
Enligt den bullerutredning som Lidingö stad genomförde år 2008 har cirka 650 småhus och 190
flerbostadshus högre ljudnivå vid fasaden än de rekommenderade riktlinjevärdena.
Bullerutredningen används som underlag för förslag till framtida åtgärder. Den kan eventuellt
komma att kompletteras med en inventering av tysta områden för att säkerställa att de, i så stor
utsträckning som möjligt, bevaras vid nybyggnation eller större exploateringar på ön.
Relativt god luftkvalitet
Luftföroreningar ökar risken för att drabbas av, eller avlida i, sjukdomar i hjärta, kärl och
luftvägar. Utsläpp från trafik, industrier och uppvärmning bidrar till olika former av
luftföroreningar och på Lidingö påverkas luften dessutom av hur vindarna blåser. Luftkvaliteten
på Lidingö är relativt god i förhållande till miljökvalitetsnormerna. Men eftersom varken de
regionala delmålen eller generationsmålen nås för Sveriges miljömål Frisk luft (ett av 16
nationella miljökvalitetsmål) bör staden arbeta för att få ner halterna av luftföroreningar på ön.
Fallskador hälsoproblem bland äldre
Fallskador är ett av de största hälsoproblemen bland äldre. Antalet fallolyckor ökar med stigande
ålder och en stor del av olyckorna sker i hemmiljö. Många fallolyckor går att förebygga med
relativt enkla medel och många kommuner arbetar därför systematiskt med att minska risken
både i hemmiljö och i offentliga miljöer.
Enligt landstingets hälsoenkät 2010 har 5 procent av männen och 8 procent av kvinnorna över 65
år på Lidingö sökt vård på grund av fallskada.
21
Diagram 16: Antal män och kvinnor, 65 år och äldre, som har vårdats i slutenvård på
grund av fallolyckor
200
150
män
100
kvinnor
50
0
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Källa: EpiC, Socialstyrelsen
Diagrammet visar treårsmedelvärden under perioden 1996-2007.
Kvinnor i gruppen 80 och över står för en stor andel av antalet fallolyckor. För män är skillnaden
mellan åldersgruppen 65–79 år och de som är över 80 inte alls lika markant. Antal fallolyckor
som resulterat i vård inom slutenvården har minskat successivt bland både män och kvinnor.
Jämfört med Socialstyrelsen beräkningar av förväntat antal fallolyckor för Lidingös
kommungrupp ligger antalet fallolyckor på Lidingö under det förväntade.
Sedan några år presenterar Sveriges kommuner och landsting (SKL) regelbundet öppna
jämförelser med nyckeltal inom bland annat folkhälsa, vård- och omsorg och grund- och
gymnasieskola. I den senaste öppna jämförelsen inom vård och omsorg var antalet fallskador per
1 000 invånare över 80 år på Lidingö i genomsnitt 72 för kvinnor och 43 för män under perioden
2007–2009. Det innebär att kvinnor på Lidingö ligger något över riskgenomsnittet medan
männen ligger på genomsnittnivån. Totalt rankas Lidingö som nummer 232 av 290 kommuner
vad gäller fallolyckor.
Ökning av antalet höftledsfrakturer bland äldre
I Sverige inträffar cirka 18 000 höftledsfrakturer varje år. De allra flesta orsakas av fall, och
kvinnor är särskilt drabbade. Förutom det lidande som en höftledsfraktur innebär för den som
drabbas leder det också till en merkostnad på 150 000–200 000 kronor för landsting och
kommuner det första året efter olyckan.
Diagram 17: Antal män och kvinnor, 65 år eller äldre, som har vårdats i slutenvård på
grund av höftledsfraktur
80
70
60
50
40
30
20
10
0
män
kvinnor
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Källa: EpiC, Socialstyrelsen
Diagrammet visar treårsmedelvärden under perioden 1996–2007.
22
Även om det skett en viss minskning bland män sedan mitten av 2000-talet har antalet
höftledsfrakturer bland män och kvinnor i åldern 65 och över på Lidingö ökat över tid. En
bidragande orsak kan vara att antalet äldre på Lidingö har ökat sedan slutet av 90-talet. Enligt
Socialstyrelsens beräkningar ligger antalet höftledsfrakturer totalt något över det förväntade för
den kommungrupp Lidingö tillhör.
Få skadas i trafiken
De senaste tio åren har andelen svårt skadade på Lidingö legat på en relativt jämn nivå medan de
lindriga skadorna successivt har ökat. Eftersom långtifrån alla lindriga skador rapporteras är
siffrorna nedan troligtvis en underskattning av det faktiska antalet trafikskadade. I jämförelse
med andra kommuner skadas få personer i trafiken på Lidingö.
Diagram 18: Antal sjukhus- och polisrapporterade trafikskador på Lidingö under
perioden 2000-2010
100
80
60
40
20
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Lindrig skadade
2006
2007
2008
2009
2010
Svårt skadade
Källa: STRADA
Fallolyckor är inte medräknade.
År 2010 trafikskadades 22 bilister, 22 cyklister och 21 fotgängare på Lidingö enligt inkomna
rapporter. Bland bilisterna var den vanligaste orsaken trafikkonflikt med en annan bilist (17
stycken). Bland cyklisterna skadades tolv personer i singelolyckor, sju i konflikt med personbil
och tre i konflikt med annan cyklist. Bland fotgängare var singelolyckor vanligast.
Säkrare skolvägar för barn och ungdomar
Utbildningsförvaltningen och tekniska förvaltningen kommer under 2012 att påbörja en
inventering av trafiksituationen runt skolorna på Lidingö. Inventeringen är tänkt att leda till ett
åtgärdsprogram för att öka trafiksäkerheten för barn och ungdomar. Förhoppningen är att det ska
bidra till att fler väljer att gå eller cykla till skolan i stället för att bli skjutsade i bil.
Lidingö upplevs som en trygg kommun
Vår upplevelse av trygghet påverkas av både upplevda och faktiska förhållanden i den miljö eller
det område där vi bor eller verkar. Känslan av trygghet är inte alltid kopplad till ett reellt hot och
det är därför intressant att ta del av uppgifter som speglar hur Lidingöborna upplever sin
närmiljö.
23
Enligt landstingets hälsoenkät 2010 anser 97 procent av Lidingöborna att man kan lita på de
flesta som bor i området. Motsvarande siffra för länet är 91 procent. Det innebär att Lidingö
upplevs vara en av de tryggaste kommunerna i länet.
Liten ökning av antalet anmälda brott
Statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) visar att antalet anmälda brott på Lidingö ökat
något sedan 2003. En jämförelse per 100 000 invånare visar samtidigt att Lidingö ligger
betydligt under snittet för både länet och riket. Av de anmälda brotten är cirka 15 procent
våldsbrott. Brottslighet som faktiskt påverkar den allmänna tryggheten är låg. Det innebär att
våldsbrott i det offentliga rummet är ovanligt. Även våldsbrott mellan obekanta är sällsynt. I en
majoritet av våldsbrotten har förövaren varit påverkad av alkohol eller narkotika.
Diagram 19: Antalet anmälda brott på Lidingö per år under perioden 2003-2010
4000
3500
3000
2500
Anmälda brott
2000
1500
Våldsbrott
1000
500
0
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Källa: Brottsförebyggande rådet
Varje år utförs cirka 3 200 brott på Lidingö. Det vanligaste brottet är stöld. Det finns inget
område som är särskilt utsatt, förutom vissa större bilparkeringar på norra Lidingö som är hårt
drabbade av bilinbrott. Under 2010–2011 har villaägarna drabbats av en inbrottsvåg och
villainbrotten, särskilt på centrala och södra ön, har ökat markant. Brottslighet som drabbar äldre
är låg men deras upplevda oro är stor, vilket framkommer i samtal med äldre.
Andelen Lidingöbor som utsatts för eller hotats med våld senaste tolv månaderna är ungefär fyra
procent enligt landstingets hälsoenkät 2010. En uppdelning på kön visar att mer än dubbelt så
många kvinnor (5,6 procent) svarar ja på frågan om de blivit utsatta för hot eller våld jämfört
med männen (2,3 procent). När det gäller antal män som utsatts för eller hotats med våld i
hemmet är underlaget för litet för att göra en tillförlitlig analys. Motsvarande siffror för kvinnor
är mer tillförlitliga eftersom andelen kvinnor som utsätts för våld i hemmet är högre, men även
här underlaget för osäkert för att presenteras i detalj.
24
Fysisk aktivitet
Samhällets utveckling och utformning har bidragit till allt mindre fysisk aktivitet i vardagen och
till alltmer planerade motionsaktiviteter. Olika undersökningar visar att en stor del av den vuxna
befolkningen inte når upp till rekommendationen om 30 minuters rörelse per dag. En dos som
enligt forskning har en mängd positiva hälsoeffekter. Genom att skapa attraktiva bostads- och
grönområden, öka tillgången till gång- och cykelbanor och anlägga och underhålla frilufts- och
rekreationsområden kan kommunerna bidra till ökad fysisk aktivitet. Skolor och arbetsplatser
kan också på olika sätt stimulera till fysisk aktivitet.
Lidingö stads cykelkampanj våren 2011.
Närhet till grönområden och anläggningar
Miljöer som lockar till lek och rörelse samt närhet till anläggningar av olika slag är faktorer som
enligt forskare är viktiga för att stimulera till fysisk aktivitet. Enligt SCB har 92 procent av
Lidingöborna minst ett grönområde inom 300 meter från bostaden. Eftersom vistelse i naturen
har en positiv inverkan på hälsan har närheten till grönområden en stor betydelse. För att bidra
25
till fysisk aktivitet är det viktigt att grönområdet dessutom är utformat för att uppmuntrar till lek,
rörelse och motion.
För tillfället finns ingen metod för att mäta hur stor andel av Lidingös parker och grönområden
som är utformade för att uppmuntra till fysisk aktivitet. Däremot finns en parkinventering där
upplevelsekvaliteterna i Lidingös park- och grönområden bedömts ur ett hälsoperspektiv.
Inventeringen visar att det finns många lekplatser på ön men en större variation i utformningen är
önskvärt.
Diagram 20: Helhetsbedömning av Lidingös parker och grönområden
80
70
60
50
Bra
40
Bra men utvecklingsbart
30
Åtgärdsbehov
20
10
0
Norra Lidingö
Centrala Lidingö
Södra Lidingö
Källa: Tekniska förvaltningen, Lidingö stad
Lidingöborna fysiskt aktiva
Det finns i dag få objektiva metoder för att mäta fysisk aktivitet i befolkningen och därför
används oftast olika självrapporterade uppgifter. Frågorna om fysisk aktivitet i landstingets
hälsoenkät 2010 har formulerats på ett annat sätt än tidigare år och resultaten kan därför inte
jämföras över tid. I den senaste enkäten har svaren på frågan om hur mycket man går, cyklar
eller motionerar sorterats i följande tre kategorier:
Stillasittande innebär att man går eller cyklar mindre än 20 minuter per dag och
motionerar mindre än 1 timme per vecka.
Måttlig motion innebär att man går eller cyklar 20–40 minuter per dag och motionerar
1–4 timmar per vecka.
Regelbunden motion innebär att man går eller cyklar minst 40 minuter per dag och
motionerar minst 4 timmar per vecka.
Lidingö har lägst andel män med stillasittande fritid i länet. Hälften av den vuxna manliga
befolkningen rör på sig motsvarande måttlig motion och cirka en tredjedel motionerar
regelbundet. Även kvinnorna på Lidingö rör på sig mer än kvinnor i länet i stort.
26
Diagram 21: Andel män och kvinnor med stillasittande fritid, måttlig eller regelbunden
motion de senaste 12 månaderna
60
50
40
Stillasittande
30
Måttlig motion
20
Regelbunden motion
10
0
män Lidingö
män länet
kvinnor Lidingö
kvinnor länet
Källa: Stockholms läns landstings hälsoenkät 2010
Personer med stillasittande fritid uppger i högre grad än övriga att de har haft problem med
smärtor i övre eller nedre delen av ryggen minst ett par gånger per vecka de senaste sex
månaderna. De har också i större utsträckning förhöjda blodfetter. I gruppen 65 år och över är
andelen som sökt vård på grund fallskada högre i den stillasittande gruppen jämfört med de som
rör på sig måttligt eller regelbundet.
60 minuters fysisk aktivitet per dag i skolan
Skolan är viktig när det gäller att sprida kunskap om hur stor betydelse regelbunden fysisk
aktivitet har för både hälsan och välbefinnandet. Förskolor och skolor kan också uppmuntra till
lek och rörelse. Lidingö stad har som mål att erbjuda alla elever 60 minuters fysisk aktivitet per
dag. Hur skolorna arbetar för att nå målet varierar och siffror från utbildningsförvaltningen visar
att den dagliga fysiska aktiviteten minskar med åldern.
Diagram 22: Andel elever i årskurs 3, 5 och 8 på Lidingö som uppger att de dagligen deltar
i någon form av fysisk aktivitet i skolan
100
80
60
År 3
År 5
40
År 8
20
0
2009/2010
2010/2011
Källa: Utbildningsförvaltningen, Lidingö stad
Sifforna gäller både kommunala och fristående skolor.
Hur skolgårdarna på förskolor och skolor är utformade har stor betydelse när det gäller att
uppmuntra till lek och fysisk aktivitet under raster och håltimmar. Utformningen av skolornas
närområden påverkar också möjligheten till utomhuspedagogik, vilket är ytterligare ett sätt att
stimulera till utevistelse och rörelse. För tillfället finns ingen metod för att mäta hur stor andel av
27
skolgårdarna på Lidingös förskolor och skolor som är utformade så att de stimulerar till lek och
rörelse, eller är anpassade för utomhuspedagogik.
Heltäckande cykelvägnät viktigt
Anläggandet av cykelvägar och planering av heltäckande cykelvägnät är viktiga förutsättningar
för att Lidingöborna ska välja cykeln som transportmedel, vilket är bra ur både miljö- och
hälsosynpunkt. Våren 2011 fanns totalt 180 kilometer gång- och cykelvägar på ön och Lidingö
stad arbetar kontinuerligt med att binda ihop och utöka cykelvägnätet.
Många barn och ungdomar aktiva i idrottsföreningar
Idrott lockar många barn- och ungdomar på ön och majoriteten deltar i de lokala
idrottsföreningarnas verksamheter. Föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet får
verksamhetsbidrag från Lidingö stad. År 2009 höjdes den bidragsberättigade åldern från 6 till 7
år. Det innebär att föreningarna i dag får bidrag för barn och ungdomar i åldern 7–20 år i stället
för som tidigare 6-20 år. Trendbrottet i figuren nedan beror på regeländringen och inte på en
markant minskning av antalet barn som är aktiva i idrottsföreningar.
Diagram 23: Andel barn och ungdomar som är medlem i någon idrottsförening på Lidingö
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
2007
2008
pojkar
2009
flickor
2010
totalt
Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, Lidingö stad
Fotboll är den populäraste idrotten på Lidingö enligt statistiken över bidragsberättigade
föreningar. Bland pojkar är fotboll solklar etta med drygt 1 500 aktiva medlemmar (IFK Lidingö
Fotbollsklubb). Innebandy och Lidingö Tennisklubb kommer på andra respektive tredje plats
med cirka 400 medlemmar vardera.
Bland tjejer är fördelningen mellan idrotterna mer jämn. Ungefär 500 flickor är medlemmar i
IFK Lidingö Fotbollsklubb och nästan lika många i gymnastikföreningen GT Vikingarna.
Knappt 400 flickor är medlemmar i Lidingö Ryttarförening.
Viktigt att komma ihåg när man jämför pojkars och flickors idrottande är att dans, en populär
aktivitet bland flickor, oftast inte bedrivs i föreningsform och därför inte ingår i statistiken.
28
Matvanor och livsmedel
Arbetet med att skapa miljöer som bidrar till goda matvanor är ett relativt outvecklat område.
Detta trots att det finns ett växande vetenskapligt stöd för att ett högt intag av frukt, grönsaker
och fibrer bidrar till en minskad risk för olika välfärdssjukdomar.
Projektet Fokus matgläde ska bidra till matglädje och hållbara måltider inom offentlig sektor.
Kvinnor äter mer frukt och grönt än män
Det rekommenderade intaget av frukt och grönsaker är 500 gram per dag. I praktiken bör det
innebära att frukt och grönsaker ingår som en naturlig del i varje måltid. Hur stor andel av
Lidingöborna som når upp till rekommendationen finns inga uppgifter om. Däremot visar
landstingets hälsoenkät 2010 att männen på Lidingö hör till den grupp män som äter mest frukt
och grönsaker i länet. Ungefär var fjärde man äter grönsaker minst två gånger per dag och var
femte äter frukt eller bär minst två gånger per dag. Resterande andel äter frukt och grönsaker en
gång per dag eller mer sällan, vilket bör innebära att de inte når upp till rekommendationen om
500 gram per dag. Den totala andelen män som äter grönsaker och rotfrukter varje dag eller
minst två gånger per dag är i stort oförändrad sedan undersökningen 2006. Fördelningen mellan
de två grupperna har däremot utvecklats i positiv riktning. Det vill säga andelen män som äter
grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag har ökat.
29
Diagram 24: Konsumtion av frukt och grönsaker bland män på Lidingö
40
35
30
25
20
Grönsaker
15
10
Frukt/bär
5
0
Högst 1 gång/v
några ggr/vecka
varje dag
minst 2 ggr/dag
Källa: Stockholms läns landstings hälsoenkät 2010
Frukt- och grönsakskonsumtionen bland kvinnor på Lidingö är högre än bland männen. Nästan
40 procent äter grönsaker minst två gånger per dag och nästan lika många äter frukt eller bär två
gånger per dag eller oftare. Även bland kvinnor finns en stor andel som inte når upp till
rekommendationen även om den är mindre jämfört med männen. Utvecklingen över tid är inte
heller lika tydlig bland kvinnorna, viket kan vara ett tecken på att de varit tidigare med att
anamma rekommendationen om att äta ett halvt kilo frukt och grönt om dagen.
Diagram 25: Konsumtion av frukt och grönsaker bland kvinnor på Lidingö
40
35
30
25
20
Grönsaker
15
10
Frukt/bär
5
0
Högst 1 gång/v
några ggr/vecka
varje dag
minst 2 ggr/dag
Källa: Stockholms läns landstings hälsoenkät 2010
Högre krav på maten inom förskola, skola och äldreomsorg
Lidingö stad har i upphandlingen av skolmat ställt en rad krav kopplade till hälsa, miljö och
kvalitet. Kraven följs upp kontinuerligt genom stickprov samt granskning av matsedlar och
inköpsstatistik. Grundläggande är att näringsinnehållet ska följa näringsrekommendationerna i
Bra mat i förskolan och Bra mat i skolan. Menyerna ska om möjligt vara komponerade så att
minst 25 procent består av ekologiska varor. Riktlinjer finns även för GMO, antibiotika och
hormoner samt för andelen mat tillagad från grunden.
En bild på tallriksmodellen och demonstrationstallrikar med dagens lunchrätter ska presenteras i
matsalen. Mellanmålen i förskolan ska anpassas efter dagens lunch och söta drycker, bullar,
kakor, kex, glass, söt kräm och snacks ska inte serveras.
Från november 2011 till januari 2012 kommer Lidingö stad, tillsammans med 34 andra
kommuner, att ingå i Hushållningssällskapets projekt Matglädje. Målet är höjd kompetens hos
30
kökspersonalen i syfte att öka kvaliteten på matlagningen, skapa matglädje och ta fram en kostoch livsmedelspolicy.
Övervikt och fetma
Skolhälsovården genomför varje år hälsosamtal med samtliga elever i årskurs 4, 8 och i årskurs 1
på gymnasiet. Utöver att samtala om hur eleverna har det i skolan och om deras levnadsvanor
samlar skolhälsovården in uppgifter om längd och vikt. Uppgifterna används för att beräkna IsoBMI som är ett mått anpassat för barn och ungdomar. Resultatet från läsåret 2010/2011 visas i
diagrammet nedan.
Diagram 26: Andel flickor och pojkar i årskurs 4, 8 och i årskurs 1 på gymnasiet med IsoBMI-värde motsvarande undervikt, normalvikt eller övervikt/fetma
100
80
flickor år 4
pojkar år 4
60
flickor år 8
40
pojkar år 8
flickor gy år 1
20
pojkar gy år 1
0
undervikt
normal vikt
övervikt/fetma
Källa: Utbildningsförvaltningen, Lidingö stad
Andelen män och kvinnor i åldern 16-84 år med övervikt (BMI 25–30) eller fetma (BMI > 30) är
lägre på Lidingö jämfört med länet i stort. Övervikt eller fetma är betydligt vanligare bland män
än bland kvinnor. På Lidingö har 45 procent av männen ett BMI som motsvarar övervikt eller
fetma jämfört med 26 procent av kvinnorna, vilket är lägst i länet. Inga stora förändringar har
skett över tid utan andelen i de olika BMI-grupperna har varit relativt konstant sedan 2002.
Diagram 27: Andel män och kvinnor på Lidingö och i Stockholms län med normalvikt,
övervikt eller fetma
80
70
60
Män Lidingö
50
Män Sthlms län
40
Kvinnor Lidingö
30
Kvinnor Sthlms län
20
10
0
normal vikt
övervikt
fetma
Källa: Stockholms läns landstings hälsoenkät 2010
31
Tobak, alkohol och narkotika
Det förebyggande arbetet vad gäller tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel delas ofta in i
tillgänglighetsbegränsande eller beteendeinriktade insatser. Störst vetenskapligt stöd har
tillgänglighetsbegränsande insatser, som åldersbegränsning och ansvarsfull alkoholservering.
När det gäller barn och ungdomar spelar föräldrarnas attityder och regler stor roll, både vad
gäller tobak och alkohol.
Rökning i skolan förekommer
Cirka tre av tio pojkar och fyra av tio flickor i årskurs 2 på gymnasiet röker varje dag, nästan
varje dag eller på fest, enligt undersökningar på regional och nationell nivå. Den minskning som
skett bland vuxna är inte lika tydlig bland ungdomar och trots artonårsgränsen för inköp av tobak
uppger ungdomar i olika undersökningar att det är lätt att få tag i cigaretter.
I utbildningsförvaltningens årliga enkät svarar cirka var fjärde elev i årskurs 5 att "Det finns
elever som röker på min skola". I årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet formulerades frågan på
ett annat sätt och resultatet presenteras i figuren nedan.
32
Diagram 28: Andel elever i årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet som uppgett att det
förekommer att elever röker på skoltid
100
80
60
Årskurs nio
40
Årskurs två på gymnasiet
20
0
2007/2008
2008/2009
2009/2010
Källa: Utbildningsförvaltningen, Lidingö stad
Uppgifter från läsåret 2010-2011 saknas då vissa frågor uteslutits från utbildningsförvaltningens årliga enkät
alternativt så har frågorna ställts till andra årskurser vilket omöjliggör jämförelser över tid.
Cirka tio procent är dagligrökare
I Sverige har andelen rökare minskat successivt sedan mitten av 1980-talet och andelen rökare
ligger i dag på 11-13 procent. I vissa grupper har rökningen däremot inte minskat i samma
utsträckning och därför är fortsatta förebyggande åtgärder motiverade.
Knappt två tredjedelar av Lidingöborna är icke-rökare och ytterligare en fjärdedel är före detta
rökare. Andelen dagligrökare har minskat något de senaste fyra åren bland både kvinnor och
män. År 2010 var drygt 10 procent av kvinnorna och 9 procent av männen dagligrökare enligt
landstingets hälsoenkät 2010.
Snusning är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor. I den vuxna befolkningen på
Lidingö snusar 14 procent av männen och knappt 2 procent av kvinnorna. Snusning är nästan
dubbelt så vanligt bland personer med förgymnasial eller gymnasial utbildning jämfört med
personer med eftergymnasial utbildning. En skillnad som gäller både män och kvinnor.
Frågorna och svarsalternativen i folkhälsoenkäten 2010 skiljer sig från de i enkäten 2006 och det
går därför inte att jämföra utvecklingen över tid för icke-rökare/snusare och före detta
rökare/snusare.
Tidig alkoholdebut medför ökade risker
En tidig alkoholdebut ökar risken för hög alkoholkonsumtion under ungdomsåren och/eller
missbruk av andra droger senare i livet. Enligt undersökningar på nationell nivå väljer alltfler
ungdomar i årskurs nio väljer att avstå från alkohol. Samtidigt tenderar de elever som dricker att
dricka mer och oftare, vilket ökar risken för framtida problem.
Lidingö stad deltar inte i de nationella eller regionala alkohol- och drogvaneundersökningar som
genomförs med viss regelbundenhet. Det innebär att det är svårt att jämföra Lidingö med andra
kommuner.
33
Siffror från utbildningsförvaltningen visar andelen elever i årskurs 9 och i årskurs 2 på
gymnasiet på Lidingö som uppger att de druckit alkohol i sådana mängder att de blivit påverkade
någon/några gånger per månad eller någon/några gånger per vecka.
Diagram 29: Andel elever som uppgett att de dricker alkohol så att de blir påverkade
någon/några gånger per månad
50
40
30
År 9
20
Gymn år 2
10
0
2007/2008
2008/2009
2009/2010
Källa: Utbildningsförvaltningen, Lidingö stad
Figur 30: Andel elever som uppgett att de dricker alkohol så att de blir påverkade
någon/några gånger per vecka
50
40
30
År 9
20
Gym n år 2
10
0
2007/2008
2008/2009
2009/2010
Källa: Utbildningsförvaltningen, Lidingö stad
Under hösten 2011 genomförs en livsstilsundersökning bland alla elever i årskurs 7–9 och i
årskurs 1–3 på gymnasiet på Lidingö. Utöver frågor om fritidsintressen och syn på kultur och
idrottsaktiviteter ställs även frågor om användning av tobak, alkohol och narkotika. Resultatet
beräknas vara klart våren 2012 och förväntas ge en tydligare bild av situationen på Lidingö,
framförallt bland gymnasieelever.
Hög andel med riskabla alkoholvanor
Nästan två av tio män och en av tio kvinnor i åldern 16–84 år har riskabla alkoholvanor enligt
undersökningar på nationell nivå. (Riskabla alkoholvanor motsvarar mer än 14 glas per vecka för
män och 9 glas för kvinnor). Riskabla alkoholvanor är vanligast bland unga vuxna men på senare
år har det skett en stor ökning bland män och kvinnor i åldern 45-65 år.
Enligt landstingets hälsoenkät 2010 är 30 procent av Lidingöborna riskkonsumenter av alkohol.
Skillnaderna mellan könen är små men däremot är det stora skillnader mellan olika
åldersgrupper. Högst andel finns i åldersgruppen 18–29 år och en nästan likna stor andel i
gruppen 44–65 år. I 2010-års undersökning är gränsvärdet för konsumtion samma som
34
gränsvärdet för riskabla alkoholvanor. Det innebär att andelen män och kvinnor med riskabla
alkoholvanor är betydligt högre på Lidingö än i landet i stort och det gäller särskilt kvinnor.
Viktigt att notera är att siffrorna för kvinnor i åldern 65-84 år är något osäkra.
Diagram 31: Andel män och kvinnor på Lidingö med riskabla alkoholvanor
50
40
30
män
20
kvinnor
10
0
18-29 år
30-44 år
45-64 år
65-84 år
Källa: Stockholms läns landstings hälsoenkät 2010
Narkotikabruk vanligast bland män i åldern 16–29 år
All användning av narkotika definieras som missbruk och cannabis är det vanligaste
narkotikapreparatet. Narkotikabruk är enligt undersökningar på nationell nivå vanligast bland
män i åldern 16–29 år. På Lidingö har 23 procent av männen och 16 procent av kvinnorna i
åldern 18–64 år någon gång rökt cannabis, enligt landstingets hälsoenkät 2010. Drygt två procent
av männen och nästan fyra procent av kvinnorna har rökt cannabis det senaste året. Av de som
rökt cannabis det senaste året var nästan alla i åldern 18–29 år, vilket ligger i linje med den
nationella statistiken.
35
Självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande
Psykisk hälsa handlar bland annat om att känna meningsfullhet och delaktighet. Att vara tillfreds
och uppleva att man har förmåga att hantera motgångar i livet. Att mäta den psykiska hälsan i
befolkningen är svårt och därför används ofta mått som på olika sätt påverkar vårt mentala
välbefinnande.
Lidingö i topp vad gäller självskattad hälsa
Självskattad hälsa baseras på individens egen uppfattning om sin hälsa. Personer med låg
självskattad hälsa löper en ökad risk för en rad olika sjukdomar, även om personen klassas som
frisk av hälso- och sjukvården. 80 procent av männen och 79 procent av kvinnorna på Lidingö
skattar sin hälsa som god eller mycket god. I Stockholms län är siffran 76 procent för män och
72 procent för kvinnor. Det gör att Lidingö hamnar i topp vad gäller självskattad hälsa. I övrigt
uppger 20 procent av männen och 21 procent kvinnorna på Lidingö att hälsan är någorlunda,
dålig eller mycket dålig. I Stockholms län är siffran 24 procent för män och 28 procent för
kvinnor.
Diagram 32: Andel män och kvinnor på Lidingö som skattar sin hälsa som mycket god
eller god
50
40
30
20
10
0
mkt god
god
män
kvinnor
Källa: Stockholms läns landstings hälsoenkät 2010
En tredjedel lider av sömnsvårigheter
Sömn är ett grundläggande behov och nödvändigt för att vi ska fungera bra under vår vakna tid.
Sömnproblem blir allt vanligare och beror ofta på stress. Allvarliga sömnproblem leder ofta till
försämrad livskvalitet men kan också leda till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och
depressioner.
Ungefär en tredjedel av Lidingöborna, drygt 27 procent av männen och 35 procent av kvinnorna,
uppger att de lider av sömnsvårigheter. Genomsnittet för Stockholms län är 30 procent för män
och 39 procent för kvinnor. Cirka 5 procent av befolkningen på Lidingö uppger att de vanligtvis
sover mindre än sex timmar per natt.
Stressymptom vanligare bland kvinnor
Stress är i grunden något bra men perioder med långvarig stress sliter på kroppen och kan leda
till sjukdom. Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning sänker immunförsvaret och kan också
orsaka huvudvärk, högt blodtryck, värk i axlar och nacke, magproblem samt hjärt- och
36
kärlsjukdomar. Många av symptomen eller besvären i diagrammet nedan är vanligare bland
kvinnor än bland män. Generellt är förekomsten något lägre på Lidingö än i länet i stort.
Diagram 33: Andel män och kvinnor på Lidingö som lider av huvudvärk, högt blodtryck
eller ont i axlar, armar eller rygg
ry
g
e
ed
r
on
tn
on
tö
vr
e
r/a
xl
a
on
ta
män
g
ry
gg
rm
ar
ck
dt
ry
bl
o
hö
gt
hu
vu
dv
är
k
/m
ig
rä
n
35
30
25
20
15
10
5
0
kvinnor
Källa: Stockholms läns landstings hälsoenkät 2010
Utvecklingen över tid (2002-2010) för män och kvinnor på Lidingö ser olika ut vad gäller högt
blodtryck och smärtor i axlar eller nedre delen av ryggen. Smärtor i axlar eller armar minst ett
par dagar i veckan det senaste halvåret tycks ha minskat i båda grupperna. Däremot har smärtor i
nedre delen av ryggen minskat bland män men ligger kvar på samma nivå som 2002 och 2006
för kvinnor. Vidare har andelen män som tar läkemedel mot högt blodtryck ökat från nio till
sexton procent. För kvinnor ligger andelen på en konstant nivå på cirka tio procent.
Nedsatt psykiskt välbefinnande
För att mäta självskattad, allmän psykisk hälsa används ofta tolv frågor som rör koncentration,
förmåga att fatta beslut, klara av problem, uppskatta saker man gjort, lycka och nedstämdhet.
Hög poäng är ett tecken på påfrestningar och ofta används tre av totalt tolv poäng som ett
gränsvärde. På Lidingö har 17 procent av männen och 23 procent av kvinnorna ett värde mellan
tre och tolv. Det innebär att Lidingö, enligt SKL:s öppna jämförelser i folkhälsa, hamnar runt
snittet i riket vad gäller psykiskt välbefinnande.
Ungefär var fjärde man och var tredje kvinna på Lidingö uppger att de i någon grad besvär av
ängslan, oro eller ångest, vilket är 3-4 procentenheter lägre än genomsnittet i Stockholms län.
Förekomsten av psykisk ohälsa är lägre bland de som motionerar regelbundet jämfört med de
som har en stillasittande fritid eller som motionerar måttligt. När det gäller ängslan, oro eller
ångest minskar besvären med ökad fysisk aktivitet. Det innebär att förekomsten är högst bland de
med stillasittande fritid och lägst bland de som motionerar regelbundet. De som motionerar
måttligt hamnar ungefär mittemellan dessa två.
37
Sammanfattning
Hälsan i befolkningen på Lidingö är överlag god om man ser till genomsnittliga värden. En
närmare analys visar däremot att det ofta finns stora skillnader mellan olika grupper. En
utmaning i det framtida hälsoarbetet är därför att skapa förutsättningar för hälsa för alla, oavsett
ålder, utbildningsnivå och bostadsområde.
Delaktighet och meningsfullhet är svårt att mäta på befolkningsnivå men valdeltagande används
ofta som en indikator. Valdeltagandet på Lidingö var i det senaste valet högre än snittet i länet
och riket, men samtidigt finns stora skillnader mellan olika valdistrikt på ön.
Skola, arbete och olika fritidssysselsättningar bidrar i stor utsträckning till en känsla av
sammanhang och social gemenskap för barn, ungdomar och vuxna i arbetsför ålder. För äldre är
det ofta familj, släkt, vänner och fritidsaktiviteter som bidrar till en känsla av sammanhang.
Drygt 60 procent av Lidingös äldre i åldern 65-84 använder regelbundet internet och nästan 90
procent har telefon- eller internetkontakt med anhöriga och vänner minst någon gång per vecka
men trots detta uppger många att de besväras av ensamhet.
Utbildningsnivå, sysselsättningsgrad och inkomstnivå påverkar hälsan på olika sätt. På Lidingö
är förutsättningarna goda jämfört med länet och riket. De senaste åren däremot har andelen öppet
arbetslösa och unga vuxna i olika arbetsmarknadsprogram ökat något, framförallt bland killar.
Det kan på sikt leda till en negativ hälsoutveckling i denna grupp.
Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till något nationellt gymnasieprogram är hög och
andelen elever som fått slutbetyg från gymnasieutbildning har ökat de senaste tio åren.
Utvecklingen för kränkande behandling i skolan har inte följt samma positiva utveckling utan
verkar snarare ha ökat under de senaste tre åren. Den psykiska hälsan hos barn och ungdomar på
Lidingö ligger enligt Statens folkhälsoinstitut runt genomsnittet i landet. När det gäller elever i
årskurs 9 placerar sig Lidingö däremot bland de mest problemtyngda kommunerna på grund av
ungdomarnas tobaks- och alkoholvanor.
Många vuxna Lidingöbor har hälsosamma vanor när det gäller fysisk aktivitet, mat och tobak.
Andelen vuxna med stillasittande fritid är lägst i länet. Både män och kvinnor rör på sig mer i
genomsnitt jämfört med länet men det finns också grupper som rör på sig för lite i förhållande till
nationella rekommendationer och i dessa grupper är det vanligare med både fysiska och psykiska
besvär.
Män och kvinnor på Lidingö hör till de som konsumerar mest frukt och grönsaker i länet men
långt ifrån alla når upp till rekommendationen om 500 gram per dag. Ungefär 10 procent av den
vuxna befolkningen är dagligrökare och andelen snusare är 14 procent bland män och 2 procent
bland kvinnor. När det gäller alkohol hör Lidingö till de kommuner som har störst andel
riskkonsumenter, vilket på sikt kan leda till olika former av ohälsa.
När det gäller levnadsvanor bland barn och ungdomar saknas uppgifter om fysisk aktivitet och
matvanor totalt. Lidingö stads egen statistik visar att både den dagliga fysiska aktiviteten i skolan
och andelen aktiva i någon idrottsförening minskar succesivt från och med högstadiet. I senare
tonåren ersätts troligtvis en viss del av föreningsidrottandet med träning på gym, i grupp eller
individuellt, men det är omöjligt att avgöra hur stor andel som rör på sig tillräckligt utifrån ett
hälsoperspektiv.
38
Närheten till natur och grönområden, relativt god luft och en utbredd känsla av trygghet innebär
att förutsättningarna för en hälsofrämjande utemiljö är goda på Lidingö. Antalet fallskador bland
äldre har minskat något men antalet höftledsfrakturer har ökat. Det kan delvis bero på att andelen
äldre i befolkningen har ökat. Utöver fortsatt fallskadeprevention bland äldre är säkra skolvägar
för barn och unga ett område som bör prioriteras när det gäller hälsofrämjande miljöer.
En stor del av Lidingös befolkning skattar sin hälsa som god eller mycket god. I jämförelse med
övriga kommuner i länet ligger Lidingö i topp vad gäller självskattad hälsa. Sömn och stress är
två områden som i hög grad påverkar vårt välbefinnande och vår psykiska hälsa. Ungefär en
tredjedel av Lidingöborna uppger att de lider av sömnsvårigheter och cirka fem procent uppger
att de vanligtvis sover mindre än sex timmar per natt. Förekomsten av olika stressymptom är
generellt sett något lägre på Lidingö än i länet i stort. Det är främst kvinnor som uppger att de
lider av stressrelaterade problem men högt blodtryck är vanligare bland män på Lidingö.
39
Prodecerad av Lidingö stad. Foto: Lidingö stad. Tryck: EO grafiska AB 2011
Lidingö stad
Besöksadress: Stockholmsvägen 50
Postadress: 181 82 Lidingö
Tel vx: 08-731 30 00
E-post: [email protected]
Webbplats: www.lidingo.se
