Bakgrundsmaterial om lungcancer
Sammanställt av AstraZeneca
Bakgrund om lungcancer
Lungcancer är inte en utan flera sjukdomar. Sjukdomen kan delas in i två huvudgrupper, icke
småcellig lungcancer och småcellig lungcancer (1). Icke-småcellig lungcancer, står för 80 till 85
procent av alla diagnostiserade fall (2). I Sverige är lungcancer den femte vanligaste cancerformen
och varje år får cirka 3 850 personer diagnosen (3).
Patienter som diagnosticeras med lungcancer har en femårsöverlevnad på 15,6 procent och
lungcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall i Sverige (4). Den höga dödligheten beror
främst på att symptomen uppträder i ett sent skede av sjukdomen. Hos 70 procent av patienterna är
lungcancern redan spridd, metastaserad, vid första diagnosen (5).
Över 1,8 miljoner människor i världen var år 2012 diagnosticerade med lungcancer vilket gör
sjukdomen till den vanligaste cancerformen i världen (6). Risken för att utveckla lungcancer är starkt
förknippad med rökning och exponering för tobaksrök (7), men även vissa miljöer, där man utsätts
för asbest eller radon och speciellt i kombination med rökning, ökar risken för lungcancer (8).
Förr drabbades framför allt män av lungcancer men kvinnors förändrade rökvanor har gjort att det
idag är i stort sett lika många män som kvinnor som insjuknar. Under 2000-talet har antalet kvinnor
som avlidit på grund av lungcancer ökat med nästan 40 procent, vilket gör lungcancer till den
cancerform som orsakar flest dödsfall för kvinnor i Sverige (9). De flesta som drabbas av lungcancer
är över 60 år (8). Nya behandlingsformer har möjliggjort en förlängd livslängd med förbättrad
livskvalitet (8).
Symptom
Vid lungcancer kan olika symptom förekomma och flera symptom liknar dem som kan uppträda vid
andra lungsjukdomar (8). De vanligaste symptomen vid lungcancer är (1)(8);
Hosta (vanligaste symptomet)
Andfåddhet
Smärta i bröstkorgen
Lunginflammation
Viktnedgång kombinerat med aptitlöshet
Svullna lymfkörtlar
Trötthet
Orsaker till sjukdomen
Rökning är en bidragande orsak till lungcancer i cirka 90 procent av fallen hos både män och kvinnor
(4). Detta är dock inte den enda orsaken till lungcancer. Omkring 15 procent av kvinnliga
lungcancerpatienter har aldrig rökt. Studier visar också att om man slutar röka minskar risken att
1
Approval ID: 910175.011
utveckla lungcancer. Rökning orsakar cellförändringar i lungorna som på sikt leder till att en
cancercell uppstår. Passiv rökning utgör också en riskfaktor för att utveckla lungcancer (10).
Även joniserande strålning, exempelvis radon och asbest, bilavgaser och industriutsläpp är faktorer
som anses kunna bidra till utveckling av lungcancer, särskilt om de kombineras med rökning (3).
Risken att drabbas av lungcancer ökar med åldern (10). De flesta patienter, 75 procent, är 75 år eller
äldre vid diagnos (4) och ytterst få, färre än fem procent, är under 50 år när de insjuknar (1).
Sambandet mellan ärftlighet och lungcancer är idag inte säkerställt, men man vet att cirka 5-10
procent av all cancer har en ärftlig komponent (10).
Undersökningar
Vid misstanke om lungcancer genomgår man först en röntgenundersökning. Ibland kan patienten
även bli undersökt med datortomografi, som ger en mer detaljerad bild av den potentiellt drabbade
lungan. I de fall då undersökningen visar tecken på lungcancer får patienten en remiss till närmaste
lungklinik (11).
På lungkliniken får patienten genomgå en så kallad bronkoskopi-undersökning. Med hjälp av ett
bronkoskop kan läkaren få en god bild över hur luftrören ser ut och om det finns någon tumör.
Bronkoskopi är standardmetoden för att undersöka om patienter har lungcancer och i samband med
denna undersökning tas små prover av tumörvävnad, ”biopsier”, som sedan undersöks i mikroskop.
Ibland ger inte heller biopsin tydliga resultat. Då kan kompletterande prover tas för att precisera
vilken typ av lungcancer patienten drabbats av (11).
Om en patient diagnostiseras med lungcancer genomförs mer omfattande undersökningar för att
avgöra om och till vilka organ cancern har spridit sig. Exempel på sådana undersökningar är
isotopundersökningar av skelettet och ultraljudsundersökning av levern (11). Utifrån tumörens
storlek och eventuella spridning delas lungcancern in i olika stadier (3).
Sjukdomsutveckling
Lungcancer delas in i fyra olika stadier beroende på hur sjukdomen ser ut. Uppdelningen beaktar hur
stor tumören är, hur den har växt i lungorna och deras närmaste omgivning, om den har spridit sig till
lymfkörtlar och om den har spridit sig till andra delar av kroppen (12). De fyra stadierna är:
Stadium I:
Cancern är lokaliserad i lungorna och har inte spridit sig till några lymfkörtlar. Tumören kan
snabbt sprida sig till närliggande vävnader som exempelvis huvudvägarna i lungorna
(luftrören) eller det membran som täcker lungorna (lungsäcken).
Stadium II:
Cancern har växt och är lokaliserad till en viss region av en huvudbronk, alternativt spridd till
närliggande lymfkörtlar (13).
Stadium III:
Cancern är lokaliserad i lungan och i lymfkörtlarna i mitten av bröstkorgen. I detta stadie
2
Approval ID: 910175.011
delas cancern in i två grupper beroende på hur den utvecklat sig. I den ena gruppen, IIIA, har
cancern endast spridit sig till lymfkörtlarna på samma sida av bröstkorgen där cancern
startade. I den andra gruppen, IIIB, har cancern spridit sig även till lymfkörtlarna på motsatt
sida av bröstkorgen eller ovanför nyckelbenet (14).
Stadium IV:
Detta är det mest avancerade stadiet av lungcancer. Cancern har spridit sig till båda lungorna
eller till andra organ i kroppen, t ex till levern (14).
Behandling
Behandlingsalternativen beror på vilken typ av lungcancer patienten har och i vilket stadium
sjukdomen är. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto större möjligheter finns att ge behandling som
syftar till att bota patienten (11). Valet mellan olika behandlingar är komplext och beror på flera olika
faktorer, t ex om någon specifik genmutation identifierats, patientens allmäntillstånd och tumörens
lokalisation.
Tidigt utvecklad icke-småcellig lungcancer definierad som stadium I och II, kan potentiellt botas med
kirurgi. Dock är patienter som opererats fortfarande i riskzonen att utveckla spridd (metastaserad)
cancer. Kirurgiska ingrepp kan därför följas upp med cellgifter, något som har visat sig förbättra den
totala överlevnaden hos de drabbade patienterna (15).
Patienter med lungcancer i de tidiga stadierna, I och II, som av olika anledningar inte kan opereras
brukar få strålbehandling, med eller utan cellgifter (7).
Patienter med lungcancer stadium IIIA kan ibland opereras samt behandlas med cellgifter innan eller
efter operationen samt ges strålning efter operationen (7). Patienter som diagnosticerats i stadium
IIIB och inte kan opereras behandlas vanligtvis med cellgifter, strålbehandling eller så kallad
”målriktad terapi” om en EGFR-mutation eller ALK-positiv lungcancer konstaterats (16, 17, 18). EGFR
står för den receptor som binder epidermal tillväxtfaktor och ALK står för ett specifikt tyrosinkinas
som i cancer kan driva tumörtillväxt. I Sverige har cirka 10 procent av svenska patienter med ickesmåcellig lungcancer visat sig vara EGFR mutations-positiva (19).
För patienter med lungcancer stadium IV där sjukdomen är långt framskriden och inte går att bota
har behandlingen som mål att minska symptom och ge en förbättrad livskvalitet. Den vanligaste
behandlingsmetoden är då cellgifter (10).
Det pågår mycket forskning inom lungcancerområdet och utvecklingen av nya behandlingsmetoder
sker snabbt. Nya målspecifika behandlingar, så kallade ”targeted therapies”, kommer sannolikt att
fortsätta att förbättra prognosen för lungcancerpatienter (17, 18).
En annan behandlingsmetod som nyligen introducerats för vissa specifika lungcancerdiagnoser är
immunterapi (20). Dessa nya typer av läkemedel är inriktade på kroppens immunsystem snarare än
själva tumören. De blockerar immunhämmande signaler och återställer på så vis immunförsvarets
förmåga att känna igen och attackera cancercellerna (21). Detta är ett område som det idag forskas
intensivt inom.
3
Approval ID: 910175.011
EGFR mutationer och målriktade läkemedel
Upptäckten av mutationer i EGFR är ett genombrott i behandlingen av lungcancer. Med hjälp av ett
EGFR-test kan man påvisa om en patients lungcancer är EGFR-muterad. En patients EGFR-status kan
påvisas genom att en bit tumörvävnad utvärderas och möjliggör att behandlingen kan skräddarsys
för varje EGFR mutations-positiv individ. Denna typ av undersökning, där en biopsi tas vid en
bronkoskopiundersökning, genomförs idag på de flesta lung- och/eller onkologkliniker i Sverige.
Ett annat sätt att påvisa om en patient är EGFR-positiv eller inte är genom att analysera ett blodprov
(22). Denna metod ger inte ett lika tillförlitligt resultat som ett vävnadsprov, men kan vara ett
värdefullt alternativ för de patienter som inte kan genomgå bronkoskopi eller för patienter där
tumören inte kan biopseras.
Målriktade läkemedel i tablettform kan tas en gång dagligen för behandling av EGFR mutationspositiv lungcancer. Dessa läkemedel blockerar aktiviteten hos enzymet tyrosinkinas i cancercellens
EGFR (epidermal tillväxtfaktor receptor) vilket hindrar tumören från att växa och sprida sig. Studier
har visat att dessa målriktade läkemedel är mer effektivt och förbättrar livskvaliteten jämfört med
cellgiftsbehandling, för patienter med mutation i EGFR (23).
De vanligaste rapporterade biverkningarna som förknippas med dessa målriktade läkemedel är
diarré, hudreaktioner, kräkningar, illamående och aptitlöshet (24).
Om AstraZeneca
I över 40 år har AstraZeneca utvecklat läkemedel inom cancer. Dessa läkemedel har bidragit till att
öka antalet patienter som överlever cancer runt om i världen. AstraZeneca tillhandahåller i dag flera
olika hormonbaserade och målriktade cancerbehandlingar och utvecklar även nya
kombinationsbehandlingar. ”Personalized medicine” är ett viktigt forskningsområde för AstraZeneca
som syftar till att utveckla och skräddarsy en specifik behandlingstyp för en cancerpatient som är
baserad på individens och tumörens individuella karaktär, som till exempel genprofil.
AstraZeneca arbetar med att försöka förändra dagens cancerbehandling och har som mål att hjälpa
patienter till ett bättre liv. AstraZeneca vill att patienter ska botas från cancer, alternativt leva med
sin cancer, utan att riskera att dö en alltför tidig död.
För mer information, vänligen kontakta:
Petra Eurenius, Nordisk kommunikationschef AstraZeneca
Tel: 0709 18 65 62 eller e-post: [email protected]
Eller besök: www.astrazeneca.se och www.astrazeneca.com
4
Approval ID: 910175.011
Referenser
1. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/lungcancer, (2015-05-29)
2. Felip E, Vilar E. The expanding role of systemic treatment in non-small cell lung cancer neo-adjuvant therapy. Ann
Oncol. 2006;17(Suppl 10):x108-12
3. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=618 (2015-06-01)
4. Cancerfonden, Cancerfondsrapporten 2015 (2015-09-07)
5. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancer 2011. Hämtad (2015-10-19) från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18241/2011-3-2.pdf
6. GLOBOCAN 2012. Estimated cancer incidence, mortality and prevalence worldwide in 2012. Hämtad (maj 2015)
från: http://globocan.iarc.fr/Pages/fact_sheets_population.aspx
7. Jemal A, et al. Cancer statistics, 2006. CA Cancer J Clin. 2006;56:106-30.
8. https://www.connectinhealth.se/public/lungcancer.html (2015-05-29)
9. Cancerfonden, Cancerfondsrapporten 2014 (2015-10-06)
10. http://cancer.nu/se/Lungcancer/Fakta-om-lungcancer/ (2015-06-01)
11. http://www.1177.se/Skane/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Lungcancer/ (2015-06-03)
12. http://stodet.se/om-lungcancer/indelning-stadier/ (2015-06-01)
13. Cancer Research UK. More about staging for lung cancer. Hämtad (maj 2015):
http://www.cancerresearchuk.org/cancer-help/type/lung-cancer/treatment/more-about-lung-cancer-staging
14. http://www.lungcancer.org/find_information/publications/163-lung_cancer_101/268-types_and_staging (201506-03)
15. Pignon JP, et al. Lung adjuvant cisplatin evaluation: a pooled analysis by the LACE Collaborative Group. J Clin
Oncol. 2008;26:3553-9.
16. Mountain CF. Revisions in the International System for Staging Lung Cancer. Chest. 1997;111:1710-7.
17. Davidson MR, et al. The pivotal role of pathology in the management of lung cancer. J Thorac Dis. 2013;5(Suppl
5):S463-78
18. Savas P, et al. Targeted therapy in lung cancer: IPASS and beyond, keeping abreast of the explosion of targeted
therapies for lung cancer. J Thorac Dis 2013;5(Suppl.5):S579-S592.
19. Sandelin M et al. Patients with Non-small Cell Lung Cancer Analyzed for EGFR: Adherence to Guidelines,
Prevalence and Outcome. ANTICANCER RESEARCH 35: 3979-3986 (2015)
20. Vanneman M, et al. Combining immunotherapy and targeted therapies in cancer treatment. Nat Rev
Cancer.2012:12:237-251.
21. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/immunterapi (2015-10-23)
22. Douillard et al. Gefitinib Treatment in EGFR Mutated Caucasian NSCLC. British Journal of Cancer 2014; 110: 55-62
23. http://ec.europa.eu/health/documents/community-register/2009/2009062459389/anx_59389_sv.pdf (2015-0604)
24. https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20080510000022 (2015-06-04)
5
Approval ID: 910175.011
