behov av hälso- och sjukvård

HSN 4 Beställningsunderlag 2004 – 2006
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING
2
INLEDNING
4
MÅL OCH INRIKTNING
MÅL FÖR PRIORITERADE GRUPPER
Psykisk hälsa
Barn och ungdomars hälsa
Vuxna och äldres hälsa
6
6
7
10
FOLKHÄLSOARBETE
12
BEDÖMNING AV BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Faktorer som påverkar behovsbilden
Behovsbedömning av sjukdomsförebyggande och
hälsofrämjande insatser utifrån ett riskfaktorperspektiv
13
13
STRATEGISKA FRÅGOR
Hälso- och sjukvårdens roll för folkhälsan
Närsjukvårdens roll i utvecklingen av hälso- och sjukvården
Ekonomiska förutsättningar
16
17
18
20
STRATEGIER FÖR ATT UTVECKLA HÄLSOOCH SJUKVÅRDEN INOM NÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE
20
Bilaga 1: Hälsolägesbeskrivning
Bilaga 2: Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens mål
Bilaga 3 Vårdkonsumtion för vissa diagnosgrupper.
17-07-15
15
SAMMANFATTNING
Beställningsunderlaget har en långsiktighet och bärighet över flera år men kräver en årlig
anpassning till de faktorer som påverkar behoven av hälso- och sjukvård.
I beställningsunderlaget betonas hälsa istället för ohälsa/sjukdom, liksom en hälsoorientering istället för en problem/sjukdomsorientering inom hälso- och sjukvården.
Nämndens mål och strategier
Nämndens mål och inriktning för att utveckla folkhälsan i befolkningen utgår från att i
samverkan med andra sektorer, främja hälsan för hela befolkningen.
Nämnden lyfter särskilt fram fyra prioriterade grupper/områden: psykisk hälsa, barn och
ungdom i behov av särskilt stöd, äldre med behov av sjukvård samt patienter i behov av
vård i livets slutskede. För samtliga prioriterade grupper är kontinuitet och
tillgänglighetsmålen centrala. Målen i beställningsunderlaget har förtydligats och
utvecklats i framgångsfaktorer och styrtal för uppföljningen enligt Balance Score Card.
Viktiga inslag i att utveckla hälso- och sjukvården inom nämndområdet är att fullfölja
genomförandet av nämndens lokala handlingsplan och en vidareutveckling av
närsjukvården i nämndområdet. Införandet av ett nytt läkarval- och ersättningssystem
medför förändringar under innevarande år och framåt. Från och med år 2004 har nämnden
beställningsansvaret för invånarnas länssjukvård och ansvaret för receptförskrivna
läkemedel inom länssjukvården. Ett ansvar för den samlade beställningen för invånarnas
hälso- och sjukvårdvård ger goda förutsättningar att beställa vård utifrån ett
helhetsperspektiv.
Behov
Behovet av insatser från hälso- och sjukvården ökar, beroende på att den medicinska
utvecklingen i kombination med demografiska och sociala förändringar pekar mot ett
växande resursbehov för hälso- och sjukvården. Inom primärvården kommer vårdbehovet
att fortsätta öka dels genom den nivåstrukturering som pågår och dels genom att ett ökat
antal äldre individer kommer att ha ett ökat behov av såväl sjukvård i det egna hemmet
som i särskilda boende. Livsstilssjukdomarna ökar och därmed behovet av mer
förebyggande insatser och folkhälsoarbete. Likaså finns ett ökat behov av hälsofrämjande
och förebyggande insatser för barn och ungdom.
Vårdkonsumtion
Invånarna i nämndområdet får sin länssjukvård huvudsakligen vid Kungälvs sjukhus med
undantag från Öckerö som får sin vård vid Sahlgrenska Universitets sjukhus. Ett mindre
vårdutnyttjande sker i NU-sjukvården. Den totala slutenvårdskonsumtionen ligger på
samma nivå som år 2001. Det genomsnittliga antal läkarbesök i öppenvård inklusive
primärvården fortsätter att öka för nämndinvånarna.
Läkemedelskonsumtion
Den åldersstandardiserade läkemedelskonsumtionen i öppenvård har i nämndområdet
under de senaste åren legat i nivå med regionens genomsnitt med variationer inom ATCgrupperna.
Strategiska frågor
Hälso- och sjukvårdens roll för folkhälsan är att främja en positiv hälsoutveckling hos
individer och grupper och också för den egna personalen samt främja en jämlik hälso-
17-07-15
2
utveckling för hela befolkningen.och att använda hälsoorientering som strategi för en
effektivare hälso- och sjukvård.
Närsjukvård
Utvecklingen av närsjukvårdskonceptet sker lokalt i samverkan mellan länssjukvården,
primärvården och kommunerna och hälso- och sjukvårdsnämnden. En beställning
omfattande alla i närsjukvården ingående verksamheter tillskapar goda förutsättningarna
för att utveckla närsjukvården inom nämndområdet.
Uppföljning
För att hälso- och sjukvåden skall kunna styras i önskad riktning måste mål med varierande
konkretiseringsgrad formuleras. Delmålen i beställningsunderlaget kan följas upp över tid,
genom att ett antal styrtal utvecklats per delområde.
Mätvärden skall spegla både enskilda enheters verksamheter och det värde vården tillför
patienten.
Idag finns ett antal vårdprogram utarbetade för särskilda behovsgrupper. Nämnden
kommer att fokusera uppföljningen på dessa vårdprogram och följsamheten i vårdkedjan
de närmaste åren.
Hälso- och sjukvårdsnämndens beställningsunderlagför år 2004-2006 omfattar såväl
förslag till ökad beställning som strävande mot ökad samverkan mellan alla aktörer kring
patienten och befolkningen som rör hälso- och sjukvårdsarbetet.
Nämndens rådande ekonomi gör att under de kommande åren är dialogen om prioriteringar
med vårdgivarna av största betydelse. I detta arbete utgör de medicinska sektorsrådens
framtagna dokument viktig kunskap för nämnden.
17-07-15
3
INLEDNING
Hälso- och sjukvårdsnämndens uppgift är att främja hälsa och förebygga ohälsa samt
erbjuda befolkningen en god hälso- och sjukvård och tandvård efter behov och på lika villkor. Nämndens mål utgår från de regionala målen, som gäller för Västra Götalandsregionen samt en utveckling av de mål som nämnden arbetat fram. I beställningsunderlaget
betonas hälsa istället för ohälsa/sjukdom, liksom hälsoorientering istället för en problem/
sjukdomsorientering inom hälso- och sjukvården. Målen i beställningsunderlaget har
förtydligats och utvecklats i framgångsfaktorer och styrtal för uppföljningen enligt Balance
Score Card.
Befolkningens behov av hälso- och sjukvård är inte föremål för omfattande förändringar
från ett år till ett annat. Beställningsunderlaget har en långsiktighet och bärighet över flera
år men kräver en årlig anpassning och korrigering till de faktorer som påverkar behoven
såsom demografiska förändringar , förändringar i sjukdomspanoramat, nya diagnos och
behandlingsmetoder, hälsolägesbeskrivning (bilaga 1), nya politiska beslut och de
resursmässiga förutsättningar som ställs till nämndens förfogande.
Arbetet med beställningsunderlaget för hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö,
Kungälv, Stenungsund, Ale sträcker sig över åren 2004 fram till år 2006. I underlaget ingår
den lokala handlingsplanen, beslutad av nämnden i juni 2001. Planen bygger på
intentionerna i Nationella handlingsplanens utveckling av hälso- och sjukvården
(Regeringens proposition 1999/2000:149).
Intentionerna i handlingsplanen innebär bland annat att:
- utveckla primärvårdens förutsättningar att svara upp mot befolkningens grundläggande
behov av hälso- och sjukvård, inklusive tillgänglighet och mångfald
- utveckla primärvårdens förutsättningar att svara mot befolkningens grundläggande
vårdbehov
- utveckla vården för barn, ungdom och äldre med psykisk ohälsa
- utveckla vården för psykiskt funktionshindrade
- utveckla vård och omsorg om äldre
- utveckla samverka med alla andra vårdgivare
Införandet av ett nytt läkarval- och ersättningssystem för allmänmedicin och distriktsvård,
medför förändringar under innevarande år och framåt. En stor förändring mot tidigare år är
att nämnden från och med år 2004 också har beställningsansvaret för nämndinvånarnas
länssjukvård. Det kräver ökad insikt och kunskap om befolkningens behov av länssjukvård
och om detta behov tillgodoses. Nämnden får också ansvaret för läkemedelskostnaderna
för receptförskrivna läkemedel inom all hälso- och sjukvård utom den högspecialiserade
vården år 2004. Från och med 2003-07-01 övergår ansvaret för 6-åringarnas hälsovård från
regionen till kommunens skolhälsovård. Detta kommer att påverka barnhälsovårdens
uppdrag och beställning.
Riksdagen har i april 2003 fattat beslut om mål för folkhälsan (SoU7). Det övergripande
nationella målet för folkhälsoarbetet skall vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en
god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Riksdagen beslutade om elva målområden
som visar för kommuner, landsting, frivilligorganisationer och andra aktörer hur de egna
verksamheterna kan inordnas i arbetet för att nå det övergripande målet. Regionfullmäktige
har i samband med fastställande av budget år 2001 beslutat om uppdrag och åtgärder (de
17-07-15
4
113 punkterna). Hänsyn till dessa målområden och uppdrag har tagits i nämndens
beställningsunderlag.
Regionfullmäktige antog i september år 2002 ”Handlingsprogram – Folkhälsoarbete
2002-2006” för Västra Götalandsregionen. I handlingsprogrammet tydliggörs mål, delmål
och åtgärdsförslag. Det finns en god samstämmighet mellan nämndens mål, de regionala
och de nationella målen för folkhälsan.
Nämnden har sedan ingången av Västra Götalandsregionen haft en mycket svag ekonomi.
Stora ansträngningar görs för att tillsammans med utförarna komma fram till
besparingsåtgärder för att inom de närmsta åren få en ekonomi i balans. Denna aktivitet
innebär att utvecklingen mot målen kommer att ske i betydligt långsammare takt
MÅL OCH INRIKTNING
 Främja hälsa och förebygga ohälsa
Genom att initiera och skapa förutsättningar för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, skall hälso- och sjukvårdsnämnden främja livsvillkoren och livsbetingelser
för hela befolkningen, men speciellt för de grupper som påvisar sämre hälsa. För det lokala
samverkansarbetet utformas mål och inriktning gemensamt mellan berörda parter i folkhälsoråden och i andra tvärsektoriella grupper med utgångspunkt från befolkningens hälsoläge i respektive kommun. Alla beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden skall föregås av
hälsokonsekvensbeskrivningar som beaktar jämlikhetsaspekterna.
 Hälsofrämjande förhållningssätt
All hälso- och sjukvård skall vila på etisk grund och utgå från ett hälsoinriktat förhållningssätt som hjälper patienten att bibehålla och stärka det friska och behandla det sjuka.
Hälso- och sjukvårdens insatser utgår från ett hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och
behandlande perspektiv och är delar i en helhet. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser skall genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en del i all behandling.
 Befolkningens behov blir styrande för hälso- och sjukvårdsverksamheten
Genom systematisk uppföljning och kartläggning beskriva de faktiska behoven utifrån det
aktuella hälsoläget och inte grunda besluten på dagens konsumtionsmönster. Genom olika
former av befolknings- och patient/anhörig kontakter ta del av de uttalade behov som finns.
 Prioriteringar görs utifrån prioriteringsbeslutets grundprinciper
I de överenskommelser med vårdgivarna, som nämnden tecknar, tillförsäkra att de patienter som är i störst behov av vård också är de som i första hand får ta del av sjukvårdens
resurser. Speciell uppmärksamhet ges de kroniskt sjuka och de som är behov av vård i
livets slutskede.
Initiera utveckling av medicinskt programarbete som involverar samtliga vårdgivare, politiker och brukare. Detta arbetet skall ligga till grund för prioriteringsarbetet och säkerställa
gemensamma prioriteringar som gäller oberoende av vid vilken enhet patienten vårdas.
17-07-15
5
 Patientens ställning, rättigheter och delaktighet skall stärkas
I de överenskommelser/avtal med vårdgivarna, som nämnden tecknar, säkerställa att
patienten ges inflytande och medbestämmande över den egna vården. Patienten har rätt att
få kunskap om sin sjukdom, information om vårdprocessen och dess mål samt rätt till ett
professionellt och värdigt bemötande. Vidtagna åtgärder skall vara möjliga att kontinuerligt mäta och följa upp.

En kostnadseffektiv vårdverksamhet som ger vård av god kvalitet med en
ekonomi i balans
Genom att styra utvecklingen så att primärvården i praktiken utgör basen inom sjukvården
och är den vårdnivå som kan ansvara för att tillgodose befolkningens grundläggande behov
av vård och rehabilitering. Såväl budgetering som styrprocess skall på sikt till stora delar
riktas till patient/behovsgrupper i stället för som idag till sjukhus och primärvård. En god
integrering av vårdens och rehabiliteringens olika delar är kostnadseffektivt. Uppföljning
skall utgå från en helhetssyn där kvalitet och resultat värderas utifrån olika perspektiv
såsom patientupplevd kvalitet, medicinsk kvalitet, omvårdnadskvalitet och samverkan.
 Skillnader i tandhälsan mellan barn i olika grupper och områden skall minska
Alla barn och ungdomar ska erbjudas en tandvård med hög kvalitet och god tillgänglighet
oavsett var de bor eller vem som är vårdgivare.
MÅL FÖR PRIORITERADE GRUPPER
Nämndens mål för att utveckla folkhälsan i befolkningen (det allmänna hälsotillståndet)
utgår från ett livscykelperspektiv – från en gynnsam start i livet till en hälsosam ålderdom.



Barn och ungdomars hälsa
Hälsosamt vuxenliv/arbetsliv
Hälsosam ålderdom
Följande grupper/områden har särskilt lyfts fram av nämnden:
 Psykisk hälsa
 Barn och ungdom i behov av särskilt stöd av vård och omsorg
 Äldre patienter med behov av sjukvård
 Patienter i behov av vård i livets slutskede
Psykisk hälsa
Psykisk ohälsa beskrivs som subjektivt upplevda besvär av psykisk natur. Dessa kan, men
behöver inte, ha samband med psykisk sjukdom och psykisk störning.
Den psykiska hälsan är en del av vår totala hälsa och är en stor tillgång/resurs för
välbefinnandet. Den psykiska hälsan har generellt försämrats i befolkningen framförallt
bland yngre och medelåders personer. Psykiska problem har en invalidiserande inverkan på
individens vardagsliv. Mellan tjugo och fyrtio procent av den vuxna befolkningen uppger
någon form av psykisk ohälsa eller nedsättning av det psykiska välbefinnandet. Mycket
tyder på att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat. Allt fler barn och
ungdomar söker hjälp inom barn- och ungdomspsykiatrin.
Hälso- och sjukvårdsnämndens målsättning är att främja psykisk hälsa och förebygga
psykisk ohälsa bland hela befolkningen. Särskilda åtgärder skall vidtas för att tidigt fånga
17-07-15
6
upp riskgrupper för att förebygga och behandla psykisk ohälsa hos barn, ungdomar och
äldre samt hos psykiskt funktionshindrade.
God psykisk hälsa
Övergripande inriktning är att befolkningens psykiska hälsa förbättras genom att:
 den psykiska hälsan hos barn, ungdomar och äldre främjas
 befolkningens psykosociala välbefinnande ökar
 befolkningens psykiska problem minskar
 antalet självmord och självmordsförsök minskar
 psykosocial kompetens finns att tillgå på vårdcentralerna
I den lokala handlingsplanen lyfter nämnden särskilt fram följande målgrupper:
Barn och ungdomar med psykisk ohälsa
För att stärka stödet till barn och ungdomar med psykisk ohälsa sker en förstärkning av
primärvårdens barnmedicinska mottagningar, barnhälsovården kompletteras med barnpsykologresurser samt befintliga ungdomsmottagningar förstärks med kurators- och
psykologkompetens. Vidare sker en satsning på de lokalt placerade barnpsykiatriska
mottagningarna för gruppen barn och ungdomar. Uppdrag kommer att läggas ut på vuxenpsykiatrin och barnpsykiatrin i syfte att förbättra övergången/överlämnandet av patienter
från barnpsykiatrin till vuxenpsykiatrin.
Äldre med psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa hos äldre är ett i alltför stor utsträckning dolt vårdbehov. De äldres symtombild skiljer sig från yngre varför det behövs särskild kunskap för att rätt uppmärksamma deras behov. Patienter som är i behov av psykiatrisk vård skall identifieras och
erbjudas behandling.
Psykiskt funktionshindrade
I utvecklingen av omhändertagandet av psykisk funktionshindrade har samarbetet mellan
kommunal hälso- och sjukvård, primärvård och psykiatrisk vård speciellt stor betydelse
med tanke på att psykiska sjukdomar kräver insatser från olika vårdgivare. Det är angeläget
att organisationen stödjer samverkan med utgångspunkt från patienten. Hälso- och sjukvårdsnämnden framhåller vikten av att den psykiatriska vården för invånarna i Ale kommun samlas kring Kungälvs sjukhus då samverkan inom hälso- och sjukvården och dess
vårdgrannar är riktad mot Kungälvs sjukhus.
I syfte att stärka stödet för de psykiskt funktionshindrade sker en förstärkning av de vuxenpsykiatriska insatserna med mobilt psykiatriskt team och i kommunerna en etablering av
personliga ombud för de psykiskt funktionshindrade.
Barns och ungdomars hälsa
Barn och ungdomar har i en internationell jämförelse mycket god fysisk hälsa. Men hälsan
är ojämnt fördelad i barn och ungdomsgrupperna. Otrygghet i relationen mellan barn och
föräldrar, passiv rökning, avsaknad av amning är exempel på faktorer som påverkar barns
hälsa negativt.
Hälso- och sjukvårdsnämndens målsättning för barn och ungdomar har sin grund i barnkonventionen. Nämndens inriktning syftar till att förverkliga barnets rätt i enlighet med
17-07-15
7
konventionens grundprinciper: barnets rätt till likvärdiga villkor, barnets bästa i främsta
rummet, barnets rätt till liv och utveckling och barnets rätt att uttrycka sina åsikter.
En gynnsam start i livet
Alla nyfödda barn ska få en hälsosam start i livet genom:
 att signaler som kan tyda på ogynnsam utveckling tidigt uppmärksammas
 ökat fokus på mödra- och barnhälsovårdens hälsofrämjande insatser
 en tobaks-, alkohol- och drogfri graviditet och uppväxtmiljö
 att såväl sociala som professionella nätverk utvecklas
Det är särskilt viktigt med stödjande insatser när människor bildar familj och när de får
barn. Insatser som främjar gynnsamma uppväxtvillkor för alla, men som speciellt fångar
upp utsatta gruppers särskilda behov. Behov finns av utökning av mödra-/barnhälsovårdspsykologer inom BHV/MHV. Insatser inom mödra- och barnhälsovården, förskolan,
skolan samt fritidsverksamheten kompletterar varandra och kan jämna ut sociala skillnader
och främja hälsan för barn i socialt mindre gynnade områden. Tvärsektoriell samverkan
ska stimuleras mellan berörda samhällsaktörer och bygga på kunskap om barnets
utvecklingsbehov. Nämndens ambition är att det på sikt ska finnas familjecentraler i varje
kommun samt att skapa förutsättningar för MVC och BVC att leva upp till de uppsatta
målen.
Hälsosamma uppväxtvillkor för barn och unga
Barn och ungdomar ska få hälsosamma uppväxtvillkor genom att:
 samverkan skall stimuleras mellan myndigheter och organisationer vars verksamhet
riktas mot barn och unga
 föräldrar skall känna sig trygga i sin föräldraroll
 ungdomar skall ha hälsosamma levnadsvanor
 andelen ungdomar med riskbeteende, t ex användning av tobak, alkohol och narkotika
skall minskas
 ungdomsmottagning med god tillgänglighet och god kvalitet skall finnas i varje
kommun
 antalet tonårsgraviditeter och aborter skall minska
Barn och ungdomar ska ha stöd under hela uppväxttiden och ges förutsättningar att kunna
göra hälsosamma val senare i livet. En viktig förutsättning för goda uppväxtvillkor är att
barn och ungdomar har goda förebilder bland vuxna män och kvinnor. Nätverk för föräldrar som stärker dem i föräldrarollen ska stimuleras.
Genom hälsofrämjande miljöer i s k ”hälsofrämjande skola” kan barn och unga få möjlighet att utveckla sina egna resurser, känna sig trygga och tillfreds med den de är. Alla ungdomar som går ut högstadiet skall ha fått information om de främsta riskfaktorerna för
ohälsa vilka grundläggs under uppväxtåren: tobaksbruk, alkohol- och drogmissbruk,
ohälsosam kost, fysisk inaktivitet samt oskyddat sex.
Hälso- och sjukvårdsnämnden skall skapa förutsättningar för ungdomsmottagningen i
respektive kommun att vidareutveckla sina hälsofrämjande insatser och sitt psykosociala
arbete med utgångspunkt från ungdomarnas behov. Ungdomsmottagningarnas personalsammansättning och omfattningen för respektive personalkategori bör ses över. Ungdom-
17-07-15
8
arna skall tillförsäkras stöd vid: preventivmedelsrådgivning, abort, smittsamma sjukdomar,
depressioner, familjeproblem och relationsproblem. Ungdomsmottagningarna skall vara
tillgängliga för kommunens ungdomar på eftermiddagar och kvällar.
Allergier är den sjukdom bland barn och ungdomar som ökat mest under de senaste åren.
Ohälsosamma miljöer som orsakar allergier skall särskilt uppmärksammas.
Barn och ungdom i behov av särskilt stöd av vård och omsorg
Barn och ungdomar ska få hälsosamma uppväxtvillkor genom att:
 hälso- och sjukvården skall tillsammans med kommunens socialtjänst och skola,
särskilt uppmärksamma barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt
 barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder skall erhålla ökad
tillgänglighet
 psykosocial kompetens inriktad på barns och ungdomars behov skall finnas att tillgå på
vårdcentralerna
 primärvården skall aktivt arbeta med integrationsproblematiken
I nära samarbete skall vårdkedjan för barn med psykiska störningar utvecklas. Vårdkedjan
inkluderar socialtjänst, ungdomsmottagning, barnmedicinsk mottagning och BUP. Diskussioner och överläggningar förs med kommunerna inom nämndområdet om behov och förväntningar gällande speciellt omvårdnaden av patientgruppen. Behov finns av att utveckla
NP-teamet (neuropsykiatriska teamet) inom nämndområdet. Andra målgrupper för ett
gemensamt arbete är barn till missbrukande föräldrar och barn till psykiskt sjuka föräldrar.
Vårdprogram och vårdkedjor för ovan nämnda målgrupper arbetas fram och följs av professionen inom nämndområdet.
Köerna för prioriterade patienter till BUP är för lång och resurser bör avsättas för att
minska tiden till besök, utredning och behandling. Ungdomsgruppen mellan 16-25 år skall
särskilt uppmärksammas och insatserna för denna grupp samordnas mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Behov finns av utveckling av öppna psykiatriska
mottagningar för denna grupp.
Tandhälsa för barn och ungdom
Svenska barn har internationellt sett mycket friska tänder. Andelen kariesfria barn och
ungdomar i nämndområdet är större än i regiongenomsnittet. Tandhälsan hos barn och
ungdomar variera något inom nämndområdet med bäst tandhälsa bland treåringar i Ale,
sexåringar i Kungälv och tolv till nitton år på Tjörn.
Tandvården skall som mål för verksamheten ha att verka för en ständig förbättring av
tandhälsan och aktivt delta i det tobaksförebyggande arbetet.
Barn och ungdomar ska erbjudas en tandvård med hög kvalitet och god tillgänglighet oavsett var de bor eller vem som är vårdgivare.


alla barn ska känna sig trygga i tandvården och ingen ska behöva lämna barn- och
ungdomstandvården med tandvårdsrädsla
alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till tandvård
17-07-15
9



alla ungdomar ska kunna sköta sin munvård samt vilja ta eget ansvar för sin munhälsa
då de lämnar barn- och ungdomstandvården
barnen ska ha ett väl fungerande bett då de lämnar barn- och ungdomstandvården
tandhälsan ska förbättras årligen och på ett sådant sätt att andelen friska ökar och
andelen med många skador eller hög sjukdomsrisk minskar
Tandvården skall genom ett hälsoinriktat arbetssätt bevara och öka andelen friska och
genom ett riskbaserat arbetssätt förbättra förhållandet för de sämst ställda/mest utsatta
barnen och ungdomarna.
Vidare skall tandvården genom epidemiologisk uppföljning redovisa andelen kariesfria och
andelen karierade och fyllda tänder samt karierade och fyllda kontaktytor för olika åldersgrupper.
Vuxnas och äldres hälsa
Studier i nämndområdet av självupplevd hälsa visar att män skattar sin hälsa högre än
kvinnor. Den fysiska hälsan skattas högre av unga än äldre, medan den psykiska hälsan
skattas lägst av kvinnor.
Äldregruppens livssituation och hälsa är generellt sett god. Det stora flertalet äldre behåller
sin hälsa högt upp i åren
Hälsosamt vuxenliv/arbetsliv
Goda livsvillkor och livsbetingelser främjas genom att:
 stimulera goda matvanor och fysisk aktivitet
 motverka ohälsa betingad av arbetslöshet samt öka människors inflytande och trygghet
i arbetslivet
 minska alkohol-, tobaks- och drogmissbruk bland vuxna
 främja kvinnors hälsa
Hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar med andra sektorer för att främja goda livsvillkor
och livsbetingelser för hela befolkningen, men speciellt för människor i utsatta situationer.
Genom att skapa stödjande miljöer, inom arenor där människor lever och verkar, stimuleras alla människor till hälsosamma levnadsvanor. Väsentliga förklaringar till skillnader i
hälsa utgörs t ex av att rök-, alkohol-, mat- och motionsvanorna varierar mellan olika grupper i befolkningen.
Inom hälso- och sjukvården har personalen en nyckelroll i att systematiskt integrera relevanta förebyggande och hälsofrämjande aspekter i alla patient- och anhörigkontakter.
Hälsosam ålderdom
Äldre skall ha en så god hälsa att de behåller sitt oberoende, sin självkänsla och sin plats i
samhället genom att
 stimulera till uppsökande verksamhet bland äldre med syfte att upptäcka olycksfallsrisker, isolering, inaktivitet, felaktig medicinering och olämpliga kostvanor
 hälso- och sjukvårdsnämnden i samverkan med andra aktörer skall stimulera äldre till
ett aktivt deltagande i samhällslivet
17-07-15
10
Erfarenheter från olika håll i landet visar att uppsökande verksamhet bland äldre har givit
goda resultat. Verksamheten utförs i samverkan mellan kommunens äldreomsorg, hemsjukvården, och primärvården. Syftet är att uppmärksamma riskfaktorer och skapa förutsättningar för en hälsosam ålderdom. De äldres hälsa skall stärkas genom aktivering stärka det friska, förebyggande och rehabilitering prioriteras. Den äldres behov kvarstår av
såväl goda matvanor som fysisk aktivitet. Rehabiliterande insatser är av stor vikt för att
rörelseförmågan skall kunna bevaras så länge som möjligt.
Äldre patienter med behov av sjukvård
Effektivt behandla sjukdom, rehabilitera efter sjukdomsperiod, men också hos den kroniskt
sjuke stödja individens möjlighet att ha ett bra liv, genom att:
 vården som ges till äldre patienter skall, så långt möjligt, ske i den äldres närmiljö och
ges av samma läkare
 vårdkedjorna mellan kommunen/primärvården/länssjukvården skall fungera
 vårdprogram avseende kroniska sjukdomar skall upprättas i samverkan mellan
regionen och kommunen
 äldre patienter skall få hjälp av sin primärvårdsläkare att navigera rätt i sjukvårdssystemet och inte känna av ansvarsgränserna mellan olika vårdgivarnivåer
 goda förutsättningar skall finnas för att stötta anhöriga som vårdar människor i det egna
hemmet
En god sjukvård för äldre innebär att kontinuitet i vården tillgodoses. I nära samarbete
mellan länssjukvård, primärvård och den kommunala hälso- och sjukvården utformas
vårdprogram och fungerande vårdkedjor för berörda patientgrupper. Resultatet av arbetet
skall redovisas ur ett patientperspektiv, där resultat och effekter för berörda människor
sätts i fokus. Nämnden skall ha årliga avstämningar med kommunerna om behov/resurser
för denna målgrupp.
En väl fungerande närsjukvård innebär att den enskilde vårdtagaren inte behöver känna av
ansvarsgränserna mellan de olika vårdnivåerna. Särskilda insatser för att utveckla stödet till
anhöriga som vårdar äldre i hemmet skall stärkas.
Patienter i behov av vård i livets slutskede
Patienten och dennes anhöriga får ett stort inflytande över vårdplaneringen och möjlighet
att välja var vården skall ges: på sjukhus, inom kommunala vårdinrättningar eller i
hemmet genom att:
 patienter som vårdas i livets slutskede skall mötas med värdighet och respekt
 samtliga patienter som erhåller palliativ vård i livets slutskede skall ges möjlighet att
aktivt välja vårdform/vårdformer. Ingen skall behöva dö ensam.
 patienter som vårdas i livets slutskede skall, så långt möjligt, behandlas av samma
läkare
 alla patienter som är i behov av återinskrivning på sjukhus för palliativ vård skall ha
rättighet att återgå till tidigare vårdavdelning och läkare
 palliativa resursteam skall successivt byggas upp i samverkan mellan regionens och
kommunernas hälso- och sjukvård
 patienter inom palliativ vård skall ha optimal symtomlindring oavsett var patienten
vårdas
17-07-15
11
Alla patienter i livets slutskede skall tillförsäkras en lindrande (palliativ) vård på lika villkor inom hela nämndområdet oavsett vårdnivå. Den palliativa vården skall vila på en etisk
grund och utgå från patientens behov av en aktiv helhetsvård genom tvärprofessionellt
sammansatta vårdlag. För utveckling av den palliativa vården krävs god samverkan mellan
olika vårdgivare med gemensamma mål. Palliativa team skall utvecklas gemensamt med
den kommunala hälso- och sjukvården, primärvården och sjukhuset och finnas i varje
kommun.
Begreppet medicinskt färdigbehandlad skall ej användas för patienter som vårdas i livets
slutskede.
Människor med funktionshinder
De av handikappskommitténs antagna mål utgör plattformen för nämndens insatser för
människor med funktionshinder. Inom respektive kommun finns framtagna program för
handikappade, som i allt väsentligt följer regionens mål. Hälso- och sjukvården inklusive
tandvården skall utgå från ett helhetsperspektiv. Människor med funktionshinder ska ha
samma rätt som andra patienter till information, inflytande, delaktighet och ett gott
bemötande som präglas av respekt och lyhördhet för den enskilde personens
funktionshinder och dess handikappande konsekvenser.
FOLKHÄLSOARBETE
Folkhälsoarbete handlar om att påverka befolkningens hälsa. Det innebär att arbetet
bedrivs på befolknings- och samhällsnivå. Folkhälsoarbetet omfattar både hälsofrämjande
och sjukdoms-/skadeförebyggande insatser och bygger på tvärsektoriell samverkan. Basen
är det arbete som bedrivs lokalt, i folkhälsoråd och liknande, i kommunerna.
Riksdagen har 2003 beslutat om mål för folkhälsan (SoU 7) med ett övergripande
nationellt mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen, och en sektorsövergripande målstruktur med elva målområden.
Regionfullmäktige har 2002 antagit ett handlingsprogram för folkhälsan med mål utifrån
ett livscykelperspektiv.
Hälso- och sjukvårdsnämnderna har inom regionen huvudansvaret för det lokala
folkhälsoarbetet och företräder regionen i lokala folkhälsoråd. Nämndens mål och
inriktning utgår från befolkningens behov och ska vara vägledande och ge stöd till det
lokala arbetet. Detaljerade folkhälsomål utformas gemensamt mellan samverkansparterna i
folkhälsoråden med utgångspunkt från befolkningens hälsoläge i respektive kommun.
Nämnden har också ansvar för att följa upp och utvärdera folkhälsoarbetet inom sitt
geografiska område. Denna uppföljning skall ligga till grund för folkhälsokommitténs
årliga regionövergripande uppföljning.
Lokalt folkhälsoarbete
Hälso- och sjukvårdsnämnden har att inom sitt nämndområde verka för att:
 det i varje kommun finns ett folkhälsoråd – ett tvärsektoriellt sammansatt råd
 gemensamma folkhälsoplaner fastläggs i respektive folkhälsoråd
 folkhälsoplanerartjänst/-er finns i respektive kommun
 skapa förutsättningar för primärvårds- och tandvårdspersonal att aktivt delta i
folkhälsoråd och i olika arbetsgrupper som är kopplade till råden
17-07-15
12
Avtal tecknas mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen om lokalt folkhälsoarbete. Vidare tecknar nämnden tilläggsuppdrag med primärvården, tandvården och Kungälvs sjukhus angående befolkningsinriktat folkhälsoarbete, utvecklings- och utbildningsinsatser inom den egna organisationen för en ”hälsoinriktad hälso- och sjukvård”.
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Behovsbedömningen för år 2004 – 2006 grundar sig på hälsoläget i befolkningen, tidigare
analyser och underlag kompletterat med årsredovisningen för år 2002.
Faktorer som påverkar behovsbilden
Befolkningsutvecklingen
Folkmängden i nämndområdet uppgick år 2002 till 90 554 invånare .En ökning med 686
personer jämfört med år 2001. Inkluderas Stenungsunds kommun med 21 755 invånare till
nämndområdet år 2004 blir invånarantalet 112 309 personer. Andelen invånare över 75 år
utgör 7% av befolkningen varav andelen äldre är högst i Öckerö kommun med 9 % och
lägst i Ale kommun med 6 %. Andelen utrikes födda utgör knappt 8 % av befolkningen.
I Ale kommun är andelen utrikes födda högst med 12 % och lägst i Öckerö med 4 %.
Hälsoläget
Den största förändringen i hälsoläget under början av 2000- talet jämnfört med tidigare år
är den växande sjukligheten av den arbetsförda befolkningen. Underliggande
sjukdomsdiagnoser domineras nu av psykisk ohälsa mot tidigare rörelseorganens
sjukdomar. Andelen barn och ungdomar med psykisk ohälsa är en annan del av denna
utveckling. I övrigt hänvisas till hälsolägesbeskrivningen för invånarna i nämndområde 4.
(bilaga 1)
Vårdkonsumtion
Vårdutnyttjande är ett mått på tillgodosedd vård och utgör en viktig parameter för bedömning av befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Vårdutnyttjandet visar var befolkningen får sin vård och hur patientströmmarna ser ut i regionen. Vårdutnyttjandet ger även
viss vägledning om vilka patientgrupper som efter avslutad behandling kan förväntas ha
behov av fortsatt vård och omsorg.
Invånarna i nämndområdet får sin slutenvård huvudsakligen vid Kungälvs sjukhus med
undantag för Öckerö som får sin vård till allra största delen vid SU. När det gäller Ale så är
vårdutnyttjandet inom NU-sjukvården högre än övriga kommuner. Framför allt gäller detta
inom psykiatrin där NU-sjukvården svarar för nära hälften av vårdtillfällena.
Kungälvs sjukhus tillhandahåller inte slutenvård inom barn- och kvinnosjukvård, ögonsjukvård, öron-, näs- och halssjukvård m fl specialiteter. Vårdtillfällena inom dessa specialiteter sker framför allt inom SU.
Trots att vårdbehovet inom slutenvård tillgodoses vid olika sjukhus i regionen skiljer sig
inte det totala antalet vårdtillfällen per invånare och år nämnvärt mellan kommunerna. Den
totala slutenvårdskonsumtionen mätt i antalet vårdtillfällen ligger på samma nivå som år
2001.
17-07-15
13
Det genomsnittliga antalet läkarbesök i öppen vård inklusive primärvård fortsätter att öka
för nämndområdets invånare. Öckeröborna utnyttjar primärvården i större utsträckning än
invånarna i övriga kommuner i området. Öckerös geografiska läge gör primärvården till en
betydande vårdaktör och tillgängligheten här är viktig.
I nedanstående tabell ges en sammanfattande bild över vårdkonsumtionen per kommun
inom olika delar av hälso- och sjukvården.
Vårdkonsumtion per invånare
HSN 4
år
Ale
Kungälv
Tjörn
Öckerö
2001
2002
2001
2002
2001
2002
2001
2002
2001
2002
0,15
0,15
0,15
0,15
0,16
0,16
0,15
0,15
0,13
0,14
2,79
1,63
0,89
0,95
2,96
1,70
1,29
1,08
2,71
1,61
0,73
0,69
2,96
1,74
0,88
0,81
2,83
1,54
0,89
1,15
2,98
1,64
1,05
1,19
2,56
1,48
1,23
0,74
2,46
1,34
1,26
0,79
3,06
2,14
0,84
1,13
3,48
2,25
0,80
1,30
SLUTENVÅRD
Vårdtillfällen
ÖPPENVÅRD
Läkarbesök
- därav inom primärvård
Sjuksköterskebesök
Sjukgymnastbesök
Inom nämndområdet föreligger en del olikheter i konsumtionsmönster. Kungälv ligger
högst i konsumtion av vårdtillfällen. Öckerö ligger lägst vad avser vårdtillfällen men högst
när det gäller läkarbesök i öppenvård.
Vårdkonsumtion 2002 jämfört med 2001 och 2000
Antal läkarbesök per 1 000 inv Antal vårdtillfällen per 1 000
inv HSN 4
HSN 4
VGR
VGR
år
2002
2001
2000
2002
2001
2000
2002
2001
2000
2002
2001
2000
Medicin
Kirurgi
Psykiatri
Allmänmedicin
Summa
376
496
516
430
469
499
75
75
77
82
86
87
683
640
642
710
705
715
68
68
70
65
67
71
70
66
63
78
81
82
10
9
10
9
10
10
1581
1 566
1 534
1352
1 325
1 280
2710
2 768
2 755
2570
2 579
2 577
153
152
157
156
163
168
Tabellen ovan visar att nämndområdet genererar fler läkarbesök inom allmänmedicin men
avsevärt färre än regionens genomsnitt inom såväl medicin, kirurgi som psykiatri.
Nämndområdet ligger under genomsnittet i regionen vad avser antalet vårdtillfällen per
1 000 invånare inom huvudområdet medicin, men ligger över genomsnittet i regionen vad
avser antalet läkarbesök per 1 000 invånare.
En åldersstandardiserad jämförelse för personer som vårdats för diabetes, hjärtinfarkt,
stroke, schizofreni och höftfrakturer samt för bröst- prostata- och hudcancer år 2001-2002
där regionens jämförelsetal ligger på 100, visar för nämnd 4 en ökning av antal vårdande
för hjärtinfarkt, prostata- bröst- och hudcancer medan övriga grupper visar ingen större
förändring. Nämndområdet ligger över regionens jämförelsetal inom områdena hjärtinfarkt, stroke, prostata- och hudcancer (bilaga 2).
17-07-15
14
Läkemedelskonsumtion
Den åldersstandardiserade läkemedelskonsumtionen i öppenvården har i nämndområdet
under de senaste åren legat i nivå med regionens genomsnitt. Nämndområdet har dock
under år 2002 haft en lägre konsumtion än regionen av läkemedel ur ATC-grupperna:
’ögon och öron’ och ’Hud’, medan konsumtionen av läkemedel inom ATC-gruppen
’rörelseapparaten’ har i nämndområdet under de senaste åren varit betydligt högre än i
regionen, och högst i Ale kommun.
Behov av sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser utifrån ett
riskfaktorperspektiv
Hälso- och sjukvårdens insatser för befolkningens hälsa utgår från det behandlande, sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande perspektivet och är delar i en helhet. Hälsofrämjande insatser och sjukdomsförebyggande är en uppgift för hela hälso- och sjukvården och
en självklar del i all behandling.
Insatser för att förebygga de stora folksjukdomarna – hjärt-kärlsjukdomar, psykisk ohälsa,
cancer, skador, rörelseorganens sjukdomar, astma/allergier, diabetes och benskörhet inriktas på att förebygga riskfaktorer, såsom tobaksbruk, alkohol- och drogbruk/missbruk,
dåliga kostvanor, fysisk inaktivitet och stress.
Tobaksbruk är den enskilt största riskfaktorn för ohälsa och tidig död. De flesta av våra
folksjukdomar har samband med rökvanor.
För närvarande beräknas alkoholkonsumtionen vara orsak till 15-20 procent av all akut
somatisk sjukhusvård i åldern 15-70 och än högre andel av all psykiatrisk vård.
Prevention:
Förebyggande arbete på alla nivåer. Tidig upptäckt. Hälsosamtal - individuell rådgivning
inom primärvården, MVC, BVC, ungdomsmottagningarna och inom tandvården.
Hälsofrämjande:
Livsstils- och attitydförändringar. Föräldrautbildning. Utbildning i skolorna – åtgärder för
att stärka barn och ungdomars självkänsla. Hälsopedagogisk utbildning för berörd personal.
Felaktiga kostvanor och låg fysisk aktivitet har tydliga samband med flera av våra vanligaste folksjukdomar: hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, vissa cancerformer, tarmsjukdomar,
benskörhet och ledbesvär. Dessutom har fysisk aktivitet stor betydelse för att motverka
övervikt, fetma, diabetes och benskörhet.
Prevention:
Hälsosamtal. Förbättrade kostvanor. Uppmärksamhet på barns och ungdomars viktutveckling. Motion på recept.
Hälsofrämjande:
Livsstils- och attitydförändringar. Genom informations- och utbildningsinsatser öka befolkningens kunskaper om bra mat och betydelsen av fysisk aktivitet. Utbildning i skolorna
– åtgärder för att stärka barn och ungdomars självkänsla. Hälsopedagogisk utbildning för
berörd personal.
Allergier och annan överkänslighet är ett snabbt växande folkhälsoproblem speciellt bland
barn- och ungdom.
17-07-15
15
Prevention:
Skydd mot allergener, tobaksrök, starka dofter, fukt. Hälsosamtal.
Hälsofrämjande:
Livsstils- och attitydförändringar. Förbättrad innemiljö i bostäder och på arbetsplatser.
Tobaksförebyggande arbete. Utbildning i skolorna – åtgärder för att stärka barn och ungdomars självkänsla. Hälsopedagogisk utbildning för berörd personal.
Skador på grund av olycksfall utgör ett omfattande folkhälsoproblem. Skador orsakade av
olycksfall, våld och självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn, ungdomar
och yngre vuxna. Tidigt förebyggande av benskörhet minskar risken för frakturer.
Prevention:
Information och utbildning – riskmedvetenhet. Föräldrautbildning. Skydd.
Hälsofrämjande:
Samhällsinsatser inom skadeområdet. Konsumentinformation och folkbildning. Hälsopedagogisk utbildning för berörd personal.
För att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar behöver åtgärderna inom hälso- och
sjukvården vidareutvecklas. Att sexuellt överförda sjukdomar ökar bland de yngsta tonåringarna är en varningssignal om ett sexuellt beteende som kan leda till ohälsa.
Prevention:
Tidig upptäckt. Preventivmedelsrådgivning.
Hälsofrämjande:
Stärka individens egen identitet och självkänsla. Sex- och samlevnadsundervisning. Ungdomsmottagningarnas och skolans roll är mycket betydelsefull.
Den psykiska ohälsan har ökat i befolkningen, framför allt bland yngre. Stress ökar påtagligt riskerna för psykisk ohälsa, liksom brist på inflytande och kontroll över den egna livssituationen. Alkoholmissbruk är den vanligaste formen av psykisk ohälsa bland män,
medan depressioner och ångest är vanligast bland kvinnor.
Riskfaktorer för självmord utgörs bland annat av olika former av missbruk, obehandlad
depression och socioekonomiska problem. Bland ungdomar är självmord en av de vanligaste dödsorsakerna.
Prevention:
Öka kunskapen hos allmänhet och vårdpersonal för att upptäcka psykisk ohälsa i tid. Rätt
omhändertagande vid självmordsförsök. Adekvat medicinering och terapisamtal.
Hälsofrämjande:
Stärka sociala nätverk, förbättrat arbetsklimat. Stödjande insatser som utvecklar människors livskompetens, ökar delaktigheten och skapar stödjande miljöer. Hälsopedagogisk
utbildning för berörd personal.
STRATEGISKA FRÅGOR
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård utgör målområde 6 i det nationellt antagna
målet för folkhälsan med elva målområden (SoU7). Hälso- och sjukvården har stor
betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin
auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen.
17-07-15
16
Ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra hela hälsooch sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. I det hälsofrämjande
arbetet har primärvården en viktig roll.
Inriktningen för en mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård, har tidigare fastlagits i
Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande ”Hälsa på lika villkor”. I Nationell
handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården framhålls att primärvården har en
nyckelroll i att systematiskt integrera relevanta förebyggande och hälsofrämjande aspekter
i alla patient- och anhörigkontakter.
Det är i de vardagliga mötena som hälso- och sjukvården har sin största folkhälsopotential.
Hälso- och sjukvården skall i sitt patientarbete bidra till mindre sjukdom, mindre
handikapp och mindre smärta men också underlätta för den kroniskt sjuke att leva ett bra
liv med sin sjukdom. Hälso- och sjukvården skall också förebygga sjukdom. Detta skall
ske genom att ge stöd till individer eller grupper med ökad sårbarhet, samt genom att på
befolkningsnivå stödja en jämlik hälsoutveckling. Det befolkningsinriktade arbetet sker
genom att redovisa orsaker till ojämlikheter i hälsa till omvärlden, men också genom att
själv delta i samarbeten kring hälsofrämjande och förebyggande åtgärder.
Hälso- och sjukvårdens roll för folkhälsan
1. Främja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper genom att:
 Effektivt behandla sjukdom, rehabilitera efter en sjukdomsperiod, men också, hos den
kroniskt sjuke stödja individens möjlighet till ett bra liv
 Initiera och stödja hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser på individ- och
gruppnivå och utveckla metoder så att preventiva insatser naturligt integreras i
vårdkedjan.
 Ge stöd till individer eller grupper med ökad sårbarhet för sjukdom eller ohälsa, dvs.
som lever med riskfaktorer för sjukdom eller med bristande psykosociala resurser.
2. Främja en jämlik hälsoutveckling i befolkningen genom att:
 Bidra med kunskap om sjukdomars och hälsans bestämningsfaktorer, deras fördelning
och hur de kan påverkas
 Aktivt delta i det egna lokalsamhällets och regionens insatser för att påverka
grundläggande orsaker till sjukdom och hälsa
3. Främja en positiv utveckling hos den egna personalen
4. Använda hälsoorientering som strategi för en effektivare hälso- och sjukvård
 Genom hälsoorientering (målorientering) av verksamheten ge ökade förutsättningar
för prioritering, samordning och effektivisering
Hälsofrämjande sjukvård – Hälsofrämjande sjukhus
Hälsofrämjande sjukvård är ett begrepp, som betecknar en sjukvård som arbetar för en
läkande miljö för patienten, en hälsofrämjande arbetsplats för personalen och agerar i
samverkan med samhället utanför. Nämnden tecknar i området avtal med Kungälvs
sjukhus om tilläggsuppdrag avseende utvecklings- och utbildningsinsatser inom den egna
organisationen för ett ”Hälsofrämjande Sjukhus”.
17-07-15
17
Motion på recept – FYSS
Som en del i strategin för en mer hälsoinriktad/hälsofrämjande hälso- och sjukvård, har
Regionfullmäktige beslutat att i beställningar till sjukhus och primärvård för år 2003
inkludera möjligheter att ordinera motion på recept. Inriktningen är, att minst en
vårdcentral per primärvårdsområde och minst en mottagning per sjukhus skall arbeta med
motion på recept fr. o m år 2003.
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdnämnden har i sitt område att verka för att:
 Skapa förutsättningar för primärvårds- och tandvårdspersonalens möjligheter att aktivt
deltaga i folkhälsoråd och olika arbetsgrupper som är kopplade till dem
 Skapa förutsättningar för ungdomsmottagningar i respektive kommun att utveckla sina
hälsofrämjande insatser
 Stimulera utvecklingsarbete för en hälsoinriktad/hälsofrämjande hälso- och sjukvård
 Stimulera hälso- och sjukvårdsorganisationerna att systematiskt integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aspekter i alla patient- och anhörigkontakter
Närsjukvårdens utveckling inom nämndområdet
Utvecklingen av närsjukvårdskonceptet sker lokalt i samverkan mellan länssjukvård, primärvård, kommunal hälso- och sjukvård och nämnd. Inom nämndområdet finns sedan ett
flertal år ett utvecklat samarbete mellan kommunerna kring Kungälvs sjukhus, Kungälvs
sjukhus och primärvården i vården av äldre som bygger på sammanhållen vårdprocess för
denna grupp, SIMBA (samverkan i mellersta Bohuslän och Ale). Ett samarbete har
etablerats med företrädare för kommunerna, Kungälvs sjukhus, primärvården och nämnden
i syftet att utifrån nationella handlingsplanens intentioner utveckla vården för de i planen
prioriterade grupperna och därmed också utvecklingen av närsjukvården inom
nämndområdet.
I utvecklingen av närsjukvården för gruppen psykisk funktionshindrade har samarbetet
mellan kommunal hälso- och sjukvård, primärvård och psykiatrisk vård speciellt stor betydelse med tanke på denna patientgrupp kräver insatser från olika vårdgivare. Att samla
vården för psykiskt funktionshindrade inom nämndområdet till Kungälvs sjukhus är en
utveckling som skulle starkt bidraga till en bra närsjukvård för denna patientgrupp.
I utvecklingen av närsjukvården skall särkilt vården av de kroniska behovsgrupperna
uppmärksammas.
Genom pågående nivåstrukturering och en minskad beställning till SU omfattande
kvinnosjukvård planeras en utveckling av kvinnosjukvården kunna ske inom närsjukvården
i nämndområdet.
En beställning omfattande alla i närsjukvården ingående verksamheter tillskapar de bästa
möjligheterna att utveckla närsjukvården inom nämndområdet.
Primärvård
För att primärvården skall kunna utvecklas till en väl fungerande bas i hälso- och sjukvården måste primärvården ha en tydlig funktion och en balans mellan uppdrag och resurser.
17-07-15
18
En av primärvårdens viktigaste roller är att ansvara för kontinuitet och sammanhang i
vården av människor med komplexa sjukdomar och med en allt mer varierande etnisk och
kulturell bakgrund. Primärvården skall också fungera som rådgivare i ett allt mer mångskiftande vårdutbud.
En första åtgärd för att säkerställa en utveckling av primärvården är att åstadkomma balans
mellan den beställning av hälso- och sjukvård som följer i överenskommelser och avtal och
verksamhetens krav på resurser i nuläget. Det gäller bl a den förskjutning som skett av
kostnader och volym för medicinska utredningar från länssjukvården till primärvården avseende medicinsk service och som primärvården måste kompenseras för.
För den ökande andelen av psykosomatiska sjukdomar, förstärks primärvården med kurators- och psykologkompetens.
Vårdens tillgänglighet
Tillgängligheten till de allmänmedicinska mottagningarna måste förbättras för vårdsökande. Tillgänglighetskraven som anges i gjorda överenskommelser måste kunna uppfyllas.
Detta sker genom en successiv utbyggnad av allmänläkarvården, sjuksköterskeledda
mottagningar (profilmottagningar) för de stora kronikergrupperna samt beteendevetarkompetens på vårdcentralerna. För patienter som gör färre en ett läkarbesök per år är
tillgängligheten överordnad kontinuiteten. Särskilda strategier som förbättrar tillgängligheten för dessa grupper bör övervägas. Om tillgänglighetsbristen avhjälpes inom första
linjens vård avsätter det positiva effekter för tillgängligheten inom den övriga vården.
Vårdens kontinuitet
Förutsättningar för långvariga relationer med primärvårdens personalkategorier skapas
genom det läkarval- och ersättningssystem som införs år 2003. Läkarvalssystemet
tillförsäkrar varje invånare i nämndområdet tillgång till egen vald läkare/vårdenhet.
Läkemedel
Från och med innevarande år har nämnden kostnadsansvaret för receptförskrivna
läkemedel i öppenvård. Detta ansvar kommer att utökas år 2004 till att omfatta också
receptförskrivna läkemedel inom länssjukvården. Under innevarande år har
överenskommelse om ett decentraliserat läkemedelskostnadsansvar träffats med den
offentliga primärvården och förberedelse pågår för avtal om ett decentraliserat
kostnadsansvar till de privata vårdgivarna för läkemedel under år 2004.
Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården
Möjligheterna att tillgodose det medicinska vårdbehovet och befolkningens efterfrågan är
avhängigt möjligheterna att behålla och rekrytera personal. Utvecklingen inom allmänmedicinen går emot att fler professioner finns kring patienten. Arbetet med vårdkedjor och
ett utökat samarbete med sjukhusen och kommunala vårdkedjor ställer stora krav på kompetensutveckling, vad gäller medicinskt och medicinsktekniskt innehåll och kommunikationskunskap, likaså vidareutveckling av vårdprogram.
Av strategisk betydelse är den framtida läkarförsörjningen och förmågan att intressera
blivande allmänläkare att söka sig till Västra Götalandsregionen. Nuvarande ansvarsfördelning och finansiering av ST-läkarutbildningen inom allmänmedicin och hälso- och
sjukvårdsnämndens roll i fråga om kompetensförsörjning ses över.
17-07-15
19
Ekonomi
Nämnden har sedan ingången av Västra Götalandsregionen haft en mycket svag ekonomi.
Det negativa kapitalet är vid 2003 års ingång 6,6 mkr och årets prognos ligger t o m mars
på ett underskott på –4,7 mkr.
Stora ansträngningar görs nu för att tillsammans med utförarna komma fram till
besparingsåtgärder för att inom de närmsta åren få en ekonomi i balans. Denna aktivitet
innebär att utvecklingen mot målen kommer att ske i betydligt långsammare takt.
STRATEGIER FÖR ATT UTVECKLA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
INOM NÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE
Hälso- och sjukvård
Under de kommande åren är dialogen med vårdgivarna av största betydelse. Nämndens
rådande ekonomi ställer stora krav på en kontinuerlig dialog om prioriteringar inom hälsooch sjukvården och vårdgivarnas inre organisation. I arbetet med prioriteringar utgör de
olika sektorsrådens framtagna dokument viktig kunskap för nämnden. Presidierna i hälsooch sjukvårdsnämnden och sjukhusstyrelsen för Kungälvs sjukhus påbörjar nu en
gemensam diskussion om prioriteringar tillsammans med den medicinska professionen vid
sjukhuset Dessa diskussioner bör utvidgas till att omfatta politiker inom primär- och
tandvårdsstyrelsen och primärvårdens verksamheter.
Genom nämndens utökade uppdrag att också beställa länssjukvård för invånarna finns
stora förutsättningar för utveckling av närsjukvården utifrån ett helhetsperspektiv. I detta
arbete är det viktigt att Kungälvssjukhus med sin kompetens och utvecklingspotential får
vara ett utvecklingssjukhus inom närsjukvården i Västra Götalands regionen.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård/folkhälsoarbete
För att uppnå målen krävs ett väl utvecklat samarbete mellan hälso- och sjukvårdens företrädare och samhällets övriga aktörer. I samverkan med andra skall hälso- och sjukvården
verka för att utveckla hälsofrämjande arenor:
Genom tilläggsuppdrag ges hälso- och sjukvårdens aktörer förutsättningar att aktivt delta i
det befolknings- och samhällsinriktade folkhälsoarbetet samt ges möjligheter till utvecklings- /utbildningsinsatser inom vårdgivarens egen verksamhet. Genom tilläggsuppdrag
skapas även förutsättningar för ungdomsmottagningarna att vidareutveckla sina
hälsofrämjande insatser.
Bedömning av behov av hälso- och sjukvård
Utveckla arbetsformer och en modell för behovsbedömning för nämndens ansvarsområde
genom en kraftsamling inom nämndområdet som avser samverkan, kunskapsuppbyggnad
och personella resurser som involverar vårdgivare, politiker och handikapp- och
patientföreningar i genomförandet av behovsanalysens olika delar.
Uppföljning
Måluppfyllelse
För att hälso- och sjukvården skall kunna styras i önskad riktning erfordras ett aktivt och
genomtänkt målarbete där mål med varierande konkretiseringsgrad finns formulerade.
17-07-15
20
Delmålen i beställningsunderlaget kommer att kunna följas upp över tid, genom att ett
antal styrtal utvecklats per delmål.
Avtals- och verksamhetsuppföljning
Uppföljning av hälso- och sjukvårdens verksamhet skall utgå från en helhetssyn där
ekonomi, volym, kvalitet och resultat värderas utifrån olika perspektiv såsom patientupplevd kvalitet, omvårdnadskvalitet och samverkan. Kvalitet omfattar i denna mening
också tillgänglighet, bemötande och kontinuitet. Mätvärden skall spegla både enskilda
enheters verksamheter och det värde vården tillför patienten av t ex tillfredställelse och
andra resultatmått.
Vårdgivarna skall redovisa resultat och förbättringsåtgärder genom återkommande dialog
och bidra till kvalitetsmätning av patientens upplevelse av vården.
I dag finns ett antal vårdprogram utarbetade för särskilda behovsgrupper. Nämnden
kommer att fokusera uppföljningen på dessa vårdprogram och följsamheten i vårdkedjan
de närmaste åren.
Närsjukvården
Närsjukvårdskonceptet tillsammans med intentionerna i den nationella handlingsplanen
utgör inriktningen för att kunna erbjuda invånarna en god och tillgänglig hälso- och sjukvård. Närsjukvården bygger på sammanhållande vårdprocesser mellan flera organisatoriska
delar av sjukvårdssystemet. Ett utvecklat samarbetet mellan kommunal hälso- och sjukvård, primärvård och länssjukvård är en förutsättning.
Ett ansvar för den samlade beställningen för invånarnas vård, ger nämnden möjlighet till
att föra resurser mellan vårdnivåerna utifrån ett helhetsperspektiv.
Hälso- och sjukvårdsnämndens beställningsunderlag för år 2004 till år 2006 beskriver
inriktningen för att förverkliga de fastställda målen. Den nationella handlingsplanen
medför nya krav på att i första hand utveckla primärvårdens förutsättningar att svara upp
mot befolkningens grundläggande hälso- och sjukvårdsbehov. Beställningsunderlaget
omfattar såväl förslag till utökad beställning som strävande mot ökad samverkan mellan
alla aktörer kring patienten och befolkningen som rör hälso- och sjukvårdsarbetet.
17-07-15
21