1 (16)
2005-01-31
Dnr HSN 4-2-2005
Marie-Louise Lövberg
Eva Ohlsson
Årsredovisning 2004 för Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 –
Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund och Ale
SAMMANFATTNING
De strategiskt viktigaste insatserna som präglat nämndens arbete under året
har varit att få ekonomin i balans och att uppfylla de grundläggande principerna i den beslutade utvecklingsstrategin för hälso- och sjukvården i regionen
och intentionerna i den lokala handlingsplanen. Hög tillgänglighet och hög
kvalitet i det medicinska omhändertagandet har varit ledorden.
Närsjukvården har vidareutvecklas inom nämndområdet genom det sedan
flera år tillbaka etablerade samarbetet mellan primärvård, sjukhus och
kommunal hälso- och sjukvård – SIMBA (Samverkan i vården i mellersta
Bohuslän och Ale).
Under året har en fortsatt utveckling skett vad gäller beteendevetare till
vårdcentralerna.
Vidare har nämnden verkat för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård,
vilket innebär att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är en
självklar del i all vård och behandling. FYSS/FaR –verksamheten (Fysisk
aktivitet på recept) har under året haft hög prioritet och fortsatt att utvecklas
och allt fler recept skrivs ut.
Invånarnas vårdkonsumtion inom den öppna vården har totalt ökat jämfört
med år 2003, medan antal vårddagar inom slutenvården minskade något.
Vårdgivarna inom nämndområdet visar på en i huvudsak god följsamhet till
läkemedelskommittén i Mellersta Bohuslän –Ales rekommendationslista vid
förskrivning av läkemedel.
Resultatet för året slutar på ett överskott på 2,6 mkr. De största orsakerna till
det förbättrade resultatet är dels förändrade regler avseende valfrihetsvården
dels läkemedelskostnader som blivit lägre än beräknat för nämndens del.
2 (16)
2005-01-31
Dnr HSN 4-2-2005
UPPDRAG, VISION OCH STRATEGISKA MÅL
Hälso- och sjukvårdsnämnderna har ett övergripande ansvar för att befolkningen har tillgång till en god hälso- och sjukvård. Regionfullmäktiges beslut
om Utvecklingsstrategi för hälso- och sjukvården, lägger grunden för inriktning och utformning.
Utvecklingsstrategin innebär att Närsjukvården skall utvecklas genom ett
etablerat och fast samarbete mellan primärvård, sjukhus och kommunal sjukvård. Patientens vård får inte störas av olika organisatoriska gränser. Alla
parter har också ett ansvar för att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
arbete är en självklar del i all vård och behandling.
Närsjukvårdskonceptet skall i första hand utvecklas kring följande områden;
akutsjukvård, sjukvårdsrådgivning och tillgänglighet i primärvården
psykiatrin
barn- och ungdomssjukvården
patienter med stort sjukvårds- och omvårdnadsbehov
Primärvården är basen i närsjukvården och skall svara för huvuddelen av befolkningens vardagliga sjukvårdsbehov. Områdesansvaret är grunden för dess
verksamhet. Inom sitt område förväntas primärvården utveckla god kunskap
om befolkningens villkor och ett välfungerande samarbete med andra vårdgivare för att klara hälso- och sjukvårdslagens krav på hög tillgänglighet och
god kvalitet. Sjukhusen har tillsammans med primärvården ett områdesansvar
för befolkningens behov av närsjukvård. Exakt var de medicinska gränserna
går i det gemensamma ansvaret påverkas av innehållet i närsjukvården.
Sedan flera år tillbaka pågår inom nämndområdet en utveckling av närsjukvården i samverkan mellan primärvård, Kungälvs sjukhus och kommunerna
Tjörn, Kungälv, Ale och Stenungsund. Arbetet organiseras inom SIMBA
(Samverkan i vården i Mellerst Bohuslän och Ale). I SIMBA ingår även
representanter från hälso- och sjukvårdskansliet och 4S-förbundets kansli.
MEDBORGARPERSPEKTIVET
Hälso- och sjukvårdsnämndens uppgift är att främja hälsa och förebygga
ohälsa samt erbjuda befolkningen en god hälso- och sjukvård och tandvård
efter behov och på lika villkor inom givna ekonomiska ramar.
Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde omfattar kommunerna Tjörn,
Öckerö, Kungälv och Ale vad gäller sjukhusvård, primärvård, tandvård, läkemedel och folkhälsoinsatser. I nämndens uppdrag ingår även ansvar för
Stenungsundsbornas behov av sjukhusvård, tandvård och läkemedel.
Nämndområdets befolkning fortsätter att öka och antal invånare, exklusive
3 (16)
2005-01-31
Dnr HSN 4-2-2005
Stenungsund uppgick till 91 614 i december 2004. En ökning från år 2003
med 0,5 %. Andelen barn och unga är något högre i nämndområdet än i regionen, medan andelen äldre däremot är något lägre. Invånareantalet i
Stenungsund vid samma tidpunkt var 22 697 personer, en ökning med 1,8 %.
Vision, verksamhetsidé och åtgärder
Hälso- och sjukvårdsnämnden har i sitt mål- och inriktningsdokument formulerat vision och verksamhetsidé. Nämndens mål utgår från regionens mål och
är strukturerade utifrån balanserade styrkort.
Nämnden vill verka för en hälso- och sjukvård präglad av hög tillgänglighet
med hög kvalitet i det medicinska omhändertagandet. Med vetskap om att
alla behov inte kan tillgodoses är prioritering nödvändig.
Nämnden lyfter särskilt fram fyra prioriterade grupper/områden:
Psykisk hälsa
Barn- och ungdom i behov av särskilt stöd
Äldre med behov av sjukvård
Patienter i behov av vård i livets slutskede
Hälso- och sjukvårdsnämndens inriktning är att verka för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Ett nytänkande utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt istället för en sjukdomsorientering betonas. Den enskilda individens
ansvar för egenvård och förebyggande av ohälsa ska stärkas.
De strategiskt viktigaste insatserna har under år 2004 präglat arbetet med att
få ekonomin i balans och i samverkan mellan hälso- och sjukvården och
kommunerna utveckla närsjukvården och intentionerna i den lokala handlingsplanen.
Befolkningens hälsa
Nämnden genomförde år 2003 en befolkningsundersökning om invånarnas
självupplevda hälsa, vilket resulterat i två rapporter ”Liv och hälsa 2003 –
Del 1 Hälsa och vårdutnyttjande” och ”Del 2 Levnadsvanor och sociala
relationer”. Resultaten visar på flera viktiga skillnader mellan kommunerna
inom nämndområdet. Rapporterna kan läsas på regionens hemsida. År 2004
deltog nämnden med tilläggsurval till den nationella befolkningsundersökningen som Statens Folkhälsoinstitut genomförde, ”Hälsa på lika villkor”.
Länssjukvård
Kungälvs sjukhus
Överenskommelsen med Kungälvs sjukhus avser öppen och sluten specialiserad vård på länssjukårdsnivå inom disciplinerna allmän internmedicin,
diabetologi, gastroenterologi, kardiologi, psykiatri, geriatrik, rehabilitering,
ortopedi, urologi samt allmänkirurgi. Akutsjukvård bedrivs dygnet runt.
4 (16)
2005-01-31
Dnr HSN 4-2-2005
I beställningen för 2004 överfördes den psykiatriska öppenvårdsmottagningen
i Älvängen från NU-sjukvården till Kungälvs Sjukhus. Överföringen har
genomförts och fr.o.m. den 1 juni 2004 har en tillsvidareanställd psykiater
funnits vid mottagningen.
Sjukhusets verksamhet överstiger sammantaget nivåerna i överenskommelsen. Värdet av ”överproduktionen” uppgår till 10,1 Mkr. Den DRG-ersatta
vården (somatisk slutenvård) överstiger överenskommelsen något, både vad
gäller antalet vårdtillfällen och DRG-poäng. Sjukhusets psykiatriska slutenvård överstiger planerat antal vårddagar något, men når inte riktigt upp till
antalet vårdtillfällen, vilket tyder på längre genomsnittliga vårdtider än som
förutsattes i överenskommelsen. (Bilaga 1)
Det samlade antalet öppenvårdsbesök överstiger nivån i överenskommelsen.
Däremot når besöken inom kirurgi/ortopedi endast upp till 90 % av planerat
antal. Kökortningssatsningarna inom höft- och knäplastiker m.m. ligger i nivå
med, eller något över överenskommelsen.
Nämndens konsumtion av sjukhusets totala produktion utgör 85 %. Så gör
även ersättningen. Den totala ersättningen till KS är 517 mkr varav nämndens
andel utgör 445 mkr.
Hälsofrämjande sjukhus
Kungälvs sjukhus är regionens enda hälsofrämjande sjukhus och ska som
sådant utveckla ett mer hälsofrämjande synsätt i det dagliga arbetet. En hälsopolicy har utvecklats och alla anställda ansvarar för att policyn efterlevs. Det
hälsofrämjande arbetet har tre inriktningar – hälsofrämjande utveckling inom
patientvården, hälsofrämjande utveckling för anställda på sjukhuset och
hälsofrämjande utveckling som är samhällsinriktad. Sjukhuset medverkar
aktivt i tvärsektoriellt folkhälsoarbete inom närområdet.
Processen kring rökfritt sjukhus pågår. Föreläsningar till allmänheten genomfördes under året i samverkan med primärvård och tandvård, liksom föreläsningar för personalen. Styrgruppen för hälsofrämjande hälso- och sjukvård/
tandvård har under 2004 träffats vid fyra tillfällen.
Sjukhuset redovisade vid nämndsammanträdet i maj en rapport över 10 års
skadedata som registrerats vid sjukhusets akutmottagning – ett tilläggsuppdrag som nämnden gett Kungälvs sjukhus.
Sahlgrenska universitetssjukhuset
Från och med 2004-01-01 har hälso- och sjukvårdsnämnderna haft ansvaret
att beställa länssjukvård. Inför år 2004 behövdes en anpassning av
Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) länssjukvårdsverksamhet till det tillgängliga ersättningsutrymmet från hälso- och sjukvårdsnämnderna. För att
skapa tidsmässiga förutsättningar för en sådan process prolongerades över-
5 (16)
2005-01-31
Dnr HSN 4-2-2005
enskommelse 2003 det första kvartalet 2004. Sjukhuset och beställaren
arbetade, i nära samverkan och enligt ett särskilt politiskt uppdrag, fram ett
förslag till reducerad vårdbeställning för en del av den nödvändiga reduktionen. Då parterna inte kunde enas om hantering av resterande minskning gav
hälso- och sjukvårdsnämnderna ett ensidigt uppdrag om länssjukvård för år
2004.
Den reduktion av vårdbeställningen man enades om innebar minskning inom
kataraktoperationer, höft- och knäledsplastiker, ryggoperationer, gallstensoperationer, ljumskbråcksoperationer samt akut öppenvårdsgynekologi. Sjukhusbibliotek i sin nuvarande form skulle avvecklas, samtidigt som kulturellt
stöd tillförsäkrades patientgrupper med särskilda behov. I uppdraget ingick
att, utifrån generella riktlinjer om prioriteringar inom hälso- och sjukvården,
anpassa verksamheterna till de lägre volymerna. Under hösten fastställde
sjukhuset priser för sina tjänster.
Övriga större förändringar under år 2004 var att missbruksenheten och
Nordhemskliniken överfördes till SU från primärvården Göteborg. Enligt
regelverket innefattades beställningen från dåvarande hälso- och sjukvårdsstyrelsen i det totala ersättningstaket för sjukhuset. För högspecialiserad vård,
regionsjukvård samt FoUU-uppdrag år 2004 tecknades en överenskommelse
under hösten 2003.
Under året har med anledning av regionens vårdgaranti tilläggsöverenskommelser tecknats inom områdena ortopedi, handkirurgi, kataraktkirurgi samt
hudsjukvård. Inom psykiatrin har under hösten ett gemensamt utvecklingsarbete påbörjats med syfte att skapa en plattform för fortsatt planering av
vårdverksamhetens utvecklingsinriktning.
Sjukhuset har inte helt ställt om till den lägre nivån enligt uppdraget för länssjukvård. Utfallet för länssjukvård var högre jämfört med uppdraget för såväl
den slutna somatiska vården (5,2%) som öppenvårdsbesöken (3,5%). Utfallet
totalt inklusive högspecialiserad vård var högre även vid jämförelse med föregående år, ca 1,7 %. Detta innebär att det utförts betydligt mer vård än enligt
uppdraget. Vården inom tillgänglighetsområdena har utförts enligt planen.
Sjukhuset har däremot, även år 2004, haft stora svårigheter att leva upp till
uppdraget inom psykiatrin. Här lämnades planeringstalen oförändrade men
utfallet är för vårddagar något lägre än 2003 men hela 10 % lägre än uppdraget. På grund av svårigheter med jämförelsetal redovisas inte öppenvården. En försiktig bedömning pekar ändå på att problemen inte är lika stora
inom öppenvården.
För år 2005 har överenskommelse tecknats mellan parterna där utgångspunkten är vårdvolymen enligt 2004 års uppdrag. Antalet åtgärder som ersätts
6 (16)
2005-01-31
Dnr HSN 4-2-2005
enligt 100 % prestationsersättning utökas och är gemensamma för hela
regionen.
En avgiftningsenhet för unga missbrukare ska etableras med start under 2005.
Enligt regionens utvecklingsstrategi för hälso- och sjukvård ska SU minska
andelen planerad vård medan andra sjukhus skall öka. För sjukhuset planeras
färre operativa ingrep inom områdena med 100 % prestationsersättning.
Internt innebär strategin bl a att ortopedi koncentreras till Mölndal och akut
kirurgi förläggs till Sahlgrenska och Östra.
Frölunda Specialistsjukhus
Frölunda Specialistsjukhus (FSS) utför i princip endast planerad vård.
Sjukhuset fungerar som ett nav för specialistvård i västra delarna av
Göteborg.
Överenskommelsen med FSS ändrades 2004 jämfört med tidigare. De särskilda beställningar som tidigare gjorts av dåvarande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen upphörde som särskild beställning och inkluderades direkt i grundöverenskommelsen. Avsikten var dock att det sammanlagda beställningen
skulle vara oförändrad i volym.
Nämndens ersättning till FSS slutar på 3,4 mkr, vilket överskrider budget
med ca 0,5 mkr. FSS har inte ingått i riskdelningen.
Lundby sjukhus
Avtalet med Lundby omfattar för hela VGR ca 83 000 besök och ca 3 600
operationer samt vårddygn. Ersättningen till sjukhuset är 100 % prestationsrelaterad. Ersättningen är relaterad till åtgärdens svårighetsgrad. Sedan avtalet
slöts har utfallet förskjutits mot allt fler kvalificerade besök och operationer
vilket genererat ökade kostnader för nämnderna. Kostnadsökningen för HSN
4 motsvarar ca 0,4 mkr.
Avtalet med Lundby sjukhus har under året omförhandlats och innefattar nu
ett ekonomiskt tak, som för 2004 medger en vårdtyngdsförskjutning i samma
storleksordning som tidigare, men för kommande avtalsår förutsätter en lägre
ökning av vårdtyngden.
Under 2004 har vårdtyngdsförskjutningen avtagit med undantag av neurologi
och njurmedicin. Sammantaget gjordes 85 918 besök, varav ca 6 000 (7%)
utgörs av besök från invånare i nämnd 4 inkl Stenungsund. Inom dialysen kan
enligt avtalet utföras ca 12 500 dialyser för 80 patienter. Under året utfördes
11 783. Under en period av året hade sjukhuset inte full beläggning.
Nämndens totala ersättning till Lundby sjukhus överskrider budget med
4,3 mkr. Förutom ovan nämnda orsak förklaras överskridandet av kostnader
för Stenungsundspatienter, vilket ej var budgeterat för 2004.
7 (16)
2005-01-31
Dnr HSN 4-2-2005
Privata specialister
Antalet besök hos privata specialister (främst i Göteborg) har minskat med
drygt 1 100 besök, eller ca 5%, från föregående år, vilket avspeglar sig även
ekonomiskt och ger ett överskott på 0,9 mkr. Den största minskningen syns
inom invärtesmedicin och ortopedi. (Bilaga 2)
Behandlings- och mottagningsgaranti samt valfrihet
Regelverket för valfrihets- och garantivård har ändrats under 2004. Från och
med 1 april gäller sex månaders väntetid till behandling hos vårdgivare
utanför regionen och landstinget Halland (valfrihetsvård). Tidigare ställdes
inga krav på väntetid.
Den första juni infördes en mottagningsgaranti innebärande att patienter som
väntat mer än tre månader för en bedömning av läkare kan utlösa sin garanti.
För behandlingar inom allmän kirurgi, ortopedi, urologi, gynekologi, hörselrehabilitering och ögonsjukvård kan patienter få hjälp av Vårdslussen efter att
ha väntat i sex månader (tidigare nio månader).
En följd av nämnda förändringar är att valfrihetsvården minskat och garantivården ökat. Garantivården domineras av behandlingar inom ortopedi och
ögonsjukvård. Genom tilläggsöverenskommelser med regionens egna utförare, har 93 % av garantipatienterna fått sina behandlingar inom regionen.
Sammantaget har 380 patienter från nämnden fått sin behandling utförd efter
kontakt med Vårdslussen. Motsvarande siffra för SRO-området är 2 925
patienter.
Den utomregionala vården var i början av året prognostiserat till –10,0 mkr.
Förändringen under året förklaras av den budgetförstärkning som gjordes till
budget 2004 med anledning av den 60%-iga kostnadsökningen mellan 2002
och 2003 men framför allt av de ändrade reglerna. Under andra halvåret har
en markant minskning skett och resultatet slutar på –0,8 mkr.
Primärvård
Den offentliga primärvården omfattar allmänmedicin, distriktsvård inklusive
barnhälsovård, barn- och ungdomsmedicin, mödrahälsovård, gynekologisk
öppenvård, och ungdomsmottagningsverksamhet.
Den privata primärvården inom nämndområdet omfattar allmänmedicin,
distriktsvård inklusive barnhälsovård inom kommunerna Öckerö, Kungälv
och Ale. På Tjörn omfattar den privata primärvården mödrahälsovård, gynekologi och ungdomsmottagningsverksamhet.
Från år 2004 ersätts både offentliga och privata vårdcentraler och läkarmottagningar genom samma läkarval- och ersättningsmodell.
8 (16)
2005-01-31
Dnr HSN 4-2-2005
En omförhandling med Praktikertjänst AB om primärvårdstjänster i Kungälv
och Ale har genomförts under hösten 2004, på grund av förändringar i jourverksamheten.
Jourverksamheten inom nämndområdet har samordnats till en jourenhet belägen vid Kungälvs sjukhus samtidigt som öppethållandet vid samtliga vårdcentraler har utökats för att kunna erbjuda jourtider till läkarbesök i slutet av
dagen. Förändringen som genomfördes den 1 mars 2004 har i allt väsentligt
fungerat bra, men jourmottagningen har utnyttjats mindre än förväntat.
Under 2004 har antalet listade vid vårdcentralerna fortsatt att öka. Det blir
också fler som listar sig utanför sitt vårdcentralsområde. För första gången
sedan listningen infördes har nu nämnden ett ”positivt netto”, dvs det är flera
invånare från andra nämndområden som listar sig hos vårdgivare inom
nämndområdet än invånare från nämndområde som listar sig utanför området.
Nettot vid årsskiftet 2004-2005 var + 66 personer jämfört med – 1049
personer vid förra årsskiftet.
Tillgänglighet till läkarbesök har ökat. Telefontillgängligheten är på de flesta
enheter relativt sett god. Problem finns dock på vissa enheter framförallt på
morgonen. Dessutom finns även vissa problem med telefonframkomligheten
på grund av tekniska problem. Patienter med akuta besvär kan som tidigare
beredas tid samma dag och fler vårdcentraler inom nämndområdet kan nu
erbjuda läkarbesök för icke akuta besvär inom en vecka.
Vid flertalet vårdcentraler finns särskilda mottagningar för sjukdomsgrupperna diabetes, astma/KOL, hjärtsvikt och hypertoni. För att stimulera till fler
särskilda mottagningar för personer med kroniska sjukdomar har under år
2004 införts en besöksersättning för de särskilda mottagningarna.
Under året har en fortsatt utveckling skett vad gäller beteendevetare till vårdcentralerna.
Konsultverksamhet inom reumatologi finns idag på vårdcentralerna och på
Tjörn och i Stenungsund inom ortopedi samt inom hud vid de vårdcentraler
som har ljusbehandling
Vårdcentralen Gärdet med filialmottagningar har flyttat till Vårdcentral
Solgärde, där all verksamhet har samlats i gemensamma lokaler. Detta har
inneburit en ökad effektivitet och en bättre service.
Gynekologisk verksamhet har återupptagits i Kungälv. En samlokalisering av
MVC och gynekologisk mottagning till Kungälvs sjukhus har skapat förutsättningar för en tydlig förbättring av kvinnosjukvården inom nämndens
område. Anställning av två erfarna gynekologer möjliggör en fortsatt god
9 (16)
2005-01-31
Dnr HSN 4-2-2005
utveckling med bl a möjlighet till polikliniska operationer vid Kungälvs
sjukhus. Beställningen till Fröja minskar inför år 2005.
Den barnmedicinska verksamheten för Ale-Kungälv samlades till mottagningen i Kungälv, vilket inneburit en effektivisering. Antalet läkarbesök har
ökat. Mottagningen har under året haft en bra tillgänglighet när det gäller
telefon och mottagningstider. Undantaget är möjligheten att ta emot barn från
Ale med neurologiska problem.
Verksamheten vid ungdomsmottagningarna har i stort sett varit oförändrad
under året jämfört med år 2003. Ett ökat behov av samtalskontakter hos ungdomar gäller för alla fyra ungdomsmottagningarna. Avtalet med Kungälvs
kommun om kuratorstjänst har inneburit en förbättring. Bland annat kan man
notera att mottagningen i Kungälv når fler pojkar.
Under året har en översyn av ungdomsmottagningarnas verksamhet i VGR
inletts. Resultatet av utredningen kommer att presenteras vid halvårsskiftet
2005 och ligga till grund för överenskommelserna för ungdomsmottagningsverksamheten 2006.
Genom tilläggsuppdrag har primärvården, såväl privat som offentlig, haft
större möjlighet att delta i det lokala tvärsektoriella arbetet, utveckla hälsofrämjande metoder på individ- och gruppnivå samt att utbilda den egna
personalen för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Utveckling av
FYSS/FaR har under året haft hög prioritet inom primärvården och en rad
utbildningar har genomförts inom området.
Nämnden finansierar genom ett tilläggsuppdrag till Barnhälsovården en
allergikonsulent tillsammans med HSN 7. Allergikonsulentens uppdrag har
varit att utveckla det allergiförebyggande arbetet, både extern och internt.
I nämndens område finns 14 sjukgymnaster som är verksamma med ersättning enligt nationella taxan. Av dessa ingår tre sjukgymnaster i ett vårdavtal,
tecknat med en gruppmottagning. Tre sjukgymnaster har under året flyttat till
annat nämndområde.
Vårdutnyttjande
Invånarnas vårdkonsumtion inom den öppna vården har totalt ökat jämfört
med år 2003. Antal vårddagar inom slutenvården har minskat något.
Det totala antalet läkarbesök i öppenvård uppgick år 2004 till ca 245 000
läkarbesök, 2,7 läkarbesök per invånare. (Bilaga 3)
Antalet allmänläkarbesök i den öppna vården ökade inom nämndområdet med
knappt 11 000 besök under 2004 till 133 843 besök (ca 9 %), 1,5 besök per
invånare.
10 (16)
2005-01-31
Dnr HSN 4-2-2005
Antalet läkarbesök i den offentliga primärvården ökade under 2004 med
drygt 9 000 besök till 85 358 besök. Inom den privata primärvården minskade
antalet allmänläkarbesök med drygt 2 000 besök till 63 278 besök. I
genomsnitt görs 1,6 läkarbesök per invånare i primärvården. Även 2004 var
det invånarna på Öckerö som konsumerade mest öppenvård totalt sett och
invånarna på Tjörn som konsumerade minst öppenvård.
Inom slutenvården var antalet vårdtillfällen oförändrat mellan åren, 0,13
vårdtillfällen per invånare.
År 2004 var antalet vårddagar 0,75 per invånare. Kungälvsborna svarar för
högst antal vårddagar 0,86 per invånare, medan Tjörn har utnyttjat 0,64 vårddagar per invånare. (Bilaga 4)
En svag ökning av invånarnas besök på Axessakuten har noterats. Ökningen
beror troligtvis på ökad tillgänglighet på Axessakuten och kan inte kopplas
ihop med Ale-akutens flytt till Kungälv.
Läkemedel
Kommunerna inom hälso- och sjukvårdsnämndens område har en läkemedelskonsumtion som totalt inte avviker från snittet i VGR. Konsumtionen
mäts i DDD (definierade dygnsdoser). Den största andelen utgöres av läkemedel för hjärta/cirkulation (ATC-C) följt av läkemedel för psykiska sjukdomar och smärta (ATC-N). Mätetalen för läkemedel för hud är ej tillförlitliga och skall ej beaktas som i jämförelserna. Det innebär att var tredje
invånare har en medicin för hjärta/cirkulation och var fjärde invånare en
medicin för besvär av smärta eller nerver.
I Ale märks en högre användning av läkemedel inom ATC-A (+11%) av
medel för övervikt, vitaminer och diabetes samt i ATC-C en hög användning
av flertalet läkemedel för hjärta och blodtryck. I Stenungsund finns också en
hög (+17%) användning av läkemedel för hjärta och blodtryck. I kommunerna Kungälv och Tjörn ligger konsumtionen i nivå med regionen i övrigt och
inom vissa områden (R) andningsorganen till och med något lägre. Öckerö
har av kommunerna den högsta (+11%) förbrukning av läkemedel inom såväl
hjärta/kärl som inom andningsorganen (+11%). Inom den stora läkemedelsgruppen (N) ligger konsumtionen på +8% och det är i huvudsak lugnande
mediciner. Bruket av medel mot sjukdomar inom ögonområdet ligger lågt på
Öckerö på likartat sätt som de andra kommunerna i området.
Vårdgivarna visar på en i huvudsak god följsamhet till läkemedelskommittén
i Mellersta Bohuslän –Ales rekommendationslista och kommittén ger ett bra
stöd till verksamheterna genom sitt arbete.
11 (16)
2005-01-31
Dnr HSN 4-2-2005
Den kraftiga kostnadsutvecklingen för läkemedel har avstannat. Detta
tillsammans med att överenskommelser har tecknats med de offentliga
vårdgivarna om APO-dos mm, ger nämnden ett överskott på 5,3 mkr.
Tandvård
Den tandvård som hälso- och sjukvårdnämnden har ansvar för är barntandvård inom systemet med barntandvårdspeng, folktandvårdsspecifika uppdrag,
specialisttandvård och uppsökande verksamhet inom det reformerade tandvårdsstödet. Vanlig vuxentandvård förutsätts vara självfinansierande.
I Västra Götaland finns ett system med barntandvårdspeng. Systemet innebär
att barn och ungdomar 3 – 19 år har rätt att välja vårdgivare även inom den
privata tandvården. Vårdgivaren erhåller ca 1 000 kr per barn och år. Barntandvårdpengen höjdes 2004 efter förhandling med folktandvården och de
privata tandläkarnas organisation, med 2,5%. 10 privattandläkare inom
nämndens område tar tillsammans emot ca 420 barn, vilka valt att få sin
behandling utförd hos en privat tandläkare.
Ett nytt treårigt ramavtal har tecknats mellan VGR, regionstyrelsen, folktandvården i Västra Götaland och de privata tandvårdsorganisationerna, som
träder i kraft 1 januari 2005. Uppsökande verksamhet har genomförts i enlighet med uppdrag från staten. Alla behöriga har erbjudits en munhälsobedömning.
I enlighet med tilläggsuppdrag för folkhälsoinsatser har folktandvården fortsatt att utveckla hälsofrämjande och primärpreventiva insatser. Dessa omfattar ”tobaksutbildning” för den egna personalen samt utbildningsinsatser för
personal inom BVC, förskolan, apotek mm.
Handikappverksamhet
Handikappförvaltningen har regionövergripande verksamhet och verksamhet
som är indelad i geografiska områden. Den regionövergripande verksamheten
består av tolkverksamhet, dövblindteam, dövteam samt råd och stöd. Dessa
verksamheter ger service till hela regionen. Handikappförvaltningens övriga
delar består av barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering, hörsel- och
dövverksamhet och synverksamhet.
Inom Handikappförvaltningen finns ett nära samarbete med brukarorganisationer som företräder de olika målgrupperna. Kostnader för hjälpmedel ökar.
Handikappförvaltningens kostnader för läkemedel har varit större under 2004
än tilldelade resurser och kommer särskilt att följas upp.
De övriga delarna av handikappverksamheten består av Avtal med Lasse
Brukarstödcenter som ger Råd och stöd till funktionshindrade och Avtal
med Bräcke Diakoni vad gäller habilitering till i första hand ungdomar med
funktionshinder som har sitt boende på Bräcke Östergård.
12 (16)
2005-01-31
Dnr HSN 4-2-2005
Folkhälsoinsatser
Hälso- och sjukvårdsnämnden har genom folkhälsomedel givit ökade förutsättningar för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser.
Lokalt folkhälsoarbete har under året aktivt bedrivits genom folkhälsoråden.
Folkhälsoarbetet har följt antagna folkhälsoplaner och finansieringen har varit
enligt 50/50 principen. Folkhälsoarbete i samverkan med kommunerna fortskrider enligt antagna folkhälsoplaner. I Kungälv har FALK utarbetat en ny
folkhälsoplan som gäller fram till 2007. Barn och ungdomar har varit prioriterade grupper i alla kommuner inom nämndområdet.
Tilläggsuppdragen till primärvården, ungdomsmottagningarna och barnhälsovården för att utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser
löper vidare i enlighet med överenskommelserna. Det samma gäller tilläggsuppdragen för Kungälvs sjukhus och Folktandvården Södra Bohuslän.
FYSS/FaR –verksamheten (Fysisk aktivitet på recept) har under året fortsatt
att utvecklas och allt fler recept skrivs ut. Fysisk aktivitet på recept sker i
samverkan mellan ”FYSS-samordnare”, vårdcentraler/mottagningar, folkhälsoplanerare samt föreningsliv.
Uppföljning och lokalt folkhälsoarbete för år 2004 sker genom ett antal frågeställningar till respektive vårdgivare/avtalspart/folkhälsoråd om hur man
lyckats med måluppfyllelser utifrån de överenskommelser som tecknats.
Egenvårdsboken ”Kan Själv” är framtagen och distribuerad till vårdcentraler/
mottagningar och apotek inom nämndområdet, för att delas ut i en personlig
kontakt. Boken finns även tillgänglig på Internet via primärvårdens respektive
läkemedelskommitténs hemsida. Boken har hittills varit mycket uppskattad
och under år 2005 kommer en uppföljning av värdet av densamma att ske.
Förutom ”frysta” folkhälsomedel på 0,3 mkr, ger anslaget ett överskott på
ytterligare 0,2 mkr.
Beställarförbundet 4S
Från 2004 ingår ersättningen till 4S i nämnd 4´s regionbidrag. Anslaget
betalas som ett abonnemang. Nämnden ansvarar dock för den slutna vården,
förutom psykiatri, samt för tandvård och läkemedel även för Stenungsundsborna. För 2005 övergår ansvaret för läkemedel på 4S.
Överskridandet mot budgetanslaget förklaras av en ej inhämtad besparing
som i budget 2004 riktades mot 4S för stängningen av jourverksamheten i
Stenungsund.
13 (16)
2005-01-31
Dnr HSN 4-2-2005
Information och kommunikation
Nämnden ansvarar för att invånarna får information om tillgänglig hälso- och
sjukvård och om förändringar av sjukvårdsutbudet inträffar.
-
En kommunikationsplan utarbetades under våren 2004, som godkändes
vid nämndens majsammanträde.
-
Under år 2004 har nämnden efter varje nämndsammanträde skickat ut ett
nyhetsbrev till både media och till vårdgivarna i området.
-
Pensionärsrådet hade fyra möten under 2004.
-
Två dialogmöten med handikapp- och patientföreningar i nämndområdet
har hållits.
-
Vårdgivarna bjöds under våren 2004 in till hälso- och sjukvårdsnämnden
för dialog och uppföljning av avtal/överenskommelsen om hälso- och
sjukvårdsverksamheten.
PROCESSPERSPEKTIV
Samverkan
Det politiska samrådsorganet (SRO) för HSN 4, 5, 7, 11, och 12 har stor
betydelse för kommunikationen mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i
Göteborgsområdet. SRO träffades regelbundet under året.
Samarbetet med 4S-förbundet och med övriga kommuner inom nämndområdet har fortsatt som tidigare och inneburit ett flertal möten med
representanter både på politiker- och tjänstemannanivå.
Under hösten 2004 har nämndens presidium inbjudits till några inledande
möten för att diskutera förutsättningar för Finansiell samordning. Initiativ har
tagits från kommunledningen i Kungälv och på Tjörn.
I de lokala folkhälsoråden i kommunerna finns representanter från nämnden.
En av nämndens två representanter är också folkhälsorådets vice ordförande.
Det politiska folkhälsonätverket, sammansatt av företrädare från HSN 4, 5, 7,
11 och 12, har träffats fyra gånger under året med fokus på fördjupning i de
nationella målen för folkhälsan.
14 (16)
2005-01-31
Dnr HSN 4-2-2005
Folkhälsonätverket för folkhälsoplanerarna i kommuner har träffats vid fyra
tillfällen och ett tvådagars internat för kunskapsfördjupning och erfarenhetsutbyte anordnades i augusti.
EKONOMIPERSPEKTIV
Årets resultat
Resultatet för året slutar på ett överskott på 2,6 mkr. Prognoserna har minskat
från -10,0 mkr i mars till –3,5 mkr i oktober. De största orsakerna till det
förbättrade resultatet är förändrade regler avseende valfrihetsvården samt
läkemedelskostnader som blivit lägre än beräknat för nämndens del.
Den regionövergripande riskdelningen avseende sjukhusvård innebar ett
tillskott för nämnd 4´s del på 5,8 mkr.
Se verksamhetsredovisning i bilaga 5.
Ekonomiska mål 2004
En ekonomi i balans
Kostnadskontroll
Aktiviteter
I samband med en förändrad beställning till Kungälvs sjukhus, inom
ramen för tillgänglighetssatsningen, reducerades ersättningen med
0,5 mkr.
Debitering till andra hälso- och sjukvårdsnämnder för besök hos PV
Södra Bohuslän - 2,0 mkr
”Frysning” av folkhälsomedel 0,3 mkr.
Inga nya vårdavtal har tecknats
Förändrad ersättning för medicinsk service för företagshälsovård
Avtal om APO-dos mm med primärvård och sjukhus inom SRO-området.
Stor restriktivitet för medverkan i kurser, konferenser mm
Konsekvenser i ett längre perspektiv
Efter flera år av ekonomisk obalans slutar år 2004 med ett överskott. Det
negativa kapitalet på –1,7 mkr är återbetalat och vid ingången av 2005 är
således det egna kapitalet +0,9 mkr. Det negativa kapitalet på –6,6 mkr från
2002 är omfört till ett långfristigt lån.
Den ekonomiska bufferten för 2005 är obefintlig, vilket gör att nämndens
ekonomi fortfarande är mycket sårbar inför oförutsedda händelser. De
aktiviteter och åtgärder som gjorts under 2004 måste följas av fler för att
säkra en ekonomi i balans.
Kontrollen av läkemedelskostnaderna har förbättrats genom överenskom-
15 (16)
2005-01-31
Dnr HSN 4-2-2005
melser med de offentliga vårdgivarna. Avtal kommer också att skrivas med
privata vårdgivare om läkemedel.
Utvecklingen av regelverk för vårdgarantier och valfrihet kan påverka
nämndens ekonomi om behoven inte kan tillgodoses inom regionens egna
utbud.
MEDARBETARPERSPEKTIVET
Vid hälso- och sjukvårdskansliet arbetar 47 medarbetare, 33 kvinnor och 14
män. Kansliet är organiserat utifrån att medarbetarna har särskilda arbetsområden. För att stödja de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna finns fem
team med kompetens inom såväl planering som ekonomi. För ett antal
kansliövergripande områden som upphandling, privata vårdgivare, läkemedel,
hjälpmedel och handikappfrågor finns medarbetare, som särskilt hanterar
dessa områden. Samverkan med utförarorganisationerna sköts inom nämndteamen förutom dialogen med SU som hålls ihop av ett grupp.
Kansliet är indelat i en ekonomi- och en planeringsavdelning. Inom ekonomiavdelningen finns en redovisningsenhet som leds av en redovisningschef.
Denna tjänst är besatt fr o m årsskiftet 2004/2005. Under 2004 har folkhälsoarbetet integrerats med arbetet i nämndteamen vilket innebär att folkhälsoenheten har upphört. Med anledning av pensionsavgångar tillträder två nya
medarbetare som nämndsamordnare vid årskiftet 2004/2005. Juridisk
kompetens har under året tillförts kansliet genom köp av del av tjänst.
Under året har kansliets medarbetare haft en hög arbetsbelastning och ytterligare belastats av att några av tjänsterna under vissa perioder varit vakanta.
För samtliga medarbetare på kansliet har ett strukturerat utvecklingssamtal
genomförts under 2004. Årets löneöversyn resulterade i en höjning med
2,3 %.
Sjukfrånvaron har under året totalt uppgått till 15,5 kalenderdagar per person,
19,8 dagar för kvinnor och 5,6 för män. Då 2004 är första året personalen är
anställd på hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg, tidigare tillhörde all
personal hälso- och sjukvårdstyrelsens kansli, innebär det att det inte går att
göra jämförelser bakåt.
För att få en bedömning av medarbetarnas uppfattning om arbetsmiljön har
ledningen tagit ställning till att en arbetsmiljöstudie skall genomföras under
första kvartalet 2005.
16 (16)
2005-01-31
Dnr HSN 4-2-2005
VIKTIGA FRAMTIDSFRÅGOR
Hälso- och sjukvårdsnämnden har i sitt mål- och inriktningsdokument formulerat vision och verksamhetsidé. Regionfullmäktiges Budget 2005 med flerårsplaner 2006-2007, är utgångspunkten för nämndens arbete och inriktning.
Nämnden kommer att verka för en hälso- och sjukvård präglad av hög tillgänglighet och hög kvalitet i det medicinska omhändertagandet. Med vetskap
om att alla behov inte kan tillgodoses är prioritering nödvändig.
De strategiskt viktigaste målen är en ekonomi i balans och att uppfylla de
grundläggande principerna i den beslutade utvecklingsstrategin för hälso- och
sjukvården i regionen samt att verka för att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är en självklar del i all vård och behandling.
Närsjukvården skall vidareutvecklas genom det sedan flera år tillbaka etablerade samarbetet mellan primärvård, sjukhus och kommunal hälso- och sjukvård – SIMBA (Samverkan i vården i mellersta Bohuslän och Ale).
Inom nämndområdet skall särskilt belysas utvecklingen av verksamheterna
inom specialiteterna barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, barn- och
ungdomsmedicin, gynekologi och konsultverksamhet till vårdcentralerna,
förstärkning av ungdomsmottagningsverksamheten samt äldresjukvården.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND 4
Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale
John Gunnar Ericsson
Ordförande
Nils-Gunnar Ernstson
Direktör
Bilagor:
1. Uppföljning av ök 2004, Kungälvs sjukhus
2. Läkarbesök och sjukvårdande behandlingar, privata specialister
3. Läkarbesök per kommun
4. Vårddagar per kommun
5. Verksamhetsredovisning
6. Resultaträkning
